Projektplan för Greppa Näringen

Transkript

1 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Projektplan för Greppa Näringen Sammanfattning I två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls rådgivning som ett effektivt sätt att minska jordbrukets nitrat- och fosforläckage och ammoniakavgång till luften. Under år 2000 startar därför i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt som syftar till att minska nitrat- och fosforläckaget och ammoniak-förlusterna inom lantbruket. Projektet beräknas pågå i ett första steg under 5 år och utförs i bred samverkan mellan lantbruksnäringen, Jordbruksverket, länsstyrelserna, rådgivningsorganisationerna m.fl. Genom rådgivningen ska utlakningen av kväve minska genom att de tillfällen då grödorna tillförs överoptimala gödselgivor av kväve blir färre och genom att lantbrukarna flyttar tidpunkten för stallgödselspridning från tidig höst till sen höst eller vår. Rådgivning är också viktig för att anslutningen till miljöstöden; fånggrödor, utebliven höstbearbetning och våtmarker ska bli stor. Rådgivningen syftar även till att minska överutfodringen av kväve och fosfor och till att öka arealen våtmarker i miljökänsliga områden. Den individuella rådgivningen startar under våren 2001 och kombineras med vidareutbild-ning av lantbrukarna i grupp och via skriftlig information. Därutöver genomförs delprojekt för att åskådliggöra olika åtgärders lönsamhet och betydelse för växtnäringsförlusterna. Rådgivningen administreras av länsstyrelserna efter det att Jordbruksverket fastställt riktlinjer för rådgivningens innehåll och krav på rådgivare. Verksamheten inom projektet redovisas årligen i en verksamhetsredovisning och inför varje nytt år upprättas en verksamhetsplan och en marknadsföringsplan. 1

2 Innehåll: 1. Bakgrund 2. Syfte och mål 3. Arbetssätt Målgrupp Tidsplan 4. Organisation Jordbruksverket Länsstyrelserna Näringen 5. Projektorganisation Jordbruksverket centralt Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Referensgrupp Arbetsgrupper Övriga uppdrag 6. Utvärdering och uppföljning 2

3 Projektplan för Greppa Näringen Under de senaste åren har ett behov av en utökad och mer sammanhållen rådgivning om miljöåtgärder i lantbruket växt fram. Hittills har det t.ex. sällan funnits någon integrering mellan åtgärder i utfodringen och i växtodlingen. Strävan efter en helhetssyn avspeglas i det nya landsbygdsprogrammet som antogs i juni Utökad rådgivning är också något som stöds av lantbruksnäringen och ses som ett sätt att undvika kostsam administration och stelbenta regleringssystem. Det miljöstöd som benämns resurshushållande konventionellt jordbruk, REKO, upphör efter den första stödperioden. Att bygga vidare på det engagemang som skapats i och med REKO-stödet, är angeläget. Speciellt i södra Sverige har anslutningen till stödet varit god och många positiva erfarenheter har dragits. Till de goda erfarenheterna räknas den utbildning som genomförts och den ökade markkartering som stödet resulterat i. Bakgrund Under år 2000 startar i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt inom lantbruket. Anledningen till att projektet startar är (förutom det som nämns ovan) att i två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls rådgivning som ett effektivt sätt att minska jordbrukets nitrat- och fosforläckage och ammoniakavgång till luften. Orsaken till att projektet startar i de tre sydligaste länen är att åtgärder i första hand ska vidtas där jordbrukets miljöpåverkan är som störst och där åtgärderna förväntas ge största möjliga effekt. Också av denna anledning riktar sig rådgivningen i första hand till större lantbruks-företag och företag med djurhållning. Projektet beräknas pågå i ett första steg under 5 år. För att det svenska miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ska kunna uppnås föreslår Statens jordbruksverk i Rapport 2000:1, att den årliga kväveutlakningen från jordbruks-marken ska vara minst ton lägre år 2020 än vad den var Som delmål anges att utlakningen från jordbruksmarken fram till år 2005 ska ha minskat med ton per år och med ton till år 2010 jämfört med Beträffande fosfor anger utredningen som målsättning att jordbrukets fosforförluster till sjöar och vattendrag ska fortsätta att minska. Lantbrukssektorns delmål inom miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning anges i Rapport 1999:23. Ammoniakavgången från jordbruket ska vara ton mindre år 2010 än vad den var Något långsiktigt mål till år 2020 finns ännu inte framtaget utan en utvär-dering av beräkningssättet för ammoniakavgång ska först utföras. Syfte och mål Projektet syftar till att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Utlakningen av kväve ska minska genom att de tillfällen då grödorna tillförs överoptimala givor av kväve blir färre. Detta ska uppnås genom att lantbrukarna erbjuds sätt att förutsäga behovet bättre. Dessutom minskar risken för utlakning genom att lantbrukarna i mindre 3

4 utsträckning gödslar för höstvete av brödkvalitet, utan väljer att odla fodervete på odlingslokaler där man av erfarenhet vet att det är svårt att nå proteinhaltsgränsen. Dessa åtgärder förväntas minska den årliga kväveutlakningen från fälten i Skåne, Halland och Blekinge med 800 ton kväve inom en 5-årsperiod. Den årliga utlakningen av kväve beräknas minska med ytterligare 700 ton genom att lantbrukarna flyttar tidpunkten för stallgödselspridning från tidig höst till sen höst eller vår. För att åstadkomma denna förändring behövs rådgivning som visar hur spridningstidpunkten kan ändras utan alltför stor påfrestning på ekonomin. Rådgivning är också viktig för att anslutningen till miljöstöden; fånggrödor, utebliven höstbearbetning och våtmarker ska bli stor. Åtgärderna i miljöstöden beräknas minska årsutlakningen med 650 ton kväve. Andra förändringar av jordbruket som pågår vid sidan av rådgivning och miljöstöd, såsom nedläggning av åkerareal, ökad andel mark i permanent träda, samt lägre gödselgivor till följd av lägre produktpriser, minskar kväveutlakningen med ytterligare 850 ton. Totalt beräknas utlakningen minska med 3000 ton till år 2005 i Skåne, Halland och Blekinge varav mer än hälften av utlakningsminskningen alltså ska uppnås med rådgivning. Även i övriga Götaland och Svealand planeras åtgärder så att årsutlakningen ska minska med 2200 ton varav 950 ton via rådgivning fram till år Rådgivningsprojektet startar dock tidigast 2002 i dessa områden. Rådgivningen ska förse lantbrukaren med kunskap och verktyg så att: tillfällena då grödorna tillförs överoptimala givor jämfört med behovet, minskar tillfällena då lantbrukarna gödslar för hög proteinhalt minskar alltmer av jordbearbetningen sker på våren eller sen höst alltmer av stallgödselspridningen sker vid tidpunkter då växtnäringsförlusterna är minimala överutfodringen av kväve och fosfor minskar kväveförluster i djurstallarna minimeras stallgödsellagringen sker så att växtnäringsförlusterna minimeras odlingen av fånggrödor ökar arealen våtmarker i miljökänsliga områden ökar Arbetssätt Basen i projektet är återkommande individuell rådgivning utgående från gårdens hela växtnäringsflöde. Åtgärder rekommenderas med utgångspunkt från vad som är mest angeläget på den enskilda gården. Det kan vara åtgärder inom växtodling, stallgödselhantering, utfodring eller andra åtgärder såsom våtmarksanläggning. Rådgivningen kombineras med vidareutbildning av lantbrukarna i grupp och via skriftlig information. Därutöver genomförs delprojekt som syftar till att åskådliggöra olika åtgärders lönsamhet och betydelse för växtnäringsförlusterna. Först när lantbrukaren inser de ekonomiska och miljömässiga fördelarna av en åtgärd har den förutsättning för att bli allmänt accepterad. 4

5 För att rådgivningen och de kurser som erbjuds lantbrukarna ska ge de mest aktuella kunskaperna om miljöeffekter och åtgärders lönsamhet ska även en kunskapsupp-byggnad ske bland rådgivarna. Inom projektet ryms därför även rådgivarutbildningar och produktion av olika former av underlag (verktyg) för rådgivningen. År 2000 används som ett förberedande år inför rådgivningssatsningen. En projektorga-nisation upprättas, informationsmaterial tas fram, en modell för rådgivningsbesök utarbetas, blivande rådgivare utbildas och en första plan för utvärdering presenteras. Den individuella rådgivningen startar under våren Rådgivningen administreras av länsstyrelserna efter det att Jordbruksverket fastställt riktlinjer för rådgivningens innehåll och krav på rådgivare. Verksamheten inom projektet redovisas årligen i en verksamhetsredovisning och inför varje nytt år upprättas en verksamhetsplan och en marknadsföringsplan. Målgrupp Rådgivningen riktar sig i Skånes, Hallands och Blekinge län främst till lantbrukare med företag >25 djurenheter eller >50 hektar åker, men även andra företag kan komma att omfattas av rådgivningen. Av företagen i målgruppen finns 70 procent i Skåne, 23 procent i Halland och 7 procent i Blekinge (1998). Tar man enbart hänsyn till gårdar med djurproduktion är motsvarande fördelning 63, 29 respektive 8 procent. Ca företag ingår i målgruppen. Om målet sätts till att 70 procent av målgruppen ska nås med årlig rådgivning, innebär det rådgivningar per år. När rådgivningen efter ett par år utvidgas till övriga områden är målgruppen i första hand lantbrukare med företag >50 djurenheter eller >100 hektar åker. En prognos för rådgivningsverksamheten ges nedan: Tidsplan antal: kursdagar totalt för: rådgivningtillfällen rådgivare lantbrukare 31/ / / / / / Organisation Ansvarsfördelning Jordbruksverket Jordbruksverket fastställer årligen projektets budget i konkurrens med övriga projekt inom KULM. Detta görs efter det att förslagen till länsprogram lämnats in och behovet av medel till övriga projekt inom rådgivningssatsningen bedömts. I utredningsförslaget (Rapport 2000:1) beräknas behovet till 35 miljoner SEK per år för att täcka behovet av fullt utbyggd rådgivning i Skåne, Halland och Blekinge län. Detta är dock ett riktvärde, några öronmärkta medel finns inte. 5

6 Projekt inom länsprogrammen antas en gång per år. Så kallade övriga projekt kan beviljas under pågående verksamhetsår. Dessa övriga, länsövergripande delprojekt, såsom rådgivarutbildningar, material till hemsidan, kursmaterial etc. föredras av projektledaren efter samråd med projektgruppen (se nedan), för beslutande chef vid Jordbruksverkets Växtavdelning. Planering och utformning av rådgivarkurser görs av projektledningen med hjälp av den arbetsgrupp som handlägger informationsfrågor. För dessa kurser ansvarar i allmänhet Jordbruksverket, men planering och utförande kan läggas ut på länsstyrelserna eller andra organisationer. Länsstyrelserna Länsstyrelserna administrerar och initierar den individuella rådgivningen i respektive län, enligt fastställda riktlinjer. Ansökan om att få utföra aktiviteter inom länen d.v.s. all indivi-duell rådgivning, kurser och informationsmöten riktade till lantbrukare m.m. ansöks via länsstyrelserna och hanteras i länsprogrammen. Länsstyrelserna presenterar behovet av aktiviteter och upprättar årligen ett länsprogram. Länsprogrammet antas därefter av Jordbruksverket efter eventuella justeringar. Länsstyrelserna upphandlar därefter det antal rådgivningar som behövs i länet. De aktörer som utför rådgivning och andra projekt inom länsprogrammen redovisar detta till länsstyrelsen vid fyra tillfällen per år. Länsstyrelsen rekvirerar därefter medel från Jordbruksverket. Länsstyrelserna är representerade med var sin representant i projektgruppsgruppen och i styrgruppen via en med övriga länsstyrelser gemensam representant. Näringen LRF informerar lantbrukarna om projektet, i egen regi eller i samarbete med övriga aktörer och medverkar på så sätt i att lantbrukarna ansluter sig till projektet. LRF medverkar även i olika kampanjer för att öka intresset för de miljöstöd som utformats för att minska växtnäringsförlusterna. En regional LRF-representant ingår i projektgruppen och en representant från riksorganisationen i styrgruppen. Dessutom medverkar LRF i arbetsgrupp 1 vid framställning av informations- och kursmaterial. Föreningsföretagen och andra företag som förädlar lantbruksprodukter har ett intresse av att premiera miljöengagemang hos lantbrukarna. Genom att uppmana lantbrukarna till att delta i kurser och i den individuella rådgivningen kan företagen t.ex. via olika typer av bonussystem och leveranskrav, öka anslutningen till projektet. Detta kan i förlängningen ge svenskt lantbruk i allmänhet och företaget i synnerhet konkurrensfördelar som kan vara lönsamma för företaget. Förädlingsföretagen representeras (tills vidare) i styrgruppen med en representant från LRF:s föreningsföretag. Alla företag och organisationer som så önskar kan medverka med en representant i projektets referensgrupp. 6

7 Projektorganisation Jordbruksverket centralt Fastställer verksamhetsplan och budget för projektet och tar de övergripande besluten om projektets inriktning, uppläggning och utförande. Enhetschefen, eller när det gäller större belopp avdelningschefen, godkänner formellt projektledarens förslag till beslut. Granskar de rekvisioner som lämnas in efter slutfört arbete av länsstyrelserna och av enskilda organisationer. Styrgrupp Sammanträder ungefär en gång varannan månad. Gruppen drar upp riktlinjer för projektet och tar ställning i strategiska frågor. Gruppen fyller en rådgivande funktion till beslutande chefer vid Jordbruksverket. I styrgruppen ingår från Jordbruksverket chefen för Miljöskyddsenheten (ordf.), en centralt placerad handläggare (sekr.), en representant för samtliga länsstyrelser, en representant för LRF (riks) och en representant för förädlingsföretagen. Projektledaren är ständigt adjungerad vid styrgruppens möten. Rådgivarorganisationerna, såsom Hushållningssällskapen och Husdjurstjänst, kan adjungeras vid behov. Projektledare Projektledaren ansvarar inom givna ekonomiska ramar för projektets ekonomi och ledning av länsövergripande verksamheter. Projektledaren samordnar de länsvisa verksamheterna i samverkan med länens KULM-ansvariga. Projektledaren är anställd av Jordbruksverket och placerad på regionkontoret i Alnarp. Till sin hjälp har projektledaren en regional handläggare som är placerad på regionkontoret. Projektledaren och denna person medverkar vid Jordbruksverkets handläggning av aktiviteter inom projektet. Projektledaren upprättar årligen en budget för projektet. Projektledaren leder arbetet i arbetsgrupp 1 och har ett övergripande ansvar för framtagning av material, planering av rådgivarkurser och att tidsplaner hålls. Projektledaren sammankallar till projektmöten för att följa olika delprojekt. Projektledaren är ansvarig utgivare för hemsidan. Hemsidan utformas i samråd med webbredaktören. Projektledaren företräder projektet utåt i olika sammanhang. Projektledaren har kontakt med de som är ansvariga för olika delprojektet tas regelbundet för avrapportering. Projektledaren gör kontinuerliga uppföljningar av budget och antalet rådgivningar tillsammans med ansvariga för KULM på länsstyrelserna. Dessa sammanställningar presenteras internt inom projektet. Projektgrupp (telefonmöten max 1 gång per vecka; möten 1 gång per månad). En grupp som tillsammans med projektledaren initierar och prioriterar olika länsövergripande aktiviteter. Exempel kan vara rådgivarutbildningar, materialframställning, information och marknadsföring av projektet. Medlemmar i gruppen är personer som arbetar aktivt inom projektet; en person från varje länsstyrelse samt en regional LRF-representant. Gruppen kan hänvisa frågor till arbetsgrupper t.ex. arbetsgrupp 1 som arbetar med materialproduktion. Jordbruksverkets regionala handläggare är adjungerad i projektgruppsgruppen. 7

8 Även projekt som utförs inom länsprogrammens ram kan komma att diskuteras i gruppen. Gruppen bereder ärenden åt projektledaren och styrgruppen och upprättar i samarbete med projektledaren årliga verksamhetsredovisningar. Förslag från gruppen förs via projektledaren vidare till styrgruppen eller beslutande chef på Jordbruks-verket beroende på ärendets karaktär. Referensgrupp (möten 2-3 gånger per år) Representanter för alla organisationer och företag som vill medverka i och följa projektet inbjuds att ingå i referensgruppen. I gruppen ingår idag (januari 2001) rådgivarorganisationer, LRF, länsstyrelser, Jordbruksverket och förädlingsföretag. Även miljö- och konsumentorganisationer, detaljhandel, vattendragsförbund och kommuner kan komma att ingå. Styrgruppen och projektledaren informerar referensgruppen om projektets olika delprojekt. Referensgruppen ger synpunkter, föreslår aktiviteter samt förankrar projektet inom respektive organisation Arbetsgrupper Bereder ärenden åt projektgruppen. En arbetsgrupp för informationsfrågor (arbetsgrupp 1) tar fram material och planerar kurser och rådgivningens innehåll. Andra arbetsgrupper kan bildas och avvecklas allteftersom olika frågeställningar behöver behandlas. Det som föreslås i dessa arbetsgrupper presenteras av projektledaren för beslutande chef vid Jordbruksverket efter det att förslagen förankrats i projektgruppsgruppen. Övriga uppdrag I takt med att projektet fortskrider initieras, genomförs och slutförs olika delprojekt. Under åren 2000 och 2001 arbetar en person som webbredaktör, en med att sammanställa fakta som kan användas i rådgivningen, och en tredje person med marknadsföring och information. Dessa personer utses ur projektgruppen och arbetsgrupp 1 och arbetar så länge som arbetsuppgifterna så kräver. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av projektet behövs dels för att föra vidare uppgifter om hur projektet framskrider till uppdragsgivarna men också till dem som arbetar inom projektet. Olika nyckeltal och andra uppgifter från rådgivningarna samlas in och sammanställs så att det går att följa hur odlingsåtgärder och andra delar av jordbruksdriften förändras. Sammanställningar av odlingspraxis, modellberäkningar och mätningar av växtnäringsutlakning kan komma att utföras. Ett förslag till en modell för utvärdering håller på att tas fram vid Jordbruksverket under våren 2001 och planeras börja genomföras fr.o.m. hösten Alnarp, februari