Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet. Möjligheter och begränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet. Möjligheter och begränsningar"

Transkript

1 Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar

2 Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar 1

3 Innehåll Om denna vägledning 5 Syfte, målgrupp och tillämpbarhet 7 Bakgrund och arbetssätt 7 Styrmedel 7 Avgränsning 8 Tips som underlättar läsningen 8 Aktualitet 8 Att kombinera styrmedel 9 Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden 11 Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan 11 Författningsregler. att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering 11 Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar 12 Styrmedel som behandlas Eventuell använd kortform av namnet framgår här 13 Naturreservat 15 Kulturreservat 16 Biotopskyddsområde i skogen 17 Naturvårdsavtal i skogen 18 Naturvårdsavtal tecknade av länsstyrelsen 19 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 20 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 21 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 22 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 23 Utvald miljö 24 Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 25 Skötselmedel för skyddade områden kortnamn Skötselmedel 26 Åtgärdsprogram för hotade arter kortnamn Ågp-medel 27 LIFE+ 28 Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen kortnamn Nokås 29 Kulturmiljövårdsanslaget 30 Styrmedel som inte behandlas 31 l l l l l Miljömål 33 Översiktsplaner och Detaljplaner 33 Områden av riksintresse 33 Natura Biotopskyddsområde i odlingslandskapet och i anknytning till vatten 34 Ytterligare några laginstrument 34 Företagsstöd 35 Projektstöd 35 Leader 35 Strukturfonder 35 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald 36 Konventionen om biologisk mångfald 36 Europeiska landskapskonventionen 36 Ramsarkonventionen 37 Världsarvskonventionen 37 Biosfärområden 37 2

4 Exempel 39 Naturreservat i gammalt slåtterlandskap med lador Järvsöholmarna 41 Byggnadsminne i gammal bruksmiljö 42 Kulturhistoriskt värdefull fäbod i skogslandskap 43 Kultur- och Naturreservat i en by med höga natur- och kulturvärden Gallejaur 44 Naturreservat med betesmarker och slåtterängar på en ö 45 Lövträd med höga naturvärden i zonen mellan öppen mark och skog 46 Återskapa en våtmark i odlingslandskap eller skog - Långkärr 47 Hamlade och andra skötselberoende träd 48 Betesmarker och slåtterängar i naturreservat 49 Samordnade aktörer i landskapsskala Östra Vätterbranterna 51 Miljöer för en högt prioriterad hotad art vitryggig hackspett 53 Bilaga: Landsbygdsprogrammet Gårdsstödet 57 Generella villkor för miljöersättning 57 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 58 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 60 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 61 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 61 Utvald miljö 61 1 Regional markklass: restaurering av betesmarker och slåtterängar 61 2 Regional markklass: mosaikbete och andra gräsfattiga marker 62 3 Miljöinvestering: anläggning och restaurering av våtmarker 62 4 Miljöinvestering. restaurering av betesmarker och slåtterängar 62 5 Miljöinvestering: markförbättrande insatser i renskötselområdet 63 6 Miljöinvestering: specialinsatser för landskapets natur- och kulturvärden 63 7 Miljöinvestering: restaurering av överloppsbyggnader samt byggnader vid samevisten 63 8 Miljöinvestering: restaurering av trägärdesgårdar 64 9 Miljöinvestering: restaurering och återskapande av alléer Miljöinvestering: restaurering och återskapande av stenmur Miljöinvestering: restaurering av bevarandevärd och svårbrukad åkermark Miljöinvestering: rensning av våtmarker Miljöersättning: bevarande av hotade åkerogräs Miljöersättning: mångfaldsträda Miljöersättning: fågelåker Regional kompletterande insats: särskild skötsel av fäbodbete Regional kompletterande insats: särskild skötsel av landskapselement Regional kompletterande insats: särskild höhantering på slåtteräng Regional kompletterande insats: bränning Regional kompletterande insats: bete och slåtter på svårtillgängliga platser Regional kompletterande insats: röjning av stigar till samevisten 67 Regelverk som styr landsbygdsprogrammet 67 Lästips 69 Faktaöverblick 73 Vägledningens sexton styrmedel - kommentarer 75 Vägledningens sexton styrmedel - vad uträttar de? 77 Vägledningens sexton styrmedel - kan de kombineras? 79 Landskapsillustration 81 3

5 Kontaktadresser och telefonnummer Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm Besök: Storgatan 41, Stockholm Tel.: Naturvårdsverket, Stockholm Jordbruksverket, Jönköping Skogsstyrelsen, Jönköping Besök: Valhallavägen 195, Stockholm; Forskarens väg 5, Östersund Tel.: Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: Denna publikation kan även läsas och laddas ner via: Arbetsgrupp för framtagandet av publikationen Respektive myndighet har i allmänhet representerats av vardera en person vid arbetsmötena Lennart Svedlund, Skogsstyrelsen, ordförande och redaktör Eva Johansson, Skogsstyrelsen Mårten Aronsson, Skogsstyrelsen Ulrika Bergman, Jordbruksverket Ingalill Juhlin, Jordbruksverket Lisa Karlsson, Jordbruksverket Ulf Lindberg, Riksantikvarieämbetet Linda Berglund, Naturvårdsverket Cecilia Persson, Naturvårdsverket Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Anna Sundberg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län John Winroth, Länsstyrelsen i Kalmar län Marie Björklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län Textmedverkan, dessutom: Kristina Lindskog, Nutek, Strukturfonderna Simon Jonegård, Skogsstyrelsen, Exempel Östra Vätterbranterna Hans Liedholm, Skogsstyrelsen, Exempel vitryggig hackspett, Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Denna vägledning har tagits fram i samverkan mellan ovan angivna myndigheter. Innehållet är inte juridiskt bindande utan enbart rådgivande till sin karaktär. Vid detaljfrågor om gällande regler hänvisas till aktuellt regelverk. Omslag: Ire, Karlshamns kommun, Blekinge, den 20 mars 2007, foto: Lennart Svedlund Copyright: Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, 2008 Beställning: Via Skogsstyrelsens telefonväxel: ISBN Tryckning: Elanders Upplaga: 1200 ex. 4

6 Om denna vägledning

7

8 Myndigheterna med uppdrag inom natur- och kulturmiljövården förfogar över olika ekono miska och juridiska styrmedel som i vissa fall kan användas för åtgärder på samma mark. Ibland förstärker styrmedlen varandra på ett lämpligt sätt, men i andra situationer är det inte självklart att styr medlen kan användas i kombination. Det är därför viktigt att reda ut vilka styrmedel som får kombineras, och hur de kan samverka på bästa sätt. Det är viktigt att notera att en hel del arbete och aktiviteter, när det gäller dessa kombina tions frågor, redan har genom förts vid olika myndigheter. Det här är dock första gången som de centrala myndigheterna gemensamt har arbetat igenom frågorna. Syfte, målgrupp och tillämpbarhet Avsikten med vägledningen är framförallt att visa handläggare vid myndigheter och kommuner hur befintliga styrmedel kan kombineras. Det skapar möjlighet till en ökad effektivitet och långsiktighet i arbetet för natur- och kulturmiljövärdena i landskapet. Ett sektorsövergripande tankesätt är många gånger att föredra. Även aspekterna friluftsliv och lokal delaktighet berörs i publikationen. Syftet är också att redo visa de styrmedels kombina tioner som inte bör eller ska användas. Vägledningen är ett rådgivande dokument. Vid ärendehandläggning där den kan bidra till att klargöra och peka ut, är det i varje enskilt fall naturligtvis ändå den eller de inblan dade myndigheternas då aktuella ställnings taganden i ärendet som gäller. Informationen om styrmedel och instrument har hållits kortfattad för att möjliggöra en över blick, där var och en kan påminnas om några angränsande och, för den enskilde hand läggaren, inte så välkända styrmedel som kan ha betydelse inom det egna arbetsområdet. För den som vill skaffa fördjupad information hänvisas även till listan med lästips. Bakgrund och arbetssätt Vid kurser och andra gemensamma aktiviteter där myndigheterna har samverkat, har behovet av en samlad vägledning för kombination av styrmedel uppmärksammats. Jordbruks verket och Skogsstyrelsen har gemensamt initierat detta arbete för skogs- och odlingslandskapet och en arbetsgrupp har bildats, där även Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet samt några länsstyrelser är representerade. Mellan mars 2006 och mars 2007 har gruppen samlats till åtta arbetsmöten då förutsättningar, upplägg, och sakfrågor har diskuterats. Därefter har texter och illustrationer till vägledningen tagits fram. Styrmedel Någon strikt definition av begreppet styrmedel har inte formulerats i vägledningen ett praktiskt synsätt har i stället tillämpats, där främst vissa formella skydd samt en rad ekonomiska anslag som får anses betydelsefulla, har redovisats. Fokus ligger på de ekonomiska åtgärdsanslagen. Att områdesskydd enligt miljöbalken (främst Naturreservat, Kulturreservat och Biotopskydds område i skogen) samt två olika former av naturvårdsavtal tas upp, motiveras bl.a. av att de har en betydelse för vissa typer av skötsel och andra åtgärder. Det har också bedömts som värdefullt att handläggaren, som till stor del arbetar inom något av dessa skyddsinstrument, kan få rekommendationer och idéer som leder till nya och ökade finansi eringsmöjligheter. Vägledningen tar totalt sett upp: Vissa formella skydd det vill säga laginstrument som ger stat och kommun möjlighet att långsiktigt skydda utpekade geografiska områden. De fasta fornlämningarna som här är ett gränsfall omnämns i avsnittet Ytterligare några laginstrument. Ekonomiska ersättningar och stöd som finansieras av nationen eller EU. Några betydelsefulla laginstrument. Kommunala planinstrument. De nationella miljökvalitetsmålen. Internationella konventioner och liknande inom natur- och kulturmiljövårdsområdet. Det är de två första punkterna i denna uppräkning som är satta i fokus öviga delar är kommenterade i korthet för att smidigt ge läsaren påminnelser om ett vidare sammanhang. 7

9 Avgränsning Under arbetets inledande skede har gruppen bl.a. diskuterat och beslutat vilka styrmedel som bör ingå. Publikationen riktar mest uppmärksam heten på styrmedlens ekonomiska sida, men även ett styrmedel med informativ karaktär har tagits med. Det har varit nödvän digt att koncentrera arbetet. Därför finns efter diskussioner och justeringar nu 16 styrmedel kvar bland dem som behandlats mer ingående. Utöver de utvalda och behandlade styrmedlen kommenteras ytterligare några i vägledningen. Det har inte funnits någon ambition att vägledningen ska vara heltäckande. Från avgränsnings diskussionerna kan bl.a. följande nämnas: Frågor och styrmedel som rör vattenmiljö har valts bort av tids- och resursskäl. Under arbetets gång har det glädjande nog visat sig att ett liknande samordningsarbete pågår för fiske- och vatten vårdsfrågorna, under Fiskeriverkets ledning. Biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap.) blir i den praktiska tillämpningen delad för olika landskapstyper och ansvariga myndigheter, och återfinns därför under två olika rubriker, vilket framgår av bl.a. innehållsförteckningen. Statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Lona fanns länge med bland de detaljbehandlade styrmedlen. Trots att det ännu bidrar till värdefull verksamhet lokalt och inom kommunerna, valdes det helt bort p.g.a för liten aktualitet framåt i tiden. Natura 2000 är ett styrmedel som vid jämförelse kommer in på ett annorlunda sätt i natur- och kulturmiljö vården. Det har stor betydelse, men har i vägledningen efter övervägande bland annat p.g.a. komplexiteten inte detaljbehandlats. Avsnittet med landsbygdsprogrammet är infogat som en bilaga. Ett skäl till det är att informationen återges på en detaljnivå som inte återfinns för de andra styrmedlen men som är motiverad när kombinationer analyseras. Landsbygds programmet kan bli föremål för förändringar och det är viktigt att göra avstämningar mot aktuell information från Jordbruksverket. De EU-knutna strukturfonderna verkar öka i betydelse som finansieringsmöj lighet för natur- och kultur miljövård. Även detta styrmedel återfinns bland de allmänt behand lade, eftersom fonderna organiserades om under arbetets gång och var svåra att detalj behandla nationellt. Exemplen längre fram i denna publikation är varierade och utvalda dels med tanke på att de ska belysa några vanliga problem ställ ningar och dels med tanke att ge inspiration och nya idéer. De täcker dock inte in alla områden och situationer som kan uppkomma. Av praktiska skäl har alltför komplice rade, samt marginella, frågor lämnats utanför vägledningen. Sådana frågor är dock identifierade för eventuell senare diskussion och genomarbetning vid berörda myndigheter. Tips som underlättar läsningen Till stor del används de officiella och kompletta benämningarna för styrmedlen i vägledningen. För några styrmedel har även angetts en kortform av namnet. Både de officiella benäm ningarna och kortformerna som genomgående använts kan överblickas i innehållsförteckningen. I publikationens exempeldel är det, när det gäller landsbygdprogrammets styrmedel, de nu aktuella styrmedlen som utgör utgångspunkt för benämningarna. Men även styrmedel från program perioden förekommer. De har i exemplens text kvar det namn som då gällde. Ibland har detaljer och sifferinformation efter hänvisningsmarkering lyfts ur texten och placerats som noter. Aktualitet Vi vill peka på det självklara men viktiga faktum att vägledningens fakta och rekommen dationer måste läsas kritiskt med avseende på dess aktualitet. Förutsättningarna för styrmedlen förändras och nyheter tillkommer. Det finns i dagsläget inga garantier för resurser att hålla publikationens material uppdaterat och publicerat i nya versioner. Vägledningen bedöms ändå ha ett värde under flera år, trots de ändringar som tillkommer. 8

10 Att kombinera styrmedel

11

12 Det finns olika skäl att undersöka möjligheten att kombinera styrmedel inom natur- och kultur miljövården. Det handlar bl.a. om att skapa tillräckliga resurser för att verksamheter och enskilda insatser ska kunna genomföras. Olika aktörer är inblandade för att utföra åtgärder i landskapet. Viktiga är naturligtvis markägare och brukare, liksom myndig heterna själva, när de står som huvudmän för sådant arbete. Även andra aktörer, t.ex. föreningar, är aktuella. Möjligheten att hämta resurser från olika finansieringskällor kan ibland vara avgörande för om ett projekt eller en enskild åtgärd blir utförd eller inte. Myndigheternas dubbla roller som både ansvariga för statliga medel och för reglerna för deras användning, liksom för vägledning för utförandet och ibland även själva utförarverksamheten i landskapet, skapar ett behov av klara riktlinjer och självklart en strikt hållning. Ett tungt vägande skäl för att samordna insatser för natur- och kulturmiljön genom att kom bi nera olika styrmedel är också att förbättra uppfyllelsen av uppsatta nationella mål. Myndig heterna måste arbeta så effektivt som möjligt med styrmedlen för att åstadkomma största möjliga nytta för land ska pets biologiska och kulturhistoriska värden. Kort sagt: att använda befintliga resurser på ett bättre sätt. Den finansiering som erbjuds från EU via det svenska landsbygdsprogrammet är en bety dan de del av finansieringen till natur- och kulturmiljövården. Det är framförallt författ nings regler från EU-lagstiftning, delvis implementerad i svenska författningar, som ger villkoren för styrmedlens kombinationsmöjligheter. Även några viktiga politiska signaler och författningsregler som bör observeras när frågor om styrmedelskombination övervägs, tas här upp i korthet. Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden Under en rad av år har politiker i olika sammanhang betonat att det behövs en bättre sam verkan mellan naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv, och en bättre helhetssyn vid myndig heternas arbete för värden i landskapet. Den inriktningen framgår tydligt i t.ex. regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik 1 liksom i Miljömåls rådets uppgift att verka för en övergripande samordning av miljökvalitets målen. Då det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv togs fram betonades att människor ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, liksom att det biologiska kulturarvet ska förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består. Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan Myndigheter är självständiga vid myndighetsutövning. Denna grundregel är inskriven i regeringsformen. Myndigheter ska samverka. Enligt förvaltningslagen 2 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Författningsregler: att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering inom landsbygdsprogrammet Miljöersättningar liksom insatser inom Utvald miljö i det svenska landsbygdsprogrammet kan i vissa fall kombineras med statliga stöd och bidrag. Med kombination i detta sammanhang menas att miljöersättning från landsbygdsprogrammet och statligt stöd går till samma insats, exempelvis kostnader för bete på betesmark. Ersättningsnivån för miljöersättningarna är beräknad efter de extra kostnader som uppkommer då man sköter marken enligt de villkor som gäller. I vissa fall täcker inte miljöersättningen hela den kostnad som uppstår hos stödmottagaren. Därför skulle det kunna vara önskvärt att ge ytterligare ersättning till brukaren i form av statligt stöd för att täcka den verkliga skötselkostnaden. Detta kallas för top-up-stöd och är bara tillåtet när Sverige har anmält till EU-kommissionen vilka nationella stöd man vill kunna kombinera med åtgärder finansierade av EU. EU-kommissionen ska sedan godkänna kombinationen. Exakt hur detta regleras går att läsa mer om i rådsförordningen 3. De nationella stöd som kan kombineras med miljöersättning eller ersättning för insats inom Utvald miljö (för samma skötselåtgärd), finns angivna i Landsbygdsprogrammet För att ge exempel på vad en enskild åtgärd kan vara, kan stängsling av en betesmark respektive restaureringshamling av ett träd nämnas. 11

13 Kom ihåg! En specifik enskild åtgärd eller insats inom ett utpekat mark område, får inte finansieras både via det delvis EU-finansierade landsbygds program met och med nationella medel under samma tidsperiod. Undantagna är de statliga stöd som EU-kommissionen har godkänt och som anges i landsbygdsprogrammet. Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar Olika EU-finan s ie rade ersättningar kan inte heller betalas ut för samma specifika åtgärd vid samma tillfälle och på ett och samma markområde. Utgifter som redan medfinansieras av EU:s jordbruksfond 5, d.v.s. den fond varur landsbygdsprogrammet finansieras, får inte 6 samtidigt medfinansieras genom stöd från någon annan av gemenskapens fonder, exempelvis Strukturfonderna eller Samman hållningsfonden. Exempel på otillåtna kombinationer av styrmedel Att inom ett geografiskt område som är skyddat med stöd av miljöbalken, söka ersättning inom landsbygdsprogrammet för en skötselåtgärd som samtidigt bekostas med statliga medel för natureller kulturmiljövård 4. Att bevilja ersättning för miljöinvestering (Utvald miljö) för att restaurera en överloppsbyggnad samtidigt som samma åtgärder även bekostas med medel från Kulturmiljövårdsanslaget. Att på mark som omfattas av ett naturvårdsavtal betala för skötsel av betesmarker (t.ex. skogsbete) samtidigt som brukaren ansöker om Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar på samma mark. Viktigt! Detaljutformningen av myndigheters ingångna naturvårdsavtal är betydelsefull för att kunna bedöma vilka kombinationer av styrmedel som är möjliga. Det är viktigt att noggrant beskriva vad som ingår i avtalet och välja exakta formuleringar. För att undvika risken att samma åtgärd finansieras via olika styrmedel på ett otillåtet eller olämpligt sätt, bör det tydligt framgå av enskilda myndighetsbeslut vilka åtgärder som omfattas av beslutet och som eventuell ersättning lämnas för. 1) Regeringens skrivelse 2001/02:173 - bl.a. sidorna 5, 20-24, 73) 2) 6 förvaltningslagen (1986:223) 3) Enligt artikel 89 i: rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 4) Enligt 2 kap 6 i förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 5) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 6) Enligt artikel 70 i rådsförordningen (jämför även not 3 här invid); Läs även i denna vägledning i bilagan: Landsbygdsprogrammet

14 Styrmedel som behandlas

15

16 Naturreservat Syfte: Att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller områden för friluftslivet. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Medlen för inköp av mark och för intrångsavtal betalas ut till aktuella fastighetsägare. Objekt: Enligt miljöbalken 1 får ett mark- eller vattenområde förklaras som Naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller ny skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som Naturreservat. Naturreservat är ett lämpligt skyddsinstrument för: l sammansatta områden med flera olika värdefulla naturmiljöer, l större värdekärnor eller anhopningar av mindre eller större värdekärnor, l områden med sådant skötselbehov att en skötselplan krävs, l områden där skyddszoner krävs för att långsiktigt bevara naturvärdena, l områden där viss mängd utvecklingsmark kan vara lämplig att inkludera samt l områden med höga värden för rekreation och friluftsliv som inte bedöms kunna bevaras och utvecklas inom ramen för pågående markanvändning. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd. Beslut om bildande av Naturreservat föregås av bland annat naturinventeringar och förhandlingar med fastighetsägare om köp av mark eller intrångsersättning. När naturreservatet väl är bildat tillkommer förvaltning, t.ex. löpande skötsel för naturtyper och arter, underhåll av anläggningar och byggnader samt information. I ett Naturreservat kan såväl kultur- som friluftslivs- och naturvärden vårdas. Delaktiga myndigheter: Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelser och kommuner kan bilda Naturreservat. Naturvårdsverket vägleder och samordnar arbetet, för register och fördelar anslagen för inköp av mark och för intrångsavtal till länsstyrelserna. Länsstyrelsens skydd av skog utförs i dialog med Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket fastställer en nationell ekonomisk ram för den del av om rå desskyddet som utgör köpeskillingar, intrångsersättningar och statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för områdesskydd. Naturvårdsverket fastställer också länsvisa ekonomiska ramar. Finansiering: Del av det statliga Anslaget för åtgärder för biologisk mångfald 2. Även kommunala medel kan användas för bildande och förvaltning. Regelverk och kommentarer: Länsstyrelser och kommuner bildar Naturreservat med stöd av miljöbalken 3 och förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I ett beslut om att bilda Naturreservat anges skälen för beslutet och de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden (föreskrifter) som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Länsstyrelsen respektive kommunen är tillsynsmyndighet och ansvarar för att kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. För varje naturreservat upprättas en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att uppnå syftet med reservatet, d.v.s. hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas. Kombination med andra styrmedel: Naturreservat går som regel att kombinera med många andra styrmedel men kan inte överlappa Kulturreservat. Befintliga biotop skyddsområden och områden med naturvårdsavtal kan inkluderas i ett Naturreservat om ett betydligt större område än det tidigare beslutade har påtagliga bevarandevärden och skötsel behov. Samråd mellan aktuell läns styrelse och Skogsstyrelsen bör dock ske för att undvika sådana situationer. Förutsatt att naturreservatet inte innebär ytterligare ersättningsgrundande inskränkningar inom biotop skydds- eller naturvårdsavtalsområdet ska ytterligare ersättning inte utgå för dessa. 1) 7 kap. 4 miljöbalken 2) Utgiftsområde 20, anslag 1:3 3) 7 kap. miljöbalken 15

17 Kulturreservat Syfte: Att möjliggöra bevarande och förvaltning av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett Kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Objekt: Värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer d.v.s. sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar ingår i historiskt funktionella system. De områden som valts ut för att förvaltas som Kulturreservat har på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Till exempel miljöer som formats av lantbruket, park- och trädgårds miljöer, bruks- och industrimiljöer samt miljöer som präglats av fiskerinäringen, försvarsmakten eller samekulturen. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd och förvaltning av värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. Insatser i arbetet med Kulturreservat är främst inventerings- och utrednings arbete, restaureringsåtgärder, värdering och förhandling, intrångsersättningar, anläggningar för verksamheter och besökare, bedrivande av vård och verksamheter, informations insatser, utvecklingsarbete, tillsyn, uppföljning och utvärdering samt delinsatser inom större regionala projekt där kulturreservaten ingår. Delaktiga myndigheter: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelse eller kommun beslutar om att ett område ska skyddas och förvaltas som Kulturreservat samt ansvarar för reservatsförvaltningen, samordningen av finansieringen och den operativa tillsynen. Riksantikvarieämbetet samordnar arbetet med Kulturreservat i landet. Finansiering: Varierande. Främst genom Kulturmiljövårdsanslaget 1, vilket under åren stod för 68 % av kostnaderna medan resterande 32 % täcktes av bl. a. miljöersättningar, LIFE, EU:s Strukturfonder, kommunala och privata insatser. Regelverk och kommentarer: Beslut enligt miljöbalken 2 samt skötselplan enligt förordning om områdesskydd 3 enligt miljöbalken. Regleras även genom förordning om tillsyn enligt miljöbalken samt förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. I beslutet bestäms syftet med skyddet och vilka före skrifter som ska gälla i reservatet. Med varje sådant beslut följer också en skötsel plan som beskriver målen för bevarandearbetet samt vilka åtgärder som måste genom föras för att målen ska nås. Riksantikvarieämbetet har tillsynsvägledningsansvar för Kulturreservat som beslutats av länsstyrelse och respektive länsstyrelse har tillsynsväglednings ansvar för länets kommunala Kulturreservat. Kulturreservat är en flexibel skyddsform på så sätt att skyddet och bevarandearbetet kan anpassas till olika kulturmiljöers olika förut sätt ningar och värden samt tillåtas variera både mellan och inom kulturreservaten. Vid arbetet med Kulturreservat ställs genomgående höga krav på kvalitet, förankring bland mark ägare och andra berörda, långsiktig hållbarhet inom förvaltningen samt tillgänglighet för allmänheten. Kombination med andra styrmedel: Går som regel att kombinera med andra såväl juridiska som ekonomiska styrmedel kan dock inte överlappa Naturreservat enligt miljöbalken. En förutsättning för kombinationer med Biotopskyddsområde i skogen, naturvårdsavtal, Skötselmedel för skyddade områden, Åtgärdsprogram för hotade arter samt Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen är att eventuella målkonflikter först kan lösas. 1) Utgiftsområde 17, anslag 7:2 2) 7 kap. 9 miljöbalken 3) 3 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 16

18 Biotopskyddsområde i skogen Syfte: Att bevara och utveckla biotoper med höga naturvärden på skogs mark. Notera att biotopskyddsområden återfinns under två olika rubriker i innehållsförteckningen. Målgrupp: Markägare till aktuella fastigheter samt allmänheten. Objekt: En fastighet eller del av fastighet som har en aktuell biotop som är prioriterad enligt strategin för formellt skydd av skog. Enligt miljöbalken är det mindre mark- och vattenområden som kan skyddas och normalt är storleken 2-10 ha, men även biotoper upp till cirka 20 ha kan skyddas. Hela biotopen ska ingå. Det finns 19 definierade biotopkatego rier och ett område skyddas och definieras som en av dessa. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd, d.v.s. syftet är att bevara biologisk mångfald. Verk samhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön är förbjudna och därigenom är områdena bl.a. undan tagna från skogsbruk. Ägandet av marken och skogen, samt jakträtten, finns oförändrat kvar hos mark ägaren. Delaktiga myndigheter: Skogsstyrelsen. Administration och medelstilldelning: Skogsstyrelsen beslutar och har tillsynsansvar. Priorite ring av vilka områden som skyddas sker i samverkan med länsstyrelsen genom strategin för formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen tilldelas från regeringen medel för intrångs ersättning och hand läggning, och dessa fördelas till distrikten som varje år tar fram och beslutar de nya områdena. En kort tid efter beslut, betalas hela ersättningen ut till markägaren. Finansiering: Del av det statliga anslaget Insatser för skogsbruket 1. Anslaget används i viss utsträckning även till skötsel av områdena. Regelverk och kommentarer:miljöbalkens regler om beslut och skötsel 2, tillsyn 3 och om ersättning 4. Områdesskyddsförordningen tar upp detaljregler 5 och innehåller listan över de 19 biotopkatego rierna 6. Definitio nerna för biotopkategorierna m.m. finns i Skogsstyrelsens all männa råd 7. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Natur värdena följs även upp och bedöm ningar görs av eventuellt behov av naturvårdande skötsel. Om skötsel prioriteras, genomförs den från fall till fall efter diskussion med markägaren och beslut av Skogsstyrelsen. Det görs ingen skötselplan vid bildandet av ett biotopskydds område. Kombination med andra styrmedel: Används tillsammans med, och kompletterar traktvis, Natur reservat och naturvårds avtal inom strategin för formellt skydd av skog. Kan undantagsvis sammanfalla geografiskt med Kultur- eller Natur reservat vilket ibland är motiverat för att ge naturvärdena skydd i t.ex. Natur reservat med friluftslivet som skyddsmotiv. Biotopskyddsområden kan ibland kombi neras med miljöersättningarna inom jordbruket, om deras föreskrifter följs. Det får inte uppkomma någon skada på naturmiljön, som följd av den aktuella åtgärden eller verksamheten som bedrivs enligt villkoren för miljöersättning. Nokås kan användas för bl.a. skötsel. 1) Utgiftsområde 23, anslag 1:2 2) 7 kap. 11 miljöbalken 3) 26 kap. miljöbalken 4) 31 kap. miljöbalken 5) 5-8 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 6) Bilagan 7) SKSFS 2000:1 17

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare Så bildas ett naturreservat en snabbguide Inventering, samråd och förslag Länsstyrelsen inventerar värdefulla områden. Länsstyrelsen samråder

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Hur bildas ett NATURRESERVAT?

Hur bildas ett NATURRESERVAT? NATURVÅRDSVERKET 2003-09-24 Hur bildas ett NATURRESERVAT? 25 svar på vanliga frågor från markägare 1 Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av Sveriges naturvårdspolitik. Det är också

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt

Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Bilaga 1 Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Oktober 2012-10-24 Innehållsförteckning Syfte och omfattning 5 Rollfördelning 5 Kommunen 5 Lokala aktörer 5 Länsstyrelsen 6 Naturvårdsverket

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Vanliga frågor om LONA

Vanliga frågor om LONA Senast uppdaterad: 2014-06-09 1(5) Vanliga frågor om LONA Länsstyrelsen rekommenderar att ni också läser Naturvårdsverkets vägledning för bidraget som hämtas här: http://naturvardsverket.se/lona Frågor

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft Denna åtgärd kom in sent i processen och texter finns därför inte ännu Innehållsförteckning Artikel 21, Investeringar

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer