Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen"

Transkript

1 ISM 2010/ (16) Distriktet i Malmö Eva Karsten, Länsstyrelsen i Skåne Län MALMÖ Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen Ert org.nr Arbetsställe Landsbygdsavdelningen, Djurskydds- och veterinärenheten, Länsstyrelsen Besöksadress Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Beslut Arbetsmiljöverket förelägger er att senast den senast den 31 augusti 2011 vidta följande åtgärder. För punkt 4 är åtgärdstiden den 31 maj Arbetsorganisationen a. Ni ska skriftligen tydliggöra mål och riktlinjer för verksamheten vid djurskydds- och veterinärenheten på sådant sätt att dessa kan omsättas till ett tydligt verktyg i det dagliga arbetet. I detta ska ingå att klargöra - vilket uppdrag arbetstagarna inklusive chefer har, - förväntningar på arbetstagarnas arbetsinsatser, - hur arbetsuppgifter ska bedrivas, - vilken ordning arbetstagare ska prioritera sina arbetsuppgifter när den tillgängliga tiden inte räcker för alla uppgifter. Se 5, 6 och 7 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001: 1, 2 kap 1och 2, 3 kap 2 och 3 arbetsmiljölagen (AML). b. Ni ska, med hjälp av utomstående resurs med beteendevetenskaplig kompetens, ta fram en handlingsplan för åtgärder som behövs för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Av handlingsplanen ska framgå konkreta åtgärder kopplade till de arbetsmiljöproblem som framkommit vid Arbetsmiljöverkets inspektioner samt er egen psykosociala kartläggning utförd av Previa och internrevision Postadress: Box 21019, Malmö Besöksadress: Vattenverksvägen 47Telefon: Telefax: E-post: Webbplats:

2 ISM 2010/ (16) Åtgärderna ska minst vara inriktade på: att skapa förutsättningar för ett öppet och positivt förhållningssätt inom enheten såväl som mellan enheten och avdelningen i syfte att uppnå en god arbetsmiljö, att skapa möjligheter och forum för internt emotionellt stöd i den löpande verksamheten till de anställda på enheten som utövar kontroversiell myndighetsutövning, att skapa forum för reflektion och återkoppling för veterinärer och djurskyddsinspektörer. Av handlingsplanen ska utöver åtgärderna framgå när dessa ska vara genomförda och vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs. Det ska också framgå tidsatta interna uppföljningar av att varje åtgärd fått avsedd effekt. Se 8, 10 och 12 AFS 2001:1, ändrad genom AFS 2003:4. 2 kap 1, 3 kap 2 AML. 2. Signalsystem för psykosociala brister i arbetsmiljön Ni ska se till att det på djurskydds- och veterinärenheten finns rutiner för hur signaler om och hur tecken på brister i arbetsmiljön ska hanteras. Rutinerna ska beskriva - hur sådana signaler och tecken ska hanteras för att de ska nå de personer som har befogenheter att vidta förbättringsåtgärder, - hur personalen ska få återkoppling/informeras om lämnade signaler samt - hur åtgärder ska vidtas med anledning av sådana signaler eller tecken. Se 5 AFS 2001:1 samt 3 kap 4 AML. 3.Ledarskapet a. Ni ska se till att chefer inom djurskydds- och veterinärenheten som har fått i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Se 6 AFS 2001:1 med ändring i AFS 2003:4. b. Ni ska se till att avdelnings- och enhetschef som fått i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås inom djurskydds- och veterinärenheten har tillräcklig kunskap om

3 ISM 2010/ (16) - regler som har betydelse för arbetsmiljön, - fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, - åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Se 6 AFS 2001:1 med ändring i AFS 2003:4. c. Ni ska med hjälp av utomstående resurs med beteendevetenskaplig kompetens ge chefer och arbetsledande personal för djurskydds- och veterinärenheten stöd och handledning i syfte att kunna uppfylla sina arbetsledande uppgifter att verka för att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Stöd och handledning ska speciellt vara inriktad på att ge förutsättningar för - att uppfylla kravet på kunskap enligt kravpunkt 3b ovan, - att tillämpa ett ledarskap utifrån verksamhetens uppdrag och de speciella behov som inspektörernas arbete innebär. Se 6, 7och 12 AFS 2001:1, ändrad genom AFS 2003:4, samt 2 kap 1 och 2 arbetsmiljölagen (AML). 4. Uppföljning Ni ska ett år senare, våren 2012, med hjälp av utomstående resurs med beteendevetenskaplig kompetens genomföra en övergripande uppföljning av den psykosociala arbetsmiljön och effekten av genomförda åtgärder under krav pkt 1, 2 och 3. En bekräftelse på att uppföljningen är genomförd ska insändas till Arbetsmiljöverket, distriktet i Malmö. Se 8, 10 och 12 AFS 2001:1, ändrad genom AFS 2003:4 samt 7 kap 3 AML. 5. Medverkan Ni ska ge skyddsombud och arbetstagare möjlighet att medverka när ovannämnda handlingsplaner tas fram samt vid arbetet med de övriga kravpunkterna i denna skrivelse. Ni ska också ge dem möjlighet att föreslå åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall i detta arbete. Se 4, 8 och 10 AFS 2001:1.

4 ISM 2010/ (16) Viktigt Om ni bryter mot föreläggandet kan detta medföra straffansvar enligt 8 kap. 1 arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att uppfylla våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har fattat beslut mot er eller inte. Skäl för beslutet Arbetsmiljöverket (AV) i Malmö har vid tre tillfällen den 30 juni, 4 november samt den 3 december 2010 besökt er på djurskydds- och veterinärenheten. Den metodik, s.k. fokusinspektion som AV använde, är särskilt anpassad för att belysa organisatoriska och sociala frågor och då särskilt arbetstagarnas psykiska belastning. Syftet med insatsen var att genom en koncentrerad insats kontrollera bl.a. den psykosociala arbetsmiljön på djurskydds- och veterinärenheten. Insatsen avslutades med en gemensam avstämning med enhetens och avdelningens ledning, samt huvudskyddsombuden. Vid detta möte presenterade AV det övergripande resultatet av insatsen. Möjligheter gavs att undanröja missförstånd och oklarheter. De påfrestningar som förändringar i arbetslivet innebär kan visa sig som olika fysiska och psykiska stressrelaterade besvär, oro, ängslan, samt depressioner och det som samlat brukar benämnas arbetsrelaterad utmattning. AVs uppdrag är därför att genom tillsynsinsatser se till att ohälsa till följd av negativ stress ska förebyggas genom att arbetstagarna får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, stöd och handledning samt utrymme för återhämtning. Arbetsmetod Arbetsmiljöverkets arbetssätt har varit att genom gruppintervjuer diskutera organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöfrågor koncentrerade kring följande huvudområden: Mål och förväntningar Resurser Återkoppling och stöd Handlingsutrymme och arbetsbelastning Påverkansmöjligheter/delaktighet

5 ISM 2010/ (16) Rutiner för särskilda frågor inklusive hot o våld, kränkande särbehandling m m Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsrelaterade besvär Gruppsamtalen avslutades med en sammanfattning av de synpunkter som framkom och vilka frågor som AV avsåg att lyfta fram vid den avslutande avrapporteringen till ledning och huvudskyddsombud vid ett senare möte. Urvalet av personer till intervjuerna gjordes av arbetsledning och arbetstagarorganisationer för att ge en så god representativitet som möjligt. Resultat från genomförda intervjuer Huvudrubriken mål och förväntningar innefattar hur personalen uppfattar arbetsgivarens, kollegornas och egna förväntningar på det arbete som utförs inom djurskydds- och veterinärenheten. Mål och förväntningar Djurskyddsinspektörerna hade positiva förväntningar inför övergången från kommun till Länsstyrelsen men av olika anledningar har dessa förväntningar inte infriats. Gruppen upplever att chefer och ledning på Länsstyrelsen har sämre insikt och förståelse för vad uppdraget och arbetet med djurskydd innebär jämfört med vad chefer och ledning inom kommunen hade. Detta menar man har resulterat i att mål och förväntningar är otydliga och förtroendet och tilliten för djurskyddsinspektörerna betydligt sämre än det var i kommunen. Man vet inte hur målbilden ser ut utan upplever att det som gäller är att göra så mycket som möjligt utan att veta om man gör rätt saker. Arbetssituationen som helhet upplevs som ostrukturerad. Det finns en verksamhetsplan (VP) men man känner inte att den är grunden för hur verksamheten planeras och den bryts inte ned på enhets- och individnivå. Målen för verksamheten är inte kända i gruppen. Förväntningarna som arbetsgivaren har på individerna är inte alltid tydliga. Mängden arbete kan ibland vara väldigt stor men ledningen upplevs inte vara medveten om det och ger heller inte stöd att prioritera. Detta har resulterat i att förväntningarna ibland upplevs som orimliga och många har slutat be ledningen om hjälp att prioritera. På Länsstyrelsen finns ett kundtänkande som innebär att externa intressenter, till exempel klienter som inspekteras av djurskyddet, ska vara nöjda. Detta skapar ibland en konfliktsituation eftersom djurskyddsinspektioner kan resultera i krav som klienterna inte håller med om. Djurskyddsinspektörerna upplever då att de kan hamna i situationer där de ställs till svars i sin egen

6 ISM 2010/ (16) organisation trots att de bara har gjort sitt jobb och följt de lagar och regler som finns. I början av 2010 togs en kontrollplan fram men den implementerades inte förrän efter sommaren Resurser Brist på starkt och tydligt ledarskap nämns som den största resursbristen. De många chefsbyten har inneburit att man har tappat fart. Tiden nämns också som en resursbrist. Det finns varken tid eller strukturerade former för erfarenhetsutbyte kollegor emellan. Det erfarenhetsutbyte som sker är inte på arbetsgivarens initiativ utan mer i korridorer och på fikaraster. Inom enheten har det bildats subkulturer. Enhetsmöten hålls varannan vecka men dessa möten upplevs inte som forum där man kan utbyta erfarenheter i den utsträckning som önskas. På enhetsmötena finns en stående punkt på agendan för arbetsmiljö men de frågor som tas upp då är de som har med den fysiska arbetsmiljön att göra. För gruppen angelägna arbetsmiljöfrågor som till exempel våld och hot och arbetsbelastning, det vill säga arbetsmiljöfrågor med psykosocial inriktning, har hittills inte tagits upp på dessa möten. 12 nya medarbetare anställdes sommaren Man anser att det är positivt att det anställs nya medarbetare/kollegor men att det kanske hade varit bättre att anställa färre åt gången för att hinna satsa på en seriös introduktion. Om det inte finns tid i organisationen att ge nyanställda en gedigen introduktion menar man att det finns en risk att många slutar och att månganställningar blir kortsiktiga lösningar. Kartläggningar av arbetsmiljön har gjorts genom interna revisioner men också genom en extern undersökning genomförd av Previa, resultatet av kartläggningarna visade att det finns ohälsa i organisationen. Gruppen visste inte om det tagits fram handlingsplaner för att vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Den åtgärd som från ledningens håll hade diskuterats var att genomföra en teambuilding aktivitet. Gruppen menade problemet inte ligger hos gruppen utan i ledarskapet och att en teambuilding aktivitet inte skulle lösa de problem som finns. Återkoppling och stöd På två år har det varit sju chefsbyten (sex personer). Detta, menar gruppen, har inneburit att återkoppling och stöd till arbetstagare i enheten inte fungerat. Man upplever inte att man får stöd och återkoppling från chefer och ledning. Cheferna har inte hunnit komma in i sina roller och de upplevs inte heller ha fått det stöd de skulle ha behövt i sin chefsroll. Gruppen menar att cheferna har dålig sakkunskap och det skapar en oro eftersom det innebär att chefer och

7 ISM 2010/ (16) ledning inte kan ge stöd i sakfrågor. Bristande sakkunskap leder också till en beslutsoförmögenhet hos ledningen. Cheferna upplevs inte stå bakom djurskyddsinspektörerna på samma sätt som de gjorde i kommunerna. Länsstyrelsen vill stå på näringsidkarnas sida vilket skapar en konflikt i organisationen. Istället för stöd från sin ledning upplever många i gruppen att ledningen baktalar gruppen. Medarbetarsamtal har inte genomförts med alla. En typ av återkoppling som förekommer är det som gruppen kallar usch och fy samtal. Det finns också en oro i gruppen att det kommer att bli ytterligare ett chefsbyte i januari Handlingsutrymme och arbetsbelastning Arbetsbelastningen anses av gruppen vara stor och detta resulterar i att det inte finns tillräckligt med tid att prata med kollegor. Alla springer på så gott det går men eftersom det är oklart vad som förväntas vet man inte om man springer på rätt håll. Sommaren 2010 anställdes tolv nya medarbetare tillfälligt till enheten vilket var positivt, men introduktionen av dessa har också inneburit merarbete för de kollegor som varit involverade i introduktionen. Enhetschefernas (6 personer har haft tjänsten som enhetschef) arbetsbelastning upplevs också ha varit stor och detta i kombination med att de inte upplevs ha fått tillräckligt stöd uppifrån har fått negativa effekter på enheten. Handlingsutrymmet upplevs av gruppen vara stort, på vissa sätt för stort. Som djurskyddsinspektör har man befogenhet och handlingsutrymme att själv fatta många beslut som kan få stora konsekvenser för klienterna. Sedan kan man i vissa mycket mindre frågor sakna befogenhet och handlingsutrymme att själv fatta beslut och agera, detta uppfattas som inkonsekvent. Konsekvensbedömning Det är inte känt om det generellt sett görs konsekvensanalyser vid förändringar i verksamheten. Det är heller inte känt om det gjordes en riskbedömning /konsekvensanalys inför övertagandet av djurskyddet från kommunerna. Om det har gjorts konsekvensanalyser så har djurskyddsinspektörerna inte blivit involverade. De konsekvenser av flytten som man upplever idag är att chefer och ledning inte har kunskap och förståelse för vad arbetet med djurskydd innebär och därmed heller inte heller förståelse för djurskyddsinspektörernas och veterinärernas arbetssituation.

8 ISM 2010/ (16) Hot och våld Externt Gruppen menar att våld och hot i samband med djurskyddsinspektioner har förekommit i alla tider och att det inte blir mindre. De som arbetar med djurskydd utsätts i större omfattning än många andra yrkesgrupper för våld och hot ute i fält, verbala hot är vanliga. En del inspektörer har blivit hotade i hemmet, någon har blivit instängd i ett stall och suicidhot från näringsidkare förekommer. En del inspektörer har skyddade identiteter. De som arbetar med anmälningsärende är mest utsatta. Förbudsärenden innebär också risk för våld och hot men vid denna typ av ärenden åker man alltid ut två inspektörer vilket upplevs som positivt. Den planerade inspektionsverksamheten, den så kallade normalkontrollen, är den typ av kontroll som innebär minst risk för våld- och hotrelaterade situationer. Möjligheten att larma om man råkar ut för hot när man är ute i fält består i att ringa chefen eller den som är säkerhetsansvarig. Incidentrapportering och hantering i samband med denna typ av situationer fungerar enligt gruppen inte tillfredsställande. Man upplever inte att man får stöd från ledningen. Det har hänt att inspektörer har hängts ut i sociala medier och bloggar utan att ledningen har agerat och polisanmält. Det finns en uppgivenhet över situationen. Följande åtgärder menar gruppen skulle öka säkerheten ute i fält: planera inspektionsverksamheten i större utsträckning, det vill säga större andel normalkontroll ökad klarhet i vem man ringer om man hamnar i en akut situation Rakel? träning i hur man hanterar människor som beter sig hotfullt Benchmarka med socialen?) Internt Det förekommer en del inre konflikter och irritationer på enheten. Jargongen kollegor emellan beskrivs som rå och hård och man menar att det är ett sätt att överleva. En del kollegor undviker att komma in till kontoret för att man mår så dåligt av det. Flytten av djurskyddet till Länsstyrelsen innebar att individer från olika kulturer från respektive kommun ska arbeta tillsammans och enligt gruppen verkar ledningen sakna förståelse för konsekvenserna av detta. Ett starkare och mer tydligt ledarskap efterfrågas. Systematiskt arbetsmiljöarbete/arbetsfördelning Många känner till att det finns rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete men man vet inte om de följs och man vet inte riktigt vad de innebär.

9 ISM 2010/ (16) Chefer och samordnare har en tydligt beskriven arbetsfördelning medan övriga på enheten saknar en skriftlig arbetsfördelning. bästa med arbetet - trevliga och bra arbetskamrater - stimulerande och roliga arbetsuppgifter - man gör nytta, samhällsnytta sämsta med arbetet - svag ledning och bristande struktur - konflikter mellan vissa arbetsgrupper - risker för våld och hot - ledningen (bristande stöd och förtroende från ledningen, bristande insikt hos ledningen om arbetssituationen, bristande kunskap om verksamheten) - hög arbetsbelastning - statlig tröghet, omfattande och tunggrodd administration. Ohälsosymptom Slutligen ombads grupperna att markera för eventuella besvär som de sätter i samband med arbetet under senaste året. Från detta kan konstateras utifrån det som majoriteten av gruppdeltagarna angivit: Man känner sig psykiskt trött efter arbetsdagens slut, man känner sig så trött att det är svårt att företa sig något på fritiden och man har svårighet att släppa tankarna på arbetet efter arbetsdagens slut. Det finns också markerat att vissa känner sig ledsen och nedstämd, har värk i nacke/skuldror/rygg/armar/axlar, och dessutom förekommer huvudvärk, hjärtbesvär och sömnsvårigheter. Detta är det som sticker ut mest och AV kan konstatera att det är anmärkningsvärt att en övervägande del av deltagarna i grupperna känner av arbetsrelaterade besvär. Arbetsmiljöverkets återkopplingsmöte den 29 november 2010 Syftet med detta möte var att ge en återkoppling från gruppintervjuerna och samt stämma av ledningsgruppens och huvudskyddsombudens uppfattning av arbetsmiljön på enheten. Vid detta möte fick t.f. enhetschef beskriva sin arbetssituation och uppfattning av arbetsmiljön på enheten.

10 ISM 2010/ (16) Följande framkom: Det råder en viss frustration, det finns inspektionsärenden som aldrig avslutas vid uppföljningarna ute uppstår samma problem och inspektörerna har svårt att avsluta, svårt att prioritera bort saker, att släppa ärenden. Det arbetas med uppbackning för att hantera ärenden och avsluta ärenden. Det uttrycks: bristande förtroende för ledningen. Enhetschefen har försökt reda ut vad menas med ledningen och vad det handlar om. Det är en stor arbetsgrupp och det händer mycket. Arbetsgruppen är uppåt 38 personer och efter årsskiftet Det sker många händelser ute dagligen, det sker saker som måste hanteras. Det blir hackat och enhetschefen uppger att man vill prata med medarbetarna men hinner inte. Detta bidrar enligt enhetschefen till känslor av otillräcklighet och det blir inte av att åka ut på sambesök med inspektörerna. Avdelningschefen för enheten sedan juni 2009 framförde att vissa i gruppen inte var så kompetenta trots att de varit djurskyddsinspektörer tidigare inom kommunerna. Ledningen arbetar med gruppen och samsyn. Man håller inte sams inom gruppen mobbing förekommer. Det finns en rädsla för att visa sin åsikt enligt avdelningschefen. Vidare följs rutinerna inte riktigt. Inspektörer jobbar hemma. De behöver lära sig systemen och rapportera till receptionen vid körning och användning av bilarna. Säkerhetschefen framförde bland annat att incidentrapporteringen inte fungerar. T.f personalchef från Malmö framförde att han känner till att det blev en mycket dålig början för enheten och att det resulterade i ett raserat förtroende som tar tid att bygga upp. Många upplever att det motarbetas. Personalchefen har haft kontakter med många. Vissa tycker att ledningen är kass. Vissa tycker att kollegers uppförande är olämpligt. Personalchefen menar att det är en skör organisation och det behövs så lite. Vidare diskuterades kring eventuell risk-/konsekvensbedömning inför tiden då enheten kom att starta upp på Länsstyrelsen för två år sedan. Vid mötet framkom att man inte riktigt vet om och hur arbetet med denna skedde. Brister i arbetsmiljön Av resultat från genomförda gruppsamtal enligt ovan samt återkopplande möte den 29 november 2010 framgår sammanfattningsvis följande brister i arbetsmiljön på djurskydds- och veterinärenheten.

11 ISM 2010/ (16) 1.Arbetsorganisationen Arbetsmiljöverket har i gruppsamtalen tagit del av de anställdas berättelser och upplevelser av sin arbetsmiljö. Gemensamt för samtalsgrupperna är att de anställda efterlyser ett mer strategiskt ledarskap och en mer sammanhållande struktur. Det är en allvarlig påfrestning och arbetsmiljörisk för tjänstemän i komplexa miljöer när man inte kan komma tillrätta med verksamhetsproblem, och inte har en förtroendefull dialog med beslutsfattare och ansvariga. Den arbetsorganisation som råder på djurskydds- och veterinärenheten är ytterst ohälsosam ur ett arbetsmiljöperspektiv. Från gruppsamtalen framgår att arbetsklimatet inte upplevs tryggt av alla. Många upplever att de måste vara återhållsamma med sina åsikter. Konsekvenserna av detta kan bl.a. påverka ärendehandläggning, och därmed risk för att den enskilda arbetstagaren känner otillfredsställelse, otillräcklighet och frustration som enligt AV:s bedömning på sikt innebär risk för ohälsa. Flera av de anställda som AV har träffat säger att de har varit sjukskrivna, eller att de lever nära gränsen till utmattningstillstånd. De anställda uppger att man bara springer på, att det saknas tydliga prioriteringar för deras verksamhet såväl på grupp- som individnivå. Grupperna upplever att den ansats som ledningen gör till prioritering bara handlar om att avsluta ärenden. Det skapas inte förutsättningar till reflektion och återhämtning, ej heller till fortbildning och samsyn. Det saknas insatser som innebär avlastning och arbetsanpassning för enskilda medarbetare. Den tillsyn som bedrivs inom enheten innebär av naturliga skäl ifrågasättande från djurägarna av inspektörer och deras kontroller. Till AV har man framfört upplevelsen av att man vid obekväma beslut inte får något stöd från sin chef utan istället blir ifrågasatt, samt känslan av att djurskydds- och veterinärenheten är en besvärlig enhet som skamfläckar Länsstyrelsen. Att vara myndighetsperson innebär en särskild risk för utsatthet från allmänhetens sida. En riskbild är hotfullt bemötande och risk för våld vid intressekonflikter med enskilda medborgare eller företag. En annan anledning till psykisk belastning är den press enskilda tjänstemän upplever när de fattar självständiga beslut som får medial uppmärksamhet och som också kan överklagas eller kritiseras. Otryggheten förstärks när man inte är säker på om man får stöd från ledningen. Arbetets krav på självständighet och sakkunniga avvägningar inom olika lagstiftningsområden, kan för den enskilde medarbetaren innebära en riskfylld utsatthet om det saknas stödjande strukturer i organisationen. Arbetsmiljöverket kan därför konstatera att det finns ett behov av stödjande system och strukturer i enhetens verksamhet. En viktig del i en sådan struktur är kommunikationsvägar som möjliggör ömsesidig dialog med ledning och med kollegor. Detta innebär därför stora krav på instrumentellt och emotionellt stöd från arbetsledare och chefer på enhets- och avdelningsnivå.

12 ISM 2010/ (16) 2.Ledarskapet Det finns en allmän uppfattning bland anställda att man inte förstår den nya organisationen och att man inte är delaktig i det som händer. AV menar att en bidragande orsak till bristerna i organisationen är att ledningen; avdelningschef och enhetschefs ansvar och roller är otydliga, och att cheferna inte har tillräcklig tid för ledarskaps- och arbetsmiljöfrågor. Det finns ett behov av en tydlig plan för kompetens och ledarskapsutveckling för att åstadkomma ett lämpligt ledarskap för djurskydds- och veterinärenheten. Anledningen till detta speciella behov av anpassat ledarskap är det stora antal chefsbyten och därmed den uppkomna situationen av bristande förtroende och tillit inom enheten. Arbetsgruppen efterlyser ett strukturerat ledarskap som skapar förutsättningar för stöd och återkoppling vid beslutsprocesser och liknande påfrestande situationer som uppstår i deras myndighetsutövning. Mot bakgrund av detta kan ifrågasättas lämpligheten att endast en person har arbetsledande uppgifter inom enheten. Det bristande ledarskapet kräver en översyn av avdelningschefens- och enhetschefens uppgiftsfördelning avseende arbetsmiljön på enheten. För arbetsledningen finns ett behov av såväl stöd och handledning som av direkta utbildningsinsatser för att säkerställa relevant kunskap och kompetens för att bedriva ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på enheten. 3. Signalsystem för psykosociala brister i arbetsmiljön Arbetsbelastningen för handläggarna upplevs av många som mycket stor. Enheten har enligt vad som framkom vid gruppsamtalen inte något bra tillvägagångssätt för arbetsledningen att fortlöpande kontrollera medarbetarnas arbetsbelastning eller att fånga signaler på ohälsa. Arbetsmiljöundersökning har genomförts det senaste året, men personalen upplever inte att dessa lett till tillräckliga och bestående åtgärder. Det viktigt att arbetsledande personal har kunskaper och rutiner för att på ett tidigt stadium kunna uppfatta signaler och tecken på begynnande psykisk ohälsa. Era enhetsträffar tycks inte vara tillräckliga för att uppmärksamma och hantera hur arbetsmiljöproblemen skall lösas. Det är ett omfattande arbete som behövs för att uppnå en väl fungerande arbetsorganisation som skapar tillit och förtroende, förtydligar roller och förhållningssätt. För detta krävs enligt Arbetsmiljöverkets bedömning en utomstående resurs, Företagshälsovården eller motsvarande.

13 ISM 2010/ (16) Tidigare undersökningar av djurskyddsenheten A. Internrevision Rapport En väg till bättre djurskyddskontroll i Skåne - en utvärdering ur ett intressentperspektiv. Internrevisionen har på Landshövdingens uppdrag granskat djurskyddsenheten. Denna undersökning bekräftar resultaten från en av Previa genomförd arbetsmiljökartläggning att man inom djurskydds- och veterinärenheten inte har en bra arbetsmiljö och inte har ett öppet klimat internt. Från internrevisionen framgår vidare kommentarer om man upplever en dålig arbetsmiljö kan man inte förvänta sig att verksamheten är bra. Den dåliga arbetsmiljön har redan funnits initialt då djurskydds- och veterinärenheten bildades och i dagsläget upplever en majoritet av personalen att de inte har vare sig energi eller ledningens förtroende. Vidare kommentarer - Den dåliga arbetsmiljön har lett till att det förkommer att man uppvisar brist på respekt för varandras roller och uppfattningar men också att man misstolkar goda intentioner från ömse håll. Enligt arbetsmiljökartläggningen Previa förekommer mobbing på arbetsplatsen och enligt internrevisionens uppfattning tar ledningen inte ansvar för detta och arbetar med frågan. Fortbildning, personalens förutsättningar för att upprätthålla kompetensen ses som en viktig förbättringsfaktor. I inledningen till internrevisionens förslag till arbetsorganisering och prioriteringar kan man läsa : - Brister i arbetsorganisation och otillräcklig prioritering bland ärenden medför stora krav på den enskilda medarbetaren att hinna med arbetet och också hinna med allt som ska göras. Detta skapar stress medförande dålig arbetsmiljö och att man inte arbetar förebyggande, inte gör tillräckligt enhetliga bedömningar, inte hinner med fortbildning och inte har en ärende handläggning som uppfyller de krav som ställts. B. Arbetsmiljökartläggning vid djurskydds- och veterinärenheten våren 2010 genomförd av Företagshälsovården Previa i Kristianstad Arbetsmiljöverket har här bara tagit del av ett presentationsmaterial av denna undersökning inte det direkta resultatet från undersökningen. Utifrån detta presentationsmaterial framgår av undersökningen samma ohälsosymptom som vid AV:s tillsyn man mår dåligt, förekomsten av stress, oro, sömnstörningar, magproblem, frustration, man saknar arbetsglädje, och det uttalas en förekomst av mobbing. I materialet finns förslag till verksamhetsutveckling för nedanstående områden redovisat:

14 ISM 2010/ (16) ledning: en chef som stöttar, som kan sätta ned foten, snabbare beslut, starkare och tydligare styrning, utveckling av stödet från ledningen, utveckling av ömsesidigt förtroende, och att hitta rätt chef, organisation: mer personal, tydligare prioriteringar, större smidighet, utvecklade och flexiblare system, grupp med samordnare, m m, verksamhetsutövning: korrekt bemötande, minska revirtänkandet, m m, psykosocial arbetsmiljö: alla har ett ansvar, det negativa måste bort, stämningen och förtroendet måste bli bättre, mera lugn och ro, stötta och uppmuntra varandra, sociala aktiviteter, mera dialog, öppenhet och delaktighet, personalens säkerhet, samsyn: utvecklad samsyn, samma bedömningsgrunder, erfarenhetsutbyte. Arbetsmiljöverkets slutsats AV uppfattar att det råder en tydlig diskrepans mellan de anställdas och ledningens upplevelser och uppfattningar om hur arbetsmiljöförhållandena är på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön på enheten står nu inför en nödvändig förändring som endast får innebära en förändring i positiv riktning. Det finns inte tid och rum för flera misslyckanden på enheten/avdelningen. Förtroendet och tilliten till ledningen haltar. Detta tillstånd smittar av sig på enheten och inom arbetsgruppen. Det råder en stor bitterhet bland många anställda och flertalet av de anställda har uppsökt Företagshälsovården då de känner av psykosociala ohälsosymtom som i några fall lett till sjukskrivning. Arbetsmiljöverket har dessutom informerats om att det vid enheten finns ett antal besvärliga medarbetare. Denna inställning hos ledningsgruppen är enligt AV:s bedömning ett stort hinder för en positiv och konstruktiv utveckling av enheten och dess anställda. Den arbetsmiljösituation som råder beror ytterst inte på de enskilda medarbetarna utan är snarare effekter och följder av ett oförberett övertagande av inspektörer och djurskyddstillsyn - dvs. inrättande av enheten djurskydds- och veterinärenheten, bristande ledarskap samt avsaknad av stöd och förståelse från olika nivåer inom Länsstyrelsen. Det har enligt ledningen genomförts och det planeras för flera arbetsmiljöinsatser. Trots ledningens ambitioner för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblem finns det fortfarande brister i arbetsklimatet. Vi bedömer därför att arbetsklimatet med inriktning på en stödjande arbetsorganisation, medarbetarnas delaktighet och förbättringar i ledarskapets förutsättningar, är angeläget att prioritera. De anställda inom enheten är en outnyttjad resurs när det gäller att bidra till uppbyggnaden av en god verksamhet och arbetsmiljö. Förändringsarbete bör byggas underifrån i processer där anställdas kompetens och engagemang kommer till användning. Det är känt att människors lärande inte i första hand sker genom färdiga koncept och lösningar, utan genom den

15 ISM 2010/ (16) förståelseprocess som uppnås i kommunikationen med andra. Då får också konkreta åtgärder acceptans och genomslag i verksamheten. Genom en skrivelse den 3 februari 2011 har ni fått möjlighet att yttra er i ärendet enligt 17 förvaltningslagen. Ni har yttrat er i en skrivelse som inkom till Arbetsmiljöverket den 28 februari Till ert yttrande har ni bifogat 14 bilagor omfattande lokalt samverkansavtal, beslut om uppdrag, organisation, arbetsordning mm, enhetsplan, rutiner och policys, SAM inom Länsstyrelsen, arbetsmiljöutbildning och utbildningsmaterial samt chefscoaching. Ett flertal av de åtgärder ni hänvisar till har sitt ursprung från tidpunkter före AV:s tillsyn hösten 2010 och/eller omfattar alla avdelningar inom Länsstyrelsen. Av er skrivelse framhåller ni att en del av de åtgärder som vidtagits under hösten inte ännu har fått full verkan samt vikten av att åtgärderna samordnas väl. Arbetsmiljöverket gör följande bedömning. AV:s bedömning är att trots den dokumentation som kommit Arbetsmiljöverket tillhanda behövs åtgärder och rutiner direkt kopplat till den problematik som framkommit på enheten vid inspektionstillfällena och som beskrivs i denna skrivelse. Vidare behöver en del av de vidtagna och planerade åtgärderna tid att implementeras och omsättas för att nå önskad effekt och för att det ska vara möjliga att bedöma om de lett till önskad effekt. För att säkerställa att de åtgärder ni tänker vidta för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön får avsedd effekt på Djurskydds- och veterinärenheten anser Arbetsmiljöverket att det finns skäl att förelägga er att åtgärda bristerna. Begäran om svar När ni har uppfyllt kraven ska ni meddela Arbetsmiljöverket. Se 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Vår beteckning på ärendet bör anges på meddelandet. Hur man överklagar Den som vill överklaga Arbetsmiljöverkets beslut ska skriva till Förvaltningsrätten i Malmö. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Arbetsmiljöverket (adressuppgifter, se sidfot sidan 1). Överklagandet ska ha kommit in till Arbetsmiljöverket inom tre veckor från den dag, då den som överklagar fick del av beslutet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla

16 ISM 2010/ (16) 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Hemligt telefonnummer behöver dock uppges endast om rätten begär det. Om klaganden är en juridisk person ska istället anges organisationens juridiska beteckning, organisationsnummer, postadress och namn och telefonnummer till en kontaktperson på företaget. Det ska framgå av överklagandet var den klagande kan nås för delgivning. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till förvaltningsrätten, 2. vilket beslut som överklagas med uppgift om Arbetsmiljöverkets ärendenummer samt dagen för beslutet, 3. vilken ändring i beslutet som begärs och 4. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Om klaganden anlitar ett ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. De som har deltagit i beslutet Ärendet har avgjorts av stf. tillsynsdirektör Monica Björk i närvaro av juristen Anna Sundén efter föredragning av arbetsmiljöinspektör Eva Karsten. Monica Björk Landshövding Göran Thunhammar, Länsstyrelsen i Skåne län, Kungsgatan 13, Malmö Personalchef Ola Huvudskyddsombud Carl-Axel Stenberg, Länsstyrelsen i Skåne län, Kungsgatan 13, Malmö Skyddsombud Fredrik Ahlström, Länsstyrelsen i Skåne län, Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Företagsläkare Harald Granath, FHV Previa Kristianstad, V Storgatan 51 E, Kristianstad

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets underrättelse ISM 2010/26294

Yttrande över Arbetsmiljöverkets underrättelse ISM 2010/26294 YTTRANDE 1 (7) 100-2636-11 Vår referens Ola Svensson Arbetsmiljöverket Box 21019 200 21 MALMÖ Yttrande över Arbetsmiljöverkets underrättelse ISM 2010/26294 (14 bilagor) Länsstyrelsen i Skåne län har lämnats

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2011-01-27 IMS 2010/48600 1 (5) Distriktet i Stockholm Anette Askelöf, 08-475 01 41 Sollentuna Kommun 191 86 Sollentuna Rek + mb Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Datum K@PIA 391.28 KALMAR

Datum K@PIA 391.28 KALMAR ARBETSMILJö 201.4-12-29 IRS 201418068 K@PIA s d 1(5) Enheten för reg on syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91, 28 Gymnasiesärskolan Box 804 391.28 KALMAR KALMARSUNDS GYMITI \SIËFÖRBUND 201tr -12-29 D-pl;rn

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-12-12 ISG 2013/24188 1 (7) Er beteckning RS130276 Distriktet i Göteborg Inger Högstedt, 010-730 9502 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning Föreläggande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2013-02-15 ISM 2011/21483 1 (11) Distriktet i Malmö Eva Karsten, 010-730 9369 Statens Institutionsstyrelse, SIS Box 16363 103 26 STOCHOLM Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen Ert org.nr

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Dnr: P 2016/41 Beslutad av Rektor 2016-12-19 Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Ansvar Huvudregeln är att högsta ledningen Högskolestyrelsen, har det yttersta arbetsmiljöansvaret.

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING Antaget i kommunstyrelsen. den 18 december 1996 260 POLICY MOT.. KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING.. Policy mot kränkande särbehandling - mobbning i Lekebergs kommun Ingen anställd i Lekebergs kommun skall

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum: Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Avslag på framställning enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Avslag på framställning enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-06-28 ISG 2013/15480 1 (5) Distriktet i Göteborg Inger Högstedt, 010-730 9502 Jonas Hamark, 010-730 9549 Skyddsombudet för Vårdförbundet Tina Kall tina.kall@vgregion.se Delgivning Avslag på framställning

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Riktlinjer vid kränkande särbehandling vid SLU

Riktlinjer vid kränkande särbehandling vid SLU Sveriges lantbruksuniversitet Dokumentnamn Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2012-01-30 Rektor SLU.ua.Fe.2012.1.0-47 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Monica Östman JEP Riktlinje

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2016-11-21 Kommunstyrelsen D.nr: 2016-000343 Jennie Strandberg Olsson Förslag till Rutin vid kränkande särbehandling Bakgrund och sammanfattning Utifrån bestämmelser i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 18 november kl. 15.30 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Öppna jämförelser LSS Dnr

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING POLICY OCH HANDLINGSPLAN i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Policy i Torsby kommun mot kränkande särbehandling Att få känna arbetsglädje och arbetsgemenskap är en rättighet för alla anställda,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2017-01-27 Dnr Kon 2017/35 Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 Förslag till beslut Kompetensförvaltningens förslag till Kompetensnämnden

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt SAM - forts 1 Övning 2 Viktiga förutsättningar för chef Uppgiftsfördelning Kunskaper Vilka arbetsuppgifter har delegerats till chefen? Vilka är lätta att klara? Vilka är svåra? Berätta för varandra hur

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning. Policy Uppgiftsfördelning Trögt Fördela uppgifter Kunskaper/instruktioner Undersök Utred ohälsa o-fall Åtgärder Revidera Arbetsgivaren är Huvudansvarig för arbetsmiljön Många människor Olika verksamheter

Läs mer