Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010"

Transkript

1 Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010 Lifecenter 26 nov 2010

2 1. INLEDNING LQS, Life Quality System, är Lifecenters koncept för löpande hälsoarbete i en organisation. LQS inbegriper en bred kartläggning av hälsobefrämjande faktorer både i och utanför arbetet, baserat på medicinsk hälsokontroll samt frågeformulär. Denna rapport sammanfattar LQS-omgången utförd hos Fiktivt Företag under november månad OBS. Detta är en demorapport som innehåller fiktiva data. Diagram och beskrivningar är endast exempel MATERIAL LQS består i att varje medarbetare först svarar på ett frågeformulär vilket täcker in hälsa, livsstil, livssituation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Frågeformuläret är webbaserat. Därefter bokas tid för varje deltagare hos Lifecenters företagssköterska, där svaren från formuläret diskuteras och en hälsokontroll bestående av bland annat blodprov och konditionstest utförs ANALYSMETODER I samband med hälsokontrollen tittar vi särskilt på riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Kolesterolvärden mäts i samband med blodprovet och sammantaget med konditionstestet och formulärets frågor om hälsa, livsstil, livssituation och till viss del psykosocial arbetsmiljö utgör de underlag för en uppskattning av hälsorisker samt rekommendationer på åtgärder för förbättrad hälsa. Frågorna om psykosocial arbetsmiljö har designats med bakgrund i ett antal organisationspsykologiska teorier. Detta har skett på ett sådant sätt att varje fråga kan relateras till en eller flera teoretiska modeller på så vis kan svarsdata analyseras utifrån dessa modeller och ge en bättre bild av det psykosociala läget i organisationen. Dessa modeller beskrivs utförligt i resultatdelen RAPPORTERING De medicinska aspekterna av LQS är i första hand ämnade för den enskilde att ta del av, i denna rapport ges endast en mycket översiktlig bild av hälsoläget bland medarbetarna. Frågorna om fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete utgör huvuddelen av underlaget till denna rapport PERSONLIG INTEGRITET Då delar av den information som efterfrågas i LQS kan vara känslig, har Lifecenter tillskrivit högsta prioritet till att skydda den enskildes integritet. All information om varje enskild medarbetare hanteras enligt gällande tystnadsplikt för sjukvårdspersonal, och i de fall data presenteras vidare sker det alltid med den enskildes godkännande och på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Är antalet deltagare mindre än 15, redovisas medelvärden över svaren från frågeformuläret men utan spridningsmått detta för att det annars skulle finnas risk att enskilda 2

3 individuella svar kan identifieras. Deltagandet i LQS sker naturligtvis helt frivilligt, varför det kan bli färre deltagare som utgör underlag till sammanställningen än vad som från början beräknats. 2. RESULTAT Här redovisas utfallet av LQS-undersökningen hos Företaget under 2010, där totalt 22 deltagare (10 kvinnor, 12 män) medgivit att vi får använda deras svar som underlag till rapporten. Detta innebär en svarsfrekvens på 85%. (Fiktiva siffror). De flesta frågorna i LQS är ställda som påståenden och svarsskalorna är organiserade från 1 till 6 där 1 motsvarar instämmer inte alls och 6 motsvarar instämmer helt. Eftersom antalet svarsalternativ är jämt saknar skalan mittpunkt. Detta för att det ska vara svårare att svara i mitten av slentrian, och på så vis tvinga den som svarar att tänka till. Frågorna redovisas sedan i ett diagram, oftast ett stapeldiagram. I samtliga diagram i rapporten är skalan kalibrerad så att hög stapel alltid innebär bra resultat JÄMFÖRELSER I de allra flesta lägen då vi har mätpunkter från tidigare LQS-omgångar tar vi även med resultaten från senaste LQS för jämförelse. Eftersom gruppen är relativt liten har vi valt att visa samtliga som medgivit svar vid var och en av de två LQS-omgångarna som refereras. Vi har alltså inte gjort något urval av personer som varit med i båda omgångarna. Detta får nackdelen att vi i diagrammen inte kan skilja förändring till följd av att enskilda personer svarar annorlunda, från förändring till följd av att delvis andra personer svarat vid de olika omgångarna. Anledningen till detta är att vi tycker att det är viktigare att visa helhetsbilden i nuläget och till detta vill vi ha med så många som möjligt av de som svarat under denna omgång. Hade vi parallellt med detta dessutom visat en jämförelse inom gruppen så hade vi istället ställts inför integritetsproblemet att enskilda individer skulle kunna identifieras i diagrammen. Därför har vi valt att använda helhetsresultatet från förr och nu FYSISK ARBETSMILJÖ Den fysiska arbetsmiljön brukar definieras som de faktorer i den fysiska miljön på arbetsplatsen som påverkar ens hälsa och välbefinnande. LQS-deltagarens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön efterfrågas i en särskild del i frågeformuläret, med ett antal frågor vilka berör både arbetets fysiska förutsättningar samt om huruvida besvär upplevs av den fysiska arbetsmiljön FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN För att få en översikt av riskfaktorer i arbetsmiljön har vi ett antal frågor om arbetets egenskaper. Här berör vi sådant som inte måste leda till ohälsa om det hanteras rätt, men kan göra det. Dessa frågor inkluderar huruvida arbetsuppgifterna till sin karaktär är synkrävande och/eller stillasittande, samt i vilken utsträckning ensidiga rörelser och/eller tunga lyft förekommer. I frågeformuläret efterfrågades detta genom en svarsskala som anger grad av instämmande mellan 1 (Instämmer inte alls) och 6 (Instämmer helt). Nedan visas fördelningen av svaren på dessa frågor. Vi har kodat om den 6-gradiga skalan till en skala med tre grader, där ursprungliga 1 och 2 (i grad av instämmande) sammanfattas med Knappt, 2 och 3 sammanfattas med Ibland och 4 och 5 sammanfattas med Ofta. 3

4 Figur 2. Fysisk arbetsmiljö, förutsättningar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant RISKER OCH BESVÄR Resterande frågor kring fysisk arbetsmiljö handlar mer specifikt om besvär och direkta risker. Frågorna berör följande områden: Buller, Vibrationer, Luftföroreningar, Kemikalier här efterfrågas huruvida man besväras av något av detta i arbetet. Obekväma arbetsställningar förekommer detta? Oro pga. ensamarbete ensamarbete kan innebära att vissa risker för t.ex. olycksfall blir mer allvarliga, vi frågar därför om oro upplevs i relation till ensamarbete. Risk för olycksfall upplever medarbetaren att det finns risk för olycksfall i arbetssituationen? Arbetsmiljörelaterade besvär upplever medarbetaren besvär av sin arbetsmiljö? Stapeldiagrammen nedan sammanfattar den fysiska arbetsmiljön. De blå staplarna beskriver medelvärdet i gruppen på varje fråga, de röda staplarna beskriver hur stor andel, i procent, av personerna i gruppen som angett ett svar i den negativa tredjedelen av skalan (oftast svarsvärde 1 eller 2). De blå staplarna kan alltså ses som en översikt över gruppens svar, de röda staplarna ska ses som indikatorer på att något bör ses över eller åtgärdas. De övre staplarna i klara färger visar årets svar, de blekare staplarna under visar fjolårets. 4

5 Figur 2. Fysisk arbetsmiljö besvär och risker. Blå staplar visar medelvärden av relaterade frågor. De röda staplarna anger andel särskilt låga svar, vilka kan föranleda åtgärd. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 5

6 2.2. PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Analogt med hur vi definierar fysisk arbetsmiljö så kan vi definiera psykosocial arbetsmiljö som de psykiska och sociala faktorer som påverkar en persons välbefinnande och hälsa. I detta ingår sociala relationer på arbetsplatsen, förväntningar på den enskilde från arbetskamrater och ledning samt organisationsstrukturens inverkan på den enskilde. Psykosocial arbetsmiljö undersöks i LQS med hjälp av ett eget avsnitt i frågeformuläret, i ett antal frågor som utformats med stöd av ett flertal teorier inom arbetslivets psykologi. Huvudmodellen är en modifierad version av den som lanseras av Rubinowitz i standardverket Organisationspsykologi och Ledarskap från Vidare undersöker vi stress och utbrändhetsrisker med hjälp av modeller av Karasek och Maslach samt dynamiken i organisationsklimatet utifrån en modell av Ekvall. I sammanställningen av frågeformuläret sätts frågor samman utifrån dessa olika teorier med hjälp av medelvärdesbildning. Även här är frågorna ställda som påståenden med en svarsskala mellan 1 och 6, där 1 motsvarar instämmer inte alls och 6 motsvarar instämmer helt. I kommande avsnitt redovisas ett antal stapeldiagram, där staplarna i de flesta fall består av medelvärden av relaterade frågor för hela gruppen. Varje stapel innehåller alltså information från flera frågor, och vissa av frågorna ligger också var och en till grund för flera staplar. I bilderna nedan visar de blå staplarna medelvärdet för hela gruppens svar inom varje område, de röda staplarna visar andelen personer som i genomsnitt svarat lägre än värdet 3 på frågorna inom respektive område. Detta är för att också se var de svaga punkterna i den psykosociala arbetsmiljön kan finnas, något som inte nödvändigtvis framgår av medelvärdet ÖVERSIKT RUBENOWITZ Grundmodellen för psykosocial arbetsmiljö i LQS baseras på Sigvard Rubinowitz 5-dimensionella modell från Rubinowitz karakteriserar fem aspekter vilka har visats vara av vikt för en god arbetsmiljö: Arbete arbetsuppgifternas grad av stimulans och utveckling för individen. Arbetsbelastning lagom kravnivå med varken för hög eller för låg belastning. Egenkontroll möjligheten att själv inom vissa gränser påverka och styra arbetets utformning. Arbetsgemenskap hur det sociala samspelet medarbetare emellan ser ut på arbetsplatsen. Arbetsledning relationen mellan ledningen och den enskilde medarbetaren. I samband med informationssamhället har en del nya krav på organisationers beskaffenhet uppenbarats. Framför allt har informationsflöde och kommunikationsstrukturer blivit tydliggjorda på ett sätt som de inte varit tidigare. Därför har vi i LQS lagt till ytterligare en dimension till ovanstående modell, baserad på ett antal frågor som inte direkt kunnat placeras in i Rubinowitz ursprungliga kategorier: Information/kommunikation huruvida information och kommunikation löper smidigt inom organisationen. 1 Rubinowitz, S. (1984). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 6

7 Tillsammans täcker dessa aspekter in samtliga LQS-frågor om psykosocial arbetsmiljö. Vissa av frågorna i formuläret återkommer i de andra modellerna som redovisas längre fram. Följande bild, baserad på ovanstående dimensioner, kan dock tas som en övergripande sammanfattning av den psykosociala arbetsmiljön på företaget. Figur 3. Psykosocial arbetsmiljö. Blå staplar anger medelvärden över samtliga frågor i enlighet med Rubinowitz teori. Röda staplar indikerar särskilt låga svar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant STRESS OCH UTBRÄNDHETSRISKER MASLACH Utbrändhet är ett allvarligt syndrom som direkt kan relateras till stress, och är i sig en av de vanligare grunderna till långtidssjukskrivning. En väletablerad modell för mätning av utbrändhetsrisk finns beskriven av Christina Maslach 2, denna bygger på ett antal aspekter av den upplevda psykosociala arbetsmiljön vilka visats ha samband med att medarbetare blir utbrända. Utifrån Maslachs teori har vi anpassat ett antal av LQS-frågorna till att fånga de organisatoriska aspekter som enligt teorin har 2 Maslach, C. & Leiter, M. P. (1997). The truth about burnout: How organizations cause personal stress and what to do about it. San Francisco: Jossey-Bass. 7

8 betydelse för risken att bli utbränd. Följande kategorier ingår, varav några sammanfaller med modellen ovan: Gemenskap samma som arbetsgemenskap i den förra bilden. Uppskattning huruvida en bra arbetsinsats uppmärksammas och belönas. Rättvisa huruvida medarbetare behandlas med konsekvens av ledningen. Värdering huruvida företagets mål och värderingar stämmer överens med den enskilde medarbetaren. Kontroll samma som egenkontroll ovan. Belastning samma som arbetsbelastning ovan. Svarsmedelvärden för gruppen redovisas här tillsammans med andel låga svar. Höga värden innebär låg risk för utbrändhet och låga värden innebär således hög risk. Figur 4. Utbrändhetsrisker. Medelvärden av de frågor som kan relateras till Maslachs modell för utbrändhetsrisk. Röda staplar indikerar förekomst av låga svar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 8

9 KRAV/KONTROLL/STÖDMODELLEN KARASEK OCH THEORELL Karaseks Krav/kontroll-modell 3 från 1979 bygger på hur krav och egenkontroll samspelar i arbetet på ett sådant sätt att hög kontroll över arbetet oftast medger högre krav utan att de senare för den skull blir en hälsorisk för den enskilde. Modellen har senare utvecklats av Karasek och Theorell 4 till att även inbegripa det sociala stöd den enskilde får från arbetskamrater och ledning. Modellen utgår från att höga krav i arbetet kan vara en hälsorisk, men tillstår att riskerna med höga krav starkt påverkas av dels hur stor kontroll den enskilde har över sitt eget arbete, dels hur stort stöd som upplevs av medarbetare och ledning. I bilden nedan redovisas krav kontra kontroll, i ett tvådimensionellt plot-diagram där den punkten är företagets medelposition i modellen med avseende på krav och kontroll. Det violetta området, kvadranten med texten Aktiv, är det område inom vilket en medarbetare i allmänhet presterar bäst här är kraven visserligen höga men hög kontroll finns också över den egna situationen. Riskzonen i nedanstående bild utgörs av kvadranten Spänd, där höga krav samverkar med låg kontroll på ett sådant sätt att risken för utmattningssyndrom ökar. Övriga kvadranter motsvarar låga krav och är därför inte farliga ur utbrändhetshänseende, dock kan de kännetecknas av passivitet och/eller understimulans vilket inte heller är optimalt. Det är också viktigt att veta att det inte finns någon garanti att inte drabbas av utmattningssyndrom i den aktiva kvadranten även med hög egenkontroll kan arbetsbelastningen bli sådan att den utgör en hälsorisk! Som ett spridningsmått har vi valt att använda interkvartilavstånden för respektive dimension (krav/kontroll) och år, dessa visas av de rektangulära fälten. Rektanglarna är ritade så att 50% av gruppen för varje år befinner sig inom motsvarande rektangel (kallad 50%-område i figuren). På så vis kan vi ge en bild av spridningen i modellen utan att löpa risk att lämna ut individer. Staplarna till höger om diagrammet visar det stöd som medarbetarna upplever i genomsnitt, från arbetskamrater och ledning. Stöd tillför ännu en dimension där högt stöd kan förväntas öka toleransen för höga krav ytterligare. 3 Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. 9

10 Figur 5. Psykosocial arbetsmiljö Gruppmedelposition 2009 och 2008 enligt Karasek och Theorells modell för krav/kontroll/stödbalans. Punkterna i kvadratiska området visar gruppens medelposition i modellen, då och nu. Rektanglarna ringar in de områden inom vilka 50% av individerna för motsvarande år befinner sig, som en indikator på spridningen. Staplarna i rutan till höger anger det genomsnittliga stödet, då och nu. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant KREATIVITETEN I ORGANISATIONEN EKVALL Organisationer idag har många fördelar av att smidigt kunna anpassas till nya förutsättningar. För att fånga in detta har vi tillämpat en modell framtagen av Göran Ekvall 5, vilken undersöker klimatet i en organisation utifrån polerna kreativitet kontra stagnation. En kreativ organisation kännetecknas enligt Ekvall av snabba beslut, en vilja att pröva nya grepp och en god anpassningsbarhet. Detta sätts i kontrast till stagnerande organisationer där man är försiktig med att prova något nytt och inte gärna välkomnar förändring. Den stagnerande organisationen blir därför sämre rustad till att möta 5 Ekvall, G. (1991). Förnyelse och friktion Om organisation, kreativitet och innovation. Stockholm: Natur och Kultur. 10

11 nya förutsättningar och löper därmed större risk att gå under. Ekvall sammanfattar polariseringen mellan kreativitet och stagnation i tio så kallade klimatdimensioner: Utmaning är medarbetarna personligt engagerade och delaktiga i organisationens mål? Frihet uppmuntras egna initiativ och tänkande utanför ramarna? Idétid ges tid att tänka igenom och diskutera nya idéer? Idéstöd uppskattas och uppmuntras nya idéer? Livfullhet/dynamik händer det någonsin något oväntat? Tillit/öppenhet vågar medarbetarna säga vad de tycker? Lekfullhet/humor är klimatet lättsamt? Tillåts skämt och humor? Debatt förekommer öppen diskussion av idéer och beslut (innan besluten tas)? Konflikter förekommer ihållande, olösta konflikter? Risktagande vågar man pröva något nytt? Ett flertal av frågorna i LQS har designats så att de passar in i dessa dimensioner. De frågorna finns sammanfattade i diagrammet nedan, där medelvärden av ett antal frågor ingår i varje dimension. Kurvorna visar polariseringen mellan kreativitet och stagnation och den horisontella linjen utgör gränsen mellan de båda polerna. Figur 6. Organisationsklimat kreativitet kontra stagnation enligt Ekvall. Punkterna utgör medelvärden av relaterade frågor, nu och då. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 11

12 2.3. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I en organisation är det viktigt att arbetsmiljön inte bara kommer upp på agendan i en årlig utvärdering, utan det bör alltid finnas ett arbetsmiljötänkande i den löpande verksamheten. Enligt föreskrift från arbetsmiljöverket 6 ska alla arbetsgivare tillämpa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ska enligt föreskriften ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och ska innefatta alla förhållanden på arbetsplatsen som har betydelse för arbetsmiljön. I LQS har vi ett antal frågor som utvärderar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Eftersom det i arbetsmiljöarbetet är viktigt inte bara att det pågår utan också att medarbetarna känner till att det pågår, så har flera av frågorna ställts så att de berör den svarande medarbetarens kunskap om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågorna sammanfattas i dessa kategorier: Personligt förebyggande berör den enskildes vetskap om hur ohälsa kan förebyggas. Utrymning/brand känner medarbetarna till hur utrymning går till samt vart brandsläckare finns? Skyddsutrustning har medarbetarna (vid behov) tillgång till adekvat skyddsutrustning? Skyddstrukturer dessa frågor berör om huruvida medarbetarna känner till rutiner för att hantera arbetsmiljöproblem, vetskap om skyddsombud etc. Finns förutsättningarna för den enskilde att göra någonting åt eventuella brister i sin arbetsmiljö? Gynnsamt arbetsmiljöklimat detta är den mest övergripande kategorin där vi efterfrågar attityder till arbetsmiljöarbete inom organisationen, samt om huruvida ett aktivt arbetsmiljöarbete sker. I stapeldiagrammet nedan visas dels medelvärden från gruppens svar, dels förekomsten av låga svarsvärden. Flera av kategorierna utgörs av sammanvägningar av svar från flera frågor. Figur 7. Systematiskt arbetsmiljöarbete. De röda staplarna anger som vanligt förekomsten av låga svar. 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Arbetsmiljöverket. 12

13 Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 3. REDOVISNING AV RAPPORTEN Innehållet i denna rapport kommer att presenteras och diskuteras vid ett möte med företagsledningen. Vid detta tillfälle kan också specifika åtgärdsförslag diskuteras. 13

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT Trivsel och arbetsklimat är viktigt för alla som arbetar i ett företag och för att företagets verksamhet ska fungera bra. I många företag finns det större brister

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2012. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2012. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2012 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Januari 2013 Svarsfrekvens Per förvaltning och bolag Karlstads Kommun Airport ASF BUF FD/VD GYF KBAB KEAB

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö En säker arbetsplats Din och min arbetsmiljö Innehåll Förord...3 Om säkerhet... 4-5 Attityder och beteenden...7 Roller och ansvar...9 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 11-13 Introduktion av nya medarbetare...15

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården Ny undersökning från SEKO: Allvarlig utveckling inom Kriminalvården Sex av tio kriminalvårdare upplever att

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Medarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna 2014 09 05. Louise Söderlund louise.soderlund@umea.se 070 3991179

Medarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna 2014 09 05. Louise Söderlund louise.soderlund@umea.se 070 3991179 Medarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna 2014 09 05 Louise Söderlund louise.soderlund@umea.se 070 3991179 Fem frågor Varför gör vi det här? Vilka förutsättningar gäller? Hur är undersökningen utformad?

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete

Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Miniskrift Mot ett mer agilt arbetsmiljöarbete Skrift tre i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön

En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön Detta dokument är en rapport utgiven av Arbets- och miljömedicin. Den innehåller en checklista som heter Arbetsplatsens

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Arbetsmiljö för chefer

Arbetsmiljö för chefer Bild på tårtätare Foto Fredrik Beskow Skapa en attraktiv arbetsplats! Att en bra arbetsmiljö får oss att må bra är inte svårt att räkna ut. Att den som mår bra gör ett bättre jobb är inte heller så konstigt.

Läs mer

Netigates Medarbetarrapport 2013 Svenska medarbetare efterfrågar lyhördhet

Netigates Medarbetarrapport 2013 Svenska medarbetare efterfrågar lyhördhet Netigates Medarbetarrapport 2013 Svenska medarbetare efterfrågar lyhördhet Inledning Fixa ventilationen!, Ledningen bryr sig inte eller Varför lyssnar vi alltid på samma radiokanal?. Kommentarerna från

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013

Medarbetarundersökning 2013 Rapport 1(23) Medarbetarundersökning 2013 2(23) Innehållsförteckning 3(23) 1 Bakgrund I Kramfors kommuns styrmodell har fokusområdet medarbetare det övergripande målet attraktiv arbetsgivare och ett av

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454 KALLELSE 2010-11-25 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Bo Lager Ordförande Peter Scharff Sekreterare

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer