Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn"

Transkript

1 Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn Karin Helander: Suzanne Osten, professor i regi vid Dramatiska institutet och konstnärlig ledare för Unga Klara vid Stockholms stadsteater sedan 1975, har varit en banbrytare med oerhörd betydelse för utvecklingen av barnteater såväl i Sverige som internationellt. Själv har jag, som teatervetare och barnkulturforskare, följt Suzanne Ostens arbete på barnscenen genom åren. I texten som följer för vi en dialog om betydelsen av scenkonst för barn utifrån flera aspekter, som makt, barndomsdiskurser och produktion resp. reception av scenkonst. Suzanne Osten är en konstnär som också reflekterar över sin praktik, hon utövar konstnärlig forskning, hon skapar teater jag sitter i publiken, analyserar och tolkar. Vi är båda vuxna, men försöker omfatta ett barnperspektiv där jag sitter i salongen är jag inte del av själva målgruppen, barnen. Jag är för stor. Det gör forskningen kring kultur och konst för barn särskilt komplex, med många varv i den hermeneutiska spiralen. Som teaterforskare analyserar och tolkar jag Suzanne Ostens föreställningar med hjälp av föreställningsanalytiska metoder, som har sin bas i vuxenteatern, men som går att applicera också på scenkonst för barn. I en modell för föreställningsanalys, inspirerad av en kombination av semiotik och hermeneutik, 1 betonas tre grundläggande frågeställningar: - Vad berättas genom föreställningens fiktion, uttryckt i tematik och konflikter? - Hur gestaltas dessa teman genom teaterns språk, genom färg, form, rörelse, ljus, ljud, musik, text, skådespelarkonst, dans etc. eller genom teatrala tecken för att tala teatersemiotik? - Vem/vilka berättar man för hur fungerar publiktilltalet? För mig är det också viktigt att tolka receptionen och det är särskilt relevant och svårt med barnteater! Man kan också avläsa och tolka en teaterföreställnings kommunikation på flera nivåer: en fiktionell (eller symbolisk) nivå (föreställningens meningsproduktion, betydelsen av det sceniska skeendet), den sensoriska nivån (vad vi uppfattar med våra sinnen) och den artistiska nivån (konstnärlighet, yrkesskicklighet). Dessa tre nivåer samverkar och samspelar dynamiskt under en föreställning och påverkar tillsammans åskådarens reception. 2 1 Se bl.a. numera klassiska verk om teatersemiotik som Erika Fischer-Lichte, Semiotik des Theater, Tübingen 1983, Patrice Pavis, Language of the Stage, New York 1982 samt om hermeneutik, t.ex. Hans-Georg Gadamer, Wahrheit und Methode, Tübingen Om semiotisk-hermeneutisk föreställningsanalys och reception se bl.a. Jacqueline Martin & Willmar Sauter, Understanding Theatre. Performanca Analysis in Theory and Practice, Stockholm 1995 och Michael Eigtved, Forestillingsanalyse. En introduktion, Fredriksberg Willmar Sauter, The Theatrical Event. Dynamics of Performance and Perception, Iowa City

2 I Suzanne Ostens scenkonstrepertoar för ung publik sedan slutet av 1960-talet kan man urskilja flera faser. Hon arbetade i den fria gruppen Fickteatern ( ) med politiskt progressiv och konstnärligt avantgardistisk frigruppsteater. Fr.o.m har hon varit verksam på Stockholms stadsteater (sedan 1975 på scenen Unga Klara) och presenterat scenkonst som erkänner barns rätt till konstnärlig gestaltning av existentiella frågor och dilemman, från barntragedier och tabubrytande uppsättningar som Medeas barn (1975), Hitlers barndom (1984) och Flickan, mamman och soporna (1998) till det nyskapande och utforskande Babydrama (2006) som ytterst handlar om också babypublikens (6-12 månader) rätt till konstnärliga upplevelser. Om man gör en översiktlig analys av Suzanne Ostens scenkonst för ung publik så präglas fiktionen av några teman. Dit hör det utsatta barnet. Suzanne Osten skildrar på barnscenen de livsfrågor som i hög grad upptar barns tankar: ensamhet och övergivenhet men också orättvisor och maktmaktlöshet. 3 En för barnteatervärlden epokgörande uppsättning blev Suzanne Ostens och Per Lysanders Medeas barn i Ostens regi på Unga Klara. Pjäsen har sedan dess spelats i många iscensättningar både i Sverige och på den internationella barnscenen. Det är en barntragedi, inspirerad av Euripides Medea, men sedd i ett nytt (barn)perspektiv. Utgångspunkten var att skildra barns utsatthet i en skilsmässosituation, hur barnen drabbas av de vuxnas konflikt. Här har barnen huvudrollerna. Medeas barn utspelas på två plan: dels ett klassikerplan knutet till den antika förlagan, vilket handlar om den vuxna konflikten mellan Medea och Jason, dels ett samtidsplan där barnen leker skilsmässolekar. Efter att barnen genomlevt sin ångest, rädsla och förtvivlan i drömmar och flyktlekar har de kraft att hjälpa de vuxna att möta verkligheten och söka en rimlig lösning på konflikten. 4 Suzanne Osten har skrivit om tillkomsten av Medeas barn, men också många artiklar om barnteater. Ett flertal är samlade i boken Mina meningar. På framsidan står ett citat, typiskt för Suzanne Osten: Jag talar enträget antingen om barn eller teater. Ofta båda två. När jag pratar om barnteater menar jag i själva verket revolution. 5 I artiklarna framstår tematiken kring makt och barndom lika stark som i hennes teater. Suzanne Osten formulerar att barnperspektivet handlar om (att beskriva) makt. 6 Redan i samband med uppsättningen av Medeas barn relaterar hon barnperspektivet till politisk makt: Ja, först måste man då klart se att barnen 3 Sven Hartman & Tullie Torstenson-Ed, Barns tankar om livet, Stockholm Om Medeas barn, se bl.a. Karin Helander, Från sagospel till barntragedi, Stockholm 1998, Karin Helander, Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund 2003, Suzanne Osten, Mina meningar, Hedemora 2002, Children s Theater in Sweden, Stockholm Osten Ibid. s

3 själva, utan vuxna, inte kan förändra den politiska verkligheten. Barnmakt är nonsens. 7 Suzanne Osten: Jag har valt att arbeta för barn med teater sedan 1967 och har många gånger varit tvungen att bekämpa vad jag kallar samhällets barnrasism; en inställning som ofta haft att göra med språket. - Barn förstår inte den här pjäsen eller De har inte fattat det här, det är för avancerat språk är invändningar som följt den konstnärliga teatern för barn. Medeas barn är ett drama om hur barnen upplever sina föräldrars skilsmässa och en modelltragedi för barn 7 år gamla och uppåt. Dramat blev min point of departure som konstnär och medveten barnteaterforskare. Jag inser att det är värdefullt att rekonstruera vår mycket sofistikerade process med pjäsbygget. Aldrig hade jag anat att detta att skildra maktperspektivet, det vi nu kallar barnperspektiv, det vill säga att se barnens behov av sina föräldrar och på samma gång barns rätt och beroende av att få veta sanningen om sina liv, skulle skapa en sådan skandal bland den vuxna allmänheten i Stockholm Min medförfattare Per Lysander och jag bestämde oss för att ta ett radikalt steg: använda en klassisk tragedi för barn. Vi ville arbeta fullskaligt teatralt med vuxna professionella och med en text med det litterära språket intakt och skriva en modern pjäsversion där barnens språk arbetades in i pjäsen. Barnens upplevelser av att leva med de vuxna och deras kamp att greppa vuxenvärlden skulle gestaltas. Barns tankar på självmord i samband med föräldrarnas skilsmässor var väl kända. Skilsmässoantalet hade i hela Europa efter 1960 genomgått en historisk ökning. Pjäsen behövs fortfarande som en existentiell klassiker, den spelas och översätts. Dock ej i USA där det inte finns vad vi kallar subventionerad skolteater. Den engelske dramatikern Tom Stoppard har skrivit om Hamlet via birollerna Gyldenstern och Rosencrantz. Vi införde på samma dramaturgiska vis barn som huvudpersoner i föräldrarnas värld. Medea dödar sina barn för att Jason har tagit en annan kvinna till sin. Dessa mytologiska barngestalter är i bakgrunden när vi ser originaldramat. Dock klampar de vuxna in i barnkammaren och ändrar på alla förutsättningar för barnens liv. I Medeas barn så dödar Medea inte barnen. Men barnen drömmer det. Vi ville dessutom återvända till idén om katharsis i artistotelisk mening. Medeas barn är ett emotionellt drama för barn med en förlösning, dock utan ett förenklat lyckligt slut. Skandalen blev ett faktum. Inte på det sätt vi trodde: att provokationen skulle granskas estetiskt eller att röster skulle höjas mot det grymma i pjäsens myt. Medeahäxan är Solens dotter och gör en del grymma handlingar för sin mans skull. Istället kom reaktionerna att handla om ordet som ett barn i pjäsen säger till ett annat barn i pjäsen; repliken som syftar på att förklara hur barnen kom till: - Och dom knullade. 7 Ibid. s.30. 3

4 Det som var viktigast i vår maktanalys av den vuxnes ansvar och brist på inlevelse i sina barn provocerade fram skuld hos de vuxna och ställde alla diskussioner om barnteater på ända. Klart blev att de vuxna i debatten ville ha total emotionell kontroll över den teater barn ser, d.v.s. man ville inte visa några upprivande pjäser för barn i skolan. Pjäserna fick inte väcka kritik mot föräldrar eller skapa oro hos barnen. Man trodde att barnet inte förmår försvara sig mot känslor eller upplevelser på scen eller på film. Lärare hamnade i en dubbel situation mellan skola och hem. Samhällets syn på barnen som åskådare på teatern har under mina verksamma år som konstnär retat mig. Den är dubbelmoralisk och omodern, mycket okunnig om barns faktiska liv och upplevelser. Idag förekommer också moralpanik när det gäller teater - som få barn ser, jämfört med den oskyddade tillvaron framför TV och dator. Vi oroar oss över allt som kan hända barn. Teaterföreställningen exponerar sig och inbjuder till debatt, det är ett politiskt drag på barnscenen! Jag har sedan dess arbetat med allierade experter, pedagoger, analytiker, föräldrar och barn för att skaffa mig och ensemblen en kunskapsplattform. Vi har velat arbeta med faktisk kunskap om barns syn på det vi berättar. Vi arbetar gärna med vad vi kallar en referensgrupp och testar oss fram under arbetsprocessens gång. Karin Helander: När jag har studerat barnteater i historiskt perspektiv har jag urskiljt tre huvudsyften i de vuxnas intentioner som både kan dominera och överlappa varandra eller samspela teater som pedagogik, förströelse och konst. Trender och tendenser i svensk barnteater, både i form och innehåll, har skiftat kraftigt och stundtals mycket snabbt. Vuxenvärlden är opålitlig i sin syn på vad som är lämpligt (och ofta nyttigt och/eller skojigt) för barnpubliken. 8 Under de senaste decenniernas diskussion kring barn och barndom har barndomsforskningen arbetat med begreppet barndomsdiskurs för att tydliggöra förändringar och variationer i konstruktionen av barndom och för att utforska relationen mellan strukturer och enskilda situationer. Utifrån Michel Foucaults diskursbegrepp och maktteorier analyseras barndomsdiskurser i relation också till barnkultur och vuxenproducerad konst för en barnpublik. 9 Den svenska barnteatern kan avläsas genom skiftande barndomsdiskurser. Det goda barnet återfinns i många av de små dygdemönster som befolkar sagospelen från sent 1800-tal och det tidiga 1900-talet med det onda barnet som motvikt och varnande exempel. Det fria barnet intar i viss mån tiljorna med frihetspedagogiken. Kavata ungar med skinn på näsan är kapabla att lösa kniviga problem. Det kämpande barnet får strida för solidaritet och rättvisa i samhällskritiska pjäser. Det kompetenta 8 Helander Helander

5 barnet får då en huvudroll också i salongen, genom att kritiskt ta ställning till pjäsens problematik. Familjedramats och barntragedins upprivande separationer, som i Medeas barn, tvingar kompetenta barn att ta ansvar och kräva respekt. Det sårbara och utsatta barnet är fokus i den barndramatik som får stort genomslag från 1970-talet och som svarar mot barns existentiella tankar och funderingar om livet 10, också med impulser från barnpsykologi och psykoanalys. Under de senaste decennierna har gränserna mellan barndom och vuxenhet suddats i kanten. Sökandet efter livsmönster och konstruktionen av människans identitet är ett livslångt projekt. Vuxna abdikerar från vuxenansvar, medan barnen genom media tidigt tar del av vuxnas erfarenheter och problem utan att själva ha upplevt dem. Den postmoderna barndomens konsumtionssamhälle, medialiserade referensramar, reklamens symboler och IT-teknikens virtuella världar präglar pjäser som handlar om barnet i den postmoderna tillvaron. Det postmoderna barnet leker med identiteter och spelar olika roller. I Suzanne Ostens teater har man också kunnat följa detta förändrade barndomsparadigm: Barnen / / har fått sin historiska roll helt förändrad. 11 I Ostens teater korsar barndomsdiskurserna varandra, de kombineras och varieras. Det kompetenta barnet kan vara sårbart men uppfinna sina överlevnadsstrategier. Det utsatta barnet kan kräva sina rättigheter. Barnet kan vara både gott och ont, det kan växa fritt och tuktas. I Hitlers barndom (1984) utgick Suzanne Osten och författaren Niklas Rådström från barndomsperspektivet men problematiserade det onda barnet genom frågan: När blev Adolf Hitler? Inspiratör var psykoanalytikern Alice Miller som i ett brev till Osten och Unga Klara skrev: Men alldeles speciellt gläder det mig att möta människor, som med sådan intensitet och sanningslidelse som Suzanne Osten inte bara vågar göra egna upptäckter, utan också har möjlighet att till sin publik eller sina läsare förmedla en chans till nya upptäckter. Eftersom teatern är ett av de få ställen där det fortfarande är tillåtet att känna, är teatern också ett mycket lämpligt forum för denna förmedlingsprocess. När jag hörde talas om idén att dramatisera Hitler-kapitlet hade jag bara en betänklighet. Pjäsen fick på inga villkor bli en idealisering av Hitler, eftersom detta fullständigt skulle strida mot mina intentioner. Jag har analyserat en monstruös förbrytares barndom, för att med ett extremt exempel visa att varje barn är oskyldigt Hartman & Torstenson-Ed Osten 2002, s Citat från Unga Klara. Barnteater som konst, Hedemora 1986, s. 96, se också Suzanne Osten & Helena von Zweigbergk, Osten om Osten. Barndom, feminism & galenskap, Stockholm

6 Suzanne Osten: Hitlers barndom gjordes både för vuxna och för barn men med olika dramaturgier..ett växande intresse för nazism och för den demoniske Hitler bland grundskolelever i Stockholmskolor gjorde mig och mina kollegor uppmärksamma på den s.k. svarta pedagogiken som Alice Miller problematiserar. Slagna barn med auktoritära föräldrar har en benägenhet att idealisera krig, fascistoida ideal och visar ett stort förakt för svaghet. För vuxen publik växte en pjäs fram om det lilla slagna barnet som blev den hårde och demoniske H. För barn gjorde vi tvärtom, vi tog scenerna om den oövervinnerlige H och skalade av figuren scen efter scen och fann det lilla rädda slagna barnet. Samarbetet med Alice Miller är ett exempel på hur jag ofta sökt en allierad till vårt arbete med ny dramatik kring tabuämnen. Teatern behöver helt enkelt en analytiker med insikt i människan och med blick för samhälleliga frågeställningar. Alice Miller var vid denna period upptagen av uppfostran som den såg ut i skola och förskola och kyrkans syn och undervisning i början av 1900-talet i Europa. Hon läste vår pjäs Medeas barn och tyckte den var lysande och hon godkände att Niklas Rådström och Unga Klara dramatiserade kapitlet Hitlers barndom från boken I begynnelsen var barndomen. Alice Miller kom och såg föreställningen och klargjorde också för oss varför de vuxna konstnärerna som ofta arbetar endast med barn och inför barn kan känna sig övergivna. Skådespelaren t.ex har ju länge längtat efter att bli betraktad i sin konst av en vuxenpublik och får legitimitet av den. Barnen behöver denna vuxenblick och kräver vår uppmärksamhet. Behoven krockar. Detta arbete kom att betyda mycket för mig personligen. Ett chockerande arbete. Upptäckten av olika perspektiv på maktidentifikation d.v.s. insikten att samma historia berättad för insiktsfulla vuxna skulle ge andra effekter än den väg vi valde..identifikation med angriparen är en stark mänsklig drift. Den som plågat dig har stort inflytande och du försvarar ofta våldet riktat en gång mot dig själv.. Du kan bara nå dem som vill förändring, sade Alice Miller, när vi började spela för vuxenpublik. Den djupare dialogen med de vuxna om barndomen är ett lika viktigt perspektiv för mig som att spela för barnpublik. Vi vuxna kan - ja, ska - förändra samhället. Barnen får hopp av våra handlingar. Den norske filosofen Harald Ofstad som skrivit boken Vårt förakt för svaghet är den andra viktiga impulsgivaren i det projektet. Under mina år har jag samarbetat med åtskilliga författare, psykoanalytiker, experter på barn, föräldrar, konstnärer och barn i alla åldrar för att få fram pjäser som är slagkraftiga och emotionella, med överraskande språk och berättelser. Jag har valt att kalla huvudlinjen jag gjort för barnteater som konst, för att slippa kravet på pedagogik och skolkunskaper. Och jag har alltid insett att vi vuxna som arbetar med barn måste växla våra perspektiv. Många gånger har vi märkt att barnen lever i ett slags kaos. Vi vuxna kan kanske hjälpa dem med mönster och strukturer. 6

7 Karin Helander: Suzanne Ostens scenkonst för barn har tydliga influenser av modernismens lekfullhet och estetiska nyfikenhet. Unga Klara har varit och är en plats för djärva formexperiment och konstnärliga upptäcktsfärder. Som signifikanta drag för modernismen räknas normbrott och frigörelse från traditioner, såväl språkligt som tematiskt. Raserandet av hävdvunna konventioner, gestaltningsprinciper och tabun samt utforskandet av nya ämnen har också utmärkt modernismen. Det gäller inte bara estetiska frågor utan också synen på människan, samhället och världen. Inspirationen från modernismen har också bidragit till ett gränsöverskridande mellan de sceniska språken, mellan bild, ljus, ljud och rörelse. Den teatrala modernismen underminerar också begreppen förståelse och begriplighet. Också språkleken spelar roll i Suzanne Ostens barnteater. Ett avancerat exempel på små barns språkliga utveckling som impuls för teater var Unga Klaras Snarkjakten (1976) för barn mellan 3 och 7 år, efter en text av Lewis Carroll. Inspirerade av den ryske barnboksförfattaren och språkforskaren Kornej Tjukovskij hade Per Lysander och Suzanne Osten dramatiserat Carrolls text. Tjukovskij ser barnets utveckling mellan två och fem år som den kanske mest kreativa i en människas liv och han hävdar vikten av rytmiska ordlekar och språklig fantasi för ett barns utveckling. Han beskriver hur nonsens fungerar som tankegymnastik vilken främjar två- och treåringarnas språksinne och intellektuella kapacitet. I hans budord för poeter som skriver för barn ingår kraven på verbal bildkonst, poetisk medvetenhet och musikalitet. 13 Unga Klara hade under arbetsprocessen arbetat med texterna på förskolor och daghem. Man berättade historien på prosa och vers samt spelade vissa partier på engelska med ett förstärkt kroppsspråk. Barnen fick sedan själva improvisera över vad de sett och man diskuterade känslor som vrede och rädsla. Snarkjaktens språkliga experimenterande med rim och rytm stimulerade barnens språkutveckling. För att följa upp barnens reaktioner åkte ensemblen ut till daghem och lekte Snarkjakt med barnen. Det visade sig att barnen bubblade rim och ramsor, situationer och NY POESI. 14 Uppsättningen blev omdiskuterad och väckte debatt. Suzanne Osten förfäktar en radikal estetik, något som hon menar att hon har lärt sig av barnen. Men inom barnkulturen upplevs radikal estetik ofta som provokativ av de vuxna! Suzanne Osten har ofta utmanat och underminerat inte bara estetiska gränser utan också ämnesmässiga tabun; från skilsmässobarnens flyktlekar i Medeas barn och barns uppväxt med alkoholmissbrukade föräldrar i uppsättningen av Börje Lindströms Sprit (1978) till barns självmord i Gränsen (2000) som bygger på en autentisk händelse där två flickor i den 13 Kornej Tjukovskij, Från två till fem år. Om barns språk, dikt och fantasi. Hedemora, 1976 (rysk originalutgåva 1925) 14 Unga Klara. Barnteater som konst, s

8 lilla franska staden Somain begick självmord för att följa sin idol i Nirvana, Kurt Cobain, i döden. I Flickan, mamman och soporna (1998) skildras en flickas uppväxt med en ensamstående, psykotisk mamma. Historien bygger på Suzanne Ostens egna erfarenheter av att växa upp med en schizofren mor. Mammans psykiska sjukdom gestaltas genom demonerna Polter och Geist, som tvingar mamman att samla sopor och skräp. Suzanne Osten beskriver i artikeln Tabu och barnteater arbetet med texten och uppsättningen: Som regissör har jag behov av att skapa nya bilder. Inte minst av klyschan barndom. Blanda genrer och stilar, det ska inte synas att det är för barn; realism, språk, avantgarde, komplexitet, show. Vi kan berätta med ett barnperspektiv utan att förenkla något i våra val av språk, bild och mänsklig erfarenhet, Lyckligt slut behövs inte. Vi har förstått att en framtidstro finns inbyggd i barnens kroppar och fantasi. De växer snabbt, de ska överleva, de skapar de nya bilder de behöver och diktar vidare. Den enda avgörande skillnad jag funnit mellan barn och vuxna som teaterpublik är att barn tar sig tydligt framåt. De blickar inte gärna tillbaka. Barndomen är vår egen uppfinning, även om de kan säga: När jag var liten. 15 Suzanne Osten: Flickan, mamman och soporna är en spökhistoria för barn i 7-årsåldern. Barnen tycker inte sopor är lika äckliga som de vuxna. De är dessutom försedda med positiva tolkningar i överlevnadens tjänst, de vet inte om alla möjliga katastrofer som vi vuxna har läst, sett, mött. Det är också en historia för dem om en levnadsglad flicka som besegrar sin mammas psykos och jagar bort demonerna ur huset. Det är däremot en livsbejakande, ibland upprörande, historia om hur en flicka i 8- årsåldern lever med sin mamma som har en psykisk sjukdom och behöver andra vuxna. Flickan förstår inte att mamman är sjuk, ty för henne är detta den mest älskade mamman hon har, men hon mobiliserar sin egen överlevnadskraft när det börjar bli för konstigt. Sjukdomsbegreppet kan hjälpa barnet från skulden. Barn tror alltid att de orsakar förälderns lidande. Flickan Ti i pjäsen letar upp människor i sin omgivning som är beredda att förstå och hon söker dem för att kunna uttrycka sig till dem gjorde jag min film Mamma, som handlade om en ung kvinna, min mor, som gick under i sjukdom. I den här pjäsen står flickan Ti i centrum för berättelsen om hur det är att leva sitt liv med en sjuk mamma och ändå klara sig vidare. Och om att ha rätt till sin fantasi. Det är om man så vill ett projekt om farliga och goda fantasier. Historien är inte så ovanlig. Det finns ett par barn i varje skolklass i Sverige som i någon period har det besvärligt med de vuxnas demoner. De dramatiska turerna som Polter och Geist låter mamman och flickan och ibland 15 Mina meningar, s. 202f. Artikeln publicerades först i Barn Teater Drama, Centrum för barnkulturforskning nr 32, Stockholm Pjäsen är en dramatisering av Erik Uddenberg efter en bok av Suzanne Osten. 8

9 lärare och andra dras in i är drastiska. Pjäsens spelstil är full av humor i konfrontationen med det psykotiska beteendet och vårt krav på det normala. För barnen i publiken blir demonerna härliga karaktärer, farliga som man kan avsky, de eleganta gangstrarna har fått en motståndare i Ti, en person som kan mobilisera när hindren hopar sig. Soporna växer hemma, det gäller att överlista mammans knepiga förbudslista. Demonerna vill lägga under sig mamman, ja hela samhället - men de drivs iväg till slut. Isoleringen bryts. Det är en handfast spökhistoria för barn, och det slutar öppet. Men det är mera än en spökhistoria för somliga Det finns ett sceniskt budskap: I demonernas värld finns ingen pardon. Därför måste barn mobilisera fantasin och kraften. Ingen unge klarar detta själv. Vuxna måste in och bryta isoleringen. En lärare finns i pjäsen som blir den som fattar beslutet att bryta sig in i Tis och mammans lägenhet. Vi arbetade med barn och tonåringar till psykiskt sjuka föräldrar, vi skapade seminarier för lärare med undervisning om psykisk sjukdom och strategier för samtal med barnen. Vi samarbetade med flera organisationer med seminarier, material och diskussioner. Vi turnerade i Sverige, och har spelat pjäsen i många länder (USA, Europa, Sydafrika) och mött samma sorts publik: lågstadiebarn och engagerade vuxna. Vi missbedömer storlek och barns reaktioner hela tiden. Barnets strävan är växande. De erfar inte skuld när de ser sorg och konflikter på scen. Vi vuxna däremot, med våra referenser, ser oftast nostalgiskt och med skuld på samma teman. Vi ser tillbaka. Vi sörjer det som gick förlorat. Detta är en stor och avgörande skillnad. Vuxna är ofta mycket sentimentala. Barn hoppas. De ser alltid framåt. 16 Karin Helander: Ytterst när man talar om scenkonst för barn handlar det om barnsyn! Det kan innebära viljan att nå barnen i publiken, med ett medvetet barnperspektiv men kanske också att nå barns perspektiv (dvs barns egna röster och utsagor om teatern, tolkat genom vuxna, dock). 17 Jag har arbetat mycket med receptionsstudier med barnpublik. 18 Ett nyckelord är begreppet förståelse i betydelsen begriplighet. Det handlar om vuxenvärldens fixering vid förståelse, inte barnens. Ofta frågar vi om barnen förstått (=förstått de vuxnas intentioner). Men små barn har inga problem med förståelse. Det lilla barnet utgår självklart från sitt eget intresse och sina egna referensramar, väljer ut det som känns spännande och fogar samman delarna till sin alldeles egna föreställning. Ett föremål, en detalj, en situation eller en figur som fascinerar kan bli huvudinnebörd och styra resten av upplevelsen. När barnen börjar skolan lär de sig snabbt att det finns facit, d.v.s. rätt eller fel svar på alla frågor - vare sig det gäller räkning eller konst. Barn 16 Osten, Mina meningar, s Om barnperspektiv och barns perspektiv se bl.a. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 8, nr Se t.ex. Karin Helander, Det var roligt när mamman grät - barns tankar om teater, Barns smak om barn och estetik, Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet

10 inser att vuxna tycker att teater skall vara nyttigt, ha ett budskap och kunna logiskt förklaras. Därför är det inte konstigt att barn även i de mest fria, associativa föreställningar som egentligen inte går att begripa i logisk mening säger för att vi vuxna ska bli nöjda - : Den var rolig och sorglig och man förstod väldigt mycket också, Det som var bra var att man förstod vad handlingen var i historien och Jag tyckte teatern var väldigt bra. Den var också väldigt lätt att förstå. Barn skolas tidigt in i vuxnas syn på förståelse som ett kvalitetskriterium. Begreppet förståelse, i betydelsen bokstavlig begriplighet, ställs på sin spets när man talar om de allra minsta barnens rätt till konstnärliga upplevelser. I FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 31) formuleras barnets rätt att fritt och till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Men när är det lämpligt att börja? Vid skolstarten? Eller anser vi vuxna att 3 år är lagom? Vad vuxenvärlden tycker ändrar sig efter tidens syn på barn och barndom, fostran, kultur och konst. Man kan roa sig med att fråga från andra hållet s.a.s. när är det dags att sluta uppleva konst, vid 93 eller 85 eller 67? Visst känns det absurt med en äldre åldersgräns kanske är det lika absurt med en yngre? Med stöd av ny spädbarnsforskning har Suzanne Osten utforskat scenkonstnärliga uttryck för babypubliken, som uppenbarligen uppfattar upplever och uppskattar teaterns sammansmältning av musik och rörelse, ordkonst och bildkonst. Babydrama, av dramatikern och psykoanalytikern Ann-Sofie Bárány, i regi av Suzanne Osten, gavs på Unga Klara 2006/2007. Det var en storslagen uppsättning av färg, form, rörelse, språk, musik och skådespelargestaltning för barn mellan 6 och 12 månader (12-15 barn per föreställning plus medföljande vuxen). Babydrama gestaltar det lilla barnets erfarenheter; att bli till, miraklet att födas och lusten att leva. 19 Suzanne Osten: Linjen från Medeas barn 1975 till Babydrama 2006 handlar inte om tabu vad det gäller ämne, men det är samma perspektiv: vi teatern, riktar oss till barnet, med föräldrar i bakgrunden.. När kan barn behöva teater? Vill du skriva en pjäs för babysar? Jag ställde frågan till psykoanalytikern Ann-Sofie Bárány. Hon skriver om och forskar kring psykets teatralitet. Och hon arbetar med små barn. Jag var fascinerad av den franska barnpsykoanalytikern Francois Dolto. Om en spädbarnspsykoanalytiker kan tala till barnet i vårdarens famn och om min vän Maria Öller kan spela clown för det 19 Om Babydrama se Ann-Sofie Bárány, Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst, Barn(s)kultur nytta eller nöje?, Centrum för barnkulturforskning nr och Marie Ramm, Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama Man kan aldrig börja tidigt nog, Utsikter och Insikter Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning nr

11 sjuka barnet i sängen på sjukhuset, borde väl jag på teatern med allt mitt folk kunna? Och Stadsteatern vill ju bredda sin publik. Den moderna spädbarnsforskningen omfattar nya kunskaper om hur barnet via ansiktet, rösten, kroppen och känslorna lär sig sin väg till mänsklighet. Teatern är som gjord för detta spel med ansikte, känsla och röst. Men då måste teaterns hantverkare också få tillfälle att forska lite djupare i sitt arbete. I Babydrama arbetade jag och mina medarbetare med alla teaterns grundfrågor: dramaturgi text och ämne scenografi, rum och ljus publikplacering och förflyttningar skådespeleri, spelstil och rörelsespråk musik, tonalitet och rytm, skillnaden mellan ett vardagligt möte och ett teatralt, föreställande frågan om äkthet och förställning skillnaden mellan främmande språk och vårt eget humor Har babyn humor, kan man fråga sig. Den som har hört fem spädbarn skratta samtidigt åt en ordlek vi har i föreställningen har skakats om i grunden. Dramat nu Babydrama - handlar om att födas. Barnet vill bli till och är berättelsens subjekt. Babydrama beskriver konflikter, barnets eget liv och starka vilja att 11

12 erövra världen. I en serie scener möter clownföräldern sin baby, delvis i förvirring. Hur ska man mötas? Vem är du egentligen? Mamman i en scen regredierar och vill bli baby själv efter en jobbig födelsedag med barnet. Förälderns krav och stränga -Nej! gör att barnet i en annan scen slår sig fri på sin stora trumma. Våra publikbarn från 6 månader kryper mot skådespelarna, uttrycker sin empati och sitt intresse och är sällan ens förskräckta av de stora känslorna. De ser och förstår, vet vi nu. Det är bara teater. Men det handlar om något som kan intressera denna publik, bli till, födas. Leva. Debatten om Babydrama har hittills kommit att handla om följetongen: Förstår dom verkligen det här? Är det inte för mycket, orkar de, de glömmer väl allt? Är det meningsfullt för dem? För mig, Ann-Sofie Bárány och skådespelarna som har mött 1750 barn och deras anhöriga och som under 2 år studerat saken i detalj, har pjäsen för babyn och kontakten vi fått, varit det mest meningsfulla vi uträttat på teatern. Babydramateaterprojektet och den av Bengt Danneborn filmade processen avsedd att bli en dokumentärfilm, visar hur vi sätter de vuxna - skådespelare och föräldrar, experter och medarbetare - i kontakt med sina egna tidigaste minnen; de egna spädbarnserfarenheterna. Det har varit en regiprocess med text inför spädbarnspublik som har satt de vuxna i kontakt med det glömda. Och som upprättat ett barnperspektiv från början. Vi gör detta arbete med de vuxna skådespelarna för att öka deras sensibilitet och nå kontakt och ökad förståelse för det verbalt språklösa barnet. 12

13 I boken På kroppen och på skriket av spädbarnsanalytikern Caroline Eliacheff, beskrivs läkande samtal med traumatiserade spädbarn från tre månaders ålder. Barnet möter i vårdarens famn en annan vuxen som formulerar sanningen och läkning sker. Om en spädbarnsanalytiker kan tala med känsla, kropp och inlevelse till ett tremånaders barn, borde teatern kunna göra detsamma. Som regissör är jag alltid inne på ett vidgat begrepp av ordet förståelse. Mäter vi ord och testar vad barn kan återge från en pjäs eller en film kan alla vuxna kritiker få rätt. Men den sinnliga erfarenheten av orden, gesten och känslan bildar en helhet. Och varför skulle vi inte tilltro våra små barn att se teater, när vi tilltror dem att vandra genom staden: galleriorna, varuhusen och att se filmer, TV, spel, serier och barnbilder. Ordet förståelse måste ges en vidgad betydelse för att fånga det som sker på teatern. UPPLEVELSEN måste vi analysera på ett kvalificerat sätt. Behöver ett spädbarn teater? Vi människor behöver berättelsen för att få syn på livet och tyda mening med det. Moses i vassen är kanske det första babydramat, historien om vistelsen i Mammas mage? Grekerna skapade Dramat som berättar om vårt öde och budskapet i Unga Klaras pjäs för babysar och deras föräldrar skulle kunna sammanfattas så här: Välkommen till livet du fick. Sen färdades du i vatten i nio månader. Sen kom du ut till oss. Här möter du föräldrar som du inte känner, men du förnimmer redan att du är ett jag. Ditt drama börjar. Men tänker du som läser det här: ett spädbarn är inte tänkbart som teaterpublik. Du har ju rätt. Spädbarnet är maktlöst men unikt. Alltså är budskapet till föräldrarna: Det barn du har i famnen är en självständig människa som du ska hjälpa 13

14 se och höra vår teaterberättelse som riktar sig till barnet. Ensemblen som för första gången spelar för en så ung publik har iakttagit att t.o.m. 6- månadersbarn uppfattar scenrum, ljus, detaljer, rörelser. Barnen letar efter ansiktets känslor hos skådespelarna. De intresserar sig för helmasker. Spädbarnen svarar på vår dialog. De kryper närmare och vill undersöka allt på scenen. Publiken är olika, men de är intresserade och vill se. - Min dotter satt i 35 minuter helt stilla, säger en förundrad mamma. Nyfikenhet ser likadan ut i alla kulturer hos barn som vuxna; nackarna sträcks, ögonen vidgas, ögonbrynen lyfter sig upp i förvåning. Ibland är pjäsens situationer välbekanta som ett tryggt prat och barnen somnar eller äter eller upptäcker varandra. Men lyssnandet är regelbundet mycket koncentrerat och återkommer. Det är en särskild tystnad. Vår dramaturgi fungerar. Det är en glädje att vara i ett rum med en publik som njuter. På teatern är du inte ensam om att ha ett öde och en livsresa. Det är uppenbart att vi lär oss av att se andra, känna och spela. Men åter: Hur tidigt börjar teater tala till oss? Är det inte lätt att vi underskattar barns intelligens för att de är så korta och inte kan säga vad de känner med ord? Förstår barnen teaterns ord frågar man mig. Jag talar om upplevelse. Men jag tror att vår publik faktiskt förstår det vi förmedlar av oss själva. Mina viktigaste motfrågor är: - Vilka barn och föräldrar når vi inte? - Vilka barn får aldrig se teater eller höra ord eller musik? Det gäller att finna de vuxna kring dem. SUZANNE OSTEN BARNTEATER URVAL : FICKTEATERN 23 produktioner, bland andra Hemligheter (1968) Vart går vår u-hjälp (1968) Ett spel om plugget (1969) Håll mig hårt (1969) Gräddvargen (1970) Fredag (1970) Vält grytorna (1970) Bomben som försvann(1970) : STOCKHOLMS STADSTEATER - URVAL Bellman, blomman, baby och bruden (1972) : UNGA KLARA - URVAL Medeas barn (1975) en barntragedi Snarkjakten (1976) avancerad språklek (efter Lewis Carroll) 14

15 Klass 6D Sverige världen (1978) om solidaritet och makt Sprit (1978) om barn med alkoholmissbrukande förälder Fläskhästarna (1981) en svart fars om lärare, skola och makt Hitlers barndom (1984) ur psykoanalytiskt perspektiv(alice Miller) Delfinen (1992) om syskonsvartsjuka och övergivenhet (D.W. Winnicott) Mirad (1994) klassrumsteater om krig Flickan, mamman och soporna (1998) om en psykotisk mamma Gränsen (2000) om barns självmord Babydrama (2006) om födelsen och lusten att leva Litteratur Bárány, Ann-Sofie, Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst, Barn(s)kultur nytta eller nöje?, Centrum för barnkulturforskning nr Barn Teater Drama, Centrum för barnkulturforskning nr 32, Stockholm 2000 Children s Theater in Sweden, Stockholm 1979 Eigtved, Michael, Forestillingsanalyse. En introduktion, Fredriksberg 2007 Fischer-Lichte, Erika, Semiotik des Theater, Tübingen 1983 Gadamer, Hans-Georg, Wahrheit und Methode, Tübingen 1975 Hartman, Sven & Torstenson-Ed, Tullie, Barns tankar om livet, Stockholm 2007 Helander, Karin, Från sagospel till barntragedi, Stockholm 1998 Helander, Karin, Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund 2003 Helander, Karin, Det var roligt när mamman grät - barns tankar om teater, Barns smak om barn och estetik, Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet 2004 Martin, Jacqueline & Sauter, Willmar, Understanding Theatre. Performanca Analysis in Theory and Practice, Stockholm 1995 Osten, Suzanne & von Zweigbergk, Helena, Osten om Osten. Barndom, feminism & galenskap, Stockholm Osten, Suzanne, Mina meningar, Hedemora 2002 Pavis, Patrice, Language of the Stage, New York 1982 Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 8, nr 1-2 Ramm, Marie, Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama Man kan aldrig börja tidigt nog, Utsikter och Insikter Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning nr Sauter, Willmar, The Theatrical Event. Dynamics of Performance and Perception, Iowa City Tjukovskij, Kornej, Från två till fem år. Om barns språk, dikt och fantasi. Hedemora, 1976 Unga Klara. Barnteater som konst, Hedemora

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ÄFVENTYRSRAKETEN. Känslornas och konstens pedagogik. Att med konsten som verktyg komma rakt in i sig själv

ÄFVENTYRSRAKETEN. Känslornas och konstens pedagogik. Att med konsten som verktyg komma rakt in i sig själv ÄFVENTYRSRAKETEN Känslornas och konstens pedagogik Att med konsten som verktyg komma rakt in i sig själv Zirkus Loko-Motiv utforskar möjligheterna att med Konstens hjälp hitta nya pedagogiska metoder för

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi Dikter Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Skolprogrammets förankring i Lgr 11, reviderad 2016... 4 Förmågor...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BOKRESAN. för barn mellan 0-6 år

BOKRESAN. för barn mellan 0-6 år BOKRESAN för barn mellan 0-6 år Högläsning - ett stöd för barnets språkutveckling Gemenskap Att läsa högt för sitt barn är att dela en stund av gemenskap, värme och närhet. Under högläsningen får barnet

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2017/18

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2017/18 SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2017/18 PLADASK! (förskolan -åk 2) Att Mima Hösten - (förskolan, åk 1 & F- grundsärskolan) Did I really? (åk 4-6) RESPEKT - att se sig själv och andra genom mim (åk 4-7) That s Revolting!

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Varma hälsningar, Susanna Källgren och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Varma hälsningar, Susanna Källgren och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare. Lärarhandledning Välkommen till denna lärarhandledning för Teater Eksem föreställning FUL. Vår förhoppning med föreställningen och detta material är att öppna upp för diskussion hos eleverna kring de frågor

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan läroplan för förskolan uppdaterad i mars 2013 Läroplan för förskolan 1. Verksamhetsidé för förskoleundervisningen 3 2. Den pedagogiska miljön 3 3. Arbetsmetoder 3 4. Förskoleundervisningens centrala mål

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer