Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm"

Transkript

1 VTI rapport 767 Utgivningsår Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm Mats Gustafsson Göran Blomqvist Christer Johansson Michael Norman

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 767 Utgivningsår: 2013 Projektnummer: Dnr: 2011/ Linköping Projektnamn: Uppföljning av åtgärder mot PM10 i Stockholm Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Christer Johansson och Michael Norman Uppdragsgivare: Trafikkontoret Stockholms stad Titel: Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm - utvärdering av vintersäsongen Referat I flera tätorter i Sverige finns problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar (PM10) i omgivningsluften. Stockholm har flera utsatta miljöer där partikelhalterna överskrider gränsen för dygnsmedelvärdet. Källan till partiklarna är främst vägdamm som i huvudsak orsakas av dubbdäcksslitage och sandning vintertid. Flera åtgärder har provats för att sänka partikelhalterna, men det har visat sig att enskilda åtgärder inte är tillräckliga utan att flera åtgärder behöver kombineras. Under vinterhalvåret provade därför Stockholms stad ett åtgärdspaket bestående av dammbindning med CMA, städning med kraftfull städmaskin och spolning av gator för att, om möjligt sänka PM10-halterna på Hornsgatan och Sveavägen. Under säsongen utfördes 31 spridningar av CMA, 25 städinsatser och 42 gatuspolningar. Resultaten visar att antalet överskridanden av PM10 på båda gatorna är betydligt färre än på referensgatorna under den behandlade perioden. Den enda åtgärden som hade en signifikant effekt var dock dammbindning, medan varken städningen eller spolningen medförde någon direkt sänkning av PM10-halterna. Vägdammförrådet byggdes upp under vintersäsongen på försöksgatorna med maximum i mars, då dammbindningsinsatserna var som intensivast. Ett tydligt samband mellan vägytornas makrotextur och mängden vägdamm kunde konstateras. Jonmängderna på ytorna avspeglade väl jonerna i vägsalt och CMA. Nyckelord: PM10,städning,dammbindning,CMA,Stockholm,miljökvalitetsnorm,partiklar,vägdamm,resuspension ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 66

4 Publisher: Publication: VTI rapport 767 Published: 2013 Project code: Dnr: 2011/ SE Linköping Sweden Project: Measures against PM10 in Stockholm Author: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Christer Johansson and Michael Norman Sponsor: City of Stockholm, Traffic Title: Operational measures against PM10 pollution on Hornsgatan and Sveavägen in Stockholm - evaluation of winter season Abstract Several Swedish cities have problems with complying with the environmental quality standard for inhalable particulate matter in air (PM10). Stockholm has a number of problematic traffic environments with narrow street canyons and high traffic flows, where the limit values are exceeded practically every year. An important source for PM10 is road dust forming from wear of road pavements and use of winter sanding. Different measures have been tested to mitigate the particle concentrations but to reach the limit values, no single measure is enough, but needs to be combined. During the winter , the city of Stockholm has tested a combination of measures, including dust binding with CMA, powerful street sweeping and street flushing with water to, if possible, reach the PM10 limit values. During the season, 31 applications of CMA, 25 road sweepings and 42 road flushes, were conducted. The results show that the number of PM10 directive exceedances on both streets were considerably fewer than on the reference streets. The single measure having a significant effect, though, was dust binding with CMA, while sweeping and flushing did not reduce PM10 concentrations. The road dust depot increased during the winter months on the test streets and reached a maximum in March, during the most intense dust binding efforts. An obvious relationship between road surface texture and road dust depot could be identified. The ion content on the street surfaces reflected the use of road salt (NaCl) and CMA. Keywords: PM10, road sweeping, dust binding, CMA, Stockholm, particles, road dust, resuspension ISSN: Language: No. of pages: Swedish 66

5 Förord Denna rapport har tillkommit som resultat av ett gemensamt uppdrag till VTI och SLBanalys vid Miljöförvaltningen, Stockholms stad, beställt av Tord Larsson på Trafikkontoret, Stockholms stad. Rapporten beskriver resultaten av uppföljningen av de åtgärder som vidtogs under mot höga partikelhalter i Stockholm, men har även resulterat i unika data rörande vägdammssystemets dynamik och sammansättning, som vi hoppas kommer att kunna bidra till bättre emissionsmodellering. Författarna vill rikta ett stort tack till Tord Larsson, Trafikkontoret, som förutom intresserat huvudmannaskap även bidragit med friktionsmätningar. Tack också till Jens Nilsson på PEAB, som ställt upp med skyltvagn under mätnätterna och sett till att insatserna loggats. Slutligen vill vi även tacka Karin Edvardsson, VTI, för goda synpunkter på manuskriptet. Linköping, 13 november 2012 Mats Gustafsson Projektledare VTI rapport 767 Foto: Göran Blomqvist, Mats Gustafsson

6 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Karin Edvardsson. Mats Gustafsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef Kerstin Robertson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering ( ). Quality review Internal peer review was performed on 8 November 2012 by Karin Edvardsson. Mats Gustafsson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Kerstin Robertson examined and approved the report for publication on 23 November VTI rapport 767

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Utförda åtgärder Gator Dammbindning med CMA Bredsug Spolning Ordinarie driftsåtgärder med inverkan på PM 10 emissioner Metodik för utvärdering Mätningar av PM 10, vägbanans fuktighet, NO X, trafik och dubbdäcksandel Vägdammsförrådet och joner på vägytan Uppvirvlingspotential Makrotextur Friktion Resultat Textur Dammförråd på vägytan Uppvirvlingspotential Joner på vägytan PM 10 halter Trafikmängd och antal fordon med dubbdäck Kemiska analyser av PM Utvärdering av de olika åtgärdernas effekter Effekt på vägytan Friktion Effekter av åtgärderna på totala PM 10 halterna Syntes Diskussion Slutsatser FoU-behov Referenser Appendix A VTI rapport 767

8 VTI rapport 767

9 Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm - utvärdering av vintersäsongen av Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Christer Johansson och Michael Norman VTI Linköping Sammanfattning I flera tätorter i Sverige finns problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar (PM10) i omgivningsluften. Normen grundar sig ett EGdirektiv och Sverige har blivit dömt i EU-domstolen för att överskrida direktivets gränsvärden. Stockholm har flera utsatta miljöer med trånga gaturum och höga trafikflöden, där partikelhalterna överskrider gränsen för dygnsmedelvärdet. Källan till partiklarna är i huvudsak vägdamm som i huvudsak orsakas av dubbdäcksslitage och sandning vintertid. Flera åtgärder har provats för att sänka partikelhalterna, bland annat dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) och magnesiumklorid, extra städning och sedan 2010 även dubbdäcksförbud på Hornsgatan. För att klara normerna har det dock visat sig att enskilda åtgärder inte är tillräckliga utan att flera åtgärder behöver kombineras. Under vinterhalvåret har därför Stockholms stad provat ett åtgärdspaket, bestående av dammbindning med CMA, städning med kraftfull städmaskin och spolning av gator för att, om möjligt sänka PM10-halterna på Hornsgatan och Sveavägen. Referensgator, där normal drift använts har varit Folkungagatan respektive Norrlandsgatan. Under perioden från oktober 2011 till maj 2012 mättes förutom PM10 i luften på gatorna även vägdammsmängden och lösta joner på vägytan. Under säsongen utfördes 31 spridningar av CMA, 25 städinsatser och 42 gatuspolningar på Hornsgatan och Sveavägen. Resultaten visar att antalet överskridanden av PM10 på båda gatorna är betydligt färre än på referensgatorna under den behandlade perioden. Den enda åtgärden som hade en signifikant effekt var dock dammbindning, medan varken städningen eller spolningen medförde någon direkt sänkning av PM10-halterna. Det är dock möjligt att effekterna av städning och spolning är av mer långsiktig karaktär, vilket inte kunnat studeras i föreliggande studie. Möjligheten att klara normens gränsvärde bedöms som god, men beror dels på meteorologin under resten av 2012 och de insatser som fortsättningsvis utförs under året. Vägdammförrådet byggdes upp under vintersäsongen på försöksgatorna med maximum i mars, då dammbindningsinsatserna var som intensivast. Ett tydligt samband mellan vägytornas makrotextur och mängden vägdamm kunde konstateras. Jonmängderna på ytorna avspeglade väl jonerna i salt (NaCl) och CMA, vilket visar att det går att följa hur dessas givor klingar ut beroende på trafik och meteorologi. Friktionen följdes upp under ett flertal tillfällen under säsongen för att säkerställa att CMA-utläggningarna inte medförde problematiska väggreppssänkningar. Under perioder med CMA-utläggningar i oktober och januari hade försöksgatorna något sämre friktion än Folkungagatan, medan friktionen var något bättre än på Folkungagatan under den intensivaste CMA-behandlingen i mars. Över säsongen ter sig temperaturen vara mer betydelsefull för friktionen än CMA-behandlingar. Försöket fortsätter under VTI rapport 767 5

10 säsongen för att utvärdera en effektivare städmaskin i kombination med dammbindning. 6 VTI rapport 767

11 Operational measures against PM 10 pollution on Hornsgatan and Sveavägen in Stockholm - evaluation of winter season by Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Christer Johansson and Michael Norman VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary Several Swedish cities have problems with complying with the environmental quality standard for inhalable particulate matter in air (PM 10 ). The standard is based on an EG directive and Sweden has been judged in the EU court for exceeding the limit values. Stockholm has a number of problematic traffic environments with narrow street canyons and high traffic flows, where the limit values are exceeded practically every year. The source for PM 10 is road dust forming from wear of road pavements and use of winter sanding. Different measures have been tested to mitigate the particle concentrations, including dust binding with CMA (calcium magnesium acetate) and magnesium chloride, extra road cleaning and, since 2010, banned use of studded tyres in one of the most polluted streets Hornsgatan. It turns out though, that to reach the limit values, no single measure is enough, but needs to be combined. During the winter , the city of Stockholm has tested a combination of measures, including dust binding with CMA, powerful street sweeping and street flushing with water to, if possible, reach the PM 10 limit values on the streets Hornsgatan and Sveavägen. Reference streets have been Folkungagatan and Norrlandsgatan where normal street operation was used. During October 2011 to March 2012 PM 10 as well as the road dust depot was sampled and analyzed. During the season, 31 applications of CMA, 25 road sweepings and 42 road flushes, were conducted on Hornsgatan and Sveavägen. The results show that the number of PM 10 directive exceedances on both streets was considerably fewer than on the reference streets. The single measure having a significant effect, though, was dust binding with CMA, while sweeping and flushing did not reduce PM 10 concentrations. It is possible that the effects of sweeping and flushing have a more long term character, which has not been possible to investigate in this study. The possibilities to be able to comply with the directive limit value are promising, but depend upon measures and meteorology during the remaining The road dust depot increased during the winter months on the test streets and reached a maximum in March, during the most intense dust binding efforts. An obvious relationship between road surface texture and road dust depot could be identified. The ion content on the street surfaces reflected the use of road salt (NaCl) and CMA, demonstrating the possibility to follow up how doses of these agents subside with traffic and meteorology. Friction was measured during several occasions to ensure that the dust binding did not result in dangerous friction reductions. Dust binding in October and January resulted in slight lower reduction than on a reference street while the most intense dust binding in March caused the tests streets to have higher friction than the reference street. Over the season, the temperature seems like a more important factor than CMA treatments. The measures against PM 10 in Stockholm continue during to evaluate a more effective sweeper in combination with dust binding. VTI rapport 767 7

12 8 VTI rapport 767

13 1 Bakgrund Trots att Sverige generellt har god luftkvalitet, finns många trafikmiljöer där miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar (PM 10 ) överskrids. Normen innebär att dygnsmedelkoncentrationen 50 µg/m 3 inte får överskridas fler än 35 dygn om året och att årsmedelvärdet inte får överskrid 40 µg/m 3. Problemen är tydligast i större städer och bland annat i Stockholm har problemet föranlett att ett antal olika åtgärder provats för att sänka halterna. Då partikelproblemen till stor del beror på bidrag från slitage av vägbeläggning och uppvirvling av vägdamm, har insatserna dels fokuserat på att minska slitaget genom att minska dubbdäcksanvändningen och sänka hastigheten och dels genom att förhindra att vägdammet virvlar upp. Såväl utökad och förbättrad städning av gator som dammbindning har testats i ett flertal försök (Johansson m. fl., 2005; Johansson m. fl., 2006; Norman, 2008; Norman och Johansson, 2007). Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan och dammbindning har visat sig vara relativt effektiva för att sänka partikelhalterna, men åtgärderna har inte varit tillräckliga för att miljökvalitetsnormen ska kunna nås(johansson m. fl., 2011). Då Sverige på grund av dessa problem har fällts i EU-domstolen för att inte göra tillräckligt för att förbättra luftkvaliteten, behöver åtgärderna intensifieras för att sänka halterna. Stockholm stad har därför initierat en utvärdering av ett utökat åtgärdsarbete, med Hornsgatan och Sveavägen (två gator med höga partikelhalter) som försöksgator. Förutom dubbdäcksförbudet på Hornsgatan testas även utökad och förbättrad städning, spolning och dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA). VTI rapport 767 9

14 2 Utförda åtgärder 2.1 Gator Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm användes som försöksgator, där extra städning och dammbindning utfördes under säsongen (Figur 1). Som referensgata till Hornsgatan valdes Folkungagatan och till Sveavägen valdes Norrlandsgatan. Dessa gator har parvis väl överensstämmande PM 10 -halter. Hornsgatan har, sedan 2010, dubbdäcksförbud, vilket inte är fallet på Sveavägen. Förbudet innebär att ca 30 % av fordonen använder dubbdäck på gatan i jämförelse med ca 50 % på övriga gator(johansson m.fl., 2011). Norrlandsgatan Figur 1. Gatorna i centrala Stockholm som ingår i studien. Beläggningarna på gatorna skiljer sig åt i fråga om skick, konstruktion och material. Även på en och samma gata förekommer oftast flera olika beläggningar. Informationen om exakt vilka beläggningar som ligger var är inte fullständig, men följande information har kunnat inhämtas från Trafikkontoret i Stockholm. Hornsgatan har på kvarteret med mätstationen en ABS 16 med kvartsit från Dalbo och bindemedel 50/70 1. Troligen har Folkungagatan en ABT 16/B 70/100. Sveavägen har från Sveaplan till Surbrunnsgatan en ABS 16 med Leptit. I Figur 2, Figur 3, Figur 4 och Figur 5 visas fotografier av beläggningarna på mätplatserna. Beläggningarna på Hornsgatan och Folkungagatan är i sämre skick, med mer sprickor och stensläpp än övriga gator. 1 Bindemedel 50/70 innebär ett hårt bindemedel (bitumen), medan 70/100 är en mjukare variant. 10 VTI rapport 767

15 Figur 2. Beläggningen på Sveavägen. Figur 3. Beläggningen på Norrlandsgatan. VTI rapport

16 Figur 4. Beläggningen på Hornsgatan. I överkanten ses den delvis skadade ytan mellan hjulspår. Figur 5. Beläggningen på Folkungagatan. 12 VTI rapport 767

17 2.2 Dammbindning med CMA För dammbindning användes 25-procentig CMA från Nordisk Aluminat AS, som spreds med hjälp av en ramp med spraydysor för att spridningen skulle bli så jämn som möjligt. Dosen som användes var 10 g lösning/m 2 väg. Spridningen utfördes nattetid vid totalt 31 tillfällen (1 tillfälle per natt) mellan oktober och mars, då behandlingen avslutades på grund av risk för eventuell halka. 2.3 Bredsug En avancerad städmaskin, kallad bredsug, användes på Hornsgatan och Sveavägen vid 25 tillfällen, i huvudsak under mars-maj Städtekniken omfattar högtrycksspolning följd av vakuumsugning av vägytan. Borstar kompletterar på sidorna för att komma åt invid kantstenen (Figur 6). Figur 6. Städmaskin med högtryckstvätt, borstar och vakuumsug, som använts på försöksgatorna. 2.4 Spolning Försöksgatorna har spolats med högtryckstvätt från vägmitt mot vägkant vid 42 tillfällen, i huvudsak under april-maj, då CMA inte användes och temperaturer över noll grader förelåg. 2.5 Ordinarie driftsåtgärder med inverkan på PM 10 emissioner Sandning med saltinblandad sand (s.k. Huddingeblandning ) utfördes vid 5 tillfällen i februari på Hornsgatan. Blandningen består av ca 1/3 sand och 2/3 flis med totalt 1% saltinblandning. Saltning med natriumklorid har utförts vid åtskilliga tillfällen under försöksperioden. Betydligt fler saltinsatser har gjorts på Hornsgatan än på Sveavägen. Generellt har Sveavägen visat sig vara något varmare i ytan än Hornsgatan, troligen på grund av tunnelbanan under gatan. Behov av saltning föreligger därför inte lika ofta på Sveavägen som på Hornsgatan. Saltningen på Hornsgatan har även utökats för att kompensera för eventuell ökad risk för isiga vägbanor med färre fordon med dubbdäck som ruggar upp vägbanorna. Saltet kan vara en källa till damm under torra perioder, men kan även i viss mån fungera dammbindande eftersom vägytan håller sig fuktig längre tid då salt finns på den. Samtidigt kan den fuktigare vägytan slitas mer av trafiken och därmed ge upphov till högre partikelemissioner då vägen torkar upp. VTI rapport

18 3 Metodik för utvärdering 3.1 Mätningar av PM10, vägbanans fuktighet, NOX,trafik och dubbdäcksandel PM10 mättes på samtliga fyra gator med Thermo Fischer TEOM. Som komplement mättes även NOx (inklusive NO och NO2) med Environment AC31 M. I anslutning till mätstationerna finns även sensorer för att mäta fuktigheten i vägytan (elektrisk resistansmätning mellan elledningar nedfrästa i ytan). Vid kontinuerlig drift användes 15 minuters tidsupplösning som sedan beräknades till både timmedelvärden och dygnsvärden. Mätstationerna finns beskrivna på Trafiken mäts på under hela året på Hornsgatan och dubbdäcksandelen mäts akustiskt veckovis under vinterdäckssäsongen. 3.2 Vägdammsförrådet och joner på vägytan Vägdammsförrådet har provtagits med hjälp av VTI:s wet dust sampler (WDS). WDS tvättar upp och provtar damm på en liten yta av vägen med hjälp av en högtryckstvätt, som kopplats till en provtagningsenhet (Figur 7). Sprutbilden, det vill säga formen på den yta som tvättas av strålen, är en fylld cirkel (41 cm2). Tvättvolymen (ca 400 ml) i varje skott styrs av en kontrollenhet, som även startar luftkompressorn en viss tid efter tvättens start, för att trycka ut provet från provtagningsenheten till provflaskan. Provtagningsenhet från sidan Vatten in Slang för provtransport till flaska Provflaska Provtagningskolv Tryckluft in Justeringsskruv Dysa (fylld kon) Fotplatta Läckagespärr Figur 7. Provtagningsenheten på Wet Dust Sampler (WDS). Prover togs i vänster hjulspår och mellan hjulspår (Figur 8). Då ytan som tvättas är liten, tas flera prover i samma provflaska för att få ett sammanläggningsprov. I dessa försök användes sex skott i varje prov och i varje provyta (hjulspår och mellan hjulspår) insamlades tre flaskor, resulterande i totalt 18 skott per provyta. 14 VTI rapport 767

19 Figur 8 Provtagning med WDS och rentvättade provtagningspunkter på vägytan (Sveavägen). Proverna från WDS siktades med 180 µm-sikt, då detta är den största storlek som kan användas för bestämning av storleksfördelning i lasergranulometer. Den dammängd som beräknas per m 2 kallar vi DL<180 (dust load mindre än 180 µm). Ur provflaskor från provytor mellan hjulspår på respektive gata togs prov på 50 ml ut för storleksanalys med en CILAS lasergranulometer 715. Genom att kombinera DL<180 med den kumulativa fördelningen beräknas DL<10, det vill säga dust load mindre än 10 µm. Övrigt provvatten filtrerades genom filter av typen Munktell 001. Ett filtratprov togs ut för jonanalys. Filtren placerades i invägda deglar och brändes vid 800 C varefter mängden inorganiskt material kunde beräknas. Jonanalysen genomfördes av IVL Svenska miljöinstitutet AB med hjälp av jonkromatografi avseendekalcium (Ca 2+ ), kalium (K + ), natrium (Na + ), klorid (Cl - ), sulfat (SO 4- ), nitrat (NO 3- ), acetat (Ac) och formiat (Fo). Mätningar med WDS genomfördes vid 6 tillfällen under oktober 2011 till maj 2012 (Tabell 1). Vid två tillfällen (i oktober och mars) utvärderades effekten av städning med bredsugen. Vid ett tillfälle togs prover även före och efter utläggning av CMA (i mars). VTI rapport

20 Tabell 1 Mätningar med WDS utförda i projektet. Datum Mätning WDS före och efter städning WDS WDS före och efter CMA-utlägg WDS före och efter städning WDS WDS Makrotextur, Duster II 3.3 Uppvirvlingspotential Mätapparaten Duster II (Figur 9) syftar till att kunna bestämma vilken mängd damm som finns tillgängligt för damning i dammförrådet och hur lättillgängligt detta är för damning (damningspotential och damningsbenägenhet, se Tabell 2). Duster II mäter koncentrationen PM 10 (med hjälp av en DustTrak, TSI Inc, beskriven i Blomqvist m.fl.(2012)) i en kammare ovanpå den undersökta beläggningen. Under mätningen roteras en ring ovanför beläggningen med hjälp av en elektrisk motor och en varvtalsregulator som styrs av en tillkopplad dator. Vilka varvtal och vilken mätlängd som är optimal för mätning på belagd vägyta är under utvärdering. Mättekniken bygger på den av Desert Research Institute utvecklade PI-SWIRL (Etyemezian m. fl., 2007). Tabell 2 Några definitioner angående damning Damm/vägdamm Dammförråd Damning Damningspotential Damningsbenägenhet De partiklar som är så små att de kan virvla upp (från vägytan och hållas svävande i luften genom yttre faktorer) Den totala mängd vägdamm som finns på till exempel vägytan Den process som leder till uppvirvling av partiklar till luften. Kan också gälla flödet av damm från dammförrådet till luften = dammemission. Den mängd damm som finns tillgängligt i dammförrådet för damning (påverkas av dammets damningsbenägenhet). Hur lättillgängligt dammet i dammförrådet är för damning. 16 VTI rapport 767

21 Figur 9 Bestämning av damningsbenägenheten med Duster II I samband med texturmätningar på fyra gator i Stockholm ( ) som följs upp med avseende på städåtgärders inverkan på luftkvaliteten genomfördes även försök med bestämning av damningspotentialen med Duster II. De fyra gatorna som undersöktes var Sveavägen, Norrlandsgatan, Folkungagatan och Hornsgatan. I fältmätningarna (Figur 10) bestod mätserierna av fyra sekunder stilla följt av 45 sekunder med antingen 960 eller 1600 varv per minut. Därefter följde 120 sekunder stilla igen (Figur 11). VTI rapport

22 Figur 10 Duster II-mätning vid mätstationen på Norrlandsgatan. Figur 11 Fältupplägget för bestämning av damningspotentialen med Duster II, varvtal (rpm). 3.4 Makrotextur Makrotextur på samtliga ytor mättes med hjälp av sandpatch-metoden (ASTM, E965, 2001). Metoden bygger på att en bestämd volym glaspärlor med en bestämd diameter sprids ut med en puck till en cirkelrund yta till maximal storlek. Diametern på ytan mäts på fyra ledder och ett mått på MTD (mean texture depth) kan beräknas (Figur 12). 18 VTI rapport 767

23 Figur 12. Mätning av makrotextur på Norrlandsgatan med sandpatch-metoden. Till höger färdiga sandpatch-ytor med mindre diameter i den grövre texturen i hjulspåret till höger (från Hornsgatan). 3.5 Friktion För att främst följa upp eventuella minskningar i friktionen av CMA-användning har Trafikkontoret i Stockholms stad utfört friktionsmätningar med en Coralba-utrustning, med följande tillvägagångssätt: Instrumentet förbereds Hastigheten anpassas till 70 km/h +/- 20 km/h Därefter sker frikoppling och efter 2 sek bromsar man kraftigt med konstant tryck i 2 sek Sedan släpper man bromspedalen och låter bilen rulla fritt tills friktionsvärdet visar sig i displayen. VTI rapport

24 4 Resultat 4.1 Textur Då skillnader i ytornas textur har betydelse för förståelsen av skillnader i ytornas dammförråd redovisas dessa mätningar först. I Figur 13 redovisas de makrotexturmätningar som genomförts med sand patch metoden som MTD (mean texture depth). Norrlandsgatan mellan hjulspår 0.9 Norrlandsgatan hjulspår 1.2 Sveavägen mellan hjulspår 1.1 Sveavägen hjulspår 1.3 Folkungagatan mellan hjulspår 1.0 Folkungagatan hjulspår 1.7 Hornsgatan mellan hjulspår 2.0 Hornsgatan hjulspår MTD (mm) Figur 13. Makrotextur uttryckt som MTD (mean texture depth) på de olika mätytorna. Värdena är medelvärden av fyra mätningar med sand patch-metoden. I genomsnitt ordnar sig texturvärdena som följer: Hornsgatan > Folkungagatan > Sveavägen > Norrlandsgatan. Gatorna på Norrmalm har alltså lägre textur än de på Södermalm och referensgatorna har lägre textur än försöksgatorna. På Norrmalm och på Folkungatan är texturen högre i hjulspår, medan den är högre mellan hjulspår på Hornsgatan. Det noterades vid mätningarna att texturen på Norrlandsgatan föreföll mer öppen/gles än på övriga gator, vilket bedömdes bero på att porfyren (röda stenar i Figur 14) i beläggningen slitits betydligt mindre än övrig ballasten. 20 VTI rapport 767

25 Figur 14. Öppen textur på Norrlandsgatan. 4.2 Dammförråd på vägytan Variation av DL<180 i vägdamm över vintersäsongen I Figur 15 redovisas medelvärden av dammängderna som uppmättes på ytorna under de sex mättillfällena. På samtliga gator och ytor ökar dammängderna från oktober till mars och avtar sedan fram till slutet på maj, då sista mätningen görs. Två ytor skiljer ut sig kraftigt från övriga genom betydligt högre dammängd, nämligen Hornsgatan, mellan hjulspår och Folkungagatan, hjulspår. Detta är kopplat till att dessa ytor båda har grov textur och är i ganska dåligt skick jämfört med övriga ytor. Bortsett från dessa två ytor är dammängderna likartade på ytorna och varierar mellan ca 5 g/m 2 höst och vår till g/m 2 i mars. Om de två extrema ytorna utesluts och övriga återges i samma diagram, visar sig de båda CMA-behandlade gatorna Hornsgatan och Sveavägen ha högre värden i mars, då CMA-behandlingen var som intensivast, men övriga tider mycket lika de obehandlade gatorna (Figur 16). I slutet på mätperioden är nivåerna lika på samtliga gator. Detta ska ses i ljuset av att Hornsgatan och Sveavägen spolats 37 gånger och bredsugits 16 gånger under april maj. I figuren visas även enskilda provvärden. För ytorna med särskilt mycket damm, speciellt Folkungagatan mellan hjulspår, är variationen stor. Variationen på övriga ytor är liten, vilket tyder på att variationen över ytan faktiskt är större mellan hjulspår på Folkungagatan än i övriga ytor. Observera att detta endast är partiklar mindre än 180 µm. Då storleken på materialet som WDS:en samlar upp inte är definierad kan enskilda större stenar spela stor roll för den grövre dammassan vilket gör att representativiteten av proverna på en viss gata och därmed jämförbarheten mellan proverna är mycket mer osäker jämfört med de siktade proverna. VTI rapport

26 DL<180 µm hjulspår DL<180 µm mellan hjulspår Hornsgatan 40 DL<180 µm hjulspår DL<180 µm mellan hjulspår Sveavägen DL<180 µm (g/m 2 ) DL<180 µm (g/m 2 ) Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul DL<180 µm hjulspår DL<180 µm mellan hjulspår Folkungagatan (ref) 40 DL<180 µm hjulspår DL<180 µm mellan hjulspår Norrlandsgatan (ref) DL<180 µm (g/m 2 ) DL<180 µm (g/m 2 ) Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Figur 15. Medelvärden av DL<180 (mängden damm<180 µm) (g/m 2 ) på de olika ytorna under säsongen. De grå romberna visar enskilda provvärden. Heldragna linjer med punkter avser hjulspår och streckade linjer med kors avser mellan hjulspår. 50 DL<180 µm (g/m 2 ) Hornsg. hjulspår Sveav. mellan hjulspår Sveav. hjulspår Folkungag. mellan hjulspår Norrlandsg. hjulspår Norrlandsg. mellan hjulspår 10 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Figur 16. DL<180 på samtliga ytor utom de extrema ytorna Hornsgatan, mellan hjulspår och Folkungagatan, hjulspår Storleksfördelningar hos material < 180 µm I Figur 17 och Figur 18visas de kumulativa storleksfördelningarna för material mindre än 180 µm för material insamlat mellan hjulspår på gatorna vid samtliga mättillfällen. Fördelningarna är generellt lika för gatorna, men några undantag finns. Sveavägen utmärker sig genom att uppvisa en betydligt större andel grovt material vid första och sista mätningarna under säsongen. De totala materialmängderna DL180 som insamlats är då cirka 5 g/m 2 på både Sveavägen och Norrlandsgatan. Norrlandsgatan uppvisar dock en större andel finmaterial. Texturerna på dessa ytor är liknande, varför 22 VTI rapport 767

27 andra parametrar torde förklara denna skillnad. En möjlighet är att den långsamma trafiken på Norrlandsgatan inte förmår virvla upp finmaterialet lika effektivt som den på Sveavägen. VTI rapport

28 Figur 17. Kumulativa storleksfördelningar av DL180 under mättillfällena , och VTI rapport 767

29 Figur 18 Kumulativa storleksfördelningar av DL180 under mättillfällena , och Vid mätningen 16/3 uppvisar försöksgatorna Sveavägen och Hornsgatan en tydligt större andel finare material. Denna mätning föregicks av intensiv dammbindning med CMA sex nätter i rad utan att någon nederbörd fallit och utan spolning. Gatorna har dock städats med bredsug tre gånger under samma period. VTI rapport

30 4.2.3 Variation av DL<10 i vägdamm över vintersäsong Med hjälp av storleksfördelningarna i föregående avsnitt kan mängden partiklar mindre än 10 µm (DL<10) beräknas. DL<10 är som högst under mätningarna i mars och lägst i oktober och maj på alla gator utom på Folkungagatan, där ingen tydlig variation över säsongen finns (Figur 19). Andelen DL<10 av DL<180 verkar också ha en säsongsvariation på Sveavägen och Norrlandsgatan, medan Hornsgatan och Folkungagatan inte uppvisar något tydligt mönster (Figur 20) Hornsgatan Folkungagatan Sveavägen Norrlandsgatan 12 DL<10 µm (g/m 2 ) DL<10 µm (g/m 2 ) Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Figur 19Mängd partiklar mindre än 10 µm i ytorna mellan hjulspår under säsongen Hornsgatan Folkungagatan Sveavägen Norrlandsgatan DL<10 (% av DL180) DL<10 (% av DL180) Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Figur 20 Andelen partiklar mindre än 10 µm av partiklar mindre än 180 µm. 26 VTI rapport 767

31 4.3 Uppvirvlingspotential På Sveavägen och Norrlandsgatan uppnåddes inga mätbara PM 10 -halter, vare sig i hjulspår eller mellan hjulspår. Däremot kunde vägdammet längs med kantstenen vid mätstationen på Norrlandsgatan (Figur 10) tydligt registreras med Duster IIutrustningen (Figur 21). Med instrumentet placerat intill kantstenen uppnåddes 7 9 mg/m 3 PM 10 i mätkammaren (blå och röd mätserie i Figur 21). Mängden PM 10 minskade tydligt med avståndet från kantstenen, (Figur 21). Grön linje visar resultatet 50 cm från kanstenen och svart linje visar en ytterst blygsam dammängd när mätinstrumentet flyttats ut till 100 cm från kantstenen. Samtliga mätningar på Sveavägen och Norrlandsgatan genomfördes med varvtalet 960 varv per minut. PM10 (mg/m 3 ) Figur 21 Duster II-mätning på Norrlandsgatan För mätningarna på Folkungagatan och Hornsgatan ökades varvtalet till 1600 rpm då inga mätbara resultat uppnåddes vid ett varvtal av 960 rpm. Efter höjningen av varvtalet uppnåddes mätbara halter i mätkammaren (Figur 22 och Figur 23) även om de var betydligt mer skakiga än mätserierna från vägkanten på Norrlandsgatan. VTI rapport

32 Figur 22. Duster II-resultat från Folkungagatan PM10 (mg/m 3 ) PM10 (mg/m 3 ) Figur 23. Duster II-resultat från Hornsgatan Resultaten från Folkungagatan (Figur 22) visar att hjulspåren (röd linje) har större dammförråd (alternativt mer lättillgängligt) än vad som finns mellan hjulspåren (blå linje). Detta ligger i linje med WDS-mätningar som visar på större dammförråd i hjulspåren (Figur 15) och texturmätningar som visar på högre MTD-värde i hjulspåren jämfört med mellan hjulspåren. 4.4 Joner på vägytan Variation över mätperioden Samtliga analyserade joner på Hornsgatans och Sveavägens vägytor redovisas i Figur 24 och Figur 25. Mängderna domineras helt av joner kopplade till vägsalt och CMAbehandling, medan sulfat (SO 4 2- ) och nitrat (NO 3 - ) som kopplas till långtransporterade joner, förekommer i mycket liten mängd. 28 VTI rapport 767

33 Mängd (g/m 2 ) Cl NO3-N SO4-S Ca Mg Na K Fo Ac Figur 24. Mängden joner på vägytan på Hornsgatan under de sex mättillfällena. Observera att två mätningar gjorts 2/3 (före och efter CMA-behandling) och 16/3 (före och efter städning) Mängd (g/m 2 ) Cl NO3-N SO4-S Ca Mg Na K Fo Ac Figur 25. Mängden joner på vägytan på Sveavägen under de sex mättillfällena. Observera att två mätningar gjorts 2/3 (före och efter CMA-behandling) och 16/3 (före och efter städning). Tidsserier av vägdriftrelaterade joner visas i Figur 26. Kalcium (Ca) och magnesium (Mg) kan, under perioden med CMA-utläggning till stor del kopplas till denna, medan klorid (Cl) och natrium (Na) kopplas till användning av vägsalt. Som synes är mängden joner generellt förhöjda på försöksgatorna, jämfört med referensgatorna. Mg och Ca, respektive Cl och Na följer varandra parvis i mängd på VTI rapport

34 försöksgatorna. På Hornsgatan finns förhållandevis mycket Ca redan i oktober, medan Mg-mängden är liten. I mars har CMA-utläggningen påbörjats och båda ämnen ökar i mängd, för att i april och maj sjunka till låga nivåer. Samma utveckling kan ses på Sveavägen, men med lägre mängder av Ca i oktober och december. En möjlig orsak till de högre värdena på Hornsgatan är den grova texturen som kan ha lagrat Cainnehållande salter. Den kraftiga spolningen och städningen i slutfasen av projektet sänker dock mängderna även på Horngatan. På referensgatan Norrlandsgatan ökar Camängden något under vintersäsongen, medan trenden är otydligare på Folkungagatan. Mg varierar inte nämnvärt på referensgatorna, vilket tyder på att denna jon främst tillför från CMA. Lösligt Ca kan ha andra källor, till exempel cementdamm från byggverksamhet. Mängderna av Na och Cl stiger i december på Hornsgatan och Sveavägen, är fortsatt höga i mars på Hornsgatan, medan mängderna på Sveavägen är betydligt lägre och sjunker i april och maj till lika låga nivåer som vid oktobermätningen. Hornsgatan saltas oftare än Sveavägen (och övriga gator) på grund av dubbdäcksförbudet på denna gata och även på grund av att Sveavägen är varmare beroende på tunnelbanesträckningen under denna. Intressant är att saltmängderna på referensgatorna visserligen uppvisar samma trend som försöksgatorna med större mängder i december och mars än i oktober, april och maj, men nivåerna är avsevärt lägre. Om detta är ett resultat av mindre användning av vägsalt på referensgatorna eller om det finns någon annan förklaring är oklart. Acetat (Ac) från CMA uppmättes i detekterbara halter endast vid mätningarna i mars på försöksgatorna, men då i avsevärt högre nivåer än övriga uppmätta joner. Dessa värden redovisas i VTI rapport 767

35 Upplöst mängd (g/m 2 ) Ca Mg Na Cl Hornsgatan Upplöst mängd (g/m 2 ) Ca Mg Na Cl Sveavägen 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Upplöst mängd (g/m 2 ) Ca Mg Na Cl Folkungagatan (ref) Upplöst mängd (g/m 2 ) Ca Mg Na Cl Norrlandsgatan (ref) 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Figur 26. Mängden lösta joner på vägytorna under mätperioden. Ca och Mg (som påverkas av CMA-utläggning) och Na och Cl (som huvudsakligen härrör från vägsalt). Observera skalskillnaderna på y-axlarna. Kvoterna mellan Na och CL respektive Mg och Ca visar att dessa är lämpliga spårämnen för vägsalt respektive CMA. Cl/Na är i stort sett konstant under hela mätperioden. Mg/Ca är konstant under perioder och gator där CMA inte används, men stiger påtagligt och till samma nivåer på Hornsgatan och Sveavägen då CMA används (Figur 27) Cl/Na Hornsgatan Folkungagatan Sveavägen Norrlandsgatan 1.2 Kvot Mg/Ca 0 Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Figur 27. Kvoter för Cl/Na (vägsalt) och Mg/Ca (CMA) vid mättillfällena. Referensgatorna har streckade linjer. VTI rapport

36 4.5 PM 10 halter Många faktorer påverkar halterna av PM 10 Att det kan vara svårt att avgöra betydelsen av en enskild åtgärd för partikelhalterna inser man lätt när man ser hur halterna kan variera. Meteorologin påverkar både luftomblandningen och vägbaneförhållandena vilket kan leda till stora variationer i 1) mängden partiklar som bildas, 2) mängden partiklar som suspenderas till luften från vägbanan, och 3) hur effektivt partiklarna späds ut i luften. Kalla och snörika vintrar leder till minskad suspension från våta/frusna vägbanor, vilket bidrar till lägre halter, men samtidigt ökar vägbaneslitaget med dubbdäck om vägbanorna är våta. Det senare kan bidra till högre halter då väl vägarna torkar upp. Samtidigt är ofta luftomblandningen sämre då det är kallt, vilket bidrar till att minska utspädningen och leder till ökade halter. En annan viktig faktor att ta hänsyn till när man jämför halterna mellan olika år är förändringen i trafikmängden och antalet fordon med dubbade vinterdäck Överskridanden i år jämfört med de senaste åren Graferna i Figur 28 nedan visar antal dygn med PM 10 -halter över 50 µg/m 3 (miljökvalitetsnormens gränsvärde för dygnsmedelkoncentration), ackumulerat antal dygn från 1 januari, för de senaste 4 åren. Figurerna visar att antal dygn är lägre på de behandlade gatorna Hornsgatan och Sveavägen jämfört med tidigare år, medan motsvarande referensgator, Folkungagatan respektive Norrlandsgatan, inte visar samma tendenser. Detta indikerar att behandlingarna på Hornsgatan och Sveavägen medfört att antal överskridanden reducerats. 32 VTI rapport 767

37 Figur 28. Utveckling av antalet dygn över miljökvalitetsnormen för PM 10 (50µg/m 3 ) under de senaste 4 åren. Utvecklingen av antalet dygn med PM 10 -halter över 50 µg/m 3 under perioden januari till maj visas i Figur 29. Även denna figur visar, precis som Figur 28, att antalet överskridanden på de båda testgatorna Hornsgatan och Sveavägen har varit lägre än tidigare år, vilket inte har varit fallet för Folkungagatan och Norrlandsgatan. För Hornsgatan finns en tydlig minskning mellan 2009 till 2010 vilket till en stor del kan tillskrivas dubbdäcksförbudet (SLB rapport 2011:2). Till 2012 kompletterades sedan förbudet med intensiva städ- och dammbindningsåtgärder vilket har bidragit till ytterligare sänkning av antalet överskridanden. Beroende på vädret och eventuella åtgärder under hösten 2012 finns en klar möjlighet att miljökvalitetsnormen för PM 10 kan klaras både på Hornsgatan och på Sveavägen. VTI rapport

38 80 70 PM10, Antal dygn över 50 µg/m 3, jan-maj Folkungagatan Hornsgatan Antal dygn över 50µg/m 3 jan-maj Norrlandsgatan Sveavägen Miljökvalitetsnorm Figur 29. Antalet dygn med halter över miljökvalitetsnormen för PM 10 (50 µg/m 3 ) under perioden 1 januari tom 31 maj på gatorna i Stockholm Bara de lokala bidragen till vägdamm kan åtgärdas med driftsåtgärder Samtliga åtgärders syfte är att minska mängden vägdamm som virvlas upp från vägytan på gatorna. Mängden vägdamm i PM 10 på de enskilda gatorna kan bestämmas genom att från den uppmätta PM 10 -halten på gatan subtrahera PM 10 i den urbana bakgrundsmiljön (i vårt fall taknivå på Södermalm) samt att dra bort delen som kommer från avgasutsläppen. Den partikelmassa som avgaserna ger upphov till är liten men för att helt utesluta bidrag till halterna från avgaserna drar vi bort bidraget från partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm, det vill säga vi beräknar endast bidraget till den grova partikelfraktionen (PM 10 -PM 2,5 ). Vi kallar detta för det lokala bidraget till PM 10 från vägdamm: PM 10 _Vägdamm gata = PM10 gata PM10 urban bakgrund PM 10 avgas, där PM 10 avgas = PM2,5 gata PM2,5 urban bakgrund Det är alltså endast mängden PM 10 som utgörs av vägdamm som kan påverkas med de driftsåtgärder som utförts på gatorna. I Figur 30 visas dygnsmedelvärden för total PM 10 (blå ytor) och det lokala bidraget till PM 10 (svarta ytor) på Hornsgatan och Folkungagatan. Av figuren framgår att det lokala bidraget är högre på Folkungagatan där ordinarie drift använts, vilket indikerar att åtgärderna (CMA, städning etc.) på Hornsgatan har haft effekt. Under många dagar är det lokala bidraget på Hornsgatan mindre än 10 µg/m VTI rapport 767

39 PM10 (µg/m3) PM10 (µg/m3) 200 HO 180 HO-TK 160 MKN jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 08-apr 22-apr 06-maj 20-maj 200 FO 180 FO-TK 160 MKN jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 08-apr 22-apr 06-maj 20-maj Figur 30. Dygnsmedelvärden av PM 10 på Hornsgatan (övre diagrammet) och Folkungagatan under januari-maj Blå ytorna är totala halter och de svarta ytorna är lokala bidrag. Röda linjen anger miljökvalitetsnormen som inte får överskridas under fler än 35 dygn (50 µg/m 3 ). Också då Sveavägen jämförs med Norrlandsgatan ser man att de lokala bidragen är högre på Norrlandsgatan, som inte behandlats med CMA (Figur 31). VTI rapport

40 PM10 (µg/m3) PM10 (µg/m3) 100 SV 90 SV-TK 80 MKN jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 08-apr 22-apr 06-maj 20-maj 100 NO 90 NO-TK 80 MKN jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 11-mar 25-mar 08-apr 22-apr 06-maj 20-maj Figur 31. Dygnsmedelvärden av PM 10 på Sveavägen (övre diagrammet) och Norrlandsgatan under januari-maj Blå ytorna är totala halter och de svarta ytorna är lokala bidrag. Röda linjen anger miljökvalitetsnormen som inte får överskridas under fler än 35 dygn (50 µg/m 3 ). Figur 32 visar medelvärdet av det lokala bidraget till PM 10 som vägdamm under perioden januari till maj. Det är tydligt att mängden vägdamm har minskat på Hornsgatan och Sveavägen under 2012, men att motsvarande inte skett på referensgatorna Folkungagatan och Norrlandsgatan. På Hornsgatan har mängden vägdamm mer än halverats sedan 2007 och VTI rapport 767

41 µg/m Lokalt bidrag PM10-PM2.5 Hornsgatan Folkungagatan Sveavägen Norrlandsgatan PM10 - PM Figur 32. Medelvärdet av det lokala bidraget till PM 10 -PM 2,5 under perioden januarimaj på gatorna i Stockholm.(För Norrlandsgatan saknas PM 2,5 mätningar och värden från Sveavägen har används) I Figur 33 jämförs de genomsnittliga kvoterna mellan de lokala bidragen till halterna av grova partiklar (PM 10 -PM 2,5 som i huvudsak består av vägdamm) på Hornsgatan/Folkungagatan respektive Sveavägen/Norrlandsgatan för januari till maj år 2010, 2011 och Figuren visar att de lokala bidragen till grova partiklar är lägre på de gator som behandlats under 2012 (Hornsgatan och Sveavägen) jämfört med de obehandlade referensgatorna (Folkungagatan respektive Norrlandsgatan). Detta visar att behandlingarna haft en betydande effekt på de lokala bidragen till partikelhalterna från trafiken. VTI rapport

42 1.20 Hornsgatan/Folkungagatan Jan - maj 2010 Jan - maj 2011 Jan - maj 2012 Sveavägen/Norrlandsgatan Jan - maj 2010 Jan - maj 2011 Jan - maj 2012 Figur 33. Genomsnittliga kvoter mellan de lokala bidragen till halterna av grova partiklar (PM 10 -PM 2,5 ) på Hornsgatan/Folkungagatan (övre) Sveavägen/Norrlandsgatan (nedre) för januari-maj 2010, 2011 och Trafikmängd och antal fordon med dubbdäck Figur 34 visar att både det totala antalet fordon och antalet fordon med dubbdäck på Hornsgatan har sjunkit under de senaste 6 åren. Före förbudet som infördes från och med 1 januari 2010 låg det totala antalet fordon på mellan och per dygn. Under 2012 var intervallet fordon. 38 VTI rapport 767

43 Antalet fordon med dubbdäck per dygn var ca under vintrarna 2008 och Senaste vintern 2011/2012 var antalet fordon med dubbdäck endast fordon per dygn. Vintern 2010/2011 var antalet fordon med dubbdäck knappt per dygn. Figuren visar också att bidraget till PM 10 -halterna från trafiken på Hornsgatan har sjunkit kraftigt sedan förbudet mot dubbdäck infördes, den 1 januari För perioden november-april var medelvärdet 30 µg/m 3 år 2008/2009 att jämföra med ca 15 µg/m 3 senaste säsongen 2011/ Totala antalet fordon Antal med dubbdäck PM10 - PM2.5 bidrag, medelvärde Nov-Apr Dubbdäcksförbud Fordon per dygn PM10-PM2.5 µg/m Figur 34. Månadsmedelvärden av totalt antal fordon per dygn och antal med dubbdäck på Hornsgatan under samt det genomsnittliga bidraget från trafiken på Hornsgatan till de grova partikelhalterna (PM 10 -PM 2,5 ) under perioden november-april. (Bidraget har beräknats som skillnaden mellan halten på Hornsgatan och halten i taknivå på Torkel Knutssonsgatan). 4.7 Kemiska analyser av PM 10 En viktig fråga är om vägsalt (natriumklorid) och/eller CMA (kalcium magnesium acetat) som läggs ut på vägbanan påverkar PM 10 -halterna. För att studera detta analyserades filterprover från Hornsgatan med insamlade partiklar <10 µm i diameter. Partiklarna samlades in dygnsvis under ett antal dagar i mars, april och maj Insamlingsperioderna sammanfaller med de perioder då vägdammet (på gatan) analyserades med avseende på samma ämnen. (Figur 35)visar att oftast bidrar de enskilda ämnena klorid, natrium, acetat magnesium, kalcium med mycket lite till PM 10 - halten (notera att skalan för PM 10 och PM 2,5 skiljer 10 gånger från skalan för de andra ämnena). Klorid kan vissa dagar i mars utgöra knappt 3 %, men oftast mindre än 1 %. Acetat var oftast under detektionsgränsen (0,03 µg/m 3 ). Nitrat och sulfat som kommer från källor utanför Stockholm ger störst bidrag. VTI rapport

44 µg/m 3 µg/m Klorid Nitrat Sulfat Kalcium Magnesium Natrium Kalium Acetat PM10 PM mar 09-mar 10-mar 11-mar 12-mar 13-mar 14-mar 15-mar 16-mar 17-mar 18-mar 19-mar 20-mar 21-mar Klorid Nitrat Sulfat Kalcium Magnesium Natrium Kalium Acetat PM10 PM apr 12-apr 13-apr 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr µg PM10 och PM2.5/m 3 µg PM10 och PM2.5/m 3 µg/m Klorid Nitrat Sulfat Kalcium Magnesium Natrium Kalium Acetat PM10 PM maj 24-maj 25-maj 26-maj 27-maj 28-maj 29-maj µg PM10 och PM2.5/m 3 Figur 35 Mängden av olika ämnen i PM 10 under några dagar i mars, april och maj Dygnsprover. Högra axeln är PM 10 och PM 2,5 (linjer), vänstra axeln övriga ämnen (staplar). I genomsnitt för alla dagar utgjorde summan av de analyserade ämnena endast knappt 13 % av den totala PM 10 -halten. Tidigare studier har visat att resten av PM 10 utgörs till största delen av mineraler och metaller/metalloxider från stenmaterial i vägbanan och sandningssanden, bromsslitage samt av olika organiska ämnen och en liten del sot (elementärt kol). Figur 36 visar att den genomsnittliga andelen av PM 10 som består av vägsalt är ca 3 % för de dagar då prover togs. CMA utgör mindre än 0,2 % av PM 10 -halten. Slutsatsen är att vägsalt kan bidra med enstaka procent till PM 10 (som mest ca 5 % under de dagar som prover togs i denna studie). För CMA är bidraget försumbart. 40 VTI rapport 767

45 ,9% av PM µg/m Natriumklorid om all klorid är NaCl Resten NaNO3 0,14% av PM10 CMA om all acetat är CMA Figur 36. Genomsnittliga mängder vägsalt och CMA i PM 10 under ett antal dagar i mars, april, och maj VTI rapport

46 5 Utvärdering av de olika åtgärdernas effekter 5.1 Effekt på vägytan Effekt av städning på vägdammsförrådet Vid mättillfällena 21 oktober och 2 mars provtogs vägdammsmängderna före och efter att ytorna på Hornsgatan och Sveavägen städats med bredsugen. Resultaten (Figur 37 och Figur 38) visar att en positiv effekt inte är självklar. Endast i hjulspår kan en positiv effekt ses vid första städtillfället i oktober. Vid det andra mättillfället, då betydligt högre dammängder uppmättes, ökade mängden partiklar under 180 µm på samtliga ytor efter städningen. Orsakerna kan vara flera. En hypotes är att städmaskinen visserligen tar upp damm men också omfördelar ansamlat damm från vägkant och vägmitt över vägytan. Hornsgatan hjulspår före Hornsgatan hjulspår efter Hornsgatan mellan hjulspår före Hornsgatan mellan hjulspår efter Sveavägen hjulspår före Sveavägen hjulspår efter Sveavägen mellan hjulspår före Sveavägen mellan hjulspår efter DL180 (g/m 2 ) Hornsgatan hjulspår före Hornsgatan hjulspår efter Hornsgatan mellan hjulspår före Hornsgatan mellan hjulspår efter Förändring i DL180 (g/m 2 ) Figur 37 Dammängden (<180 µm) före (mörkblå) och efter (ljusblå) städning med bredsug vid städtillfället Nedre diagrammet visar den absoluta förändringen i de olika ytorna. De grå romberna visar max och min differens mellan prover. Vid mättillfället lades även ut 500 g filler (stenmjöl från granittäkten i Skärlunda) på en kvadratmeter på Sveavägen, som bredsugen sedan fick städa upp. Ca 42 VTI rapport 767

Vinterdrift och vägdamm

Vinterdrift och vägdamm Vinterdrift och vägdamm Mats Gustafsson Innehåll Kort bakgrund Hur uppkommer vägdamm från en vägyta? Vinterdriftens bidrag till vägdamm Hur kan vinterdriften bidra till att minska förekomsten av vägdamm?

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

i Stockholm utvärdering av vintersäsongen

i Stockholm utvärdering av vintersäsongen VTI rapport 802 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Driftåtgärder mot PM 10 i Stockholm utvärdering av vintersäsongen 2012-2013 Mats Gustafsson Göran Blomqvist Sara Janhäll Christer Johansson Michael

Läs mer

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter Mats Gustafsson Innehåll Varför är slitagepartiklar intressanta? Källor och egenskaper Emissioner Effekter Åtgärder Sammanfattning Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

PM 10 partiklar i trafikmiljö

PM 10 partiklar i trafikmiljö PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd

Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd SLB 1:213 Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E2 och E18 i Danderyd Michael Norman, Christer Johansson, Billy Sjövall, Lars Törnquist, Magnus Brydolf, Börje Norberg, Peter Strömberg,

Läs mer

Andel fordon med dubbade vinterdäck

Andel fordon med dubbade vinterdäck 5:2012 Andel fordon med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2011/2012 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, OCH SVEAVÄGEN Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Michael Norman

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm VTI rapport 847 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm Utvärdering av vintersäsongen 2013 2014 VTI rapport 847 Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm - Utvärdering av

Läs mer

TEOM IVL s filtermetod

TEOM IVL s filtermetod SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer

Läs mer

Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan

Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan Effekten på luftkvaliteten, emissionerna till luften samt trafiken och dubbdäcksanvändningen Slutrapport Michael Norman Utfört på uppdrag av

Läs mer

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

har betytt för luftkvaliteten

har betytt för luftkvaliteten SLB 2:211 Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten Christer Johansson, Michael Norman, Lars Burman MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 211 1 Förord Denna utredning är genomförd

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken

Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken SLB 5:2010 Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken Christer Johansson & Michael Norman SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm genomfört på uppdrag

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

SLB 1:2012. Luften i Stockholm

SLB 1:2012. Luften i Stockholm SLB 1:212 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 211 Luften i Stockholm Årsrapport 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Abstract... 8 Så kontrolleras luften i Stockholm... 11 Mätstationer och mätkomponenter...

Läs mer

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,

Läs mer

Försök med dammbindning längs E4-Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad

Försök med dammbindning längs E4-Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad SLB 10:2005 Försök med dammbindning längs E4-Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad Christer Johansson 1,2, Mikael Norman & Karl-Gunnar Westerlund 1 1 SLB, Miljöförvaltningen, Stockholm 2 ITM

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Vinterväghållning och miljöeffekter

Vinterväghållning och miljöeffekter Vinterväghållning och miljöeffekter Göran Blomqvist 7 februari, 2008 NVF 41 och 51 Vinterväghållning - saltning Saltning kemisk halkbekämpning: NaCl (Vinter 2003) sockerinblandning CMA, CaCl 2, KCl, MgCl

Läs mer

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden 1 januari 31 december 2009 BMK Rapport Luft 2010:2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Sammanfattning...2 3 Slutsatser...2 4 Inledning...3 4.1 Begreppsförklaring...

Läs mer

Effekter av dammbindning av belagda vägar

Effekter av dammbindning av belagda vägar VTI rapport 666 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Effekter av dammbindning av belagda vägar Mats Gustafsson Göran Blomqvist Per Jonsson Martin Ferm Utgivare: Publikation: VTI rapport 666 Utgivningsår:

Läs mer

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping.

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping Linköpings kommun linkoping.se Datum: April 2014 Handläggare: Helga Nyberg och Caroline Rydholm Organisation:

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10

Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10 VTI rapport 707 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10 -halter Mats Gustafsson Cecilia Bennet Göran Blomqvist Christer Johansson Michael Norman

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag

Läs mer

Sverige måste leva upp till EU:s luftkvalitetskriterier

Sverige måste leva upp till EU:s luftkvalitetskriterier Sverige måste leva upp till EU:s luftkvalitetskriterier Magnus Moreau Miljödepartementet EU-rättsliga luftkvalitetskrav Direktiv 1999/30/EG Direktiv 2008/50/EG Medlemsstaterna ska se till att gränsvärdena

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter 2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter

Läs mer

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden. 1 jan dec 2010 BMK Rapport Luft 2011:1

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden. 1 jan dec 2010 BMK Rapport Luft 2011:1 Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden 1 jan 2010 31 dec 2010 BMK Rapport Luft 2011:1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Begreppsförklaring 2 2.2 Partiklar, PM10 2 2.3 Hälsoeffekter

Läs mer

2013 Luften i Stockholm

2013 Luften i Stockholm 213 Luften i Stockholm Dnr: 214-3995 SLB-rapport: 2:214 Utgivningsdatum: 214-3-26 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: SLB-analys, Lars Burman Produktion: SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm

Läs mer

SLB 1:2011. Luften i Stockholm

SLB 1:2011. Luften i Stockholm SLB 1:211 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 21 Luften i Stockholm Årsrapport 21 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Abstract... 8 Så kontrolleras luften i Stockholm... 1 Mätstationer och mätkomponenter...

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) PM 2006 RIII (Dnr 314-1294/2005) Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Mikael Söderlund

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3 Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan Rapportserie 2014:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund...1 2.1 Begreppsförklaring...2 2.2 Partiklar...2 2.2.1 Hälsoeffekter...3 3 Metod...3

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm, RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:00 Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm, BTX GC/FID Punktmätare för NO2 och O3 DOAS 487 m Sträcka Passiva provtagare Stockholm SLB-analys, augusti 2000

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR

SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR 2003-2004 PM februari 2005 Ekvivalenta ljudnivåer 2005 dba 80 75 Sveavägen, dygnsekvivalenta ljudnivåer Observatorielunden, dygnsekvivalenta

Läs mer

Försök med dammbindning längs E4/E20 vid L:a Essingen 2007

Försök med dammbindning längs E4/E20 vid L:a Essingen 2007 SLB 3:27 Försök med dammbindning längs E4/E2 vid L:a Essingen 27 Michael Norman 1 & Christer Johansson 1,2, 1 SLB, Miljöförvaltningen, Stockholm 2 ITM Stockholms universitet MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM,

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms

Läs mer

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum SLB 11:2013 Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum UPPMÄTTA HALTER AV KVÄVEOXIDER VID SVEAVÄGEN, STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, OKTOBER 2013 Förord I rapporten

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP) SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-06-16\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-06-01 MHN 2009-06-16 p 20 Anette

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet SLB 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet Christer Johansson 1,2, Michael Norman 2 & Mats Gustafsson 3 1 Institutionen

Läs mer

Luftkvalitet i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län

Luftkvalitet i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län LVF 2014:1 Luftkvalitet i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län KONTROLL OCH JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER ÅR 2013 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2014 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord...

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2013-05-08 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Partikeldämpandande åtgärder i Göteborg 2014

Partikeldämpandande åtgärder i Göteborg 2014 Partikeldämpandande åtgärder i Göteborg 2014 bild Foto: Jan barndberg 1 Förord I den här rapporten utvärderar miljöförvaltningens utredare effekterna av de partikeldämpande åtgärderna som utfördes i Göteborg

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer