Legala handboken... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Legala handboken... 3"

Transkript

1 1 Legala handboken... 3 Introduktion Immaterialrätt Upphovsrätt Allmänna handlingar, sekretess och personuppgifter Förvaltningslagen Ansvar för elektroniska anslagstavlor Kortfattat om lagar & regler 6 Vilka lagar behöver jag känna till och kunna tillämpa? 6 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 8 Tryckfrihetsförordningen (TF) 9 Offentlighetsprincipen 10 Begreppen handling och allmän handling Begreppet förvarad Begreppet inkommen Begreppet upprättad Undantag handlingar som inte är allmänna...11 Begäran om utlämnande hur går det till? Är ditt digitala kursmaterial verkligen en allmän handling? Kan jag be honom återkomma om en vecka? Han vill att jag gör kopior på allt material måste jag det? Kan den som önskar få en handling utlämnad vara anonym? Kan upphovsrättsligt skyddade verk vara allmänna handlingar? Sekretesslagen (SekrL) 15 Olika former av sekretess Sekretess till skydd för enskild person Särskild insynsrätt...15 Prövning av sekretess en uppgift för experter Sekretess mellan myndigheter Regler för registrering Rutiner för diarieföring...17 Flera skäl bakom diarieföring Registrering av handlingar den anställdes ansvar Vilka regler gäller för arkivering och gallring av min e-post? Förteckningar över din e-post är en allmän handling Hur sköter jag min e-post för att underlätta en utlämning av allmänna handlingar? Personuppgiftslagen (PuL) 18 Arkivlagen (AL) 20 Digital arkivering Lagen om elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) 22 Upphovsrättslagen (URL) 23 Förvaltningslagen (FL) 23 Frågor och svar om; 24 Kursadministration 24 Upphovsrätt Generella frågor...24 Upphovsrätt till studentarbeten Offentlighet & sekretess Personuppgifter & förvaltning Ansvar för elektroniska anslagstavlor Undervisning 29 Upphovsrätt

2 2 Grundläggande frågor Skydd av material Användning av upphovsrättsligt skyddat material Upphovsrätt till lärares material...43 Upphovsrätt till studentarbeten Upphovsrätt till gemensamt skapat och sammanställt kursmaterial Vem är ansvarig? Påföljder? Offentlighet & sekretess Personuppgifter & förvaltning Ansvar för elektroniska anslagstavlor Datasäkerhet Examination 61 Datasäkerhet Arkivering & gallring 64 Ordlista 66 Juridiska termer och begrepp Andra termer & förkortningar (för datatermer se även Svenska Datatermgruppen ) Länkar och litteraturtips Länktips: Övriga länkar och referenser till bakgrundstexter Lästips: Lagtext och rättsfall

3 3 Legala handboken Introduktion Nätbaserade utbildningar ger upphov till en rad juridiska frågor. Det rör sig om rättsfrågor förknippade med det material och information i övrigt som utbildningen kommer att bestå av. Nätbaserade utbildningar aktualiserar främst överväganden kring rätten till material, användning av material, ansvar för visning av material samt gallring av material. Immaterialrätt Det material som tas fram vid universitet och högskolor är många gånger skyddat av immaterialrätten. Immaterialrätten skapar incitament till utveckling genom att ge konstnärer, författare, uppfinnare etc. ett skydd till sina intellektuella prestationer. Immaterialrätten består av ett system av skilda lagar som ger innehavaren en uteslutande, men begränsad, ensamrätt till vissa prestationer, bl.a. genom att: upphovsrättsliga verk skyddas genom lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729), kännetecken genom varumärkeslagen (1960:644) och firmalagen (1974:156), design genom mönsterskyddslagen (1970:485), och uppfinningar genom patentlagen (1967:837). Upphovsrätt Det material som används vid distansutbildning omfattas många gånger av upphovsrätten. Upphovsrätten är ett efterbildningsskydd, som innebär att den inte ger skydd mot ett identiskt eller väsentligen identiska verk som skapats av någon annan utan kunskap om det första verket. De verk som skyddas av upphovsrätten är exempelvis målningar, bilder, skisser, fotografier, musik, noter, seriefigurer, tidningsartiklar, texter, broschyrer, tekniska ritningar, böcker, datorprogram och databaser. I lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk finns även bestämmelser som ger skydd åt utövande konstnärer (t.ex. skådespelare och musiker), upptagningar av ljud och rörliga bilder, filmoch videoproducenter, radio- och TV-utsändningar, katalogproducenter, fotografier, titlar och klassiska verk. Dessa brukar benämnas som närstående rättigheter. Verk har ett upphovsrättsligt skydd under upphovsmannens livstid plus 70 år efter hans dödsår. De upphovsrätten närstående rätterna varar i 50 år från att de utfördes eller från den tidpunkt de gjordes. Det finns också ett särskilt skydd för kataloger och sammanställningar, som ger katalogproducenten ett skydd mot utdrag och återanvändning under 15 år från offentliggörandet. Upphovsrätt uppkommer automatiskt, genom att ett verk skapas och i fråga om närstående rätter genom att en prestation manifesteras. För att ett alster skall omfattas av det upphovsrättsliga skyddet skall det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, s.k. verkshöjd. Detta är inte fråga om ett kvalitetskrav, utan även "dåligt" skapande skyddas. Alltför enkla och banala alster skyddas emellertid inte alls. Kraven på självständighet och originalitet brukar dock sättas mycket lågt. Det innebär i praktiken att det mesta som skrivs, målas eller på annat sätt skapas är skyddat av upphovsrätten. Upphovsrätten tillkommer initialt alltid en fysisk person. Om flera upphovsmän har samarbetat för att skapa ett verk och de enskilda bidragen inte kan urskiljas som självständiga verk, har upphovsmännen gemensam upphovsrätt till verket.

4 4 Upphovsrätten består av två delar, en ekonomisk del och en ideell del. Rätten kan sedan överföras, helt eller delvis, till annan fysisk eller juridisk person med de begränsningar som följer rörande den ideella rätten. Vidare kan förvärvaren av upphovsrätt inte överlåta rätten vidare utan avtal härom (samtycke). Upphovsrätten kan som sagt övergå till annan och det sker antingen genom att den överlåts fullständigt (säljs) eller upplåts för viss användning (licensieras). Upphovsrättens övergång och omfattningen av nyttjanderätten beror på avtalets innehåll. Ett intrång i en upphovsmans rätt utlöser en rad sanktioner (förbud, ekonomisk ersättning, skadestånd, beslag samt straff). Sanktionernas kraft beror både av vad som har utnyttjats och hur det har utnyttjats; om det sker uppsåtligt, oaktsamt, med eller utan vetskap om att det som utnyttjats var skyddat av upphovsrätten. Allmänna handlingar, sekretess och personuppgifter Distansutbildningar vid universitet och högskolor kan innehålla allmänna handlingar. Det gör att den som arbetar med detta måste kunna avgöra vad som skall vara att betrakta som förvarat, inkommet, upprättat m.m., se vidare tryckfrihetsförordningen. Detta gäller eftersom universitet och högskolor är myndigheter. Även sekretesslagens bestämmelser om bl.a. registrering av allmänna handlingar måste uppmärksammas. Den grundläggande principen är att allmänna handlingar skall diarieföras. Det är inte helt självklart hur man bäst åstadkommer detta i datorbaserade informationssystem, men målet är alltid en s.k. god offentlighetsstruktur. Detta innebär att Allmänna handlingar, för vilka sekretess inte gäller kan, t.ex. genom olika systemstrukturer och programrutiner, hållas så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handling har kommit in eller upprättats. Denna möjlighet skall dock inte uppfattas som om att det inte skulle finnas behov av (kompletterande) diarieförings- och arkiveringsrutiner med sikte på digital information. Det material som universitet och högskolor hanterar innehåller många gånger personuppgifter. Hantering av personuppgifter skall ske i enlighet med personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen föreskriver i vilka fall och under vilka förutsättningar personuppgifter får behandlas. Innan en myndighet lämnar ut allmän handling innehållande personuppgifter måste man ta ställning till om sekretess, se vidare sekretesslagen (1980:100). Det myndigheten närmare bestämt har att bedöma är huruvida de personuppgifter som ingår i den allmänna handlingen (ev. flera handlingar) efter utlämnandet kan komma att behandlas i strid med personuppgiftslagen (sekretesslagen 7 kap 16 ). Förvaltningslagen Nätbaserad utbildning aktualiserar på samma sätt som traditionell utbildning tolkning och tillämpning av förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser. Om ett ärende t.ex. tillförs information tillgänglig via Internet omfattas uppgifterna som huvudregel av det som en part har rätt att få del av. Förvaltningslagen uppställer numera som krav även att myndigheter skall kunna kommunicera med medborgarna via e-post (och fax). Denna förändring av förvaltningslagen förhindrar dock inte att pappershandlingar och traditionell post används i de fall där kommunikationen måste vara skriftlig eller det i övrigt finns formkrav. Det finns alltså anledning för universitet och högskolor att vara medveten om att utnyttjandet av myndighetens e-postfunktioner kan komma att bli förknippat med en elektronisk svarsskyldighet.

5 5 Ansvar för elektroniska anslagstavlor Ansvarsfrågor i IT-miljö är en viktig fråga och ansvaret för elektroniska anslagstavlor regleras i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, den s.k. BBS-lagen (BBS= Bulletin Board System). Med elektronisk anslagstavla förstås i BBS-lagen olika former av tjänster som avser elektronisk förmedling av meddelanden. Det innebär i praktiken all kommunikation som på något vis förmedlar meddelanden elektroniskt (dock ej e-postkommunikation). Med meddelanden avses inte bara text,utanävenljudochbilder. Från BBS-lagens tillämpning undantas bl.a. den som tillhandahåller en tjänst inom en myndighet eller mellan myndigheter. Är däremot en distansutbildning öppen för var och en blir lagens skyddsregler tillämpliga. Detsamma gäller om forumet är slutet i sig, d.v.s. när inloggning krävs, men att var och en kan (efter godkännande av institutionen) bli medlem av det slutna systemet. Enligt BBS-lagen har den som tillhandhåller en elektronisk anslagstavla även ansvar för den, vilket kommer till uttryck genom en skyldighet att hålla tjänsten under uppsikt. Vidare skall information om tjänsten lämnas till alla som ansluter sig. Denna informationsplikt omfattar uppgift om vem som tillhandahåller tjänsten (universitet/högskola/institution), samt en förklaring om i vilken utsträckning som inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra. Informationen bör ges till användaren när han första gången använder tjänsten. Det sker lämpligen genom att informationen lämnas på en naturlig plats på själva anslagstavlan, exempelvis när en besökare klickar eller loggar in på den. Vidare har den som tillhandahåller den elektroniska tjänsten en skyldighet att hålla uppsikt över meddelanden (uppsiktsskyldighet) samt att ta bort vissa meddelanden (gallringsskyldighet). Det skall vara fråga om meddelanden vars information innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, samt gör intrång i annans upphovsrätt. Skyldigheten att gallra gäller endast om det är uppenbart att det är fråga om ett straffbart meddelande, något som får avgöras med hänsyn till om tillhandahållaren uppfyllt sin uppsiktsskyldighet. Det är bara uppsåtliga och grova oaktsamma överträdelser av gallringsskyldigheten som är straffbara. I ringa fall döms man inte till ansvar.

6 6 Kortfattat om lagar & regler Vilka lagar behöver jag känna till och kunna tillämpa? Före 1974 hade Sverige fyra grundlagar, regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO), successionsordningen (SO) och tryckfrihetsförordningen (TF). Den nya regeringsformen från 1974 medförde att riksdagsordningen inte längre är en grundlag utan att den har en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. År 1991 tillkom Sveriges yngsta grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Regeringsformen och riksdagsordningen behandlar i första hand reglerna för de högsta statsorganen, regeringen och riksdagen, deras maktbefogenheter samt deras förhållande till varandra och till medborgarna. I regeringsformen finns de s.k. grundläggande fri- och rättigheterna uppräknade. Att universitet och högskola är myndigheter följer också av Regeringsformen. Förutom regeringsformen och riksdagsordningen så är det främst tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som du som använder Internet i undervisningen behöver känna till och kunna tillämpa. Men, det finns fler lagar som reglerar användningen av databehandlad information och Internetpublicering, som du som jobbar med nätbaserad utbildning behöver ha kunskap om, nämligen; upphovsrättslagen (URL), och övrig upphovsrättslagstiftning personuppgiftslagen (PuL, som ersatte datalagen 1998/2001) lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (även kallad BBS-lagen), sekretesslagen (SekrL) arkivlagen och (AL) förvaltningslagen (FL). Vi får inte heller glömma offentlighetsprincipen, som Sverige agerat för i EU-sammanhang. Den är till för att ge dig insyn i och kontroll över förvaltningen och är inskriven i tryckfrihetsförordningens 2 kapitel. Offentlighetsprincipen är en viktig hörnsten i vår demokrati, där Internet även fått en särskild betydelse. Man brukar säga att Internet ger oss ett öppnare Sverige, framför allt genom att det underlättar dina och pressens möjligheter att ta del a vad som händer i offentlig verksamhet. Men, det finns också en del baksidor för dig som jobbar med nätbaserad distansutbildning eller annan utbildning som använder Internet som stöd för lärande och kommunikation. Offentlighetsprincipen gör det nödvändigt att tänka efter före. Du bör t ex alltid informera dina studenter om att du kan behöva lämna ut innehållet i deras kurswebbar, inklusive deras inlägg och frågor om någon skulle efterfråga detta med hänvisning till offentlighetsprincipen. Därför är det viktigt att tänka på vad som publiceras på en kurswebb. Att hemsidorna är lösenordsskyddade är inte detsamma som att de är fria från insyn eller kan undantas från offentlighetsprincipen. Kom också ihåg att kunskapen om lagar och regler är färskvara. Genom rättstillämpningen tolkas och prövas innehållet i lagstiftningen samtidigt som nya föreskrifter tillkommer ständigt. Idag är detta särskilt sant för de lagar som reglerar digital informationshantering, där framför allt upphovsrättslagstiftningen, just nu genomgår en större omarbetning och uppdatering internationellt. Även arkivlagstiftningen är föremål för översyn och anpassning till IT. Det bästa sättet att hitta aktuell lagtext är därför att besöka riksdagens hemsida på Internet, Klicka på författningar i fulltext under rubriken Lagar och Förordningar. Alla regler meddelas inte genom lag. Riksdagen kan enligt regeringsformen ge regeringen bemyndigande i en lag att meddela förordningar om t.ex. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, jakt, fiske, djurskydd, undervisning och utbildning. Du hittar dem i fulltext på samma adress på Riksdagens hemsida För att enklast hitta myndigheters föreskrifter, gå till den gemensamma

7 7 ingångssidan för det offentliga rättsinformationssystemet. Adressen är Klicka på myndigheter i vänsterspalten och välj den myndighet du söker. Ibland händer det att olika regler, t.ex. en lag och en förordning eller en svensk lag och en EG-rättsakt, strider mot varandra. Det finns flera s.k. rättsgrundsatser, vilka har utvecklats genom bl.a. sedvänja, som talar om hur vi skall agera i sådana situationer. I konflikter mellan regler på olika nivåer, t.ex. mellan en lag och en förordning, gäller alltid den högre regeln framför den lägre, dvs. en grundlag alltid före en lag och en lag alltid före en förordning. EGrätten har dock alltid företräde framför de nationella reglerna så länge EG-rätten har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen. Om en äldre regel står emot en yngre tar den senast tillkomna regeln över. Om en bestämmelse reglerar ett speciellt förhållande, en s.k. specialregel, har den företräde framför en regel av mer allmän karaktär. Genom att studera de frågor och svar som tas upp på denna hemsida kan du också lära dig mer om hur du som arbetar med nätbaserad utbildning eller utbildningar som har IT-stöd, kan och bör agera för att undvika problem. Till exempel när det gäller ansvar för nätbaserade diskussionsforum och publicering på Internet. Men, låt oss börja med en kort sammanfattning av innehållet i de viktigaste lagarna när det gäller Internetanvändning i högskoleutbildning.

8 8 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Våra demokratiska principer bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Yttrandefriheten har därmed en central ställning i svensk demokrati och finns även inskriven i Artikel 10 i Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. Den är en grundläggande rättighet för var och en och innebär att du som medborgare i Sverige och EU har rätt att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Fri åsiktsbildning förutsätter yttrandefrihet och informationsfrihet och detta oberoende av vilket medium som används. Detta innebär att yttrandefriheten också gäller meddelanden som överförs i olika kommunikationsnät, t.ex. inlägg i diskussions- och nyhetsgrupper som är öppna för allmänheten. Yttrandefriheten ingår som moment i alla de andra friheter som tasupp i2kap.1 förstastycket regeringsformen. Friheten att yttra sig i tryckt skrift regleras närmare i tryckfrihetsförordningen (TF), medan friheten att yttra sig i radio, TV, filmer, video, ljudupptagningar m.m. behandlas i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det särskilda grundlagsskydd som stadgas i tryckfrihetsförordningen (TF) och som i väsentliga delar har överförts till yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det krävs dubbel täckning vid kriminalisering av handlingar som omfattas av grundlagsskyddet. Dubbel täckning betyder att handlingarna dels ska vara kriminaliserade i TF eller YGL, dels i vanlig lag, oftast brottsbalken, för att kunna vara straffbara. De brott som omfattas är bl.a. brott mot rikets säkerhet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, förtal och förolämpning. Upphovsrättsintrång innebär inte tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott, eftersom man gör undantag för upphovsrättens tillämpning i både TF 1:8 och YGL 1:12. Begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten får aldrig gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Som exempel på begränsningar anges i motiven till bestämmelsen just skydd för upphovsrätten och rättigheter närstående denna. Vid utformningen av upphovsrätten ska därför beaktas vikten av vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i bl.a. politiska, vetenskapliga och kulturella angelägenheter står det skrivet. Detta innebär dock inte att du fritt kan ladda hem och använda texter och bilder från Internet i din undervisning eller på en kurswebb. Inom högskolan är det faktiskt ännu krångligare att använda sig av digitalt än av tryckt material i undervisningen. Detta beror på att digitalt publicerat material inte omfattas av det kopieringsavtal, som alla svenska lärosäten är anslutna till. Du har som lärare inte rätt att skriva ut en hemsida eller artikel du hittat på nätet och kopiera upp den och dela ut den till dina studenter (finns artikeln i tryckt form går det dock bra att kopiera denna). Däremot kan du informera studenterna om adressen till hemsidan (t ex genom att lägga en länk från kurswebben) och uppmana dem att skriva ut innehållet för eget bruk (eller läsa det direkt på skärmen). Läs mer om detta under avsnittet om upphovsrätt samt om hur du löser olika situationer i de frågor och svar som rör upphovsrätt.

9 9 Tryckfrihetsförordningen (TF) Tryckfrihet är den rätt som alla har att fritt yttra sig i tryckta skrifter, t ex böcker och tidningar. Om en tryckt skrift innehåller något brottsligt är det bara en person som kan straffas för detta i regel den ansvarige utgivaren eller författaren. Alla andra som bidrar till att en tryckt skrift får ett brottsligt innehåll går därför i princip fria. Det gäller också den som lämnar uppgifter som publiceras i den aktuella skriften. Man säger att det gäller meddelarfrihet för uppgiftslämnaren. Meddelarfriheten gäller alla, även anställda inom universitet och högskola. Det innebär att anställda vid ett universitet har rätt att i syfte att åstadkomma publicering lämna ut även sekretessbelagda uppgifter, uppgifter som annars omfattas av tystnadsplikt. Men, meddelarfriheten är inte total. Det är exempelvis inte tillåtet att lämna ut uppgifter för publicering om man därigenom gör sig skyldig till ett allvarligt brott mot rikets säkerhet. Det är heller inte tillåtet att med avsikt lämna ut originalexemplar av allmänna handlingar som är hemliga (se även Sekretesslagen). Den förste januari 2003 ändrades grundlagen. Numera går det att formellt reglera ansvaret för vad som publiceras på webben genom att utse en ansvarig utgivare för hemsidor som inte är interaktiva, på samma sätt som för en tidning eller en periodisk tidskrift. Detta innebär i så fall att Rektor blir ytterst ansvarig för all webbrelaterad verksamhet vid högskolan/universitetet, även för dina/era kurswebbar. Högskolan måste dock ha ansökt om grundlagsskydd och anmält en ansvarig utgivare hos Radio och TV-verket (kostar f.n kr) för att detta ska gälla. Tidigare har Justitiedepartementet hävdat att skyddet inte ska gälla för privatpersoners hemsidor, men Radio och TV-verket gör en annan tolkning av lagen. Även privatpersoner kan därför grundlagsskydda sina hemsidor idag. Eftersom TF sätter PuL ur spel, kan detta användas som ett sätt att kringgå lagen för att kunna publicera personuppgifter på webben utan samtycke. Men, även om detta är möjligt så är det viktigt att ha full kontroll över vad som skrivs på universitetets samtliga officiella och privata hemsidor, även lösenordsskyddade hemsidor. Publicering av text, bild, fotografier, teckningar, grafik, illustrationer, ljud, ska alltid följa gällande upphovsrättslagstiftning (för mer information se avsnittet om upphovsrätt). Den säger t ex att upphovsmannen alltid har ensamrätt att bestämma över sin text och sina bilder, om inte annat överenskommits i ett avtal (t ex med ett förlag), och du måste därför fråga om lov innan publicering sker. Publicering av material som innebär, upphovsrättsintrång, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, förtal och förolämpning är alltid straffbart. Rektor kan, trots att han inte känner till eller har medverkat i en publicering, därför riskera att bli straffad. Bestämmelserna i YGL och TF bygger nämligen på principen om ensamansvar, vilket innebär att endast en av de personer som medverkat till publiceringen kan straffas. Dessutom är ansvaret successivt vilket betyder att ansvaret i första hand vilar på den som står närmast brottet, t ex utgivaren. Slutligen är ansvaret formellt vilket innebär att det vilar på den som anges som ägare eller ansvarig utgivare enligt TF eller YGL (d.v.s. rektor om det gäller en högskolas webbplats). Flera högskolor har nu utsett webbansvariga personer som har till uppgift att kontinuerligt gå igenom och se till så att innehållet inte strider mot befintliga lagar och regler. Ta därför reda på hur det förhåller sig på din arbetsplats.

10 10 Offentlighetsprincipen Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska, enligt 2 kapitlet 1 i tryckfrihetsförordningen (TF), varje medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får begränsas endast om det gäller rikets säkerhet, för att förebygga eller beivra brott eller skydda enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Offentlighetsprincipen är grundläggande för hela den offentliga förvaltningen i Sverige. Dess egentliga syfte är att stärka medborgarnas insyn i och kontroll över förvaltningen och rättsskipningen, inom offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen omfattar ett antal skilda grundlagsskyddade rättigheter för allmänheten som; rätten att närvara vid sammanträden med beslutande politiska församlingar rätten att närvara vid domstolssammanträden rätten till yttrandefrihet och meddelarfrihet rätten att ta del av allmänna handlingar Genom dessa rättigheter kan exempelvis effektiviteten och rättssäkerheten i skatte- och avgiftsfinansierad offentlig verksamhet fortlöpande granskas och debatteras, av media och enskilda. Att detta är av avgörande betydelse för ett demokratiskt rättssamhälle är en uppfattning som är mycket djupt rotad i svensk förvaltningstradition. Ett universitet är en statlig förvaltningsmyndighet. För universitetens del gäller t ex ett särskilt krav i högskolelagen om samverkan med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet dens k tredje uppgiften. Såväl universitetets som andra myndigheters arbete med att via Internet och egna hemsidor göra den egna kunskapen tillgänglig för alla bör ses mot denna bakgrund. Allmänhetens insyn i offentlig förvaltning har sitt ursprung i frihetstiden och 1766 års tryckfrihetsförordning. I dag kommer dessa rättigheter till uttryck i Regeringsformen (RF), Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Insynsrättens faktiska betydelse regleras av vad som i TF beskrivs som allmänna handlingar och av Sekretesslagen. Den offentliga insynsrätten enligt TF avser egentligen alla de uppgifter ett universitet förfogar över. Från personrelaterade uppgifter som namn, personnummer, betyg, lön och andra ekonomiska uppgifter, till uppgifter om myndighetens inköpsavtal eller om innehållet i anmälningar, skrivelser, utredningar, rapporter och beslut. Begreppen handling och allmän handling Enligt TF är en handling en framställning i skrift eller bild men också en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas med hjälp av något tekniskt hjälpmedel. Ordet handling betecknar alltså inte enbart ett papper med skrift eller bilder på, utan också t ex en video- eller bandinspelning eller den registrering som sker på en hårddisk, diskett eller CD-skiva. Detta beskrivs också som medieburen information. För att en handling ska bli en allmän handling krävs både att handlingen förvaras hos universitetet (/myndigheten etc.) och att handlingen enligt särskilda regler kan anses vara inkommen eller upprättad vid universitetet (/myndigheten etc.). Begreppet förvarad Beträffande pappersdokument av skilda slag är det ofta lätt att avgöra när de enligt TF skall anses vara förvarade hos universitetet (/myndigheten etc.). Så snart någon av universitetets anställda har eller kan få fysisk tillgång till dem (vanligen inom universitetets lokaler men även utanför t ex vid hemarbete

11 11 eller tjänsteresa) kan man i praktiken utgå från att förvaringskravet är uppfyllt. Observera att det saknar betydelse om handlingen i sig är diarieförd eller inte. När det gäller elektroniskt lagrad information kan det ibland vara svårare att avgöra vad som kan anses vara förvarat. Detta gäller särskilt sammanställningar av olika elektroniska uppgifter som ännu inte finns framtagna i läsbar form, exempelvis från LADOK och andra datasystem som universiteten förfogar över. Med hjälp av lagrad information kan genom speciella körningar särskild information skapas. Vägledande vid en prövning är den s.k. likställighetsprincipen. Denna innebär att det som är tillgängligt för universitetet att göra beträffande potentiella handlingar skall också vara tillgängligt för allmänheten. Detta gäller under förutsättning av att den tekniska sammanställningen kan ske genom s.k. rutinbetonade åtgärder. Universitet och högskolor är också skyldiga att gentemot en enskild person, i förekommande fall, dels kunna anpassa tillgängliga standardprogram och göra nödvändiga bearbetningar av data som kan vara uppdelat i skilda register, dels framställa nya datorprogram om detta kan ske genom en enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader. När det gäller elektroniskt lagrad information kan det i vissa fall dock vara förbjudet att ta fram potentiella handlingar som direkt eller indirekt kan knytas till en person även om det skulle kunna göras genom rutinmässiga åtgärder (jämför med PuL). Begreppet inkommen En handling är inkommen när den anlänt till universitetets lokaler eller på annat sätt tagits emot av behörig person (även om mottagandet sker utanför universitetet t ex vid deltagandet i ett projektmöte på annan ort). Det saknar också betydelse om handlingen är diarieförd eller inte. Angår den inkomna handlingen verksamheten vid universitetet är det en allmän handling, trots att den kan ha adresserats till en bestämd person. Avsändaren kan självfallet vara vem som helst; en annan myndighet (t ex ett annat universitet), ett företag eller en enskild person. Det saknar också normalt betydelse om handlingen, informationen/uppgifterna från avsändarens synpunkt framstår som ett utkast, förslag eller liknande eller som en färdig produkt. Begreppet upprättad I TF finns många regler om när en handling anses vara upprättad. Principen är att en handling som vi själva framställer blir allmän när den fått sin slutliga utformning. En handling blir normalt upprättad när vi skickar iväg expedierar den (utanför universitetet). Detta gäller vanligen oavsett i vilket skick den befinner sig i om den är en färdig produkt eller om den enbart utgör ett utkast eller förslag. Ett tentamensresultat blir offentligt antingen då examinator vid tentamensgenomgång meddelar resultat muntligen eller när resultat anslås vid studerandeexpeditionen eller blir tillgängligt via Studentportalen eller distribueras genom e-post. Handlingar som inte skickas iväg t ex interna remissyttranden anses upprättade i lagens mening när ärendet som sådant blivit slutbehandlat. Handlingar som inte hör till något bestämt ärende betraktas som upprättade när de justerats eller färdigställts på annat sätt. Undantag handlingar som inte är allmänna Utkast och koncept som utarbetas inom universitetet (till utredningar, framställningar, beslut m.m.) är inte allmänna handlingar, under förutsättning att de inte tas om hand för arkivering (se avsnittet om Arkivlagen för mer information om arkivering). Ett utkast till en utredning eller beslut kan för beredning och synpunkter även remitteras till såväl andra myndigheter som enskilda för yttrande, utan att handlingen för den skull blir allmän. Minnesanteckningar är inte heller allmänna handlingar, under

12 12 förutsättning att de inte innehåller uppgifter av betydelse för ärendet och som inte återfinns i det dokument som expedierats eller slutjusterats eller att de i praktiken är att jämställa med protokoll. Detta innebär att mycket av det som vi fortlöpande noterar för egen del och behåller i notisblock, pärmar eller som noteringar i dator eller dylikt i sig aldrig utgör allmänna handlingar. Begreppet minnesanteckning ska dock inte blandas samman med begreppet tjänsteanteckning. En tjänsteanteckning är den skriftliga information som den som är ansvarig för visst ärende själv aktivt tillför ärendet. En formell tjänsteanteckning är en allmän handling och skall diarieföras under det aktuella ärendet. Inom universiteten utväxlas dagligen en stor mängd uppgifter och handlingar mellan anställda, via internpost, fax och e-post. Eftersom ett universitet betraktas som en enda sammanhängande myndighet, oavsett uppdelningen i fakulteter, institutioner, administrativa enheter m.m., så medför inte intern kommunikation att uppgifterna blir att betrakta som inkomna eller upprättade. I stället gäller huvudregeln att sådana uppgifter inte är allmänna förrän frågan blivit slutbehandlad av behörigt organ eller behörig tjänsteman. Även om offentlighetsprincipen inte gäller för nämnda handlingar, hindrar det inte att utlämnande av sådana uppgifter ändå kan ske i många fall, under förutsättning att universitetet därmed inte bryter mot någon sekretessregel. Om däremot ovan beskrivna handlingar sänds iväg utanför universitetet, t ex till andra universitet eller något av universitetets bolag (t ex universitetets holdingbolag), anses de dock vara expedierade och blir då att betrakta som allmänna handlingar. Begäran om utlämnande hur går det till? En dag, när du just är på väg hem ifrån institutionen, blir du uppringd av en person som begär att få se alla inlägg som gjorts av studenterna i din 10 poängs kurs i Mellanösternpolitik. Han hävdar att materialet är allmän handling som han har rätt att få se och vill komma upp till dig direkt. Klockan är fem och de flesta har gått, även prefekten. Du ångrar att du lyfte på luren, och undrar för dig själv vem som ringt. Du tänker att kursen just nu är inne i ett intensivt skede där studenterna haft i uppgift att debattera olika aktuella frågeställningar. Du har även använt dig av rollspel som metod för att försöka levandegöra aktuella problem och kulturella skillnader i mellanöstern. Med hjälp av videokonferens har studentgrupper på olika orter fått spela olika parter som suttit runt ett förhandlingsbord för att avgöra viktiga beslut. Videokonferensen har både föregåtts och efterföljts av en debatt på kurswebbens diskussionsforum. Videoinspelningarna finns lagrade på universitetets server och inläggen på kurswebben. Detta för att du tillsammans med dina kollegor ska kunna gå igenom och betygsätta hur trovärdigt studenterna spelat sina roller och hur insatt de debatterat olika frågeställningar. Du inser snabbt att både inspelat material och de inlägg som gjorts kan missuppfattas och vara känsliga att lämna ut. Speciellt då flera av dina studenter har sina rötter i mellanöstern. Vad svarar du? Kan du neka att lämna ut materialet och i så fall på vilka grunder? Är ditt digitala kursmaterial verkligen en allmän handling? Var och en för universitetet helt okända människor men också universitets egna anställda samt antagna studenter har rätt att ta del av de allmänna handlingar som finns vid universitetet. Detta under förutsättningen att uppgifterna/handlingarna inte är sekretessbelagda. Den som vill ta del av en allmän handling kan antingen vända sig direkt till den person som har tillgång till handlingen eller till registratorn, berörd expedition eller till respektive chef och där framföra sin begäran. Den som begär att få ta del av en allmän handling behöver inte beskriva handlingen så noga, t ex genom att ange datum eller diarienummer. Universitetet är dock inte skyldig att göra några omfattande undersökningar för att ta fram handlingen om den sökande inte kan lämna närmare uppgifter om den. Hon eller han har rätt att läsa originalhandlingen på stället om den inte är hemlig. Kan handlingen inte uppfattas utan tekniskt hjälpmedel (t ex spelare för ljud- eller videoband eller dator) ska den tillfrågade

13 13 eller någon ansvarig inom enheten ställa sådan utrustning till förfogande. En handling får också skrivas av, fotograferas eller spelas in. Kan jag be honom återkomma om en vecka? En begäran att få ta del av en allmän handling skall prövas skyndsamt. En bra tumregel är att om handlingen inte omedelbart på ett enkelt sätt kan redovisas för den som begär det kan man dröja högst en till två arbetsdagar med besked. Handlingen kan t ex användas på något sätt eller vara svår att bedöma med hänsyn exempelvis till reglerna om sekretess. Mer omfattande utlämnanden kan av arbetsorganisatoriska och tekniska skäl ta ytterligare ett fåtal arbetsdagar i anspråk. Beträffande begäran om utlämnande av sammanställningar så begränsas universitetets skyldighet att göra sådana till det som myndigheten med utgångspunkt i den egna tekniska plattformen kan åstadkomma med rutinbetonade åtgärder. Enligt Statskontoret kan det normalt innebära att sammanställningsarbetet, eventuellt kombinerat med vissa justeringar av befintliga datorprogram, åtminstone måste uppgå till några arbetstimmar. Han vill att jag gör kopior på allt material måste jag det? Är en handling delvis hemlig skall de delar som inte är hemliga tillhandahållas i avskrift eller kopia. Undantag för de nu redovisade reglerna kan göras om det finns betydande hinder, d.v.s. om det i princip är omöjligt för myndigheten att tillhandahålla själva handlingen. Det kan t ex vara om handlingen är av fysiskt ömtålig natur eller när en sökande begär handlingar i sådan omfattning att myndigheten genom utlämnande på stället hindras att fullgöra andra arbetsuppgifter. Den som vill ta del av en allmän handling har också rätt att mot avgift få en avskrift eller kopia på handlingen. Avgiften får inte bestämmas godtyckligt utan skall debiteras i enlighet med reglerna i avgiftsförordningen. Elektroniskt lagrade uppgifter behöver normalt bara lämnas ut i form av utskrift. Från och med den 1 januari 2003 gäller att riksdagen kan lagstifta om krav på digitalt utlämnande av allmänna handlingar. Det är alltså inget krav på någon grundlagsreglering. Någon sådan lagstiftning har ock ännu inte kommit till stånd. I dagsläget är det viktiga därför att man på universitet och högskolor känner till att offentlighetsprincipen inte omfattar krav på digitalt utlämnande. Om man som en serviceåtgärd ändå väljer att lämna ut allmänna handlingar elektroniskt, måste man vara uppmärksam på PuL:s grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter. Ett utlämnande av en allmän handling kan i många fall göras direkt av den som tillfrågats. Är frågan om utlämnande osäker på något sätt t ex om sekretess kan gälla ska ett beslut om utlämnande fattas av den person inom enheten som har rektors delegation. Den som tillfrågats om handlingen kan också känna sig osäker på om handlingen i fråga verkligen är en allmän handling. Om inte annat beslutats är det vanligen prefekt eller enhetschef som i sådana fall ska fatta beslut. Kan den som önskar få en handling utlämnad vara anonym? Den som begär att få ta del av allmän handling får inte avkrävas besked om vem han eller hon är eller vad kunskapen om innehållet i handlingen skall användas till. Att den enskildes identitet inte får efterfrågas innebär inte att faktisk kunskap om denna identitet skulle omfattas av tystnadsplikt, bara att någon närmare efterforskning inte får ske från universitetets eller dess anställdas sida. Gäller det en handling som omfattas av sekretess, har dock den som företräder universitetet rätt att få veta vem som vill ha handlingen och vad den skall användas till. Annars kan ställning inte tas till om handlingen får lämnas ut. I sådant fall får den som begär att få ut handlingen antingen berätta om vem han eller hon är och vad handlingen skall användas till eller avstå från att få ta del av handlingen. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling helt eller delvis ska alltid vara skriftligt. Av beslutet skall framgå motiven för beslutet och gärna en hänvisning till berörda paragrafer i TF eller SekrL. Beslutet kan överklagas till kammarrätten av den enskilde och besked om denna rätt ska lämnas av universitetet i en särskild överklagandehänvisning, tillsammans med avslaget.

14 14 Förutom skyldigheten att för enskilda personer tillhandahålla allmänna handlingar så är en myndighet också skyldig att på begäran av enskild (t ex per telefon) lämna uppgifter ur allmänna handlingar (jfr 15 kap4 SL).Men enbartiden månsekretess inte gäller eller att inget hinder möter med hänsyn till arbetets behöriga gång En myndighet måste därför kunna lämna muntliga upplysningar till allmänheten om innehållet i allmänna handlingar. Kan upphovsrättsligt skyddade verk vara allmänna handlingar? Bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. i TF innebär även att ett upphovsrättsligt skyddat verk som lämnas in till en myndighet kan bli en allmän handling. Den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att, förutom att ta del av handlingen gratis på stället, mot fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den inte är hemlig. Vissa undantag gäller ADB-upptagningar, kartor, ritningar och bilder m.m. Men, den enskilde har därmed ingen rätt att sprida den allmänna handlingen vidare. Ett känt exempel var då Scientologikyrkan för några år sedan fick sitt avgiftsbelagda studiematerial tillgängliggjort för allmänheten. Detta skedde genom att materialet lämnades in till riksdagen och regeringen. Därmed blev det en inkommen handling. Regeringen beslöt sedan efter påtryckningar från den amerikanska regeringen att inte tillhandahålla materialet med hänvisning till en specifik bestämmelse i sekretesslagen. Men, Riksdagen och Justitiekanslern höll samtidigt sina kopior tillgängliga. Genom att kontinuerligt låta en av kyrkans medlemmar läsa de aktuella exemplaren försökte Scientologikyrkans anhängare förhindra att allmänheten tog del av materialet. Materialet gjordes emellertid tillgängligt via en enskilds webbplats. Webbplatsens innehavare ålades senare att avlägsna materialet från webbplatsen samt att betala skadestånd till Scientologikyrkan för det upphovsrättsintrång publicerandet på webbplatsen inneburit. Han hade nämligen inte rätt att sprida den vidare.

15 15 Sekretesslagen (SekrL) Sekretesslagen reglerar om en handling är offentlig eller hemlig Ordet sekretess betyder förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt. Sekretesslagens 16 kapitel beskriver i detalj i vilka situationer som uppgifter hos myndigheter kan hållas hemliga. Sammanfattningsvis kan sägas att för universitetens del kan sekretesslagen endast utnyttjas i mycket begränsad omfattning främst för att skydda vissa personuppgifter hos utsatta personer (anställda eller studenter), anbudsförfarande (inköp) samt vid datainsamling i forskningssyfte. Det finns egentligen inga situationer där något material på en kurswebb skulle kunna hemlighållas, utan allt som publiceras där är att betrakta som allmänna handlingar, som vem som helst vid begäran har rätt att ta del av. Olika former av sekretess Det finns tre typer. absolut, stark och svag sekretess. Absolut sekretess betyder att inga uppgifter under några förutsättningar får lämnas ut till andra än de anställda som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Detta gäller t ex för uppgifter i ännu inte avslutade upphandlingsärenden. Starkt sekretesskydd sekretesskydd gäller i första hand och uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att så kan ske utan att visst men eller viss skada uppkommer. Svagt sekretesskydd offentlighet gäller i första hand och uppgiften får endast sekretessbeläggas om det kan antas att visst men eller viss skada kan uppstå. Finns det inte stöd i sekretesslagen för att hemlighålla en handling så är den offentlig. Observera att även en allmän handling som är hemlig ska diarieföras! Regler med stark sekretess innebär att uppgifterna i de allra flesta fall måste hållas hemliga. Endast då det står klart att ett utlämnande kan göras utan att någon lider skada eller men, får uppgiften lämnas ut. Stark sekretess gäller t ex för uppgifter om anställdas och studenters personliga förhållanden hos personalkonsulent, företagshälsovård, kurator/studievägledare eller hos personal inom Studenthälsan. Regler med svag sekretess innebär att uppgifterna vanligen kan lämnas ut. Endast om man av någon särskild anledning har skäl att anta att skada eller men skulle kunna uppstå, får uppgiften hemlighållas. Svag sekretess kan t ex gälla för de inköpsavtal som universitetet tecknat med olika leverantörer. Uppdragssekretess Beträffande uppdragsverksamhet och även utförande av examensarbeten hos företag samt uppdragsforskning gäller en särskild regel, bestämmelsen om s.k. uppdragssekretess (8 kap 9 SL).Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för sådana uppgifter som uppdragsgivaren (oftast företaget) kan antas vilja hålla hemliga. Examensarbeten kan därmed sekretessbeläggas. Uppgifter ur framlagda licentiat- och doktorsavhandlingar är däremot alltid offentliga, d.v.s. en allmän handling. Sekretess till skydd för enskild person Sekretess till skydd för en viss person gäller inte i förhållande till personen själv. Han eller hon kan dessutom själva efterge sekretessen helt eller delvis så att uppgifter får lämnas till en annan enskild eller till en annan myndighet. Särskild insynsrätt

16 16 En part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet (t ex Överklagandenämnden för högskolan) har i princip rätt att ta del av alla uppgifter i målet eller ärendet, oberoende av sekretess. Bara i undantagsfall kan något hållas hemligt för en part. Domar och beslut får alltid lämnas till part och är vanligen också offentligt tillgängliga. Även om motiven för en dom undantagsvis kan beläggas med sekretess är alltid domslutet/motsvarande offentligt. Detta gäller även för beslut om disciplinära åtgärder gentemot anställda (Personalansvarsnämnden) respektive studenter (Disciplinnämnden). Prövning av sekretess en uppgift för experter Man bör komma ihåg att prövning av om eventuell sekretess faktiskt föreligger är en grannlaga fråga. Det är ofta omständigheterna i det enskilda fallet som slutligen avgör. Frånsett de fall där det råder en stark sekretess ska därför reglerna läsas så att det normala är att betrakta uppgifterna som offentliga. Sekretess mellan myndigheter Sekretess gäller också mellan myndigheter. Men även här finns ett antal undantagssituationer. Sekretess hindrar t.ex. inte att uppgifter lämnas till en annan myndighet om det finns en föreskrift om detta i lag eller förordning (t ex vittnesplikten inför domstol). Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet som behöver uppgiften, t ex för omprövning av ett beslut eller för tillsyn över den myndighet som har uppgiften eller för revision. Dessa undantagsmöjligheter (utöver domstolar och överklagandeinstanser) gäller för universitetens och högskolornas del också i förhållande till Högskoleverket och Riksrevisions- och Ekonomistyrningsverken. Med stöd av den s k generalklausulen (14kap3 SekrL)) kanett universitetimångafall lämna sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter då intresset av ett utlämnande väger över sekretessens skyddsintresse. Både intern och extern hantering av hemliga uppgifter, framför allt dem som rör enskildas personliga förhållanden, kan underlättas genom att uppgifterna vid utlämnandet helt avidentifieras. Detta kan vara användbart t ex i kollegiala sammanhang, där det ofta finns ett legitimt intresse av att utifrån verkliga exempel utveckla arbetssätt och rutiner till gagn för t ex pedagogisk utveckling eller utvecklingen av administrativa funktioner. Regler för registrering I Sekretesslagen finns även bestämmelser om registrering av allmänna handlingar. Enligt SL ska allmänna handlingar registreras utan dröjsmål när de inkommit till eller har upprättats hos myndigheten. Den normala registreringsmetoden för ärenden är diarieföring. Men, vissa handlingar förvaras/registreras oftast på annat sätt för att det är lämpligare t ex; Studieadministrativa handlingar som registreras i LADOK Fakturor som registreras i ekonomiredovisningssystemet AGRESSO Protokoll från styrelser och råd som arkiveras i kronologisk ordning. Personaladminstrativa ärenden som oftast hålls i särskilda register i alfabetisk ordning Exempel på handlingar som är offentliga inom verksamheten Utbildning är; Ansöknings- och antagningshandlingar, kursregistrering, kurs- och utbildningsplaner, litteraturlistor, scheman, kursutvärderingar, inlämnade papers och uppsatser, rättade tentor, tentamensuppgifter och facit, studieresultat och betyg, licentiat- och doktorsavhandlingar, anmälan om fusk eller kränkning, beslut i disciplinärenden, beslut om undantag från obligatorium, begäran om omprövning, studentklagomål och överklaganden. Exempel på handlingar som är hemliga inom verksamheten Utbildning är; Lärares och studenters psykosociala situation, uppgifter hos kurator, studievägledare eller hos Studenthälsan, skyddade personuppgifter (i vissa fall), tentamensuppgifter (innan tentan har getts), vissa examensuppgifter (hos företag om de begärt sekretess).

17 17 Exempel på handlingar inom verksamheten Utbildning som inte är offentliga är; Lärares anteckningar, övningsuppgifter och andra underlag för den löpande undervisningen, manus till läroböcker och artiklar (inom ramen för bisyssla), utkast till avhandlingar/motsvarande, utkast till uppsatser och andra inlämningsuppgifter Rutiner för diarieföring Flera skäl bakom diarieföring Diarieföring är inte endast ett verktyg för att uppfylla offentlighetsprincipens krav. Ärenden diarieförs också för att skapa en snabbare och säkrare informationshantering inom universitetet. Därför diarieförs ofta även interna ärenden där handlingarna ännu inte blivit allmänna. Diarieföringen i sig skapar heller inte allmän handling. Att ärendet finns blir visserligen en offentlig uppgift. Universitetet/högskolan behöver däremot inte lämna ut de interna handlingarna i ärendet innan ärendet är avslutat. Registrering av handlingar den anställdes ansvar De flesta anställda inom universitet och högskola skriver själva sina skrivelser, manuskript och rapporter. Det är också den anställdes ansvar att se till att alla handlingar i ett ärende registreras. Utgående handlingar ska alltid ges ett diarienummer innan de skickas ut. Är det ett nytt ärende måste registrator kontaktas. Det är därför viktigt att varje anställd ser till att alla handlingar som skall diarieföras passerar registrator. Originalhandlingarna bör normalt samlas hos registrator. På så sätt finns ärendena tillgängliga även när den som handlägger ärendet är borta från arbetsplatsen. Vilka regler gäller för arkivering och gallring av min e-post? En ökande del av kommunikationen med omvärlden sker idag via elektronisk post. Detta lägger ett stort ansvar på varje anställd. Varje dygn överförs tusentals elektroniska brev till och från, och även inom universitet och högskolor. Det är viktigt att veta att detta är en del av myndighetens skriftliga kommunikation och att även elektroniska brev omfattas av TF. Alla anställda som använder e-post måste veta vilket ansvar det innebär att skicka och ta emot elektroniska brev. Att du har en personlig e-postadress betyder inte att din brevlåda är privat utan att du tilldelats en e-postadress för att kunna sköta ditt arbete (inte din privata korrespondens). Varje anställd vid ett universitet eller en högskola måste därför kunna hantera och skilja ut allmänna handlingar ifrån sin e-post (och vanliga post) och vid behov lämna ut dessa. Vidare måste sekretessbelagda uppgifter kunna hållas åtskilda från sådana som är offentliga. E-post som går direkt till din brevlåda, och som är av den karaktären att den ska diarieföras, ska därför alltid vidarebefordras till registrator. Antingen via e-post eller genom att brevet tas ut på papper och överlämnas registrator. För diarieföring av den elektroniska posten gäller samma regler som för diarieföring av traditionell brevväxling. Förteckningar över din e-post är en allmän handling E-postprogrammets förteckningar över inkomna och avsända e-brev betraktas som ett diarium och har därmed status som allmän handling. Förteckningen är allmän handling oberoende av den offentligrättsliga status för de elektroniska brev som loggen omfattar. Den skall alltså på begäran lämnas ut. Handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter ska inte skickas via det elektroniska postsystemet i okrypterad form. Observera att sekretessbelagda handlingar alltid skall registreras. Hur sköter jag min e-post för att underlätta en utlämning av allmänna handlingar? Varje anställd ska se till att de elektroniska brev som kommer in till den personliga brevlådan diarieförs skickas vidare till universitetets/institutionens registrator, om det är en allmän handling. Övriga e-brev som skall arkiveras tas ut på papper och skickas till institutionens arkiv i den ordning som institutionen har bestämt. För att skapa en god offentlighetsstruktur bör inte allmänna handlingar som ska bevaras stanna kvar i din dator.

18 18 Personuppgiftslagen (PuL) Storebror ser dig i Orwells roman 1984, kom för många att bli en symbol för datatekniken som ett hot mot den enskilde. Att skydda varje människas privatliv i en datortät miljö uppmärksammades tidigt i Sverige. Sverige var också det första land i världen som år 1973 antog en nationell persondatalagstiftning (Datalagen). Denna ersattes 1998 av personuppgiftslagen (PuL) och de övergångsbestämmelser som gällde under 3 år har nu upphört att gälla. Offentliggörande av namn och andra personuppgifter på Internet förutsätter att man uppfyller de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter ( 9 PuL) liksom att behandlingen är tillåten enligt 10 PuL. Det finns även vissa särskilda bestämmelser om s.k. tredjelandsöverföringar (33-35 PuL). Syftet med PuL är att skydda människor så att deras personliga integritet inte kränks. Den enskilde ska därför själv avgöra om uppgifter om honom eller henne får databehandlas eller inte. Lagens huvudprincip är att personuppgifter bara får behandlas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke eller om behandlingen är nödvändig för att; ett avtal med den registrerade ska kunna fullgöras den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet vitala intressen för den registrerade ska kunna skyddas en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut ska kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man som personuppgifterna lämnas ut till ska kunna tillgodoses, om det intresset väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Det går alltid att ta tillbaka sitt samtycke. När en behandling bara är tillåten med samtycke, får man inte behandla ytterligare personuppgifter sedan den registrerade har tagit tillbaka sitt samtycke. Lagen syftar på att hanteringen av personuppgifter, oavsett om det gäller text, bild eller ljud, ska ske på ett sätt som gör att integriteten skyddas. Men, PuL innehåller samtidigt ett stort antal undantag, som gör den svårare att tillämpa. För universitetens del kan särskilt nämnas: Bestämmelser som gäller för hanteringen av personuppgifter i LADOK gäller före PuL. PuL kan inte tillämpas om det strider mot TF eller YGL eller mot tillämpningen av offentlighetsprincipen. Bestämmelserna hindrar inte att universitet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand för arkivering. PuL gäller inte för rent privat behandling av personuppgifter eller om behandlingen sker i konstnärlig, journalistisk eller litterär verksamhet. Detta sista har medfört att en del hemsidesägare valt att registrera sig som ansvariga utgivare för hemsidan sedan detta blev möjligt 1 januari Då ändrades nämligen grundlagen så att hemsidor kan få samma grundlagsskydd som tryckta tidningar (se vidare under avsnittet om TF). Enligt såväl den tidigare datalagen som nu gällande PuL får personnummer endast användas i sådana fall där det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet, vikten av en säker identifiering eller annat beaktansvärt skäl. Att personnummer är nödvändigt för t ex lönehantering och registrering av betyg är

19 19 uppenbart. Å andra sidan saknas vanligen skäl för att t ex publicera personnummer på Internet eller i skriftliga offentliggöranden av examinationsresultat. Om man behandlar personuppgifter i strid med kravet på samtycke kan följden bli ingripande från Datainspektionen och skadestånd om den registrerade utsatts för skada eller kränkning. Observera att PuL inte innebär att offentlighetsprincipen kan åsidosättas. En enskild person har alltså rätt att, på samma sätt som gäller andra uppgifter i allmänna handlingar som inte är hemliga, på begäran få ta del av t ex personnummer i LADOK eller universitetets lönesystem. Enligt särskilda föreskrifter i SekrL gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PuL (jämför 7 kapitlet 16 i SekrL). Denna regel kan bara åberopas i undantagsfall, t ex i samband med kommersiella företags begäran om massuttag av personuppgifter. Uppgifter rörande folkbokföringen är vanligtvis offentliga hos skattemyndigheten. Sekretess gäller dock för uppgift ur folkbokföringsregistret om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Om skattemyndigheten bedömer att utlämnande av uppgifter rörande en viss person kan leda till exempelvis personförföljelse, finns det möjlighet att i folkbokföringsregistret föra in en markering för särskild sekretessprövning en s.k. spärrmarkering. Denna markering innebär en varningssignal att observera vid utnyttjandet av uppgifterna i fråga. Om man får information om att personuppgifterna för en viss person är spärrmarkerade i folkbokföringsregistret, så begränsar man kretsen av anställda som har behörighet att ta del av just de uppgifterna. Rutinerna kring hanteringen av de spärrmarkerade uppgifterna följs sedan regelbundet upp. Väsentligt är dock att de registrerade personer som berörs studenter eller anställda får information om vikten av att den enskilde inte i onödan lämnar ut uppgifter som sig själva och att ett begränsat integritetsskydd föreligger inom högskolan. Det är nämligen så att den särskilda sekretessen i folkbokföringsregistret upphör att gälla då personuppgifter förs över till universitetens datasystem. Enligt en särskild lag kan Stockholms tingsrätt besluta om att en person får använda en s.k. fingerad identitet. Denna möjlighet används i särskilda undantagssituationer. Vid universitet och högskola gäller vanligtvis stark sekretess för uppgifter som kan röja en fingerad identitet.

20 20 Arkivlagen (AL) Arkivlagen från 1990 innehåller grundläggande föreskrifter om arkiv hos såväl statliga som kommunala myndigheter. I lagen finns bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv samt om vård och gallring av arkiv. När ett ärende avslutats ska handlingarna arkiveras. Löpande utarbetade dokument t ex protokoll, skrivningar eller fakturor arkivläggs efter hand. Varje anställd ansvarar för att handlingar som ska arkivläggas överlämnas för arkivering. Universitet och högskolor sparar inte alla handlingar som inkommer eller som de själva producerar. Men, för att kunna kasta handlingar gäller särskilda regler. För att förstöra (gallra) allmänna handlingar krävs beslut, i regel utfärdade av riksarkivet. Dessa beslut är ofta gemensamma för hela högskoleområdet. För att kasta (rensa) handlingar som inte är allmänna krävs inga gallringsbeslut. Institutionerna (prefekten) kan själva besluta om gallring av handlingar av tillfällig och ringa betydelse. Handläggaren, d.v.s. du om du är ansvarig för en kurs, får själv bestämma vilka av dessa handlingar som kan rensas bort innan arkivering. Handlingar som innehåller uppgifter som är nödvändiga för att förstå ärendet ska aldrig kastas. Kom dock ihåg att om en arbetshandling blir arkiverad så övergår den till en allmän handling. Det är därför viktigt att gå igenom och rensa bort sådant som inte måste sparas innan kursdokument och andra uppgifter arkiveras. Handlingar som inte diarieförs bör gås igenom och arkiveras regelbundet, lämpligen en gång per år, men oftast är det bäst att göra detta direkt efter det att den sista omtentan i en kurs har avslutats och betygen är satta. Det bästa är alltid att ta kontakt med institutionens arkivsamordnare eller universitetsarkivarien för att få råd och hjälp, om du undrar hur du ska göra i särskilda fall. Digital arkivering Ingenting tyder på att den snabba utveckling inom informationsteknologin som vi sett under de senaste årtiondena är på väg att mattas av, tvärt om. Informationsutbytet drivs på av en accelererande teknikutveckling samtidigt som spåren suddas ut. För den som måste bevara dokument och annan digital information (t ex innehållet i diskussionsforum, e-post, bandupptagningar, hemsidor, virtuella projektplatser, utbildningsplattformar, s.k. MUD:ar, och olika typer av filservrar) över tiden är detta ett problem. Problemet är det som skiljer den digitala informationen ifrån pappersbunden information. Det att den endast är maskinläsbar, d.v.s. helt beroende av tekniken för att kunna uppfattas av oss. Utan tillgång till och kunskap om nödvändig hårdvara, operativsystem och applikationsprogram i rätt versioner blir informationen enbart en samling otydbara binära tecken. Dessa får helt och hållet sin mening av kontexten och kan fås att representera vad som helst. Utan den avgörande kunskapen om filtyp, datastruktur och andra metadata, förblir ettorna och nollorna meningslösa. Och hårdvara, programvara och filformat åldras snabbt. Det vi kan läsa idag kanske är oläsligt redan om några år. Digitala lagringsmedia har också en kortare livslängd än t ex papper och mikrofilm. Digital information är också lättare att kopiera, redigera och manipulera vilket gör att det kan vara svårt att fastställa om ett digitalt dokument verkligen är autentiskt. Långtidslagring av digitala data är ett svårt och allvarligt problem för hela det moderna samhället och många frågor återstår att lösa. Det strategiska konceptet för digitalt bevarande är dock och har länge varit öppna, leverantörsoberoende standarder och en kontinuerlig överflyttning av data till nya lagringsmedia. Detta medför dock stora kostnader, kontinuitetsproblem och risker vad gäller dataintegriteten. Stora mängder av forskningsinformation från datorernas barndom har redan gått

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62.

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62. Så använder Du e-post i Härnösands kommun Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag Antagna av kommunstyrelsen 00-0-06, 6. Innehåll Sid. Regler för e-post som alla måste följa E-postadresser

Läs mer

Rekommendationer för användande av Kursportalen

Rekommendationer för användande av Kursportalen GÖTEBORGS UNIVERSITET Studentavdelningen Till lärare och administratörer Rekommendationer för användande av Kursportalen Kursportalen är en on-line tjänst för att skapa hemsidor på Internet för varje enskild

Läs mer

Hur gör jag med dokumenten?

Hur gör jag med dokumenten? Hur gör jag med dokumenten? Registrering och hantering av allmänna handlingar HÄRNÖSANDS KOMMUN October 8, 2015 1. Därför ska allmänna handlingar registreras... 2 1.1 Härnösands kommuns IT-stöd för dokument-

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Regler för hantering av e-post

Regler för hantering av e-post 2008-09-30 1 (7) Kommunledningskontoret Antagen av kommunstyrelsen 186, 2008-11-11 Regler för hantering av e-post Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundläggande i den kommunala verksamheten.

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012 SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och

Läs mer

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz Offentlighet och sekretess våren 2012 Sverker Scheutz Vad är allmänna handlingar? Tryckfrihetsförordningen 2 kap Tryckfrihetsförordningen 2 kap Behandlar rätten att ta del av allmänna handlingar Till främjande

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 REGLER OCH RUTINER FÖR POST OCH E-POST Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 2 Allmän handling En handling kan beskrivas som någonting som innehåller information av något slag. Vanligen

Läs mer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Version 1.0 Upprättad av Stadsledningskontoret/Adm. Maj 2003 2 Allmänna handlingar och rätten att ta del av dem Offentlighetsprincipen

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Enheten Verksamhetsstöd, stab Åsa Dryselius, jurist 2014-07-01 Dnr 516-07-10 Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun 2010-11-02 Kommunstyrelsen Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun Antogs av kommunstyrelsen 2 november 2010, 335 2(11) 1. Inledning I Kumla kommun finns ett intresse från verksamheten att kunna

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den Riktlinjer sociala medier Riktlinjer - Användning av sociala medier Syftet med att använda sociala medier i Smedjebackens kommun är i första hand för att ha en plats för dialog, nå nya och redan etablerade

Läs mer

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier + juridik = sant Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur Gränsen mellan

Läs mer

Dokumenthantering i EU-projekt. Lagar och regler - Offentlighet och sekretess

Dokumenthantering i EU-projekt. Lagar och regler - Offentlighet och sekretess Dokumenthantering i EU-projekt Lagar och regler - Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Forskning som bedrivs av myndigheter t.ex. statliga universitet och högskolor lyder under reglerna om

Läs mer

Information om offentlighet och sekretess

Information om offentlighet och sekretess Information om offentlighet och sekretess MARS 2015 1. Inledning I det följande lämnas information om offentlighet och sekretess som berör alla anställda i Riksbanken. Alla anställda bör känna till vissa

Läs mer

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post 1(8) Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post Sammanfattning: Vid användning av e-post gäller samma lagar och regler som för pappershandlingar när det gäller vad som är allmän handling samt registrering,

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten

Läs mer

DIARIEFÖRING OCH DET JURIDISKA REGELVERKET. 2015-10-29 Version 0.1

DIARIEFÖRING OCH DET JURIDISKA REGELVERKET. 2015-10-29 Version 0.1 DIARIEFÖRING OCH DET JURIDISKA REGELVERKET 2015-10-29 Version 0.1 2 1. INTRODUKTION 1.1 INTRODUKTION I den här handboken finns anvisningar om hur Malmö högskola ska hantera och registrera allmänna handlingar.

Läs mer

Riktlinjer Sociala Medier

Riktlinjer Sociala Medier Riktlinjer Sociala Medier 1 Innehållsförteckning: 1.Kort information om Sociala medier..3 2. Inledning..3 3. Privat eller i tjänsten?...4 3.1 Yttrandefrihet och meddelarfrihet..4 4. Användning privat och

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Sociala medier 1 är ett allt mer naturligt inslag i medborgarens vardag och har fått en etablerad roll i samhället. För kommunen kan sociala medier vara en

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 Sidan 1 av 7 Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 1. Syfte Syftet med detta dokument är att ur ett juridiskt perspektiv förtydliga vilka regler, utöver lagarna, som

Läs mer

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 Riktlinje Sociala medier Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 2016 2019 sidan 1 av 6 Sociala medier definition Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving Allmänna handlingar Vänersborgs kommun Revisionsrapport Februari 2011 Staffan Löfving Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vänersborgs kommun har Komrev, inom PwC, granskat ärendehantering,

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:75 Diarienr: 1998/1362 Handläggare: Staffan Wikell Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 1998-05-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 1998:75 Diarienr: 1998/1362 Handläggare: Staffan Wikell Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 1998-05-26 Mottagare: Cirkulärnr: 1998:75 Diarienr: 1998/1362 Handläggare: Staffan Wikell Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 1998-05-26 Mottagare: Kommunstyrelsen IT-ansvarig Bibliotekschef Rubrik: Ny lag om ansvar

Läs mer

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:...

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:... SEKRETESSFÖRBINDELSE I och med att man är verksam inom Gymnasie- och Vuxenutbildnings verksamhetsområde måste man följa sekretessbestämmelserna. De bestämmelser som gäller finns i informationsskriften

Läs mer

Riktlinjer för hantering av allmänna handlingar

Riktlinjer för hantering av allmänna handlingar Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig KLK 1(5) Riktlinje dnr KS 566/08 Uppdatering Riktlinjer för hantering av 2 Till Dig som är anställd vid Kramfors kommun Alla, som tar emot eller

Läs mer

Registrering och hantering av allmänna handlingar

Registrering och hantering av allmänna handlingar Registrering och hantering av allmänna handlingar Antagen av kommunstyrelsen 2010-10-19 119 Reviderad 2011-02-21 under punkt 2.1 och 3.4 2 Inledning Lessebo Kommun INNEHÅLL 1. Inledning... 5 2. Därför

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

Offentlighet och sekretess

Offentlighet och sekretess Offentlighet och sekretess Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i regel för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Offentlighetsprincipen. en vägledning

Offentlighetsprincipen. en vägledning Offentlighetsprincipen inom Liu en vägledning Offentlighetsprincipen inom Linköpings universitet en vägledning Utarbetad av: Chefsjurist Göran Hessling Universitetsarkivarie Eli Hjorth Reksten Utgiven:

Läs mer

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Riktlinjer för dokument- och ärendehantering i Valdemarsviks kommun

Riktlinjer för dokument- och ärendehantering i Valdemarsviks kommun 2011-09-12 Riktlinjer för dokument- och ärendehantering i Valdemarsviks kommun Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-10 INNEHÅLLFÖRTECKNING 1.1 INLEDNING... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 OMFATTNING... 3 2. ALLMÄN

Läs mer

Universitetsledningens kansli. Att vara anställd på en myndighet

Universitetsledningens kansli. Att vara anställd på en myndighet Universitetsledningens kansli Att vara anställd på en myndighet Umeå universitet - universitet och myndighet Universitetsanställd men även myndighetsanställd: Umeå universitet är ett av 35 lärosäten med

Läs mer

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 1(9) Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820 Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 Innehållsförteckning 1. Offentlighetsprincipen 2 2. Allmänna handlingar

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen

2.3 För att ditt medlemskap skall beviljas måste du vara över 18 år och vara registrerad kund på Webbplatsen ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SVENSKA SPELS MEDLEMSTJÄNSTER 1. ALLMÄNT 1.1 Detta avtal fastställer villkoren ( Allmänna Villkor ) för AB Svenska Spels ( Svenska Spel ) tillhandahållande av interaktiva tjänster

Läs mer

Rutin för användning av Social Medier. Dnr. Beslutad av kommundirektören Reviderad Reviderad Reviderad

Rutin för användning av Social Medier. Dnr. Beslutad av kommundirektören Reviderad Reviderad Reviderad Dnr Rutin för användning av Social Medier Beslutad av kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Reviderad 2014-08-26 Reviderad 2017-04-18 Dnr 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Styrdokument inom kommunikationsområdet 1

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Kommunledningsförvaltningen 2011-12-09 1(8) FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK Sid Kf 111/11 2011-10-26 37 Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Denna policy om och kring

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-12 75 Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Innehållsförteckning Offentlighetsprincipen...1 Tillämpliga lagar och

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Fastställd av GD 21 juni 2016 Upphör att gälla 21 juni 2019 Ansvarig: GD-stab Dnr: 2016/1002 SEKRETESSPOLICY Policyns omfattning Det finns regler som styr hur uppgifter får lämnas ut från SCB. SCB:s sekretesspolicy

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) 1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar.

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 2008, 224. 1. Tillämpningsområde Utöver de bestämmelser som anges i arkivlagen och arkivförordningen

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS 1 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Lösningsförslag till praktikfall 8:e upplagan Björn Jennbacken 2 Uppgift 1 Offentlighetsprincipen syftar till att garantera och främja; Rättssäkerheten Effektiviteten i förvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för e-post

Riktlinjer för e-post Riktlinjer för e-post Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:805 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 2017-01-26 Dokumentet gäller för:

Läs mer

Avgifter för kopior av allmänna handlingar för Hofors kommun och dess helägda bolag

Avgifter för kopior av allmänna handlingar för Hofors kommun och dess helägda bolag 1 (5) Avgifter för kopior av allmänna handlingar för Hofors kommun och dess helägda bolag Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Fastställt av kommunfullmäktige 143/2013-12-16 2 (5) 1. Sammanfattning Hofors kommun

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Offentlighet och sekretess Utbildningstillfälle 2015-03-03. Huvudregistrator Jenny Åtegård

Offentlighet och sekretess Utbildningstillfälle 2015-03-03. Huvudregistrator Jenny Åtegård Offentlighet och sekretess Utbildningstillfälle 2015-03-03 Huvudregistrator Jenny Åtegård Offentlighetsprincipen Yttrande- och meddelarfrihet Offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden Allmänna

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

Riktlinjer för diariet på Internet

Riktlinjer för diariet på Internet 2008-05-21 Riktlinjer för diariet på Internet Beslutad av Kommunstyrelsen den 4 juni 2008, 246/2008 KOMMUNKANSLIET ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommunstyrelsen@kungalv.se

Läs mer

Digital handläggning i. Älvsbyns kommun LATHUND FÖR HANDLÄGGARE

Digital handläggning i. Älvsbyns kommun LATHUND FÖR HANDLÄGGARE Digital handläggning i Älvsbyns kommun LATHUND FÖR HANDLÄGGARE Mars 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gudie lägg till genväg till handläggardatabasen 1-2 ÄRENDETS VÄG 1. ett ärende aktualiseras 3-4 2. skapa tjänsteskrivelse,

Läs mer

BESLUT. Datum Hantering av post inom Region Skåne

BESLUT. Datum Hantering av post inom Region Skåne Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2013-10-07 1 (5) Hantering av post inom 1 Postöppningsrutin 1.1 Inledning med underställda förvaltningar

Läs mer

Publicering på Internet

Publicering på Internet Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS 1 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Lösningsförslag till praktikfall 7:e upplagan Björn Jennbacken 2 Uppgift 1 Offentlighetsprincipen syftar till att garantera; Rättssäkerheten Effektiviteten i förvaltningen

Läs mer

INTRODUKTIONSRUTIN FÖR NYANSTÄLLD PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

INTRODUKTIONSRUTIN FÖR NYANSTÄLLD PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN Uppdaterad 140814 INTRODUKTIONSRUTIN FÖR NYANSTÄLLD PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN Förskolechef informerar om: Förväntningar/krav från chef (arbetstider, sjukanmälan m.m.) Personalkooperativ, Collectum

Läs mer

Personuppgiftslagen. Författningssamling. Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte

Personuppgiftslagen. Författningssamling. Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte Författningssamling Fastställd av kommunfullmäktige: 2003-03-27 68 Reviderad: Personuppgiftslagen Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte 1 Lagens syfte är att skydda människor så

Läs mer

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet Tullkodex m.m./vissa andra tullförfattningar 1 Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde 1 [4301] Denna lag tillämpas vid

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING

ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING P.M. 2006-05-22 från arbetsgruppen för integritetskänslig forskning Bakgrund Att integritetskänsligt forskningsmaterial

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Strategi och riktlinjer för sociala media

Strategi och riktlinjer för sociala media Strategi och riktlinjer för sociala media Godkänd av chefgruppen 2011-01-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Strategi... 3 1.1 Vad är sociala medier?... 3 1.2 Ånge kommuns syfte och mål med medverkan i sociala

Läs mer

Förslag till taxa för utlämnande av allmänna handlingar

Förslag till taxa för utlämnande av allmänna handlingar Förslag till taxa för utlämnande av allmänna handlingar 1 Taxa för utlämnande av allmänna handlingar 1 Allmänt om allmänna handlingar Med allmän handling menas framställning i skrift eller bild samt upptagning

Läs mer

BESLUT RIKS DAG ENS OMBUDSMAN. Dnr Justitieombudsmannen Lars Lindström

BESLUT RIKS DAG ENS OMBUDSMAN. Dnr Justitieombudsmannen Lars Lindström JO Justitieombudsmannen Lars Lindström RIKS DAG ENS OMBUDSMAN BESLUT Datum 2014-03- 31 Dnr 1874-2013 Sid 1(5) Kritik mot lagmannen vid Gällivare tingsrätt för utformningen av en skrivelse om uttag av avgift

Läs mer

Läsplattor, e-diarium, sociala medier och annan e-förvaltning

Läsplattor, e-diarium, sociala medier och annan e-förvaltning 2013-04-05 13/21 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder/styrelser i kommuner och landsting Läsplattor, e-diarium, sociala medier och annan e-förvaltning

Läs mer

Ärende- och dokumenthanteringspolicy i Nässjö kommun

Ärende- och dokumenthanteringspolicy i Nässjö kommun Författningssamling Antaget av kommunfullmäktige, 2004-09-30 159 Senaste ändring: 2008-09-25 134 Ärende- och dokumenthanteringspolicy i Nässjö kommun Syftet med denna policy är att skapa gemensamma rutiner

Läs mer

Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar

Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar Revisionsrapport* Granskning av barn- & utbildningsnämndens hantering av inkomna/upprättade allmänna handlingar Nordmalings kommun December 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Avgift för elektroniskt utlämnande av allmän handling remissvar

Avgift för elektroniskt utlämnande av allmän handling remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 18 augusti 2014 AN-2014/271.184 1 (3) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 Lars.Axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Avgift

Läs mer

Utlamnande av allmän handling/ allmänna uppgifter -Rutiner

Utlamnande av allmän handling/ allmänna uppgifter -Rutiner ...-'=---'-...- H INTERNA STYRDOKUMENT RUTINER A R B E M I 0 Datum Vår beteckning Sid VERKET 2014-12-19 2014/121362 1 (9) Interna styrdokument Utlamnande av allmän handling/ allmänna uppgifter -Rutiner

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman E-delegationen

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman E-delegationen Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer