USB-minne kan vara ett stöd i utbildningen i fattiga länder

Transkript

1 3/2011 USB-minne kan vara ett stöd i utbildningen i fattiga länder sid 12 Uppsägningar 2010 Flest forskare är drabbade sid 4 Regeringen vill ha: Gemensam strategi för forskningsråden sid 6 Distansundervisning Lärarnas arbete ändras mycket sid 8

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Tillsvidareanställning Både i högskolediskussionen om anställningar och i den arbetsmarknadspolitiska debatten ges ibland intrycket av att det skulle vara svårt att säga upp tillsvidareanställda i Sverige. Så är inte fallet om man jämför med övriga Västeuropa. I debatten kan man dessutom förledas att tro att det är enbart anställningstid som avgör vem som får stanna och vem som får gå i en arbetsbristsituation. Inte heller det är sant. Processen innehåller dock många steg. För att kunna säga upp krävs en arbetsbrist. Det behöver inte innebära att det är brist på arbetsuppgifter i konkret mening, utan till exempel att arbetsgivaren inte längre har finansiering för en viss verksamhet eller att man av andra skäl bestämmer sig för att lägga ned den. När ett sådant beslut efter noggrann beredning och MBL-förhandlingar föreligger kan arbetsgivaren konstatera arbetsbrist. Därpå följer förhandlingar om kretsindelning av de personer som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter och omplaceringsutredningar, varefter uppsägningar sker. Rätt skött kan processen från det att arbetsgivaren börjar ana att en arbetsbrist kan uppstå och kallar till den första förhandlingen till att uppsägningarna är verkställda gå på ett par månader. Det är snabbt jämfört med många andra länder i all synnerhet som arbetsgivaren inte behöver bevisa till exempel att en verksamhet är olönsam utan faktiskt bara kan besluta om en omorganisation. Dessutom, inte minst viktigt ur arbetsgivarens synvinkel, finns ju möjligheten att använda processen för att genomföra effektiviseringar, vilket är mycket vanligt framför allt inom privat sektor. Att uppsägningar är både snabba och lätta att genomföra om arbetsgivaren är välorganiserad skulle kunna leda till slutsatsen att en tillsvidareanställning inte är mycket värd. Men skillnaden för den enskilde är stor. Processen med kretsindelning är en garanti för rättsäkerheten, omplaceringsutredningen ger möjligheter och framför allt: man vet vad som händer och vilka tidsperspektiv som finns. Skulle man som statligt anställd ändå bli arbetslös omfattas man efter endast ett års anställning av det statliga Trygghetsavtalet. Det innebär att Trygghetsstiftelsen träder in och man får kvalificerad hjälp och stöd, inte minst ekonomiskt genom en inkomstförsäkring som läggs ovanpå a-kassan. Dessutom: som tillsvidareanställd har man avsevärt mycket lättare att till exempel få lån eller hyreskontrakt och man slipper oroa sig inför varje ny tidsbegräsningsperiod, vilket rimligtvis leder till arbetsro och arbetstrivsel. Fördelarna för den enskilde är uppenbara, men även arbetsgivare har stora fördelar av att ha tillsvidareanställd personal. Från lärosätena hävdas ibland att det inte går att planera verksamheten med särskilt stor noggrannhet på grund av att framgången med forskningsansökningar är så osäker. Men med en stor andel tillsvidareanställd personal skulle det gå lättare dels att koordinera ansökningarna, dels att skapa en organisation där forskarna kan stödja varandra och därigenom kvalitetssäkra ansökningarna, dels att strategiskt planera personalförsörjningen. Dessutom skulle en fungerande arbetsorganisation finnas på plats och kunna börja fungera snabbare, vilket skulle innebära att forskningsmedlen började användas tidigare. Tillsvidareanställningar innebär verksamhetskvalitet och en konkurrensfördel när lärosätet rekryterar. Inte minst därför borde de vara långt flera än de är idag. git claesson pipping FÖRBUNDSdirektör I SULF 2 Universitetsläraren 3/2011

3 INNEHÅLL 3: Ledare: Tillsvidareanställning SULF:s sammanställning av övertaligheten 2010: 4 Det är flest forskare som blir uppsagda 6 Tioårsjubilerande forskningsråd ska ta fram gemensam strategi Sid 12 foto: ramón garrote jurado 8 Ledare för Wallenbergstiftelse vill satsa på unga forskare 10 Alltmer distansundervisning förändrar lärarnas arbete 12 USB-minne kan vara ett stöd i utbildningen i fattiga länder 14 Matematikprofessorn fick en kort tid i rampljuset DEBATT 16 Handledarens lämplighet det viktigaste 24 Korsord foto: istock Sid 10 Sid 8 foto: curtdahlgren/västerbottenskuriren Omslaget: Ramón Garrote Jurado (andra från vänster) på Kuba tillsammans med en grupp lärare vid CBIO (bio medical engineering) vid ISPJAE, Havanna. Övriga fr v i främre raden: Eduardo Ramirez Martinez, David Hernandez, Fernando Diaz, Yosvany Rodriguez, Angel Regueiro samt Carmen Diaz. foto: privat PÅ GÅNG: 25 SULF kalendariet 26 SULF informerar Universitetsläraren nr 5/2011 har manus- och annonsstopp 4 mars. Universitetsläraren 3/2011 3

4 SULF:s sammanställning av övertaligheten 2010 Det är flest forskare som blir uppsagda foto: sulf Antalet uppsagda universitetslärare och forskare ökar återigen något. Förra året sades flest adjunkter upp, nu är de flesta uppsagda forskare. text: per-olof eliasson under perioden december 2009 till 30 november 2010 har 102 lärare och forskare sagts upp var det 93 personer som sades upp, 2008 gällde det 144 personer. Förhandlingarna rörande uppsägningar har berört minst 160 personer. Alla 38 lärosäten har besvarat den årliga enkäten från SULF. 23 lärosäten har inte rapporterat någon övertalighet, vilket är ett lärosäte mer än föregående år. Trots något fler uppsägningar tycker jag att det är ett positivt resultat. Det är en glad överraskning att bara 25 lärare har sagts upp, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF, som gjort undersökningen av övertalighet. En annan positiv sak är att några lärosäten, bland annat Göteborgs universitet som redan förra året flaggade för flera övertaligheter vid Sahlgrenska akademin, lyckats lösa de situationerna. Av de uppsagda lärarna är 11 adjunkter, förra året var de 48 och året dessförinnan 83, i båda fallen drygt hälften av alla uppsagda. De senaste årens stora uppsägningar av adjunkter har alltså upphört. Den fortsatt stora studenttillströmningen har bidragit till att minska uppsägningar av lärare och därmed också adjunkter. Adjunkterna är viktiga i grundutbildningen och står för en betydande del av undervisningen, säger Johanna Kemi. Av övriga lärarkategorier är det 4 professorer och 9 lektorer som sagts upp. Fyra lärosäten står för 80 procent av uppsägningarna, Uppsala universitet med 27 uppsagda, Stockholms universitet 26 uppsagda, SLU 16 uppsagda och Karolinska institutet 10 uppsagda. En stor förändring mot förra året är att de flesta som sagts upp är forskare, 77 av de 102 uppsagda. Att forskare sägs upp för att extern finansiering upphör är en följd av att fler och fler lärosäten anställer forskare tills vidare istället för tidsbegränsat. Det är ändringarna i LAS-reglerna, som infördes 1 juli 2007, som nu slår igenom. Tidigare fick många forskare en projektanställning, en grund för tidsbegränsning av anställning som nu inte längre finns kvar i LAS. De många uppsägningarna bland forskare är en tydlig konsekvens av att fler lärosäten beslutat att tillsvidareanställa forskare istället för att ge dem tidsbegränsade anställningar. Det är Stockholm och Uppsala universitet goda exempel på. Min uppfattning är att det inte är fler forskare än tidigare som fått sina anställningar avslutade utan att ökningen i enkäten är en följd av att denna grupp nu synliggörs vid arbetsbrist, säger Johanna Kemi. I en kommentar i undersökningen gör Stockholms universitet en liknande bedömning. Uppsägningar av forskare på grund av uteblivna externa medel kommer att öka eller ligga kvar på samma nivå som 2010, skriver universitetet. Uppsala universitet bedömer i en kommentar situationen för lärare som stabil. Det finns i dagsläget inte heller några tydliga signaler på neddragningar eller utökningar av antalet lärarbefattningar inom universitetet. Uppsägningarna är i dagsläget få och vi ser ingen anledning till förändring, skriver universitetet. Johanna Kemi, ombudsman på SULF. Men det finns orosmoln som kan ge uppsägningar vid flera lärosäten. Visserligen kommer den stora studenttillströmningen troligen att fortsätta under resten av Konjunkturen har förvisso förbättrats rejält, men ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög och ungdomskullarna är fortsatt stora. Johanna Kemi tror därför inte att studenttillströmningen kommer att påverkas i någon högre utsträckning under de närmaste åren. Men hon bedömer ändå att det under 2011 kan komma att bli fler övertaliga än under Fler lärosäten kommer förhoppningsvis att tillsvidareanställa personal, speciellt forskare men även lärare, istället för att ge dem tidsbegränsade anställningar. Det innebär att både antalet uppsagda forskare och lärare kan komma att öka under några år till. En annan händelse som kan bidra till ökad övertalighet på sikt är att flera lärosäten inte fick examensrättigheter för sina lärarutbildningar, säger hon. Än så länge är det dock svårt att se om det kommer att få några större konsekvenser, då de flesta lärosäten kommer att komma in med förnyade ansökningar. En annan orsak till uppsägningar av lärare kan bli införandet av avgifter för utomeuropeiska studenter. Det finns utbildningar som i hög grad är beroende av dessa utländska studenter för att fylla sina platser och införandet av avgifter har direkt påverkat antalet sökande till utbildningarna. Det är betydligt färre ansökningar, men risken för övertalighet på grund av detta är just nu svårbedömbar, tror Johanna Kemi. På lite längre sikt bör man dock ta med i beräkningen att storleken på årskullarna med ungdomar som lämnar gymnasiet minskar. Det bör leda till färre svenska sökande om några år och bidra till att den mycket goda studentefterfrågan mattas. Inom SULF hoppas vi dock på att politikerna då låter lärosätena behålla resurserna, så att kvantitet kan ersättas med kvalitet. SULF:s årliga enkät om uppsägningar vid svenska lärosäten har en svag punkt. Det finns ett stort mörkertal, hur antalet lärare och forskare med tidsbegränsade anställningar varierar kommer inte med i undersökningen. SULF har intentionen att under våren genomföra en separat undersökning om hur antalet tidsbegränsat anställda varierar för att få en mera fullständig bild av läget inom högskolan. l 4 Universitetsläraren 3/2011

5 Sammanställning av övertalighetsenkät för 2010 Under perioden 1 december 2009 till 30 november 2010 har 102 lärare och forskare sagts upp. Jämför: 2009 var det 93 personer, 2008 var det 144 personer. Förhandlingarna rörande uppsägningar har berört minst 160 personer. 38 av 38 lärosäten har besvarat enkäten. Den befarade övertaligheten visar hur många anställda som berörts av arbetsbristförhandlingarna. Under Uppsagda visas hur många anställda som sagts upp efter förhandlingar. I vissa fall är förhandlingarna ej avslutade och presenteras då som pågående förhandlingar. 23 av de 38 lärosätena har inte haft några förhandlingar om arbetsbrist under den aktuella perioden. Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Göteborgs universitet Befarad övertalighet: 12 forskare, 2 biträdande forskare Uppsagda: Ingen uppsägning Område: Sahlgrenska akademin Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Befarad övertalighet: 1 professor Uppsagda: 1 professor Orsak: Både utbildning och forskning Område: Elektroteknik Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Befarad övertalighet: 1 lektor, 1 adjunkt Uppsagda: 1 lektor, 1 adjunkt Orsak: Grundutbildning Område: Teknik och samhälle Högskolan Kristianstad Befarad övertalighet: 2 adjunkter Uppsagda: 2 adjunkter Orsak: Grundutbildning Område: Lärarutbildningen (idrott och hälsa) Högskolan på Gotland Befarad övertalighet: 1 lektor, 1 adjunkt Uppsagda: 1 lektor, 1 adjunkt Orsak: Grundutbildning Område: Humaniora och samhällsvetenskap, speldesign, teknik och lärande Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska institutet Befarad övertalighet: 2 professorer, 2 adjunkter, 12 forskare Uppsagda: 10 forskare Orsak: Forskning/forskarutbildning och externfinansiering Område: Medicinsk biokemi och neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Konstfack KTH Befarad övertalighet: 1 lektor, 5 forskare Uppsagda: 2 forskare Orsak: Forskning/forskarutbildning och externfinansiering Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Uppsagda: 1 lektor, 1 adjunkt Lunds universitet Befarad övertalighet: 2 lektorer, 1 adjunkt och 3 forskare Uppsagda: 2 lektorer, 1 adjunkt och 3 forskare Orsak: Externfinansiering Område: Cell- och organismbiologi, energivetenskaper, humaniora och teknologi, kliniska vetenskaper, marinbiologi Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Befarad övertalighet: 1 lektor, 4 adjunkter Uppsagda: 2 adjunkter Orsak: Grundutbildning Område: Miljörätt/handelsrätt Operahögskolan i Stockholm Stockholms universitet Befarad övertalighet: 1 lektor, 28 forskare Uppsagda: 26 forskare Pågående förhandlingar: 1 person Orsak: Externfinansiering Område: Humanistisk, Samhällsvetenskaplig och Naturvetenskaplig fakultet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Befarad övertalighet: 3 professorer, 6 lektorer, 3 adjunkter, 20 forskare Uppsagda: 1 professor, 1 lektor, 2 adjunkter, 12 forskare Orsak: Externfinansiering, utbildning, forskning Södertörns högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Teaterhögskolan i Stockholm Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Umeå universitet Befarad övertalighet: 3,5 lärare Uppsagda: Ingen uppsägning Orsak: Grundutbildning Område: Datavetenskap Uppsala universitet Befarad övertalighet: 2 lektorer, 2 adjunkter, 31 forskare Uppsagda: 2 lektorer, 1 adjunkt, 24 forskare Orsak: Forskning, externfinansiering, grundutbildning och avveckling av verksamhet Områden: Medicin, HumSam, Juridik, Teologi, SCASS, Teknik och naturvetenskap Örebro universitet Befarad övertalighet: 3 professorer, 1 lektor Uppsagda: 2 professorer, 1 lektor Orsak: Externfinansiering, grundutbildning Område: Fysik Universitetsläraren 3/2011 5

6 Tioårsjubilerande forskningsråd ska ta fram gemensam strategi Organisationen av statens forskningsfinansiering, som var en typisk svensk kompromiss, har visat sig vara livskraftig. De fyra forskningsmyndigheterna Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova firar tioårsjubileum i år. Men regeringen skärper kraven på mer samverkan. text: Annika Engström foto: vinnova torerna och att industrin krävde tillgång till hög kompetens och goda forskningsresultat för att få ökad konkurrenskraft, säger han. Förslaget, som kom att genomföras samma år, blev att Vetenskapsrådet bildades för att stödja grundforskning inom samtliga vetenskapsområden. Det ersatte fem tidigare forskningsråd: det Humanistisk-Samhällsvetenskapliga, det Medicinska, det Naturvetenskapliga och det Teknikvetenskapliga forskningsrådet samt Forskningsrådsnämnden. För den mer tillämpade forskningen bildades Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, samt FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Dessutom skapades innovationsmyndigheten Vinnova. Det var första gången som innovationens betydelse för samhällsutvecklingen lyftes fram, säger Dan Brändström. Han anser att det blev en bra, typiskt svensk kompromiss mellan de två system man sneglat på, Norges och Finlands. Norge har samlat allt under ett enda forskningsråd. Finlands forskningsfinansiärer (Finlands akademi och TEKES) ansvarar för såväl grundforskning som tillämpad forskning inom respektive område. Vår svenska modell är att grundforskningen sköts för sig, av Vetenskapsrådet, och att de andra myndigheterna tar hand om den behovsmotiverade forskningen. I januari hölls ett jubileumsseminarium. Panelen från vänster: Thomas Strand, riksdagsledamot och forskningspolitiskt ansvarig, Socialdemokraterna, Maria Khorsand, vd och koncernchef Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, professor Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet, Peter Honeth, statssekreterare Utbildningsdepartementet, samt professor Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. i slutet av april år 2000 hade den kommitté som tillsatts av dåvarande utbildningsminister Thomas Östros sitt första möte. Ett knappt år senare hade den fullföljt sitt uppdrag att föreslå en helt ny organisation av forskningsfinansiering. Det blev som en vattendelare i svensk forskningspolitik, menar kommittéordförande Dan Brändström, tidigare bland annat VD för Riksbankens jubileumsfond, numera styrelseordförande för Linnéuniversitetet. Vi skulle sammanföra ett antal myndigheter till en ny forskningsstruktur. Den forskningspolitiska debatten fick ett nytt retoriskt innehåll, kraftsamling blev årets modeord. Det framhölls att forskningen tillsammans med högre utbildning var de viktigaste tillväxtfak- Nästa år kommer en ny forskningsproposition. Under ett seminarium i Stockholm i januari med anledning av forskningsrådens tioårsjubileum berättade statssekreterare Peter Honeth något om tankarna inför denna proposition. Vi har för mycket forskning i Sverige som inte håller måttet. Det räcker inte att ha ganska bra forskning. Vi måste bli bättre eftersom forskningen i andra nationer i snabb takt blir ännu bättre. Det viktigaste är att vi får en fri, nyfikenhetsdriven och risktagande forskning vilket kräver långsiktig finansiering, betonade han. Peter Honeth såg ingen väsentlig skillnad mellan grundforskning och tillämpad forskning. Utvecklingen har gått förbi den typen av uppdelning, menade han. Det är oerhört viktigt att forskningsorganisationerna kan åstadkomma ett sammanhållet förslag om forskning och innovation. Vi är beroende av de underlag vi får in inför propositionsarbetet. För första gången får nu de fyra myn- 6 Universitetsläraren 3/2011

7 digheterna ett direkt uppdrag av regeringen att ta fram en gemensam analys och forskningsstrategi, bekräftas från Utbildningsdepartementet. Ytterligare ett exempel på hur forskningsmyndigheterna knyts närmare varandra var när de skulle samarbeta kring de strategiska forskningssatsningar som genomförts, påpekar Eva-Marie Byberg, pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund. Däremot pågår inget internt arbete, säger hon, för någon genomgripande organisationsförändring i den riktning som regeringens utredare Madelene Sandström föreslog år Sandström ville slå ihop de nuvarande forskningsfinansiärerna och, likt den norska modellen, skapa en enda ny Forsknings- och innovationsmyndighet med helhetsansvar för forskningsfinansieringen. Regeringen valde att inte gå vidare med det förslaget eftersom remissinstanserna var mycket negativa, säger Eva-Marie Byberg. Men Dan Brändström kan för sin del se ett framtidsscenario där nästa reform blir en sammanslagning, inte till en, men väl två forskningsråd. En sådan lösning skulle innebära att Vinnova blir kvar för den näringslivsinriktade forskningen medan nuvarande Vetenskapsrådet, FAS och Formas bildar ett gemensamt råd för grundforskning och tillämpad forskning inom samhällssektorn. Fördelen är att det skulle bli lättare att inkludera nya områden vartefter samt att främja mer gränsöverskridande forskning, menar Dan Brändström. l KonseKvensstyrt ledarskap! OBM ledarskapets psykologi ObM står för Organizational behavior Management och visar på ett enkelt och pedagogiskt sätt hur modern psykologisk kunskap kan användas i ledarskap och organisationsförändring. Fakta om de fyra råden Statens anslag för forskning var 28,3 miljarder kronor år Av dessa gick cirka 45 procent som direktanslag till universitet och högskolor. Nära 25 procent gick till forskare vid lärosätena efter ansökan i konkurrens hos de fyra myndigheter som nu firar tioårsjubileum: *Vetenskapsrådet finansierar grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Rådet fördelade cirka 4 miljarder kronor under år *Vinnova, Verket för innovationssystem, finansierar utveckling av innovationssystem och behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. 1,4 miljarder kronor fördelades år OBM ledarskapets psykologi fokuserar på konsekvensstyrt ledarskap och ger dina studenter de nödvändiga verktygen för att genomföra förändring via beteenden. För dig som lärare finns kostnadsfritt lärarstöd, exempelvis bildspel och OH-underlag på AndrA böcker Av intresse *Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande och fördelade cirka 850 miljoner kronor år säljledning styrelsearbete i ägarledda företag extern redovisning ifrs i teori och praktik Praktisk bolagsstyrning beteendekompetens i projektledning *FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och social relationer. FAS fördelade cirka 400 miljoner kronor under år Källa: Regeringskansliets hemsida. tel bonnier Utbildning är en del Av bonnierförlagen. Universitetsläraren 3/2011 7

8 Ledare för Wallenbergstiftelse vill satsa på unga forskare För första gången under mitt liv i det svenska forskningssystemet behöver jag inte ta hänsyn till något annat än vetenskaplig excellens. Här finns inga randvillkor, jag slipper tänka på regionalpolitik, på om ett projekt är strategiskt relevant eller om det finns någon biologisk mångfaldsaspekt. text: MarieLouise Samuelsson foto: curt dahlgren/västerbottenskuriren det säger göran sandberg, professor i botanik och tidigare rektor för Umeå universitet, som sedan halvårsskiftet 2010 är verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det innebär att han leder den största av tjugotalet Wallenberg-stiftelser, som förra året delade ut cirka en miljard till forskning. Wallenbergstiftelserna delar ut nästan lika mycket projektanslag direkt till forskare som Vetenskapsrådet. Det finns inte så många motsvarigheter till KAW i resten av världen, inte om man ser det i relation till Sveriges storlek. KAW-stiftelsen grundades 1917, med ändamålet att främja vetenskaplig forskning och undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd. Göran Sandberg tycker mycket om uttrycket landsgagneligt och har bestämda uppfattningar om hur det ska omsättas till dagens och framtidens forskningsfinansieringspraktik. Det var därför jag tog jobbet! Här har jag möjlighet att påverka utvecklingen av svensk forskning. Wallenbergstiftelsen hörde av sig när Göran Sandberg hade avverkat drygt halva tiden av sitt förordnande som rektor, men fick vänta. Jag kunde helt enkelt inte hoppa av som rektor i Umeå då. Det hade varit ett enormt svek med tanke på den omstrukturering som vi hade dragit igång, under min ledning. Inget annat svenskt universitet har genomgått ett så omfattande förändringsarbete. Jag fick med mig styrelse och fakulteter, studentkårer och fackklubbar. Vi förändrade inte organisationen utan behöll samma kollegiala struktur. Den stora grejen i den förändring som Göran Sandberg ansåg nödvändig när han tillträdde som rektor var satsningen på unga. Andra universitet väljer att satsa på sina mest lysande äldre professorer, men Umeå valde annorlunda och kommer när man är klar att ha satsat över 400 miljoner på unga människor. Göran Sandberg som är född i Umeå känner starkt för sin hembygd och har fortfarande en fot kvar i sin gamla forskargrupp. Jag har förmånen att mina gamla doktorander som nu är professorer fortfarande tål mig. Och stiftelsen har nytta av en verkställande ledamot som förstår forskningsprocessen. Genom det nya programmet kan KAWstiftelsen bidra till att ta hand om ett par hundra unga forskare under nästa tioårsperiod och jag för väldigt mycket diskussioner med rektorerna om det. Göran Sandberg, professor i botanik och verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 8 Universitetsläraren 3/2011

9 Och även om Göran Sandberg inte vill spekulera i varför just han erbjöds att bli verkställande ledamot i KAW-stiftelsen ser han sina kvalifikationer. Jag har lett stora organisationer, jag har suttit i mängder av internationella kommittéer och skulle nog hävda att jag är en av dem i landet som har störst erfarenhet av internationell forskningsfinansiering. Beslut om KAW-stiftelsens verksamhet sker tillsammans med styrelsen där Göran Sandberg ingår samt ett huvudmannaråd bestående av universitetsrektorer. Man kan konstatera att hans avsikter att påverka redan har givit resultat. En ny policy för stiftelsens verksamhet är sjösatt, arbetet är omstrukturerat och om det blir som han vill tas i maj styrelsebeslutet om ett nytt program för stöd till unga forskare. Ja, det är samma koncept som i Umeå, jag tror på unga människor. Han passar också på att varna för det typiskt svenska i att beskriva läget för utbildning och forskning som värre än vad det är. Det heter ofta att det mesta är illa, det är för många i förskolan, skolan är kass, i gymnasiet väljer alla fel och på universitetet är det slappt och slött. Men om du åker till nordamerikanska västkusten är svenska post-doktorer väldigt eftertraktade. Hans egen tes om varför det är så är att unga svenskar är jättebra på att jobba i grupp och på att ta ansvar. De kanske inte är de bästa på att räkna, de kanske inte är the brightest, men vårt samhälle fostrar mogna, socialt kompetenta människor. Visst måste vi ha unga som kan läsa, skriva och räkna, men inte till priset av att de blir sämre på det som redan är bra. Förutom fokus på unga forskare innebär KAW-stiftelsens omstrukturering att man trappar ner utdelningen till infrastruktur och utrustning som länge varit en dominerande del i finansieringen. Den omläggningen kan relateras till den senaste forskningspropositionen som slog fast att universiteten ska ta mer ansvar för sin infrastruktur, men också till KAW-stiftelsens nyorientering. Jag tycker att svensk forskningsfinansiering har varit stereotyp genom att man har bestämt sig för stora projekt och stora grupper, säger han. Det KAW-stiftelsen vill göra nu är att satsa på enskilda individer som definierar en enskild frågeställning. Sedan är det den enskilde som avgör om han eller hon vill samarbeta med en eller tre eller flera andra i en grupp. Den enskilda frågeställningen kommer att utvärderas stenhårt, av de internationella utvärderare som KAW-stiftelsen använder. Han menar inte att det är enkelt att identifiera det excellenta och därmed vilken forskning som ska finansieras. Egentligen kan man bara vara säker på den excellenta potentialen samt medveten om att det händer att både finansiärer och forskare satsar fel. Men vi vill också att forskare tar risker, säger Göran Sandberg som samtidigt har stor förståelse för försiktighet och att forskare ägnar sig åt forskning med resultatgaranti. Det svenska forskningssystemet kräver att du som forskare hela tiden dokumenterar resultat, annars åker du ut. Den som då, exempelvis, är lektor i 35-årsåldern, med familj och hus vågar knappast riskera sin existens genom att helt byta frågeställning i sin forskning. Göran Sandberg beskriver rådande villkor för unga forskare som alarmerande. Det är många som talar om behovet av tydliga karriärvägar, varför har det inte blivit så för länge sedan? Det kan förklaras med att det har varit bekvämt, ur arbetsgivarsynpunkt. Många olika tjänstestrukturer och finansiärer har varit ett sätt att klara sig undan att ge unga forskare fast anställning, säger Göran Sandberg som menar att den bekvämligheten samtidigt är en fundamental felbedömning. Nej, han menar inte att varje nydisputerad ska lovas fast jobb. Universitet ska välja efter excellenskvalifikationer, alla är inte lämpade att forska, alla är inte lämpade att undervisa. Men om man går som fo-ass borde man veta om man har en möjlighet att konkurrera om en fast anställning. Men på många ställen har det närmast varit en fråga om drömtydning att förstå vad prefekt och fakulteter vill. Det mest störande är att otydligheten har underlättat för godtycke och favorisering, att välja personer utifrån personlig bias. Han beskriver en universitetssektor i förändring, inte bara gällande befattningsstrukturer, utan också genom att man gått från att vara Europas mest reglerade, till en av de mest avreglerade. När jag tillträdde som rektor i Umeå 2005 kunde jag som mest flytta ett par procent av fakultetsanslagen mellan fakulteterna. Fakulteter och dekaner var skyddade av högskoleförordningen. Men nu ligger alla pengar direkt under styrelsen, som rektor utser, vilket innebär att en rektor och en styrelse, på gott och ont, kan göra vad som helst med ett universitet. Han påminner också om den gamla sentensen att inget är så svårstyrt som ett universitet. Men å andra sidan finns det ingen annan organisation där det kollegiala inflytandet har stoppat så mycket dumheter som på universiteten. Göran Sandberg talar därför om behovet av en mellanväg, universiteten måste in i ett mer exekutivt ledarskap, men samtidigt i balans med det kollegiala. I denna mellanväg är karriärsystemen avgörande. Genom det nya programmet kan KAW-stiftelsen bidra till att ta hand om ett par hundra unga forskare under nästa tioårsperiod och jag för väldigt mycket diskussioner med rektorerna om det. Det är ju inte finansiärer som anställer, utan universiteten, det nya programmet måste fungera i universitetsstrukturen. Programmet är alltså ännu inte klubbat, men Göran Sandberg är övertygad om att det går att realisera. Det vore en personlig besvikelse annars, hindren skulle kunna vara praktikaliteter, som tjänstestrukturer, utlysningsstrukturer, fördelning mellan ämnesområden. På frågan hur länge han tänker stanna på KAW-stiftelsen och det som otvivelaktigt är en maktposition ler Göran Sandberg brett och konstaterar att hans två företrädare hade fyllt 70 innan de lämnade uppdraget. Han är själv född 1955 och har därmed ett antal år på sig att påverka utvecklingen av svensk forskning, utan de förutnämnda randvillkoren och numera helt utan personalansvar. Jag trivs väldigt bra. Forskningsfrågor är min hemmaplan. l Universitetsläraren 3/2011 9

10 foto: istock Distansundervisning påverkar faktorer som till exempel arbetsmiljö och arbetstid; dvs hur man sitter och jobbar rent fysiskt. Och arbetstiden tänjs lätt över dygnet, vissa lärare har svårt att släppa närvaron i chattar och är i ständig kontakt med studenterna. Alltmer distansundervisning förändrar lärarnas arbete Många mindre lärosäten har en mycket stor andel distansstudenter. Det förändrar lärarnas arbete, ensamarbetet ökar och lärarnas närvaro på campus minskar. Men det ger också möjligheter att utveckla pedagogiken. text: per-olof eliasson högskolan på gotland har enligt en ny rapport från Högskoleverket om lärosätenas distansverksamhet högst andel distansstudenter, 79 procent. Att det blivit en stor andel distanskurser påverkar naturligtvis organisationen. Som arbetsmiljöfrågan; hur man sitter och jobbar rent fysiskt. Och arbetstiden påverkas, som att vissa lärare har svårt att släppa närvaron i chattar och är i ständig kontakt med studenterna, säger Bengt Jönsson, SULF:s kontaktperson vid Högskolan på Gotland och adjunkt i bland annat entreprenörskap. Många lärare vid Högskolan på Gotland undervisar inte bara distansstudenter, de arbetar också själva på distans och är alltså inte alltid närvarande på högskolan. Det pågår en diskussion hos oss om vad man skulle kunna kalla närvaroplikt. Traditionellt har lärare inom högskolevärlden det som brukas kallas förtroendearbetstid, man kan exempelvis arbeta hemma för att inte bli störd. Men vad händer om en stor grupp lärare aldrig är fysiskt närvarande på högskolan? Vad händer med de sociala kontakterna och med arbetsmiljön? Det är frågor som vi just nu diskuterar, bland annat om en eventuell närvaroplikt ska vara lika för alla. Han tillägger att det finns lärare som påtalat att det kan bli problem att sköta jobbet om bara 1 2 lärare på en foto: högskolan på gotland Bengt Jönsson, adjunkt i entreprenörskap vid Högskolan på Gotland. foto: högskolan på gotland Eva Sjöqvist, lektor i systemvetenskap vid Högskolan på Gotland. 10 Universitetsläraren 3/2011

11 institution är närvarande på campus till exempel när det är dags att utveckla utbildnings- och kursplaner. Eva Sjöqvist är lektor i systemvetenskap vid Högskolan på Gotland och har skrivit sin avhandling om e-postkommunikation. Hon är specialintresserad av datorförmedlad kommunikation, därför ser hon nätkurserna som en fördjupning inom sitt forskningsområde. Jag träffar aldrig mina distansstudenter. För att det ska fungera ställs stora krav på organiseringen och på pedagogiken. Det är ett spännande sätt att jobba på. Hon anser att undervisning via nätet inte är svårare än traditionell undervisning, men annorlunda. Att jag själv tycker att en kurs är välstrukturerad behöver inte betyda att den är logisk för studenterna. När man föreläser för studenter i en föreläsningssal går det att läsa av dem, att de förstår vad jag säger, men hur gör man på nätet? Det är skillnad på campuspedagogik och virtuell pedagogik. Det borde finnas utbildningar i virtuell pedagogik. Nätkurserna kan även utveckla undervisningen på campus, men det finns ingen automatik i överföringen. Distansundervisning utvecklar olika digitala verktyg som kan underlätta och minska arbetsbelastningen även för campuslärare, men problemet är att det krävs ganska mycket arbete för att lära sig verktygen. I rapporten från Högskoleverket konstateras att prestationsgraden för distansutbildningar i genomsnitt bara är 56 procent. En anledning är att många som anmäler sig aldrig tar några poäng. Jag tycker det är väldigt irriterande att genomströmningen är så låg på distanskurser. Det är ett systemfel att man registrerar så många på en kurs som inte tänker gå den. Man borde ha ett system där studenterna skulle visa att de tänker gå kursen, att de till exempel måste lämna in den första uppgiften annars blir de avregistrerade. Ett annat problem är vad man ska göra med studenter som sackar efter i studierna. Vid en liten högskola som den på Gotland känner man campusstudenterna både till namn och utseende och möter dem ofta på högskolan, men också till exempel när man är ute med hunden. Då är det enkelt att fråga varför någon inte har fullföljt en kurs och coacha lite om det behövs. Men vad gör man med distansstudenter som inte svarar på mejl? foto: högskolan dalarna Man kan inte möta tystnad, säger Eva Sjöqvist. Jonathan White, assisterande professor vid Högskolan Dalarna. Högskolan Dalarna har den näst högsta andelen distansstudenter, 62 procent. Det var mycket förändringar i början när vi började med distansundervisning. Men det skapade inte så många problem, det var inga stora skillnader mot campusundervisningen, säger Jonathan White, lektor i engelska och ordförande i SULF-föreningen vid högskolan. Vid Högskolan Dalarna gjordes för något år sedan en undersökning om lärarnas arbetssituation vid distansundervisning (se Universitetsläraren 3-09). Undersökningen visade bland annat att distanslärarna upplevde en mera pressad arbetssituation. Till exempel är det läraren som står för större delen av distansstudentens kontakt med högskolan. Lärarjobbet förändras med mycket mer administration, fortsätter Jonathan White. Han konstaterar att läraren tar hand om många fler studentfrågor. Exempelvis har flera frågor om antagningen vid kursstarten överförts till läraren. Att en del lärare sitter hemma och jobbar förändrar högskolan. Han berättar att det märks exempelvis på institutioner för språk, där distansundervisning dominerar. Då får lärarna hålla kontakt genom mejl och telefon. Det gör ju att småpratet och andan på campus försvinner. En stor del av kunskapen om distansundervisning förmedlas informellt mellan kolleger. Vid hanteringen av den tekniska utrustningen och för att lösa tekniska problem är support från IKT-personalen uppskattad, men också där hjälper kolleger varandra, säger Jonathan White. Lasse Bourelius, chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola och redaktör för webbtidningen LearningNet.se, har länge ägnat sig åt frågor kring nätbaserad undervisning. För det första måste man tänka annorlunda i hela kursupplägget. Nätet kräver en annan typ av pedagogik och läraren behöver hjälp av andra med erfarenhet. För det andra räcker det inte med foto: blekinge tekniska högskola ämneskunskaper, läraren behöver digital kompetens också och kunna behärska de digitala verktygen. Många lärosäten har någon form av learning center eller learning lab som hjälper lärarna att utveckla sin kompetens inom nätbaserad undervisning. Problemet är att de lärare vi på learning lab träffar är en liten intresserad grupp, de andra träffar vi sällan. Som HSV-rapporten påpekar finns det stora grupper av lärare som inte är så insatta i hur man kan arbeta med IT-stöd i undervisningen, medan andra lärare är mycket avancerade. Skillnaden i digital kunskap är oroande särskilt som studenterna blir duktigare och duktigare, anser han. Ett annat problem är att läraren riskerar att slita ut sig vid distansundervisning. Om läraren alltid ska vara närvarande på nätet kan arbetsbelastningen bli för stor. Lasse Bourelius menar att för att undvika detta måste man använda de digitala verktygen på ett medvetet och smart sätt. En annan sak som prefekter och studierektorer måste vara medvetna om är att vid distanskurser flyttar en hel del av jobbet till förberedelserna. Det krävs alltså mera förberedelser vid nätkurser. Han tror att distanskurser kommer att öka lagarbetet. Som jag ser det är det nödvändigt att samarbeta och när det är många studenter på en kurs behöver flera lärare hjälpas åt. Men en del lärare som har distansundervisning är sällan på campus. BTH är i slutfasen att skapa en så kallad distansredaktion, där ett lärarlag kan jobba tillsammans via nätet. Lasse Bourelius beklagar att det saknas samordning och förmedling av kunskaper om nätundervisning. Vi som jobbar med det här blev både ledsna och besvikna när Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet (NSHU) försvann. Det finns inget sådant idag, bara enskilda initiativ som e-magasin och bloggar. Dessutom måste kvaliteten i den nätbaserade undervisningen förbättras, inte Lasse Bourelius, chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola. minst om lärosätena har för avsikt att konkurrera på den internationella marknaden om betalande studenter, säger Lasse Bourelius avslutningsvis. l Universitetsläraren 3/

12 USB-minne kan vara ett stöd i utbildningen i fattiga länder Ramón Garrote Jurado vid Högskolan i Borås har provat ut och anpassat en metod att snabbt och billigt sprida kurser i tredje världen. Fri programvara och öppna lärresurser på ett USB-minne kan göra datorstödd utbildning tillgänglig även i länder med få datorer och dåliga internetförbindelser. text: per-olof eliasson foto: privat inom ramen för ett internationellt projekt fick Högskolan i Borås uppdrag att ge en kurs till lärare inom ingenjörsutbildningar i Latinamerika Ramón Garrote Jurado om hur de Universitetsadjunkt kan använda och projektledare vid sig av lärplattformar. Högskolan i Borås. När vi fått uppdraget fick jag nästan svårt att sova, hur skulle det gå att lösa detta i länder där det knappt finns internet och är brist på datorer? säger Ramón Garrote Jurado. Men till slut kom han på att lägga kursen på USB-minnen. Metoden att samla allt kursmaterial, inklusive de program som behövs, på ett USB-minne kallar han LiveUSB Mediated Education (LUME). Ramón Garrote är född i Spanien, flyttade som 19-åring till Sverige 1981 och har gått hela sin utbildning i Sverige. På den tiden var det svårt att tillgodoräkna utländska betyg i Sverige. Jag fick börja om från början och vill minnas att jag läste in grundskolan på sex månader. Ramón Garrote utbildade sig till dataingenjör 1999 och fick en tjänst som universitetsadjunkt på ingenjörshögskolan (IH) vid Högskolan i Borås. Under sin tid vid IH tog han in en magisterexamen i Informations- och Kommunikations Teknologi och Lärande. Han är sedan våren 2010 universitetsadjunkt i pedagogik och projektledare vid Centrum för lärande och undervisning (CLU) vid Högskolan i Borås. LUME är framtaget i det EU-finansierade ALFA-III projektet USo+I. Där samarbetar förutom två europeiska partners, Högskolan i Borås och Universitetet Alcalá de Henares (UAH) i Spanien, sex universitet i Argentina, Chile, Peru, Nicaragua, Kuba och Guatemala. Projektet startade 29 november 2008, håller på i 36 månader och har en budget på 1,2 miljoner euro. När Ramón Garrote Jurado kommit på grundidén för LUME gjorde han efter forskningar och fann att tidigare hade man lagt kompletta kurser på flyttbara hårddiskar och att Thomas Edison College i USA våren 2009 börjat erbjuda kurser paketerade på USB-minnen. Men ingen av metoderna var anpassad för en sådan kurs han skulle hålla. Flyttbara hårddiskar är dyra och Thomas Edison College å sin sida använde inte fria programvaror, så deras kurser får inte kopieras, säger han. En förutsättning för en utbildning i fattiga länder ska vara långsiktigt hållbar är att man inte behöver betala licenser för undervisningsmaterialet. Ramón Garrote såg att han med fördel kunde använda Open Educational Resources, OER, på svenska öppna digitala lärresurser (se Universitetsläraren nr 10/ ) Att använda OER är angeläget i tredje världen där man inte har råd att betala för licenser, säger han. Den här speciella kursen är riktad till lärare på ingenjörsutbildningar och använder problembaserat lärande, PBL. Det behövs en pedagogisk förnyelse i Latinamerika. Deras undervisning är oftast mycket traditionell och centrerad kring läraren. Så det är angeläget att utveckla pedagogiken genom kunskapsöverföring. De lärare som går kursen har bara tillgång till Windowsdatorer och Ramón Garrote valde därför att använda sig av program som fungerar i de senaste versionerna av Windows. Det skulle annars vara enkelt att lägga med ett operativsystem som Linux på USB-minnena med det behövs inte nu, säger han. På USB-minnena finns en open source lärplattform (Moodle) som kan köras direkt från minnet plus en rad andra fria program som Open Office. Ramón Garrote fick hjälp av Mathias Bräck från ITavdelningen vid Högskolan i Borås att anpassa vissa program till USB-minnet. Dessutom valde man ut och laddade ned 53 instruktionsvideor på spanska från Youtube. Eftersom det inte är självklart att filmer från internet får användas på det här sättet kontaktade man alla upphovsmän via mail. De allra flesta gav sitt tillstånd, de filmer vars upphovsmän man inte fick tag i byttes ut mot andra. En del i konceptet är också hållbarhet, att kursen ska kunna spridas vidare utan medverkan från Högskolan i Borås. I första steget introducerar Ramón Garrote Jurado kursen under två veckor på plats för de deltagande lärarna. Men när lärarna genomgått kursen ska de själva kunna ge den till kollegor genom att kopiera materialet. Och de kollegorna kan sedan i sin tur ge kursen. Det är viktigt att ha hållbarhet i fokus så att de inte blir beroende av oss. Det ska inte vara nödvändigt att regelbundet flyga in lärare från andra länder för att 12 Universitetsläraren 3/2011

13 foto: privat Metoden att samla kursmaterial och programvaror på ett USB-minne lämpar sig särskilt bra i länder där man inte har råd att betala för dyra licenser. Kuba är ett av samarbetsländerna i projektet. hålla igång undervisningen. Metoden ger en flexibilitet. Även studenter som inte har tillgång till internet och inte har en egen dator kan använda LUME. USB-minnen är billiga och är lätta att kopiera. Hela kursen finns på USB-minnet, så materialet behöver aldrig installeras på datorn. Man sparar också sitt arbete på USB-minnet så det går att arbeta på lånade datorer som man bara har tillgång till då och då. I tredje världen delar ofta lärare på en dator och måste boka upp sig på en tid för att använda den. Då ligger allt material sparat på USB-minnet mellan arbetspassen och det är bara fortsätta där man slutade. Den kurs som Ramón Garrote Jurado nu gjort är på spanska men han säger att det är mycket lätt att anpassa den till andra språk. Särskilt på engelska finns det många motsvarande videor och böcker att hämta på nätet. LUME-metoden, att lägga en komplett kurs med fria programvaror och öppna digitala lärresurser på USB, är lätt att tillämpa och på liknande sätt göra kurser i andra ämnen. Själva metoden kan användas i andra kurser i andra ämnen. Till exempel för att distribuera kurser i grundläggande matematik. Ramón Garrote Jurado anser att även i den rika delen av världen borde man kunna använda LUME, till exempel för matematikkurser som överbryggar gapet mellan gymnasisternas mattekunskaper och vad de behöver kunna i högskolan. Här skulle man också kunna göra kurser paketerade så de går att använda i smarta mobiltelefoner, säger han. Hittills har 47 lärare gått kursen i tre länder, Peru, Guatemala och Kuba. Lärarna på Kuba är de enda som hunnit klart, 13 av 15 lärare blev godkända och kan nu undervisa i kursen. En finess med LUME-metoden är att den är ett sätt att utnyttja öppna digitala lärresurser, OER. Man kan använda internet som ett smörgåsbord. Det finns väldigt mycket undervisningsmaterial utlagt på nätet, bland annat på Youtube, till exempel de flesta kurser från MIT. Ramón Garrote menar att det som gör att öppna digitala lärresurser inte används mer är att få universitetslärare i tredje världen (och i Sverige) är medvetna om allt undervisningsmaterial som finns på nätet. Trots att öppna digitala lärresurser funnits så länge det funnits internet och begreppet OER använts i 7-8 år är det inte så känt. Det finns ingen standard, inga databaser att leta efter materialet i, men det kommer så småningom. Jag tror att OER kommer att revolutionera undervisningen. Det är så enkelt, man behöver inte uppfinna hjulet gång på gång. Erfarenheterna från kursen om lärplattformar har presenterats vid internationella konferenser, EDULEARN-2010 och IGIP-SEFI10. Ramón Garrote Jurado kommer också att försöka sprida begreppet LUME på olika internationella konferenser. Strax före jul åkte han tillbaka till Kuba för att följa upp den kubanska kursen och delta i en konferens för ingenjörsutbildare från hela Latinamerika där han presenterade LUME. Ramón Garrote Jurado säger att deltagandet i internationella projekt har inneburit att han varit utomlands 16 veckor under senaste året och att hans familj tycker att han är mycket borta. Men det är för en god sak. Kunskapsöverföring till fattiga länder kan bidra till en bättre värld. l Länkar OER: Artikel om kursen: bada.hb.se/bitstream/2320/6674/1/913.pdf Länkar till resurser för lärare Fria lärprogram: MIT-kurser: ocw.mit.edu/index.htm Fria onlinekurser: Youtube utbildning: Unesco om OER: oerwiki.iiep-unesco.org/ Universitetsläraren 3/

14 Matematikprofessorn fick en kort tid i rampljuset När mandatfördelningen efter valnatten var osäker blev plötsligt Svante Linusson valexpert och mediekändis. Det var roligt att uppmärksammas just i egenskap av matematikprofessor, säger han. Nu senast uttalade han sig i media om att kommunalvalet i Örebro kan behöva göras om. Så blir det och också i hela Västra Götaland. text: per-olof eliasson på valdagen 19 september i fjol varnade Svante Linusson, professor i matematik vid KTH, i en artikel på Dagens Nyheters vetenskapssidor för att mandatfördelningen kan bli felaktig på grund av tillkortakommanden i valsystemet. På valnatten visade det sig att han riskerade att bli alltför sannspådd; de så kallade utjämningsmandaten hade inte räckt till, så de sista rösterna som skulle räknas på onsdagen kunde förändra mandatfördelningen helt. På måndag lunch skickade han en artikel till Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt (den mest lästa artikeln på SvD:s webb 2010) och på tisdag morgon började telefonen ringa. Svante Linusson förekom under några dagar överallt i media, tidningar, radio, tv. Journalisterna behövde få svar på vad som hände och hur valsystemet fungerade så jag satte på mig lärarhatten och förklarade. Först förklarade jag för Expressens reporter och när vi lagt på ringde Aftonbladet och sedan tidning efter tidning. Valsystemet är inte helt lätt så många reportrar ringde flera gånger. Det är alltid roligt att ha intresserade elever, säger han. För en matematikforskare var det en mycket udda upplevelse. Jag tror knappast att någon skulle kunnat hitta på en sådan situation där en matematikprofessor skulle bli så efterfrågad i media. Ingen kunde ha anat att en liten artikel kunde skapa sådan efterfrågan, allra minst jag, säger Svante Linusson. Några dagar efter valet ägnade han all tid åt journalisterna. Någon kändis så han blev igenkänd på stan blev han däremot inte. Men folk som känner mig ytligt, som grannar och andra föräldrar på dagis, har uppmärksammat det. foto: kth Han tycker det är roligt att vara efterfrågad. Naturvetare och matematiker för i allmänhet ett anonymt liv. De ägnar sig inte åt de dagsfrågor som massmedia är intresserade av. Svante Linusson blev intresserad av hur valsystemet fungerar när han satt i kommunfullmäktige i Stockholm för det nu avsomnade Stockholmspartiet, han var också partiledare under en period. Stockholmspartiet kan närmast beskrivas som ett lokalt borgerligt miljöparti. Jag tror att få politiskt aktiva har tänkt på hur valsystemet fungerar. Men jag har funderat på valsystemet och hållit föredrag för gymnasielärare och också skrivit ett bokkapitel i ämnet. Under tiden efter valet har Svante Linusson fått många frågor från allmänheten. Så det har blivit så att jag läst på om valsystem och också skrivit en del. Internationellt finns det modernare system och man gör olika i olika länder men i Sverige verkar det saknas aktiv forskning om valsystem. Det svenska valsystemet, där mandaten fördelas enligt den så kallade uddatalsmetoden, är i grunden ett bra system, anser han. Problemet är att valsystemet Så det har blivit så att jag läst på om valsystem och också skrivit en del. Internationellt finns det modernare system och man gör olika i olika länder men i Sverige verkar det saknas aktiv forskning om valsystem. Svante Linusson, professor i matematik vid KTH är justerat med en mängd tillägg som i olyckliga fall kan ta ut eller förstärka varandra. Men problemen skulle enligt Svante Linusson lätt kunna lösas med till exempel fler utjämningsmandat. I senaste valet fick Moderaterna och Socialdemokraterna fler mandat än de borde ha haft medan fyra av småpartierna fick färre mandat än de borde haft. På valnatten var det fem partier som fått färre mandat men centern lyckades få ett mandat till när de sista rösterna räknades på onsdagen. Men det är inte alls så att systemet bara kan gynna de stora partierna. Det nuvarande systemet har Sverige haft i 40 år, i 13 val. En gång tidigare har utjämningsmandaten inte räckt till, 1988, då fick centern ett mandat för mycket. Systemet har alltså varit rättvist i 11 av 13 val, kommenterar Svante Linusson. Om hans plötsliga kändisstatus påverkat förhållandet till studenter kan han inte säga, han har mycket forskningsmedel just nu och har inte haft någon undervisning under hösten. Till vardags sysslar han med så kallad diskret matematik, kombinatorik, och har också blandat kombinatorik med sannolikhetslära. 14 Universitetsläraren 3/2011

15 Under hösten fick han i uppdrag av Valprövningsnämnden att göra sannolikhetsberäkning om hanteringen av röster påverkat valutgången i några valkretsar där det funnits tveksamheter. Och han har bland annat räknat ut att ett omval av kommunalvalet i Örebro skulle innebära att FP med 39,6 procents sannolikhet skulle ha fått ett mandat till i stället för S, vilket hade betytt nytt styre i kommunen, konstaterar Dagens Nyheter 2 februari respektive Svenska Dagbladet i en artikel 3 februari. Valprövningsnämnden beslöt i mitten av februari om 304 s, hft omval i Örebro och i hela Västra Götaland. Kanske Svante Linussons tillfälliga mediala genomslag kan vidga bilden av matematikens användbarhet. I Sverige är matematik starkt kopplad till ingenjörsvetenskap och det är mera okänt att matematik är en tillgång även inom exempelvis ekonomi och statsvetenskap. Resonemangen kring valsystemet är ett tydligt exempel på att man kan använda matematiken utanför naturvetenskapen och att det är bra att kunna förstå matematiska resonemang i alla möjliga sammanhang, säger han. l Christian Abrahamsson, Fredrik Palm & Sverre Wide (red.) Sociologik Tio essäer om socialitet och tänkande Det socialas betydelse från Immanuel Kant till Slavoj Žižek. Tio sätt att tänka kring det sociala, genom tio sociologiker. Boken är ett mångbottnat bidrag till diskussionen om vad samhället är och om möjligheterna att förändra det. 202: Lärarex till kursansvariga kan erhållas via info@santerus.se Forskningsbidrag 2011 Vetenskapsrådet utlyser forskningsstöd inom samtliga ämnesområden samt stöd till forskningsinfrastruktur. Utlysningarna öppnar i mitten av februari. Sista datum för ansökan: Humaniora och samhällsvetenskap den 30 mars. Konstnärlig forskning och utveckling den 30 mars. Medicin och hälsa den 6 april. Naturvetenskap och teknikvetenskap den 13 april. Utbildningsvetenskap den 19 april. Genus den 19 april. Forskningsinfrastruktur den 19 april. Mer information på Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 6: Feministiska konstteorier, som har temat bild, genus och det omedvetna, för en diskussion om sambandet mellan kön och bild i samhället. Hft, 240 s, tredje tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Konst). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , info@raster.se Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Universitetsläraren 3/

16 NEWMANINSTITUTET Högskola för teologi, filosofi och kultur anställer en HÖGSKOLELEKTOR I TEOLOGI (100 %) Vi behöver en lektor med inriktning mot antingen bibelvetenskap Nya testamentet eller kyrkohistoria/kyrkovetenskap. Sökande ska ha doktorsexamen och pedagogisk kompetens och vidare dokumenterad förtrogenhet med katolsk och/eller ortodox tradi tion. Vikt läggs vid både vetenskaplig och pedagogisk meritering, och särskild hänsyn tas till personlig lämplighet. Eftersom anställningen kommer att vara förenad med utbildningsledande uppgifter tillmäts dessutom högskoleadministrativ erfarenhet betydelse. Ansökan med styrkt meritförteckning och publicerade arbeten som den sökande vill åberopa ska vara institutet tillhanda senast den 21 mars. Adress: Rektor, Newmaninstitutet, Slottsgränd 6, Uppsala. Upplysningar: Rektor Philip Geister, philip.geister@newman.se Webbsida: Writing in English? ACADEMIC DOCUMENTS ASSOCIATES Since 1998 EDITORS OF JOURNAL ARTICLES AND DISSERTATIONS Teddy Primack 29-B Ridge Road Greenbelt MD USA Tel: Mobile: Academic.Documents@yahoo.com, tprimack@yahoo.com Send your manuscript for a free estimate and sample revision Språkgranskning Språkgranskning (engelska) och översä ning (svenska ll engelska) av ar klar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, grundexamen i engelska från Louisiana State University och 16 års erfarenhet. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 1,75 kr/ord översä ning. Även volympriser se 25% moms llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning AB Storgatan 66B, Ulricehamn, , maria@mariahedman.se debatt Handledarens lämpl I Universitetsläraren nr 1/2010 och 3/2010 tog professor Mats Alvesson respektive universitetslektor Åsa Lindberg-Sand upp frågan om särskild utbildning för forskarhandledare. Alvesson menar bl.a. att detta med handledarutbildning låter kanske bra för den oinvigde men att det härutöver i praktiken knappast leder till några goda effekter mer än på se bra ut - planet och att det möjligen är bra för särintressen som gärna vill ge intryck av att man gör något. Han hävdar att det är tidens tand att byråkratisera allt möjligt inom högskolan, inte minst forskarutbildningen. Senare i artikeln framhåller Alvesson att vi lever i en värld där skyltfönsteraktiveter blir allt viktigare och där man gärna tummar på ideal som frihetsgrader, flexibilitet, variation och kreativitet, till förmån för obligatoriska påfund, regler och standards som alla skall underordna sig. Alvesson har enligt min mening en viktig poäng här; en Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: britronnback@gmail.com eller tel Dags att publicera? Säkerställ att ditt manuskript håller ett korrekt vetenskapligt språk! Alingo svensk/engelsk skriv- och språkservice. Lilian Westlin, Ph.D. Tjugo års publicerad forskning. Tel: alingo@alingo.se Pris: 650 kr/tim. inkl. moms. F-skattsedel. PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) 16 Universitetsläraren 3/2011

17 ighet det viktigaste växande institutionsbyråkrati och alltfler kamrersuppgifter gör att man får mindre tid att ägna sig åt sådant som man primärt är anställd för. Med anledning av Alvessons artikel svarar handledarutbildaren Åsa Lindberg-Sand bl.a. att det inte är lätt att genomföra en billig utbildning i stora grupper men man försöker göra kursdagarna värdefulla för deltagarna. Yngre deltagare uppges vara mer positiva till utbildningen. Hon framhåller att vissa lärosäten har tillämpat en frivillig linje där man inte tvingat äldre och mer svårinfluerade professorer till skolbänken. Hon säger dock att det vore förmätet att tro att två dagars utbildning kan mäta sig med en halv livstid av handledarerfarenhet. Jag vill med dessa rader inte ta ställning mot handledarutbildning utan vill framhålla en annan sida som enligt min mening är mycket viktigare, och det handlar om en handledares personliga lämplighet. I en etablerad position kan man givetvis ifrågasätta att man ska lära sig sådant som man redan anser sig tillräckligt duktig på att hantera genom sin egen kompetens och genom sin långa erfarenhet. Dock finns förhållanden som en handledarkurs inte rår på och det är handledare som inte är tillräckligt intresserade av doktorandens arbete utan mer ser handledarskapet som en fjäder i den akademiska karriärhatten. Att ha doktorander gör många gånger att handledaren bland kolleger framstår som duktig och framåt. Den egentligen ointresserade (men kanske s UNIVERSITETSLEKTOR i nationalekonomi söks till Handelshögskolan ref nr CFP /2011 Ansökan ska vara oss tillhanda senast Läs fullständig annons på Mittuniversitetet söker till Institutionen för humaniora, Campus Härnösand Lektor i religionsvetenskap Ref nr MIUN 2010/1808 Upplysningar lämnas av prefekt Tomas Berglund, tfn eller Läs mer om tjänsten på Sista ansökningsdag är 31 mars Mittuniversitetet har drygt studenter och campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vi erbjuder 55 program, 30 magister-/masterprogram och 800 kurser inom ett brett utbildningsfält, och är också en stor aktör inom distans- och nätutbildning. Mittuniversitetet omsätter 940 Mkr per år och har drygt anställda, varav 80 professorer och cirka 225 forskarstuderande. Forskningen är profilerad mot skog och fjäll inom de två tematiska områdena: Näringsliv och tillväxt respektive Livskvalitet och välfärd. Gymnastik- och idrottshögskolan söker: - Lektor i idrott, inriktning fysiologi - Lektor i idrott, inriktning fysisk aktivitet och hälsa - Lektor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap särskilt specialpedagogik Sista ansökningsdag 15 mars Läs mer på: Gymnastik- och idrottshögskolan, vid Stockholms Stadion, , Universitetsläraren 3/

18 s Linnéuniversitetet söker Tre universitetslektorer i företagsekonomi Inriktning marknadsföring och/eller internationellt företagande Med placering vid Ekonomihögskolan Två universitetslektorer i företagsekonomi Inriktning organisation/ledarskap och/eller entreprenörskap Med placering vid Ekonomihögskolan Två universitetslektorer i turismvetenskap Med placering vid Ekonomihögskolan Två utvecklare inom entreprenörskap Med placering vid Ekonomihögskolan Två universitetslektorer i idrottsvetenskap Med placering vid Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. handledarutbildade) handledaren, som på grund av sin egen självupptagenhet inte förmår eller vill penetrera doktorandens projekt tillräckligt blir egentligen inte bättre av att genomgå den ifrågavarande handledarutbildningen. Visserligen kan en doktorand som upplever kommunikationsproblem ställa krav på sin handledare och om det inte fungerar kan doktoranden aktualisera antingen byte av handledare eller att en biträdande handledare utses. En vaken doktorand kan agera i tid och kräva detta, men den som mest behöver en kompetent handledning kanske inte inser detta i tid, trots att det är notoriskt att förhållandet mellan handledare och doktorand inte på något sätt är en jämbördig relation. Det är med handledarutbildningen som med allehanda pedagogiska kurser som enligt högskoleföreordningen är krav för tillsvidareanställning som akademisk lärare. Den som saknar kunnande, talang och engagemang blir inte nödvändigtvis en bra lärare, lika lite som den oengagerade och icke ansvarskännande handledaren blir en bra forskarhandledare. Det är ju vid handledningen som en betydande del av handledarens kunnande i vetenskapligt och ämnesmässigt hänseende förmedlas. En väl genomförd handledning höjer otvivelaktigt kvaliteten på slutprodukten. God handledning är enligt min mening nödvändig för alla som vill få ett bra resultat på sitt akademiska skrivande, oavsett om det handlar om examensarbeten på kandidatnivå eller om doktorsavhandlingar. En skillnad 18 Universitetsläraren 3/2011

19 är att vid de senare står inte bara ett par månaders arbete på spel utan flera år av arbete med stora umbäranden såväl i ekonomiskt som i personligt hänseende. Jag vill inte hävda att dålig handledning är ett stort problem, men jag vet säkert att det förekommer. Inte heller vill jag hävda att handledningen ska vara så styrande att studenten eller doktoranden hindras i sitt fria tänkande, men vad handledaren säger ska man definitivt ägna en seriös reflektion. Om handledaren säger något, vill säga. I dessa sammanhang lika väl som i andra, där ett gott arbete förväntas, krävs alltså från handledaren ett personligt engagemang, oräddhet, moral och ansvarstagande för att ett gott resultat ska uppnås och då räcker inte en tvådagarskurs där krävs år av professionell daning. l Per Henning Grauers Universitetslektor i juridik med inriktning mot fastighetsvetenskap vid Malmö högskola DEBATT Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: universitetslararen@ sulf.se Vill du annonsera i Universitetsläraren? Ring Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en universitetsstruktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grund utbildning och forskning. Här finns idag studenter och 850 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Lektor/adjunkt i handelsrätt % Anställning som lektor dnr 1066/22/2010 Anställning som adjunkt dnr 207/22/2011 Lektor i företagsekonomi med inriktning mot externredovisning Dnr 1068/22/2010 Lektor i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning Dnr 1069/22/2010 Sista ansökningsdag 6 mars. Välkommen med din ansökan! Ytterligare upplysningar om anställningarna finns på Sveriges Lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Professor i livsmedelsvetenskap med inriktning mot studier av bioaktiva ämnen i livsmedel Professor i livsmedelsvetenskap med inriktning mot vegetabiliska livsmedel Professor i livsmedelsvetenskap med inriktning mot animaliska livsmedel Professor i livsmedelsvetenskap med inriktning mot metoder för studier av matens strukturer och egenskaper Fullständiga annonstexter finns på Sista ansökningsdag är den 14 mars Universitetsläraren 3/

20 Malmö högskola söker till Teknik och samhälle: Universitetslektorer i datavetenskap Doktorander i datavetenskap Högskolan inte jämställd: Politiska åtgärder krävs En jämställdhetsbonus till jämställda lärosäten på totalt 50 miljoner kronor per år, ett särskilt uppdrag till forskningsråden och Vinnova för att säkerställa att satsningarna på starka forskningsmiljöer inte missgynnar kvinnor, medel till FAS för praktiknära forskning och strukturförändrande arbete på lärosätesnivå samt en ny mer aktivt stödjande roll för Högskoleverket på jämställdhetsområdet. Postdocs i datavetenskap Mer information finns på: Universitetslektor i psykologi Till Institutionen för beteendevetenskap och lärande söker vi en universitetslektor i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 31 mars 2011 Hälsoakademin söker UNIVERSITETSLEKTOR en i vårdvetenskap, inriktning arbetsterapi CFP /2010 en i folkhälsovetenskap CFP /2011 en i hörselvetenskap CFP /2011 en i arbetsterapi CFP /2010 Sista ansökningsdag för samtliga anställningar Fullständiga annonser fi nns på Gymnastik- och idrottshögskolan söker: Tre till fem doktorander i Idrottsvetenskap Sista ansökningsdag 14 mars Läs mer på: Gymnastik- och idrottshögskolan, vid Stockholms Stadion, , 20 Universitetsläraren 3/2011