Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet. Möjligheter och begränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet. Möjligheter och begränsningar"

Transkript

1 Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar

2 Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar 1

3 Innehåll Om denna vägledning 5 Syfte, målgrupp och tillämpbarhet 7 Bakgrund och arbetssätt 7 Styrmedel 7 Avgränsning 8 Tips som underlättar läsningen 8 Aktualitet 8 Att kombinera styrmedel 9 Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden 11 Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan 11 Författningsregler. att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering 11 Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar 12 Styrmedel som behandlas Eventuell använd kortform av namnet framgår här 13 Naturreservat 15 Kulturreservat 16 Biotopskyddsområde i skogen 17 Naturvårdsavtal i skogen 18 Naturvårdsavtal tecknade av länsstyrelsen 19 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 20 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 21 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 22 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 23 Utvald miljö 24 Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 25 Skötselmedel för skyddade områden kortnamn Skötselmedel 26 Åtgärdsprogram för hotade arter kortnamn Ågp-medel 27 LIFE+ 28 Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen kortnamn Nokås 29 Kulturmiljövårdsanslaget 30 Styrmedel som inte behandlas 31 l l l l l Miljömål 33 Översiktsplaner och Detaljplaner 33 Områden av riksintresse 33 Natura Biotopskyddsområde i odlingslandskapet och i anknytning till vatten 34 Ytterligare några laginstrument 34 Företagsstöd 35 Projektstöd 35 Leader 35 Strukturfonder 35 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald 36 Konventionen om biologisk mångfald 36 Europeiska landskapskonventionen 36 Ramsarkonventionen 37 Världsarvskonventionen 37 Biosfärområden 37 2

4 Exempel 39 Naturreservat i gammalt slåtterlandskap med lador Järvsöholmarna 41 Byggnadsminne i gammal bruksmiljö 42 Kulturhistoriskt värdefull fäbod i skogslandskap 43 Kultur- och Naturreservat i en by med höga natur- och kulturvärden Gallejaur 44 Naturreservat med betesmarker och slåtterängar på en ö 45 Lövträd med höga naturvärden i zonen mellan öppen mark och skog 46 Återskapa en våtmark i odlingslandskap eller skog - Långkärr 47 Hamlade och andra skötselberoende träd 48 Betesmarker och slåtterängar i naturreservat 49 Samordnade aktörer i landskapsskala Östra Vätterbranterna 51 Miljöer för en högt prioriterad hotad art vitryggig hackspett 53 Bilaga: Landsbygdsprogrammet Gårdsstödet 57 Generella villkor för miljöersättning 57 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 58 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 60 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 61 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 61 Utvald miljö 61 1 Regional markklass: restaurering av betesmarker och slåtterängar 61 2 Regional markklass: mosaikbete och andra gräsfattiga marker 62 3 Miljöinvestering: anläggning och restaurering av våtmarker 62 4 Miljöinvestering. restaurering av betesmarker och slåtterängar 62 5 Miljöinvestering: markförbättrande insatser i renskötselområdet 63 6 Miljöinvestering: specialinsatser för landskapets natur- och kulturvärden 63 7 Miljöinvestering: restaurering av överloppsbyggnader samt byggnader vid samevisten 63 8 Miljöinvestering: restaurering av trägärdesgårdar 64 9 Miljöinvestering: restaurering och återskapande av alléer Miljöinvestering: restaurering och återskapande av stenmur Miljöinvestering: restaurering av bevarandevärd och svårbrukad åkermark Miljöinvestering: rensning av våtmarker Miljöersättning: bevarande av hotade åkerogräs Miljöersättning: mångfaldsträda Miljöersättning: fågelåker Regional kompletterande insats: särskild skötsel av fäbodbete Regional kompletterande insats: särskild skötsel av landskapselement Regional kompletterande insats: särskild höhantering på slåtteräng Regional kompletterande insats: bränning Regional kompletterande insats: bete och slåtter på svårtillgängliga platser Regional kompletterande insats: röjning av stigar till samevisten 67 Regelverk som styr landsbygdsprogrammet 67 Lästips 69 Faktaöverblick 73 Vägledningens sexton styrmedel - kommentarer 75 Vägledningens sexton styrmedel - vad uträttar de? 77 Vägledningens sexton styrmedel - kan de kombineras? 79 Landskapsillustration 81 3

5 Kontaktadresser och telefonnummer Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm Besök: Storgatan 41, Stockholm Tel.: Naturvårdsverket, Stockholm Jordbruksverket, Jönköping Skogsstyrelsen, Jönköping Besök: Valhallavägen 195, Stockholm; Forskarens väg 5, Östersund Tel.: Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: Denna publikation kan även läsas och laddas ner via: Arbetsgrupp för framtagandet av publikationen Respektive myndighet har i allmänhet representerats av vardera en person vid arbetsmötena Lennart Svedlund, Skogsstyrelsen, ordförande och redaktör Eva Johansson, Skogsstyrelsen Mårten Aronsson, Skogsstyrelsen Ulrika Bergman, Jordbruksverket Ingalill Juhlin, Jordbruksverket Lisa Karlsson, Jordbruksverket Ulf Lindberg, Riksantikvarieämbetet Linda Berglund, Naturvårdsverket Cecilia Persson, Naturvårdsverket Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Anna Sundberg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län John Winroth, Länsstyrelsen i Kalmar län Marie Björklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län Textmedverkan, dessutom: Kristina Lindskog, Nutek, Strukturfonderna Simon Jonegård, Skogsstyrelsen, Exempel Östra Vätterbranterna Hans Liedholm, Skogsstyrelsen, Exempel vitryggig hackspett, Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Denna vägledning har tagits fram i samverkan mellan ovan angivna myndigheter. Innehållet är inte juridiskt bindande utan enbart rådgivande till sin karaktär. Vid detaljfrågor om gällande regler hänvisas till aktuellt regelverk. Omslag: Ire, Karlshamns kommun, Blekinge, den 20 mars 2007, foto: Lennart Svedlund Copyright: Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, 2008 Beställning: Via Skogsstyrelsens telefonväxel: ISBN Tryckning: Elanders Upplaga: 1200 ex. 4

6 Om denna vägledning

7

8 Myndigheterna med uppdrag inom natur- och kulturmiljövården förfogar över olika ekono miska och juridiska styrmedel som i vissa fall kan användas för åtgärder på samma mark. Ibland förstärker styrmedlen varandra på ett lämpligt sätt, men i andra situationer är det inte självklart att styr medlen kan användas i kombination. Det är därför viktigt att reda ut vilka styrmedel som får kombineras, och hur de kan samverka på bästa sätt. Det är viktigt att notera att en hel del arbete och aktiviteter, när det gäller dessa kombina tions frågor, redan har genom förts vid olika myndigheter. Det här är dock första gången som de centrala myndigheterna gemensamt har arbetat igenom frågorna. Syfte, målgrupp och tillämpbarhet Avsikten med vägledningen är framförallt att visa handläggare vid myndigheter och kommuner hur befintliga styrmedel kan kombineras. Det skapar möjlighet till en ökad effektivitet och långsiktighet i arbetet för natur- och kulturmiljövärdena i landskapet. Ett sektorsövergripande tankesätt är många gånger att föredra. Även aspekterna friluftsliv och lokal delaktighet berörs i publikationen. Syftet är också att redo visa de styrmedels kombina tioner som inte bör eller ska användas. Vägledningen är ett rådgivande dokument. Vid ärendehandläggning där den kan bidra till att klargöra och peka ut, är det i varje enskilt fall naturligtvis ändå den eller de inblan dade myndigheternas då aktuella ställnings taganden i ärendet som gäller. Informationen om styrmedel och instrument har hållits kortfattad för att möjliggöra en över blick, där var och en kan påminnas om några angränsande och, för den enskilde hand läggaren, inte så välkända styrmedel som kan ha betydelse inom det egna arbetsområdet. För den som vill skaffa fördjupad information hänvisas även till listan med lästips. Bakgrund och arbetssätt Vid kurser och andra gemensamma aktiviteter där myndigheterna har samverkat, har behovet av en samlad vägledning för kombination av styrmedel uppmärksammats. Jordbruks verket och Skogsstyrelsen har gemensamt initierat detta arbete för skogs- och odlingslandskapet och en arbetsgrupp har bildats, där även Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet samt några länsstyrelser är representerade. Mellan mars 2006 och mars 2007 har gruppen samlats till åtta arbetsmöten då förutsättningar, upplägg, och sakfrågor har diskuterats. Därefter har texter och illustrationer till vägledningen tagits fram. Styrmedel Någon strikt definition av begreppet styrmedel har inte formulerats i vägledningen ett praktiskt synsätt har i stället tillämpats, där främst vissa formella skydd samt en rad ekonomiska anslag som får anses betydelsefulla, har redovisats. Fokus ligger på de ekonomiska åtgärdsanslagen. Att områdesskydd enligt miljöbalken (främst Naturreservat, Kulturreservat och Biotopskydds område i skogen) samt två olika former av naturvårdsavtal tas upp, motiveras bl.a. av att de har en betydelse för vissa typer av skötsel och andra åtgärder. Det har också bedömts som värdefullt att handläggaren, som till stor del arbetar inom något av dessa skyddsinstrument, kan få rekommendationer och idéer som leder till nya och ökade finansi eringsmöjligheter. Vägledningen tar totalt sett upp: Vissa formella skydd det vill säga laginstrument som ger stat och kommun möjlighet att långsiktigt skydda utpekade geografiska områden. De fasta fornlämningarna som här är ett gränsfall omnämns i avsnittet Ytterligare några laginstrument. Ekonomiska ersättningar och stöd som finansieras av nationen eller EU. Några betydelsefulla laginstrument. Kommunala planinstrument. De nationella miljökvalitetsmålen. Internationella konventioner och liknande inom natur- och kulturmiljövårdsområdet. Det är de två första punkterna i denna uppräkning som är satta i fokus öviga delar är kommenterade i korthet för att smidigt ge läsaren påminnelser om ett vidare sammanhang. 7

9 Avgränsning Under arbetets inledande skede har gruppen bl.a. diskuterat och beslutat vilka styrmedel som bör ingå. Publikationen riktar mest uppmärksam heten på styrmedlens ekonomiska sida, men även ett styrmedel med informativ karaktär har tagits med. Det har varit nödvän digt att koncentrera arbetet. Därför finns efter diskussioner och justeringar nu 16 styrmedel kvar bland dem som behandlats mer ingående. Utöver de utvalda och behandlade styrmedlen kommenteras ytterligare några i vägledningen. Det har inte funnits någon ambition att vägledningen ska vara heltäckande. Från avgränsnings diskussionerna kan bl.a. följande nämnas: Frågor och styrmedel som rör vattenmiljö har valts bort av tids- och resursskäl. Under arbetets gång har det glädjande nog visat sig att ett liknande samordningsarbete pågår för fiske- och vatten vårdsfrågorna, under Fiskeriverkets ledning. Biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap.) blir i den praktiska tillämpningen delad för olika landskapstyper och ansvariga myndigheter, och återfinns därför under två olika rubriker, vilket framgår av bl.a. innehållsförteckningen. Statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Lona fanns länge med bland de detaljbehandlade styrmedlen. Trots att det ännu bidrar till värdefull verksamhet lokalt och inom kommunerna, valdes det helt bort p.g.a för liten aktualitet framåt i tiden. Natura 2000 är ett styrmedel som vid jämförelse kommer in på ett annorlunda sätt i natur- och kulturmiljö vården. Det har stor betydelse, men har i vägledningen efter övervägande bland annat p.g.a. komplexiteten inte detaljbehandlats. Avsnittet med landsbygdsprogrammet är infogat som en bilaga. Ett skäl till det är att informationen återges på en detaljnivå som inte återfinns för de andra styrmedlen men som är motiverad när kombinationer analyseras. Landsbygds programmet kan bli föremål för förändringar och det är viktigt att göra avstämningar mot aktuell information från Jordbruksverket. De EU-knutna strukturfonderna verkar öka i betydelse som finansieringsmöj lighet för natur- och kultur miljövård. Även detta styrmedel återfinns bland de allmänt behand lade, eftersom fonderna organiserades om under arbetets gång och var svåra att detalj behandla nationellt. Exemplen längre fram i denna publikation är varierade och utvalda dels med tanke på att de ska belysa några vanliga problem ställ ningar och dels med tanke att ge inspiration och nya idéer. De täcker dock inte in alla områden och situationer som kan uppkomma. Av praktiska skäl har alltför komplice rade, samt marginella, frågor lämnats utanför vägledningen. Sådana frågor är dock identifierade för eventuell senare diskussion och genomarbetning vid berörda myndigheter. Tips som underlättar läsningen Till stor del används de officiella och kompletta benämningarna för styrmedlen i vägledningen. För några styrmedel har även angetts en kortform av namnet. Både de officiella benäm ningarna och kortformerna som genomgående använts kan överblickas i innehållsförteckningen. I publikationens exempeldel är det, när det gäller landsbygdprogrammets styrmedel, de nu aktuella styrmedlen som utgör utgångspunkt för benämningarna. Men även styrmedel från program perioden förekommer. De har i exemplens text kvar det namn som då gällde. Ibland har detaljer och sifferinformation efter hänvisningsmarkering lyfts ur texten och placerats som noter. Aktualitet Vi vill peka på det självklara men viktiga faktum att vägledningens fakta och rekommen dationer måste läsas kritiskt med avseende på dess aktualitet. Förutsättningarna för styrmedlen förändras och nyheter tillkommer. Det finns i dagsläget inga garantier för resurser att hålla publikationens material uppdaterat och publicerat i nya versioner. Vägledningen bedöms ändå ha ett värde under flera år, trots de ändringar som tillkommer. 8

10 Att kombinera styrmedel

11

12 Det finns olika skäl att undersöka möjligheten att kombinera styrmedel inom natur- och kultur miljövården. Det handlar bl.a. om att skapa tillräckliga resurser för att verksamheter och enskilda insatser ska kunna genomföras. Olika aktörer är inblandade för att utföra åtgärder i landskapet. Viktiga är naturligtvis markägare och brukare, liksom myndig heterna själva, när de står som huvudmän för sådant arbete. Även andra aktörer, t.ex. föreningar, är aktuella. Möjligheten att hämta resurser från olika finansieringskällor kan ibland vara avgörande för om ett projekt eller en enskild åtgärd blir utförd eller inte. Myndigheternas dubbla roller som både ansvariga för statliga medel och för reglerna för deras användning, liksom för vägledning för utförandet och ibland även själva utförarverksamheten i landskapet, skapar ett behov av klara riktlinjer och självklart en strikt hållning. Ett tungt vägande skäl för att samordna insatser för natur- och kulturmiljön genom att kom bi nera olika styrmedel är också att förbättra uppfyllelsen av uppsatta nationella mål. Myndig heterna måste arbeta så effektivt som möjligt med styrmedlen för att åstadkomma största möjliga nytta för land ska pets biologiska och kulturhistoriska värden. Kort sagt: att använda befintliga resurser på ett bättre sätt. Den finansiering som erbjuds från EU via det svenska landsbygdsprogrammet är en bety dan de del av finansieringen till natur- och kulturmiljövården. Det är framförallt författ nings regler från EU-lagstiftning, delvis implementerad i svenska författningar, som ger villkoren för styrmedlens kombinationsmöjligheter. Även några viktiga politiska signaler och författningsregler som bör observeras när frågor om styrmedelskombination övervägs, tas här upp i korthet. Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden Under en rad av år har politiker i olika sammanhang betonat att det behövs en bättre sam verkan mellan naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv, och en bättre helhetssyn vid myndig heternas arbete för värden i landskapet. Den inriktningen framgår tydligt i t.ex. regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik 1 liksom i Miljömåls rådets uppgift att verka för en övergripande samordning av miljökvalitets målen. Då det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv togs fram betonades att människor ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, liksom att det biologiska kulturarvet ska förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består. Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan Myndigheter är självständiga vid myndighetsutövning. Denna grundregel är inskriven i regeringsformen. Myndigheter ska samverka. Enligt förvaltningslagen 2 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Författningsregler: att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering inom landsbygdsprogrammet Miljöersättningar liksom insatser inom Utvald miljö i det svenska landsbygdsprogrammet kan i vissa fall kombineras med statliga stöd och bidrag. Med kombination i detta sammanhang menas att miljöersättning från landsbygdsprogrammet och statligt stöd går till samma insats, exempelvis kostnader för bete på betesmark. Ersättningsnivån för miljöersättningarna är beräknad efter de extra kostnader som uppkommer då man sköter marken enligt de villkor som gäller. I vissa fall täcker inte miljöersättningen hela den kostnad som uppstår hos stödmottagaren. Därför skulle det kunna vara önskvärt att ge ytterligare ersättning till brukaren i form av statligt stöd för att täcka den verkliga skötselkostnaden. Detta kallas för top-up-stöd och är bara tillåtet när Sverige har anmält till EU-kommissionen vilka nationella stöd man vill kunna kombinera med åtgärder finansierade av EU. EU-kommissionen ska sedan godkänna kombinationen. Exakt hur detta regleras går att läsa mer om i rådsförordningen 3. De nationella stöd som kan kombineras med miljöersättning eller ersättning för insats inom Utvald miljö (för samma skötselåtgärd), finns angivna i Landsbygdsprogrammet För att ge exempel på vad en enskild åtgärd kan vara, kan stängsling av en betesmark respektive restaureringshamling av ett träd nämnas. 11

13 Kom ihåg! En specifik enskild åtgärd eller insats inom ett utpekat mark område, får inte finansieras både via det delvis EU-finansierade landsbygds program met och med nationella medel under samma tidsperiod. Undantagna är de statliga stöd som EU-kommissionen har godkänt och som anges i landsbygdsprogrammet. Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar Olika EU-finan s ie rade ersättningar kan inte heller betalas ut för samma specifika åtgärd vid samma tillfälle och på ett och samma markområde. Utgifter som redan medfinansieras av EU:s jordbruksfond 5, d.v.s. den fond varur landsbygdsprogrammet finansieras, får inte 6 samtidigt medfinansieras genom stöd från någon annan av gemenskapens fonder, exempelvis Strukturfonderna eller Samman hållningsfonden. Exempel på otillåtna kombinationer av styrmedel Att inom ett geografiskt område som är skyddat med stöd av miljöbalken, söka ersättning inom landsbygdsprogrammet för en skötselåtgärd som samtidigt bekostas med statliga medel för natureller kulturmiljövård 4. Att bevilja ersättning för miljöinvestering (Utvald miljö) för att restaurera en överloppsbyggnad samtidigt som samma åtgärder även bekostas med medel från Kulturmiljövårdsanslaget. Att på mark som omfattas av ett naturvårdsavtal betala för skötsel av betesmarker (t.ex. skogsbete) samtidigt som brukaren ansöker om Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar på samma mark. Viktigt! Detaljutformningen av myndigheters ingångna naturvårdsavtal är betydelsefull för att kunna bedöma vilka kombinationer av styrmedel som är möjliga. Det är viktigt att noggrant beskriva vad som ingår i avtalet och välja exakta formuleringar. För att undvika risken att samma åtgärd finansieras via olika styrmedel på ett otillåtet eller olämpligt sätt, bör det tydligt framgå av enskilda myndighetsbeslut vilka åtgärder som omfattas av beslutet och som eventuell ersättning lämnas för. 1) Regeringens skrivelse 2001/02:173 - bl.a. sidorna 5, 20-24, 73) 2) 6 förvaltningslagen (1986:223) 3) Enligt artikel 89 i: rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 4) Enligt 2 kap 6 i förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 5) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 6) Enligt artikel 70 i rådsförordningen (jämför även not 3 här invid); Läs även i denna vägledning i bilagan: Landsbygdsprogrammet

14 Styrmedel som behandlas

15

16 Naturreservat Syfte: Att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller områden för friluftslivet. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Medlen för inköp av mark och för intrångsavtal betalas ut till aktuella fastighetsägare. Objekt: Enligt miljöbalken 1 får ett mark- eller vattenområde förklaras som Naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller ny skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som Naturreservat. Naturreservat är ett lämpligt skyddsinstrument för: l sammansatta områden med flera olika värdefulla naturmiljöer, l större värdekärnor eller anhopningar av mindre eller större värdekärnor, l områden med sådant skötselbehov att en skötselplan krävs, l områden där skyddszoner krävs för att långsiktigt bevara naturvärdena, l områden där viss mängd utvecklingsmark kan vara lämplig att inkludera samt l områden med höga värden för rekreation och friluftsliv som inte bedöms kunna bevaras och utvecklas inom ramen för pågående markanvändning. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd. Beslut om bildande av Naturreservat föregås av bland annat naturinventeringar och förhandlingar med fastighetsägare om köp av mark eller intrångsersättning. När naturreservatet väl är bildat tillkommer förvaltning, t.ex. löpande skötsel för naturtyper och arter, underhåll av anläggningar och byggnader samt information. I ett Naturreservat kan såväl kultur- som friluftslivs- och naturvärden vårdas. Delaktiga myndigheter: Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelser och kommuner kan bilda Naturreservat. Naturvårdsverket vägleder och samordnar arbetet, för register och fördelar anslagen för inköp av mark och för intrångsavtal till länsstyrelserna. Länsstyrelsens skydd av skog utförs i dialog med Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket fastställer en nationell ekonomisk ram för den del av om rå desskyddet som utgör köpeskillingar, intrångsersättningar och statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för områdesskydd. Naturvårdsverket fastställer också länsvisa ekonomiska ramar. Finansiering: Del av det statliga Anslaget för åtgärder för biologisk mångfald 2. Även kommunala medel kan användas för bildande och förvaltning. Regelverk och kommentarer: Länsstyrelser och kommuner bildar Naturreservat med stöd av miljöbalken 3 och förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I ett beslut om att bilda Naturreservat anges skälen för beslutet och de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden (föreskrifter) som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Länsstyrelsen respektive kommunen är tillsynsmyndighet och ansvarar för att kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. För varje naturreservat upprättas en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att uppnå syftet med reservatet, d.v.s. hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas. Kombination med andra styrmedel: Naturreservat går som regel att kombinera med många andra styrmedel men kan inte överlappa Kulturreservat. Befintliga biotop skyddsområden och områden med naturvårdsavtal kan inkluderas i ett Naturreservat om ett betydligt större område än det tidigare beslutade har påtagliga bevarandevärden och skötsel behov. Samråd mellan aktuell läns styrelse och Skogsstyrelsen bör dock ske för att undvika sådana situationer. Förutsatt att naturreservatet inte innebär ytterligare ersättningsgrundande inskränkningar inom biotop skydds- eller naturvårdsavtalsområdet ska ytterligare ersättning inte utgå för dessa. 1) 7 kap. 4 miljöbalken 2) Utgiftsområde 20, anslag 1:3 3) 7 kap. miljöbalken 15

17 Kulturreservat Syfte: Att möjliggöra bevarande och förvaltning av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett Kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Objekt: Värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer d.v.s. sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar ingår i historiskt funktionella system. De områden som valts ut för att förvaltas som Kulturreservat har på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Till exempel miljöer som formats av lantbruket, park- och trädgårds miljöer, bruks- och industrimiljöer samt miljöer som präglats av fiskerinäringen, försvarsmakten eller samekulturen. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd och förvaltning av värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. Insatser i arbetet med Kulturreservat är främst inventerings- och utrednings arbete, restaureringsåtgärder, värdering och förhandling, intrångsersättningar, anläggningar för verksamheter och besökare, bedrivande av vård och verksamheter, informations insatser, utvecklingsarbete, tillsyn, uppföljning och utvärdering samt delinsatser inom större regionala projekt där kulturreservaten ingår. Delaktiga myndigheter: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelse eller kommun beslutar om att ett område ska skyddas och förvaltas som Kulturreservat samt ansvarar för reservatsförvaltningen, samordningen av finansieringen och den operativa tillsynen. Riksantikvarieämbetet samordnar arbetet med Kulturreservat i landet. Finansiering: Varierande. Främst genom Kulturmiljövårdsanslaget 1, vilket under åren stod för 68 % av kostnaderna medan resterande 32 % täcktes av bl. a. miljöersättningar, LIFE, EU:s Strukturfonder, kommunala och privata insatser. Regelverk och kommentarer: Beslut enligt miljöbalken 2 samt skötselplan enligt förordning om områdesskydd 3 enligt miljöbalken. Regleras även genom förordning om tillsyn enligt miljöbalken samt förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. I beslutet bestäms syftet med skyddet och vilka före skrifter som ska gälla i reservatet. Med varje sådant beslut följer också en skötsel plan som beskriver målen för bevarandearbetet samt vilka åtgärder som måste genom föras för att målen ska nås. Riksantikvarieämbetet har tillsynsvägledningsansvar för Kulturreservat som beslutats av länsstyrelse och respektive länsstyrelse har tillsynsväglednings ansvar för länets kommunala Kulturreservat. Kulturreservat är en flexibel skyddsform på så sätt att skyddet och bevarandearbetet kan anpassas till olika kulturmiljöers olika förut sätt ningar och värden samt tillåtas variera både mellan och inom kulturreservaten. Vid arbetet med Kulturreservat ställs genomgående höga krav på kvalitet, förankring bland mark ägare och andra berörda, långsiktig hållbarhet inom förvaltningen samt tillgänglighet för allmänheten. Kombination med andra styrmedel: Går som regel att kombinera med andra såväl juridiska som ekonomiska styrmedel kan dock inte överlappa Naturreservat enligt miljöbalken. En förutsättning för kombinationer med Biotopskyddsområde i skogen, naturvårdsavtal, Skötselmedel för skyddade områden, Åtgärdsprogram för hotade arter samt Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen är att eventuella målkonflikter först kan lösas. 1) Utgiftsområde 17, anslag 7:2 2) 7 kap. 9 miljöbalken 3) 3 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 16

18 Biotopskyddsområde i skogen Syfte: Att bevara och utveckla biotoper med höga naturvärden på skogs mark. Notera att biotopskyddsområden återfinns under två olika rubriker i innehållsförteckningen. Målgrupp: Markägare till aktuella fastigheter samt allmänheten. Objekt: En fastighet eller del av fastighet som har en aktuell biotop som är prioriterad enligt strategin för formellt skydd av skog. Enligt miljöbalken är det mindre mark- och vattenområden som kan skyddas och normalt är storleken 2-10 ha, men även biotoper upp till cirka 20 ha kan skyddas. Hela biotopen ska ingå. Det finns 19 definierade biotopkatego rier och ett område skyddas och definieras som en av dessa. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd, d.v.s. syftet är att bevara biologisk mångfald. Verk samhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön är förbjudna och därigenom är områdena bl.a. undan tagna från skogsbruk. Ägandet av marken och skogen, samt jakträtten, finns oförändrat kvar hos mark ägaren. Delaktiga myndigheter: Skogsstyrelsen. Administration och medelstilldelning: Skogsstyrelsen beslutar och har tillsynsansvar. Priorite ring av vilka områden som skyddas sker i samverkan med länsstyrelsen genom strategin för formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen tilldelas från regeringen medel för intrångs ersättning och hand läggning, och dessa fördelas till distrikten som varje år tar fram och beslutar de nya områdena. En kort tid efter beslut, betalas hela ersättningen ut till markägaren. Finansiering: Del av det statliga anslaget Insatser för skogsbruket 1. Anslaget används i viss utsträckning även till skötsel av områdena. Regelverk och kommentarer:miljöbalkens regler om beslut och skötsel 2, tillsyn 3 och om ersättning 4. Områdesskyddsförordningen tar upp detaljregler 5 och innehåller listan över de 19 biotopkatego rierna 6. Definitio nerna för biotopkategorierna m.m. finns i Skogsstyrelsens all männa råd 7. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Natur värdena följs även upp och bedöm ningar görs av eventuellt behov av naturvårdande skötsel. Om skötsel prioriteras, genomförs den från fall till fall efter diskussion med markägaren och beslut av Skogsstyrelsen. Det görs ingen skötselplan vid bildandet av ett biotopskydds område. Kombination med andra styrmedel: Används tillsammans med, och kompletterar traktvis, Natur reservat och naturvårds avtal inom strategin för formellt skydd av skog. Kan undantagsvis sammanfalla geografiskt med Kultur- eller Natur reservat vilket ibland är motiverat för att ge naturvärdena skydd i t.ex. Natur reservat med friluftslivet som skyddsmotiv. Biotopskyddsområden kan ibland kombi neras med miljöersättningarna inom jordbruket, om deras föreskrifter följs. Det får inte uppkomma någon skada på naturmiljön, som följd av den aktuella åtgärden eller verksamheten som bedrivs enligt villkoren för miljöersättning. Nokås kan användas för bl.a. skötsel. 1) Utgiftsområde 23, anslag 1:2 2) 7 kap. 11 miljöbalken 3) 26 kap. miljöbalken 4) 31 kap. miljöbalken 5) 5-8 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 6) Bilagan 7) SKSFS 2000:1 17

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bidrag till kulturmiljövård

Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Sametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax

Sametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax Sametingets författningssamling Sametinget Box 90 981 22 KIRUNA Tfn 0980-780 30 Fax 0980-780 31 ISSN 1654-0549 Föreskrifter om ändring i Sametingets föreskrifter (STFS 2007:7) om miljöersättning till natur-

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Uppföljning av omläggning från skog till åker

Uppföljning av omläggning från skog till åker Handlingstyp Rapport Ärendenr MHN 2013/2353 Datum 2013-05-21 1 (5) Uppföljning av omläggning från skog till åker Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2012:539 Utkom från trycket den 31 juli 2012 utfärdad den 19 juli 2012. Regeringen

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Vägledning om utformning av skötselplan

Vägledning om utformning av skötselplan PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Konsekvensutredning vid omtryck av Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.

Konsekvensutredning vid omtryck av Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket. Konsekvensutredning 1(6) Datum 2016-10-03 Diarienr 2016/2592 Enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd Anders Frisk Box 241, 372 21 Ronneby anders.frisk@skogsstyrelsen.se Tfn 0457-455 183 Remissinstanser

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare Så bildas ett naturreservat en snabbguide Inventering, samråd och förslag Länsstyrelsen inventerar värdefulla områden. Länsstyrelsen samråder

Läs mer

Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer

Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Skånes ansvarsmiljöer i bland annat ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer ska säkerställas. Arbetet fokuseras på värdetrakter, som Länsstyrelsen

Läs mer

Stöd till vattenåtgärder och naturvård

Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten 0501-60 53 32 Mölndals Stad Miljö- och hälskoskyddskontoret Lars-Erik Jevås 431 82 MÖLNDAL Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT Beviljade projekt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Information om samråd för fiberkabel

Information om samråd för fiberkabel MEDDELANDE Sida 1/2 Enheten för naturskydd och tillsyn 010-22 36 350 Information om samråd för fiberkabel Att lägga ner fiberkabel i marken kan påverka natur- och kulturmiljövärden på ett negativt sätt.

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande

Läs mer

Registrering av information i SkötselDOS

Registrering av information i SkötselDOS Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande

A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande VERKSAMHETSSTYRNING A. Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande Mål Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer