Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn"

Transkript

1 Konstnärlig barnteater en dialog om betydelsen av scenkonst för barn Karin Helander: Suzanne Osten, professor i regi vid Dramatiska institutet och konstnärlig ledare för Unga Klara vid Stockholms stadsteater sedan 1975, har varit en banbrytare med oerhörd betydelse för utvecklingen av barnteater såväl i Sverige som internationellt. Själv har jag, som teatervetare och barnkulturforskare, följt Suzanne Ostens arbete på barnscenen genom åren. I texten som följer för vi en dialog om betydelsen av scenkonst för barn utifrån flera aspekter, som makt, barndomsdiskurser och produktion resp. reception av scenkonst. Suzanne Osten är en konstnär som också reflekterar över sin praktik, hon utövar konstnärlig forskning, hon skapar teater jag sitter i publiken, analyserar och tolkar. Vi är båda vuxna, men försöker omfatta ett barnperspektiv där jag sitter i salongen är jag inte del av själva målgruppen, barnen. Jag är för stor. Det gör forskningen kring kultur och konst för barn särskilt komplex, med många varv i den hermeneutiska spiralen. Som teaterforskare analyserar och tolkar jag Suzanne Ostens föreställningar med hjälp av föreställningsanalytiska metoder, som har sin bas i vuxenteatern, men som går att applicera också på scenkonst för barn. I en modell för föreställningsanalys, inspirerad av en kombination av semiotik och hermeneutik, 1 betonas tre grundläggande frågeställningar: - Vad berättas genom föreställningens fiktion, uttryckt i tematik och konflikter? - Hur gestaltas dessa teman genom teaterns språk, genom färg, form, rörelse, ljus, ljud, musik, text, skådespelarkonst, dans etc. eller genom teatrala tecken för att tala teatersemiotik? - Vem/vilka berättar man för hur fungerar publiktilltalet? För mig är det också viktigt att tolka receptionen och det är särskilt relevant och svårt med barnteater! Man kan också avläsa och tolka en teaterföreställnings kommunikation på flera nivåer: en fiktionell (eller symbolisk) nivå (föreställningens meningsproduktion, betydelsen av det sceniska skeendet), den sensoriska nivån (vad vi uppfattar med våra sinnen) och den artistiska nivån (konstnärlighet, yrkesskicklighet). Dessa tre nivåer samverkar och samspelar dynamiskt under en föreställning och påverkar tillsammans åskådarens reception. 2 1 Se bl.a. numera klassiska verk om teatersemiotik som Erika Fischer-Lichte, Semiotik des Theater, Tübingen 1983, Patrice Pavis, Language of the Stage, New York 1982 samt om hermeneutik, t.ex. Hans-Georg Gadamer, Wahrheit und Methode, Tübingen Om semiotisk-hermeneutisk föreställningsanalys och reception se bl.a. Jacqueline Martin & Willmar Sauter, Understanding Theatre. Performanca Analysis in Theory and Practice, Stockholm 1995 och Michael Eigtved, Forestillingsanalyse. En introduktion, Fredriksberg Willmar Sauter, The Theatrical Event. Dynamics of Performance and Perception, Iowa City

2 I Suzanne Ostens scenkonstrepertoar för ung publik sedan slutet av 1960-talet kan man urskilja flera faser. Hon arbetade i den fria gruppen Fickteatern ( ) med politiskt progressiv och konstnärligt avantgardistisk frigruppsteater. Fr.o.m har hon varit verksam på Stockholms stadsteater (sedan 1975 på scenen Unga Klara) och presenterat scenkonst som erkänner barns rätt till konstnärlig gestaltning av existentiella frågor och dilemman, från barntragedier och tabubrytande uppsättningar som Medeas barn (1975), Hitlers barndom (1984) och Flickan, mamman och soporna (1998) till det nyskapande och utforskande Babydrama (2006) som ytterst handlar om också babypublikens (6-12 månader) rätt till konstnärliga upplevelser. Om man gör en översiktlig analys av Suzanne Ostens scenkonst för ung publik så präglas fiktionen av några teman. Dit hör det utsatta barnet. Suzanne Osten skildrar på barnscenen de livsfrågor som i hög grad upptar barns tankar: ensamhet och övergivenhet men också orättvisor och maktmaktlöshet. 3 En för barnteatervärlden epokgörande uppsättning blev Suzanne Ostens och Per Lysanders Medeas barn i Ostens regi på Unga Klara. Pjäsen har sedan dess spelats i många iscensättningar både i Sverige och på den internationella barnscenen. Det är en barntragedi, inspirerad av Euripides Medea, men sedd i ett nytt (barn)perspektiv. Utgångspunkten var att skildra barns utsatthet i en skilsmässosituation, hur barnen drabbas av de vuxnas konflikt. Här har barnen huvudrollerna. Medeas barn utspelas på två plan: dels ett klassikerplan knutet till den antika förlagan, vilket handlar om den vuxna konflikten mellan Medea och Jason, dels ett samtidsplan där barnen leker skilsmässolekar. Efter att barnen genomlevt sin ångest, rädsla och förtvivlan i drömmar och flyktlekar har de kraft att hjälpa de vuxna att möta verkligheten och söka en rimlig lösning på konflikten. 4 Suzanne Osten har skrivit om tillkomsten av Medeas barn, men också många artiklar om barnteater. Ett flertal är samlade i boken Mina meningar. På framsidan står ett citat, typiskt för Suzanne Osten: Jag talar enträget antingen om barn eller teater. Ofta båda två. När jag pratar om barnteater menar jag i själva verket revolution. 5 I artiklarna framstår tematiken kring makt och barndom lika stark som i hennes teater. Suzanne Osten formulerar att barnperspektivet handlar om (att beskriva) makt. 6 Redan i samband med uppsättningen av Medeas barn relaterar hon barnperspektivet till politisk makt: Ja, först måste man då klart se att barnen 3 Sven Hartman & Tullie Torstenson-Ed, Barns tankar om livet, Stockholm Om Medeas barn, se bl.a. Karin Helander, Från sagospel till barntragedi, Stockholm 1998, Karin Helander, Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund 2003, Suzanne Osten, Mina meningar, Hedemora 2002, Children s Theater in Sweden, Stockholm Osten Ibid. s

3 själva, utan vuxna, inte kan förändra den politiska verkligheten. Barnmakt är nonsens. 7 Suzanne Osten: Jag har valt att arbeta för barn med teater sedan 1967 och har många gånger varit tvungen att bekämpa vad jag kallar samhällets barnrasism; en inställning som ofta haft att göra med språket. - Barn förstår inte den här pjäsen eller De har inte fattat det här, det är för avancerat språk är invändningar som följt den konstnärliga teatern för barn. Medeas barn är ett drama om hur barnen upplever sina föräldrars skilsmässa och en modelltragedi för barn 7 år gamla och uppåt. Dramat blev min point of departure som konstnär och medveten barnteaterforskare. Jag inser att det är värdefullt att rekonstruera vår mycket sofistikerade process med pjäsbygget. Aldrig hade jag anat att detta att skildra maktperspektivet, det vi nu kallar barnperspektiv, det vill säga att se barnens behov av sina föräldrar och på samma gång barns rätt och beroende av att få veta sanningen om sina liv, skulle skapa en sådan skandal bland den vuxna allmänheten i Stockholm Min medförfattare Per Lysander och jag bestämde oss för att ta ett radikalt steg: använda en klassisk tragedi för barn. Vi ville arbeta fullskaligt teatralt med vuxna professionella och med en text med det litterära språket intakt och skriva en modern pjäsversion där barnens språk arbetades in i pjäsen. Barnens upplevelser av att leva med de vuxna och deras kamp att greppa vuxenvärlden skulle gestaltas. Barns tankar på självmord i samband med föräldrarnas skilsmässor var väl kända. Skilsmässoantalet hade i hela Europa efter 1960 genomgått en historisk ökning. Pjäsen behövs fortfarande som en existentiell klassiker, den spelas och översätts. Dock ej i USA där det inte finns vad vi kallar subventionerad skolteater. Den engelske dramatikern Tom Stoppard har skrivit om Hamlet via birollerna Gyldenstern och Rosencrantz. Vi införde på samma dramaturgiska vis barn som huvudpersoner i föräldrarnas värld. Medea dödar sina barn för att Jason har tagit en annan kvinna till sin. Dessa mytologiska barngestalter är i bakgrunden när vi ser originaldramat. Dock klampar de vuxna in i barnkammaren och ändrar på alla förutsättningar för barnens liv. I Medeas barn så dödar Medea inte barnen. Men barnen drömmer det. Vi ville dessutom återvända till idén om katharsis i artistotelisk mening. Medeas barn är ett emotionellt drama för barn med en förlösning, dock utan ett förenklat lyckligt slut. Skandalen blev ett faktum. Inte på det sätt vi trodde: att provokationen skulle granskas estetiskt eller att röster skulle höjas mot det grymma i pjäsens myt. Medeahäxan är Solens dotter och gör en del grymma handlingar för sin mans skull. Istället kom reaktionerna att handla om ordet som ett barn i pjäsen säger till ett annat barn i pjäsen; repliken som syftar på att förklara hur barnen kom till: - Och dom knullade. 7 Ibid. s.30. 3

4 Det som var viktigast i vår maktanalys av den vuxnes ansvar och brist på inlevelse i sina barn provocerade fram skuld hos de vuxna och ställde alla diskussioner om barnteater på ända. Klart blev att de vuxna i debatten ville ha total emotionell kontroll över den teater barn ser, d.v.s. man ville inte visa några upprivande pjäser för barn i skolan. Pjäserna fick inte väcka kritik mot föräldrar eller skapa oro hos barnen. Man trodde att barnet inte förmår försvara sig mot känslor eller upplevelser på scen eller på film. Lärare hamnade i en dubbel situation mellan skola och hem. Samhällets syn på barnen som åskådare på teatern har under mina verksamma år som konstnär retat mig. Den är dubbelmoralisk och omodern, mycket okunnig om barns faktiska liv och upplevelser. Idag förekommer också moralpanik när det gäller teater - som få barn ser, jämfört med den oskyddade tillvaron framför TV och dator. Vi oroar oss över allt som kan hända barn. Teaterföreställningen exponerar sig och inbjuder till debatt, det är ett politiskt drag på barnscenen! Jag har sedan dess arbetat med allierade experter, pedagoger, analytiker, föräldrar och barn för att skaffa mig och ensemblen en kunskapsplattform. Vi har velat arbeta med faktisk kunskap om barns syn på det vi berättar. Vi arbetar gärna med vad vi kallar en referensgrupp och testar oss fram under arbetsprocessens gång. Karin Helander: När jag har studerat barnteater i historiskt perspektiv har jag urskiljt tre huvudsyften i de vuxnas intentioner som både kan dominera och överlappa varandra eller samspela teater som pedagogik, förströelse och konst. Trender och tendenser i svensk barnteater, både i form och innehåll, har skiftat kraftigt och stundtals mycket snabbt. Vuxenvärlden är opålitlig i sin syn på vad som är lämpligt (och ofta nyttigt och/eller skojigt) för barnpubliken. 8 Under de senaste decenniernas diskussion kring barn och barndom har barndomsforskningen arbetat med begreppet barndomsdiskurs för att tydliggöra förändringar och variationer i konstruktionen av barndom och för att utforska relationen mellan strukturer och enskilda situationer. Utifrån Michel Foucaults diskursbegrepp och maktteorier analyseras barndomsdiskurser i relation också till barnkultur och vuxenproducerad konst för en barnpublik. 9 Den svenska barnteatern kan avläsas genom skiftande barndomsdiskurser. Det goda barnet återfinns i många av de små dygdemönster som befolkar sagospelen från sent 1800-tal och det tidiga 1900-talet med det onda barnet som motvikt och varnande exempel. Det fria barnet intar i viss mån tiljorna med frihetspedagogiken. Kavata ungar med skinn på näsan är kapabla att lösa kniviga problem. Det kämpande barnet får strida för solidaritet och rättvisa i samhällskritiska pjäser. Det kompetenta 8 Helander Helander

5 barnet får då en huvudroll också i salongen, genom att kritiskt ta ställning till pjäsens problematik. Familjedramats och barntragedins upprivande separationer, som i Medeas barn, tvingar kompetenta barn att ta ansvar och kräva respekt. Det sårbara och utsatta barnet är fokus i den barndramatik som får stort genomslag från 1970-talet och som svarar mot barns existentiella tankar och funderingar om livet 10, också med impulser från barnpsykologi och psykoanalys. Under de senaste decennierna har gränserna mellan barndom och vuxenhet suddats i kanten. Sökandet efter livsmönster och konstruktionen av människans identitet är ett livslångt projekt. Vuxna abdikerar från vuxenansvar, medan barnen genom media tidigt tar del av vuxnas erfarenheter och problem utan att själva ha upplevt dem. Den postmoderna barndomens konsumtionssamhälle, medialiserade referensramar, reklamens symboler och IT-teknikens virtuella världar präglar pjäser som handlar om barnet i den postmoderna tillvaron. Det postmoderna barnet leker med identiteter och spelar olika roller. I Suzanne Ostens teater har man också kunnat följa detta förändrade barndomsparadigm: Barnen / / har fått sin historiska roll helt förändrad. 11 I Ostens teater korsar barndomsdiskurserna varandra, de kombineras och varieras. Det kompetenta barnet kan vara sårbart men uppfinna sina överlevnadsstrategier. Det utsatta barnet kan kräva sina rättigheter. Barnet kan vara både gott och ont, det kan växa fritt och tuktas. I Hitlers barndom (1984) utgick Suzanne Osten och författaren Niklas Rådström från barndomsperspektivet men problematiserade det onda barnet genom frågan: När blev Adolf Hitler? Inspiratör var psykoanalytikern Alice Miller som i ett brev till Osten och Unga Klara skrev: Men alldeles speciellt gläder det mig att möta människor, som med sådan intensitet och sanningslidelse som Suzanne Osten inte bara vågar göra egna upptäckter, utan också har möjlighet att till sin publik eller sina läsare förmedla en chans till nya upptäckter. Eftersom teatern är ett av de få ställen där det fortfarande är tillåtet att känna, är teatern också ett mycket lämpligt forum för denna förmedlingsprocess. När jag hörde talas om idén att dramatisera Hitler-kapitlet hade jag bara en betänklighet. Pjäsen fick på inga villkor bli en idealisering av Hitler, eftersom detta fullständigt skulle strida mot mina intentioner. Jag har analyserat en monstruös förbrytares barndom, för att med ett extremt exempel visa att varje barn är oskyldigt Hartman & Torstenson-Ed Osten 2002, s Citat från Unga Klara. Barnteater som konst, Hedemora 1986, s. 96, se också Suzanne Osten & Helena von Zweigbergk, Osten om Osten. Barndom, feminism & galenskap, Stockholm

6 Suzanne Osten: Hitlers barndom gjordes både för vuxna och för barn men med olika dramaturgier..ett växande intresse för nazism och för den demoniske Hitler bland grundskolelever i Stockholmskolor gjorde mig och mina kollegor uppmärksamma på den s.k. svarta pedagogiken som Alice Miller problematiserar. Slagna barn med auktoritära föräldrar har en benägenhet att idealisera krig, fascistoida ideal och visar ett stort förakt för svaghet. För vuxen publik växte en pjäs fram om det lilla slagna barnet som blev den hårde och demoniske H. För barn gjorde vi tvärtom, vi tog scenerna om den oövervinnerlige H och skalade av figuren scen efter scen och fann det lilla rädda slagna barnet. Samarbetet med Alice Miller är ett exempel på hur jag ofta sökt en allierad till vårt arbete med ny dramatik kring tabuämnen. Teatern behöver helt enkelt en analytiker med insikt i människan och med blick för samhälleliga frågeställningar. Alice Miller var vid denna period upptagen av uppfostran som den såg ut i skola och förskola och kyrkans syn och undervisning i början av 1900-talet i Europa. Hon läste vår pjäs Medeas barn och tyckte den var lysande och hon godkände att Niklas Rådström och Unga Klara dramatiserade kapitlet Hitlers barndom från boken I begynnelsen var barndomen. Alice Miller kom och såg föreställningen och klargjorde också för oss varför de vuxna konstnärerna som ofta arbetar endast med barn och inför barn kan känna sig övergivna. Skådespelaren t.ex har ju länge längtat efter att bli betraktad i sin konst av en vuxenpublik och får legitimitet av den. Barnen behöver denna vuxenblick och kräver vår uppmärksamhet. Behoven krockar. Detta arbete kom att betyda mycket för mig personligen. Ett chockerande arbete. Upptäckten av olika perspektiv på maktidentifikation d.v.s. insikten att samma historia berättad för insiktsfulla vuxna skulle ge andra effekter än den väg vi valde..identifikation med angriparen är en stark mänsklig drift. Den som plågat dig har stort inflytande och du försvarar ofta våldet riktat en gång mot dig själv.. Du kan bara nå dem som vill förändring, sade Alice Miller, när vi började spela för vuxenpublik. Den djupare dialogen med de vuxna om barndomen är ett lika viktigt perspektiv för mig som att spela för barnpublik. Vi vuxna kan - ja, ska - förändra samhället. Barnen får hopp av våra handlingar. Den norske filosofen Harald Ofstad som skrivit boken Vårt förakt för svaghet är den andra viktiga impulsgivaren i det projektet. Under mina år har jag samarbetat med åtskilliga författare, psykoanalytiker, experter på barn, föräldrar, konstnärer och barn i alla åldrar för att få fram pjäser som är slagkraftiga och emotionella, med överraskande språk och berättelser. Jag har valt att kalla huvudlinjen jag gjort för barnteater som konst, för att slippa kravet på pedagogik och skolkunskaper. Och jag har alltid insett att vi vuxna som arbetar med barn måste växla våra perspektiv. Många gånger har vi märkt att barnen lever i ett slags kaos. Vi vuxna kan kanske hjälpa dem med mönster och strukturer. 6

7 Karin Helander: Suzanne Ostens scenkonst för barn har tydliga influenser av modernismens lekfullhet och estetiska nyfikenhet. Unga Klara har varit och är en plats för djärva formexperiment och konstnärliga upptäcktsfärder. Som signifikanta drag för modernismen räknas normbrott och frigörelse från traditioner, såväl språkligt som tematiskt. Raserandet av hävdvunna konventioner, gestaltningsprinciper och tabun samt utforskandet av nya ämnen har också utmärkt modernismen. Det gäller inte bara estetiska frågor utan också synen på människan, samhället och världen. Inspirationen från modernismen har också bidragit till ett gränsöverskridande mellan de sceniska språken, mellan bild, ljus, ljud och rörelse. Den teatrala modernismen underminerar också begreppen förståelse och begriplighet. Också språkleken spelar roll i Suzanne Ostens barnteater. Ett avancerat exempel på små barns språkliga utveckling som impuls för teater var Unga Klaras Snarkjakten (1976) för barn mellan 3 och 7 år, efter en text av Lewis Carroll. Inspirerade av den ryske barnboksförfattaren och språkforskaren Kornej Tjukovskij hade Per Lysander och Suzanne Osten dramatiserat Carrolls text. Tjukovskij ser barnets utveckling mellan två och fem år som den kanske mest kreativa i en människas liv och han hävdar vikten av rytmiska ordlekar och språklig fantasi för ett barns utveckling. Han beskriver hur nonsens fungerar som tankegymnastik vilken främjar två- och treåringarnas språksinne och intellektuella kapacitet. I hans budord för poeter som skriver för barn ingår kraven på verbal bildkonst, poetisk medvetenhet och musikalitet. 13 Unga Klara hade under arbetsprocessen arbetat med texterna på förskolor och daghem. Man berättade historien på prosa och vers samt spelade vissa partier på engelska med ett förstärkt kroppsspråk. Barnen fick sedan själva improvisera över vad de sett och man diskuterade känslor som vrede och rädsla. Snarkjaktens språkliga experimenterande med rim och rytm stimulerade barnens språkutveckling. För att följa upp barnens reaktioner åkte ensemblen ut till daghem och lekte Snarkjakt med barnen. Det visade sig att barnen bubblade rim och ramsor, situationer och NY POESI. 14 Uppsättningen blev omdiskuterad och väckte debatt. Suzanne Osten förfäktar en radikal estetik, något som hon menar att hon har lärt sig av barnen. Men inom barnkulturen upplevs radikal estetik ofta som provokativ av de vuxna! Suzanne Osten har ofta utmanat och underminerat inte bara estetiska gränser utan också ämnesmässiga tabun; från skilsmässobarnens flyktlekar i Medeas barn och barns uppväxt med alkoholmissbrukade föräldrar i uppsättningen av Börje Lindströms Sprit (1978) till barns självmord i Gränsen (2000) som bygger på en autentisk händelse där två flickor i den 13 Kornej Tjukovskij, Från två till fem år. Om barns språk, dikt och fantasi. Hedemora, 1976 (rysk originalutgåva 1925) 14 Unga Klara. Barnteater som konst, s

8 lilla franska staden Somain begick självmord för att följa sin idol i Nirvana, Kurt Cobain, i döden. I Flickan, mamman och soporna (1998) skildras en flickas uppväxt med en ensamstående, psykotisk mamma. Historien bygger på Suzanne Ostens egna erfarenheter av att växa upp med en schizofren mor. Mammans psykiska sjukdom gestaltas genom demonerna Polter och Geist, som tvingar mamman att samla sopor och skräp. Suzanne Osten beskriver i artikeln Tabu och barnteater arbetet med texten och uppsättningen: Som regissör har jag behov av att skapa nya bilder. Inte minst av klyschan barndom. Blanda genrer och stilar, det ska inte synas att det är för barn; realism, språk, avantgarde, komplexitet, show. Vi kan berätta med ett barnperspektiv utan att förenkla något i våra val av språk, bild och mänsklig erfarenhet, Lyckligt slut behövs inte. Vi har förstått att en framtidstro finns inbyggd i barnens kroppar och fantasi. De växer snabbt, de ska överleva, de skapar de nya bilder de behöver och diktar vidare. Den enda avgörande skillnad jag funnit mellan barn och vuxna som teaterpublik är att barn tar sig tydligt framåt. De blickar inte gärna tillbaka. Barndomen är vår egen uppfinning, även om de kan säga: När jag var liten. 15 Suzanne Osten: Flickan, mamman och soporna är en spökhistoria för barn i 7-årsåldern. Barnen tycker inte sopor är lika äckliga som de vuxna. De är dessutom försedda med positiva tolkningar i överlevnadens tjänst, de vet inte om alla möjliga katastrofer som vi vuxna har läst, sett, mött. Det är också en historia för dem om en levnadsglad flicka som besegrar sin mammas psykos och jagar bort demonerna ur huset. Det är däremot en livsbejakande, ibland upprörande, historia om hur en flicka i 8- årsåldern lever med sin mamma som har en psykisk sjukdom och behöver andra vuxna. Flickan förstår inte att mamman är sjuk, ty för henne är detta den mest älskade mamman hon har, men hon mobiliserar sin egen överlevnadskraft när det börjar bli för konstigt. Sjukdomsbegreppet kan hjälpa barnet från skulden. Barn tror alltid att de orsakar förälderns lidande. Flickan Ti i pjäsen letar upp människor i sin omgivning som är beredda att förstå och hon söker dem för att kunna uttrycka sig till dem gjorde jag min film Mamma, som handlade om en ung kvinna, min mor, som gick under i sjukdom. I den här pjäsen står flickan Ti i centrum för berättelsen om hur det är att leva sitt liv med en sjuk mamma och ändå klara sig vidare. Och om att ha rätt till sin fantasi. Det är om man så vill ett projekt om farliga och goda fantasier. Historien är inte så ovanlig. Det finns ett par barn i varje skolklass i Sverige som i någon period har det besvärligt med de vuxnas demoner. De dramatiska turerna som Polter och Geist låter mamman och flickan och ibland 15 Mina meningar, s. 202f. Artikeln publicerades först i Barn Teater Drama, Centrum för barnkulturforskning nr 32, Stockholm Pjäsen är en dramatisering av Erik Uddenberg efter en bok av Suzanne Osten. 8

9 lärare och andra dras in i är drastiska. Pjäsens spelstil är full av humor i konfrontationen med det psykotiska beteendet och vårt krav på det normala. För barnen i publiken blir demonerna härliga karaktärer, farliga som man kan avsky, de eleganta gangstrarna har fått en motståndare i Ti, en person som kan mobilisera när hindren hopar sig. Soporna växer hemma, det gäller att överlista mammans knepiga förbudslista. Demonerna vill lägga under sig mamman, ja hela samhället - men de drivs iväg till slut. Isoleringen bryts. Det är en handfast spökhistoria för barn, och det slutar öppet. Men det är mera än en spökhistoria för somliga Det finns ett sceniskt budskap: I demonernas värld finns ingen pardon. Därför måste barn mobilisera fantasin och kraften. Ingen unge klarar detta själv. Vuxna måste in och bryta isoleringen. En lärare finns i pjäsen som blir den som fattar beslutet att bryta sig in i Tis och mammans lägenhet. Vi arbetade med barn och tonåringar till psykiskt sjuka föräldrar, vi skapade seminarier för lärare med undervisning om psykisk sjukdom och strategier för samtal med barnen. Vi samarbetade med flera organisationer med seminarier, material och diskussioner. Vi turnerade i Sverige, och har spelat pjäsen i många länder (USA, Europa, Sydafrika) och mött samma sorts publik: lågstadiebarn och engagerade vuxna. Vi missbedömer storlek och barns reaktioner hela tiden. Barnets strävan är växande. De erfar inte skuld när de ser sorg och konflikter på scen. Vi vuxna däremot, med våra referenser, ser oftast nostalgiskt och med skuld på samma teman. Vi ser tillbaka. Vi sörjer det som gick förlorat. Detta är en stor och avgörande skillnad. Vuxna är ofta mycket sentimentala. Barn hoppas. De ser alltid framåt. 16 Karin Helander: Ytterst när man talar om scenkonst för barn handlar det om barnsyn! Det kan innebära viljan att nå barnen i publiken, med ett medvetet barnperspektiv men kanske också att nå barns perspektiv (dvs barns egna röster och utsagor om teatern, tolkat genom vuxna, dock). 17 Jag har arbetat mycket med receptionsstudier med barnpublik. 18 Ett nyckelord är begreppet förståelse i betydelsen begriplighet. Det handlar om vuxenvärldens fixering vid förståelse, inte barnens. Ofta frågar vi om barnen förstått (=förstått de vuxnas intentioner). Men små barn har inga problem med förståelse. Det lilla barnet utgår självklart från sitt eget intresse och sina egna referensramar, väljer ut det som känns spännande och fogar samman delarna till sin alldeles egna föreställning. Ett föremål, en detalj, en situation eller en figur som fascinerar kan bli huvudinnebörd och styra resten av upplevelsen. När barnen börjar skolan lär de sig snabbt att det finns facit, d.v.s. rätt eller fel svar på alla frågor - vare sig det gäller räkning eller konst. Barn 16 Osten, Mina meningar, s Om barnperspektiv och barns perspektiv se bl.a. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 8, nr Se t.ex. Karin Helander, Det var roligt när mamman grät - barns tankar om teater, Barns smak om barn och estetik, Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet

10 inser att vuxna tycker att teater skall vara nyttigt, ha ett budskap och kunna logiskt förklaras. Därför är det inte konstigt att barn även i de mest fria, associativa föreställningar som egentligen inte går att begripa i logisk mening säger för att vi vuxna ska bli nöjda - : Den var rolig och sorglig och man förstod väldigt mycket också, Det som var bra var att man förstod vad handlingen var i historien och Jag tyckte teatern var väldigt bra. Den var också väldigt lätt att förstå. Barn skolas tidigt in i vuxnas syn på förståelse som ett kvalitetskriterium. Begreppet förståelse, i betydelsen bokstavlig begriplighet, ställs på sin spets när man talar om de allra minsta barnens rätt till konstnärliga upplevelser. I FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 31) formuleras barnets rätt att fritt och till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Men när är det lämpligt att börja? Vid skolstarten? Eller anser vi vuxna att 3 år är lagom? Vad vuxenvärlden tycker ändrar sig efter tidens syn på barn och barndom, fostran, kultur och konst. Man kan roa sig med att fråga från andra hållet s.a.s. när är det dags att sluta uppleva konst, vid 93 eller 85 eller 67? Visst känns det absurt med en äldre åldersgräns kanske är det lika absurt med en yngre? Med stöd av ny spädbarnsforskning har Suzanne Osten utforskat scenkonstnärliga uttryck för babypubliken, som uppenbarligen uppfattar upplever och uppskattar teaterns sammansmältning av musik och rörelse, ordkonst och bildkonst. Babydrama, av dramatikern och psykoanalytikern Ann-Sofie Bárány, i regi av Suzanne Osten, gavs på Unga Klara 2006/2007. Det var en storslagen uppsättning av färg, form, rörelse, språk, musik och skådespelargestaltning för barn mellan 6 och 12 månader (12-15 barn per föreställning plus medföljande vuxen). Babydrama gestaltar det lilla barnets erfarenheter; att bli till, miraklet att födas och lusten att leva. 19 Suzanne Osten: Linjen från Medeas barn 1975 till Babydrama 2006 handlar inte om tabu vad det gäller ämne, men det är samma perspektiv: vi teatern, riktar oss till barnet, med föräldrar i bakgrunden.. När kan barn behöva teater? Vill du skriva en pjäs för babysar? Jag ställde frågan till psykoanalytikern Ann-Sofie Bárány. Hon skriver om och forskar kring psykets teatralitet. Och hon arbetar med små barn. Jag var fascinerad av den franska barnpsykoanalytikern Francois Dolto. Om en spädbarnspsykoanalytiker kan tala till barnet i vårdarens famn och om min vän Maria Öller kan spela clown för det 19 Om Babydrama se Ann-Sofie Bárány, Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst, Barn(s)kultur nytta eller nöje?, Centrum för barnkulturforskning nr och Marie Ramm, Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama Man kan aldrig börja tidigt nog, Utsikter och Insikter Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning nr

11 sjuka barnet i sängen på sjukhuset, borde väl jag på teatern med allt mitt folk kunna? Och Stadsteatern vill ju bredda sin publik. Den moderna spädbarnsforskningen omfattar nya kunskaper om hur barnet via ansiktet, rösten, kroppen och känslorna lär sig sin väg till mänsklighet. Teatern är som gjord för detta spel med ansikte, känsla och röst. Men då måste teaterns hantverkare också få tillfälle att forska lite djupare i sitt arbete. I Babydrama arbetade jag och mina medarbetare med alla teaterns grundfrågor: dramaturgi text och ämne scenografi, rum och ljus publikplacering och förflyttningar skådespeleri, spelstil och rörelsespråk musik, tonalitet och rytm, skillnaden mellan ett vardagligt möte och ett teatralt, föreställande frågan om äkthet och förställning skillnaden mellan främmande språk och vårt eget humor Har babyn humor, kan man fråga sig. Den som har hört fem spädbarn skratta samtidigt åt en ordlek vi har i föreställningen har skakats om i grunden. Dramat nu Babydrama - handlar om att födas. Barnet vill bli till och är berättelsens subjekt. Babydrama beskriver konflikter, barnets eget liv och starka vilja att 11

12 erövra världen. I en serie scener möter clownföräldern sin baby, delvis i förvirring. Hur ska man mötas? Vem är du egentligen? Mamman i en scen regredierar och vill bli baby själv efter en jobbig födelsedag med barnet. Förälderns krav och stränga -Nej! gör att barnet i en annan scen slår sig fri på sin stora trumma. Våra publikbarn från 6 månader kryper mot skådespelarna, uttrycker sin empati och sitt intresse och är sällan ens förskräckta av de stora känslorna. De ser och förstår, vet vi nu. Det är bara teater. Men det handlar om något som kan intressera denna publik, bli till, födas. Leva. Debatten om Babydrama har hittills kommit att handla om följetongen: Förstår dom verkligen det här? Är det inte för mycket, orkar de, de glömmer väl allt? Är det meningsfullt för dem? För mig, Ann-Sofie Bárány och skådespelarna som har mött 1750 barn och deras anhöriga och som under 2 år studerat saken i detalj, har pjäsen för babyn och kontakten vi fått, varit det mest meningsfulla vi uträttat på teatern. Babydramateaterprojektet och den av Bengt Danneborn filmade processen avsedd att bli en dokumentärfilm, visar hur vi sätter de vuxna - skådespelare och föräldrar, experter och medarbetare - i kontakt med sina egna tidigaste minnen; de egna spädbarnserfarenheterna. Det har varit en regiprocess med text inför spädbarnspublik som har satt de vuxna i kontakt med det glömda. Och som upprättat ett barnperspektiv från början. Vi gör detta arbete med de vuxna skådespelarna för att öka deras sensibilitet och nå kontakt och ökad förståelse för det verbalt språklösa barnet. 12

13 I boken På kroppen och på skriket av spädbarnsanalytikern Caroline Eliacheff, beskrivs läkande samtal med traumatiserade spädbarn från tre månaders ålder. Barnet möter i vårdarens famn en annan vuxen som formulerar sanningen och läkning sker. Om en spädbarnsanalytiker kan tala med känsla, kropp och inlevelse till ett tremånaders barn, borde teatern kunna göra detsamma. Som regissör är jag alltid inne på ett vidgat begrepp av ordet förståelse. Mäter vi ord och testar vad barn kan återge från en pjäs eller en film kan alla vuxna kritiker få rätt. Men den sinnliga erfarenheten av orden, gesten och känslan bildar en helhet. Och varför skulle vi inte tilltro våra små barn att se teater, när vi tilltror dem att vandra genom staden: galleriorna, varuhusen och att se filmer, TV, spel, serier och barnbilder. Ordet förståelse måste ges en vidgad betydelse för att fånga det som sker på teatern. UPPLEVELSEN måste vi analysera på ett kvalificerat sätt. Behöver ett spädbarn teater? Vi människor behöver berättelsen för att få syn på livet och tyda mening med det. Moses i vassen är kanske det första babydramat, historien om vistelsen i Mammas mage? Grekerna skapade Dramat som berättar om vårt öde och budskapet i Unga Klaras pjäs för babysar och deras föräldrar skulle kunna sammanfattas så här: Välkommen till livet du fick. Sen färdades du i vatten i nio månader. Sen kom du ut till oss. Här möter du föräldrar som du inte känner, men du förnimmer redan att du är ett jag. Ditt drama börjar. Men tänker du som läser det här: ett spädbarn är inte tänkbart som teaterpublik. Du har ju rätt. Spädbarnet är maktlöst men unikt. Alltså är budskapet till föräldrarna: Det barn du har i famnen är en självständig människa som du ska hjälpa 13

14 se och höra vår teaterberättelse som riktar sig till barnet. Ensemblen som för första gången spelar för en så ung publik har iakttagit att t.o.m. 6- månadersbarn uppfattar scenrum, ljus, detaljer, rörelser. Barnen letar efter ansiktets känslor hos skådespelarna. De intresserar sig för helmasker. Spädbarnen svarar på vår dialog. De kryper närmare och vill undersöka allt på scenen. Publiken är olika, men de är intresserade och vill se. - Min dotter satt i 35 minuter helt stilla, säger en förundrad mamma. Nyfikenhet ser likadan ut i alla kulturer hos barn som vuxna; nackarna sträcks, ögonen vidgas, ögonbrynen lyfter sig upp i förvåning. Ibland är pjäsens situationer välbekanta som ett tryggt prat och barnen somnar eller äter eller upptäcker varandra. Men lyssnandet är regelbundet mycket koncentrerat och återkommer. Det är en särskild tystnad. Vår dramaturgi fungerar. Det är en glädje att vara i ett rum med en publik som njuter. På teatern är du inte ensam om att ha ett öde och en livsresa. Det är uppenbart att vi lär oss av att se andra, känna och spela. Men åter: Hur tidigt börjar teater tala till oss? Är det inte lätt att vi underskattar barns intelligens för att de är så korta och inte kan säga vad de känner med ord? Förstår barnen teaterns ord frågar man mig. Jag talar om upplevelse. Men jag tror att vår publik faktiskt förstår det vi förmedlar av oss själva. Mina viktigaste motfrågor är: - Vilka barn och föräldrar når vi inte? - Vilka barn får aldrig se teater eller höra ord eller musik? Det gäller att finna de vuxna kring dem. SUZANNE OSTEN BARNTEATER URVAL : FICKTEATERN 23 produktioner, bland andra Hemligheter (1968) Vart går vår u-hjälp (1968) Ett spel om plugget (1969) Håll mig hårt (1969) Gräddvargen (1970) Fredag (1970) Vält grytorna (1970) Bomben som försvann(1970) : STOCKHOLMS STADSTEATER - URVAL Bellman, blomman, baby och bruden (1972) : UNGA KLARA - URVAL Medeas barn (1975) en barntragedi Snarkjakten (1976) avancerad språklek (efter Lewis Carroll) 14

15 Klass 6D Sverige världen (1978) om solidaritet och makt Sprit (1978) om barn med alkoholmissbrukande förälder Fläskhästarna (1981) en svart fars om lärare, skola och makt Hitlers barndom (1984) ur psykoanalytiskt perspektiv(alice Miller) Delfinen (1992) om syskonsvartsjuka och övergivenhet (D.W. Winnicott) Mirad (1994) klassrumsteater om krig Flickan, mamman och soporna (1998) om en psykotisk mamma Gränsen (2000) om barns självmord Babydrama (2006) om födelsen och lusten att leva Litteratur Bárány, Ann-Sofie, Babydrama Teater och psykoanalys i livslustens tjänst, Barn(s)kultur nytta eller nöje?, Centrum för barnkulturforskning nr Barn Teater Drama, Centrum för barnkulturforskning nr 32, Stockholm 2000 Children s Theater in Sweden, Stockholm 1979 Eigtved, Michael, Forestillingsanalyse. En introduktion, Fredriksberg 2007 Fischer-Lichte, Erika, Semiotik des Theater, Tübingen 1983 Gadamer, Hans-Georg, Wahrheit und Methode, Tübingen 1975 Hartman, Sven & Torstenson-Ed, Tullie, Barns tankar om livet, Stockholm 2007 Helander, Karin, Från sagospel till barntragedi, Stockholm 1998 Helander, Karin, Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund 2003 Helander, Karin, Det var roligt när mamman grät - barns tankar om teater, Barns smak om barn och estetik, Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet 2004 Martin, Jacqueline & Sauter, Willmar, Understanding Theatre. Performanca Analysis in Theory and Practice, Stockholm 1995 Osten, Suzanne & von Zweigbergk, Helena, Osten om Osten. Barndom, feminism & galenskap, Stockholm Osten, Suzanne, Mina meningar, Hedemora 2002 Pavis, Patrice, Language of the Stage, New York 1982 Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 8, nr 1-2 Ramm, Marie, Barns perspektiv och barnperspektiv på Babydrama Man kan aldrig börja tidigt nog, Utsikter och Insikter Barns kulturella liv, Centrum för barnkulturforskning nr Sauter, Willmar, The Theatrical Event. Dynamics of Performance and Perception, Iowa City Tjukovskij, Kornej, Från två till fem år. Om barns språk, dikt och fantasi. Hedemora, 1976 Unga Klara. Barnteater som konst, Hedemora

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER Av Ellinor Lidén, barnteaterforskare vid Stockholms universitet och av Malin Appeltoft, dramapedagog Texten är baserad på en handledning som skrevs för Stockholms

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola

Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola Att öppna nya världar En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola INNEHÅLL Några ord från Riksteatern... sid 3 Teater i förskola och skola... sid 5 Teater för de allra yngsta om att

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

VINTERVIKEN. Läs en film-handledning. Bisse Falk och Malin Lagergren

VINTERVIKEN. Läs en film-handledning. Bisse Falk och Malin Lagergren VINTERVIKEN Läs en film-handledning av Bisse Falk och Malin Lagergren Läs en film Hur kommer det sig att man gör en film, när det redan finns en bok med samma historia? Är det någon skillnad mellan upplevelsen

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen

Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen Utredande rapport, Marcus Gustafsson, Kulturverkstan våren 2010 Index -----------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Alice i Underlandet Skolmaterial

Alice i Underlandet Skolmaterial Alice i Underlandet Skolmaterial Skolmaterialet till denna föreställning är ämnat för att ge lärare tips och tankar för hur de kan arbeta vidare kring föreställningen Alice i underlandet på Helsingborgs

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer