Sofia B. Karlsson. Passa och passa in. om manlighet, fotboll och utbildningsval

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sofia B. Karlsson. Passa och passa in. om manlighet, fotboll och utbildningsval"

Transkript

1 Sofia B. Karlsson Passa och passa in om manlighet, fotboll och utbildningsval

2 Det hade varit lite fniss, ska du bli sjuksköterska. Det är ju bara kvinnor som är.

3 TACK till JA Tipselit och AIK Fotboll för ett mycket bra samarbete! Sofia B. Karlsson och Karolinska Institutet 2011 Medförfattare: Andreas Åsander och Caroline Olsson Omslag, formgivning och illustration: Ronja Svenning Berge Förlag: Karolinska Institutet Utgivningsort: Solna Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke, 2011

4 Innehåll Förord Karolinska Institutet och projektet Spelar roll AIK och projektet Spelar roll Bakgrund könsbundna utbildningsval Teorier om manlighet och maskuliniteter Laget som gav oss underlaget Nedslag i spelarnas verklighet Bli manlig eller bli sig själv? Könsuppdelade lag påverkar tankar om yrkesval Tänka vidare Sammanfattning Referenslista Bilaga. Enkät

5 9 Förord Om inte livet blir en fotbollsmatch Varför väljer sällan män fritid, arbete och aktiviteter som uppfattas som kvinnliga? I Sofia B. Karlssons bok Att passa och passa in om fotboll, maskulinitet och könsbundna utbildningsval är den frågan utgångspunkt för de resonemang som unga manliga fotbollsspelare har om manlighet. Hur priori terar de i sina tankar om framtida arbete vad är viktigast? Och handlar det då om manligt och kvinnligt överhuvudtaget? Att få ta del av de unga männens tankar och diskussioner ger många egna reflektioner. Hur valde jag min egen yrkesbana? Från bruksortens självklara val att hantera kallvalsad plåt till att börja läsa på högskolan är inget givet steg. På bruksorten spelade pojkar fotboll och bandy och arbetet gav en ekonomisk trygghet som möjliggjorde det man helst ville göra på sin fritid. En klar skiljelinje mellan arbete och fritid. Männen jag mötte på högskolan tycktes använda arbetet, att skriva, som själva förverkligandet. Forskningsprojektet var det som man helst ville göra och som man också ägnade en stor del av sin fritid åt. Men vad är manlighet? Kapa plåt eller skriva böcker? Det beror nog på vems perspektiv vi ser det ifrån.

6 10 I boken får läsaren ta del av de unga männens tankar om manlighet i allmänhet och, vilket är kanske ännu mer intressant, vad det innebär för dem som enskilda individer. Det är värt att fundera på likheter och skillnader i deras resonemang om andras och den egna manligheten. För är det inte så genus föreställningar, förhoppningar och farhågor kopplat till kön fungerar? Som en påminnelse från omgivningen, ibland hotande och ibland uppmuntrande, om hur vi ska vara som kvinnor och män. Men vad vill vi själva? 2003 skrev jag en bok, som också är min avhandling på Stockholms universitet, om pojkfotboll som manlig fostringsmiljö. Den fick titeln Kom igen, gubbar! Under fyra års fält arbete i ett pojkfotbollslag hade jag observerat vad som uttrycktes om manlighet i pojkarnas omklädningsrum. Arbetet var mödosamt då jag försökte fånga en kultur som jag var bekant med sedan min egen tid i pojkfotbollen. Steg för steg blev till slut mönstret tydligt. Manlighet uttrycks genom att ta avstånd från den kvinnliga/omanliga. De centrala uttrycken för detta är att inte spela som en kärring, att hålla bögavstånd och att inte uppträda som en invandrare. Formen för detta var jargong, det förenklade språket som är fattigt på nyanser och rikt på hånskratt. Pojkfotbollen framstod som en miljö där normalitet bekräftas och befästs genom att ta avstånd från det avvikande. Kärringen, bögen och invandraren var ju motpoler till den vite, svenske, heterosexuella mannen med kontroll över känslolivet. När vi beskriver andra så läcker vi mest information om oss själva, lär vi oss av detta. Som fostringsmiljö är omklädningsrummet en (sista) manlig bastion, brukar det heta. Och denna jargong, avstånds tagandet, sker i slutna rum där bara pojkar och män har tillträde. Resultatet i avhandlingen pekade på hur svensk manlig heterosexualitet fostras och tar sig uttryck. I ett vidare perspektiv handlade studien inte om fotboll, enbart, utan om vilka budskap pojkar får med sig i tidiga tonåren: du ska vara stor, stark, synas, höras, klättra, kämpa, tävla och framförallt visa inga känslor. Det sista, kontrollen över känslorna, var ju vad pojkarna på olika sätt hanterade när de inte skulle spela som en kärring, hålla bögavstånd till varandra och inte vara så kaxiga eller gnälliga som invandrarkillarna. Närheten, intimitet och känslor bör hållas i schack, bakom hårt tränade muskler och ett stelt stenansikte. Så vinner man matchen. Fotbollsmatchen. April 2011 träffar jag nio manliga chefer på ett ledarutvecklingsprogram. De arbetar under en vecka med att förstå hur deras sätt att hantera känslor och relationer på och utanför arbetet är präglat av förväntningar på dem som män. Vilka budskap fick de som pojkar och hur har detta påverkat dem i vuxen ålder? Jag berättar vid ett tillfälle om fotbollsstudien. De har alla, utom en, spelat fotboll som pojkar. De lyssnar, funderar och resonerar. De känner igen sig. I slutet av veckan utbrister en av dem: Varför har jag gått med på allt detta? Vad?, undrar de andra. Alla budskap, förväntningar och farhågor om mig som pojke och man hela livet, säger han. Rösten är sorgsen. Jag är stolt över att vara man, säger han sedan, men inte på det sättet som andra vill att jag ska vara. Jag vill vara på ett annat sätt ibland. Livet är ingen fotbollsmatch, där flest mål vinner. Livet är inte heller arbetslivet, vilket en förvånansvärt stor andel män tycks lura sig själva att tro. Och budskapet från fotbollsmatchen, om att inte tappa kontrollen och uthärda smärta och ironisera över gemenskap och nära relationer får, tycker jag mig se, konsekvenser långt utanför planen och efter det att slutsignalen hörts. Är det inte så att många män ser i fotbollens värld överdrifter i sitt eget beteende, det som pågår till vardags, men i samma sekund som fotbollen utpekas som boven i dramat vad gäller genusordning vill man vända fotbollsjargongen ryggen och på alla sätt markera sin oskuld. Jag tycker mig, tvärtom, se fotbollsmatcher lite var dag, lite överallt, vare sig det finns hörnflaggor, linjedomare eller inte i närheten. Fotbollsledaren Bill Shankley uttryckte ungefär att fotboll inte är som livet självt det är mycket mer än så. Hur menade han? Om vi nöjer oss med jämförelsen mellan fotboll och livet blir det också svårt att greppa, tycker jag. Jag ser gärna fotboll, jag har spelat fotboll. Det finns några få som har fotboll som arbete. Men. Som om livet vore en fotbollsmatch? Flest mål vinner. Eller högst lön. Visa ingen svaghet när du blir tacklad. Eller berätta inte hur du mår på jobbet. Krama medspelarna när det blir mål, men absolut inga kramar utanför planen. Män som tror att de i vuxen ålder fortfarande ska få och söker bekräftelse i att vara pojkar odlar ofta denna grabbiga 11

7 12 kultur: vara stor, stark, synas, höras, kämpa, klättra och 13 tävla och, framförallt, visa inga känslor. Som vore livet en fotbolls match. En fråga om att passa och passa in. Jesper Fundberg Idrottsforskare Malmö Högskola Karolinska Institutet och projektet Spelar roll De flesta av Karolinska Institutets (KI) utbildningar på grundnivå har ett högt söktryck samtidigt som det är relativt få män som söker till och läser vid Karolinska Institutet. Alla våra utbildningsprogram är könsmässigt snedfördelade, vissa av utbildningsprogrammen har bara ett par procent män. Samtidigt minskar andelen män på utbildningar på grundnivå generellt i Sverige. För Karolinska Institutet är det av yttersta vikt att våra studenter, i egenskap av att vara framtidens vårdgivare, representerar den befolkning som de kommer att möta. Delegationen för jämställdhet i högskolan fick i uppdrag av regeringen att verka för att särskilt öka mäns intresse för högre utbildning och arbeta för att motverka könsbundna studieval inom högskolan. När delegationen 2009 utlyste medel för projektverksamhet inom detta område var det en

8 14 självklarhet för Karolinska Institutet att formulera ett projekt utifrån nämnda problembild. Vi visste sedan tidigare hur den könsmässiga fördelningen på Karolinska Institutets utbildningar ser ut och vi visste att de försök som gjorts att arbeta för en ökad andel män på våra utbildningsprogram hade haft begränsad framgång. Projektet behövde således fokusera på kunskapsinhämtning. Vi ställde oss därför frågan: Varför är det så få män som är intresserade av Karolinska Institutets utbildningar? Av tidigare forskning visste vi att synen på kön på män och kvinnor, på maskulinitet och femininitet påverkar de val vi gör i livet, också utbildnings val. Vi formulerade en tes kring detta som lyder: att unga män inte söker till utbildningar inom hälsa, sjukvård 15 och medicin i stor utsträckning beror på normer om maskulinitet, hur man ska vara för att anses vara en riktig man. För att lära oss mer om skapandet av maskulinitet, om normer och om könsbundna utbildningsval, inledde vi ett sam arbete med en organisation där många unga män finns AIK fotboll. Av spelarna och tränarna som medverkar i projektet har vi fått ny värdefull kunskap som ligger till grund för boken du håller i din hand. Förutom boken har projektet inneburit att spelare och tränare fått ta del av Karolinska Institutets utbildnings- och forskningsverksamhet och inom projektet kommer det också skrivas en rapport med förslag på hur Karolinska Institutet kan arbeta vidare för att öka andelen män på utbildningarna. Två kortfilmer har också tagits fram inom ramen för projektet. Kunskapsinhämtningen bekräftar bilden att det krävs en stark övertygelse och självkänsla hos den enskilda individen för att bryta normer och välja en könsmässigt otraditionell utbildning. Det innebär att det vilar ett ansvar på såväl fotbollsvärlden som akademin för att motverka de strukturer som försvårar för människor att välja utbildning utifrån intresse, snarare än utifrån andras förväntningar och normer. Både fotbollsvärlden och akademin har möjligheter att bidra till en öppen och inkluderande miljö. Caroline Olsson Initiativtagare till projektet och koordinator för breddad rekrytering och likabehandling av studenter på KI AIK och projektet Spelar roll Spelare som inträder i en elitkarriär, har inte bara sina egna förväntningar på hur de skall vara utan träder in i en hel del hegemonier: sättet de förväntas vara på planen, utanför planen, i omklädningsrummet och även i sättet att kommuni cera med sin omgivning. I vårt samarbetsprojekt med Karolinska Institutet har vi fått möjlighet att utveckla tankar på hur dessa förväntningar påverkar spelarna och hur vi kan bli bättre på att förhålla oss till dessa. Utifrån ett rent tränarperspektiv är jag intresserad av individer och personligheter som har en mer grund utvecklad personlighet med stor portion uttrycksfullhet, både i sitt fotbolls utövande och även i sitt sätt att bemöta och relatera till andra människor. Den bild som ibland framställs av elit fotbollsspelare finns egentligen inte i verkliga livet, men på grund av den stora villrådighet som yngre personer ofta genomgår, etsar sig vissa grovhuggna stereotyper kvar som ett önskvärt ideal.

9 16 AIK har ett fortlöpande arbete med sin värdegrund, kallat AIKstilen, som bland annat innebär ett aktivt arbete mot rasism inom ungdomsverksamheten. Dessutom deltar vi i Vi spelar ihop-utbildningen som är vägledande inom svensk idrott. Den omfattar alla spelare, ledare och föräldrar i AIK. Utbildningen är processuppbyggd där deltagarna medverkar till result aten genom olika aktiviteter som genomförs fort löpande. Laget eller gruppen arbetar tillsammans. Syftet är att skapa en gemensam värdegrund som innebär att vi uppträder schysst mot varandra motståndare, domare, funktionärer, publik och övriga vi träffar inom vår verksamhet. Vi arbetar med begrepp som respekt, attityd och ansvar och kopplar dem till innebörd och betydelse. Inom detta ryms olika teman beroende på spelarnas 17 ålder, bl.a. attityd, respekt och ansvar för våra åringar, genus för våra 12-åringar samt HBT för våra 16-åringar. Efter att själv ha läst Jesper Fundbergs bok, Kom igen gubbar fick jag mig en tankeställare om mitt eget tränarskap och ledarskap. Hur kan jag som ledare bidra till att gruppen utvecklas i den riktning som AIK-stilen beskriver och som lärs ut i Vi spelar ihop-utbildningen? Varje resa som går mot vuxenlivet och en eventuell elitkarriär är unik. Att få ta del av respektive spelares resa är ett privilegium och ger mig dagligen tankeställare i mitt förhållnings sätt som tränare. John Wall Huvudtränare JA Tipselit, AIK Bakgrund könsbundna utbildningsval Könsfördelningen inom den akademiska grundutbildningen har under lång tid varit ojämn. Inom vissa utbildningar har den aldrig varit balanserad. Bland dessa återfinns vård- och omsorgsutbildningar och lärarutbildningen, där männen lyst med sin frånvaro. Problemen och konsekvenserna av könsbundna utbildningsval (utbildningsval som kan kopplas till förväntningar som finns på kön) har på senare tid fått viss uppmärksamhet tillsatte regeringen Teknikdelegationen 1 för att locka fler tjejer till tekniska utbildningar. Några motsvarande satsningar har inte gjorts för att öka intresset hos killar för vård eller andra kvinnodominerade utbildningar. Projekt som initierats för att ta reda på mer om varför män inte väljer vårdutbildningar och för att konkret locka män till vårdutbildningar är få, men här är några exempel*. 1 Teknikdelegationen, Dir 2008:96 * Ett projekt med syfte att ta reda på varför så få killar söker till sjuksköterske programmet har initierats vid Ersta Sköndals Högskola men i skrivandets stund finns ingen skriftlig rapport att ta del av.

10 18 KIVO Killar inom vård och omsorg en helt annan om vi tittar på hur de sedan verkligen väljer. 19 Under några år har Högskolan i Gävle satsat på ett projekt, Sjuksköterske programmet är mycket mer könssegregerat än KIVO Killar inom vård och omsorg, för att få fler killar vad ingenjörs programmen är det är vanligare att kvinnor till sjuksköterske- och socionomprogrammen. En av KIVO:s väljer att läsa till ingenjör än att män väljer att läsa till sjuksköterska. Lönebilden kan vara en del av förklaringen till utgångspunkter är att högskolan är en motor för samhällsutvecklingen och att kvaliteten på utbildningarna inte bara är att många väljer bort sjuksköterskeyrket men en stor del av av vikt för den interna utvecklingen. Att förmedla goda förebilder är därför en viktig del i projektet. En annan utgångs viktigaste faktorn i det framtida yrkesvalet. De könspräglade gymnas isterna uppgav att de inte tyckte att lönen var den punkt i projektet är att blandade arbetsgrupper är önsk värda yrkes områdena måste därför kunna kopplas till val som görs för arbetslivet, för att ge ett rikare och mer stimulerande arbetsklimat. Projektets huvudingredienser är nätverk för att knyta utbildning är könskodad kommer det vara svårt att locka utifrån förväntningar på kön. Resultaten visar på att så länge en samman studenterna i gruppen, personlig utveckling för att få studenter från det under representerade könet, endast genom studenterna att känna sig trygga i sig själva när de kommer ut att göra om utbildningens upplägg eller image. Det behövs på arbetsmarknaden, och mentorprogram för att studenterna en mer grundläggande översyn för att få till en förändring. tidigt ska knyta kontakter med yrkeslivet. Konceptet har visat Stämpeln på yrken med en lång kvinnotradition kan ta lång sig vara framgångsrikt, bland annat har antalet killar på sjuksköterskeprogrammet ökat markant under projekttiden. Andra satsningar, för locka killar att till kvinno dominerade tid att förändra. utbildningar, har varit att driva informationskampanjer Könskodning av utbildningar påverkar valen Vid Uppsala universitet gjordes en undersökning inom ramen för forskningsprojektet Flickor och kvinnor till tekniska utbildningar och yrken. Retoriska ambitioner och praktiska åtgärder. Det handlade om att ta reda på hur unga personer väljer utbildning. 2 Undersökningen gjordes i samarbete med tio gymnasieskolor i sex olika län med gymnasister på samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt program. Först studerades hur ingenjörs- och sjuksköterskeprogrammen var beskrivna i utbildningskatalogen och därefter avkodades dessa texter genom att man tog bort namnen på utbildningarna. Gymnasieelever blev sedan tillfrågade hur intressanta de uppfattade de olika utbildnings programmen, och vad det var som verkade intressant i de olika beskrivningarna. Resultaten visade att när yrkena hade avkodats var riktade mot killar i gymnasieåldern. Dessa insatser har varit svåra att utvärdera och effekterna, både kortsiktigt och långsiktigt, är oklara. 3 En annan metod som har använts är riktade satsningar i samarbete med olika aktörer. Ett exempel är Flera män till skolan. Satsningen syftade till att rekrytera fler män till lärarutbildningen. Projektet var i form av ett högskoleförberedande år där olika typer av insatser erbjöds, bland annat i form av inläsning av yrkespraktik. Utvärderingen visade att andelen män på lärarutbildningen ökade från 20 procent till 27 procent året efter. Några av de reflektioner som framkommit av resultaten pekar på att det inte är bristande intresse eller lämplighet som gör att killar inte väljer lärarutbildningen utan att svaren måste sökas någon annanstans. 4 En av metoderna som har använts för att komma åt den sneda könsfördelningen är positiv särbehandling beslutade dock regeringen att förbjuda möjligheten att använda sig av intresset för ingenjörs- och sjuksköterskeprogrammen denna omdiskuterade metod vid antagning. ungefär lika stort bland både män och kvinnor. Bilden är 2 Salminen-Karlsson, Minna, 2006, Att välja utbildning utan innehåll. Gymnasisters värderingar av utbildningskatalogers reklamfraser 3 Delegationen för jämställdhet i högskolan, 2009, Kartläggning och analys av jämställdhetsinsatser vid svenska lärosatsen s 28 4 Delegationen för jämställdhet i högskolan, 2009, Kartläggning och analys av jämställdhetsinsatser vid svenska lärosatsen , s 30-31

11 20 En samlad bild av de senaste tio åren visar att långsiktiga insatser för att öka antalet män i yrken där de är underrepresenterade, är få, och förändringen mot en jämnare könsfördelning går långsamt. Vissa riktade och avgränsade insatser som gjorts har gett resultat, men många har varit resurskrävande och inte skapat några synliga effekter som levt vidare. Könsbundna utbildningsval i framtiden? Högskoleverket har gjort uppskattningar om behovet av framtida arbetskraft och om hur förändringarna över tid påverkar val av utbildningar. Bland annat visar denna uppskattning att kvinnors procentuella överrepresentation inom akademin på grundnivå kommer att bestå eller öka. Få studenter läser idag på en könsbalanserad utbildning och obalansen vad gäller kön inom utbildningarna kommer att bestå eller öka fram till Den förväntade förändringen kan ses i tabellen på nästa sida. 5 Yrkesgrupp Förändring Kvinnor Män Kvinnor Män Receptarier Minskad obalans Arbetsterapeuter Minskad obalans Förskollärare Oförändrad obalans Biomedicinska analytiker Oförändrad obalans Sjuksköterskor Minskad obalans Speciallärare och special pedagoger Ökad obalans Socionomer Ökad obalans Grundskollärare, tidigare år Ökad obalans Bibliotekarier Ökad obalans Sjukgymnaster Minskad obalans Fritidspedagoger Minskad obalans Psykologer och psykoterapeuter Ökad obalans Humanister Ökad obalans Apotekare Ökad obalans Journalister Ökad obalans Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare Balans - obalans Yrkeslärare Balans - balans Veterinärer Balans - obalans Konstnärlig utbildning Balans - balans Samhälls- och beteendevetare Balans - obalans Tandläkare Balans - balans Agronomer och hortonomer Balans - obalans Jurister Balans - balans Ekonomer Balans - balans Arkitekter och landskaps arkitekter Balans - balans Läkare Balans - balans Naturvetare Obalans - balans Programmerare och systemerare Oförändrad obalans Teologer Obalans - balans Civilingenjörer Minskad obalans Högskoleingenjörer Minskad obalans 5 Högskoleutbildningarnas dimensionering Ett planeringsunderlag inför läsåret 2007/08, Högskoleverkets rapportserie 2007:7 R.

12 22 Könsfördelning på Karolinska Institutets utbildningar På Karolinska Institutets utbildningar har det under de senaste åren skett en liten förändring vad gäller köns fördelningen på utbildningarna. Ökningen av andelen män är liten och på sjuksköterskeprogrammet beräknas andelen män endast vara 12 procent är 2020, vilket innebär en ökning med 3 procent på 15 år. 6 Läkarprogrammet, tandläkarprogrammet och det biomedicinska programmet är de program som är någorlunda jämna vad gäller könsfördelning. Läkarprogrammet har gått från att tidigare vara mansdominerat till att det nu är 56 procent kvinnor. Förutom sjuksköterskeprogrammet har logopedprogrammet, tandhygienistprogrammet, arbetsterapeutprogrammet, folkhälsovetenskapliga programmet och barnmorskeprogrammet en andel kvinnor som är 85 procent eller högre. På logopedprogrammet är det bara kvinnor på utbildningen. Tabellen på nästa sida visar könsfördelningen på alla nybörjar- och påbyggnadsprogram. Antal nybörjare på Karolinska Institutet (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%) Nybörjarprogram antal % kvinnor antal % kvinnor antal % kvinnor antal % kvinnor Arbetsterapeut programmet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet Podiatriprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterske programmet Tandhygienist programmet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeut programmet Specialistsjuksköterskeprogrammet Påbyggnadsutb. i odontologisk profylaktik Toxikologprogrammet Magisterprogram Masterprogram Totalt HSV, Rapport 2008:20 R Kvinnor och män i högskolan, s. 89, 92-93

13 24 25 Teorier om manlighet och maskuliniteter Nedan beskrivs några teorier om manlighet och maskuliniteter och hur detta forskningsfält växt fram. Dessa teorier, tillsammans med avsnit ten ovan om könsbundna utbildningsval, ligger till grund för analysen av spelarnas svar i enkäten, intervjuerna och gruppdiskussionen. ccc... cccc MASKULINITET(ER) En samling konstruerade föreställningar och förväntningar på vad det är att vara man. Föreställningarna fungerar som norm för hur pojkar och män ska vara för att accepteras och få status i sin omgivning. Källa: kvinnojouren.se... ccccccc Framväxt av forskningsfältet Genusforskningen har länge fokuserat på kvinnors villkor och kvinnorollen och pekat på maktstrukturer mellan grupperna män och kvinnor, där män har mer makt och kvinnor mindre, inom många sfärer. Kvinnan har blivit avvikaren som ska ta för sig mer eller på andra sätt förändras för att nå samma status som mannen. På senare tid har genus forskningen haft ett större fokus på människors situation utifrån olika

14 ... Genus Ett ord som syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen etc. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. Källa: Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Källa: ccccccc positioner som klass, hudfärg och sexuell läggning, tillsammans med kön för att på så sätt kunna förhålla sig till flera olika maktstrukturer samtidigt. Ur detta fält har delar av mansforsknings- och maskulinitetsforskningsområdet växt fram för att syna normen, maskuliniteten och processerna som skapar mannen. En viktig del i forskningsfältet är att titta på vilka problem, men också privilegier, som finns kopplat till normerna för den traditionella mannen. Den här kunskapsinhämtningens resultat kommer att synas ur just en sådan lins: Hur ser bilden ut av den manliga mannen i fotbollslaget? Vad behövs för att anses vara manlig? Hur ser hierarkin ut mellan olika uttryck för manlighet inom laget och hur påverkar det spelarnas faktiska handlingar och val? andra faktorer såsom klass, etnicitet och position i världen. Det är viktigt att se kombinationen av olika markörer för makt, som ofta inte går att skilja ut från varandra, eftersom de sammantaget avgör hur mycket makt en person har i ett visst sammanhang. Connell menar att olika uttryck för manlighet jämförs med den hegemoniska (överordnade ) maskuliniteten som är den som har högst status i ett sammanhang och medför flest privilegier. I många sammanhang baseras den hegemoniska maskulin iteten på faktorer som att vara västerländsk, vit, medel klass och heterosexuell. 27 cc.cc c Intersektionalitet Begreppet används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Källa: cccc c c Raewyn Connell om rangordningen av maskuliniteter Raewyn Connell är en australiensisk sociolog vid Universityof Sydney. Hon är en av de mest betydande maskulinitetsforskarna, bland annat tack vare sin bok Masculinities som kom ut Connell tar sin utgångspunkt i genus ordningen, som bygger på en hierarki mellan könen där män har mer makt och kvinnor mindre. Hon menar att genus existerar just därför att biologin inte avgör hur vi agerar. Vi är inte en produkt av något biologiskt förutbestämt utan av hur vi förväntas tolka det biologiska, hur vi förstår vårt kön utifrån vad vi vet om tjejer och killar. Connell menar att det går att se på detta som att vi alla är delar av ett genusprojekt, där vi skapar vårt genus hela tiden. Den miljö vi befinner oss i, vilka lagar som finns, vad som anses vara accepterat och vilken syn på manligt och kvinnligt som råder, avgör handlingsutrymmet och möjligheterna att bryta mot normer och överskrida gränser för kön. Connell poängterar vikten av att se genus relationer ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga tillsammans med

15 Jesper Fundberg om hur fotbollskillar blir killar Under 4 års tid studerade etnologen Jesper Fundberg hur killar blir killar, i ett pojkfotbollslag i Sverige. Resultaten finns beskrivna i avhandlingen Kom igen, gubbar! Fundberg menar att fotbollsmiljön med bara killar skapar ett vi som är väldigt starkt och därför också ett tydligt de. Det är viktigt att definiera sig mot något annat än de själva, för att skapa sammanhållning och behålla sin överordnade position som heterosexuell, vit, kille. Därför blir bögen, blatten och kärringen symboler för vad de inte är och något de kan använda som motpol i skapandet av laganda och gemenskap. Omklädningsrummet är ett av de viktigaste sammanhangen för att skapa gemenskap och bli ett lag. Där skapas och återskapas föreställningen om vi och de på ett tydligt sätt. När spelarna går in i omklädningsrummet och tar på sig sina fotbollskläder byter de värld, och går in i en fotbolls gemenskap där de är en i laget. Genom att berätta för var andra vad som hänt under dagen och dra anekdoter avhandlas ämnen som knyter dem tätt samman. Jargongen i omklädningsrummet är traditionellt manlig och det skämtas om grupper av människor som inte förväntas vara representerade i laget. Det är nästan bara privata saker som avhandlas i omklädningsrummet, det pratas inte fotboll. Fundberg hänvisar till Goffman (1991:101) som säger att Omklädningsrummet är på det viset fotbollens backstage, men maskulinitetens frontstage. Fotbollen är en av de sista utposterna där män kan visa känslor, menar Fundberg, men poängterar också att det finns tydliga regler för hur och när känslorna får visas. Överskrids gränserna för känsloyttringar kan det tolkas som omanligt och den gränsen vill de unga spelarna inte passera, av oro för vad andra ska säga och av rädsla för att bli sedda som mindre manliga. 29

16 30 Inger Eliasson om olikhetsgörandet av kön 31 Inger Eliasson, som är forskare vid Umeå universitet, har i avhandlingen I skilda idrottsvärldar tittat på inställningen till integrerade (könsblandade) fotbollslag hos 11-åriga fotbollsutövare, deras tränare och föräldrar. Eliasson kom fram till att motståndet mot integrerade fotbollslag, som hon i olika hög grad fann hos både spelare, tränare och föräldrar, har att göra med skapade före ställningar om att det finns stora skillnader mellan killar och tjejer. Föreställningarna handlar främst om skillnader i socialt beteende men också i fotbollsutövningen. Dessa bygger i sin tur på föreställningar om traditionell maskulinitet och feminin itet. Föreställningarna förstärks av hur tränare pratar med spelarna om kön och hur spelarna pratar om och med varandra. Killars och tjejers spelstilar och sociala interagerande har många likheter och uppfattningen om skillnaderna stämmer inte överens med hur det ser ut i verkligheten, men återskapas i talet om olikheterna. Utifrån beskrivningarna av tjejer och killars spelstilar menar Eliasson att killarnas spelstil är norm. Det är tjejernas spelstil som avviker och jämförs med killarnas. Killarna jämförs också med varandra, om en kille inte följer normen inom laget, som är att vara tuff och hård, ses han som avvikande och spelarna och tränarna beskriver det som en underordnad maskulinitet. Det finns en rädsla hos både spelare och tränare att vara avvikande eftersom gemenskapen och lagandan är så viktig. Flera av tränarna uttrycker att det är en för stor utmaning för dem att börja fundera på om det kunde vara bra att integrera lagen. Utmaningen ligger bland annat i att det skulle vara svårt att hantera de sociala problem som de tänker sig skulle kunna uppstå med killar och tjejer i samma lag. Tränarna är också rädda för att en integrering av lagen skulle skapa en genusdebatt som de inte är beredda att ta, de vill fokusera på fotbollen. De nämner inga problem med att ha lagen uppdelade i kön som det är idag. Laget som gav oss underlaget JA Tipselit (AIK) I samarbetet med AIK har en del i projektet varit att inhämta kunskap från spelarna i JA Tipselit för att förstå unga killars utbildningsval, kopplat till maskulinitet. Vårt första intryck av laget, när vi träffade dem i juni 2010, var att de var en brokig, högljudd skara som verkade väldigt bekväma i varandras sällskap. De skämtade mycket och vi uppfattade en intern jargong. De verkade nyfikna men lite undrande vad som skulle ske i samarbetet med Karolinska Institutet, vilket inte är konstigt då projektet sticker ut från resten av de schemalagda aktiviteterna i deras fotbollsvardag. Under projektets gång har spelare och tränare i laget berört alla oss inblandade med sin välvilliga inställning och med sina personliga funderingar om livet.

17 32 Spelarnas bakgrund Intervjuerna tog minuter och gav oss ett bra underlag 33 I en enkät spelarna svarade på, visade det sig att det fanns för att förstå deras tankar hur normer för maskulinitet hänger en bredd i laget vad gäller etnisk och social bakgrund. De 19 ihop med handlingsutrymme och faktiska val av utbildning spelarna som deltog i projektet bor i geografiskt spridda områden runt om Stockholm. Föräldrarna har olika utbildnings pratade om normer för maskulinitet på en mer allmän nivå. I och yrke. Tio av spelarna var med i en gruppdiskussion där vi grad, dock med en liten övervikt på eftergymnasial utbildning. gruppdiskussionen uppfattade vi det som att det först var en Flera spelare var osäkra på vilken utbildning deras föräldrar ganska spänd stämning. Många verkade inte vara vana vid att har. Alla utom en av spelarna kände någon som hade läst på prata om vad som är manligt och hur de själva förhåller sig universitet eller högskola. Det kunde vara någon i släkten, en till det. Intresset att diskutera frågan växte dock allt eftersom kompis eller någon i området där de bor. De svarade att de under samtalets gång och därmed blev också stämningen inte vet mycket om högre utbildning och vad gäller Karolinska mer avslappnad. Vi använde oss av Macho fabrikens* metodmaterial i diskussionen vilket hjälpte oss att ha en struktur på Institutet hade de mycket begränsad kännedom. samtalet. I gruppdiskussionen fick spelarna bland annat bygga en Spelarnas tankar om Karolinska manslåda, vilket är en del i Machofabrikens metod, och är Institutets utbildningar en låda som byggs upp av ord som deltagarna tycker representerar manlighet. Efteråt diskuterade vi varför just de här orden Vi frågade hur de såg på Karolinska Institutets olika yrkesutbildningar på en skala mellan manligt och kvinnligt, kom upp och varför det kan vara bra att ifrågasätta dem och där de fick markera hur manligt eller kvinnligt de ansåg att diskutera vad de egentligen står för. Manslådan var ett bra sätt varje yrke var. Det gick också att markera alternativet inget att komma igång och prata om ämnet, särskilt som de kunde av dem. Vi lade till en del andra yrken, för att kunna få en prata samtidigt som de hade en uppgift att utföra. bild av var Karolinska Institutets yrkesutbildningar hamnade Diskussionerna flöt på utan att vi som ledde övningen i relation till dessa yrken. Spelarna skattade de traditionellt behövde göra så mycket. Spelarna uttryckte att de tyckte att manliga yrkena (polis, brandman, snickare) mer manliga än det var roligt att höra vad de andra i laget hade att säga i alla Karolinska Institutets yrkesutbildningar. Många av yrkesutbildningarna på Karolinska Institutet beskrevs som kvinn varandra, kan börja ta hål på de myter som finns om vilka ämnet. Det inger hopp om att de, bara genom att prata med liga eller ansågs vara könsneutrala. Det kan bero på att de normer det är önskvärt att leva upp till, och i förlängningen inte visste vad yrket innebar även om vi bad dem att skriva förändra sättet att se på hur viktigt det är att leva upp till de vet ej på de yrken de inte kände till. Spelarna bekräftade traditionella normerna för manlighet. även att läkaryrket fortfarande har en manlighetsstämpel, trots att det numera är kvinnodominerat. Skalan illustrerade endast för oss vad spelarna tänker i termer av kön, inte hur de tänker sig personerna eller kodar yrkena i övrigt, något vi istället försökte fånga upp i intervjuerna. (Se bilaga enkät.) Intervjuer och gruppdiskussion om normer för manlighet Vi gjorde 6 enskilda intervjuer med spelare i JA Tipselit där vi diskuterade normer för manlighet, utbildning och yrkesval. * Machofabriken är Ett metodmaterial med fokus på hur sociala normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras. (Se bilaga enkät).

18 34 35 Nedslag i spelarnas verklighet Vi gör ett nedslag i spelarnas verklighet för att få en tydligare bild av klimatet och hur maskulinitet skapas inom laget. Vad finns det för regler att förhålla sig till vad gäller manlighet? Vad händer om någon bryter mot dessa regler? Vem passar in i laget och vem passar inte in och kan det kopplas till vilken typ av manlighet som uttrycks? Regler för känsloyttringar Fotbollen kan sägas vara männens sista utpost för att visa känslor men det finns också tydliga regler för hur och när känsloyttringarna får ske. 7 Detta bekräftas av spelarna, då de pratar mycket om hur de förhåller sig till de oskrivna regler som finns för vad som är acceptabelt att göra och vad som faller inom ramen för vad som anses manligt. 7 Fundberg, 2003, Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter, s 92

19 Det är påtagligt att det är mycket viktigt att kunna läsa av de sociala koderna, annars blir det svårt att göra rätt. Två känsloyttringar som spelarna pratade mycket om var att gråta och att kramas. Det är viktigt att gråta och kramas på rätt sätt och vid rätt tillfälle för att det ska passera som acceptabelt och manligt. Spelarna hade många tankar om vad som gäller för var och när man får kramas men reglerna var inte riktigt lika strikta för kramarna som för gråten. Den manliga kramen har, enligt dem, en ganska bestämd karaktär: 37 En fotbollsspelares kram är inte kärleksfull, den är manlig liksom, hård kram. Tolkningen av både gråten och kramarna är kontextbunden, det vill säga sammanhanget avgör hur känsloyttringarna tolkas. Det spelar exempelvis stor roll efter vilken match gråtandet sker om det har blivit vinst, förlust eller oavgjort. Digniteten av en stor match kan rättfärdiga gråten. Om man sparar tårarna till rätt tillfälle blir det en känslo yttring som verkligen måste tas på allvar. Spelarna menar också att regler för gråt ser olika ut beroende på var i världen man befinner sig. Det är till exempel inte tillåtet att gråta i Sydkorea, men i Nordkorea gråter fotbollsspelarna. Italienare gråter jätteofta. Om man är ledsen, jag tycker det är manligt att gråta. Du får gråta men det är omanligt om du gråter offentligt. Det är skillnad på att gråta och att fälla tårar, vissa de gråter buuuuhu Man ska inte gråta när man får en stämpling Jag skulle inte tycka det är omanligt om någon börja storböla, jag kanske skulle tycka att det var roligt men inte omanligt.

20 38 Spelare A: Om man förlorar en match och gråter, jag 39 tycker inte det är omanligt. Spelare B fyller i: Då visar man passion för sporten. Om man inte hittar rätt skor i rätt storlek och du gråter, då är det omanligt. Passa in i laget Anpassningen till laget handlar om att skapa gemenskap och att få till en lagkänsla och på så sätt också kunna prestera bättre på planen. Spelarna menar att de flesta personligheter skulle kunna passa in i laget. Det är högt i tak och de dömer inte ut någon eftersom de har förståelse för att alla i laget har olika förutsättningar, menar de. Samtidigt har de en tydlig bild av hur man ska vara för att passa in, vilket visar på ett tve tydigt förhållningssätt till vad som krävs för att bli accepterad i laget. Spelarna menar att man ska vara lojal och bra på fotboll, då får man mer respekt i sociala situationer. Man får gärna vara en personlighet men inte för konstig eller onormal som de själva uttrycker det. Det blir väldigt tydligt att det är subtila och kontextbundna skillnader i handling som avgör vem som passar in och vad som tolkas som manligt. En person som lever upp till de flesta traditionella normerna för manlighet passar lättare in i laget. Däremot verkar det finnas en föreställning om att ett utrymme för att handla mot normen ändå kan vara acceptabelt. Frågan är vad som skulle hända om någon i praktiken utmanade det normativa? Den frågan kan ställas mot bakgrund av att i resonemangen kring utbildnings- och yrkesval säger flera av spelarna att de själva inte skulle ha några problem med att utöva ett vårdyrke, men tror att andra skulle ha åsikter om det. Deras val präglas i förlängningen av vad andra tycker, trots att de själva inte känner ett behov av att välja ett yrke som är manligt. En spelare uttrycker på följande sätt vad han trodde skulle komma att hamna utanför ramen för vad som passerar som manligt: Folk skulle undra om jag skulle komma med en jättestor rosa ponny som gosedjur till träningen. Eller om jag hade ett mobilsmycke som såg ut som en ponny, då tror jag också folk skulle undra. Men jag tror ändå att vi som grupp känner varandra och tycker om varandra så jag tror det mesta skulle accepteras. Karaktäristiska drag ses som något positivt och spelarna menar att det är roligt att skämta med varandra om små personliga egenheter. Men det finns inte någon i laget som verkligen sticker ut, menar spelarna, och säger det skulle kännas konstigt om det var någon som gjorde det. I samtalen återkommer de ofta till att anpassningen till laget är mycket viktig, att den till och med är direkt avgörande för vem som stannar kvar: De andra hoppar av, de som inte passar in blir inte kvar så länge eftersom trycket på individerna att anpassa sig och vara en i laget är så pass stark. Ordet bög förekommer ofta slentrianmässigt i deras konversationer och när vi frågar vad de egentligen menar med ordet säger de att det inte betyder så mycket. Ordet används i sammanhang där någon gjort något konstigt eller uppträtt feminint eller omanligt. Kärring används ibland för att beskriva att någon spelar dåligt, menar spelarna, men ordet verkar inte förekomma i någon större utsträckning. Ordet har inkorpo rerats i ordet bög eller tjej, som verkar stå för allt som är fjolligt, omanligt, feminint, och ofta dåligt. En av spelarna uttrycker det på följande sätt:... HETERONORMATIVITET innebär att vårt samhälle bygger på att alla människor är antingen män eller kvinnor, att män ska vara maskulina och att kvinnor ska vara feminina och att män och kvinnor ska bli kära i och attraherade av varandra. (www.transformering.se)... w Det är väl för att det anses negativt att vara fjollig till sättet, att vara omanlig, istället för att säga din jävel som är så jävla omanlig och fjollig på fel sätt så summerar man det i ordet bög.

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar människor på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar u på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt.

Läs mer