SOK Idrottsåret 2004

Transkript

1 SOK magasin F R Å N S V ERI GES O LYM P I S K A K OM M I T T É N R 2 / Idrottsåret 2004

2 Ledaren Ge talangerna tid! Vi är stort tack skyldig SOK. Under mina fyra år som ledare hade vi aldrig klarat att genomföra ett sådant här OS utan det stödet. Så summerar friidrottens förbundskapten Ulf Karlsson OS i Aten i en intervju och blickar tillbaka på de tre fantastiska guldmedaljerna alla tagna av aktiva som startade sin klättring mot världstoppen via SOK:s Talangprogram. Och vi i SOK kan med varm Foto: ULF LODIN hand vidarebefordra det tacket till Olympialaget, våra partners i näringslivet, och regeringen som gjorde detta möjligt! Sedan vi tillsammans startade talangsatsningen har 26 aktiva i sommaridrotterna tagit klivet från att vara lovande till att erövra medalj vid VM. Det är ett fantastiskt resultat, som också givit stark genklang internationellt. Det visar att det varit rätt att ge våra talanger de möjligheter de behöver för att nå världstoppen med rena metoder. Vi har år för år kunnat följa hur den blivande OS-truppens konkurrenskraft ökat. Vi var på väg mot den nivå vi siktat på inför Aten-OS, när vi drabbades av flera bakslag i form av skador och sjukdomar under det sista halvåret före OS. Aten bjöd på fantastiska spel och den svenska OS-truppen bjöd på fenomenala medaljer, stor dramatik, jubel och besvikelser med svenskar långt framme i många olika idrotter. Utvecklingstrenden för svensk idrott är så fantastisk, att även om Aten blev ett bra OS, så kan vi inte vara helt nöjda med utfallet på plats. Vi ska inte peka ut enskilda som inte lyckades. Vågar man satsa så finns också risken att misslyckas. Vi måste hylla det modet. I misslyckandet ligger också lärdomar, olika från fall till fall, som kan göra oss ännu bättre. Och truppen är ung! Många av våra talanger som fått sitt genombrott de senaste åren, har ännu inte den stabilitet på toppnivå som ofta krävs för att nå ända fram i OS. Det vittnar den långa raden av fina prestationer, men retsamma fjärdeplatser, om. Vi måste helt enkelt bli ännu bättre! Ge dem tid! I sex år har vi fått chansen att satsa mer målmedvetet än någonsin. Men det är med internationella mått fortfarande inte mycket, vare sig i pengar eller i tid. Våra OS-medaljer är fortfarande till lågpris i en internationell jämförelse. Och samtidigt hur stort är inte värdet av medaljerna som inspirationskälla för våra ungdomar. Vi kan också se av andra länders satsningar att det tar lång tid att forma en ny vinnarkultur. Australien gör nu ett ännu bättre OS än i Sydney, elva år efter starten på sin enorma nysatsning inför hemmaspelen. Vi är på väg! Nu går vi vidare tillsammans! Olympialaget lever vidare, om än i delvis ny form. Företagen vill fortsätta vara med och skapa framtidstro, till glädje både för idrotten, näringslivet och den svenska självbilden. Regeringen vill gå vidare, som hittills i ett samspel mellan stat och näringsliv, och är beredd att fortsätta satsa lika mycket som näringslivet. Både de som nu är framme vid, eller nära, sina gulddrömmar och de som ännu har en bit kvar, förtjänar möjligheterna för sin egen del. Men också för att kunna bli förebilder för andra, såväl inom idrotten som på andra områden. Sverige har låtit tala om sig internationellt för sin utvecklingskraft. Nu ska vi också visa vår uthållighet! Sofiatornet i december Stefan Lindeberg ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté Ett magasin från Sveriges Olympiska Kommitté Ansvarig utgivare Sveriges Olympiska Kommitté Björn Folin, bjorn.folin@sok.se Adress Olympiastadion, Sofiatornet Stockholm Tel Fax Redaktör Sten Windén, s.winden@tidningsmakarna.se Grafisk produktion Tidningsmakarna AB Christer Lythell, c.lythell@tidningsmakarna.se Omslagsfoto Pressens Bild Repro & tryck AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Foto Pressens Bild om ej annat anges. Tidningen ansvarar ej för inskickade men ej beställda artiklar och bilder. Copyright SOK magasin Årgång 7. Citera oss gärna men ange källan. 2 sokmagasin #2/05

3 2/05 innehåll SOK:s huvudsponsorer Olympialaget Partners och suppliers IOK:sToppsponsorer 7 Gunilla i topp När Gunilla Lindberg valdes till en av IOK:s fyra vicepresidenter blev hon samtidigt svensk idrotts största internationella makthavare på mer än 50 år Listan på alla aktiva i Topp- och Talangprogrammet under Av de 197 aktiva som funnits i Talangprogrammet har 83 haft någon form av idrottspsykologiskt stöd. Nu har SOK utvärderat verksamheten. Rickard Nilsson, som ansvarar för fystesterna inom SOK:s olika program, varnar för träningstrender som kan göra mer skada än nytta. Stödet till OS-förberedelserna från Toppoch talangprogrammen.. OS plocket års upplaga av Olympiatravet drog in kronor. Det är det nästa högsta beloppet i evenemangets 25-åriga historia blev starten för de aktivas kommitté. Aftonbladets krönikör Lasse Sandlin minns Mikael Ljungberg. Knappt en av tio av de svenska deltagarna på sin kapacitet när de reste till sommar-os i Aten. Men efter spelen var fyra av tio missnöjda med den egna insatsen. SOK:s ekonomi i korthet. Så fördelas stödet till de olympiska specialbunden sokmagasin #2/05 3

4 4 sokmagasin #2/05

5 sokmagasin #2/05 5

6 Aktiva i Topprogrammet 1/ Bordtennis Jan-Ove Waldner Jörgen Persson Peter Karlsson Brottning Ara Abrahamian Martin Lidberg Jimmy Samuelsson Sara Eriksson Ida Hellström Ida-Therese Karlsson Boxning Majid Jelili Bågskytte Magnus Petersson Herrlag (Mattias Eriksson) Jonas Andersson) Curling Lag Lindholm (Peter Lindholm) (Tomas Nordin) (Magnus Swartling) (Peter Narup) Lag Norberg (Anette Norberg) (Eva Lund) (Cathrine Norberg) (Helena Lingham) Cykel Madeleine Lindberg Susanne Ljungskog Fotboll Damlag Friidrott Kajsa Bergqvist Stefan Holm Staffan Strand Christian Olsson Carolina Klüft Patrik Kristiansson Fäktning Peter Vanky Värjlag, herrar (Magnus Malmgren) (Robert Dingl) Maria Isaksson Handboll Herrlag Ishockey Herrlag Damlag Kanot Markus Oscarsson Henrik Nilsson Modern femkamp Erik Johansson Ridsport Linda Algotsson Jan Brink Hoppning, lag (Malin Baryard) (Peter Eriksson) (Helena Lundbäck) (Royne Zetterman) Segling Karl Sunesson Fredrik Lööf Anders Ekström Johan Molund Martin Andersson Daniel Birgmark Simning Lars Frölander Therese Alshammar Emma Igelström 4x100 m fritt damer (Josefin Lillhage) (Johanna Sjöberg) (Anna-Karin Kammerling) Skidor Alpint Anja Pärson Fredrik Nyberg Anna Ottosson Längd Per Elofsson Mathias Fredriksson Jörgen Brink Anders Södergren Tobias Fredriksson Stafett, herrar Snowboard Alpint Richard Richardsson Daniel Bivesson Sara Fischer Halfpipe Fredrik Sterner Magnus Sterner Sportskytte Pia Hansen Conny Persson Jonas Edman Håkan Dahlby Taekwondo Roman Livaja Tennis Tomas Johansson Aktiva i Talangprogrammet 1/ Badminton Rasmus Wengberg Fredrik Bergström Marina Andrievskaia Johanna Persson Bordtennis Fredrik Håkansson Magnus Molin Jens Lundquist Boxning Benjamin Kalinovic Patrik Bogere Andreas Gustafsson Bashir Hassan Modo Sallah Naim Terbunia Erik Root Brottning Mohammad Babulfath Eddy Bengtsson Jimmy Lidberg Helena Allendi Bågskytte Petra Ericsson Karin Larsson Elin Kättström Cykel Jenny Algelid Bengtsson Gustav Larsson Thomas Lövqvist Cykel (MTB) Fredrik Kessiakoff Friidrott Susanna Kallur Robert Kronberg Kirsten Belin Linus Thörnblad Johan Wissman Gymnastik Veronica Wagner Handboll Markus Alm Judo Carolina Johansson Maria Lindberg Gabriel Bengtsson Sanna Askelöf Mikael Marffy Kanot Sofia Paldanius Niklaes Persson Anders Gustafsson Kanotslalom Mårten Hellberg Konståkning Kristoffer Berntsson Lina Johansson Modern femkamp Michael Brandt Anna Andersson Ridsport Sofia Andler Sara Algotsson Segling Therese Torgersson Vendela Zachrisson Kristian Åderman Simning Martin Gustavsson Ida Mattsson Mattias Ohlin Stefan Nystrand Erik Lafleur Jonas Tilly Erik Andersson Gabriella Fagundez Simhopp Anna Lindberg Magnus Frick Skidor Alpint Johan Brolenius Susanne Ekman Janette Hargin Markus Larsson Jessica Lindell-Vikarbyn Therese Borsén Backhoppning Kristoffer Jåfs Fresstyle Sara Kjellin Fredrik Fortkord Daniel Kantermo Olle Daunfeldt Åsa Östberg Emanuel Hedvall Längd Mats Larsson Johan Olsson Lina Andersson Jenny Olsson Anna Dahlberg Björn Lind Peter Larsson Fredrik Östberg Rickard Hägglund Mikael Östberg Snowboard Alpint Aprillia Hägglöf Halfpipe Markus Jonsson Anna Olofsson John Lönnqvist Boardercross Maria Danielsson Jonas Aspman Jonte Grundelius Skidskytte Björn Ferry Carl Johan Bergman Skridsko Johan Röjler Erik Zachrisson Sportskytte Roger Hansson Emil Andersson Niklas Bergström Marcus Åkerholm Anders Bonander Sven Haglund Taekwondo Martin Lagerberg Carolin Persson Tennis Sofia Arvidsson Andreas Vinciguera Hanna Nooni Robin Söderling Triathlon Jonas Djurback 6 sokmagasin #2/05

7 GUNILLA öppnar dörrar för Sveriges olympier När Gunilla Lindberg valdes till en av IOK:s fyra vice presidenter i Aten OS-sommaren 2004 blev hon svensk idrotts största internationella makthavare på mer än 50 år. Inte sedan åren , då Sigfrid Edström var IOK-ordförande har en svensk haft en lika framträdande roll i den olympiska rörelsen. Av STEN WINDÉN >> sokmagasin #2/05 7

8 >> Gunilla säger att hon vill använda sin position för ett alldeles bestämt syfte. Jag och SOK vill placera de aktiva i centrum. Och självklart vill vi att hela idrottsvärlden ska tänka likadant. Hon kan de aktiva, deras vardag och villkor. Därför vet hon också, säger hon, vad de behöver för att kunna prestera. Att i ett tidigt skede av OS-organisationens uppbyggnad få möjlighet att påverka beslut som gäller bland annat de olympiska byarna är viktigt. Jag har stor möjlighet till direktkontakter med de högsta beslutsfattarna inom organisationskommittéerna på en rad olika områden, vilket naturligtvis gör det lättare att också få bästa möjliga förutsättningar för de svenska trupperna. Det är ingen tillfällighet att Sverige fick den bästa placeringen i OS-byn i Aten. Personliga nätverk är viktigt inom alla organisationer. Jag gör inget extra för att utnyttja min position. Men naturligtvis ger min ställning och inflytande fördelar för SOK Gunilla har jobbat med organisatoriska frågor ända sen hon började på SOK Detta har renderat henne stort förtroende inom IOK, den internationella olympiska kommittén. SOK:s generalsekreterare är på många sett unik inom den olympiska rörelsen. Inte minst för att hon är kvinna. Det är ett sorgligt faktum att det finns så få kvinnor i ledande positionen inom idrotten, konstaterar hon under denna intervju, som råkar infalla på den internationella kvinnodagen den 8 mars. När det gäller de aktiva har utvecklingen för kvinnorna varit fantastisk. Men vad beträffar kvinnor i ledande positioner är det bedrövligt. IOK:s målsättning, som fastslogs i slutet av 90-talet, var att kvinnorna skulle utgöra 20 procent Men av de 120 ledamöterna idag är endast tio kvinnor. Problemet börjar redan på gräsrotsnivå. För att kunna bli nominerad måste man ha en roll i den nationella olympiska kommittén eller de internationella specialförbunden. Situationen har förbättrats något de senare åren, men det är långt väg kvar. Mansdominansen inom IOK är närmast total. Men ytterligare en svensk kvinna har tagit plats i kommittén, Pernilla Wiberg som valdes in i IOK och de aktivas kommitté Pernilla sitter också i den etiska kommissionen, nomineringskommissionen och arbetar tillsammans med Gunilla i koordineringskommissionen för Vancouver Tredje svensk i IOK är Arne Ljungqvist som leder IOK:s medicinska kommission. Kvinnornas historia i IOK är kort. Det var först med förre IOK-presidenten Juan Antonio Samaranch som kvinnorna 1981 fick tillträde till den olympiska maktens boningar. Gunilla är den andra kvinnan som nått positionen av vicepresident. Den första var amerikanskan Anita de Franz som avslutade sin mandatperiod i IOK:s styrelse Posten har ytterligare befäst Gunillas redan starka ställning inom IOK. När sportintern, idrottsvärldens kanske mest inflytelserika nyhetsbrev, senast rankade idrottsvärldens 100 mest inflytelserika personer hamnade Gunilla på 21:a plats. Och när samma nyhetsbrev lät sina läsare ranka 2004 års idrottspersonlighet hamnade Gunilla på tolfte plats och var ensam svensk på denna lista. Första steget mot maktens tinnar tog Gunilla 1993 då hon valdes in i styrelsen för EOC, Europas Olympiska Kommittéer. Europa har historiskt varit duktiga på att ta för sig inom den olympiska rörelsen. Men alla länder och världsdelar är precis lika viktiga. Det är det som hela den olympiska rörelsen bygger på. Arbetet för IOK och SOK skickar Gunilla kors och tvärs över jordklotet. Det brukar bli ett hundratal resdagar under året. Nu är hon precis hemkommen från Lausanne där hon suttit med i en arbetsgrupp som granskar kvalificeringsregler inför Peking och utvärderar det olympiska programmet efter OS i Aten. Jag tycker om att arbeta i sammanhang där jag kan se konkreta resultat och där jag med min bakgrund kan bidra till ett för den olympiska idrotten bra resultat. IOK: s president Jacques Rogge vet att detta är min starka sida. Därför utser han mig ofta att ingå i arbetsgrupper eller kommissioner som är baserade på tekniskt kunnande. För drygt ett år sedan blev hon erbjuden posten som generalsekreterare i ANOC som organiserar 202 nationella olympiska kommittéer, och som arbetar med att föra fram de nationella olympiska kommittéernas rättigheter i den olympiska rörelsen. Efter samråd med SOK:s styrelse, som såg chansen att genom Gunilla förstärka de olympiska kommittéernas roll i den internationella idrotten, accepterade hon erbjudandet. ANOC:s ordförande är från Mexico men huvudkontoret finns i Paris. Gunillas uppgift är rådgivande och innebär först och främst att strukturera och förbättra förutsättningarna för de olympiska kommittéerna och för de olympiska trupperna. Jag driver samma frågor inom ANOC som jag alltid gjort internationellt för SOK. Därför är arbetsbördan inte så mycket större. Men positionen gör att jag nu kan föra fram frågorna direkt till IOK:s högsta ledning. Gunillas första initiativ var att tillsätta en teknisk arbetsgrupp med två representanter från varje kontinent, för att möjliggöra att organisationen talar med en röst. Detta initiativ har visat sig vara mycket framgångsrikt. Vi kan redan se positiva förändringar i till exempel ledarkvoter vid OS, kvalificeringsregler och policy för försäljning av inträdesbiljetter med mera. I de 202 länderna finns det naturligtvis skiftande förutsättningar för de olympiska kommittéernas verksamhet. Det gäller att lära sig att kunna se helheten och förstå universalismen. Det är viktigt säger Gunilla. Min uppgift är dock att se till att frågorna kommer upp på bordet och att hitta en lösning som är bra för de flesta. I Sverige har vi förmånen att ha ett gott och nära samarbete med regeringen. Regeringen stöttar idrotten ekonomiskt men går inte in och styr i idrottens egna beslut. I en del länder däremot har regeringarna stort inflytande när det gäller tillsättande av ordförande och andra ledare i idrottsorganisationerna. Det är en farlig utveckling. Idrottsorganisationer skall enligt de internationella reglerna vara fria från politisk styrning, menar Gunilla. IOK håller fortfarande på med utvärderingen av spelen i Aten som var mycket lyckosamma. Vinter-OS i Turin äger rum om ett år och Peking väntar runt hörnet. Vinter-OS i Vancouver kommer 2010 och i juli skall beslut fattas om värdstad för sommarspelen På hemmaplan har SOK sagt ja till att titta på Östersunds förutsättningar att arrangera vinter-os Den olympiska rörelsen är starkare än någonsin. Och i främsta ledet går Gunilla Lindberg från Sverige. 8 sokmagasin #2/05

9 Gunillas väg till de olympiska höjderna 1969 börjar hon arbeta på SOK och RF:s internationella avdelning får SOK ett eget kansli och hon blir biträdande generalsekreterare blir hon utsedd till generalsekreterare i SOK får Gunilla sitt internationella genombrott då dåvarande IOKledamoten Gunnar Ericsson beslutar sig för att lämna IOK och föreslår Gunilla som sin efterträdare. Jag är oerhört tacksam för det förtroendet. Vid sessionen i Atlanta väljs hon till ledamot av Internationella Olympiska Kommittén. Det var ofattbart stort för mig. Tanken fanns inte ens i min fantasi i Sydney tar hon nästa steg då hon väljs in i IOC:s exekutivkommitté i december utses hon till ny generalsekreterare i ANOC, de 202 olympiska kommittéernas samarbetsorganisation i Aten väljs hon till en av IOK:s fyra vicepresidenter. Foto: ULF LODIN sokmagasin #2/05 9

10 Nya former för mental rådgivning Foto: Ulf Lodin SOK har under de senaste dryga tio åren upphandlat idrottspsykologiskt stöd för landslag och enskilda aktiva. I början köptes tjänsterna från Hjärnverket på Bosön och från Olympiskt Support Center i Örebro. Tanken var att knyta en liten konsultgrupp till SOK, som kunde tillhandahålla mental rådgivning för olika landslag och aktiva runt om i landet. I samband med utvärderingen av OS i Sydney framkom att många aktiva föredrog lokala lösningar. Med rådgivaren nära den aktives hemstad och tillhands i hemmamiljön. Under den senaste olympiaden respektive har ett sådant upplägg prövats. Drygt 20 mentala rådgivare har anlitats, spridda över i stort sett hela landet. Av de 197 aktiva som funnits i talangprogrammet fram till och med 2004, har 83 (42 %) haft någon form av idrottspsykologiskt stöd. Nu har SOK utvärderat verksamheten, vilket lett fram till nya riktlinjer för stödet, i första hand fram till 2008/2010. Av OLLE ANFELT När nu programmet Olympisk Offensiv avrundas, och SOK tar avstamp mot ett nytt strategiskt program , har den mentala rådgivningsverksamheten genomlysts. Denna är inte helt enkel att utvärdera. Vad som är orsak och verkan är en klassisk problematik inom beteendevetenskapen. Den utvärdering som är gjord utgår från det arbete som är gjort med talangaktiva som önskat rådgivning. Deras och coachernas upplevelser har legat till grund för de slutsatser som dragits. Och som innebär en delvis ny och tydligare inriktning på arbetet under kommande programperiod. Två olika upplägg har som nämnt prövats under , dels en centraliserad och dels en decentraliserad rådgivningsverksamhet. Slutsatsen blir att försöka ta med det bästa av dessa båda modeller i det framtida arbetet. För det första: Rådgivning är ett ord som flitigt förekommer. Det är uppfordrande men skapar fel förväntan. I fortsättningen kommer vi därför inte att tala om rådgivning, utan snarare om coaching. En mental coach förväntas stimulera och underlätta för inblandade att utforska egna lösningar på hur man kan utveckla och förbättra det mentala. Där givetvis den mentala coachen bör användas som idégivare, utbildare, bollplank, processledare med mera. För det andra: De insatser som görs inom det mentala området i framtiden skall involvera såväl aktiv som tränare, det vill säga det vi benämner som idrottens kärnallians. Mental coaching ska sålunda inrikta sig på både aktiv och tränare. Sedan kan man självfallet komma överens om en arbetsform där man träffas såväl enskilt som tillsammans. Grundprincipen är dock att detta är ett arbete som ska involvera såväl aktiv som tränare. För det tredje: Alla insatser ska ha en koppling till landslagsverksamheten och landslagledningen. Den mentala coachens uppdragsgivare är förbundskaptenen eller motsvarande. Det kan sålunda inte pågå någon av SOK finansierad mental coaching som inte är beställd av landslagsledningen. Den mentala coachen ska utifrån sitt uppdrag sålunda vara tydligt inbjuden av landslagsledningen, och bör ses som en person i landslaget eller tillhörande landslagets resursteam. 10 sokmagasin #2/05

11 Rickard varnar för träningstrender Foto: Ulf Lodin Det Rickard i första hand kollar och hjälper till med är styrka, kondition, spänst, snabbhet, explosivitet och rörlighet. Ibland stöter jag på aktiva som är för dåligt grundtränade för att orka träna sin egen idrott, säger Rickard lite tillspetsat. Ett av Rickards viktigaste instrument i jobbet är Fysprofilen, vilken han också är mannen bakom. Fysprofilen var utvecklad när jag började på SOK, men den har förfinats under åren. Det är i första hand ett feedback verktyg med vilket vi kan mäta den aktives fysiska status styrka, kondition, spänst, snabbhet, explosivitet och rörlighet. Och jämföra resultaten med de krav den egna idrotten ställer på sin utövare. I en lagidrott tränar alla kondition lika mycket. Men med Fysprofilen kan vi se att kanske bara en tredjedel behöver just den mängden träning. Då kan andra i gruppen istället träna det som de enligt Fysprofilen måste förbättra, förklarar Rickard. Målet är att skapa en Fysprofil för varje idrott. Ännu är vi inte där, men vi är på gång, försäkrar Rickard. De flesta idrotter har stor nytta av Fysprofilen. Framför allt lagidrotterna. Men också brottning, tennis, badminton med flera. Frågan vi alltid måste ställa oss är vilka krav Rickard Nilsson var olympisk tyngdlyftare 1988 och Sedan 2001 ansvarar han för de fysiska testerna av aktiva inom SOK:s olika program. I början var det nästan bara tester. Men det har blivit allt mer träningsrådgivning, säger Rickard. Av BJÖRN FOLIN Foto: ULF LODIN och SOK som ställs i just din idrott, säger Rickard. Rickard försöker att addera en helhet till den aktives träning. Ja, i den del som ligger utanför det som gäller deras egen idrott. Många idrotter är trötta på att höra specialister. Jag försöker komma med en helhet, säger Rickard. Rickard har arbetat mycket med såväl friidrottarna som simmarna. Hos friidrottarna har jag i första hand tittat på deras lyftteknik och finjusterat denna. Dom har märkt en förändring direkt. Hos simmarna har jag lagt om landträningen, konstaterar Rickard. Det är förvisso inte alltid så enkelt för Rickard att komma in i en idrott. Ibland är det väldigt tungrott att ändra på den rådande kulturen. Jag försöker bland annat få bort de aktiva från olika maskiner. För att istället använda den egna kroppen och fria vikter, säger Rickard. Och fortsätter. Samtidigt finns det knappas något land som är så trendkänsligt för träningsmetoder som Sverige. Träningstrender kan i många fall förstöra mer än förbättra. Rickard är lite orolig för vad som sker på nivån under SOK:s elit. I en del lagidrotter skickar tränarna iväg de aktiva på spinning för att konditionsträna. Även om styrkan ökar spelar detta ingen roll, eftersom man samtidigt måste öka explosiviteten för att helheten ska bli bra. En hockeyspelare kan inte bli bättre skridskoåkare med enbart benstyrka. Han måste få ut effekten genom att bli mer explosiv, förklarar Rickard Rickards budskap till alla aktiva är att grundfysiken alltid bildar bas för mer grenspecialiserad träning. Min roll ska aldrig bli att ta över från hemmatränaren. Detta är alltid utgångspunkten. Men det är inte alltid som hemmatränaren kan dom här viktiga delarna och då kan jag hjälpa till. Det har också förekommit att det inte funnits någon tränare överhuvudtaget. Då har jag fått ta ett mer övergripande ansvar för fysdelen, säger Rickard. Rickard försöker nu bygga upp ett nätverk som han kan få hjälp av. Ibland är det ett litet helsike att hålla igång alla, säger Ricard. Men redan nu är det klart att Agne Bergvall, Carolina Klüfts tränare, kommer att hjälpa de svenska seglartjejerna och bronsmedaljörerna från Aten, Therese Torgersson och Vendela Zachrisson. Foto: SOK Rickard Nilsson hjälper Karolina Klüft med tekniken under ett styrkepass. sokmagasin #2/05 11

12 Stöd till OS-förberedelser från Topp- och Talangprogrammen inklusive stipendier till aktiva Sommar-OSF * Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk Support Support Support Support 2000/ / (18 månader) (18 månader) Badminton Baseboll Basket ** Bordtennis Boxning Brottning Bågskytte Cykel Cykel, landsväg Cykel, MTB Fotboll Friidrott Fäktning Gymnastik Gång Handboll Judo Kanot Kanotslalom Modern Femkamp Ridsport Ridsport, dressyr Ridsport, hopp Ridsport, fälttävlan Rodd Segling Simning Simning, bana Simhopp Sportskytte Sportskytte, pistol Sportskytte, gevär Sportskytte, lerduva Sportskytte, running target Sportskytte, gemensamt Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Volleyboll/beach Summa * Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet ** Avser sokmagasin #2/05

13 Stöd till OS-förberedelser från Topp och Talangprogrammen inklusive stipendier till aktiva Vinter-OSF * Olympisk Olympisk Olympisk Olympisk Support Support Support Support 2000/ / ** Bob/rodel Curling Ishockey Konståkning Skidor Skidor, alpint Skidor, backe Skidor, freestyle Skidor, längd Snowboard, alpint Snowboard, cross Snowboard, halfpipe Skidskytte Skridsko Summa Gemensamt org. Stöd Summa totalt OSF * Olympisk Support = Projekt/utvecklingsverksamhet ** Avser endast hösten 2004 sokmagasin #2/05 13

14 Plocket Snudd på rekord för Olympiatravet Carolina Klüft fick fyr på den olympiska elden i blåsten på Åby Travbana. Foto: SOK Olympiatravet avgjordes traditionsenligt på Åby travbana strax utanför Göteborg i mitten av april. Travpubliken fick tillfälle att bekanta sig, inte enbart med hästar i världsklass, utan också med svenska olympier eller blivande sådana. En blivande var Carolina Klüft som till publiken glädje fick äran att tända den olympiska elden, för dagen placerad på Åby. Det var en smula blåsigt så jag var lite rädd att facklan skulle slockna, sa Carolina, sen hon trots nervositeten fått fart på den stora elden. I vimlet av både gamla och nya olympier syntes brottarna Martin Lidberg och Jimmy Samuelsson, stavhopparen Patrik Kristiansson, sportskytten Jonas Edman och många, många fler. Olympiatravet vanns för andra året i rad av Gidde Palema körd av Åke Svanstedt, i ett lopp som kanske fick en annan gestaltning än vad många trott på förhand. Ja, det var många som vill ha ledningen men sedan blev det nästan tvärstopp efter den tuffa inledningen. Då bestämde jag mig för att köra för ledningen, sade den segrande kusken. Med dryga varvet kvar var Åke Svanstedt i ledning och in på upploppet fanns det ingen som kunde utmana. Gidde Palema utökade avståndet och vann till sist med förkrossande sex längder. Olympiatravet har sedan premiären 1979 gett SOK nära 120 miljoner i intäkter gav Olympiatravet kronor till SOK, vilket är den högsta siffran för ett normalår sedan starten. Allra mest pengar blev det 1998 då intäkterna blev kronor, men då var det också Jackpot på Olympiatravet. Här är Olympiatravets historia i form av SOK-intäkter från starten 1979: SOK:s generalsekreterare Gunilla Lindberg och ordföranden Stefan Lindeberg tar emot checken från ATG av Bengt Jönsson och Bo Dockered. Martin Lidberg, skymd bakom flaggan, Carolina Klüft, Jimmy Samuelsson, Patrik Kristiansson och Jonas Edman ser till att checken hamnar i rätta händer. Foto: SOK År SOK:s intäkt Totalt : : : : : : : Inget Olympiatrav : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :- 14 sokmagasin #2/05

15 De aktivas kommitté De aktivas kommitté inom SOK har träffats ett antal gånger under året. Kommittén tar in synpunkter från aktiva i en mängd frågor som till exempel OS-förberedelser, SOK-programmens utformning, dopingfrågor, OS-utrustning med mera. Peja Lindholm, curling, är kommitténs ordförande. Övriga är på bilden från vänster: Caroline Jönsson, fotboll, Johanna Sjöberg, simning, Jonas Edman, sportskytte, Maria Rooth, ishockey, och Johan Eriksson, kanot. Saknas på bilden gör Staffan Olsson, handboll. Rekorddeltagande för OS i Din Skola Kreativiteten var stor bland eleverna i alla skolor som deltog i OS i Din Skola under Det märktes inte minst i den konsttävling som arrangerades med temat OS genom tiderna. En mängd bidrag skickades in i de tre åldersklasserna som man kunde delta i. I minst 600 skolor runt om i landet arrangerades olika olympiska aktiviteter och hemsidan hade under perioden mer än unika besök. OS i Din Skola startade första gången i samband med sommarspelen i Sydney 2000 och har stadigt vuxit sedan dess. Via hemsidan kan lärare och elever inspireras att integrera ämnet OS i nästan alla ämnen som finns på skolschemat. Och sedan starten har tiotusentals elever låtit kreativiteten flöda över ämnet Olympiska Spel. Idrottsministern på SOK Nytillträdde idrottsministern Bosse Ringholm besökte i december SOK:s kansli där han träffade SOK:s generalsekreterare och IOK:s vice ordförande Gunilla Lindberg och SOK:s ordförande Stefan Lindeberg. Ringholm åtföljdes av Åsa Jakobsson, politisk sakkunnig (t v) och Eva Rosengren, pressekreterare (fyra fr v). Foto: SOK Mikael Ljungberg var starkast i världen. Ändå inte stark nog att leva. Ty även den starkaste kan vara bräcklig, och det sägs ju att det är dom bästa som försvinner först. Mikael Ljungberg var en av dom bästa svensk idrott hade. Han hade en mjukhet och värdighet som gick utanpå det mesta. Han var noggrann och envis, hatade orättvisor och gjorde alltid rätt för sig. Som Mats Härd skrev i Göteborgs-Posten: Han var alltid den gode vinnaren men aldrig den dålige förloraren. Han vann VM-guld (Stockholm 1993, Prag 1995 och Aten 1999), EM-guld (Becançon 1995 och Sofia 1999) och till slut även ett OSguld (Sydney 2000). Jag minns hans snälla leende, jag minns en ödmjuk och genomsympatisk arbetargrabb från Mölndal som aldrig sa nej till något eller någon. Det är så jag tänker på Mikael Ljungberg idag, det är så jag kommer att minnas honom. Han blev 35 år. LASSE SANDLIN, sportkrönikör, Aftonbladet sokmagasin #2/05 15

16 Plocket Den historiska fackelfesten Ett av 2004 års större evenemang var den olympiska fackelstafetten. Den olympiska elden kom till Stockholm den första juli på sin resa jorden runt, över samtliga fem världsdelar, med slutmålet Aten. För första gången fick samtliga städer som arrangerat sommar-os besök av elden, plus ytterligare ett antal städer. Till Stockholm kom elden från Berlin. Stafetten in mot slutmålet i Kungsträdgården, startade vid maratonstenen i Sollentuna, den sten som rests som minnesmärke vid vändpunkten för det olympiska maratonloppet Först ut i raden av kända stafettlöpare var OS-guldmedaljören Gunnar Larsson. Elden fördes sedan in till Stockholm via Ulriksdal och Olympiastadion, över Riddarfjärden i kanot, via Slottet till Kungsträdgården. Mycket folk hade samlats kring banan för att bland annat se Prins Carl-Philip springa med OS-facklan, liksom Agneta Andersson, Pia Hansen, Ragnar Skanåker, Jonas Edman, Tomas Gustafson, Ara Abrahamian, Patrik Bogere, Erik Prins Carl- Philip tllhörde de fackellöpare som också var med vid ceremonien i Kungsträdgården. Foto: SOK Kungsträdgården var packad med folk när den olympiska elden nådde slutmålet i Stockholm den första juli. Publiken fick vara med om E-Types världspremiär av OS-låten Olympia. E-Type fick hela Kungsträdgården att gunga. Johansson, Johanna Sjöberg och många, många fler. Den sista biten in till scenen i Kungsträdgården sprangs av Pernilla Wiberg som mottogs med stort jubel av de människorna som samlats i Kungsträdgården. Förutom att se elden, fick den stora publiken höra E-Types OS-låt Olympia. Och publikhavet gungade med när den populäre Martin Eriksson, alias E-Type, för första gången sjöng låten offentligt. Kvällen avslutades med en olympisk sommarfest i Stadshuset för alla fackellöparna, aktiva och samarbetspartners till SOK. Den svenska OS-kollektionen visa des upp, designad av Stadium, och fick ett entusiastiskt mottagande. Och det bjöds på underhållning av bland annat Robert Wells, artister från Wallmans Salonger och E-Type drog OS-låten på nytt. Olympic Day Run löparfest för barnen Olympic Day Run arrangerades på Sundbybergs IP lördagen den 28:e augusti i samarbete med huvudsponsorn McDonalds års upplaga av Olympic Day Run var för första gången ett samarrangemang med Happy Mil, som är riktad mot barn som får chansen att springa mellan 400 meter och meter. För de äldre fanns det möjlighet att springa en 3,5 kilometer lång bana runt Lötsjön upp till tre varv. Barnen dominerade 2004 års upplaga av Olympic Day Run på Sundbybergs IP. Foto: SOK 16 sokmagasin #2/05

17 Fyra av tio missnöjda med sin OS-insats Tjugo medaljer i Aten var ett utmanande mål. Men fullt realistiskt. Ja, så tyckte huvuddelen av de aktiva som reste till sommar-os i Aten. Knappt en av tio tvivlade på sin kapacitet. Och bara en enda aktiv ansåg att medaljmålet inverkade på prestationen i Aten! Sedan 1994 har SOK utvärderat varje olympiskt spel genom en enkät som de aktiva fått svara på. Sedan 2000 har även ledarna en enkät att besvara. Allt för att dra lärdomar av vad som varit bra eller dåligt i genomförandet av själva spelen, stödet inför OS med mera. De aktiva och ledarna har fått besvara cirka 100 frågor och drygt åtta av tio aktiva har svarat. Medan nio av tio ledare har svarat på enkäten. Sveriges tog sju medaljer. I förhandssnacket trodde internationella experter att den svenska medaljskörden skulle bli mellan tolv och 15. Vad var orsakerna till att målsättningen inte kunde uppfyllas? Vi har inte hittat några systematiska fel som kan förklara det klena resultatet. Därför går vi nu vidare och tittar på varje enskild idrott och aktiv för att leta lärdomar som vi kan ta med oss, säger Olle Anfelt, som från SOK:s sida ansvarat för enkäten. En sak kan man utifrån enkäten slå fast. Aktiva och ledare är nöjda, eller rättare sagt mycket nöjda, med SOK:s insatser, såväl före som under OS. Ja, SOK fick mycket högt betyg för förberedelser och genomförande, för hur ledarskap och stöd fungerade, liksom hur de aktiva upplevde sina möjligheter att tävla på ett optimalt sätt. Stämningen i truppen och i OS-byn var också på topp, konstaterar Olle. Tre av fyra aktiva var dagarna före tävlingsstart övertygade, eller ganska säkra på, att de skulle uppnå sina huvudmål. Knappt en av tio var osäker på sin kapacitet. Med facit i hand ansåg knappt fyra av tio aktiva att de uppnådde sina mål. Lika många anser att de lyckades pricka toppformen. Fyra av tio var missnöjda med sin prestation. Bara 14 procent av de aktiva ansåg att de kunde vara helt nöjda med sin insats. Att så många var missnöjda är i och för sig inte så anmärkningsvärt, eftersom många åkte till OS med höga mål, säger Olle. En av de lärdomar som SOK drog av enkäten efter sommarspelen i Sydney 2000 var betydelsen av ledarna kring de aktiva. Stora insatser i form av utbildning och samlingar gjordes fram till Aten. Men knappt tre av tio aktiva ansåg att de hade helt rätt personer omkring sig i slutförberedelserna. I och för sig ingen anmärkningsvärd hög siffra. Men den sticker trots allt ut i förhållande till allt annat i slutförberedelserna. Det är möjligt att vi måste se till att stärka relationen mellan den aktive och hans närmaste tränare i slutfasen av förberedelserna, säger Olle. I stort sett är Aten-utvärderingen positiv. Men går man ned på individnivå finns det möjligheter till förbättringar. Utmaningen i framtiden blir att ligga så nära varandra i uppföljnings- och stödarbetet att personliga misstag, eller tveksamma beslut i slutskedet, kan minimeras. Är arbetet runt den aktive tillräckligt bra det sista viktiga året före OS? Är hemmamiljön och träningen i vardagen säkrad på högsta möjliga nivå? Det är frågor som vi måste ställa oss, säger Olle och fortsätter: Med facit från Aten i hand kan man konstatera att vi överskattade truppens kapacitet. Trots att många aktiva hade toppresultat i ryggen när de kom till Aten. Inget i utvärderingen pekar dock på att SOK har valt fel väg. Nej, men det kommer att ta längre tid att uppnå målet att ta 20 medaljer ett mål vi satte upp 1998 när våra nya program startades. Vi behöver vara mer tålmodiga. Det blir stentufft i framtiden att ta en OSmedalj. Konkurrensen ökar hela tiden. Av våra medaljörer från Sydney var det bara kanotisterna som upprepade sin framgång. Ska vi inför varje nytt OS ha utvecklat en helt ny grupp av presumtiva medaljörer, ja då blir utmaningen sannerligen inte mindre, avslutar Olle Anfelt. sokmagasin #2/05 17

18 SOK:s ekonomi i korthet Licensintäkter varumärket 39 % SOK intäkter 2004 Totalt Övrigt 3 % Statsbidrag administration 5 % Licensintäkter talangsatsning 24 % Statsbidrag talangsatsning 25 % Bidrag RF 1 % Olympic Solidarity 3 % SOK:s huvudsakliga inkomster kommer via licensintäkter. Här ser man tydligt SOK:s tre huvudintäkter. Varumärket, som står för drygt en tredjedel av totalintäkterna, samt licensintäkterna för Talangprogrammet som är ett samarbete mellan SOK, näringslivet i form av Olympialaget samt regeringen där regeringen matchar krona för krona näringslivets satsning upp till 15 miljoner kronor. I detta diagram finns inte det statliga bidraget för olympiskt deltagande med. Stöd till de olympiska sommarförbunden. I vissa idrotter är stödet även uppdelat grenvis för större tydlighet. TKR Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND inklusive stipendier till aktiva år TKR Badminton Baseboll Basket Bordtennis Boxning Brottning Stöd till OLYMPISKA SPECIALFÖRBUND inklusive stipendier till aktiva år 2004 Bågskytte Cykel, landsväg Cykel, MTB Fotboll Friidrott Fäktning Gymnastik Handboll Judo Kanot Kanotslalom Modern Femkamp Ridsport, dressyr Ridsport, hopp Ridsport, fälttävlan Rodd Segling Simning, bana Stöd till olympiska vinterförbund. För skidor är stödet uppdelat grenvis för större tydlighet. Simhopp Sportskytte Sportskytte, pistol Sportskytte, gevär Sportskytte, lerduva Sportskytte, running target Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Volleyboll/beach Curling Ishockey 18 sokmagasin #2/05 Konståkning Skidor, alpint Skidor, backe Skidor, freestyle Skidor, längd Snowboard, alpint Snowboard, cross Snowboard, halfpipe Skidskytte Skridsko

19 sokmagasin #2/05 19

20