Disketten. Släktforskning i städer, ny artikelserie i Disketten DIS- VÄST. DIS-Västs medlemstidning för släktforskare med dator Nr 2 År 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Disketten. Släktforskning i städer, ny artikelserie i Disketten DIS- VÄST. DIS-Västs medlemstidning för släktforskare med dator Nr 2 År 2013"

Transkript

1 Disketten DIS-Västs medlemstidning för släktforskare med dator Nr 2 År 2013 DIS- VÄST Släktforskning i städer, ny artikelserie i Disketten

2 DIS-Väst Disketten, Medlemstidning för Dis-Väst en regionförening till DIS, Föreningen för datorhjälp i släktforskningen Bankgiro: Org nr: Adress: c/o Jonny Holm Lilla Fridhemsgatan GÖTEBORG Innehåll Nyheter från Family Search 3 Bibel med proveniens 4 Jämtlandsdragonen Jöns Frögds öde i västra Sverige 5 Augusta Amalia Carling, född Mentzer Lennart Ryhd 11 DIS-Väst har fått en ny Disgenfadder 12 TILL SALU 12 Otrevligheter i dödböckerna 13 Medlemsinformation 14 Släktforska i städer, en artikelserie 15 Vårmöte 2 den 4 maj 2013 i Lysekil 16 Till nytta för släktforskare! 16 DISKETTEN ISSN Upplaga: ex Tryck: Lindgren & Söner Ansvarig utgivare: Jonny Holm Redaktör: Christina Claeson E-post: Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra eller lägga till i texterna. Tidningen redigeras i InDesign. Texterna mailas som Word-dokument eller som en textfil, bilder i jpg-format. Omslagsbild: Christina Claeson Jag sitter och skriver det här den 1 april, och jag lovar, inga aprilskämt i den här texten! Äntligen går vi mot ljusare tider, sommartid och fågelkvitter på väg till arbetet på morgonen gör mycket för humöret. Det är en intensiv tid nu fram till semestern, många aktiviteter både på jobbet och på fritiden. Jag ser fram emot vårmötet i Lysekil den 4 maj, det är alltid trevligt att besöka nya ställen. Västkusten har många fina utflyktsorter. Jag kan rekommendera Öströö fårfarm i närheten av Varberg, passa på när bokskogen precis har slagit ut, ljuset är fantastiskt, och alla små lamm är bedårande. April brukar innebära växlande väder och då går det att sitta inne med släktforskningen när regnet står som spön i backen eller vintern biter sig fast. Det blir lite Internetsurfing emellanåt också, inte bara på Arkiv Digital eller SVAR utan det finns mycket annat trevligt att läsa på Internet. Då jag gärna ägnar mig åt scrapbooking blir det många besök på sidor med tips och ideer om hur man kan gå tillväga. Detsamma gäller släktforskningssidor. Föreningen DIS regionföreningar har många bra tips på sina hemsidor, DIS Syd och DIS Bergslagen har mycket bra saker. Med tanke på den nyss utkomna boken om Smedforskning så skulle jag kanske försöka mig på att hitta mer information om smederna i släktträdet, eller försöka hitta fäderna till de oäkta barn som finns i släkten. Allt går kanske inte att lösa, men det är inspirerande att lära sig mer och hitta nya ingångar till ny information. Vare sig du har många års erfarenhet som släktforskare eller är nybörjare så är du som medlem välkommen till våra möten och träffar. De är ett bra sätt att få kontakt med andra släktforskare och vem vet, det kanske dyker upp en okänd släkting i datasalen eller på mötet när det visar sig att ni har gemensamma anor. Släktforskning är också ett tacksamt ämne på en middagsbjudning eller minglande i trädgården på alla dessa festligheter som är nu under våren och den kommande sommaren, sant eller inte, en intressant berättelse kan fånga vem som helst. I augusti är det släktforskardagar i Köping, på bekvämt avstånd från Göteborg, om inte SJ beslutar sig för de sedvanliga banarbetena det vill säga. Under de gångna årens arbete med den nya järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan har det inte varit helt enkelt att ta sig åt Karlstadhållet till. Buss ersatte tåget och det hela tog alldeles för lång tid. Jag tillhör den skaran som helst inte åker buss längre sträckor. Nu är banarbetet äntligen färdigt och även Värmlandsarkiv blir enklare att ta sig till. För ni besöker väl våra fina Landsarkiv? Christina Claeson 2

3 Nyheter från Family Search Familys Search eller är en släktforskningslänk som vi släktforskare gratis kan använda när vi letar efter våra förfäder. Länken är tillgänglig för efterforskning över hela världen. Du kan också ta del av den stora katalogen med filmer och litteratur samt läsa digitala böcker och mycket mera. Under mars har en stor nyhet tillkommit. Man har öppnat för allmänheten att använda det nätbaserade släktforskarprogrammet där man kan bygga upp sitt släktträd. När du gör detta kan du få förslag om möjliga dubbletter och på så vis kanske hitta släktingar som själva har byggt upp ett träd. Programmet är än så länge på engelska men enkelt att lära sig. Support finns både på engelska och svenska. Det som krävs är att du skaffar dig ett s k Familysearch-konto för allmänhet så att du kan Sign in. Allt är gratis och någon reklam förekommer inte. Bilderna nedan visar hur det kan se ut. Välj Family Tree överst på hemsidan och följ sedan instruktionerna. Text Synnöve Nilsson, bilder från Familysearch GöteborgsRegionens Släktforskare, hemsida Allt om GRS utfärd den 18 maj till Konkordiahuset i Hössna samt Torpa Stenhus finns på GRS hemsida under Vi möts (långt ner) Obs. Vissa ändringar sedan tidigare annonsering. 3

4 Bibel med proveniens För er som sett Antikrundan är kanske ordet proveniens bekant, enligt Nationalencyklopedin betyder det härkomst eller ursprung. I nedanstående fall som jag har fått av Gun- Britt Berg är ett utmärkt exempel på ett föremål med en dokumenterad historia. Det handlar om en bibel där den första noteringen är ifrån i mitten på 1700-talet, själva bibeln är tryckt 1747 och hur bibeln sedan har gått i arv genom generationerna. (R) AI:1 ( ) Bild 6 / sid 283, där också brorsonen Erik Andersson finns med. Erik Andersson född i Hova förs.(r) Son till soldaten Anders Hofstedt ( i kriget i Finland).Anders Nilsson och Sven Nilsson var bröder. Gift med Cajsa Andersdotter född i Fredsberg (R) Svärsonen Jan Peter Johansson född i Fredsberg (R) gift med Maja Cajsa Erksdotter Hofstedt född i Roskan, Bäck (R) Svärson Per Johan Persson född i Fredsberg (R) gift med Maria Malin Jansdotter född i Törsatorp, Björkäng (R) Bertil Persson född i Törsatorp, Björkäng (R) gift med Ida Björkman född i Undenäs.(R) Ejnar Hultman, son till Ida ovan, född i Habelsbolet, Älgarås gift med Elin Blom född i Amnehärad (R) Alf Berg, son till Elin ovan, född i Björkäng (R), gift med Gun-Britt Hultman som nu har bibeln i sin ägo. (Gun-Britt Hultman och Ejnar Hultman är dessutom kusiner) 255 års historia, tänk vad den bibeln har fått vara med om! Text Christina Claeson och Gun-Britt Berg Foton Gun-Britt Berg Sven Nilsson, sockenskomakare i Björkäng (R), som enligt bibeln är född 1758 död i Bäck (R) Sven Nilsson återfinns i Bäck Några av ägarna till Bibeln: Elin, (Elin i Koåsen, Malin Jansdotter, Per Johan Persson och Bertil Persson, foto Gun-Britt Berg 4

5 Jämtlandsdragonen Jöns Frögds öde i västra Sverige Artikel tidigare införd i Bodsjöboken 2011, som Söderböledragonen Jöns Frögds öde. Brevet från Krigsarkivet, som anlände alldeles innan julafton år 2007, var onekligen det årets julklapp. Det var ytterligare ett tecken på att sägnen om Karolinerknapparna och Jöns Frögd skulle avklädas till kalla fakta. Som färsk släktforskare hade jag upptäckt att Jöns Frögd enligt Bodsjö församlings dödbok i augusti 1808 var Död på Tingvalla sjukhus i Bohuslän, uti fält i en ålder av 39 år. Sägnen berättar om en soldat Frögd, som hemvändande från ett krig dör längs vägen till Jämtland. Som en sista hälsning till sin familj river han loss knappar från uniformen och ber en vän att ta med sig dem hem. Dessa s.k. karolinerknappar blev en effektfull rekvisita i berättandet av sägnen i olika generationer. Datum eller ort nämndes inte i dödboken och sedan ett år tillbaka hade jag sökt var detta sjukhus kunde ligga och vad orsaken till Jöns död kunde vara. Ingen kunde hjälpa mig, vare sig på Landsarkivet i Östersund eller i Göteborg eller på diverse internetforum. Ett dagsbesök på Krigsarkivet i Stockholm var lika fruktlöst som min morbror John Nilsson och hans två kusiners besök nästan 50 år tidigare hade varit, trots att jag hade namn, soldatdata och dödsangivelse att gå efter. De hade haft sämre förutsättningar och sökt en karolinersoldat under Karl XII:s tid, vilket gav en felmarginal på nästan 100-år. Skam den som ger sig. Ett brev ställt till Krigsarkivet med förfrågan om Tingvalla sjukhus och Jöns Frögd var nu besvarat. Jag var helt begeistrad! På en bifogad kopia av en lista med soldater anmälda som sjuka i Brunflo kompani fanns nr 63 Frögd tillsammans med 9 andra soldater. Listan handlade inte om sjukdomar i sig, utan var en förteckning över den utrustning enskilda soldater förfogade över när de lades in på sjukhuset. Inget fick gå till spillo! Listan var underskriven lägret i Hogsäter av kompanibefälet den 5:e september Jöns levde och dog alltså inte i augusti, som det var skrivet i dödboken! Det poängterades i brevet från Krigsarkivet att Tingvalla sjukhus var ett ambullerande militärt sjukhus och att det tyvärr inte fanns några sjukrullor bevarade från den här tiden. Hogsäter borde vara Högsäter i Dalsland. Ett bekant samhälle jag passerar vid mina årliga resor till Värmland. Det är här Jöns lever sitt livs sista dagar förmodar jag. Svaren på frågorna om verklig dödsorsak, begravningsplats och mer preciserad tidpunkt var nästa steg i forskningen. Aronsson blir Frögd Jöns Aronsson var Bodsjöbo av födseln. Han föddes i Forsa, Bodsjö socken och hans föräldrar var Aron Nilsson född i Forsa och Ingeborg Knutsdotter född i Anviken, Revsund socken. Uppväxt på den omtalade storgården i Forsa var han nr 6 i en syskonskara på 7 barn. Bara föregångaren Jöns, f. 1767, dog innan vuxen ålder. I övrigt var det tre bröder och två systrar, varav en syster, Karin, f. 1770, var yngst i skaran. Jöns bor på Forsagården år 1790 då avgörande förändringar sker, dels dör Jöns far 28:e mars och äldsta brodern Nils Aronsson, f. 1754, tar över Forsagården och dels blir Jöns indelt dragon i närliggande Söderböle, rote nr 63, i Brunflo kompani. Han får sig tilldelat soldatnamnet Frögd och förnamnet Jonas i de militära rullorna. I Söderböle fanns det en gård, och i anslutning till den ett rote med indelt soldat sedan år Föregångare till Jöns Frögd var Olof Persson Södermark, f. 1746, och han hade dött i Lovisa, Finland 1789 i samband med kriget mot Ryssland. Att bli indelt soldat kunde vara ett bra alternativ för yngre bondsöner och drängar att bli garanterad jord och viss inkomst, i natura (ex 2 tunnor säd) och kontanta medel. I tjänsten ingick också förkovran i läskunnighet och i vissa fall specialisering i ex. hantverk. Även Jöns äldre broder Knut var soldat. Han blev furir och levde i Våle, Bodsjö tills I husförhör fram till 1793 står Jöns som dragon och boende i Forsa medan änkan till Olov Södermark, Kerstin Jonsdotter, fanns kvar i Söderböle. Detta år gifter sig Jöns med Karin Olovsdotter, född , från Åhn, Bräcke socken och därefter bor de båda i Söderböles soldattorp. Giftermålet ägde rum i Bräcke och det blev på sätt och vis en garanti för Jöns att bli tilldelad ett soldattorp. I Jämtland var det inte någon given regel att varje nyantagen soldat skulle förses med ett eget torp. När indelningsverket infördes i Jämtland gavs olika signaler från myndigheterna huruvida dragoner och ryttare vid Jämtlands dragonregemente och kavallerikompani skulle inkvarteras hos rusthållsbönderna eller få egna torp. Bara den gifta dragonen, som hade familj att ta hand om, skulle förses med torp. Detta torp var dessutom inte ett löneboställe som i större delen av Sverige, utan ett dagsverks- eller odelstorp. Det bety 5

6 dde att soldaten vid avskedet eller för den delen soldatänkan om mannen dog i tjänsten inte behövde lämna torpet. Istället fick mannen och hustrun rätt att bruka torpet under sin livstid. En eventuell andra hustru, som soldaten gift sig med efter kontraktskrivandet, hade inte denna rätt, utan hon fick flytta vid mannens död. Någon skyldighet att förse de ogifta jämtlandsdragonerna med torp förelåg inte, men vid stark önskan och bifall från rotens bönder kunde sådant ske. (1) Tillsammans kommer Jöns och Karin att få fyra barn: Olov född 1793, Aron född 1794, Ingeborg född 1800 och Ingeborg född Olov föds , en månad efter vigseln, och mellanbarnen Aron och Ingeborg dör tidigt och lever båda ca 1 månad enbart. Karin Olovsdotter är dotter till klockare Olof Olofsson och hans hustru Gertrud Eskilsdotter i Åhn. I husförhör ser man att Karin har en läs- och skrivkunnighet av hög rang, högre än maken Jöns. Annars är det svårt att hitta information kring Jöns maka Karin. Bestämmelserna i Jämtland visar på ett mycket tydligt sätt hur viktig soldathustrun ansågs vara för torpets skötsel. Utan hustru fanns ingen reell möjlighet att sköta ett torp, det är den underliggande tankegången. Mot den bakgrunden är det extra ironiskt att vi vet så lite om de enskilda soldathustrurna och deras vardag hemma på torpet, deras relationer med grannar och anhöriga, deras arbete på fälten eller försöken att få mat på bordet till familjen. (2) Kriget Oron i Europa var tydlig för Sveriges del i början av 1800-talet. De s.k Napoleonkrigen medförde allianser och möjligheter till skapande av nya gränser för inblandade nationer. Både dansken och ryssen var potentiella fiender, men även andra nationer ville skapa ny ordning kring Östersjön. År 1808 och 1809 är för många kända som år då Sverige är i krig med Ryssland och tidpunkt för Sveriges förlust av Finland. Få känner till krigsoroligheterna i västra Sverige. Då man år 1808 fruktade anfall från Norge i Sveriges västliga delar, beslutade man att tre jämtländska kompanier ur första bataljonen skulle förstärka Västra Armén. Det var Brunflo kompani, Lifkompaniet och 2:a Majorens kompani i en samlad trupp av ca 420 män, som i slutet av maj 1808 marscherade till Vänersborg. Marschen var märklig på så sätt att truppen framkom utan att någon var sjuk, så mycket mer oförväntat, som regementet ej sedan 15 år erhållit beklädnad och vid ankomsten hit var utan skor (3) Det var inga regelrätta slag eller stora truppers krigsinsatser, som utmärkte detta krig i västra Sverige, och det var få av soldaterna som dog av dessa orsaker. Det var en på alla sätt dålig utrustad armé som Gustav IV Adolf år 1808 skickade mot Norge. Soldaterna var dåligt övade, dåligt utrustade med kläder och vapen och de tvingades bo i jordkulor och rishyddor. Provianteringsmöjligheterna i Dalsland var nära nog obefintliga då missväxt rådde i landskapet. Fältsjukan härjade svårt och många soldater dog innan de ännu sett fienden eller lossat ett skott. Från Vänersborg och upp till Dals Ed måste i all hast en rad fältsjukhus inrättas. När armén ett par månader efter den danska krigsförklaringen 14 mars bryter in i Norge mötas två krigsstyrkor, som inte kan göra varandra några större skador. Kriget pågår endast några veckor och utvecklar sig icke till några större kraftmätningar. Det blir mest lite småkrigande i gränstrakterna. (4) Jämtarna placerades nästan direkt vid fronten och deltog i några skärmytslingar, men sedan svenskarna i början av sommaren utrymt Norge, blev läget lugnare. Båda parterna var på defensiven och i november återkallades den jämtländska bataljonen till Sundsvall för att förstärka försvaret mot Ryssland. Viss beredskap fanns kvar i Jämtland också. Jöns bror Nils Aronsson var f.ö. skjutsbonde av proviant till Frösö Krono Magasin ifrån Revsunds Tingslags område vid den här tiden. Listan över persedlar som de sjuka förfogade över i Brunflo kompani, kopierat i brevet från Krigsarkivet, illustrerar svårigheterna soldaterna skulle få med sin hälsa. Jöns hade varit vid fronten och nu, augustiseptember, var läget tillbakadraget och lugnare stridsmässigt sett, men inte hälsomässigt. Bland persedlarna saknar Jöns svarta damasker i beklädnaden och ur rotens persedlar skjorta och säck, av egna persedlar mössa, handskar, rock, rakkniv, byxor och kontanter. Däremot hade han tre halsdukar och två egna skjortor. Så med ett par strumpor, ett par skor och en uniformsbyxa fanns det inget ombyte att tillgå för Jöns av dessa klädesplagg. Samtidigt saknade han dessutom mössa, handskar och rock. Klädbristen bland de nämnda sjuka i Brunflo kompani var anmärkningsvärd. Av 9 av listans sjuka soldater ( den 10:e saknar noteringar) kan följande noteras: 8 saknar mössa, 7 har inga egna byxor, 7 har ingen rock, 6 st har inga egna skjortor (därmed inget skjortombyte), 6 st saknar strumpor och 5 st saknar handskar. Uniformsutrustning och vapen i övrigt hade alla soldater till fullo, förutom svarta damasker, som 5 saknade. Sveriges förluster i officerare och manskap var betydligt större än Norges. De norska förlusterna utgjorde tre officerare och ett hundratal meniga. Sveriges förluster var omkring 10 gånger större men de flesta döda var icke i strid fallna. (5) Högsätersbygden blev också drabbad. I tidigt skede fick kyrkan upplåtas till proviant och fodermagasin. I sockenstämmor under år 1808 uppläses vid varje tillfälle gåvobehoven av beklädnader, persedlar och pengar till det krigande manskapet. Befolkningen fick verkligen kännas vid det ökade trycket på arbetsinsatser, material, föda och transportbehov samtidigt som epidemier huserade under en svår tid av usla skördar. Tingvalla sjukhus Uppgifterna om Hogsäter från Riksarkivet var avgörande ledtrådar för att leta vidare. I Högsäter sockens dödbok under år 1808 bekräf- 6

7 tas att det verkligen är Högsäter som gäller. Där är 53 st soldater uppräknade med nummer, namn och kompani i Västra armén, som hade begravts i Högsäter från 23:e september till 31:a december Sjukhuset var nämnt som Tångelanda sjukhus. Samtidigt intygade pastor Magnus Fryxell att alla soldater hade fått en adekvat kristlig begravning. Jag ser 7 jämtar bland de dödas namn, men det finns ingen Jöns Frögd. Jöns var med på kompaniets sjuklista 5:e september, men inte på församlingens begravningslista från 23:e september. Dog han oregistrerad eller överlevde han sjukvistelsen i Tångelanda tiden där emellan? I självbiografin Kirurgminnen från Karl Johanstiden (6) berättar Carl Johan Ekströmer i ett kapitel om situationen i Tingvalla sjukhus år Jag citerar författaren under denna rubrik och ger en bild av hur illa sjukvårdsituationen kunde vara i armén. Ynglingen Carl Johan befinner sig ensam på ett bruk i Öxnäs, nära Högsäter, medan hans far, bruksförvaltaren, med resten av familjen, fanns uppe vid Ed för att konstruera sjöfarkoster. Brukets produktion ligger nere och den förste fältläkaren vid Västra Armén, Gabriel Rislachi, dyker en dag upp för att rekognisera och planera för en ny sjukhusplacering i området. Han uppdrog då åt mig, den ännu icke 15-årige gymnasisten, att ställa och styra så att allt kunde vara färdigt om 8 à 10 dagar, vilket Carl Johan verkställde, dvs färdigställandet av ett sjukhus för omkring 100 sjuka i Tångelanda tingshus och Öxnäs bruk. Jag blev erbjuden att bli underläkare, vilket jag inte accepterade. - Du kan ju testa och se, hellre det än att slå dank, blev svaret och jag accepterade det, som apotekarlärling och på villkor att inte bli förflyttad. Det flyttande sjukhuset skulle endast betraktas såsom ett viloställe under 2-3 dagar för de sjuka, som från aktiva armén transporterades till det stora huvudsjukhuset Brinkebergskulle vid Vänersborg. Kommentar vid första skaran sjuklingar som Svenska soldater fångade i Prestbakken, nåra Kornsjö, där norrmännen återtog denna by med kyrka. Festspel vid 6 juni 2008 och 2009 års jubileum med en skriven pjäs. (Foto Åke Abrahamsson) anländer : Att beskriva det elände som denna transport av ett hundradetal utsvultna, trasiga, smutsiga, av regn genomblöta, halvdöda sjuklingar företedde, och det djupa, vidriga intryck det gjorde på mig, som aldrig sett, icke anat, att människor så kunde behandlas, vore fruktlöst. de flesta voro angripna av rödsot (dysenteri), många av rosfeber (kan jag tycka) och alla befunno sig i ett högst beklagansvärt tillstånd. Doktor Sundström befanns vara en barberarlärling från Stockholm. Oduglig som underläkare, men uppförande sig överlägset enligt Carl Johan. Alla patienterna fick samma medicin, Spiritus aethereus vitriolatus (sprit + eter, Hoffmans droppar ) och Spiritus lavenduale comp. (lavendelolja, vatten o. sprit), 15 droppar av vardera i en matsked vatten varannan timma, även om de hade helt olika symtom, åkommor eller tillstånd. Carl Johan frågade efter ronden doktorn vilken sjukdom de ankomna hade, som ju alla hade fått samma medicin. Svaret blev: - Fält- eller landsvärnssjukan och doktorn undrade, om - Herrn var nöjd med svaret. - Inte alldeles, ty det tycks, som några haver helt olika plågor, och de flesta klaga, att de blir hetare och sämre efter dropparna. Det förstår herrn inte. Gör blott som jag befaller. Om natten dogo några stycken, vilket doktorn tog helt lugnt; men varav jag stadgades genast i mitt beslut att begära avsked. Carl Johan gick till prosten Fryxell i intilligande Högsäter, som i än högre grad insåg felaktigheterna och därmed tänkte besöka sjukhuset. Fryxell gav goda råd, uppmuntrade och lånade ut en bok, Hedins : Handbok för praktiska Läkare-Vetenskapen. Carl Johan hann läsa ett kapitel vid hemkomsten, innan doktorn kom och gav honom en duvning p.g.a. frånvaron. Carl Johan befalldes att gå med på ronden, som började på samma sätt som dagen innan med medicinåtgärder men då vi kommo till en styv jämtlänning, som knappt kunde försöka att draga andan utan giva tecken till den häftigaste smärta, och vars expectoration (upphostning), såsom på lakanet syntes, var blodfärgad, kunde jag icke längre tiga, då det eviga Spir. Aeth. Vitriol. åter förordnades, utan frågade helt ödmjukt, om icke doktorn trodde, att en åderlåtning här kunde göra gott? - Varföre tror herrn det? - Jo, emedan det ser ut, som om denne hade pneumonie (lunginflammation). - Var fan har herrn läst det? - I Hedins handbok. - Det är en bra bok; jag har den i Stockholm, men man kan inte släpa med sig bibliotek i fält; emellertid vill jag försöka en åderlåtning;.. och nu var karlen i sitt esse.. inom några minuter hade jämtlänningen ett kvarter (33 cl) blod mindre, andades lättare och visade tydliga tecken till förbättring, sedan han, efter ny lektion i Hedin, fått kylande pulver, syrlig dryck o.s.v. Hedin studerades vidare av de båda och nervfeber (tyfus), rötfeber (kallbrand/vävnadsdöd) och rödsot (dysenteri) kunde nu lättare diagnosticeras. En evakuering skedde till Brinkebergskulle för att bereda plats för nya patienter. 7

8 Underläkaren försedd med nödige medikamenter (dvs de två sorterna Spir.) skulle åtfölja transporten, hästar och kärror var anskaffade samt de arma offren därpå voro placerade, somliga med, andra utan litet halm till underlag, en del på hökärror, andra på stegkärror och de värst lottade på tackjärnskärror, vilka senare voro så korta, att de sjukes ben släpade på marken,.. Det blev en svår resa på 5 mil med umbäranden. Dagen var het till att börja med, men på e.m. kom stark åska med hagel och regn, vilket senare fortfor hela vägen. Under natten var jämmern och eländet obeskrivliga utåt hela tåget; många svulto, alla voro genomvåta, alla fröso, alla klagade, och där satt jag, själv genomblöt, skakande tänderna av kyla, hungrig som en varg, och modfälld ända till tårar över min olyckliga belägenhet, att nödgas vara vittne till så mycken uselhet, utan att äga något medel att i ringaste måtto hjälpa någon enda av dessa olyckliga, som alla anropade mig om hjälp! Tre soldater dog under resan. Carl Johan Ekströmer drabbades själv av lantvärnssjukan i Tångelanda därefter, men var vaksam, i den mån det var möjligt, mot oriktig behandling och klarade sig ur krisen. (Värre gick det för förste fältläkaren Gabriel Rislachi, som avled i fältsjuka i Vänersborg i december 1808.) När Tångelanda sjukhus upphörde i slutet av 1808 övergick Carl Johans tjänstgöring till Brinkebergskulle. Han fortsatte yrkeskarriären inom den medicinska sfären, blev professor i kirurgi och adlad samt en mäktig administratör av svenskt medicinalväsen. Efter Tingvalla sjukhus Det syntes som om spåren av Jöns hade försvunnit i den där perioden av två veckor i september 1808, men under året 2008 får jag kopior från en hembygdsforskare över sjuka soldater i september och oktober 1808 i Brinkebergskulle sjukhus. Jämtar finns bland de intagnas efternamn och, tro det eller ej, Frögd finns med! Hade Jöns förflyttats och överlevt transport från Tångelanda? Kanske var han till och med den styva jämtlänning som Carl Johan tidigare hade beskrivit. Bredvid Frögds namn fanns det dock notiser om kompani och rotenummer, som inte riktigt stämde. Fanns det en Frögd i Livkompaniet med nr 77 eller var det ett skrivfel? Nu var det faktiskt exakt 200 år sedan allt detta pågick i Högsäters socken. I samband med det kunde man förvänta sig att det skulle uppmärksammas på något sätt i kommunen. Ingenting skulle dock ske! Jag skrev och tipsade tidningen Dalslänningen om historia och historien, och fick ett positivt svar, men det blev ingen artikel. Hade ett fåtal soldater blivit dödade i trakten av Högsäter av kulor, krevader Från sjukrapporten i Hogsäter, där man kan se Frögd och några andra soldater uppskrivna. (Foto Åke Abrahamsson) 8

9 eller bajonettstick hade det funnits gravar, berättelser, monument, ceremonier, blommor och vackra hyllningstal. Nu var det bara ett flertal stackare som hade plågats till döds inom krigsmakten sängliggande i farsoter, som lämnade dem i värk, vånda och ömklighet. Vad var det för uppoffring och hjältemod i detta försvar av fosterlandet?vid en resa 6:e juni 2008 till ett 200-årsjubileum av en sammanstötning i norska Prestbakken passade jag på att sondera kyrkogården i Högsäter. Inte en minnessten kunde påträffas och inom ett rustikt, av kedjor, inhägnat område stod en gravsten över prosten Magnus Fryxell och stenar över andra potentater och familjemedlemmar. Det var ett speciellt område, men soldaterna fanns det inga spår av. Jöns Frögd kom inte tillbaka från kriget och där stämmer sägnen. Det var inte Söderböles Frögd som hade tagits in på Brinkebergskulle. Det visade sig vara Anders Frögd från Lit och Livkompaniet, som överlevde sjukdomsperioden och kunde återvända till Jämtland. Förlusten av en soldat i armén skapade naturligtvis ett större tomrum hemmavid än i det aktuella kompaniet för en gift soldat. Det blev en tung, ibland omöjlig, börda för en soldatänka att försörja sin familj. Karin Olovsdotter var nu 40 år och ensam med sonen Olov 15 år och dottern Ingeborg 6 år gammal. I januari 1809 var det bouppteckning över Jöns Frögd. I hushållet uppräknades en ko, två getter, två killingar och två får tillsammans med en del hantverksinstrument, t. ex. olika slags borrar, rasp och hovtång. Dessutom fanns olika sorters husgeråd, bl.a. porslinstallrikar, textiler och möbler. Med hantverksinriktning och bra skötsel av jordbruk och husdjur hade man kunnat ordna ett drägligt liv på torpet. Jöns var skuldfri och hade två fodringar: 4 :32 Banco av Nils Gudmundsson i Flatnor och 2:32 Banco av Lars Larson i Björnön. Karin behöll nämnda tillgångar och soldattorpet i Söderböle. Hennes läge var inte helt prekärt. Värre var situationen för grannbyns soldatänka Anna Pehrsdotter, som på två år hade hunnit med att gifta sig, föda en dotter och bli änka. Som 20-åring var hon nu änka till dragonen Jonas Björk i Norrböle. Jonas Björk rönte exakt samma öde som Jöns Frögd och i Bodsjö dödbok nämns han direkt efter Jöns med samma text om dödstillfället. Han saknas likaledes i den förteckning över begravda soldater som står i Högsäters dödbok Jonas var 32 år vid sin död. Änkan Anna Pehrsdotter flyttar tillbaka till Sunne församling, Jämtland och gifter om sig med soldaten Kjel Sjöberg i februari Anna föder 5 barn tillsammans med Kjel, men dör tragiskt nog i kolik 1821 i Klövsjö församling, endast 33 år gammal. Änkan Karin Olovsdotter gifte aldrig om sig. Sonen Olov stannade en kort tid kvar på torpet innan han flyttade 1812 och blev dräng i Lockne och Revsund socknar innan han återvände till Bodsjö Några korta perioder av nya dragoner, som verkar ha varit inhysta i soldattorpet alternativt logerade hos rotebonden i Söderböle, skedde fram till början av 1820-talet. Karins dotter Ingrid flyttar ut 1819 och blir piga i byn Skylnäs där hon två år senare dör i 18 års ålder i magplågor. Nu finns bara sonen Olov kvar, som nygift 1829 i Bodsjö med Carolina Christina Carlström, f i Skeppsholms församling, flyttar in hos Karin i soldattorpet. Två år senare, 1831, föds ett barnbarn till Karin med namnet Jöns efter sin farfar Jöns Frögd och efter tre år ytterligare bosätter sig den unga familjen som torpare i närliggande byn Flatnor. Till soldattorpet fanns en soldat, Olof Säll, utnämnd till tjänst och bostad i Söderböle sedan 1828, men han fick först avvakta Karin Olovsdotters boende där. I Bodsjö husförhörslängd står det att Karin njuter fattigvård. Makarna Frögd var trogna kyrkobesökare och under alla år fram till 1839 var Karin antecknad för nattvardsgång och i november samma år, , dör hon i ålderskrämpor i en ålder av 71 år. Avslutande tankar Vad gäller min ana Jöns Frögd, min morfars farfars farfar, hade jag inte lyckats hitta exakt orsak eller ort för hans död. Prosten Fryxell intygade 53 soldaters kristliga begravning år 1808 i dödboken. När jag funderade på vart detta gravområde kunde ligga och därmed också möjligen Jöns Frögds sista vilorum, blev jag förvånad över att ingen kunde tala om för mig var dessa gravar fanns. Pastorsexpedition och Hembygdsförening i Högsäter var kontaktade, liksom tidningen Dalslänningen och sajter på Internet. En artikel publicerades år 2010 om frågan kring soldaternas gravar i Dalslänningen. Inga synpunkter eller svar inkom, som gav information om detta. Myten är kanske inte helt punkterad än kan tyckas. Jag tror dock att Jöns dog i september 1808 på Tingvalla sjukhus i Dalsland i fält- eller landsvärnssjukan och att han blev begravd intill sjukhuset i en enkel grav. Eventuellt befarade man smittorisker och ville göra sig av med liken på ett snabbt och enkelt sätt. Prostens senare intygande av kristlig begravning av andra soldater är väl ett indirekt bevis på att det som skedde tidigare gjordes på ett annorlunda sätt! År 1929 avslöjade man ett 20- tal skelett intill gården Nyböle, ett av de tidigare ambulerande sjukhusen i Ed, vid ett vägarbete. Kanske kan man göra en liknande upptäckt kring Tångelandas gamla Tingshus? Noter: 1 Svenska knektar, Lars Eriksson, utg. 2004, s Svenska knektar, Lars Eriksson, utg. 2004, s Jämtland och Härjedalens historia, Wichman m.fl., 1962, s Resta stenar, varp och kummel, T. Heimer o A. Johansson, utg 1978, s Resta stenar, varp och kummel, T. Heimer o A. Johansson, utg. 1978, s 61 6 Kap. Underläkare på krigssjukhus i Kirurgminnen från Karl Johanstiden, utg av Wolfram Kock Åke Abrahamsson 9

10 Augusta Amalia Carling, född Mentzer Ett kvinnoöde i Lundby Augusta Amalia Mentzer föddes den 3 april Hon var nr 2 i en syskonskara som kom att bestå av 5 barn. En syster, Anna Katarina, född 1828 och 3 yngre bröder, Carl Johan, 1835, August, 1836 och Josef Gustaf, Föräldrarna var Gustaf Mentzer, f 1804 och hans hustru Johanna Andersdotter f i Ljung i Bohuslän. Gustaf arbetade på den Kummin Olje Fabrik, som låg vid Sannegården, nära salteriet Christineberg. Han var tidigare salteriarbetare där flyttade hela familjen till Sörhallen. Augusta Amalias syskon Äldsta systern, Anna Katarina flyttade när hon fyllt 18 år till Karl Johans församling i Göteborg. Hon kom tillbaka hem 1849 och fick en dotter, Olivia, Vid Olivias dop var Augusta Amalia fadder. Anna Katarina gifte sig 1865 med arbetaren på Eriksberg, Alfred Immanuel Andersson De två äldsta bröderna gick till sjöss och skrevs i husf. borta länge. Den äldste, Carl Johan, kom inte tillbaka alls, han dog i Australien August kom hem och blev så småningom ångslupsskeppare och gifte sig med Matilda. Josef Gustaf har också han tagit ut sjömansbevis, kanske gick han till sjöss men kom ganska snart hem och blev arbetare på Eriksberg. Men hur gick det för Augusta Amalia? Hon hade ju vuxit upp under ganska små förhållanden. Hon var bara 10 år när fadern dog, men modern hade klarat av att hålla ihop familjen. Men det kan inte ha varit något överflöd i det hemmet. Behållningen efter Gustafs död var 59 Riksdaler Banco. Augusta Amalia träffar Carl Johan Carling Så träffade hon en ung man, Carl Johan Carling. De kan ha känt varandra tidigt, socknen är inte så stor, men de umgicks inte i samma kretsar. Carl Johan var son till häradsdomare Eric Carling, en betydande man i socknen, och hans hustru Brita Maja Henriksdotter i Putsegården. Carl Johan föddes 1831 på Putsegården. Det fanns två gårdar med samma namn i byn, denna kallades Pussen. Åtminstone i folkmun på lite senare tid. Carl Johan var, vad man kan kalla en vidlyftig ung man. Redan 1852, vid 21 års ålder, blev han dömd för Säromål och otrengt bruk af lifsfarligt vapen. Gjorde det honom spännande bland de unga flickorna? Eller vad var det som fick Augusta Amalia att fastna för honom? Var det hans bakgrund, hans charm eller övertalningsförmåga? Och vad gjorde att han föll för henne? Var hon vacker, rolig, kanske lättillgänglig? Eller ville han reta föräldrarna som kanske önskat ett bättre parti för sonen? Umgicks gjorde i alla fall ungdomarna, för den 8/ fick Augusta Amalia en son, Gustaf Adolf. Han står som oäkta och Augusta Amalia bodde kvar hemma fick hon en son till, Franz Mauritz, men då står Carl Johan som fadern med sin fästeqvinna Augusta Amalia. De gifte sig 28/ Äktenskapsproblem Men Carl Johan har haft svårt att hålla sig till en kvinna. I samma husförhörslängd, AI:7 där giftermålet står finns en notering om att Hemmadottern Augusta Beata Eriksson i Gropegården anmält hinder mot hans äktenskapsledighet. Carl Johan fick böta för lönskaläge och blev fri från äktenskapslöftet till Augusta Amalia blev Carl Johan dömd för Edsöresbrott. Till edsöresbrotten hörde: Att dräpa eller sarga i kyrka, kyrkogård eller på ting. Att våldföra kvinna. Att sarga eller dräpa någon i hans eget eller annan mans hus. Att hämnas då fred blivit lovad och förlikning gjord. Att hugga lem av annan. Jag har inte kunnat ta reda på vad han var skyldig till, men vilket som, är illa. 10

11 Roligare början på sitt äktenskap tycker man att Augusta Amalia kunde få. Men man skall inte lägga nutidens värderingar på de gamla anorna, tiderna var annorlunda. Och det kanske trots allt handlade om kärlek. Den unga familjen Carling Familjen växte, Edvard Bernhard f.1863, Carl Emil 1866 och enda dottern Amanda Carolina Då hade familjen flyttat från Putsegården till Lyckansberg på Lindholmen. Det gick några år, Carl Johan var arbetare på Eriksberg. Han fick lunginflammation och dog den 27/ I bouppteckningen står alla barnen som äkta. Behållningen i boet var 474 kr 64 öre. Vad hände med barnen? Hur gick det för henne själv? Efter makens död 1878 flyttade hon med alla 5 barnen till Bräckö men måste flytta vidare och hamnade på Nya Fattighuset. Där bodde hon med äldste sonen, Gustaf Adolf, till slutet av 1880-talet. Då finner vi henne på Klockaregårdens mark. Gustaf Adolf var sjöman men hela tiden skriven med modern. Han var nog inte mycket hemma eftersom han saknades vid nattvardsgudstjänsterna, vilket noga påpekades i husförhörslängden. Senare står han som obefintlig. Andre sonen, Frans Mauritz, även han sjöman, flyttade till Bodö i Norge. Tredje sonen, Edvard Bernhard, arbetare och husägare, stannade på land. Han gifte sig med Ulrika Jacobsson från Foss, flyttade med henne till Karl Johans församling Alla sju barnen är födda där. Fjärde sonen, Carl Emil, gick det inte lika bra för. Han gick till sjöss, men dog i lunginflammation 22/ , 22 år gammal. Femte barnet, dottern Amanda Carolina, gifte sig 1887 med Johan Alfred Snarberg f i Domkyrkoförsamlingen. Då hade paret redan fått en dotter, Judit Alfrida, som var född 6/ som trolovningsbarn hade familjen 5 barn. Johan Alfred var snickerifabriksarbetare, bodde i Färjestaden och arbetade med största sannolikhet på fabriken i Färjenäs. Augusta Amalia hade minst 12 barnbarn. Dottern bodde i Lundby och sonen i Karl Johan. Inga alltför avskräckande avstånd. I Sveriges befolkning (Svbef)1890 hittar vi Augusta Amalia, med sonen Gustaf Adolf, som fattighjon boende på Nya Fattighuset. Men det finns många sätt att försörja sig. Enligt Svbef 1900 levde hon på Lundby Klockaregård, vilket kan betyda ett hus, någonstans på Klockaregårdens mark. Men där står också att hon lever på fosterbarnen. Det var den uppgiften som fick mig att intressera mig för Augusta Amalia Carling. År 1900 hade hon 5 fosterbarn, födda mellan 1886 och Hur klarar man det när man är nästan 70 år? August Amalia på 1900-talet 1901 flyttade hon till Färjestaden med 7 fosterbarn, födda mellan 1884 och Fler än 7 är de inte på en gång, men barnen varierar. Det sist tillkomna barnet var fött De bodde i ett hus som hette Flory Hill i Färjenäs, ett omodernt landshövdingehus med dass på gården. Den 14 september 1909 dog Augusta Amalia Carling. Efter ett hårt och slitsamt liv som satt sina spår. Hon dog på Sahlgrenska sjukhuset och dödsorsaken var lårbensbrott (olyckshändelse), lunginflammation, kronisk luftvägsinfektion, åderförkalkning. Tänk vad kyrkböckerna kan berätta om en människas liv. Text: Birgitta Bengtsson Bilder: Lundby hembygdsförenings arkiv Lennart Ryhd Föreningens revisor Lennart Ryhd är inte längre med oss. Lennart var i många år vår revisor och han var till mycket stor hjälp för oss när vi behövde hans kunskap och han ställde alltid upp för oss. Vi i styrelsen kommer att sakna honom mycket, både som vän, medlem och som vår revisor. Lennart hade alltid ett glatt leende och några goda ord till hands när man mötte honom. Charlotte Börjesson och Ingrid Lännestad 11

12 DIS-Väst har fått en ny Disgenfadder Hans Nyman bor i villa i Sjömarken tillsammans med hustrun Ulla. De har tre barn och sex barnbarn. Hans blev pensionär år 2000 med avtalspension. Började därefter med släktforskning år Anorna kommer från Kristianstad samt från Örsås med förlängning in i Långarydssläkten. Hans har arbetat med data under hela sitt yrkesverksamma liv från 1966 till Ansvarar sedan 2006 för Borås Släktforskares datautrustning. Har sedan 2005 varit ledare för kurserna i Disgen, vilka BSF driver tillsammans med Folkuniversitetet. Hans Nyman Mårdstigen Sjömarken Telefon Mobil TILL SALU Bohuslän i våra hjärtan utgiven av Göteborgs Posten 1980 Bohusläns Hembygdsförbunds Årsskrift Brålandaboken II 1984 Bremnäs by (Bohuslän) 1993 Elfsyssel av G. Brusewitz (Faksimil) 1975 Försvarets Civilförvaltning Flundre härad (Hollman) del del Topografisk Avhandling om Flundre härad 1984 Från heliga graven till Västergötland, av B.J. Theutenberg 2003 Folkungar och Korsriddare av B.J. Theutenberg 2006 Frändeforsboken av Erik Grane 1985 Högsbyboken, del 1 och 2 (Småland) 1969 Hjärtum Västerlanda av L.M. Svenungsson 1960 Hålta,Solberga och Jörlanda kyrkor 1962 Inland under 1670-talet av L.M. Svenungsson 1963 Jylland kulturhistoriske dagsrejser (Danska) 1983 Jörlandaboken 1959 Kareby-socken på Inland 1972 Karl den Stores liv. av Birger Bergh 2004 Kyrkorna i Marstrand av Karin Assma 1974 Kungliga Bohusläns Regemente del 1 till Marstrands historia, femte uppl. av Eskil Olán 1923 Nordiska möten (Kungamöten i Kongahälla) 2001 Rannsakningarna om trolldomen i Bohuslän av L.M.Svenungsson 1970 Starrkärr-Kilanda socknar 1975 Skeppet med guldvaggan 1974 Sundals härads domböcker Sundals härads domböcker Skepplandaboken 1972 Släkt och Hävd Genealogiska föreningen Svenska antavlor (36 st.) Stenungsund ur fyra socknars krönika av Johan Hallin 1954 Släktforskarnas årsbok 2004 Tusen anor från Orust av F.Almegius 1991 Torpebornas upplopp mot Carl XI av L.M. Svenungsson 1969 Trollhättan ung stad av Erik Wängström 1974 Torskog förr och nu av Inga Lill Rydén 1998 Tunhemsboken av Hilding Johansson 1964 Töllsjö gammalt och nytt 1955 Ytterby förr och nu Josef Axelsson (något vattenskadad) 1957 Årsböcker för Orusts släktforskare Ända från vendelkråka av Alf Henriksson 1985 Ödsmål av Arne Bergermo 1985 Olof Ålund Tel

13 Otrevligheter i dödböckerna Äldre tids dödsorsaker kunde många gånger vara en smula enahanda när de skrevs i dödböckerna. Ålderdomssvaghet, håll och stygn, slag, rödsot och koppor förekom i hög grad men ibland återfinns det mer makabra saker i böckerna. Här ett exempel ifrån Gun-Britt Berg som hittat detta i Jämshög i Blekinge län. I Jämshög FI:1. ( ) Nr 3. Gifte Bond. Sven Olsson i Farabol nr år. Begravd den 9/1. Sedemera bevist att han blifvit förgiftad af sin hustru. Jämshög FI:1 ( ) Bild 20 / sid Nr 90., fått arsenik af modern, 2 år, begravd den 29 Hanna yngsta barn af afl, B. Sven Olsson i Farabol, hans hustru Enkan Bengta Svensdr arresterades... der de med gift af dagatagit barnet / o sin man med biträde af Båtsm, Håk. Bollman. dottern 2 år fått arsenik af modren. Jämshög FI:1 ( ) Bild 22 / sid Nr 210. Sven enda son af afskid. Båtsm. Sven Renlig i Möllelycke. Lemnad af modren, ensam med en 5 årig flicka vid elden, ihjiälbränd. Begrafvd 30/12. 1, 5/6 år Jämshög FI:1 ( ) Bild 24 / sid Nr 208 Per enda son, af Bond. Jöns Persson i L. Ryd, föll i en balja kokhett Vatten 23/12 och dog följ. dagen. Begravd 30/12.Vådl, ihielbränd 4, ¾ år. Jämshög FI:1 ( ) Bild 24 / sid 36 Begge begrafas å afrättningsplatsen. hon 28½ år. han 26 2/3 år. Jämshög FI:1 ( ) Bild 25 / sid 38 Eländes elände men det var inte det enda otrevliga dödsfall som infräffade i Jämshög på 1850-talet: Nr 88. Hanna yngsta dr af inhysm. Bengt Ericsson i Spikamåla. Båtsm. Kalls dotter, Anna Andersdotter fr, Angölsmåla, sökte detta barnets moder, och då hon ej var hemma, men skulle uppsökas, lofvade Anna att under tiden vårda barnet, men gick afsides med det ute i marken och krossade dess hugvud med ett eketräd och vidare mot en stenhall. Hon erkände??. sin ogerning och blef följande dagen häktad. Orsaken till denna vanvettiga gerning. Barn 2 år mördad.begravd den 23/7. Jämshög FI:1 ( ) Bild 26 / sid Nr, 57. Ihjelbränd. Olycka. 33 år.gifte Bäckaren Ola Rusén från Holje, var i Östads Ångbränneri Den 18 de, för att täta en läcka i ett brännvinskar. Då luckan från Ångpannan öppnades och den utströmmande gasen antändes af den Lampa som han höll i handen. Och satte hans kläder och hela karet I lågor. Den förskräckelse svårbadan? blef hans död. Begrafvd 23/10, 33 år. Jämshög FI:1 ( ) Bild 35 / sid Nr 18. Carl, äldste son af Bond. Ola Gumerson i Regneboda. Han isade Qvarnhjulet i Nybro, Qvarnen kom i gång, krossade hans ben och drog honom i strömmen. Begravd 8/3. 33 år. Jämshög FI:1 ( ) Bild 37 / sid Nr, 194 o 195. Hanna och Bengta, döttrar af inhys, P. Karin Jonsdr, i Boa, 5 o 3 år gamla, innebrända. Begravda 20/12. Jämshög FI:1 ( ) Bild 41 / sid 70 Stackars alla innevånare i Jämshög under den här perioden, så mycket hemskheter Text Christina Claeson, källorna framforskade av Gun-Britt Berg Nr. 7 o 8. Den 20 Januari d.å. afrättades medelst halshuggning på Horje afrättningsplats Enkan Bengta Svensdotter från nr. 119 Farabol, som förgifvit sin man, Bond. Sven Olsson och sin minderåriga flickebarn.likaledes Båtsm. Håkan Jöns. Bollman i Farabol, såsom delaktig i dessa mord. Manusstopp för nr 3 av Disketten 2013 är den 23 juli och tidningen beräknas komma ut i slutet av augusti Text i Wordformat och foton i jpg format mottages tacksamt Skickas till: 13

14 FADDRAR Disgen Jan-Åke Thorsell VÄSTRA FRÖLUNDA tel: Kent Lundvall UDDEVALLA tel: Karl-Erik Lerbro KINNA tel: karl-e. Christina Claeson Göteborg tel: Kristina Andersson LIDKÖPING tel Hans Nyman SJÖMARKEN tel DISBYTOMBUD DIS ARKIV Hans Vappula Hjorthallv 3 A, LANDVETTER Tel Charlotte Börjesson Tenorgatan 8, VÄSTRA FRÖLUNDA Tel c/o Jan Nilsson Lagerlöfs väg STAFFANSTORP MEDLEMSINFORMATION Jonny Holm, ordförande, AU, registrator, medlemsansvarig, tekniksamordnare, lotteriansvarig Lilla Fridhemsgatan 2, GÖTEBORG Tel , Kjell Croné, vice ordförande, AU, tekniksamordnare, lotteriansvarig Odinsgatan 20 B, GÖTEBORG Tel Charlotte Börjesson, ledamot, kassör, AU Tenorgatan 8, VÄSTRA FRÖLUNDA tel Kristina Andersson, ledamot, sekreterare, Kvibergsvägen 7, LIDKÖPING Tel , Christina Claeson, ledamot, utbildningsansvarig, redaktör, webredaktör Odinsgatan 20B, Göteborg tel: Kent Lundvall, ledamot Fredagsvägen 42, UDDEVALLA tel , Hans Vappula, ledamot. redaktionsråd Hjorthallvägen 3A, LANDVETTER Tel hans.vappulagmail.com Synnöve Nilsson, ledamot, vice sekreterare Bågskyttegatan 4H, Mölndal Tel Einar Gustafsson, ledamot, programkommittén Hästeviksgången Västra Frölunda Tel Catharina Carlander, suppleant Lilla ljungskärsgatan VÄSTRA FRÖLUNDA Ylva Amberntsson, suppleant, programkommitten Smaragdgatan 25, VÄSTRA FRÖLUNDA Kent Andersson, suppleant Topasgatan VÄSTRA FRÖLUNDA Tel Eivor Strandefjord, ansvarar för försäljning och öppethållande i lokalen Älvsåkersvägen 381, KUNGSBACKA Tel , Ingrid Lännestad, redaktionsråd Silleskärsgatan 89, VÄSTRA FRÖLUNDA Tel Margareta Lund, revisor Sveagatan 41, ALINGSÅS Tel Björn Molin, Valberedningen sammankallande Gitarrgatan 1, VÄSTRA FRÖLUNDA Tel Lena Sundberg, valberedningen, revisorsuppleant Beryllgatan VÄSTRA FRÖLUNDA Tel Jan-Åke Thorsell, valberedningen Lilla Kornettgatan 13, VÄSTRA FRÖLUNDA Tel , Faddrar Min släkt Kjell Croné Göteborg tel: Annelie Lindgren Kedehag BOLLEBYGD (kv) HEDERSMEDLEMMAR Bertil Magnusson, PARTILLE, Björn Molin, VÄSTRA FRÖLUNDA Ingrid Lännestad, VÄSTRA FRÖLUNDA Jan-Åke Thorsell, VÄSTRA FRÖLUNDA Ulla-Britt Wallgren, KINNA Kjell Weber, TORSLANDA 14

15 Släktforska i städer, en artikelserie Bild från Övre Spannmålsgatan i Göteborg, i huset var det tidigare bland annat en Skofabrik och strumpstickningsfabrik innan huset 1981 byggdes om till bostäder. Foto Christina Claeson Förr eller senare hamnar du i staden i din släktforskning. Jämmer och elände säger en del, men det går att hitta anfäderna, även om de har flyttat in till en stad. Men varför är det så krångligt? Det största problemet är att indelningen inte är som på landsorten som ofta har byar och gårdar, utan att det är indelat på andra sätt. Vanliga beteckningar i städernas kyrkoböcker är rote eller kvarter. Hur i all fridens dar skall jag hitta rätt? Det enklaste är att se efter om det finns någon inflyttningslängd som kan ge en sidhänvisning till var personen kan bo. Inflyttningslängderna kan vara av skiftande kvalité men har man tur så kan det finnas en sidhänvisning eller en annan beteckning som visar vart personen tog vägen. Här nedan kommer ett exempel från en församlingsbok i Åmåls Stadsförsamling i Älvsborgs län. Alla bilder i texten har jag fått tillåtelse av Arkiv Digital att använda. Åmåls stadsförsamling AIIa:11 ( ) Bild 52 / sid 397 (AID: v b52.s397, NAD: SE/GLA/13654) Observera att det inte är säkert att alla städer har husförhörslängder som liknar landsbygden, utan de kan ibland vara utformade som en uppräkning av de som bor i församlingen utan några andra uppgifter. Det bästa man kan göra är att försöka sätta sig in i hur kyrkoböckerna i den aktuella staden är uppställda och försöka leta sig fram. Vad det gäller Åmål, som exemplet ovan visar så fanns där förr både en stadsförsamling och en landsförsamling. Det gäller med andra ord att leta i båda böckerna om det bara står, flyttat till Åmål i flyttningslängden eller i husförhörslängden. I den första husförhörslängden för Åmål är både stads och landsförsamlingen införd, och om vi tittar på en sida så står har inte så utförlig information, men det finns några bra genvägar på Landsarkivet i Göteborg, och som även finns inscannade på Arkiv Digital. Åmåls stadsförsamling AI:1 ( ) Bild 162 / sid 315 (AID: v4552.b162.s315, NAD: SE/GLA/13654) Om du har Arkiv Digital eller har möjlighet att besöka Göteborgs Landsarkiv så finns det släktnamnsregister för såväl Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Dalsland, Värmland och Västgötadelen av Älvsborgs län. Karlstad, Åmål och och några fler städer. Register finns för såväl husförhörslängder, födda, döda, vigda samt husförhörslängder. Observera att det endast är släktnamn som registrerats fram till Son och dotternamn är alltså inte noterade i registret. För Åmåls stad är registret med i sökresultatet om man skriver Åmål i sök arkiv och väljer Stadsförsamlingen. Åmåls stadsförsamling HFReg:2 ( ) Bild 154 / sid 577 (AID: v b154.s577, NAD: SE/ GLA/13654) Ett bra sätt att snabbt kunna söka upp sina anfäder i någon av städerna som har denna typ av register. Är den information som du söker längre fram i tiden så finns folkräkningarna tillgängliga på SVAR som har uppgifter ifrån 1880 i många fall. Ett annat tips är att söka i NAD på för att se vilket material som finns och var det finns. Allt är inte tillgängligt på grund av PUL men det finns många gånger mycket intressant information. Det här var bara en kort introduktion till hur det kan se ut i städerna, mer i nästa nr av Disketten. Text Christina Claeson 15

16 B Posttidning Avsändare: DIS-VÄST c/o Jonny Holm Lilla Fridhemsgatan GÖTEBORG Vårmöte 2 den 4 maj 2013 i Lysekil Dis-Väst, Vikarvets museum och Sällskapet Strömstierna hälsar alla välkomna till Lysekil Mellan kl 11:00 och 15:00 är det aktiviteter kring och i Vikarvets museum Kl 11:00 presenteras Vikarvets museum med sina unika samlingar av Bohusläns historia och därefter rundvandring. Kl 12:00 berättar Per Stenros, ordförande inom släktforskarföreningen Sällskapet Strömstierna, om föreningens pågående aktiviteter. Efter denna punkt finns nu möjlighet att träffa och samtala med representanter från Sällskapet Strömstierna samt hembygdsföreningarna Stångenäset och Lyse. Kl 14:00 kommer Per Stenros att guida runt i Gamla Stan på Lysekil. Avslutningsvis kan man åka direkt hem eller besöka Hällristningarna vid den Heliga vägen utanför Brastad. Om man så vill kan man även besöka de gårdar som hembygdsföreningarna Stångenäset och Lyse har. Blir man hungrig så kan vi rekommendera en god fisksoppa på Havets Hus som ligger nära museet. Nästa möte blir preliminärt månadsskiftet augusti/september på Forsviks bruk i Forsvik Till nytta för släktforskare! Du kan söka gratis i våra register Alla våra register är gratis och fritt sökbara. Vi efterlyser fler avskrifter och register. Har du avskrifter liggande, kontakta oss för att få dessa publicerade i vår databas. Hjälp oss med den fortsätta avskriften av kyrkböckerna och andra pappersregister. Vi översänder gärna mallar där uppgifter från kyrkböckerna registreras. Kvalitetstryckeriet i Mölndal Möbelgatan 10 Box Mölndal Telefon

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län. Utskriftsdatum: 2009-11-08 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 46 Alexander Nyman Födelsedatum: Födelseplats: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Platser. Gävleborgs län, Ljusdal

Platser. Gävleborgs län, Ljusdal Platser Gävleborgs län, Ljusdal Sten Elis Abraham Olsson 1896-01-01 Husförhör, Anna Viktoria Lindgren 1) Anna Elisabet Olsson 1902-05-07 Födelse 2) Står i kyrkboken som oäkta eftersom föräldrarna gifte

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Anfäder Gustaf Henrik Petersson

Anfäder Gustaf Henrik Petersson Anfäder Gustaf Henrik Petersson Gustaf Henrik Petersson Snickare Född 1886-05-22 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 1) Bosatt 1890 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 2) Bosatt 1900 Öjaby Postgård Fridhem,

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816

66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816 66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816 1700 talet låg torpet vid West-Tibble 1833 Löfhagen sista var i Kevan det finns kvar 2012 Gun Björkman Ur Håtuna Husförhörslängder

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns

Läs mer

Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt

Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt Linköping 2010-12-12 1 Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt Det var mitt efternamn som gjorde att jag påbörjade min släktforskning år 1994. Från flera håll hade jag hört att namnet Fagerstedt

Läs mer

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov

Läs mer

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134.

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Höga Svedjan Tåa Johans torp 316 Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Torparen Anders Månsson Anna Bengtsdotter *29.08.1831 Björnlanda

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Generation 1 1. Maja Lisa Nilsdotter. Maja Lisa föddes 1803-03-27 i Gissebo, Hjorted (H). Hon dog 1882-10-20 i Ekedalen, Hjorted (H), 79 år gammal. Hon begravdes 1882-10-27.

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

JOHAN MAGNUS KARLSSON

JOHAN MAGNUS KARLSSON En Släktforskningrapport För JOHAN MAGNUS KARLSSON Skapad den 5 juli 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL 1. DIREKTA

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 62 Axel (August) Wilhelm Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-10-25 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 80 Gustaf Garström Födelsedatum: Födelseplats: 25 februari, 1778 Sundtorpet, Österåker, Stockholms

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223 Gården nr 117 1886-1890 Källa AI:24a Sid 223 Eger J. E. Eriksson fr Eskilstuna Eriksson, Johan Erik, Eg. f 1841 8/1 Carlsdtr, Kristina, Hustru f 1841 14/4 Ericsson, Anna Sofia Dotter f 1865 24/2 * Ericsson,

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä Smedsl ä kten Tiderman genom tiderna Anders August Sw ä rds anor Stjärnorna tindrade tysta för hundrade år tillbaka och skogen sov. Forsen dånade, hjulen dundrade, gnistorna sprakade, marken skakade hammaren

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Historik. Kulturmiljön idag

Historik. Kulturmiljön idag Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors

Läs mer

Anfäder Lars Bernhard Hast

Anfäder Lars Bernhard Hast Anfäder Lars Bernhard Hast Lars Bernhard Hast. Vägarbetare. Född 1889-08-15 Kilbo, Färila (X) 1). Bosatt Stocksbo 7:10, Färila (X) 2). Döpt 1889-08-17. Död 1964-03-01 Stocksbo, Färila (X) 3). Begravd 1964-03-08

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Redogörelsen omfattar ättlingar till Claes och Kristina Maria Persson Bettamåla 1:3 i Augerums församling i nuvarande Karlskronas kommun

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118

Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118 Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118 Årgång 1 utgåva 2 I detta nummer Protokoll från årsmötet Kallelse till kamratträff i Skansen Källforskning med Arne Berg Och mycket mera Sjöänd Skans

Läs mer

The Hahlin Family fron Dorotea Sweden. Tommy Ekdahl

The Hahlin Family fron Dorotea Sweden. Tommy Ekdahl The Family fron Dorotea Sweden by Tommy Table of Contents Register Report of Michael Aron Håkansson...2 Hourglass Tree of Enar...5 Hourglass Tree of Yvonne Berith...6 Introduction...7 Index...8 1 The Family

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer