DISSIDENTEN MARTIN BORGEKE. HD:s färskaste justitieråd. Det är roligare att bråka om en miljon GUIDE MICHELIN JF STYLE HANDIKAPPAD PÅ JURIDICUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISSIDENTEN MARTIN BORGEKE. HD:s färskaste justitieråd. Det är roligare att bråka om en miljon GUIDE MICHELIN JF STYLE HANDIKAPPAD PÅ JURIDICUM"

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund Nummer 2, 2011 Det är roligare att bråka om en miljon Dissidenten träffar Årets Jurist 2010, Christina Ramberg MARTIN BORGEKE HD:s färskaste justitieråd GUIDE MICHELIN JF STYLE HANDIKAPPAD PÅ JURIDICUM TENTAVAKT ELLER PENSIONÄRSNÖJE?

2 Know where you re going. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.

3 redaktion innehåll Chefredaktör Charlotte Akej Skribenter Miran Crnalic Ieva Kieslieute Daniel Kolm Lena Lundahl Kajsa Nilsson Anna Redin Linn Sandmark Johanna Wiklund Fotografer Martina Vivlund Linn Sandmark Ledare JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren Senaste nytt... på Juridiska Föreningen Senaste nytt... om din utbildning Så funkar det Från jur.kand till professor Lärarintervjun Dissidenten träffar Peter Westberg Tentavakt eller pensionärsnöje? Dissidenten granskar senaste tidens tentakaos Martin Borgeke Dissidenten träffar HD:s färskaste justitieråd Om den ädla konsten att konversera En krönika om att konversera på en bal Christina Ramberg Dissidenten möter Årets Jurist 2010 sid 20 sid Vad är väl en bal på AF-borgen Dissidenten blickar tillbaka på årets Vårbal Guide Michelin - JF-style Hungrig? En guide för alla som vägrar matlåda sid Stockholmsresan JF drog till Stockholm - Dissidenten var med! Debatt Avkriminalisera, legalisera - demonisera? 31 Om avsked Lars Göran Malmberg om att ta farväl sid 38 Medverkande i detta nummer: Viktor Norrsell, Adam Påhlsson, Joakim Winnerljung, Emilie Dafgård Framsida: Vårbalen 2011 Foto: Linn Sandmark Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. ISBN: Annonsera i Dissidenten: kontakta Telefon: Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam Arbeta på Juridicum Studenter berättar om hur de fick jobb galet nära tysta läsesalen Vem kommer inte in på Juridicum? Katten, hunden - rullstolsbunden? Bland kritiska röster och heta diskussioner Vilka är FUM och vad sysslar de med egentligen? Smått & Gott Citat, Månadens practical joke och spännande sommarjobb Att slå in öppna dörrar Miran Crnalic om homofobin inom fotbollen 3

4 Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och förhandlingsteknik som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor i Malmö och Helsingborg. Läs mer på: eller kontakta Linda Wickman på för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå!

5 LEDARE Om bommar Innan jag ens satt min fot i Pufendorfsalen för första gången hade jag hört flertalet (skräck-) historier om vad det egentligen innebar att plugga juridik. Historier om stela kursare med klädkod kavaj, hur man rev ut sidor i böcker för att hindra andra från att få tillgång till samma information som en själv och inte minst berättelser om den galna betygshetsen. Idag; sex terminer, elva tentor och sisådär kr i studieskuld senare kan jag konstatera att, tack och lov, visade sig det mesta vara grava överdrifter. Antalet gånger jag burit kavaj en vanlig skoldag kan räknas på två händer, att mina kursare är långt ifrån stela och tråkiga insåg jag redan efter en veckas nollning. Några utrivna boksidor har jag inte stött på (att ens kursare lånar upp all tillgänglig doktrin i biblioteket inför en uppsats trots att lärarna uttryckligen förbjudit detta är en annan femma). Däremot kan konstateras att vad gäller betygshetsen så var historierna dessvärre sanna. Jakten på det nödvändiga AB:et är stundtals galen och otaliga är de som närmast brutit ihop när 30p tentan resulterat i ett förfärligt B. Jag har själv förändrats under dessa terminer. Från att ha stått och hoppat och skrikit av glädje, ringt mina föräldrar och uppdaterat min status på Facebook efter mitt allra första AB känner jag numera inte någon överväldigande glädje av ett detta betyg. Snarare är det en lättnad. Betyget AB har någonstans på vägen förvandlats från ett toppbetyg till normaltillståndet, det enda betyget som gäller. Dessutom verkar idén om AB som ett normaltillstånd inte bara vara en illusion skapad av hetsiga studenter. Vid ett byråbesök i höstas fick en av byråns delägare frågan om hur viktigt det egentligen var med höga betyg. Delägaren kontrade med frågan Vad tror ni är bra betyg?. När han insåg att studenternas uppfattning av bra betyg innebar 50/50 AB/BA så smålog han. Haha, nej, vi brukar ju säga att två bommar är max. Tre kanske går an men då ska man ha en civilingenjörsexamen och prata flytande kinesiska också. En bom är, för er som undrar, ett BA. Efter att ha funderat lite över om min juridiska karriär med detta var över innan den ens hade börjat kom jag efter lite övervägande fram till att, nej, det är den nog inte. För om man tänker efter; hur många juriststudenter går egentligen ut med AB i allt? En hel del, jag vet, men långt ifrån alla. Och uppenbarligen går det bra för dem med. För är det en skräckhistoria jag inte hört under mina tre år på Juridicum är det den om juriststudenten som aldrig fick ett jobb. Oavsett hur många bommar man må ha så finns det alldeles säkert ett jobb någonstans där ute. Kanske kan man inte gå raka vägen till den stora affärsjuridiska byrån, men vad gör det? Jag är fullkomligt övertygad om att man efter nio terminer på juristutbildningen i Lund har en klar fördel på arbetsmarknaden. Jag menar, vi pluggar ju inte direkt i Örebro. Och för er som det nu mot all förmodan är helt kört för, så tipsar Dissidenten på sidan 40 om några sommarjobb som garanterat livar upp ditt CV. Glad sommar! Charlotte Akej, chefredaktör 5

6 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Boel Vad hände med det sunda förnuftet? Gång på gång under mitt år som ordförande har jag ställt mig denna fråga. Vi talar om högt till tak, öppenhet och tolerans men vem är det som egentligen bestämmer vad som är okej eller inte? Och vad får dagens tolkning av vad som anses vara politiskt korrekt för konsekvenser för klimatet i vår studentstad? Vi säger att det ska finnas utrymme för diskussion både på JF och på Juridicum och att det är viktigt att alla typer av människor och åsikter får plats. Jag har dock under det senaste året upplevt att detta endast är önskvärt för en viss typ av åsikt eller person. Jag har många gånger erfarit att dem som efterlyser en höjning av taket är samma personer som sedan protesterar då någon, både lärare och studenter, uttrycker en avvikande åsikt eller på annat sätt inte behagar genom sin retorik eller personlighet. Det kan handla om enskilda lärares anekdoter och sätt att ge feedback, eller en uppfattning om att det inte är odemokratiskt för en förening att ha en medlemstidning. I ett klimat där den stora massan (som naturligtvis inte kan beskrivas som en homogen grupp) inte för sin talan tar ytterligheterna över. De frågor som borde ingå under det sunda förnuftet och goda omdömet (som de flesta av oss ändå är utrustade med) plockas ut som särfrågor och förflyttas från den centrala plats som de borde ha för oss alla till agendan hos några få. När individer delas in i grupper som sedan ställs mot varandra, i såväl den interna som den offentliga debatten, och individens eget ansvar och ställningstaganden tas ur fokus, förlorar vi den nyanserade mångfald som vi alla eftersträvar. Jag har själv under det senaste året upplevt hur jag har sorterats in i olika grupperingar; Exempelvis tillhör jag tydligen, underförstått enligt tidningen Lundagård, dem som vill att JF ska fortsätta att vara som det alltid har varit, i motsättning mot dem som vill ha ett mer jämställdhet och kritiska perspektiv på utbildningen, en gruppering som jag inte upplever ens existerar och än mindre kan identifiera mig själv med. När det politiskt korrekta klimatet resulterar i att utrymmet i den offentliga debatten blir så litet att det sunda förnuftet plötsligt inte längre anses rumsrent, försätts majoriteten i ett utanförskap där det blir viktigare vad man ska säga än vad man egentligen tycker. Ängslighet blir norm och det vitala diskussionsklimat som borde känneteckna tillvaron i en universitetsstad lyser med sin frånvaro. Exempelvis; tyckte jag att det var osmakligt och korkat av fyra studenterna på Hallands att klä ut sig till slavar och genomföra en slavauktion ja, det tycker jag. Tror jag att det tyder på de underliggande rasistiska strömningarna som påstås genomsyra hela studentlivet i Lund nej, antagligen inte. Detta ställningstagande är naturligtvis inte okej enligt det debattklimat som nu råder. Och jag kommer antagligen att konfronteras med påståenden om att jag är både naiv och främlingsfientlig. Men faktum är att jag under mina fem år i Lund aldrig har stött på något som kan identifieras som rasism i den bemärkelsen som det nu diskuteras. Jag gör denna bedömning utifrån mitt eget omdöme och mina egna upplevelser, även om jag vet att min åsikt, utifrån den grupp jag anses tillhöra, knappast kommer att tillmätas något värde i debatten. Jag vill avslutningsvis tacka JF för ett fantastiskt lärorikt och roligt år, när det nu snart är dags för mig att lämna över till min alldeles utomordentliga efterträdare. Glad sommar! Återigen slår magnoliorna ut på universitetsplatsen. Ytterligare ett år har gått i Lund. Återigen har ett gäng aktiva juriststudenter axlat ansvaret för att nästa år driva Juridiska Föreningen för sina kamraters bästa. Vad vore livet vid universitetet utan dessa pånytt-födslar? Släkten följa släktens gång och hela tiden vill man göra något ännu bättre. Universitetet förnyas ständigt och man behöver inte börja från början, för tidigare generationer har gått före. I forskningen, där man ju skall se in i framtiden, talar man om och det var Newton som först uttryckte det så att om jag har sett längre än andra, beror det på att jag stått på jättars skuldror (on the shoulders of giants). För Newton handlade det om att sådana som Copernicus och Kepler gått före. I fallet Juridiska Föreningen handlar det också om att man som ny ledare eller tjänsteman ställer sig på axlarna på sina företrädare och bygger vidare på vad de har gjort. Varje generation studenter vill förverkliga sina ambitioner och drömmar ifråga om hur livet som student i Lund skall te sig, såväl studiemässigt som socialt. Det är ofta i studentföreningar (kårer, nationer m.fl.) som plattformen finns för studenter att förverkliga sina drömmar och ambitioner och få roliga upplevelser tillsammans med andra. JF är en sådan plattform. Det är en helt otrolig insats som görs för juriststudenterna, inte minst av JF:s ordförande och vice ordförande. Men även i sångkören (Culpakören), i spexutskottet, i arbetet för novischerna, för vårbalen, för JiA-dagarna, på redaktionen för Dissidenten, m.fl. ställen inom JF arbetas det intensivt för juriststudenternas bästa. Tro mig, jag har sett på nära håll hur de arbetar. Det handlar om att med stor energi hantera en kombination av tradition och förnyelse; att ta vara på vad tidigare generationer skapat och utifrån det med kritisk blick omforma och skapa nytt för att tillgodose nya studentgenerationers krav. Det kan handla om allt från samarbete med fakultetsledningen i viktiga utbildningsfrågor, t.ex. vilka tentamensformer som skall finnas, till vilken färg man ska ha på väggarna i JF:s lokaler. Studentrepresentanternas insatser för livet i Lund är ovärderliga för universitetet som helhet. Lunds universitets och då inte minst juristutbildningens attraktivitet beror till inte obetydlig del på att studentlivet i Lund är så innehållsrikt och kul. Tacka de aktiva studenterna för det! De tar ansvar och håller igång aktiviteter till glädje och fromma för oss alla, och då inte minst aktiviteter för att göra utbildningen ännu bättre. Magnoliornas pånyttfödelse drar varje vår till sig vår beundran genom att framstå som bara vackrare och vackrare. Min beundran omfattar också er som vid sidan av era studier bidrar till att göra juriststudentlivet till en ständigt ny, innehållsrik plattform av skoj och allvar. Tack för fina insatser för JF under året som gått till Er som nu lämnar och välkomna, ni som nu tar ansvar för JF:s nästa år, att stiga upp på axlarna, skåda in i framtiden och med förnyad kraft driva JF vidare i hägnet av entusiastiska medlemmar! 6 Lovisa Lindholm, Ordförande Boel Flodgren, Inspector

7 EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI 7

8 JURIDISKA FÖRENINGEN Senaste nytt på JF 8 FEJM Förenade Ekonomer, Jurister och Medicinare än en gång har den historiska FE- JM-festen ägt rum i AF-borgens stora sal. Det blev en fantastisk maskerad under Foto: Erik Schuss temat Stars and Wars där JF ställde upp med ett 50- tal Stormtroopers, ett antal Dark Jedis, Kejsaren, Darth Vader och Bobba Fett. Utöver det kom ytterligare ett stort antal jurister med olika tolkningar av middagens tema. Det blev en härlig fest och vi ser fram emot att se hur den formar sig till våren Näringslivslivsutskottet Näringslivsutskottet har varit otroligt aktiva och anordnat en stor mängd events. Setterwalls har haft immaterialrättskväll uppe på JF och ett mycket uppskattat studiebesök för studenter på sitt kontor i Malmö. Roschier åkte ner från huvudstaden och ledde ett stort gäng studenter genom ett case inom bank- och finansrätt. Mannheimer Swartling höll CV-granskning och träningsintervjuer på sitt kontor samt en frukost på JF där de pratade om sitt ideella arbete. Vinge har haft en föreläsning om företagsförvärv och Hannes Snellman bjöd på lunch och höll i JF:s första lunchföreläsning. Näringslivsutskottet har även jobbat hårt för att, tillsammans med idrottsutskottet, planera och genomföra JF-Open, golfturneringen som än en gång lever! Arkivarien JF:s Arkivarie Ragnar Petersson har gjort stordåd i JF:s arkiv i AFborgen, med montering av hyllor och annan möblering. Ett arbete som är viktigt för att ta tillvara på JF:s 127-åriga historia. Culpakören JF:s fyrstämmiga, blandade, kör har nått nya höjder i och med nyrekryteringar och mycket träning. De har genomfört ett stort antal bejublade uppträdanden och kommer att synas mer under våren och försommaren. ISC International Student Committee har bland annat anordnat en mycket välbesökt Drop-in Easter Dinner, där det bjöds på alla möjliga traditionella påskrätter och pyssel. JiA JiA-kommittén är utsedd och verksamheten har dragit i gång rejält. Debattämnen diskuteras, mässlokaler bokas och föredragshållare kontaktas. Inom kort kommer även JiA-dagarnas nya hemsida att var aktiv håll utkik! Ni som eventuellt kan tänka er att vara mässvärdar börja fundera på detta redan nu! Tandem De två Tandemgeneralerna har gjort ett hästjobb med att planera biljettsläpp, beställa tröjor, laga mat, fixa cykel, få sponsring på bland annat reflexvästar och hjälmar samt leda busslasten med jurister till Göteborg och tillbaka. Kulturutskottet Inför Vårbalen ledde Kulturutskottet en danskväll med fokus på vals och foxtrot. En uppskattad kväll som i flera fall ledde till ett klart förbättrat självförtroende på dansgolvet framför storbandet i AF-borgens stora sal. Festmästeriet Köksmästarna har hjälpt till med matlagning vid olika event samt anordnat de mycket uppskattade After School-kvällarna varannan fredag uppe på JF. Pubmästarna har varit mycket aktiva och synts flitigt bakom baren i olika sammanhang. Senast på Vårbalen den 16 april. Clubmästarna har anordnat en av de bästa Vårbalerna på många år enligt källor med historiska perspektiv läs JF-rävar. Tillsammans med LundaEkonomernas och Medicinska Föreningens festfixare genomfördes även ovan nämnda FEJM-fest. Internationella utskottet: I internationella utskottets regi genomfördes en resa till våra vänner i Juridisk Diskussionsklub i Köpenhamn. Vidare har de börjat spåna på en eventuell resa till Bryssel med studiebesök hos olika tänkbara arbetsgivare.

9 UTBILDNINGSBEVAKNING Senaste nytt om din utbildning Examensarbetena Planeringen inför höstens separation av handledarare och examinator för examensarbetena har nu nått sitt slutskede. Nya betygskriterier har tagits fram och förfarandet kring hur förändringarna ska implementeras börjar falla på plats. Syftet med förändringen är att få en mer välplanerad sista termin på programmet, med tydligare förhållningsregler och bättre förutsebarhet. JF välkomnar såväl separationen av handledare och examinator som framförallt en rättssäkerhetsfråga för studenterna, som den övergripande förbättrade strukturen kring examensarbetena. Detta kommer förhoppningsvis att leda till bättre, och för studentens ämne mer relevanta seminarier, ökad rättssäkerhet och framför allt en ökad förutsebarhet i vad som förväntas av såväl student som handledare under terminens gång. En annan förändring som kommer att gälla från och med i höst är att fakulteten inte längre kommer att vara ansvarig för utfärdandet av examensbevisen. Istället kommer dessa att utfärdas av examensavdelningen inom Sektion student och utbildning på Lunds universitet centralt. Denna förändring innebär i praktiken två saker för studenterna. Den första är att ansökan om examensbevis inte längre ska skickas till fakulteten, utan istället direkt till examensavdelningen. Den andra är att handläggningstiden på två veckor inte går att kringgå. Det är därför mycket viktigt att ansöka om sitt examensbevis i god tid innan man behöver det, då det inte kommer att vara möjligt att få det på kortare tid än två veckor. Ändrade förkunskapskrav inom juristprogrammet Till studenternas fördel och administrationens lättnad genomför nu fakulteten en generell ändring av vad som ska krävas för att gå vidare inom programmet. Kraven för att gå vidare och läsa en termin kommer från och med i höst vara att studenten klarat terminen innan den föregående. Detta innebär att du för att få gå vidare till Termin 3 måste har klarat Termin 1 osv. JF:s kursombud utökar sin verksamhet JF:s kursombud utökar sin verksamhet och tar ansvar för det sista steget i universitetets riktlinjer för kursvärderingar. I enlighet med riktlinjerna ska kursvärderingarna hanteras genom en så kallad tre-stegsraket. Detta innebär att studenterna först ska fylla i en kursvärdering som sedan ska utvärderas och därefter ska lärarna komma med feedback på studenternas åsikter. Utvärderingen kommer att ske under de kurskonferenser kursombuden har med lärarna på varje kurs. Där diskuteras den föregående terminens kursvärderingar och andra önskemål och åsikter som framkommit under kursens gång. Kursutvärderingarna kommer från och med i höst lämnas ut på introduktionen till nästkommande kurs för att även examinationen ska kunna inkluderas. På introduktionen kommer även kursombuden som deltagit i kurskonferensen att medverka och berätta lite om vad som diskuterats och kursföreståndaren kommer att ha möjlighet att kommentera och komma med input om studenternas åsikter. JF hoppas genom denna förändring synliggöra Utbildningsutskottets verksamhet och visa på det stora arbete kursombuden lägger ner på att förmedla studenternas åsikter och outtröttligt verka för att en bättre av utbildning. JF hoppas också att detta kan leda till en ökad uppskattning hos studenterna om hur viktigt det är att göra sin röst hörd genom att prata med sina kursombud och fylla i sin kursvärdering. Glöm inte att JF finns för att föra din talan! Om du har åsikter eller frågor om din utbildning är du mer än välkommen att vända dig till ditt kursombud, JF:s utbildningsutskott eller JF:s ordförande 9

10 DISSIDENTEN Så funkar det Från jur. stud. till professor 10 Har du någonsin undrat hur man blir professor, eller märkt hur en föreläsares titel förvandlats från doktorand till lektor över en sommar? Dissidenten ger dig en kort översikt. Steg 1: Juristexamen. Just det. Först måste man bli klar med sina studier. Och sedan, någonstans mellan juristexamen och doktorsexamen, kan man välja att arbeta som universitetsadjunkt eftersom det inte kräver en doktorsexamen. Om man ändå beslutar sig för att doktorera så kan man först bli Juris licentiat (JL eller jur.lic.), precis halvvägs till doktorsexamen. Steg 2: Juris doktor (JD eller jur.dr.) Person som avlagt doktorsexamen. Som doktorand arbetar man framför allt med den egna doktorsavhandlingen, men är även anställd på fakulteten och undervisar på grundnivå. Steg 3: Lektor Lärare på fakulteten. För behörighet krävs doktors- eller licentiatexamen. Steg 4: Docent Kräver ca 4 års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen. Docent är en titel man erhåller när man uppnår tillräckligt hög vetenskaplig nivå. Man kan ansöka om att erhålla docenttitel. Steg 5: Professor Den högsta lärartjänsten. En professor är ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne. För att vara behörig ska man ha doktorerat, publicerat ett flertal akademiska skrifter, undervisat länge samt handlett doktorander som senare avlagt doktorsexamen. Då var det avklarat eller vänta, finns det något ytterligare? Jo, bland annat: Adjungerad professor En professor som tillsätts med extern finansiering och arbetar deltid på universitetet, och övrig tid hos sin ordinarie arbetsgivare. Tjänsten omfattar max 6 år. Just nu har Juridicum inga adjungerade professorer. Gästprofessor En tillfälligt anställd professor som inte behöver vara professorskompetent i traditionell mening. Detta innebär att personen inte behöver genomgå en sakkunniggranskning av universitetet och förklaras vara anställningsbar som professor för att kunna undervisa som gästprofessor. Till exempel, Nicolas de Sadeleer, professor i miljörätt. Professor emeritus/emerita: En pensionerad heltidsanställd professor som har kvar sin titel och fortfarande är knuten till fakulteten. Denna titel innehar exempelvis Hans-Heinrich Vogel och Axel Adlercreutz. Vill du bli jur.dr. eller till och med professor, men känner inte för att stanna kvar på Juridicum efter en avklarad juristexamen? Då finns det två lösningar: Hedersdoktor (dr h.c.) En person som inte har avlagt doktorsexamen utan tilldelats denna titel som en utmärkelse för prestationer utanför det akademiska examinationssystemet, t.ex. forskare inom ett annat vetenskapsområde, internationella forskarkolleger, kulturpersonligheter med mera. I år utsågs Advokat Finn Madsen från Advokatfirman Vinge i Malmö till hedersdoktor på Juridiska fakulteten. En ny tendens i svensk akademisk praxis är att även statsråd kan belönas med hedersdoktorat. Professors namn Titel som regeringen eller statschefen kan på eget initiativ besluta att ge till en äldre välmeriterad akademiker eller företrädare för kulturlivet. Efter sin pensionering blir en sådan professor inte emeritus/ emerita utan behåller hederstiteln livet ut. Exempel på sådana personer är Benny Andersson från ABBA (tilldelades professors namn 2004) och Anna Bergenström (kokboksförfattare; tilldelades professors namn 2006). P.S. För er som missade förra numret av Dissidenten så påminner vi om att prefekt, dekanus och rektor är administrativa tjänster, inte typer av lärare. Text: Ieva Kieslieute Illustration: Emilie Dafgård

11 - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida

12 12 LÄRARINTERVJUN

13 LÄRARINTERVJUN Jag tror att det är svårt att hitta ett jobb som skulle slå detta Med uppdraget att intervjua Peter Westberg, professor i processrätt vid fakulteten, styr jag och fotografen Martina stegen mot Juridicums tredje våning. Vi kommer in i det ljusa, nyrenoverade rummet, där flyttlådor fortfarande står staplade på varandra längs ena väggen, och jag frågar Peter hur han trivs. Det visar sig att han bara tillfälligt varit utflyttad under tiden renoveringen pågick, och han alltså nu fått komma tillbaka till sitt gamla rum. Under tiden för renoveringen delade han ett litet rum med Eva Lindell-Franz. Det var rena likkistan! Eleverna fick sitta på papperskorgen, så litet var det! Nu är det dock gott om plats, så Martina och jag får istället slå oss ner i de gröna fåtöljerna med Juridicums logga, vilket plötsligt känns lite lyxigt i jämförelse. Du varit professor i tjugo år nu trivs du i den rollen? Ja, det är jättebra. Man är oerhört fri, både till tankar och till vad man ska göra, så jag tror att det är svårt att hitta ett jobb som skulle slå detta. Funderar du mycket på hur man ska skapa en bra kontakt med studenterna? Ja, det måste man göra. Jag försöker att tänka i bilder när jag undervisar, rita mycket bilder och hitta många exempel. Framför allt tror jag att det är ganska bra att släppa domarperspektivet och fundera på hur man gör som part eller partsombud, för då tror jag att man som student mer kan leva sig in i det. Det där med domare verkar så allvarstyngt. Lägger vi för stor tyngdpunkt vid domarperspektivet på utbildningen här i Lund? Jag tror att man måste kombinera båda sidorna. Domarperspektivet blir lätt för trist och partsperspektivet kan lätt bara bli retorik. Någonstans måste juristerna stanna upp och fundera över hur situationen ser ut i förhållande till etik och moral. Man kan inte bara gömma sig i ett partsperspektiv och vad klienten vill, för då tror jag att man glömmer bort att juridik inte är någonting som ska kopplas loss från samhällslivet i övrigt. Då tror jag att man är en dålig jurist. Peters tips på hur man ska studera är att läsa mycket och fundera på exempel. Däremot behöver man inte komma ihåg allt man läser, det är inte det som är poängen. Det sitter där ändå. Jag tror inte man ska sitta för mycket ensam heller, när man studerar. Och jag är förvånad över att studenterna är så dåliga på att plåga lärarna! Ni kommer aldrig upp till oss! Vad kan det bero på? Jag vet inte. Tidigare uppmanade jag studenterna varje år, på varje introduktion, att komma upp och prata. Men det kom ju aldrig någon, så nu har jag ersatt detta med att jag sitter kvar under pausen på föreläsningarna, för då vet jag av erfarenhet att frågorna kommer. Peter tycker även att studenterna borde ställa fler frågor under föreläsningarna. Varför är ni så rädda att ställa en dum fråga? Jag skulle formulera det såhär: Jag ställer hellre tio dumma frågor och blir klok på tio olika sätt, än ställer tre bra frågor som jag redan visste svaret på. Det är lite synd att ni inte vågar, för de frågor jag får i pauserna är väldigt bra. Jag skulle också ställt dem juridik är inte självklart, det är ju påhitt! Ibland är det bra påhitt, men oftast är det inte så bra påhitt. Det är kompromisser och konstigheter. Ett tips till er som vill ställa frågor är att sätta er längst fram. Då ser ni inte dem som eventuellt himlar med ögonen. På fritiden spelar Peter gärna piano klassiskt, jazz och blues och så gillar han skog och mark och att snickra på sommarhuset. Det kommer även fram att en av döttrarna är väldigt duktig på att sjunga. Hon sjöng på radio igår! Ska hon bli artist när hon blir stor? Självfallet. Världsartist! Det ska ju alla bli! Jag hade tänkt bli gympalärare, men så sumpade jag betygen Visste du själv alltid vad du ville bli? Jag var ett typiskt idrottsfreak när jag var ung, jag höll bara på med idrott, glömde plugget. Det var inte så bra. Jag hade tänkt bli gympalärare, men så sumpade jag betygen där i gymnasiet, så jag kom inte in på den utbildningen. På den tiden kom man däremot in på Juridicum utan att ha särskilt bra betyg. Det räckte i stort sett med godkänt. 13

14 LÄRARINTERVJUN började så Peter läsa på juristprogrammet i Lund och processrätt blev han intresserad av redan under grundutbildningen. Alla rättsområden var dock inte lika roliga. Skatterätt var ju förfärligt! Särskilt på den tiden när det mest handlade om att lära sig fylla i deklarationsblanketter. Jag klagade högljutt för dem som undervisade och sa att det här är förfärligt tråkigt. Nu tror jag dock att det är bättre. Nu är det juridik i skatterätten. Att själv processa har dock aldrig varit något som lockat. Jag tror inte man ska blanda rollerna för mycket. Att man sitter som adjungerad domare någon gång då och då är ganska nyttigt för att få ett bättre perspektiv, men jag behöver inte agera som advokat för att förstå vad som händer i en rättegångsal, jag kan ju bara gå dit och lyssna. Sen har jag mycket uppdrag från advokater, som ringer och rådfrågar om allt möjligt, så jag får en ganska god inblick i hur advokater tänker och vad de undviker. Skulle du någonsin vilja sitta med i HD och döma? Nja, jag är nog ingen domare egentligen, jag tror faktiskt inte det. Jag tycker om att sitta på läktaren och titta på saker och reflektera över dem. Blir man justitieråd måste man nog bilda sig en ganska bestämd rättspolitisk uppfattning, eftersom man då har uppgiften att skapa rätt. Man måste ha en bild av vad som är bra för samhället. Många läser in att jag har en viss rättspolitisk uppfattning när de läser mina böcker, men då blir jag många gånger förvånad, för det har jag inte sagt. Jag är intresserad av de olika perspektiv som finns och att man får olika konsekvenser när dessa ställs mot varandra. Sedan överlämnar jag det till läsaren att själv bilda sig en uppfattning Men å andra sidan, skriver man böcker får man skylla sig själv att folk missuppfattar en. Under åren 1993 till 1999 var du dekan på Juridicum. Hur var det arbetet? Det var ganska lärorikt, på många sätt. Skatterätt var förfärligt! Man lär känna universitetet bättre och inser att det kanske inte är så stora skillnader som man inbillar sig. Studenter och lärare kämpar ungefär med samma problem, fast man uttrycker dem kanske på olika sätt. Hur ser du på förfarandet att det i princip är kollegorna på Juridicum som väljer dekanen? Är det ett lämpligt sätt att få fram en bra chef på? Ja det tror jag. Det bygger väl på den där gamla idén att man aldrig ska ta den till chef som vill bli chef, man ska ta den som motvilligt ställer upp. Då får man en som inte vill bestämma för mycket. Att sedan gå tillbaka och jobba bland kollegorna igen tyckte inte Peter kändes konstigt alls. När man, som jag, hade lagt sig i under sju år så var det ganska skönt att slippa göra det. Peter sitter i styrelsen för Skiljedomsföreningen, vilken är en intresseförening med syfte att ge ökade kunskaper och erfarenheter inom skiljemannarätten. Själva Skiljedomsföreningen är inte någon jättestor aktiv förening, men den har nog ambitionen att bli det. Nu har den en egen hemsida och jag gör mitt bästa för att skicka in examensarbeten, som handlar om skiljedomsrättsliga ämnen, för att de ska läggas ut där. Meningen är att studenter ska kunna gå in på hemsidan och slänga ut frågor och få tips från advokater. Själv har han dock aldrig jobbat som skiljeman, eftersom de hellre vill ha civilrättare än processrättare på de positionerna. Men jag har skrivit många utlåtanden i skiljedomsförfaranden ändå, av den enkla anledningen att i skiljeförfaranden kan man bara klaga på processuella frågor. Under kursen i Allmän rättslära på termin 6 har vi diskuterat huruvida domaren kan förhålla sig objektiv och bortse från sina egna värderingar när man ska döma. Vad tror du om det? Det tror jag aldrig man klarar av. Jag har inte varit med i någon situation där jag hört en domare öppet deklarera en politisk uppfattning såhär ska samhället se ut, alltså tänker jag såhär det är inte så man ser det. Jag är inte så säker på att man ska ha domare som har för mycket insikt. Risken är ju att de blir partiska och ställer sig på ena sidan, och då kommer du inte åt dem, för när de överlägger berättar de inte varför de drar en viss slutsats. Sådana som tror att de kan någonting om världen är de farligaste. Det är bättre att som domare säga till alla åklagare och försvarare att de ska berätta hur världen ser ut, och klarar de inte det kommer domaren inte själv att fylla ut med något annat. Då har jag en avslutande fråga, som många har undrat över om din ringsignal på mobilen. Är det Bond? Ja det är det väl va? Det är många som har hört att den har ringt och så Hoppas inte för många gånger, det är ju slarvigt! Jo men det är Bond! Det är James Bond. Jag köpte den när man fick ett sådant där erbjudande för en James Bond-telefon. När man öppnar den här telefonen så kan man se att det är en Bondtelefon, jag ska se om jag kan visa er. Sen var det min yngsta dotter som tyckte att jag skulle ha något fräckt också. Jag hade så fula telefoner förut. Peter tar fram mobilen ur en rosa (!) mobilstrumpa och stänger av den. När han sedan startar om den blinkar det lite actionliknande och texten For your eyes only kommer upp. Den är unik! Innan vi går får vi varsitt exemplar av Peters avhandling. Jag blir genast exalterad och frågar om vi kan få den signerad. Peter skrattar till lite, men säger att visst, det kan vi väl få. Så tackar vi för intervjun och med varsin signerad 1000-sidig avhandling i handen lämnar vi det ljusa rummet med flyttlådorna i hörnet, och professorn som heter Westberg. Peter Westberg. Text: Lena Lundahl Foto: Martina Vivlund

15 DISSIDENTEN Jag värdesätter verkligen att jag som trainee räknas till gruppen och byrån som vilken annan anställd som helst. Ur en thesis trainee dagbok. Läs hela storyn på roschierrecruitment.se. 15

16 DISSIDENTEN Tentavakt eller pensionärsnöje? Tentavakt. Ett ord som väcker många associationer; de där sura pensionärerna som sitter längst fram och snackar sönder vår koncentration, eller Lunds viktigaste volontärer som upprätthåller rättssäkerhet och ordning bland studenterna? De senaste månaderna har tentavakterna diskuterats livligt bland studenter och anställda på Juridicum och Dissidenten kommer i denna artikel att försöka reda ut vad som egentligen har hänt. Det var under en salstentamen på termin två som det började pratas om att någon eller några studenter fuskade. Tentavakterna informerades om det misstänkta fusket under tentamenstillfället, men studenten som anmälde fusket hölls inte kvar utan försvann efter att tentorna lämnats in. Lovisa Lindholm, ordförande för JF, är kritisk till hur situationen har hanterats. Detta har lett till att man varken kan dementera eller verifiera om något fusk har ägt rum, istället har en ryktesspridning tagit fart på terminen vilket naturligtvis är väldigt beklagligt för alla inblandade. Lovisa anser att två fel har begåtts i samband med det misstänkta fusket. För det första borde tentamensvakterna ha utrett situationen omgående. För det andra har fakultetsledningen varit alldeles för långsam och inte tagit tag i incidenten på det sätt de borde ha gjort. Examination i olika lokaler På grund av platsbrist händer det ibland att klasser delas upp och får skriva tentamen i olika lokaler, vilket var fallet på termin tre. Problemet var bara att ena halvan av klassen stod utanför sin examinationslokal utan att bli insläppta. När tentavakterna väl kom till platsen och låste 16 upp salen fanns det inte tentor så att det räckte till alla studenter. En av tentavakterna fick åka till den andra salen, där studenterna redan hade redan suttit en lång stund och skrivit, ovetandes om att deras kamrater ännu inte fått sätta igång, för att hämta fler tentor. De drabbade fick förlängd tentamenstid, men Lovisa Lindholm anser inte att detta är en tillräcklig kompensation Det är under all kritik att något sådant här kan hända! Det spelar ingen roll vems fel det är. Det är en enorm stress för studenterna att inte få komma igång att skriva sin tenta och det kan påverka mångas prestationer. Ingen koll på tillåtna hjälpmedel Lovisa upplever att det alltid har klagats på vakterna. Problemet med de olika regler som finns på varje termin kring tillåtna hjälpmedel är att tentavakterna inte har någon som helst koll på vad som är okej att studenterna har med sig till tentamenstillfället och inte! Och om de inte vet vilka hjälpmedel som är otillåtna kan man fråga sig vad de gör där över huvud taget! Deras enda uppgift kan ju inte vara att se till att studenterna inte pratar med varandra eftersom det oftare händer att studenter får hyssja på tentavakterna än tvärtom, säger ett kursombud som vill vara anonym. Om tentavakterna inte kan utföra sitt jobb överlämnar man åt studenterna att bedriva kamratuppfostran, att kontrollera varandra så att ingen fuskar, vilket är ganska olyckligt. Det är vår skyldighet som juriststudenter att inte fuska, menar Lovisa Lindholm. En möjlig lösning på problemen är enligt Lovisa att den kursansvarige läraren får befinna sig på plats under hela tentamenstillfället, eventuellt med hjälp av amanuenser och studentlärare, istället för att bara besöka tentamenslokalen en kort stund mitt i tentan. Då skulle man även komma ifrån dilemmat med att alla studenter inte hinner ställa de frågor de vill till sin lärare innan denne försvinner från platsen. Kursombuden uppmärksammade problemen Maria Linnér, vice ordförande i Utbildningsutskottet är den som ansvarar för studiesociala frågor på JF. Hon blev

17 som tjänsteman i Utbildningsutskottet kontaktad av kursombuden på termin två som berättade om problemen med det misstänkta fusket och är den som har fört frågan vidare till JF:s ordförande samt till fakultetens studiesociala kommitté, där hon är ledamot. Vi har diskuterat i Studiesociala kommittén vilka riktlinjer som egentligen finns för tentavakterna, eftersom det är där det verkar brista. Prefekten är informerad om det misstänkta fusket, men jag vet inte vilka exakta åtgärder han har vidtagit, berättar Maria. Maria anser att det måste vara nolltolerans mot fusk på tentor, och att lösningen är tydligare rutiner. Att en situation som denna varken kan bevisas eller motbevisas gör att de misstänkta blir dubbelt drabbade. Rättssäkerhetsproblem Kristoffer Danielsson sitter som studentrepresentant i disciplinnämnden vid Lunds Universitet. I disciplinnämnden fattas beslut om varning och avstängning av studenter som misstänks för fusk. Kristoffer anser att det är allvarligt att misstänkt fusk inte utreds ordentligt. För den enskilda läraren kan det ibland kännas svårt att anmäla misstanke om fusk. Fakulteten måste ta sitt ansvar och erbjuda stöd och råd till anmälaren samt utbilda tentavakter och liknande i vilka åtgärder som kan vidtas och på vilket mandat personen kan agera. Det är inte rättvist mot de studenter som väljer att studera och följa föreskrifterna att förringa beteende som kan ha disciplinära påföljder. Det handlar i slutändan om att skapa rättssäkerhet vid examinationer, säger han och hänvisar till högskoleförordningens tionde kapitel där disciplinära åtgärder mot fusk regleras. Tentavakterna efterlyser engagerade lärare och klara rutiner Kurt Ek, som ansvarar för tentavakterna känner till det misstänkta fusket på termin två. Det var många studenter som lämnade in sina tentor samtidigt, kanske stycken. En student meddelade att några klasskamrater antagligen hade fuskat genom att skicka lappar mellan sig men hon försvann innan vi hann tala mer med henne. Det var ett misstag att hon försvann, vi hittade henne inte igen. Vid andra tillfällen har han varit med om att studenter på Juridicum försökt flytta sina bord närmre varandra, i den situationen ingrep dock tentavakterna. Det gjorde de även vid examinationen på ett av mastersprogrammen då en av studenterna gömde fusklappar inne på toaletten. Lapparna konfiskerades och studenten blev avstängd. Angående tillåtna och otillåtna hjälpmedel efterlyser Kurt Ek klarare riktlinjer. Det skulle vara bra om lärarna på Juridicum kunde vara så engagerade att de faktiskt befann sig i tentasalen vid tentamensstarten och kontrollerade vad alla studenter har med sig. Så går det till på många andra institutioner och det tar bara en halvtimme. Det är nonchalant mot studenterna att inte lägga den tiden på dem! Som det ser ut idag kommer lärarna till tentan bara under en kort stund för att svara på frågor. Som icke-jurist är det ibland svårt att bedöma vad som är tillåtna anteckningar i lagboken och inte. Dessutom är informationen om vilka hjälpmedel som är tillåtna ofta så bristfällig och oklar att inte heller studenterna förstår. Många studenter menar nog inte att fuska, de har bara inte förstått instruktionerna, och då är det mycket olyckligt om de skulle bli anklagade för att ha fuskat. Kurt kan inte ge något klart uttalande om krånglet vid tentan på termin tre. Han minns inte det exakta tillfället, men berättar att det i vintras rådde totalt kaos i kursadministrationen på Juridicum. En kursadministratör sade upp sig, en var sjukskriven och en var på semester. Det var amanuenser som skötte hela administrationen och det var stora bekymmer. Nu har nyanställningar skett och allt fungerar bra igen. Vi har tätare telefonkontakt med kursadministrationen än innan, en rutin som infördes efter alla problem i vintras. Prefekten jobbar med frågan Mats Tjernberg är medveten om problematiken som funnits kring studieadministrationen. All administrativ personal och berörda DISSIDENTEN kursansvariga lärare gjorde ett fantastiskt jobb i början av terminen. Till stor del fungerade allt väl, även om det går att peka ut vissa saker som inte fungerade snabbt och tillfredsställande. För dessa, liksom för dålig framförhållning, bär givetvis jag som prefekt ansvaret. Vi är sedan hösten 2010 i en process att utöka antalet fast anställda studieadministratörer för att skapa kontinuitet och långsiktighet. Mats upplever att han har vidtagit åtgärder mot det misstänkta fusket. Jag har beslutat att kalla till ett möte med representanter för tentavakter, lärare och studieadministration för att tydliggöra vad som gäller. Ledningen klargör med jämna mellanrum för lärarna vikten av att besöka tentamenslokalerna. Med tanke på de olika regler som gäller för tillåtna hjälpmedel så har vi förståelse för att är det svårt för tentamensvakterna att kontrollera detta, även om det framgår av tentamen. Det finns goda exempel på examinerande lärare som besöker tentamenslokalerna, vilket möjliggör för vakterna att fråga om hjälpmedel och studenterna att uppmärksamma eventuella oklarheter i frågeställningarna. Jag håller med JF om att vi kraftfullt måste agera för att motverka fusk samt anmäla till disciplinnämnden om det finns grundad anledning. Det ligger i allas intresse. Lika viktigt som det är att förhindra fusk och agera på misstanke om sådant, lika viktigt är det att beakta oskuldspresumtionen och inte gå vidare till nämnden om en tydlig grund inte finns. Jag är alltid beredd att göra anmälan till disciplinnämnden och har också gjort det i andra fall. En hälsning till studenterna Kurt Ek vill avslutningsvis skicka en hälsning till allas studenter. Jag är den första att förespråka att studenterna inte ska ha några bekymmer när de tentar. Vi är till för att vara studenternas ambassadörer och för att hjälpa dem! Text: Kajsa Nilsson Illustration: Emilie Dafgård 17

18 PROFILEN Justitierådet Martin Borgeke: Domstolarna har aldrig dömt så strängt som de gör nu Efter tre år som hovrättsråd och tretton år som hovrättslagman på Hovrätten över Skåne och Blekinge hade Martin Borgeke den 1 februari i år första dagen på sitt nya jobb; som justitieråd i Högsta domstolen. Dissidenten träffade Borgeke på kontoret i Malmö och talade om nämndemän, Rödebymålet och om hur tonen på HD faktiskt är, kollegor emellan. Martin Borgeke började studera juridik vid Lunds universitet i början av 70-talet, årtiondet då den numera ökända betygshetsen kom till Juridiska fakulteten. Under 60-talet fanns det inte någon direkt betygshets, man fick jobb även om man hade slätstrukna betyg. Det vände dock när jag började studera på 70-talet och jag var därför medveten om att det var viktigt att lägga manken till. Studietiden beskriver han som generellt inte särskilt rolig, även om det fanns en del intressanta ämnen. Vissa ämnen förblev dock något utav en 18 transportsträcka. Juridikstudierna lider av brist på konkretion; man har inte särskilt mycket livserfarenhet och ska plötsligt lära sig reglerna för ett samhällsområde vilket man inte har någon erfarenhet utav. Det finns då ingen bild av verkligheten att falla tillbaka på utan istället blir det en form av regelinlärning man förstår inte hur reglerna passar in i samhället. Utbildningen då och nu På tal om skillnaden mellan juristutbildningen på 70-talet och hur den är idag tycker Borgeke att det alltid finns en del studenter som sätter sig längst bak och inte är förberedda. Han menar även att man förr var mer Juridikstudierna lider av brist på konkretion passiv medan studenter idag är bättre på att ta för sig. Som student skulle jag på min tid ha känt ett visst motstånd att ringa upp ett justitieråd och diskutera med denne, men detta motstånd finns inte idag. Det är en klar fördel att studenter idag är mer frimodiga. Martin Borgeke säger sig inte märka någon skillnad mellan dagens jurister beroende på vilket lärosäte de studerat vid. Nej, det är ingenting som jag har märkt av. Dock är det så att de flesta jag kommer i kontakt med kommer från antingen Lund, Stockholm eller Uppsala, vilket troligtvis beror på traditioner. I mitt område straffrätt är främst Uppsala på hugget, följt av Lund och Stockholm. Domarkarriären Efter avlagd juris kandidatexamen satt Borgeke ting i Simrishamn. Det var där intresset för brottmålshantering och straffrätt väcktes och det var således under notarietjänstgöringen som planen på en karriär inom polisväsendet förändrades till att innefatta domaryrket ett beslut han inte ångrar idag. Inte ett smack! Jag har haft möjlighet att skriva och delta i det juridiska samtalet, jag har undervisat och drivit ämnet framåt vilket gjort det ännu mer stimulerande. Jag kan inte tänka mig att jag skulle kunna trivas bättre på någon annan yrkesbana. Vad gäller möjligheterna att göra karriär inom juristbranschen menar Borgeke att detta blir tydligare inom domaryrket. Inom affärslivet och advokatverksamheten kan man självklart göra väldigt fina karriärer men det är inte lika tydligt vem som gjort karriär, detta märks nog snarare på lönekontot. Inom domaryrket blir det mer uppenbart då man får olika statliga befattningar, nya domartjänster etcetera. Lagstiftningsorder från den politiska makten Förutom domarrollen har Borgeke i flera år sysslat med lagstiftningsarbete och varit allt från utredningssekreterare till särskild utredare. Borgeke instämmer i min fråga om det aldrig känns jobbigt att lagstiftningsarbetet är så pass politiserat som det idag är. Vi borde på ett tydligare sätt föra en diskussion i vilken utsträckning som domare kan eller bör kunna utnyttjas av regeringsmakten för att arbeta fram lagförslag. Den svenska modellen är ovanlig utomlands. Det kan innebära ett ifrågasättande av domarens självständighet att man tar direktiv och order från den politiska makten och sedan omsätter dessa i praktisk juridik. Jag kan för min egen del säga att jag aldrig skulle kunna ta ett utredningsuppdrag där grundtankarna inte stämmer överens med mina egna värderingar och idéer. I sådana fall tackar jag nej. Det nya jobbet Från årsskiftet 2010/2011 har ett systemskifte ägt rum. Tidigare har de högsta domartjänsterna tillsatts direkt av regeringen ett system som varit utsatt för kritik på grund av att insynen varit för dålig. Borgeke är den sista personen som erhållit denna typ av kallelsetjänst, nästa justitieråd kommer att tillsät-

19 tas via ett öppet ansökningsförfarande där domarnämnden tar ställning till vem som får tjänsten. Skillnaden mellan att arbeta på hovrätt respektive i Högsta domstolen avspeglas enligt Borgeke främst i diskussionerna. I hovrätten sysslar man med mycket vardagsjuridik, i Högsta domstolen får denna typ av mål inte prövningstillstånd. När man väl får upp ett mål blir det en annan typ av diskussion som är mer fördjupande då Högsta domstolen ägnar sig åt prejudikatsbildning. I Högsta domstolen sitter vanligtvis fem domare, alla med en hög kapacitet vilket gör att diskussionen kan föras på en högre nivå än i hovrätten. Målen som tas upp i Högsta domstolen är svårare och mer utmanande, det är ofta oklart var man bör hamna vad gäller utgången i målet. Stämningen på den nya arbetsplatsen är enligt Borgeke god. Visst är det ibland en något formell stämning på ett sätt, mitt huvudintryck är dock att det finns en fin kollegialitet där man hjälper och stöttar varandra. Man kan fråga sina kollegor om hjälp och får då tips om läsanvisningar och dylikt. Justitieråden håller ihop och är medvetna om sin viktiga roll. En vanlig dag på Högsta domstolen En typiskt vanlig dag på Högsta domstolen existerar inte enligt Borgeke, istället har olika dagar olika karaktär. Varannan måndag har man tremanna-mål, ofta är det resningsansökningar och frågan om huruvida prövning- stillstånd ska meddelas i ett visst mål. Ett justitieråd kan visserligen meddela prövningstillstånd på eget hand men det är inget som är särskilt vanligt åtminstone inte om man är ett nytt justitieråd! Kärnan i Högsta domstolens verksamhet är tisdagar till torsdagar, då vi har föredragningar, oftast i femmanna-mål. Syftet är att man under dessa dagar ska klara av de mål som ska bli prejudikat. Torsdagar är en dag för återställning då man träffas på nytt och bland annat går igenom utkast tillsammans. På fredagar är man fri att arbeta med vad man själv vill prioritera. PROFILEN Enbart en sågning När jag frågar Borgeke om det som underrättsdomare finns en risk att man tar det personligt när en överrätt ändrar ens dom blir svaret jakande. Det finns en risk för det. Givetvis beror det också på varför domslutet ändras. Om det rör en oklar rättstillämpningsfråga där olika instanser resonerar olika behöver man inte ha så mycket synpunkter. Sen är det klart att en tingsrättsdomare och kanske även en hovrättsdomare nog känner en särskild arbetsglädje den dag ett mål har kommit tillbaka från överinstansen och denna har fastställt hans eller hennes bedömning. Att få sin dom ändrad på grund av uppenbara förbiseenden är såklart inte roligt. Själv kan Borgeke enbart minnas en gång då ett av honom meddelat domslut ändrats av Högsta domstolen. Det rörde en handläggningsfråga. Jag har fortfarande åsikten att Högsta domstolen hade fel här. Målet lades dock i notisavdelningen och blev alltså ej ett vägledande avgörande, vilket får ses som en halv seger! 19

20 20 PROFILEN Karriärtips Avslutningsvis lämnar Martin Borgeke några karriärtips till de juriststudenter som funderar över en karriär inom domstolsväsendet. Om du får chansen arbeta i domstol! Det är väldigt lärorikt och meriterande att tjänstgöra inom domstolsväsendet, även om man tänker sig en annan karriär. Tänker man sig sedan en karriär inom domstolen är mitt tips att specialisera sig. Man kan även göra karriär som generalist men möjligheterna är större om man försöker täcka in helheten men även har ett eller ett par ämnen som man verkligen specialiserar sig inom. Pröva även din egen penna relativt tidigt. Försök få dina texter publicerade och fördjupa dig i någon fråga. Varför inte skriva en liten uppsats eller en artikel i Dissidenten? Ifrågasätter nämndemannasystemet Samtalet glider in på nämndemannasystemet; ett system som enligt Martin Borgeke borde förändras. Jag kan mycket väl tänka mig att det finns en poäng med att ha nämndemän i tingsrätten. Dock har jag svårt att förstå deras funktion i överrätterna åtminstone som domare med egen rösträtt. Det systemet ifrågasätter jag. Man bör dra ner på medverkan av nämndemän och koncentrera dem till medverkan vid allvarligare brott. Vidare bör man dra ner antalet nämndemän till två för att på så sätt ge nämndemännen bättre förutsättningar. Man måste bli bättre på att locka folk att bli nämndemän så att vi får ett rikare urval. Det är även diskutabelt att urval sker på basis av medlemskap i politiska partier. Idag dömer vi för hårt vid vardagskriminalitet Cynism och medial påverkan Borgeke var ordförande i det kända Rödebymålet. På tal om hur man undgår att påverkas av den enorma mediebevakning som föregick rättegången menar Borgeke att formuleringen i stället bör vara en annan. I stället bör man fråga sig om det är möjligt att inte påverkas? Vi domare måste vara öppna för att vi influeras av det samhälle som vi lever i; dess tidsanda, attityd och syn på olika frågor. Samtidigt har vi en speciell funktion då vi är rättstillämpare och ska tillämpa den rätt som gäller just nu. Självklart får man inte följa med i tillfälliga opinionsstormar. Jag tror inte heller att svenska domare gör det. Rätten förändras emellertid gradvis i form av att praxis förändras ett mål kan få en utgång ett år som det inte fått tidigare år. Rätten är inte något statiskt även om det finns en betydande tröghet så länge det inte rör sig om direkta lagändringar. Vad gäller cynism har jag inte sett så mycket av det; men visst finns det en risk. Det ligger emellertid i domaretiken, som de allra flesta domare uppfattar den, att vara vaksam på sig själv så att man inte blir cynisk och drar alla över en kam. Man måste pröva varje mål utifrån de förutsättningar som gäller man måste lyssna och vara öppen för att det man hört flera gånger tidigare, och som då varit osant, kan hålla i det aktuella målet. Påföljdsguden För många är Martin Borgeke något av en nestor när det gäller påföljdslära. Han har författat en rik mängd artiklar och böcker i ämnet, däribland välkända boken Att bestämma påföljd för brott, vilken används flitigt av de allra flesta tingsnotarier i landet. Han välkomnar den översyn som pågår just nu av påföljdssystemet. Påföljdssystemet mår bra av en översyn. Några av de straffkombinationer som existerar idag skulle kunna strykas utan att man skulle sörja dem. Det viktigaste är att man har tydliga kriterier för när de olika påföljderna ska användas så att domarna får lättare att välja. Emellertid måste man vara medveten om att påföljdssystemet ska täcka en väldigt bred verklighet, från de lägsta bötesbrott till mord och spioneri. Det ligger en fara i att tro sig kunna förenkla detta i en större utsträckning. En rik mängd med olika påföljder behövs för att man ska kunna hitta en påföljd som står i relation till brottet och som i övrigt är ändamålsenlig. Borgeke håller med om att påföljdssystemet idag är svårt att förstå för någon som inte har juridisk utbildning. Det finns givetvis ett intresse av att göra det så enkelt att var och en kan genomskåda det och se hur det fungerar. Emellertid finns det klara begränsningar i hur långt man kan gå om man ska kunna upprätthålla ett humant system där olika påföljder anpassas i proportion till brottets svårhet. Det måste finnas någonting mellan böter och fängelse. Upphovsman till ungdomsreduktionen Att ungdomar ska bestraffas mildare än vuxna människor är enligt Borgeke fullt rimligt och helt nödvändigt. Det finns de som menar att man från 18 år inte ska ha någon straffreduktion, den tanken förstår jag inte alls. Det intressanta med ungdomsreduktionen, som systemet med mildare påföljd för ungdomar kallas, är att man tidigare var osäker på hur mycket man ska reducera straffen för olika åldrar. Jag var en av dem som tog tag frågan och lade fram ett heltäckande system för hur det bör se ut. Ganska många tycker nog att det systemet är bra, men det finns ännu inget prejudikat från HD om det. Det ska bli intressant att se vad de andra justitieråden tycker om det. De svenska straffskalorna Vårt samtal glider obemärkt in på de svenska straffskalorna. Borgeke tycker inte att det är ett problem att domstolarna vid påföljdsbestämningarna idag lägger sig i den nedre tredjedelen av straffskalan. Inte alls. Straffskalorna är byggda för att täcka alla tänkbara typer av brott. Har man mycket allvarliga brott ska det givetvis finnas utrymme för dem, emellertid är de allra flesta brotten väldigt alldagliga och kan därför ligga i botten av straffskalan. I Sverige dömer vi idag för hårt vid vardagskriminalitet; för mycket fängelse och för hårda ingrepp i de skyldigas liv. Vi dömer inte för milt eller dåligt vad gäller svårare brott. Ett större problem är då missuppfattningen av domstolarnas påföljdsbestämning. Många icke-jurister har uppfattningen att domstolarna dömer för milt. När man sedan jämför hur de själva tycker att man ska döma med domstolens faktiska dom så visar det sig att personerna dömer mildare än vad domstolen gjorde. Det råder alltså en missuppfattning angående domstolarnas påföljdsbestämning; man tror att påföljderna är mildare än vad de faktiskt är. Så länge jag har varit med i verksamheten har man aldrig dömt så strängt som man gör nu. Det känns lite som att hur domstolarna än dömer så kommer de ändå att få höra att de dömer för milt. Text: Charlotte Akej

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Välkommen till Hammarskiöld & Co

Välkommen till Hammarskiöld & Co Välkommen till Hammarskiöld & Co På 1700-talet låg näringslivets centrum inte på Stureplan utan i Gamla Stan. Till stor del ligger det fortfarande här, närmare bestämt hos Hammarskiöld & Co på Skeppsbron

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens (JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 1. Vilken termin läser du? Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 2. Är du medlem vid JF idag? Besvarad av 137 st. Ja: 131 Nej: 6 3. Om du svarade ja på fråga 1: Tycker du

Läs mer

Advokater av RÄTT kaliber?

Advokater av RÄTT kaliber? Advokater av RÄTT kaliber? Information till dig som funderar på en anställning hos Mannheimer Swartling Ta steget in i en affärsjuridisk värld Är du klippt och skuren för rollen? Hur passar din personlighet

Läs mer

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Väx i rollen 2 & 3 EN ADVOKATBYRÅ är mer än bara advokater MANNHEIMER SWARTLING är en av Sveriges

Läs mer

Arbetsbeskrivningar för JF:s utskottsverksamhet

Arbetsbeskrivningar för JF:s utskottsverksamhet Arbetsbeskrivningar för JF:s utskottsverksamhet Arkivarie Arkivarien är den fristående tjänsteman som är ansvarig för JF:s arkiv i AF-borgen. Arkivarien är ansvarig för arkivets struktur och den löpande

Läs mer

Kursplan. Grundnivå. Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

Kursplan. Grundnivå. Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Kursplan HRO501, Krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt (KERAI), 18 högskolepoäng Law of Credit, Bankruptcy, Accounting, Associations and Intellectual Property Grundnivå

Läs mer

Examinationsregler från och med vårterminen 2007

Examinationsregler från och med vårterminen 2007 1 (5) 2012-07-06 Dnr SU Johan Schelin Studierektor Juridiska institutionen Examinationsregler från och med vårterminen 2007 Följande information utgör en översikt över regler och rutiner för examination

Läs mer

Din karriär är lika viktig för oss som den är för dig.

Din karriär är lika viktig för oss som den är för dig. Hammarskiöld & Co Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer. Det innebär att vi frekvent anlitas av stora företag och myndigheter och att våra jurister arbetar med de mest

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Var vill du jobba? Vi har 14 kontor i Sverige, tre i Baltikum och ett i Vitryssland. Vi är en av Sveriges största

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

tentamensguide studentens

tentamensguide studentens studentens tentamensguide prestation. Exempel på olika examinationsformer är: laboration, inlämningsuppgift, uppsats samt muntlig eller skriftlig tentamen. I den aktuella kursplanen anges examinationsformen

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar Recceveckan VT14 - Den Overkliga Veckan 20 januari - 27 januari Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Juridiska

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2011/2012

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2011/2012 Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2011/2012 Styrelsens sammansättning Juridiska Föreningen vid Örebro förenings (JF Örebros) styrelse för det gångna verksamhetsåret valdes på valmötet den 10 maj

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan.

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan. Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VINGE Den här broschyren är skriven för dig som vill veta mer om hur det är att arbeta på Vinge. Du är kanske redan fast besluten om vad du vill arbeta med som jurist, kanske tvekar du

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2 CEQ-kommentarer Kurser år 2 Innehåll LP1... 2 Introduktion till mikroekonomisk teori, EXTA40... 2 Logistik, MTTF01... 2 LP2... 3 Matematisk statistik, allmän kurs, FMS012... 3 LP3... 3 Programmeringsteknik,

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Agenda Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Närvarande Örn, Eric, Hulda, Erica, Elida, Julia, Sara, Lena och Calle. Termin 1 Introkursen - Rollspelsseminariet var jättekul - Bra kommunikation

Läs mer

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa Roschier Press kit Roschier i korthet 2 (5) En av Nordens ledande advokatbyråer Rankas som en av de främsta byråerna i Norden av internationella rankingpublikationer Medverkar regelbundet i de mest betydande

Läs mer

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper Välkomstbrev VT15 - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet Faddergeneraler: Agnes och Jesper Faddrar: Niclas N.O, Niklas F., Tobias, Camilla, Tova, Kajsa, Filippa, Rei,

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Klientpsykologi med psykologerna Tasha Landberg och Jens Näsström, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill gratulera till antagningen till Sveriges ledande Juristprogram på Sveriges, i särklass, främsta universitet. Juristutbildningen innehåller nio terminer och snart

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Välkommen till specialiseringsvalsinformation

Välkommen till specialiseringsvalsinformation Välkommen till specialiseringsvalsinformation Agenda för detta informationspass Kl. 13.15-14.00 Examina Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik Platsgaranti Hur man söker kurser till hösten Vilket

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer