för drogförebyggande arbete i Täby

Transkript

1 för drogförebyggande arbete i Täby Mål, utgångspunkter, ansvarsfördelning och organisation för drogförebyggande arbete bland barn och ungdomar

2 2(21) Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Mål, utgångspunkter, ansvarsfördelning och organisation för drogförebyggande arbete bland barn och ungdomar INNEHÅLL 1. INLEDNING NATIONELL HANDLINGSPLAN KOMMUNAL HANDLINGSPLAN UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET BAKGRUND ALKOHOL- OCH DROGSITUATIONEN BLAND UNGA I TÄBY Tobak Alkohol Narkotika PÅ VÄG MOT MÅLUPPFYLLELSE? MÅL FÖR ARBETET RISK- OCH SKYDDSFAKTORER HUR BÖR DET FÖREBYGGANDE ARBETET UTFORMAS? ORGANISATIONEN AV DET FÖREBYGGANDE ARBETET I TÄBY KOMMUN TRYGG I TÄBY/FÖREBYGGANDE KANSLIET FÖRÄLDRAKRAFT I TÄBY STÖD TILL DE LOKALA AKTÖRERNA SAMORDNARENS ROLL IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING...14 BILAGOR ARBETSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING JÄMFÖRELSE AV RESULTAT FRÅN DROGVANEUNDERSÖKNINGARNA 1996 OCH FORSKNINGSÖVERSIKT...19

3 3(21) 1. Inledning 1.1 Nationell handlingsplan Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar. Under 2000-talet har den totala konsumtionen ökat med drygt 20 procent, till en konsumtion av 10,5 liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre (2004). Tio liter ren alkohol motsvarar 36 flaskor 40-procentig sprit om året eller 10 glas vin, 6 starköl eller 50 cl 40-procentig sprit i veckan. Många unga vuxna, i åldrarna år, har en betydligt högre alkoholkonsumtion än så. Utvecklingen inger stor oro inför framtiden. De alkoholrelaterade problemen i samhället kommer med all sannolikhet att öka. Möjligheterna att begränsa tillgången till alkohol genom nationella åtgärder har inskränkts. Det har därför blivit nödvändigt att intensifiera det förebyggande arbetet på lokal nivå i landets kommuner. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan med syfte att begränsa och förebygga alkoholskador. I handlingsplanen understryks att alkohol inte ska förekomma i vissa situationer och i vissa skeenden i livet. Ett antal prioriterade delmål finns angivna i planen, som gäller fram till 2005: Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatserna eller under graviditeten. Uppväxten ska vara alkoholfri. Alkoholdebuten ska skjutas upp. Berusningsdrickandet ska minska. Fler alkoholfria miljöer ska skapas. Den illegala alkoholhanteringen ska undanröjas. År 2002 antog riksdagen en nationell handlingsplan mot narkotika. Det övergripande målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. I handlingsplanen anges följande delmål för arbetet under perioden : Fler ska engagera sig i arbetet mot narkotika Fler ska säga nej till narkotika

4 4(21) Fler ska ha kunskaper om narkotikans sociala och medicinska konsekvenser Färre ska börja använda narkotika Fler missbrukare ska få hjälp att leva fritt från droger och kriminalitet Tillgången på narkotika ska strypas 1.2 Kommunal handlingsplan I Täby kommun finns sedan tidigare en lokal handlingsplan för det drogförebyggande arbetet bland barn och unga. Planen gäller under åren År 2002 beviljades Täby kommun medel från Alkoholkommittén för projektanställning av en samordnare av drogpreventionen. Samordnaren fick i uppdrag att genomföra en kartläggning av resurser och problem inom området (se rapport Kartläggning av alkohol- och drogsituationen i Täby kommun 2003 ). Samordnaren fick också i uppdrag att revidera målen i den lokala handlingsplanen och att presentera förslag till åtgärdspaket inom preventionsområdet i kommunen. Arbetet med att revidera den lokala handlingsplanen har pågått under våren Rapporten Kartläggning av alkohol- och drogsituationen i Täby kommun 2003 har legat till grund för arbetet med den nya handlingsplanen. Arbetet har präglats av ett processtänkande med syfte att skapa ett brett engagemang för det drogförebyggande arbetet och för att öka samverkan mellan olika aktörer i kommunen. Handlingsplanen är framtaget i samarbete mellan representanter från grundskolan, gymnasieskolan, socialkontoret, fritidsgårdarna, närpolisen, BVC, beroendemottagningen för unga och kommunens Förebyggande kansli/trygg i Täby. (se bilaga 1) Handlingsplanen ska vara vägledande för nämnder och verksamhetsområden i deras verksamhetsplanering och i utvecklingsarbetet när det gäller insatser för barn och unga. 1.3 Utgångspunkter för arbetet Ett framgångsrikt drogförebyggande arbete är beroende av några viktiga utgångspunkter: Struktur i arbetet. Det krävs en fast struktur för det drogförebyggande arbetet i kommunens organisation och det krävs att resurser avsätts för arbetet. Uthållighet. Drogförebyggande arbete kräver långsiktighet, uthållighet och tålamod.

5 5(21) Kompetensutveckling. Gemensamma utbildningsdagar och tillvaratagande av den kompetens som finns inom olika yrkesgrupper. Samverkan. Samverkan mellan olika verksamhetsområden och aktörer är en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Stöd i en allmän opinion. Informationskampanjer kan öka medvetenheten om ett visst problem och stimulera kommunikation mellan människor. Uppföljning och utvärdering. För att ta reda på om man använder de resurser man har på rätt sätt och för att bli bättre på det man gör.

6 6(21) 2. Bakgrund 2.1 Alkohol- och drogsituationen bland unga i Täby Täby kommun har genomfört drogvaneundersökningar vartannat år sedan Undersökningarna omfattar alla täbyungdomar i år 7 och 9 samt i år 2 i gymnasiet. Nedan följer en kort sammanfattning av resultaten från undersökningen år Tobak Andelen ungdomar i år 7 som röker regelbundet har minskat från fjorton procent år 2000 till sju procent i undersökningen år Andelen flickor i år 7 som röker varje dag har minskat från fem procent till en procent och ligger därmed på samma nivå som för pojkarna. I år 9 har andelen elever som röker minskat från 28 procent till 18 procent. Det är framför allt andelen pojkar och flickor som röker varje dag som har minskat. Bland gymnasieeleverna har rökningen ökat från 33 procent till 35 procent. Den största ökningen har skett bland pojkarna, där 34 procent svarar att de röker, jämfört med 29 procent i föregående undersökningen. Bland flickorna är det 37 procent som röker. DIAGRAM 1: Andel ungdomar som röker ibland eller dagligen 60% År 7 flickor År 9 flickor År 2 gy flickor År 7 pojkar År 9 pojkar År 2 gy pojkar 50% 40% 30% 20% 10% 0%

7 7(21) Alkohol Användningen av alkohol har minskat bland de yngre ungdomarna, medan gymnasieeleverna har en fortsatt hög alkoholkonsumtion. I år 7 har andelen elever som dricker alkohol minst en gång i månaden mer än halverats sedan föregående undersökning, från 18 procent till sex procent. I år 9 är minskningen 19 procentenheter, från 53 procent till 34 procent. Den stora minskningen i år 9 finns i gruppen som dricker alkohol 1-3 gånger i månaden. Den gruppen har minskar från 45 till 27 procent, medan gruppen som dricker minst en gång i veckan har minskat från åtta till sju procent. I gruppen som dricker alkohol minst en gång i veckan står flickorna i år 9 för en ökning, från fyra till sex procent, medan pojkarna minskar från 12 till åtta procent. Andelen ungdomar i gymnasiet som dricker alkohol minst en gång i månaden minskar från 78 procent år 2000 till 76 procent år Men det har skett en förskjutning från att dricka 1-3 gånger i månaden till att dricka minst en gång i veckan. Bland flickorna har denna grupp mer än fördubblats jämfört med föregående undersökning, från sju till 16 procent. För pojkarna är ökningen fyra procentenheter, från 21 till 25 procent. DIAGRAM 2: Andel elever som dricker alkohol minst en gång per månad. 90% 80% 70% 60% 50% År 7 flickor År 9 flickor År 2 gy flickor År 7 pojkar År 9 pojkar År 2 gy pojkar 40% 30% 20% 10% 0%

8 8(21) Föräldrars attityder har stor betydelse Täbys drogvaneundersökning liksom i andra liknande undersökningar visar att det finns ett viktigt samband mellan föräldrarnas bjudvanor och ungdomarnas alkoholvanor. Bland ungdomarna i år 7 i Täby är det tio gånger vanligare att de dricker alkohol minst en gång i veckan om föräldrarna bjuder på alkohol hemma, än om föräldrarna inte gör det. I år 9 är det sju gånger vanligare och i år 2 i gymnasiet är det fem gånger vanligare. Tonåringar och alkoholskador Alkoholskador är inte något som bara kan inträffa senare i livet, efter en längre tids missbruk. Alkoholkonsumtion är också förenad med risker för akuta skador, huvudsakligen relaterade till berusningsdrickande. Hit hör alkoholförgiftning och skador som följd av olyckor under berusning, våld och sexuellt utnyttjande. Alkoholkonsumtion hos unga kan också leda till negativa sociala konsekvenser, exempelvis alkoholrelaterade studieproblem, relationsstörningar i förhållande till föräldrar och kamrater samt kriminalitet och asocialitet. En annan risk med alkoholkonsumtion är att det kan leda fram till annat drogbruk. Alla dessa aspekter är viktiga att ha i beaktande när man lägger upp lokala strategier för preventionsarbetet Narkotika I gymnasiets år 2 har 24 procent av eleverna i Täby använt narkotika någon gång. Det är en ökning med fem procent sedan förra undersökningstillfället. Ökningen ligger inom gruppen som har använt narkotika 1-2 gånger, medan gruppen som har använt narkotika vid tre, eller fler än tre, tillfällen har minskat från tio till nio procent. I år 9 har andelen ungdomar som använt narkotika nästan halverats, från 13 till sju procent. Det är fler pojkar än flickor som provat narkotika, nio procent jämfört med sex procent. Bland eleverna i år 7 ligger användningen kvar på samma nivå som vid förra undersökningstillfället, det vill säga två procent.

9 9(21) DIAGRAM 3: Andel elever som har använt narkotika minst en gång. 30% År 7 Flickor År 9 Flickor År 2 gy Flickor År 7 Pojkar År 9 Pojkar År 2 gy Pojkar 25% 20% 15% 10% 5% 0% På väg mot måluppfyllelse? En jämförelse av resultaten i drogvaneundersökningarna år 1996 och år 2002, med utgångspunkt i de målformuleringar som finns i den lokala handlingsplanen som gäller under åren visar följande: Rökningen har minskat i samtliga undersökta elevgrupper (med undantag för pojkar i gymnasiets år 2, där resultatet är oförändrat). Snusningen har ökat bland eleverna i år 9 och år 2, men är oförändrad i år 7. I år 7 har andelen elever som druckit alkohol minskat. I år 9 har andelen elever som dricker alkohol minst en gång i månaden minskat, medan gruppen som druckit alkohol någon gång är oförändrad. I gymnasiets år 2 är resultaten i stort sett oförändrade, men vi kan se att andelen elever som dricker varje vecka ökat i denna åldersgrupp. I år 7 är andelen elever som använt narkotika oförändrad. I år 9 har andelen elever som använt narkotika minskat. I år 2 i gymnasiet har andelen elever som använt narkotika ökat. (Se bilaga 2)

10 10(21) 3. Mål för arbetet I den nationella handlingsplanen står följande att läsa: Målet är att ungdomars uppväxt skall vara alkoholfri. Insatser för att skjuta upp alkoholdebuten, begränsa alkoholkonsumtionen och berusningsdrickandet bland barn och ungdomar är särskilt viktigt. Visionen för det drogförebyggande arbetet i Täby kommun är: Barn och ungdomar i Täby växer upp drogfria, mår bra och är trygga i en miljö där alla bryr sig och känner ett gemensamt ansvar. Inriktningsmål Med stöd av vuxnas engagemang och ansvar väljer fler skolungdomar i Täby att vara drogfria 1 Effektmål o Färre ungdomar blir serverade alkohol i hemmet jämfört med föregående drogvaneundersökning o Färre ungdomar dricker alkohol jämfört med föregående drogvaneundersökning o Färre ungdomar har varit berusade jämfört med föregående drogvaneundersökning o Färre ungdomar använder tobak jämfört med föregående drogvaneundersökning o Färre ungdomar använder narkotika jämfört med föregående drogvaneundersökning 1 Med drog avses i detta sammanhang en substans som verkar berusande/sinnesförändrande och som är beroendeframkallande. Droger är ett samlingsbegrepp för tobak, alkohol, narkotika, sniffningspreparat och dopningspreparat. Ickemedicinskt bruk av läkemedel hör också till begreppet droger.

11 11(21) 4. Risk- och skyddsfaktorer Inom preventionsforskningen har begreppen risk- och skyddsfaktorer kommit att spela en central roll. I huvudsak är det samma riskfaktorer som identifierats för drogbruk, kriminalitet och bristande skolanpassning. Man vet att risken att utveckla problembeteenden är större om vissa riskfaktorer förekommer. Ju fler riskfaktorer en individ är utsatt för, desto större är risken att ohälsa eller problembeteenden uppstår. Detta kan till en del uppvägas av olika skyddsfaktorer. Förebyggande arbete handlar om att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer kan kopplas till individen, familjen, kamratgruppen, skolan, närmiljön och samhället. Risk- och skyddsfaktorer hos individen Exempel på riskfaktorer hos individen är att vara aggressiv, utagerande, impulsiv och ha dålig inlärningsförmåga. I de här sammanhangen utgör det också en riskfaktor att vara pojke. En tidig problemdebut är en riskfaktor, liksom skolk och mobbning. Exempel på individuella skyddsfaktorer är att ha social kompetens, känsla av sammanhang och hög intelligens. Risk- och skyddsfaktorer i familjen Riskfaktorer som rör familjen är att växa upp i en familj där det förekommer allvarliga konflikter, där den känslomässiga kontakten är dålig eller där föräldrarna missbrukar droger. Föräldrar som visar att de accepterar att deras barn använder droger, exempelvis genom att bjuda barnen på alkohol, är också en riskfaktor. Att växa upp i en ekonomiskt svag familj tycks vara en riskfaktor, även om det finns svenska resultat som antyder att en god privatekonomi för ungdomar under uppväxten ökar sannolikheten för en hög alkoholkonsumtion och risken för framtida alkoholproblem. Skyddsfaktorer är att växa upp i en familj där det finns tydliga regler för vad som förväntas av barnet, där föräldrar visar kärlek, värme och närhet och har insyn i sina barns liv. En fungerande familj är en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen Kamrater spelar en viktig roll för ungdomars sociala anpassning. Kamrater som uppmuntrar drogbruk ökar risken för droganvändning hos den enskilde individen. Det är också en riskfaktor att ha få eller inga kamrater. Medverkan i organiserade fritidsaktiviteter kan fungera som en skyddsfaktor. Risk- och skyddsfaktorer i skolan Riskfaktorer är bristande skolframgång, bristande skoltrivsel och låga studieambitioner. Skyddsfaktorer är ett gott pedagogiskt ledarskap, högt

12 12(21) ställda realistiska förväntningar på eleverna, att föräldrar är involverade i skolan samt att elever som behöver hjälp får det snabbt. Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön Riskfaktorer är att växa upp i ett område som kännetecknas av fattigdom, arbetslöshet och hög kriminalitet. Skyddsfaktorer är goda mötesplatser, fungerande föreningsliv och social kontroll. Risk- och skyddsfaktorer i samhället De viktigaste riskfaktorerna för missbruk och alkoholskador är en omfattande tillgång till droger och låga priser. Skyddsfaktorer är höga statliga skatter på alkohol, hög åldersgräns för inköp och konsumtion och restriktiva regler för öppettider. (Källa: FoU-rapport 2003:2, Knut Sundell) I bilaga 3 återges en översikt av forskningen kring de villkor som utgör grogrunden för alkoholmissbruk och problemutveckling, samt implikationer för prevention. 4.1 Hur bör det förebyggande arbetet utformas? Långvariga insatser har större chans att lyckas. Insatser bör ske i ett sammanhang och med kontinuitet. Fokusera på flera risk- och skyddsfaktorer samtidigt och arbeta på flera preventionsnivåer och på många preventionsarenor parallellt. Använd program med en genomtänkt teori. Dessa program är ofta manualbaserade, vilket underlättar konsekvent genomförande. Fokusera insatserna på yngre barn och mindre allvarliga riskbeteenden. Barn som får stöd tidigt löper mindre risk att utveckla problembeteenden i framtiden. Fokusera på beteendeträning och inte bara på att ändra normer och attityder. Program som tränar sociala förmågor, beslutsfattande, empatisk förmåga samt självkontroll är effektiva när det gäller att minska riskbeteenden. Traditionell undervisning har liten eller ingen effekt. (Källa: FoU-rapport 2003:2, Knut Sundell)

13 13(21) 5. Organisationen av det förebyggande arbetet i Täby kommun 5.1 Trygg i Täby/Förebyggande kansliet År 1996 bildades också Täby Förebyggande kansli med uppgift att samordna resurser i kommunen och utgöra informationsbank på området. I början av 2001 bildades ett lokalt drog- och brottsförebyggande råd Trygg i Täby. I samband med detta avvecklades närpolisrådet och Ungsams styrgrupp. De övergripande målen för Trygg i Täby är att: utveckla metoder i det brotts- och drogförebyggande arbetet genom ökad information öka medvetenheten och delaktigheten bland kommuninvånarna om det förebyggande arbete som bedrivs i Täby kommun barn och ungdomar tidigt ska fångas upp och erbjudas det stöd de behöver för en positiv utveckling och inte hamna i missbruk och/eller kriminalitet samt koordinera förebyggande insatser i kommunen. Trygg i Täby är organisatoriskt placerat under kommunstyrelsen. Ordförande i Trygg i Täby är en förtroendevald i Täby kommun. Vice ordförande är närpolischefen. I styrgruppen finns representanter från skolan, landstinget, socialkontoret, företagarna, grannsamverkan, fritidskontoret och tekniska kontoret. Två personer arbetar heltid med samordningen av de förebyggande insatserna i kommunen. Trygg i Täby drevs som projekt under åren och blev en permanent verksamhet från årsskiftet Föräldrakraft i Täby Sedan början av nittiotalet har i Täby funnits en kommunal förebyggande verksamhet som heter Föräldrakraft. Föräldrakraft var i begynnelsen ett samarbetsprojekt mellan socialförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning, polis och skola. Verksamheten är numera permanent och kyrkan, BVC och förskolan har tillkommit som samarbetspartners. Föräldrakraft vänder sig till föräldrar och till de som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdom i Täby. Föräldrakraft har som övergripande mål att förebygga missbruk och kriminalitet bland barn och ungdomar. Föräldrakraft erbjuder en serie föreläsningar till föräldrar, från barnets förskoleår till gymnasietiden. Föreläsningarna behandlar ämnen som barns och ungdomars utveckling och den lokala drogsituationen i kommunen. Föräldrakraft anordnar också gemensamma utbildningsdagar för de olika yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom i kommunen. Syftet är att bygga upp ett gemensamt förhållningssätt hos de vuxna i kommunen.

14 14(21) 5.3 Stöd till de lokala aktörerna samordnarens roll Situationen inom alkohol- och narkotikaområdet - och den förväntade utvecklingen under de kommande åren inger oro och utgör ett starkt argument för att förstärka det förebyggande arbetet bland barn och unga. Problemen kan inte lösas genom en enda metod eller insats. Förändring kan uppnås genom ett samspel mellan olika insatser på flera olika nivåer. Insatserna måste få pågå under lång tid och integreras i organisationernas vardagsarbete. Det behövs bärande strukturer och engagemang. Arbetet med implementering av preventionsmetoder kräver resurser, kompetent personal och kontinuerlig uppföljning. Samordnaren uppgift är att väcka intresse för frågan och mobilisera krafterna inom kommunen, att visa på möjligheter att organisera arbetet och bistå med kunskap om effektiva preventionsstrategier. På det sättet kan det drogförebyggande arbetet i Täby kommun lyckas. 6. Implementering och uppföljning Kommunfullmäktige styr inriktningen av det drogförebyggande arbetet och följer upp på en övergripande nivå. Varje nämnd och verksamhetsområde har ansvar för att handlingsplanens innehåll förverkligas och efterföljs. Socialnämnden, barn- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ansvar för det drogförebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Verksamhetscheferna med ansvar för nämndernas verksamhetsområden har därmed ett särskilt ansvar för handlingsplanens genomförande. All berörd personal ska ha kännedom om handlingsplanens innehåll och vara delaktiga i arbetet. Inom varje verksamhet ska åtgärdsprogram/aktivitetsplaner utformas i enlighet med handlingsplanens intentioner. Målen för arbetet gäller under perioden , för att därefter revideras. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet ska årligen följas upp av kommunfullmäktige och nämnderna i samband med verksamhetsberättelse och årsredovisning. Vartannat år genomförs drogvaneundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 och i gymnasiets år 2. Ansvariga för de enskilda verksamheterna ska följa upp de lokala åtgärdsprogrammen/aktivitets-planerna.

15 TÄBY KOMMUN (21) Bilagor 1 Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen kring revideringen av handlingsplanen för det drogförebyggande arbetet bland barn och ungdom i Täby har bestått av följande personer: Birgitta Olsson Tommy Rojling Bertil Malmfält Staffan Lindström Karin Drotz Elisabeth Söderberg-Samsioe Ann-Mari Källgren Ana Bertran Anneli Berg Hans Wallöf Emelia Ketzenius Helena Sternö Fariba Badiee Kristina Majberg Lena Staag Bo Hammerin Lil Froby Kultur och fritid, Gårdsenheten Kultur och fritid, Fältgruppen Grundskolan, rektor på Skolhagenskolan Grundskolan, rektor på Löttingelund Gymnasieskolan, Åva, kurator Gymnasieskolan, Åva, skolsköterska Gymnasieskolan, Åva, kurator Gymnasieskolan, Tibble, kurator Gymnasieskolan, Tibble, skolsköterska Social omsorg, Ungdomsenheten Social omsorg, Origo Ungdom (lokal beroendemottagning) Landstinget, BVC Landstinget, Origo Ungdom Närpolisen, Täby Närpolisen, Täby Trygg i Täby, samordnare av brottspreventionen Trygg i Täby, samordnare av drogpreventionen Lil Froby har sammanställt rapporten Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

16 16(21) 2. Jämförelse av resultat från drogvaneundersökningarna 1996 och 2002 Jämförelser av resultaten från drogvaneundersökningarna 1996 och 2002, med utgångspunkt i målformuleringarna i Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet bland barn och ungdomar i Täby. Målen från handlingsplanen citeras nedan åtföljt av resultaten från respektive undersökning. Tobak År 2006 ska tobaksanvändningen i åk 7 ha upphört. År 1996, 13% röker och 3% snusar ibland eller dagligen. År 2002, 7% röker och 4% snusar ibland eller dagligen. År 2006 ska tobaksanvändningen i åk 9 och åk 2 ha minskat med 50%. (Kommentar: Förmodligen avses med detta egentligen inte konsumtionen, utan andelen ungdomar som använder tobak. I undersökningarna kan man inte se hur mycket som konsumeras, så det går inte att följa upp.) År 1996, rökning åk 9, 25% röker ibland eller dagligen. År 2002, rökning år 9, 18% röker ibland eller dagligen. År 1996, snusning åk 9, 11% snusar ibland eller dagligen. År 2002, snusning år 9, 15% snusar ibland eller dagligen. År 1996, rökning åk 2, 41% röker ibland eller dagligen. År 2002, rökning år 2, 35% röker ibland eller dagligen. År 1996, snusning åk 2, 16% snusar ibland eller dagligen. År 2002, snusning år 2, 24% snusar ibland eller dagligen. Könsskillnader, tobak Rökning, år 7 År 1996, flickor 15%. År 2002, flickor 8%. År 1996, pojkar 12%. År 2002, pojkar 6%. Rökning, år 9 År 1996, flickor 27%. År 2002, flickor 21%. År 1996 pojkar 23%. År 2002, pojkar 14%. Rökning, år 2 År 1996, flickor 50%. År 2002, flickor 37%. År 1996, pojkar 33%. År 2002, pojkar 34%. Snusning, år 7 År 1996, flickor 0%. År 2002, flickor 1%. Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

17 17(21) År 1996, pojkar 8%. År 2002 pojkar 8%. Snusning, år 9 År 1996, flickor 1%. År 2002, flickor 5%. År 1996, pojkar 20%. År 2002, pojkar 24%. Snusning, år 2 År 1996, flickor 2%. År 2002, flickor 5%. År 1996, pojkar 30%. År 2002, pojkar 39%. Alkohol År 2006 ska ingen i åk 7 dricka alkohol. År 1996, 51% har druckit någon gång, 15% dricker minst en gång i månaden. År 2002, 40% har druckit någon gång, 6% dricker minst en gång i månaden. År 2006 ska ungdomen i åk 9 ha minskat sin alkoholkonsumtion med 40%. (Se kommentar under mål 2, tobak.) År 1996, 75% har druckit någon gång, 43% dricker minst en gång i månaden. År 2002, 75% har druckit någon gång, 34% dricker minst en gång i månaden. År 2006 ska ungdomen i åk 2 ha minskat sin alkoholkonsumtion med 20%. (Se kommentar ovan) År 1996, 95% har druckit någon gång, 78% dricker minst en gång i månaden. År 2002, 91% har druckit någon gång, 76% dricker minst en gång i månaden. Könsskillnader, alkohol År 7, ungdomar som druckit någon gång År 1996, flickor 53%. År 2002, flickor 40%. År 1996, pojkar 49%. År 2002, pojkar 43%. År 7, ungdomar som dricker minst en gång i månaden År 1996, flickor 16%. År 2002, flickor 5%. År 1996, pojkar 16%, År 2002, pojkar 8%. År 9, ungdomar som druckit någon gång År 1996, flickor 71%. År 2002, flickor 77%. År 1996, pojkar 79%. År 2002, pojkar 73%. År 9, ungdomar som dricker minst en gång i månaden Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

18 18(21) År 1996, flickor 46%. År 2002, flickor 31%. År 1996, pojkar 42%. År 2002, pojkar 36%. År 2, ungdomar som druckit någon gång År 1996, flickor 97%. År 2002, flickor 92%. År 1996, pojkar 92%. År 2002, pojkar 91%. År 2, ungdomar som dricker minst en gång i månaden År 1996, flickor 81%. År 2002, flickor 74%. År 1996, pojkar 77%. År 2002, pojkar 79%. Narkotika År 2006 ska all narkotikaanvändning bland skolungdomen i Täby ha upphört. År 7 År 1996, 2% har använt narkotika. År 2002, 2% har använt narkotika. År 9 År 1996, 12% har använt narkotika. År 2002, 7% har använt narkotika. År 2 År 1996, 20% har använt narkotika. År 2002, 24% har använt narkotika. Könsskillnader, alkohol Åk 7, ungdomar som använt narkotika År 1996, flickor 1%. År 2002, flickor 2%. År 1996, pojkar 3%. År 2002, pojkar 2%. Åk 9, ungdomar som använt narkotika År 1996, flickor 7%. År 2002, flickor 6%. År 1996, pojkar 15%. År 2002, pojkar 9%. Åk 2, ungdomar som använt narkotika År 1996, flickor 17%. År 2002, flickor 22%. År 1996, pojkar 23%. År 2002, pojkar 26%. Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

19 19(21) 3. Forskningsöversikt Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

20 20(21) Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor

21 21(21) Kommunal handlingsplan för drogförebyggande arbete i Täby Bilagor