Snow Wars. Ny Styrelse. Att stå på egna ben JURIDISKA FÖRENINGENS TIDSKRIFT NR 1,

Transkript

1 Snow Wars Ny Styrelse Att stå på egna ben JURIDISKA FÖRENINGENS TIDSKRIFT NR 1,

2 2

3 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: JENS WERNER REDAKTIONSCHEF: CARL MATZ SKRIBENTER: JULIA BERGLUND ULRIKA BYSTRÖM FREDRIK DRAKE JOEL EKLUND MARIA EKLUND FANNY ERIKSSON SANNA GAREFELDT MARIA LUNDBERG CARL MATZ OSKAR NELLSTRÖM JULIA RASMUSSEN EMMA SJÖLÉN JENS WERNER FOTOGRAFER: JULIA BERGLUND LARS JOHANSSON FREDRIK DRAKE OMSLAGSBILD: LARS JOHANSSON LAYOUTANSVARIG: JENS WERNER JOEL EKLUND DE FACTO TRYCKS AV: HELHET REKLAM OCH MARKNADSFÖRING AB DE FACTO ÅRGÅNG 13 NUMMER DE FACTO JURIDISKA FÖRENINGEN, JURIDISKA INSTITUTIONEN UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ DE FACTO GES UT TVÅ GÅNGER PER TERMIN. BIDRAG SKICKAS TILL NÅGON AV TIDNINGENS ADRESSER. REDAKTIONEN FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT REFUSERA OCH REDIGERA IN- LÄMNAT MATERIAL. FÖR INSÄNT OCH EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. ÅSIKTER SOM REDOGÖRS I DETTA NUMMER ÅTERSPEGLAR INTE JURIDISKA FÖRENINGENS ELLER JURI- DISKA INSTITUTIONENS ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR. TACK TILL ALLA SOM BIDRAGIT TILL DETTA NUMMER! LEDARE JURISTER UTAN BRISTER AVSLUTNINGSMIDDAGEN SNOW WARS KONSTPROJEKTET JURISTENS DAG ATT STÅ PÅ EGNA BEN LÄRARPORTRÄTT JURISTER VS EKONOMER NYA STYRELSEN RÖD BEKANT TAR SABBATSÅR DE FACTO FRÅGAR KRÖNIKA INSPEKTORSPALT

4 Världens kanske bästa vår Efter en lång rad eminenta chefredaktörer står de Facto ännu en gång under nytt styre. Uppdraget är hedrande, av JF:s arbete är denna tidning bland det som har störst spridning till studenter, lärare, samarbetspartners i näringslivet och andra juridiska föreningar runt om i Sverige. Därför är det viktigt att vi speglar hela studentlivet, inte bara juridiken, för att ge en rättvis bild av hur vi juriststudenter lever i Umeå. Våren har hittills bjudit på många guldkorn för JF:s medlemmar. Gästföreläsningarna har avlöst varandra, särskilt under JRG:s föreläsningsserie, och under Juristens dags fantastiska mässa och fördag i februari. Mässan visar tydligt på JF:s nära kontakter med näringslivet och våra sponsorer, något som betyder oerhört mycket för våra medlemmar. Under mitten av mars, på den då snötyngda isplaneten Umeå Campus, drabbade vi jurister samman med övriga studenter i det klassiska Snow-Wars, i en utdragen kamp för att avgöra vem som är herren på den smältande täppan. Våra bästa fiender sparar vi dock till sist och evenemanget Jurister vs. Ekonomer, där rivaliteten och hela årets undertryckta aggressioner verkligen får en chans att synas och ta plats Allt detta finns givetvis med i denna tidnings första upplaga, producerad av universitetets kanske bästa medarbetare och skribenter Engagera er och tyck till! Sen förra De Facto har Juridiska föreningen haft årsmöte och en ny styrelse har tillträtt. Att bli omvald till posten som Er ordförande ser jag som något mycket ärofyllt och jag vill tacka alla för det förtroendet. Det gångna året i föreningen har varit ett händelserikt verksamhetsår. JF har arbetat med att upprätthålla de traditioner som finns på programmet, men också med att utveckla nya koncept och att förbättra verksamheten. Ett särskilt stort tack ska riktas till den avgående styrelsen som har lagt ner otroligt mycket tid och engagemang i föreningen, som har gjort det riktigt roligt att vara aktiv i föreningen. Nu har som sagt en ny styrelse tillträtt, med nya krafter. Målen för året är att få fler medlemmar aktiva i föreningen, att öppna upp, och att testa nya saker. För att kunna nå upp till de målen behöver vi er hjälp. Vi behöver idéer om vad ni vill att JF ska bedriva för verksamhet. Är det något ni tycker att ni saknar, eller som bara vore riktigt roligt om föreningen gjorde? Eller har ni åsikter om studierna som ni vill ha hjälp att föra fram till institutionen? Tipsa oss och tyck till. Jag vill avsluta med en uppmaning. Våra styrelsemöten är öppna för alla medlemmar och äger rum varje tisdag kl i JF-rummet. Ni är alltid välkomna att komma dit och tycka till eller om ni är nyfikna och bara vill lyssna. Jens Werner Chefredaktör och ansvarig utgivare för de Facto Fanny Eriksson Ordförande i juridiska föreningen vid Umeå universitet 4

5 Jurister utan brister? Kunskap har alltid och kommer alltid vara det viktigaste för människan. I alla tider har vi inhämtat den för att sedan gå på jakt efter mer. Om kunskapen är riktig har varierat. Men utfallet beror till stor del, nu som då, på vilka förutsättningar de vetgiriga har. Vilka förutsättningar har vi på programmet? Christoffer Columbus upptäckaren av Amerika dog Han var då fortfarande övertygad om att hans resor skett längs Asiens östkust. Columbus misstag är förståligt. Utifrån hans kunskap och förutsättningar var slutsatsen rimlig. Att segla en lång sträcka, mot ett okänt mål, med ett tals skepp fullt med människor som inget annat ville än komma därifrån och dessutom navigera efter stjärnorna kan idag närmast beskrivas som en upptäcktsfärd i rymden med en specialutrustad ultrabuss med kompass. Vansinne. Dagens människor gör inte samma misstag som vår italienare, i alla fall inte på samma sätt. Hela jorden är i princip utforskad och kartlagd i geografiskt hänseende. Hur världen och samhällen föds, fortskrider och fungerar kommer dock alltid fascinera. Jurister hämtar kunskap genom att studera de regler och normer som människan gemensamt, i bästa fall, har kommit fram till. Här i Umeå är inte bara det vi ska ägna oss åt. I utbildningsplanen för vårt program står att utbildningen syftar inte bara till ett studium av rättsregler, utan också till att ge studenterna en vidgad förståelse för rättssystemet utifrån bl.a. ett mångfalds och genusperspektiv...utbildningens upplägg och innehåll förebereder således studenterna för den verklighet som praktiskt verksamma jurister möter i sitt dagliga arbete. allmän rättslära och rättshistoria, där juristrollen problematiseras ur rättshistoriska och rättsfilosofiska perspektiv. På de tidigare terminerna hittar jag inte någonting annat än genus, barn och mångfaldsperspektivet. Endast dessa tre perspektiv tillhandahålls för att analysera Varför eller Hur utom- eller inomrättsliga förhållanden uppkommer och verkar innan T7. Jag ifrågasätter inte nyttan av genus och mångfaldsstudier. Inslaget är en självklar del av vår juristutbildning. Men det räcker inte. Utbildningen kan inte täcka in allt. Men inom den tid som avsätts för genus och mångfaldsstudierna borde det till exempel kunna rymmas ämnen som etik, psykologi och filosofi. Det tror jag vi, och i ett senare led, samhället skulle ha nytta av. Har inte institutionen kompetens på dessa områden? Ta då hjälp. Har institutionen kompetens? Desto lättare att genomföra. Jurister fattar viktiga och avgörande beslut som påverkar människor på ett livsavgörande sätt. Att vi tidigare rustas med fler än de uppräknade perspektiven måste därför vara viktigt. Egentligen har vi samma utgångspunkt som Columbus. Vi är nyfikna, vi vill veta hur saker och ting egentligen ligger till. För det behöver vi information, efter det drar vi slutsatser. Det är farligt att tro att verkligheten är så enkel som den först ter sig. Därför behövs definitivt tidigare och förmodligen senare än T7 flera verktyg på programmet för att försöka förstå den. Fina ord men läs en gång till. Lade ni märke till det förkortade uttrycket bland annat i första citatet? Under alla terminer finns en kurs, TEXT: CARL MATZ, REDAKTIONSCHEF FÖR DE FACTO 5

6 òý½çãä Ä Ýà Kom ihåg mig! Efter fyra och ett halvt års studier får vi jurister äntligen ta examen. Med allt vad det nu innebär. Första tanken som kanske slår många är att NU, nu börjar det äntligen på riktigt. Livet. Jobbet. Karriären. Men för många är också tanken att NU, nu är det slut. Slut på studentlivet. Slut på kronor i månaden från CSN, slut på billig öl på NH, slut på studentrabatter av alla de slag. Men framförallt slut på en tid fyllda med fantastiska möten med fantastiska personer. Många av oss har nog under studietiden hittat både en bättre hälft och själsfränder. Och Vänner som satt mer än bara guldkant på studietiden, vänner som vi kanske inte kommer att återse frekvent i livet men vänner vi alltid kommer att minnas med glädje. Termin 9 beskrev den här känslan av att någonting tar slut väldigt fint, genom ett bildspel som spelglade fyra och ett halvt år av allt som hör studenttiden till. Tiden som både nolla och fadder. Tiden som både utklädd och finklädd. Tiden med både förfest och filmkväll. Under bildspelet dundrade Lars Winnerbäcks Kom ihåg mig ur högtalarna. Ingenting hade kunna beskriva känslan bättre än just den låten. Känslan av att faktiskt gå vidare mot nya mål, känslan av att faktiskt säga hejdå till människor som du håller av utan att veta om ni kommer fortsätta att hålla kontakten, känslan av att inte riktigt veta var allting kommer att bära av. 6 Känslan av att faktiskt gå vidare mot nya mål, känslan av att faktiskt säga hejdå till människor som du håller av utan att veta om ni kommer fortsätta att hålla kontakten, känslan av att inte riktigt veta var allting kommer att bära av. Jag hoppas och hoppas att alla klasser på vårt program kommer se tillbaka på sin studietid som årets avgångsstudenter verkar göra. Jag som utomstående blev rent ut sagt sjukt glad av att kolla på bildspelet och då kan ni ju bara tänka er hur alla finklädda avgångsstudenter i Aula Nordica kände. Att få arrangera termin 9:s avslutningsdag var fantastiskt roligt, att få se cirkus 85 personer sätta punkt för sina juridikstudier var också ett privilegium. För det är något särskilt med att faktiskt ta examen och avslutet om något kräver något alldeles extra. Examensdagen den tredje februari började med en ceremoni där diplom och gåvor delades ut av JF, och där representanter från institutionen fanns på plats. Klockan var Aula Nordicas nedre del full, många anhöriga hade tagit sig dit för att få dela stunden med avgångsstudenterna. Lektor Maria Eklund och bitr. prefekt Ulf Israelsson höll nostalgiska tal om sin egen studietid och sin egen examen, de var båda ense om att deras egen examen inte kunde

7 òý½çãä Ä Ýà konkurrera med att ta examen idag, i synnerhet inte Ulf som firat med en entrecote för 9:90. Kvalitén på den köttbiten känns med tanke på priset mer än tveksam. JF:s ordförande Fanny Eriksson sa några väl valda ord om att ta just examen och tackade samtidigt avgångsklassen för vad de bidragit under sin tid på programmet. Undertecknad sa inte i närheten av lika många kloka ord som talarna, däremot konstaterade jag att alla studenter i Aula Nordica såg väldigt fräscha ut trots en lång tids slitsamt juristplugg och jag uttryckte min egen förhoppning om att vara lika välbevarad om tre år då det är min tur. Om den förhoppningen kommer att infrias? Ja, efter att ha sett termin 9 i sina ess är jag säker på att hoppet i alla fall inte är ute. På kvällen var det dags för sista ronden, avslutningsmiddag på Universum. Här bjöds på fantastiska tal av Anna Nilsson, Isak Bodesson och Mattias Derlén. Trots att det var 185 personer närvarande var stämningen väldigt personlig och intim. Kanske beror det på att klassen haft en fin sammanhållning åren igenom och avslutet helt enkelt föll sig väldigt naturligt trots att det var sista kvällen med gänget. När du står på toppen och tittar ner och det är ljust vart du än ser När du har vunnit Kom ihåg mig då TEXT: JULIA BERGLUND 7

8 Öppna dörrar med mentorskapsprojektet! Juristutbildningen är nästan fem års teoretiska förberedelser inför en bred och variationsfylld arbetsmarknad. För att hjälpa juriststudenterna få en inblick i den framtid som väntar erbjuder fackförbundet Jusek möjligheten att delta i mentorskapsprojekt. Projektet går ut på att en grupp verksamma jurister och studenter paras ihop och träffar varandra regelbundet under cirka ett års tid för att ge studenten en inblick i det praktiska arbetet och den verksamme en möjlighet att träffa framtidens jurister. En del börjar juristutbildningen med en klar idé om vilket rättsområde man vill arbeta inom efter examen, medan andra går in i utbildningen som ett oskrivet blad. Jag själv tillhörde nog den första gruppen och kan efter att ha passerat hälften av sjätte terminen konstatera att jag inte är så säker längre. Att få möjligheten att slå följe med en jurist, som adept, inom ett område man är intresserad av (eller kanske inom ett område man aldrig har tidigare tänkt på?) är enligt min mening ovärderligt. Någon som har personlig erfarenhet av projektet är före detta adept Sara Fritzon, nu länsjurist. Hon beskriver sin erfarenhet av projektet med följande ord: Efter att både ha haft mentor själv, samt under två verksamhetsår varit engagerad i styrelsen för projektet, kan jag varmt rekommendera att ansöka om att få en mentor. Min mentor gav mig som student en inblick i en jurists vardag och berättade om hur hon tagit sig framåt i karriären. Hon bidrog med goda råd i allmänhet som kunde vara av nytta under studietiden och tipsade mig om uppsatsämnen som jag kunde välja för att kunna dra nytta av kunskapen inom hennes verksamhet. Hon rekommenderade mig också för ett sommarjobb som jag efter en intervju blev erbjuden och tackade ja till. Efter avslutad examen blev jag erbjuden en heltidstjänst och jag jobbade där i nästan ett år innan jag valde att söka mig vidare. Mentorskapsprojektet erbjuder inte bara en möjlighet till kontakt med en verksam jurist utan även en chans till styrelsearbete. Projektet drivs av studenter med stöd från Jusek och jag kan glatt konstatera att projektet är levande i Umeå. För att hålla det vid liv behöver vi nya engagerade studenter som vill hålla mentorskapsprojektet flytande. Hur Du än vill deltaga i projektet är det givet för positiva erfarenheter. Ett rättsområde i nytt ljus, en inblick i ett yrkesliv du finner intressant, ett välbehövligt bollplank eller erfarenhet inom styrelsearbete. Ett engagemang har inga negativa sidor. Den som önskar engagera sig eller bara är nyfiken kan alltid höra av sig till umea_mentorskap@jusek. se TEXT: JULIA RASMUSSEN 8

9 Som krigskorrespondent gäller det att vara med där det händer. Dessutom måste man också vara snabb i sin rapportering. Robert Capa, legendarisk krigsfotograf, steg i land på Omaha beach i andra vågen av amerikanska soldater vid invasionen av Normandie under andra världskriget. Hans unika bilder budades i expressfart till tidningens Life:s redaktion där en stressad framkallare lyckades med konststycket att förstöra medparten. Författarna tog kanske inte en lika allvarlig risk som Capa när de ställde upp i Snow Wars. Men med snöbolltjevikerna på andra sidan, beväpnade till tänderna med isbollar, var det inte utan att man kände en viss dödsångest. Trots kort om tid vill vi i sann Capa anda ändå avlägga rapport. Snow Wars utkämpas i lag om fem personer. Antalet medlemmarna kan vara fler men det får max vara fem personer åt gången som är inblandade i krigföringen. Lagen får innan matchen går igång fylla en korg med snöbollar. När alla är redo och har lagt ut sina snöbollar på lämpliga ställen börjar matchen. Banan var kanske 25x15 meter och försedd med snövallar som du kunde ta skydd bakom. Du kan vinna på två sätt. Antingen genom att träffa alla andra i motståndarlaget, huvudträffar räknades inte, eller genom att ta deras flagga som är fanns längst bak på motståndarens planhalva. När du gör något av detta har du vunnit ett set. Det krävdes vinst i två av tre set för att vinna matchen. Tre juristlag deltog och var alltså i majoritet. Lag JF, Clockclean winners och Löske män. mbitionsnivån på deltagare och lag varierade. Clockclean winners flagga var en kökshandduk som någon i panik hade fått med sig hemifrån. Den tejpades ihop med en lånad blompinne från café Tornet. Några lag hade burit med sig väldiga målade banderoller. 9

10 Andra var skolklädda. Värst kanske ändå moderaternas lag var med fyra av fem medlemmar i MUF-tröjor och en i finskor och kostym utan handskar. Oklart om han bara passerade förbi eller om det var uttänkt. Förmodligen det senare, tyvärr. Hursomhelst, oavsett hur man var klädd så var det få som frös. Solen värmde hela eventet och det var såklart super även om det gjorde DJ Snöturk och Wangsta en aning oroliga. Killarna hade på något vis fått upp ett mixerbord på toppen av en stor snöhög och det lutade betänkligt. Snöhögen smälte fort och gjordes också effektivt mindre av alla som halkade runt och föll ner från den. DJ båset utgjorde sammantaget en ball men inte helt säker plats. Av alla färgstarka personligheter var ingen mer spännande än Legal Eagel. Juristikonen som visar sig alldeles för sällan, kanske av förståliga skäl. Rykten gör gällande att klubbmästaren har bönat och bett om att få inträda som Legal Eagel men ordförande har hittills avslagit. Örnen var visserligen glad åt att få komma ut i det varma vädret men lite besviken på juristinsatsen. Jag tolererar inte misslyckanden Legal Eagle etablerade sig snabbt som den samlade punkten för de olika juristlagen med sina karismatiska ledaregenskaper och inspirerande gestalt. Trots höga förväntningar vägrade Legal Eagle att personligen ställa upp i tävlingen en välsignelse för motståndarlagen. Den ser Leagal Eagle utan mask dör en fasansfull död Gammalt juristordspråk. 10

11 Juristerna krigade på. Kläder sprack på opassande ställen, snöhindren kollapsade och i sann juristanda fick domaren aldrig en lugn stund när de dömde till juristerna nackdel. Tur att Legal Eagle var där och kunde reda upp de situationer som uppkom. Legal Eagles röst isar i blodet Gammalt juristordspråk Att Umeå universitet en gång i tiden kallades det röda universitetet är kanske inte helt långsökt även i dagsläget. På krigsfältet trängdes hela tre lag med socialister, boljseviker och allmänna rödingar och gjorde även mycket bra ifrån sig i tävlingen. Rivaliteten gick att ta på när MUF stod mot röda armén. Slutligen mötte både vänsterlagen och juristerna nederlag i bataljen och JP Skywalkers stod som segrare. Eftermiddan avslutades på NH med blöta trötta fötter, öl och en hamburgare. Legal Eagel syntes dock inte till på after-skin, direkt efter slaget hade han återigen försvunnit, redo att fortsätta kampen en annan dag. Du hittar inte Legal Eagel han hittar dig Gammalt juristordspråk. TEXT: JENS WERNER OCH CARL MATZ FOTO: LARS JOHANSSON, 11

12 Rätt konst på rätt plats Högt ovanför café Tornet ligger vår rättegångssal, kall, steril och öde. Rummets tomma väggar, slitna inredning och fönster utan utsikt ger onekligen ett spartanskt uttryck de få gånger vi samlas där för våra rättegångsspel. Salens grå dagar är dock räknade, sedan en tid tillbaka finns planer på att låta elever ifrån Umeås konsthögskola liva upp den hårda interiören. Undertecknad träffade, tillsammans med representanter ifrån juridiska institutionen, elever och lärare ifrån högskolan för att diskutera teman och detaljer kring den nya utsmyckningen. Vi var alla överens om att konsten inte enbart ska handla om dekoration, utan att de blivande konstnärerna skulle uttrycka en passande kultur för en domstol. Någonting betydelsefullt, en känsla av storhet. Vad är egentligen syftet med konst i domstolsmiljöer? Förutom ren estetik ska konsten förmedla intryck av rättsväsendets essens; rättvisa, demokrati och jämlikhet. Detta kan naturligtvis uttryckas på oräkneliga vis, men när konsteleverna funderade på att låta sig inspireras av senbarockens och protofascismens storslagna och hotfulla marmor- och bronsstatyer av en bestraffande Justitia, utbyter juristerna misstänksamma blickar. Vår rättegångssal har nämligen en avgörande skillnad mot domstolar - det är ett klassrum, en sal för inlärning. Att spela på juridikens hårdare strängar, inspirerad av konst skapad av Mussolini och den florentinska familjen Medici tycks något kontraproduktivt när man skapar åt studenter. För domstolens storhet ligger inte i dess makt att straffa, utan som demokratisk institution. Rättegångssalens pedagogiska syfte måste inkorporeras i konstverken för att de ska vara meningsfulla. Vi ska förstå vad vi utbildar oss till och de etiska värden rätten och vår utbildning representerar. På detta plan kan verken bli mycket effektfulla. Annars väcks frågan varför salen överhuvudtaget bör förses med konstnärers idéer om vad en domstol står för. Är det inte bättre om rummet hålls så avskalad som möjligt, ett tomt blad för oss jurister att växa i? Konststudenternas förslag kommer inom kort att ha lämnats in till institutionen och juridiska föreningen för granskning och då avgörs det vilken stil vi väljer att ge vår rättssal. Har du själv tankar kring domstolskonsten? Hör i så fall av dig till JF! Vid en jämförelse med konsten i Sveriges tingsrätter tycks vissa teman vara klart överrepresenterade. Konsten gestaltar domstolarnas opartiskhet, omutbarhet och de svåra avvägningar många fall innebär genom lättsmält symbolik. Rättssalen är ett dåligt forum för avantgarde. Verken ska på intet sätt vara hotfulla eller intetsägande, utan stämningshöjande och inspirerande. 12 TEXT: JENS WERNER

13 13

14 :çù Ýã ÄÝ En grupp ur T2 lyssnar på information från Linklaters 14

15 :çù Ýã ÄÝ Isak Bondesson T9 håller ett avslutningstal för avgångsklassen Linklaters bjöd på lunch och svarade på frågor om affärsjuridik Johan Grahn tackar Madeleine Leijonhufvud för en mycket uppskattad föreläsning Mattias Derlén, vinnare av årets pedagogiska pris! 15

16 JRG Att stå på egna ben efter juristpgrammet Juridiska Rådgivningsgruppen höll i samarbete med Juridiska Föreningen en föreläsningsserie för föreningens medlemmar med titeln Att stå på egna ben efter juristprogrammet, under några dagar i slutet av vintern. Meningen var att ge information om det praktiska arbete som väntar efter utbildningen, då vår trygghet i universitetet dragits undan från oss. Hur hanterar man i praktiken en arg eller upprörd klient? Hur säljer man bäst in sig själv hos en framtida arbetsgivare? Och hur hanterar man egentligen den stress och press som kan drabba den hårt belastade juristen? Först ut som gästföreläsare var Björn Meidell från Swedbank Juristbyrå. Han tog själv examen från juristprogrammet i Umeå år 2006 och kom för att berätta om hur man slår sig in på arbetsmarknaden. Tipsen handlade bland annat om att man inte behöver ge sig själv spö för att man inte får den där prima sommarnotarietjänsten, vilken arbetserfarenhet som helst duger utmärkt när du söker arbete efter examen. Att försöka nischa sina valbara kurser mot ens framtida arbetsgivare föreslog han som tips, men anförde även att detta inte var något måste. På ett kortfattat men avslappnat vis återberättade han sina egna erfarenheter av att bana väg från Folksam till sin nuvarande arbetsplats Juristbyrån. Vi fick uppfattningen att han var raka motsatsen till de stressade, betygshetsande affärsjuristerna vilka bestämt hävdar att alla AB behöver du inte det går bra med ett Ba också!. Hade man fortfarande frågor kring juristyrket efter föreläsningen var man alltid välkommen vid Juristbyråns kontor nere i centrum att be om tips och råd. Näst ut var Christer Ärlestig från Ahlgrens advokatbyrå, en av grundarna av JRG då han själv läste juristprogrammet under mitten av 90-talet. Föreläsningen bahndlade klientbemötande och trovärdighet utifrån god advokatssed. Den till synes så svåra balansgången mellan trovärdighet och lögn då man företräder en klient inte är så svår egentligen i praktiken. Om du inte har tillit till din klient och inte kan förmedla klientens vilja bör du inte ta det uppdraget. Så enkelt är det, sa Ärlestig. Det handlar om att kunna ge tillit till en person som annars kanske inte har någon på sin sida. Han tipsade även att man inte ska tveka att bolla idéer med sina kollegor för att själv kunna göra sitt yttersta för varje klient. Möts du av en argsint klient föreslog Ärlestig att man bör göra en avvägning i varje fall om det känns rätt eller inte att ta sig an fallet. Hans upplevelse är dock att det blir lättare med åldern då man fått den erfarenheten som krävs för att ta det rätta beslutet. Erfarenhet är också något som gör det lättare att stänga av och inte ta med sig arbetet hem, ett särskilt svårt fall är då barn far illa vilket yngre jurister kan ha svårt att ta ställning till. Ibland är jag inte säker på att jag är den bästa för jobbet, men jag gör vad jag kan ändå, förklarade Meidell ödmjukt och det var tydligt att han menade det. Hade man frågor efter föreläsningen var man alltid välkommen vid Juristbyråns kontor nere i centrum att be om tips och råd. Sist ut och ensam föreläsare den 1 mars var chefsåklagare Magnus Bolin från Utvecklingscentrum Göteborg, detta centrum handlägger ärenden om sex och våld. Ämnet Bolin föreläste om var olika former av juriststress och påfrestningar i yrkeslivet och hur man bearbetar den arbetsstress som oundvikligen uppkommer. 16

17 JRG Bolin förkastade den vanligt förekommande idén att man som jurist på väg in i karriären ska behöva arbeta 80 timmar/vecka med förklaringen att det inte är hållbart varken för en själv eller för kvaliteten på ens arbete. Visst handlar juristyrket till stor del om hur du hanterar stress men det kanske inte är så extremt som vissa affärsbyråer gör gällande, utan på många arbetsplatser eftersträvar man ändå en god arbetsmiljö. Trots en god stresshantering kommer man under en lång karriär oundvikligen stöta på andra utmaningar som är omöjliga att förbereda sig på. Juristyrket kan medföra mycket tungt arbete men även situationer då man måste vara beredd att ta snabba och oväntade beslut. Vid ett tillsyns mindre spektakulärt ingripande i Ukraina fick Bolin på plats veta att han kunde få flygunderstöd av armén, om det skulle behövas. Jurister kan även själva utsättas för allvarliga hot, framför allt som åklagare. Som exempel nämndes åklagare Barbro Jönsson vars bostad utsattes för ett sprängattentat i Trollhättan under en rättegång mot en liga beskylld för organiserad brottslighet. För den som deltog i minst två föreläsningar finns även chansen att erhålla ett rådgivningscertifikat om man därefter under terminen svarar på minst två frågar i JRG. Ett unikt sätt att vässa sitt CV! Att ge råd och svara på frågor i JRG är annars även en bra möjlighet att få praktiskt erfarenhet och omsätta teorin vi lär oss på programmet i praktiken. Kom ihåg att i verkligheten möts vi inte av konstruerade seminarieuppgifter med förutbestämt svar, utan att det krävs att man lär sig få fram rätt information av personer som inte har en aning om vad det är man söker efter. JRG erbjuder möjligheten att öva upp förmågan att bemöta verkliga personer med verkliga problem! JRG möts varje onsdag kl 12.15, några onsdagar framöver är vi i s302. Är ni intresserade så är det bara att svänga förbi! JRG ställer inga krav på den som kommer att ta sig an en fråga, allt är frivilligt och du förbinder dig inte mot din vilja. En annan åklagare var även tvungen att lämna landet i sex månader pga en stark hotbild. På frågan om hur han hanterat hot mot sin egen person, svarade Bolin att det funnits tillfällen då det varit mindre kul att arbeta som åklagare och då hans barn fått bl. a skyddad färd till skolan. Bolin framförde dock att både han själv och hans familj föredrog detta alternativ framför att anta skyddad identitet. Han framförde att behovet av skyddad identitet är en viktig avvägningsfråga som starkt påverkas av hur man agerar i yrkeslivet. TEXT: MARIA LUNDBERG OCH ULRIKA BYSTRÖM 17

18 Bilbomber gör inte skillnad på folk och folk Per Berglings intresse för rättsstatsuppbyggnad har fört honom till många konfliktdrabbade länder och han har kommit att möta människor som berättat både hårresande och fantastiska saker. Den klassiska juridiken tilltalar honom inte utan det är arbetet i gränslandet mellan juridik och statsvetenskap som han uppehållit sig i både emotionellt och professionellt. Det började med freds- och konfliktstudier samt öststatskunskap vid Uppsala universitet, innan det stora intresset för samhällsfrågor förde honom till juridiken. Efter att han tagit sin jur.kand. vid Umeå universitet följde en doktorandperiod där han främst studerade hur Vietnam under 90-talet försökte skapa ett regelverk som skulle kunna fungera för en marknadsekonomi men ändå bevara den ledande rollen för kommunistpartiet och alla de motsättningar det innebar. Efter att ha doktorerat fick han erbjudande om en tjänst i Bosnien som innebar att stabilisera och bygga upp landet igen efter att Daytonavtalet slutits och det bosniska kriget var slut. Första gången han besökte landet är något som etsat sig fast i minnet. Att landa i Sarajevo var uteslutet så han var tvungen att i jeep åka från Zagreb på dåliga bergsvägar där de möttes av smuggelkaravaner, sönderskjutna hus och kyrkogårdar som hade plöjts upp för att folk inte skulle ha någon anledning att återvända. Jag minns att jag tänkte: Kan jag någonsin trivas här, kan man ta en familj hit? Väl framme i Sarajevo möttes han emellertid av en charmig stad med ett rikt kulturliv och en optimism om att livet var på väg tillbaka. I drygt två år bodde han där med sin familj, något som visade sig bli en väldigt givande period. Sedan tiden i Bosnien har Per hunnit vara gästprofessor vid University of Washington i två perioder, jobbat med bilaterala rättsstatsprogram och agerat expertrådgivare åt internationella organisationer och regeringar. För tillfället delar Per sin tid mellan en tjänst som chefsjurist på Folke Bernadotteakademin och som professor vid Umeå universitet. Folke Bernadotteakademin är en myndighet under utrikesdepartementet som jobbar med fred, säkerhet- och utvecklingsfrågor där Per leder akademins rättsstatsuppbyggnadsprogram. På universitetet ägnar sig Per åt forskning men även undervisning i folkrätt och kursen Rule of Law and International Organizations. Han leder dessutom institutionens bilaterala samarbeten inom mänskliga rättigheter med ett antal universitet i Mellanöstern och Nordafrika. I de båda tjänsterna ingår mycket resande, såsom till Bryssel, Washington och New York men även till instabila länder som exempelvis Colombia och Östtimor. Att komma till ett konfliktdrabbat land anser Per som regel inte vara så illa som man kan tro. Vid sidan om de våldsamheter som visas upp på nyhetsinslagen i tv finns även en normal vardag, men det finns såklart ett säkerhetshot att förhålla sig till. En bilbomb gör inte skillnad på folk och folk. På frågan av vad som motiverar honom svarar Per att det som är svårt är roligt. Att nätt och jämt klara av det man håller på med är spännande och det är då som han anser att man lär sig någonting nytt. 18

19 För juriststudenter tror Per på att under studietiden hålla så många dörrar som möjligt öppna och han tycker att personer med ett annat intresse eller en specialitet ska fortsätta att odla det parallellt med juridiken. Är du duktig på Arabiska och juridik så är du hot as a pistol! FAKTA Namn: Per Bergling Titel: Professor Undervisar: Folkrätt Alma Mater: Umeå universitet Själv så hoppas han på att kunna fortsätta arbeta både praktiskt och teoretiskt. När det ena känns för surt och tråkigt hämtar han energi i det andra och tvärt om. TEXT OCH FOTO: EMMA SJÖLÈN, 19

20 Jurister vs ekonomer Snart är det äntligen dags att få visa ekonomerna varför de med rätta alltjämt känner ett mindrevärdkomplex gentemot oss jurister! Många har inte fått uppleva det alltid så uppskattade tillfället att få sätta ekonomerna på plats under Jurister vs. Ekonomer. Visserligen hade jag, tillsammans med T1-laget, chansen på fotbollsturneringen som gick av stapeln i våras. Bollen tycktes dock inte vilja studsa vår väg den gången. Jag vill hävda att det var dåliga väderförhållanden på IKSU, men jag är ingen dålig förlorare så jag låter bortförklaringarna stanna därhän. Hur som helst, annat kommer det bli den 21 april Jag tror jag talar för alla oss juriststudenter när jag påstår att det inte finns något annat släkte än ekonomer som man så innerligt avskyr att förlora mot. Det är nästan så att man vill använda sig av den utslitna klyschan: Vi är som hund och katt. Anledningen till osämjan kan möjligtvis stå att finna i den indoktrinering som man blir utsatt för av äldre jurister från dag ett. Jag kommer själv ihåg att så fort det sedvanliga uppropet hade ägt rum i hörsal D i Lindellhallen, och all matnyttig information hade delgetts de nya juriststudenterna, började agitationen. Efter en rundvandring i skolans lokaler, tillsammans med någon av styrelsens ledamöter, hade man blivit utrustad med ett agg gentemot ekonomerna. Det är då kanske inte så konstigt att man under de 4½ kommande åren hela tiden känner att man behöver sätta ekonomerna på plats. Jag själv tror dock att detta inte förklarar hela den hatiska stämning som byggts upp. Ekonomernas blotta existens gör det svårt att känna någon som helst sympati för dem.. De företar sig dessutom något som många jurister anser vara en pseudovetenskap; ekonomi. Som jurist vet jag om att hänvisningen till majoritetens åsikt inte är någon vidare stark källa. Men när man talar om ekonomer får man använda sig av vaga metoder, eftersom det är vad de själva gör i sitt skrattretande ämne. Slutligen vill jag bara säga att jag hoppas att alla är lika taggade som jag är för att visa var skåpet ska stå någonstans. Det känns överflödigt att försöka elda upp alla inför den stora Dagen, med stort D. Själv föredrar att helt enkelt kalla den dagen D. Känn er fria att anamma uttrycket. Därför tänker jag inte skriva något längre brandtal. Artikeln i övrigt är ju, som ni märkt om ni läst så här långt, rent informativ. När vi sedan vunnit turneringen ska vi också se till att leva upp till det välklingande uttrycket jurister är bäst på fest!. Festen kommer att hållas på E-puben, och även om den rent formellt tillhör ekonomerna, vet vi jurister om att vi egentligen äger den. Eftersom vi äger de stackars ekonomerna. 20 TEXT: OSKAR NELLSTRÖM

21 21

22 Presentation av JF:s nya styrelse Fanny Eriksson - Ordförande, ordf@jf-umea.se Jag är nu inne på mitt andra verksamhetsår som ordförande i föreningen. Som Er ordförande är min främsta uppgift att leda styrelsearbetet och att representera Juridiska föreningens medlemmar på bästa sätt, både inom och utanför universitetet. Jag har även en övergripande koll på föreningens verksamhet. Då jag representerar Er medlemmar är jag väldigt mån om att höra vad ni tycker och tänker. Dela därför gärna era tankar och åsikter med mig! Jens Werner - Chefredaktör de Facto, defacto@jf-umea.se Jag heter Jens Werner, är 21 år gammal och läser min fjärde termin på juristprogrammet vid Umeå universitet. Jag kommer ursprungligen ifrån Göteborg och har nu fått äran att vara chefredaktör för de Facto. Tidningen är ett viktigt forum för JF samt dess medlemmar och därför är det viktigt att som chefredaktör arbeta för att så många studenter som möjligt ska vara med och bidra, som skribenter eller med idéer om innehållet. Var med och skapa Er tidning! Maja Edlund - Informationsansvarig, info@jf-umea.se Mitt namn är Maja Edlund, jag fyller 23 år i sommar och kommer från Karlskoga i Värmland. Jag läser just nu termin 4 på juristprogrammet här i Umeå. Förutom att föra protokoll vid Juridiska föreningens styrelsemöten är jag ansvarig för föreningens information till sina medlemmar och Student för en dag. Har du några synpunkter eller önskemål gällande nyhetsbrevet och hemsidan - tveka inte att kontakta mig! Oskar Nellström - Sportmästare, sport@jf-umea.se Jag heter Oskar Nellström, och läser min andra termin på juristprogrammet. Jag är ursprungligen från Kungsbacka. Jag har själv alltid hållit på med sport i olika former, och tycker att det är ett roligt, men också viktigt inslag i livet. Som sportmästare sitter jag i det studiesociala utskottet, tillsammans med föreningens klubbmästare. Min roll som sportmästare är att se till att det finns möjlighet för studenterna till sportaktiviteter på en kontinuerlig nivå. Jag ser också till att anordna lite större evenemang. Lisa Claar - Kassör, kassor@jf-umea.se Jag är från Norrköping men flyttade till Umeå för att läsa juristprogrammet och går nu termin 4. Jag stormtrivs här i Norrland. Som kassör och firmatecknare för Juridiska föreningen ansvarar jag för föreningens ekonomi. Det är jag som sköter föreningens bokföring och ansvarar för bokslutet. Jag kommer också att lägga upp förslag till kommande års budget samt ansvara för att den budget som beslutades om på årsmötet. 22

23 Presentation av JF:s nya styrelse Kevin McCabe - Utbildningsansvarig, utbildning@jf-umea.se Juris studerande sedan HT-2009 och involverad i JF sedan dess. Sitter på mitt andra år i föreningens styrelse, har tidigare varit marknadsansvarig men nu sadlat om och hoppas på ett intressant år som utbildningsansvarig. Mina ansvarsområden är att bevaka vår utbildning och ha ett lyssnande öra gentemot de klagomål eller den uppskattning som studenterna ger uttryck för och förmedla detta till, främst, institutionen. Dessutom kommer jag delta i den nationella utbildningsbevakningen. Arrangerar SJM Beatrice Rohdin - Marknadsansvarig, marknad@jf-umea.se Mitt namn är Beatrice Rohdin och jag är 19 år. Jag kommer från en liten by utanför Ulricehamn, Västra Götaland och flyttade till Umeå för att börja på juristprogrammet hösten Som marknadsansvarig har jag bland annat hand om den årliga Stockholmsresan, produktionen av JF-väskan och marknadsföring av föreningens evenemang. Jag är såklart öppen för förslag och hör gärna vad ni har för idéer! Axel Bonning - Klubbmästare, klubb@jf-umea.se Som klubbmästare ansvarar jag med sportmästaren för det studiesociala utskottet. Utskottets uppgift är främst att minska stressen bland studenterna på juristprogrammet genom att arrangera olika aktiviteter utanför studierna. Har Du några frågor är du alltid välkommen att höra av Dig till mig. Sandra Wikström - Ordförande JRG, jrgordf@jf-umea.se Mitt namn är Sandra Wikström, jag är 23 år gammal, och läser 4:e terminen här på juristprogrammet. Som ordförande för JRG vill jag jobba för att rekrytera fler medlemmar till gruppen. Det ska vara roligt att engagera sig i JRG och hjälpa andra men även få förbättra sina egna rådgivningskunskaper inför det kommande arbetslivet. Är ni intresserad av att vara med eller bara vill veta mer så tveka inte att höra av er till mig! Julia Berglund - Vice ordförande, viceordf@jf-umea.se Som Vice ordförande hoppas jag kunna hjälpa och underlätta för Ordförande så mycket som möjligt. Jag hoppas att tillsammans med Ordförande kunna få bättre insyn i vad som händer på institutionen och hoppas även på ett bättre och mer utvecklat samarbete med dem, genom att deras arbete berör oss studenter i stor utsträckning. Jag ansvarar även för gästföreläsningar men har i år också planer på att utveckla den biten till andra typer av studieinriktade evenemang. Har ni några idéer eller förslag är dem mer än välkomna! FOTO: JULIA BERGLUND 23

24 En röd bekant tar sabbatsår Microsoft eller Macintosh? En av vår tidsepoks stora ställningstagande som nördar såväl som vanliga dödliga spillt tid, engagemang och kraft på. På juristprogrammet har vi vår egna vattendelare. Frågan om Sveriges Lagar, den röda lagboken, eller Sveriges Rikes Lag, den blå är att föredra, vägrar dö. Dock blåser det vindar av förändring, och kanske kommer detta att påverka beefen. Rykten har cirkulerat om vad som egentligen kommer hända den röda tegelstenen. Studenter med förvirrade blickar har iaktagits oroligt irra runt i UB i jakt på information. Det dags att reda ut vad som hänt var året den röda lagboken gjorde debut på marknaden, och har sedan dess fungerat som ett tacksamt alternativ står det klart att det inte kommer någon upplaga av den röda lagboken. De trogna sörjer, medans de blå fantasterna rycker på axlarna. Deras tillsynes främsta argument, att den blå är snyggare i bokhyllan, ger dem än mer vatten på sin kvarn, för vad är en samling om ett årsband saknas? Tillbakalutandes i sina fåtöljer, kan de lugnt konstatera att den blå aldrig kommer svika dem, den har varit med sedan Man ska akta sig för spekulativ verksamhet, men min slutsats blir ändå; det kommer att krylla av blå lagböcker bland höstens T1or, och den gröna kommer fortsätta att lysa med sin frånvaro. - Vi var beroende av Karnov eftersom de erhöll grundmaterialet. Det fanns ett löpande avtal med möjlighet att säga upp, vilket de valde att göra. När vi satte oss ner för att förhandla meddelade dem att de ville fokusera på andra uppgifter, säger Rickard Mikaelsson, förläggare på Studentlitteratur AB. - Tanken är att den röda lagboken ska komma tillbaka Exakt hur formatet kommer att se ut är inte riktigt klart än. Vi siktar på att utöka registret med fler sökmöjligheter samt fortsätta det kronologisa registret per sakområde. Priset är tänkt ligga kring kr. - Vi tycker det är viktigt med alternativ och att det är konkurrens på marknaden. Det krävs att någon prismässigt pressar Norstedts, säger Rickard. Vill du va med och påverka den nya lagboken? En nytt format innebär nya möjligheter. Om studenter har idéer om vad som vore bra att ha med i en lagbok, är det fritt fram att höra av sig till Rickard på mailadressen: rickard.mikaelsson@studentlitteratur. se. Det bästa förslaget belönas med biobiljetter! Men, varför gör den röda ett uppehåll, undrar ni. Glasklart är det inte, men när Studentlitteratur AB skulle sätta igång med planeringen av 2012 års upplaga så förde Karnov Group, som tillhandahåller bokens material, diskussioner om interna förändringar 24 TEXT: FREDRIK DRAKE

25 De Facto frågar Tanja Sheikhi, 19 år, T2. Har röd lagbok. Kommer du gå över till den blå lagboken? Nej, den verkar krångligare. Den röda har bra sakregister och är lättare att hitta i. För 2012 blir det att skriva ut viktiga lagändringar. Vad tycker du om den blå? Den blå är tjockare, men verkar mindre och mer praktiskt, vilket ju är en fördel. Vad kommer du i övrigt att sakna år 2012? I och med att jag inte spenderar lika mycket tid i Falun längre, så måste jag säga; doften av faluröd färg! Emilia Wallin, 20 år, T4. Victoria Blind, 22 år, T4. Har röda lagböcker. Kommer du gå över till den blå lagboken? Emilia: Ja, det kan jag tänka mig. De är smidigare. V: Nej, jag känner en kille som trycker upp ny relevant lagtext inför varje tenta. Jag avvaktar och ser vad som händer på marknaden. Vad kommer du i övrigt att sakna år 2012? Emilia: Media innan Estelle. V: Jag kommer att sakna världen. Johan Grahn, 23 år, T8, Har röd lagbok Kommer du gå över till den blå lagboken? Ja, i och med att jag har pluggat klart 2013, så måste jag går över till den blå när jag kommer ut i arbetslivet, eftersom det är den som i första hand tillhandahålls. Vad kommer du i övrigt att sakna år 2012? Jag kommer sakna allas våran klippa Daniel Majstorovic TEXT OCH FOTO: FREDRIK DRAKE, 25

26 Den generaliserade sanningen Jurister. Vilka är ni egentligen? Jag har analyserat och kommit fram till sanningen. För det första är ni inte riktiga jurister, det är bara ett smeknamn. Det är lättare att hålla koll på folk om man buntar ihop dem i fack. Och ni ligger sannerligen i ett fack. Om jag skulle beskriva ert fack, så skulle det vara ett prydligt skåp. Blått, och med detaljer i guldimitation. Öppnade man lådorna/facken, så skulle man där finna en del intressanta saker. I ett fack så skulle man hitta en lagbok, som med sin enorma vikt skulle få ert skåp att nästan välta. Om man bläddrade runt i denna enorma tegelsten, så skulle man snabbt hitta en massa kladd på sidorna. Dels konstateranden av vad som redan står i texten, och dels en och en annan I Love You, i snirklig snabbt ihop krafsad stil. När man i ren skräck har stängt den lådan och gått på nästa, blir man lika mörkrädd igen. I den här lådan ligger en flaska med starkt innehåll från helvetet, som ni kallar avkoppling. Hjärnan blir lätt trött av att traggla sterilt utformade mantran. Jag sympatiserar med er. För en annan sak som ligger i ert fack är en bunt med pengar. För visst blir man inte jurist bara för man älskar lagar, man älskar också pengar. Vilken annan motivation skulle kunna driva en person att ens ta i en bok som är tjockare och mer förvirrad än en mytomans självbiografi? Det är ingen fara, jag gillar också pengar. Fast det är mer säkert att ni kommer att tjäna dem. Allt som ligger i juriststudenternas skåp ligger prydligt uppradat. Var sak på sin plats. Kliniskt rent är det också. Ordning och reda. Men så har ni gömt någonting i sista lådan. Någon har försökt elda upp denna tingest. Den är bränd i kanterna. Är det en tidning som ligger där? Tidningens titel är ilsket utradera, men ni vet med största säkerhet vilken jag menar. Tidningen gillar tydligen att nämna er i olika sammanhang. Gärna när ni gjort något dumt. Dom har valt ut er. Ni gillar ju att festa vilt, det vet alla. Men ovan nämnda tidning gillar inte fest, åtminstone inte era. Jag tror det bara rör sig om avundsjuka. Dom vill också ta för sig av livets goda. Men det är bara ni, mina kära jurister, som har modet. Och det ska ni ha cred för. Lyfter man på flaskan, så ligger där en cederqvistväska, lätt undangömd. När man bär den ger det en känsla av att man är del av något stort. Att man faktiskt nästan är där. Väskan ger en känsla av identitet. Precis som biologistudenter och deras morotsknaprande, eller lärarstudenter och deras vidriga matlådor. Öppnar man väskan så ligger där en fluga och en skjorta, eller en balklänning. Det kan vara bra att vänja sig vid sin framtida uniform, så varför inte börja redan under utbildningen. Finns inget som är så härligt som ett par fotriktiga skor och en enorm fluga under halsen/klänning över kroppen! En fot i universitet, och en fot i framtidens livsstil. Visst kan man hitta mycket när man granskar en grupp närmare. Det här var bara en bråkdel av alla iakttagelser jag gjort. Precis det jag har skrivit hittills tänker alla och vet alla om just er. Så behåll det alltid i åtanken när ni pratar med någon som inte läser juridik, han/hon vet mycket väl vem de har att göra med. 26 TEXT: JOEL EKLUND, KULTURJOURNALISTIK

27 Hur ser en jurist ut? Med melodifestivalen i färskt minne blir man påmind om att artister kan se ut precis hur som helst. Ju originellare desto bättre, men ändå inte riktigt hur som helst det ska vara tidsenligt och rätt. Dagspressen bedömer och rankar artisternas outfit. Klädsel och frisyrer poängsätts lika mycket som låtar och framförande. Fem kurrar hit och två bin dit. Alla granskare har sina egna poängsystem. Kan juristers klädsel poängsättas? Tänk om juristers outfit skulle bedömas på liknande sätt. Det skulle inte bli så bra: Två lagböcker (av tio) för advokat Bloms fantasilösa frisyr. En lagbok för rådman Engströms trista gamla rutiga kavaj från En halv lagbok för lektor Eklunds otrendiga make-up. Inte så kul läsning. Men visst är kläder viktiga och visst bedömer vi varandras klädsel även jurister emellan! Vad signalerar kläderna? I vissa yrkesgrupper inom juristkåren är utseendet och klädseln mycket viktig. Det beror lite på vad man jobbar med förstås. Särskilt inom affärsvärlden är klädseln viktig. Juristen visar med en proper klädsel respekt mot klienten och att det här mötet och den här arbetsuppgiften är viktig och värd att klä upp sig för. Det skapar förtroende. man kommer. I Umeå får man vara glad om domaren ens har kavajen från -98 på sig på förhandlingen. I Sverige kan en allt för dyr och prålig klädsel i vissa sammanhang till och med få en närmast motsatt effekt och tolkas som översittarfasoner. Det gäller förstås alltid att vara medveten om vad man säger med sina kläder och anpassa klädseln efter situation, ärende och klient. Jag är själv inget klädfreak som bekant, men brukar ändå roa mig med att göra en klädsel- och trendspaning när jag åker på juristkonferenser. Min fördomsfulla slutsats är att det är ganska lätt att se på kläderna vilka som är ingenjörer eller jurister. Ingenjörerna har tröja och jeans eller byxor. Juristerna har kavajer, kostymer och dräkter. Gärna svart, grå eller brun. Vissa år är det kritstrecksrandigt som gäller. Eller marin. Klädseln varierar också beroende på rättsområde: affärsrätt = tokpretto, socialrätt = avspänt, nästan på jeansnivå. På en patenträttskonferens i Stockholm provade jag ett år att ha en svart stickad långkofta av snyggare snitt istället för kavaj. Under pausen såg jag hur en dräktjurist, 45+, stod och sneglade på mig i ögonvrån. Till slut kom hon fram, kände med handen på min kofta och sa stramt leende: Den här koftan är helt underbar!. Sedan gick hon bara. Ett rätt fint sätt att säga: Du sticker ut nåt djävulskt här, bara så du vet Max en lagbok! Nere på kontinenten klär sig jurister mycket strikt och stilfullt. Där är grå kostym leisure. I vissa länder där framgång mäts mycket i pengar, t.ex. USA, signalerar en proper (och dyr) klädsel även att du är en framgångsrik jurist för nya klienter. Har det gått så bra hittills klarar hon mitt fall också. Lättsammare i norr Av någon anledning som möjligen en etnolog skulle kunna svara på blir klädseln allt mer avspänd ju längre norrut på klotet TEXT: MARIA EKLUND, INSPEKTOR 27

28 28