Vid prövning av bistånd. Riktlinjer SoL och LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Vid prövning av bistånd Riktlinjer SoL och LSS Vård- och omsorgsförvaltningen

2 I nnehållsförteckning Syfte...3 Bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS...3 Socialtjänstlagen...3 Behoven tillgodosedda på annat sätt...4 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade...4 Jämförelse mellan skälig levnadsnivå i SoL och goda levnadsvillkor i LSS...5 Sammanfattningsvis...6 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun...6 Förhandsbesked - Ansökan om insatser i en annan kommun...6 Socialtjänstlagen 2 kap...6 LSS Generellt om avgifter i socialtjänsten...7 LSS och avgifter...8 Generellt om handläggning...9 Beslut ska vara tydliga och begripliga för den enskilde...9 Akuta situationer...10 Generellt om att bedöma behov...10 Krav på gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad...10 Funktionshindrade barn...11 Vårdbidrag...11 Föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn och ungdomar...11 Anhörig- och närståendestöd...11 Anhöriganställning...12 Värdegrunden i socialtjänstlagen för äldre...12 Ett salutogent förhållningssätt vid biståndsbedömning...13 Ett rehabiliterande arbetssätt...13 Vanligt förekommande insatser enligt Socialtjänstlagen...13 Hemtjänst...13 Allmänt om hemtjänst...13 Kundval i hemtjänst...13 Ett ökat brukarinflytande...14 Hemtjänst i assistansliknande form...15 Andra former av insatser i ordinärt boende...16 Ledsagning i samband med längre resor utomlands...16 Omkostnader...16 Avlösning av närstående...16 Boendestöd...16 Trygghetslarm...16 Dagverksamhet...17 Daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder...17 Kontaktperson...18 Hem för vård och boende (HVB)...18 Korttidsvistelse (eg. korttidsvård)...18 Skäl för att bevilja vistelse på korttidsenhet...18 Mål och syfte med vistelsen...18 Korttidsvistelse efter sjukhusvistelse...19 Korttidsvistelse i form av Trygghetsplats...19 Korttidsvistelse i form av växelvård...19 Särskilda boendeformer...19 Skäl för att bevilja permanent plats i särskilt boende...19 Boendeformer...20 Omvårdnadsboende...20 Demensboende

3 Hänsyn till egna önskemål vid erbjudande om särskilt boende...20 Behov av stöd och hjälp i särskilt boende...20 Insatser i särskilt boende...21 Prioritering vid fördelning av lägenhet...21 Erbjudande om särskilt boende under vistelse på korttidsplats...21 Parbo-garanti...21 Insatser enligt LSS...22 Individuell plan...22 Personkretsbedömning...22 Personkrets 1 (1 p1 LSS)...22 Personkrets 2 (1 p2 LSS)...22 Personkrets 3 (1 p3 LSS)...22 Stora funktionshinder...23 Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen...23 Varaktigt...23 Personkretsbedömning av små barn...24 Omfattande behov av stöd och service...24 Rätten till insatser enligt 7 LSS...24 Rådgivning och annat personligt stöd...25 Personlig assistans...25 Behovsbedömning...25 Personlig assistans till barn årsgränsen...27 Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS...27 Utformning av personlig assistans enlig LSS...27 Assistansersättning enligt 51 kap Socialförsäkringsbalken...28 Tillfälligt utökat behov av assistans...28 Kommunens skyldigheter vid vakanser orsakade av sjukdom...29 Ledsagarservice...29 Ledsagare vid semesterresor...30 Omkostnader vid ledsagning...30 Kontaktperson...30 Avlösarservice i hemmet...31 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet...31 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år...31 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar...32 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna...33 Daglig verksamhet...34 Kundval i daglig verksamhet...34 Beställning och bekräftelse...34 God man/förvaltare...35 Ansökan...35 Anmälan...35 Egenvårdsbegreppet...36 Vem ska göra bedömningen?...36 Egenvård ingår i personlig omvårdnad...36 Tandvårdsstöd...36 Om skyldighet att anmäla missförhållanden...37 Anmälan av missförhållanden (Lex Sarah) 14 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) samt LSS 24 a...37 Anmälan av missförhållanden som rör barn (14 kap 1 SoL)

4 S yfte Syft ska sam et med riktlinjerna är att skapa enhetlighet i synsättet vid bedömningar. De säkerställa att kommunens invånare behandlas lika oavsett handläggare t i förekommande fall ange en ambitionsnivå för insatser till personer med funktionshinder. Riktlinjerna är vägledande och gäller aldrig utan undantag. En helhetsbedömning av den enskildes totala situation måste alltid göras i det enskilda fallet. Riktlinjer kan således inte användas på ett schablonmässigt sätt. Riktlinjerna utgår främst från socialtjänstlagen (SoL 2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) och avser insatser för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. När det gäller insatser enligt LSS samt insatser enligt SoL till funktionshindrade (över 18 år) så har vård och omsorgsnämnden ansvaret för myndighetsutövningen. På tjänstemannanivå är det biståndshandläggarnas ansvar att fullfölja myndighetsutövningen gentemot den enskilde, vilket innebär att utreda, fatta beslut samt att göra uppföljning utifrån myndighetsbesluten. Till vissa av insatserna i riktlinjerna finns också tidsschabloner angivna. Schablontiden är framtagen som ett hjälpmedel vid bedömning av insatser där tid är viktigt att ange (där kundens avgift eller ekonomisk ersättning till utföraren baseras på tid). Tidsschabloner innebär schabloner över vad som anses skäligt i tid för de flesta. En individuell bedömning måste alltid göras och kan innebära att tiderna kan variera. B istånd enligt SoL och insatser enligt LSS Socialtjänstlagen Enli gt socialtjänstlagen har den enskilde det primära ansvaret för att klara sin f örsörjning och sin livsföring. Syftet med rättighetsbestämmelserna i SoL är att garantera enskilda människor det stöd, som de är i behov av, om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen rätt till bistånd för sin livsföring. Med livsföring avses en rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Skälig levnadsnivå anger vilken nivå av levnadsstandard, som lagen garanterar. Begreppet skälig levnadsnivå definieras inte närmare i lagen utan kan huvudsakligen utläsas av rättspraxis. Rätten till bistånd är inte knuten till några särskilt i lagen angivna insatser och hellre inte avhängig av någon speciell anledning till biståndsbehovet. Skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan komma ifråga. Den generella nivån för skälig levnadsnivå förändras kontinuerligt av rättspraxis, det vill säga domar, föreskrifter och allmänna råd. Även andra former av individuellt anpassat stöd än vad som nedan redovisas kan bli aktuellt för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå. Tidiga kontakter och förebyggande insatser ska koncentreras på att hjälpa den enskilde att finna sina egna lösningar. 3

5 Förvaltningens omsorgsinsatser ska ses som ett komplement till vad den enskilde klarar själv. Att bevara hälsan upp i åren och behålla bilden av sig själv som en i huvudsak frisk person betyder mycket för god livskvalitet. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I lagen anges målen för verksamheten och vilka resultat som ska åstadkommas men i regel inte hur detta ska uppnås. Vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser framgår i lagstiftningen. Verksamheten ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett enskilt ärende. Det innebär att det är den enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss social tjänst. Till socialtjänstens uppgifter hör dock att på olika sätt försöka motivera den enskilde att ta emot hjälp eller en insats. Insatserna måste anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov. Vid en bedömning av vilken insats som kan komma ifråga i det enskilda fallet ska en sammanvägning göras av bland annat insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser av likvärdig karaktär samt den enskildes önskemål. Den enskilde har inte en obegränsad frihet att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. När det finns likvärdiga alternativ ges kommunen möjlighet att välja det billigaste alternativet (prop. 2000/01:80, s. 91). Behoven tillgodosedda på annat sätt Det förutsätts att var och en utnyttjar de möjligheter som står till buds innan det finns möjligheter att få bistånd från samhället. I biståndsbedömningen ska konsekvent ingå ett övervägande om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Möjligheten att få behovet tillgodosett på annat sätt ska därför undersökas innan bistånd beviljas. Olika former av stöd till anhöriga och närstående eller frivilliginsatser kan bidra till att anhöriga lättare kan klara av att hjälpa. Biståndshandläggaren ska undersöka om behoven kan tillgodoses på annat sätt genom att alltid ta upp denna fråga med kunden. Även om kunden inte tror att behoven kan tillgodoses på annat sätt äger biståndshandläggaren rätt att, efter den enskildes medgivande, kontakta närstående. Biståndshandläggarna ska utveckla ett förtroendefullt samarbete med de frivilligorganisationer som vänder sig till äldre och vid behov förmedla kontakter som bedöms vara värdefulla. Enligt 4 kap. 2 får socialnämnden om det finns skäl för det ge bistånd utöver vad som följer av 1.4 kap 1 socialtjänstlagen. Bestämmelsen är inte utformad som en rättighet för den enskilde utan som en möjlighet för kommunen. Ett beslut om bistånd med stöd av 4 kap 2 SoL kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. Därför är det viktigt att den enskildes biståndsrätt först prövas mot 4 kap. 1 och alltid beviljas med stöd av den bestämmelsen i den mån den enskilde behöver bistånd för att uppnå en skälig levnadsnivå (prop. 2000/01:80, s.165). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS), ger den som omfattas av lagen, möjlighet att få ett sammanhållet och individuellt utformat stöd. LSS är, jämfört med socialtjänstlagen och annan lagstiftning, en rättighetslag som tillkommer för personer som har stora funktionshinder. I utredningsfasen är personkrets tillhörighet av avgörande betydelse. 4

6 Målet med LSS är att kompensera funktionshinder, med det menas att det inte ska vara någon skillnad i levnadsvillkor för människor med eller utan funktionshinder. Personer med funktionshinder ska ges möjlighet att skapa sig ett värdigt liv i gemenskap med andra. Personer som omfattas av LSS har rätt till goda levnadsvillkor. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Jämförelse mellan skälig levnadsnivå i SoL och goda levnadsvillkor i LSS Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt Sol används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om: han/hon omfattas av någon av lagens tre personkretser behov finns behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt och att insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras såväl en skälig levnadsnivå som goda levnadsvillkor. Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive begrepp får man istället studera målen för respektive lag samt rättspraxis. En viktig skillnad mellan SoL och LSS är att man vid bedömning av rätten till insats enligt LSS ska pröva om behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. Vid bedömning enligt SoL räcker det att behovet kan tillgodoses på annat sätt för att ge ett avslagsbeslut. Beslut om insats enligt LSS kan endast ske efter ansökan från den enskilde eller legal ställföreträdare. Vid ett tidsbegränsat beslut krävs därför en ny ansökan innan beslut kan fattas. Det är den enskilde själv som har ansvar att begära att ny ansökan görs. Insatserna ska, så långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde. Insatserna enligt LSS anpassas efter den enskildes behov, som kan variera över tid. Den enskilde ska vidare ha direkt inflytande över planering, utformning och genomförande av insatserna. Även anhörigas önskemål ska, med den enskildes samtycke, beaktas. Insatserna ska utformas så att de bidrar till att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt. Ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom andra åtgärder som till exempel bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. I enlighet med lagstiftning och socialstyrelsens anvisningar används i riktlinjerna begreppet funktionsnedsättning och funktionshindrad som samlingsbegrepp. 5

7 En person kan ha en funktionsnedsättning och ha funktionshinder oavsett om funktionsnedsättningen uppkommit på grund av fysisk eller psykisk sjukdom eller skada. Sammanfattningsvis Beslut om att bevilja insatser enligt LSS fattas när en person: ansöker om insatsen omfattas av LSS personkrets är i behov av stöd från kommunen har ett behov som inte tillgodoses på annat sätt är i behov av insats som återfinns i LSS 9. LSS inskränker inte rättigheter som en enskild person kan ha enligt annan lag. Lagen fungerar parallellt med exempelvis SoL och HSL. Handläggaren ska upplysa om detta samt om de skillnader som finns mellan SoL och LSS. Enligt LSS ska aktuella insatser hålla en hög kvalitet när det gäller kontinuitet, medbestämmande samt möjlighet till individuell utformning av insatsen. En annan skillnad är avgifterna. A nsvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun I Socialtjänstlagen 2 kap framgår kommunens ansvar för stöd och hjälpinsatser. Bosättningskommunen har ansvar för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Vistelsekommunen kan då i vissa fall bli skyldig att bistå med utredning och verkställighet av en insats. Grundprincipen om vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt SoL i akuta situationer kvarstår. Förhandsbesked - Ansökan om insatser i en annan kommun Socialtjänstlagen 2 kap En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. En ansökan enligt ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Lag (2011:328). LSS 16 Bestämmelserna om förhandsbesked syftar till att den som tillhör personkretsen och vill flytta till en annan kommun har rätt att före flyttningen få besked av inflyttningskommunen om han/hon har rätt till insatser i kommunen. Avsikten att flytta till kommunen måste vara klar och bestämd. Den enskilde kan inte kräva 6

8 förhandsbesked av flera kommuner för samma tid. Ansökan ska behandlas som om den sökande är bosatt i kommunen. Om insatser beviljas ska inflyttningskommunen utan dröjsmål planera för verkställighet av beviljad insats. Förhandsbeskedet gäller under sex månader, räknat från den dag då insatserna blev tillgängliga för den enskilde (se rutin förhandsbesked) En enskild som redan är bosatt i en kommun kan ansöka om förhandsbesked enligt LSS i denna kommun under förutsättning att det är en annan kommun som har det ursprungliga ansvaret för de LSS-insatser som redan är beviljade. Kommunen har kvar ansvaret till dess att den nya bosättningskommunen, efter att ha meddelat förhandsbesked, börjar verkställa insatser för den enskilde. Det räcker inte med att en ansökan om förhandsbesked har prövats utan den enskilde måste även ha möjlighet att välja om han eller hon vill nyttja de erbjudna insatserna. Källa: Sveriges kommuner och Landsting; Cirkulär 11:29 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Prop. 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, Socialstyrelsens meddelandeblad april 2011 samt biståndenhetens interna handläggningsrutiner G enerellt om avgifter i socialtjänsten Hur Soc kom och när avgifter kan tas ut av kommunen i samband med insatser enligt ialtjänstlagen regleras i socialtjänstlagen (SoL), 8 kap, samt genom pletterande föreskrifter i Socialtjänstförordning (2001:937) 6 kap. Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Tar en kommun ut en avgift får den aldrig vara högre än vad det kostar kommunen att utföra tjänsten. Det kallas för självkostnadsprincipen. Kommunen måste behandla alla sina medlemmar lika, likställighetsprincipen, om det inte finns sakliga skäl att inte göra det. Det är därför viktigt att kommunfullmäktige fastställer vilka regler som ska gälla för deras medlemmar. I Enköpings kommun fastställs avgifterna årligen i Kommunfullmäktige i samband med budget för nästkommande år (maj-juni). Riksdagen reglerar genom lagstiftning vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd enligt Socialtjänstlagens kapitel 8. Utgångspunkten i denna lagstiftning är att de samlade avgifterna för hjälp i hemmet, service och omvårdnad och kommunal hälso- och sjukvård inte får vara så stora att den enskilde inte har tillräckligt med medel för sina personliga behov och normala levnadskostnader. Dessa medel för personliga behov och normala levnadskostnader kallas förbehållsbelopp. Utgångspunkten när förbehållsbeloppet ska beräknas är ett minimibelopp som fastställts av Riksdagen. Till minimibeloppet ska även den enskildes boendekostnad läggas. Minimibeloppet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i konsumentverkets hushållsbudget avseende skäliga levnadskostnader. En högsta avgift, ett högkostnadsskydd, inom hemvård och kommunal hälso- och sjukvård har beslutats och framgår av Socialtjänstlagens 8 kapitel. 7

9 Boendekostnad/hyra är ingen avgift i avgiftssystemet. Däremot beaktas denna kostnad när avgiftsutrymmet beräknas, det vill säga den enskildes möjlighet att betala avgift (betalningsförmågan). Enköpings kommun tillämpar ett enhetligt avgiftssystem för service och omvårdnad. Det innebär att avgiften beräknas på samma sätt oavsett om den enskilde bor i eget boende eller i särskilt boende. LSS och avgifter Hur och när avgifter kan tas ut av kommunen i samband med insatser enligt LSS regleras i 18,19 och 20. Kommunen har enligt 18 LSS rätt att ta ut en avgift som motsvarar den assistansersättning som Försäkringskassan beviljat den enskilde i de fall då kommunen utför assistansen. Kommunen får vidare enligt 19 LSS ta ut skäliga avgift för bostad samt kultur- och fritidsaktiviteter av dem som har ålderspension, hel garantipension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. Föräldrarna har vårdnaden om ett barn till barnet fyller 18 år eller gifter sig. Detta innebär också att föräldrarna har underhållsskyldighet till dess att barnet fyllt 18 år. Efter 18 års ålder upphör föräldrarnas underhållsskyldighet om inte barnet går i skola t.ex. gymnasieskola då kan föräldrarna blir underhållsskyldiga fram till att barnet fyllt 21 år. Om någon som är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. I LSS 20 framgår att föräldrar är skyldiga att bidra till kommunens kostnader när barnet får omsorg i annat hem. Kommunen får i dessa fall rätt till att uppbära underhållsbidrag som avser barnet. I LSS-förordningen 5 hänvisas till socialtjänstförordningen 6 kap. där det framgår att ersättningen skall bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av föräldrarna enligt lagen(1996:1030) om underhållsstöd. Beräkningen skall således göras på var och en av föräldrarna, även om de är sammanboende. Föräldrarna kan ha olika antal barn. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar högsta underhållstödsbeloppet, f.n kr/månad. (cirkulär SKL 2006:54) Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Några andra avgifter får kommunen inte ta ut i samband med insatser enligt LSS. För mer information se Vägledning avseende avgifter inom vård- och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. 8

10 G enerellt om handläggning Handläggningen ska vara av god kvalitet. Detta förutsätter: professionell och rättssäker behovsbedömning uppmärksamhet på behov av insatser som kan underlätta den dagliga livsföringen undersökning av vilka rehabiliterande insatser som kan skjuta upp vårdbehovet information om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns att tillgå inflytande över insatsernas utformning både för den enskilde och dennes företrädare vårdplanering där anhöriga vid behov och enligt önskemål från den enskilde är inbegripna effektiva former för anhörigstöd integrerat socialt och medicinskt synsätt i det dagliga arbetet uppföljning och utvärdering systematisk dokumentation. På biståndsenheten ska det finnas rutiner för handläggning och dokumentation av ärenden. Vidare skall rutin finnas för hur uppgifter ska lämnas mellan den som fattat beslut och den som svarar för utförandet av beslutad insats. Rutiner skall även finnas för uppföljning och utvärdering av beslutad insats. Biståndshandläggaren ska göra klart för sig om det är fråga om en anmälan/ansökan eller ett rådgivande samtal. Vid minsta tveksamhet ska detta diskuteras med den sökande. Inkommen anmälan ska åtgärdas omgående. Det är enbart den enskilde eller en legal företrädare som kan ansöka om insatser. Utredning ska inledas senast en vecka från det datum biståndsavdelningen fått kännedom om uppgifter som kan föranleda åtgärd. Ett beslut i ärende ska tas direkt när en utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas vid denna tidpunkt. Beslut ska vara tydliga och begripliga för den enskilde Av beslutsunderlaget skall alltid framgå: vad den enskilde ansökt om. vilka insatser som beviljats och omfattningen (antal timmar, tidsperiod etc) av dessa. målet med insatserna för hur lång tid beslutet gäller. motivering till eventuellt avslag av hela eller del av ansökan. hur avslagsbeslut kan överklagas. Hemtjänstbeslut tidsbegränsas direkt efter sjukhusvistelse, beslutet fattas på högst 4 veckor. Övriga beslut tidsbegränsas enbart om ansökan enbart avser en viss period eller om det finns en osäkerhet om insatserna är de rätta. I övriga fall gäller beslutet tills vidare så länge inte förändringar uppstår. Varje beslut skall innehålla en klausul där det framgår att beslutet kan komma att omprövas om förändringar sker. 9

11 Alla beslut föjs upp genom att handläggaren kontaktar kund minst 1 gång/år. Under året skall också handläggaren på eget initiativ ha regelbunden kontakt med utförare. Akuta situationer Vid akuta situationer ska utredning inledas omedelbart. Om situationen uppkommer under helgdagar då biståndsenheten är stängd kan insatser påbörjas utan biståndsbeslut. Biståndshandläggaren inleder då utredningen vardag närmast efter. Insatsplanen/beställningen skall i normalfallet komma verkställaren tillhanda inom tre dagar. Vid en akut situation ska den enskildes behov i första hand tillgodoses genom hemtjänstinsatser. Om hemtjänsten inte omgående kan tillgodose behoven kan en tillfällig lösning i form av korttidsplats beviljas. Generellt om att bedöma behov Behovsbedömning är den process som föregår och som leder fram till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte socialtjänstens insatser. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: Hur ser behovet ut? Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt? Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? Sociala, kulturella, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov ska beaktas. I första hand prövas om den enskildes behov kan avhjälpas eller minskas genom åtgärder i den fysiska miljön som bostadsanpassning eller tekniska hjälpmedel. Dialog kring möjligheten att vid behov byta bostad genom egna initiativ ska initieras av biståndshandläggaren. Den enskildes resurser och möjlighet att själv delta i göromålen ska beskrivas i utredningen och beaktas när beslutet fattas. Beslutet ska innefatta den enskildes möjlighet att aktivera sig för att bibehålla och/eller återvinna sina funktioner. Krav på gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att när en funktionshindrad person har rätt till personlig assistans, eller annan hjälp i hemmet, ska inte den personlige assistenten/vårdbiträdet ta över den icke funktionshindrades maka/makes ansvar för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för: par som sammanbor par som ingått partnerskap person med funktionshinder med delat hushåll person med funktionshinder med hemmavarande barn över 18 år. Att leva i gemensamt hushåll innebär inte att ta ansvar för den funktionshindrades omvårdnad. 10

12 Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den funktionshindrade var ensamstående. Den funktionshindrades maka/make/sambo/ partner/barn ska informeras om möjligheterna till stödjande insatser. Vid omvårdnadsuppgifter såsom personlig omvårdnad kan inte äktenskapsbalkens bestämmelser åberopas som avslagsgrund annat än om närstående rent faktiskt utför omvårdnaden och att det är just detta som den enskilde önskar. Det är inte förenligt med socialtjänstlagens bestämmelser att ge ett avslagsbeslut med motiveringen att grannar, anhöriga som inte är familjemedlemmar eller att frivilligorganisationer ska tillgodose behoven. Resursbrist är heller inte skäl för avslag på ansökan. Enbart den enskildes behov styr biståndshandläggningen. Funktionshindrade barn När det gäller funktionshindrade barn och ungdomar framgår det särskilt att de ska ges förutsättningar för en god fysisk och psykisk utveckling, med det menas uppväxtvillkor som betraktas som goda för barn och ungdomar. From januari 2011 har ett barnperspektiv införts i LSS. Detta innebär att när åtgärder rör barn skall barnets bästa särskilt beaktas. Man har också förtydligat att när en insats rör barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. I ärenden som rör barn krävs ofta en hög grad av samverkan med andra huvudmän, såsom skola, socialförvaltning, BuP med flera. Ett sådant arbete kräver i allmänhet vårdnadshavarens samtycke. Vårdbidrag Vårdbidrag är en statlig ersättning för föräldrars merarbete för särskild tillsyn och vård för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionshinder. Beslut fattas av försäkringskassan. Föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn och ungdomar Det stöd och den omvårdnad föräldrar ger till ett barn utan funktionshinder utgör norm för vad som är normalt. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder, utgör grunden för bedömningen av stödinsatser. Den enskildes behov av insats bedöms alltid utifrån den individuella situationen. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen ska göras utifrån en jämförelse med livsföring som kan anses normalt för personer i samma ålder utan funktionshinder. Föräldrar har inte ansvar för att tillgodose de grundläggande behoven rent praktiskt för barn i tolvårsåldern (RegR- dom ). När det gäller barnfamiljer ska jämförelse göras med familjer utan funktionshinder. Anhörig- och närståendestöd Anhöriga svarar för huvuddelen av vården och omsorgen om äldre med hjälpbehov. Genom stöd och avlösning ska kommunen underlätta för närstående som hjälper sina närmaste. Stöd till närstående är ett led i det förebyggande arbetet som kan bidra till att den enskilde kan bo kvar i den egna bostaden. 11

13 Den som vårdar en anhörig ska erbjudas personligt stöd och rådgivning av anhörigkonsulent, samt i lämpliga fall representant för demensteam. En insats som alltid bör föras på tal är möjlighet till avlösning i hemmet. Anhörig kan också ansöka om bistånd för egen del. En sådan ansökan måste handläggas på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Att flexibelt se hela familjen och erbjuda praktisk hjälp i hemmet, exempelvis för att göra det möjligt för den förvärvsarbetande att fortsätta arbeta, kan vara ett gott stöd. Andra exempel på behovsprövade insatser kan vara ett antal enskilda stödsamtal, eller medverkan i en viss gruppverksamhet som inte är öppen för alla utan enbart vänder som till en viss begränsad grupp. Stödet kan också vara någon form av rekreationsvistelse. (Se även Meddelandeblad från Socialstyrelsen april 2010) Anhöriganställning När en person ansöker om att anhöriga/närstående skall få ersättning för att hjälpa vederbörande görs först och främst en prövning om behov av hjälp finns. Om så är fallet görs ett bifall på denna del, önskemål om att anhörig anställs framgår i utredningen men ett avslag görs om själva anställningsformen. (se mall anhöriganställning). V ärdegrunden i socialtjänstlagen för äldre Soc värd för a ialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett igt liv och känna välbefinnande (5 kap 4 ). Socialnämnden ska verka tt äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (5 kap 5 ) Den enskilde har en absolut rätt att råda över sin situation och arbetet ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Kontroll, tvång eller åtgärder mot den enskildes vilja får inte förekomma Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Inflytande Kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras. Trygghet Kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat - vi håller våra överenskommelser. Respektfullt bemötande Kunden ska alltid försäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer. Meningsfull vardag Vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar. 12

14 Ett salutogent förhållningssätt vid biståndsbedömning Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra. Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. En viktig strategi är att vid biståndsbedömning fokusera på friskfaktorer i stället för på riskfaktorer. I utredningarna är det därför viktigt att också beskriva vad som fungerar bra för den enskilde, och vad den enskilde är viktigt för ett gott liv. Ett rehabiliterande arbetssätt Ett rehabiliterande arbetssätt omfattar såväl synsätt som praktiskt handlande och omfattar dygnets alla timmar, veckans alla dagar, av all personal. Målet med rehabiliterande arbetssätt är att den enskilde: ska kunna bibehålla sina vanor och funktioner ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ska återvinna funktioner, fysiskt och socialt ska uppmuntras att utföra sina aktiviteter eller delar av sina aktiviteter i dagliga livet. Detta sker genom att personal har grundläggande kunskap och får handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast arbetet utförs i den enskildes miljö som en del i dennes dagliga aktiviteter personal ger stöd och träning i aktiviteten (till exempel tvätta sig, klä på sig, förflytta sig) omgivningen anpassas (möblera om, använda tekniska hjälpmedel, ta bort trösklar, ta bort badkar, montera ramp vid entré med mera) delaktighet i dagliga livet uppmuntras (till exempel att läsa tidningen, ta sig till sociala aktiviteter, underhålla det sociala nätverket eller vara ute) Varje dags aktiviteter är de bästa möjligheterna till träning för den äldre. V anligt förekommande insatser enligt Socialtjänstlagen Hemtjänst Allmänt om hemtjänst Hemtjänst innebär bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Den enskilde med behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som önskar bo kvar i det ordinära boendet ska erbjudas hemtjänst i den omfattning som krävs för att kvarboende ska vara möjligt. När en kund har mycket omfattande omvårdnadsinsatser (flera gånger dagligen samt nattetid) skall alltid särskilt boende diskuteras som ett alternativ. Kundval i hemtjänst Enköpings kommun har från och med november 2009 kundval i hemtjänsten. Detta innebär att samtliga kunder erbjuds att välja bland utförare som godkänts av Vård- och omsorgsnämnden. 13

15 Kundval är ett frivilligt val. För kunden innebär det en större valfrihet och ett ökat inflytande över hur och av vem insatserna ska utföras. Kunden kan välja mellan kommunens hemtjänst/hemsjukvård eller bland någon av de privata utförare som godkänts av kommunen. Kundval i hemtjänst gäller inte hemsjukvård utan beslut om hemtjänst nattinsatser mellan kommunrehab trygghetslarm (installation, kunder med enbart larm eller larm och service). Den som inte vill välja får insatserna utförda av kommunen som är det så kallade ickevalsalternativet. Biståndshandläggaren skall i samband med valet ge objektiv och saklig information om de olika valmöjligheterna. Är kunden inte nöjd med sitt val är kunden alltid välkommen att byta. Ett ökat brukarinflytande Kunden har rätt att inom ramen för beviljat biståndsbeslut och timmar byta en tjänst mot annan tjänst. En förutsättning för sådant byte är att skälig levnadsnivå efterlevs. (Se även förfrågningsunderlag för utförande av hemtjänst/hemsjukvård samt processbeskrivning hemtjänst). Biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen fattas av biståndshandläggare inom kommunen och dokumenteras i Procapita. Utifrån biståndsbeslutet upprättas en genomförandeplan av leverantören för varje kund och en kopia skickas till biståndshandläggaren. Planen ska ge en samlad beskrivning av hur kundens behov av insatser i form av service och personlig omvårdnad ska genomföras. Planen ska göras tillsammans med kunden och/eller dennes företrädare för att stärka kundens inflytande och delaktighet. I beslut om hemtjänst skall framgå om biståndet avser serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad (ej nödvändigt vid hemtjänst i assistansliknande form). Den totala tiden skall anges i beslutet (gäller ej insatser i särskilt boende). I biståndsbeslutet ska tydligt framgå vilket behov av stöd/hjälp som man i verksamheten behöver ge för att tillgodose den enskildes behov. Eventuella önskemål om utformning av insatser som framkommer under utredningen ska framgå i beställningen till utföraren. Med serviceinsatser avses: Inköp/serviceärenden beviljas för regelbundet återkommande inköp av dagligvaror. Insatsen kan även innefatta att planera veckans måltider, att planera och skriva en inköpslista samt att plocka in matvaror i skåp. Det ska skrivas in i beslutet om den enskilde ska följa med vid inköpen. Rutiner för hantering av privata medel inom vård- och omsorg finns i nämndens antagna rutiner. I normalfallet beviljas inköp med omfattningen 30 minuter/vecka. Städning ska, i den mån det är möjligt, ske tillsammans med den enskilde. I städning ingår även sophantering och viss uppsnyggning av till exempel diskbänk, WC samt vattning av blommor med tätare intervaller. Vid inkontinensproblem ska soporna kastas varje dag. (Enligt en Regeringsrätts dom 14

16 Mål nr kan även fönsterputs och gardinuppsättning beviljas). I normalfallet beviljas städ för 2 rum och kök med omfattningen 2 timmar/var tredje vecka för ensamstående och 3 rum och kök med omfattningen 2 timmar och 30 minuter för sammanboende (där bägge har bistånd). Tvätt och enklare klädvård omfattar sedvanlig tvätt dock ej mattor och tunga överkast som får tvättas på annat sätt. I normalfallet beviljas tvätt med omfattningen 1timme/varannan vecka. Promenad Tillredning av måltider avser stöd för att få maten överlämnad, uppvärmd, tillagad och/eller serverad efter behov att plocka fram, tillreda och servera måltiden samt att diska. Tillredning av måltider beviljas till personer som inte klarar att laga mat själv och där man av olika skäl inte heller kan hänvisa den enskilde att vända sig till en närliggande restaurang. Den enskilde skall ha möjlighet att äta två tillagade mål mat per dag (lunch och middag). Detta kan tillgodoses på följande sätt; a) Daglig leverans av matlådor (kalla eller varma) kan inhandlas på vanliga livsmedelsbutiker eller restauranger. Utföraren avgör var leverans skall ske ifrån för att om möjligt kunna samordna leveranser till flera kunder. Stödet innebär att lådan levereras till kund av personal samt vid behov värms upp av personal. Alternativ till daglig leverans är att inköp av frysta matlådor görs i samband med större inköp. b) Tillagning av mat från grunden i hemmet. I normalfallet beviljas tillredning av måltider med omfattningen 7 timmar/ vecka. Utöver detta kan stöd i samband med intag av maten vara nödvändig (se måltidsstöd). Med begreppet personlig omvårdnad avses stöd för att klara fysiska, psykiska och sociala behov till exempel: personlig hygien omfattar tvätt, dusch, rakning, kamning, smörjning, nagelklippning hårtvätt och hårläggning, rengöring av glasögon och hjälp med att sätta på hörapparat. Här ingår även rengörning av protes eller hjälpmedel toalettbesök/blöjbyte och dylikt på- och avklädning renbäddning. I normalfallet beviljas 15 timmar/vecka för den person som har behov av samtliga ovanstående punkter. Måltidsstöd kan vara nödvändigt för att den äldre ska få i sig maten på ett bra sätt till exempel genom matning, sällskap under hela måltiden eller en stund i början av måltiden för att stimulera lusten att äta. I normalfallet beviljas måltidsstöd med omfattningen 7 timmar/ vecka. Tillsyn/besök kan underlätta i vardagen för personer med stor fallrisk i hemmet. Den kan bidra till att bryta ensamhet och ge struktur för dagen för de som är i behov av tidsrutiner. Tillsyn kan även utövas i form av telefonkontakt. I normalfallet beviljas tillsyns besök med 15 minuter/tillfälle. Aktivitet/social samvaro kan vara promenad, vistelse utomhus, dricka kaffe tillsammans, lösa korsord, högläsning eller utveckla det sociala nätverket. I normalfallet beviljas aktivitet/socialsamvaro med 1 timme/vecka. 15

17 Hemtjänst i assistansliknande form Hemtjänst kan i vissa fall behöva utföras med högsta möjliga kontinuitet och i en omfattning som liknar personlig assistans. Detta gäller när personer som har personlig assistans enligt LSS och efter 65 års ålder har behov av en utökning. Utökningen ges då som en Sol insats enligt 4 kap1. (När insatsen ges som en fortsättning efter 65 års ålder är också insatsen avgiftsfri för den enskilde). Andra former av insatser i ordinärt boende Ledsagning beviljas då vårdtagare är i behov av hjälp att ta sig till olika aktiviteter samt läkarbesök. Ledsagning kan vid behov beviljas för att ge den enskilde möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel i föreningar, men också för att ge möjlighet att besöka närstående eller medverka i andra sociala aktiviteter. Det är ett viktigt led i rehabiliteringen. Insatsen ökar möjligheten att leva ett självständigt liv samtidigt som det motverkar isolering och ger en förutsättning för att uppnå en skälig levnadsnivå. I beslutet skall tydligt framgå om ledsagningen avser mer än enbart stöd till och från en aktivitet. Beslut om ledsagning fattas enligt 4 kap 1 Sol. Ledsagning kan beviljas som högst med 10 timmar/vecka. Bistånd utöver detta skall beslutas av biståndschef. Ledsagning i samband med längre resor utomlands Ansökningar om ledsagning i samband med längre resor utomlands behandlas restriktivt (se även ledsagar service LSS). Beslut om detta fattas beslut av vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. Omkostnader Om ansökan om ledsagning även innehåller omkostnader för att tjänsten skall vara tillgänglig för den enskilde skall detta framgå tydligt i ansökan. Beslut fattas i första hand enligt nämndens fastställda schablon, 250 kr/månad. Detta beslut fattas enligt SoL 4.1. Behov utöver det kräver en ordentlig ekonomisk utredning bland annat skall eventuell handikappersättning/vårdbidrag ingå i underlaget av personens ekonomiska situation. Beslut kan då fattas av arbetsutskottet enligt SoL 4.2. Beslut som fattas enligt SoL 4.2 kan inte överklagas. Även när det gäller personer som beviljats ledsagning enligt LSS måste eventuell begäran om omkostnader hanteras enligt Socialtjänstlagen då ersättning inte gan ges enligt LSS. Avlösning av närstående Enligt 5 kap. 10 SoL ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Avlösning av närstående innebär tillfälligt övertagande av närståendes vård och omsorg om eller stöd och service till berörd individ. Det är den som skall vårdas som ansöker om insatsen. Avlösning i hemmet är avgiftsfri och beviljas i normalfallet till maximalt 12 timmar per månad. Om avlösningen överstiger 12 timmar per månad är den överstigande delen av tiden avgiftsbelagd. Outnyttjade timmar går inte att spara till nästa månad. Avlösning kan också ges vid anhörigcentret på Villa Sandgatan, i dessa fall krävs inget biståndsbeslut. Boendestöd är aktuellt för den person som själv inte förmår, men som med stöd av personal som vägleder och/eller motiverar den enskilde bedöms klara att utföra sysslor i sin vardagssituation. I dessa fall är det alltså den enskilde själv som utför arbetet. Boendestöd är avgiftsfritt. 16

18 Trygghetslarm för personer i eget boende är en larmanordning med vilken hjälp kan begäras av någon i nödsituation. Larm är en passiv form av tillsyn och beviljas endast om den enskilde har förmågan att förstå larmets funktion och innebörden av att larma. Syftet med trygghetslarm är att snabbt komma i kontakt med larmcentral och personal om den enskilde hamnar i en nödsituation. Insatsen medför en trygghet för den enskilde genom att hjälp och stöd kan ges under tider och vid situationer som inte kan förutses eller schemaläggas. Det finns olika typer av larm och tillbehör, exempelvis: trygghetslarm med branddetektor för personer där det finns stor brandrisk anhörigväska är en larmväska som fungerar som ett flexibelt stöd för den person som drabbats av en demenssjukdom men framför allt ett stöd för den som bor tillsammans med den sjuke eftersökningslarm för de personer som har stora behov av att röra sig fritt i skog och mark eller på länge promenader i tätorten kan det möjliggöras genom ett eftersökningslarm. Larmet innebär att ett litet chip placeras osynligt hos personen. Rörelsevakt, dörrvakt och trampmatta är också tillbehör som kan användas till trygghetslarm i det egna hemmet. Samtliga externa trygghetslarm beslutas av handläggaren. På samtliga omvårdnadsboenden ingår interna larm installerade i varje lägenhet, behov av tillbehör till dessa beslutas av enhetschef (se även informationsbroschyr samt villkor kring trygghetslarm). För att trygghetslarm skall kunna vara aktuellt som bistånd krävs att kunden har ett telefonabonnemang. I de fall kunden enbart har ett abonnemang för mobiltelefon kontaktar handläggaren larmansvariga för att rådgöra innan beslut tas avseende larmansökan. Dagverksamhet Dagverksamhet för demenssjuka är ett bistånd i form av sysselsättning och gemenskap under dagtid utanför den egna bostaden. Insatsen kan ges som stöd och avlastning till anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Syftet med dagverksamhet är: öka möjligheterna till kvarboende meningsfull sysselsättning för den enskilde skapa nya kontakter och vänskap stärka den enskildes självkänsla bevara och förbättra funktioner avlösning och stöd för närstående. Beslutet ska ha föregåtts av demensutredning. Placering verkställs i samråd med demensteamet. Behovet av dagverksamhet för personer som bor i särskild boendeform tillgodoses inom ramen för boendeformen. Dagverksamhet är en avgiftsfri insats. Den enskilde betalar endast en matavgift. Daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder I SoL 5 kap. 7 2 st framkommer att Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. Bistånd avseende daglig sysselsättning beviljas enligt SoL 4 kap. 1 Rätt till bistånd. 17

19 Daglig sysselsättning erbjuds genom kommunen bedriven i egen verksamhet eller på enskilda arbetsplatser. Målsättningen är att skapa förutsättningar för meningsfull daglig sysselsättning för de personer som är i behov av stöd och därmed ge ökad livskvalitet. Omfattningen av insatsen varierar beroende på den enskildes egna förutsättningar. Daglig sysselsättning är en avgiftsfri insats. Kontaktperson Av 3 kap. 6 socialtjänstlagen framgår att nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och dennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Målsättningen med insatsen kontaktperson är att undvika eller att bryta ett mönster där den enskilde isolerar eller avskärmar sig från andra och omvärlden. Syftet med insatsen är att bryta den enskildes isolering genom kontakt, samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter med mera. En kontaktperson fungerar som en medmänniska som kan underlätta för den enskilde genom att minska social isolering, ge hjälp att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd och är avgiftsfri för den enskilde. Ersättning till kontaktpersonen i form av arvode och omkostnadsersättning utgår enligt fastställda riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting. Hem för vård och boende (HVB) SoL 6 kap. 1 1 st Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård och boende. Hem för vård och boende (HVB) är ett enskilt hem eller institution som är godkänt av socialstyrelsen, att bedriva vård och behandling för personer med psykiska funktionshinder. Familjehem ska godkännas av kommunen. Beslut om boende på HVB fattas när den enskildes omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid placering på HVB ersätter kommunen vårdgivaren kostnader för kost, logi och omvårdnad. Behandlingskostnader ersätts av landstinget. Den enskilde betalar en vårdavgift till kommunen (vård- och omsorg/socialförvaltningen) eller landstinget enligt överenskommelse mellan de olika parterna. Korttidsvistelse (eg. korttidsvård) Korttidsvistelse definieras som en bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Tillgång till korttidsvistelse ges som bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Vistelsen kan beviljas för enstaka tillfälle eller med regelbundenhet, till exempel vid växelvård. Den kan också beviljas vid akut omhändertagandebehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Det rör sig exempelvis om plötsligt uppkomna behov av tillfällig karaktär som förutsätter snabb tillgång till plats. Den enskilde betalar en dygnsavgift för mat och omvårdnad. Skäl för att bevilja vistelse på korttidsenhet Det kan finnas olika skäl till att den enskilde har behov av korttidsplats. Det är den enskildes individuella behov som styr om personen beviljas korttidsvistelse eller inte. Insatser från hemtjänsten kan göra det möjligt att bo kvar i ordinärt boende. Som ett komplement till hemtjänst kan korttidsvistelse beviljas för en begränsad tid exempelvis för att bedöma personens tillstånd. 18

20 Mål och syfte med vistelsen Det övergripande syftet med korttidsvistelsen är att underlätta det egna boendet och när behov uppstår ge avlösning för närstående som vårdar. Korttidsvistelsen är ofta ett komplement till övriga insatser för att främja den enskildes livskvalitet. Målsättningen med korttidsvistelsen för individen ska vara klart redan innan vistelsen har påbörjats. Syfte och mål med vistelsen ska tydligt framgå i utredningen. Korttidsvistelse efter sjukhusvistelse När den enskilde vistas inom akutsjukvården ska biståndshandläggaren planera för en återgång till ordinärt boende. Det kan då bli aktuellt att bevilja omfattande hemtjänst i bostaden dygnet runt. I undantagsfall kan en ansökan om korttidsvistelse beviljas direkt efter en vistelse inom akutsjukvården. I dessa fall tas ett kort beslut om högst 4 veckor. Korttidsvistelse i form av Trygghetsplats Syftet med trygghetsplats är att ge avlösning för närstående som vårdar. Beslut om trygghetsplats kan dock enbart fattas om den enskilde själv ansöker. Efter ansökan om korttidsvistelse i form av trygghetsplats kan biståndshandläggaren fatta ett rambeslut som löper över tid om maximalt sex månader. Ett sådant beslut innebär, att den enskilde kan, när han/hon så önskar, vistas på trygghetsplats under maximalt 14 dagar per tillfälle. Trygghetsplatser finns på Solgården. Korttidsvistelse i form av växelvård Växelvård innebär att den enskilde med regelbundenhet är i behov av korttidsvistelse ofta som en form av avlösning för en make/maka som vårdar. Om en person ansöker om växelvård där behovet är 14 dagars vistelse utanför hemmet per månad eller mer är aktuellt ska handläggaren diskutera ansökan om särskilt boende. S ärskilda boendeformer När tillg boen behov av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan odoses i ordinärt boende ska det finnas möjlighet att flytta till en särskild deform. Kommunen är enligt socialtjänstlagen 5 kap 5 skyldig att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med särskilt stöd. Ett särskilt boende kännetecknas främst av krav på att bostaden ska vara utformad och utrustad så att den boende kan fortsätta leva ett så självständigt liv som möjligt, krav på att de tjänster som den enskilde behöver ska kunna ges under alla tider på dygnet samt krav på att det ska finnas tillgång till personal som dels kan bedöma när social eller medicinsk vård krävs samt att svara för att sådan ges. Boendeformen ska med andra ord erbjuda en god vård och omsorg som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. Möjligheten till kvarboende gäller även inom särskilt boende. I vissa fall kan det dock, för att den enskildes vårdbehov bättre ska tillgodoses, bli aktuellt med flyttning till annan boendeform. Skäl för att bevilja permanent plats i särskilt boende Särskilt boende är avsett för personer som i den dagliga livsföringen har ett omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser som inte är tillfälliga. Personen ska ha behov av tillsyn eller andra insatser under stor del av dygnet. De omfattande behoven kan vara av såväl psykisk som fysisk art. Den enskilde kan till exempel uppleva en så stor otrygghet 19