Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010"

Transkript

1 Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010 Lifecenter 26 nov 2010

2 1. INLEDNING LQS, Life Quality System, är Lifecenters koncept för löpande hälsoarbete i en organisation. LQS inbegriper en bred kartläggning av hälsobefrämjande faktorer både i och utanför arbetet, baserat på medicinsk hälsokontroll samt frågeformulär. Denna rapport sammanfattar LQS-omgången utförd hos Fiktivt Företag under november månad OBS. Detta är en demorapport som innehåller fiktiva data. Diagram och beskrivningar är endast exempel MATERIAL LQS består i att varje medarbetare först svarar på ett frågeformulär vilket täcker in hälsa, livsstil, livssituation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Frågeformuläret är webbaserat. Därefter bokas tid för varje deltagare hos Lifecenters företagssköterska, där svaren från formuläret diskuteras och en hälsokontroll bestående av bland annat blodprov och konditionstest utförs ANALYSMETODER I samband med hälsokontrollen tittar vi särskilt på riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Kolesterolvärden mäts i samband med blodprovet och sammantaget med konditionstestet och formulärets frågor om hälsa, livsstil, livssituation och till viss del psykosocial arbetsmiljö utgör de underlag för en uppskattning av hälsorisker samt rekommendationer på åtgärder för förbättrad hälsa. Frågorna om psykosocial arbetsmiljö har designats med bakgrund i ett antal organisationspsykologiska teorier. Detta har skett på ett sådant sätt att varje fråga kan relateras till en eller flera teoretiska modeller på så vis kan svarsdata analyseras utifrån dessa modeller och ge en bättre bild av det psykosociala läget i organisationen. Dessa modeller beskrivs utförligt i resultatdelen RAPPORTERING De medicinska aspekterna av LQS är i första hand ämnade för den enskilde att ta del av, i denna rapport ges endast en mycket översiktlig bild av hälsoläget bland medarbetarna. Frågorna om fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete utgör huvuddelen av underlaget till denna rapport PERSONLIG INTEGRITET Då delar av den information som efterfrågas i LQS kan vara känslig, har Lifecenter tillskrivit högsta prioritet till att skydda den enskildes integritet. All information om varje enskild medarbetare hanteras enligt gällande tystnadsplikt för sjukvårdspersonal, och i de fall data presenteras vidare sker det alltid med den enskildes godkännande och på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Är antalet deltagare mindre än 15, redovisas medelvärden över svaren från frågeformuläret men utan spridningsmått detta för att det annars skulle finnas risk att enskilda 2

3 individuella svar kan identifieras. Deltagandet i LQS sker naturligtvis helt frivilligt, varför det kan bli färre deltagare som utgör underlag till sammanställningen än vad som från början beräknats. 2. RESULTAT Här redovisas utfallet av LQS-undersökningen hos Företaget under 2010, där totalt 22 deltagare (10 kvinnor, 12 män) medgivit att vi får använda deras svar som underlag till rapporten. Detta innebär en svarsfrekvens på 85%. (Fiktiva siffror). De flesta frågorna i LQS är ställda som påståenden och svarsskalorna är organiserade från 1 till 6 där 1 motsvarar instämmer inte alls och 6 motsvarar instämmer helt. Eftersom antalet svarsalternativ är jämt saknar skalan mittpunkt. Detta för att det ska vara svårare att svara i mitten av slentrian, och på så vis tvinga den som svarar att tänka till. Frågorna redovisas sedan i ett diagram, oftast ett stapeldiagram. I samtliga diagram i rapporten är skalan kalibrerad så att hög stapel alltid innebär bra resultat JÄMFÖRELSER I de allra flesta lägen då vi har mätpunkter från tidigare LQS-omgångar tar vi även med resultaten från senaste LQS för jämförelse. Eftersom gruppen är relativt liten har vi valt att visa samtliga som medgivit svar vid var och en av de två LQS-omgångarna som refereras. Vi har alltså inte gjort något urval av personer som varit med i båda omgångarna. Detta får nackdelen att vi i diagrammen inte kan skilja förändring till följd av att enskilda personer svarar annorlunda, från förändring till följd av att delvis andra personer svarat vid de olika omgångarna. Anledningen till detta är att vi tycker att det är viktigare att visa helhetsbilden i nuläget och till detta vill vi ha med så många som möjligt av de som svarat under denna omgång. Hade vi parallellt med detta dessutom visat en jämförelse inom gruppen så hade vi istället ställts inför integritetsproblemet att enskilda individer skulle kunna identifieras i diagrammen. Därför har vi valt att använda helhetsresultatet från förr och nu FYSISK ARBETSMILJÖ Den fysiska arbetsmiljön brukar definieras som de faktorer i den fysiska miljön på arbetsplatsen som påverkar ens hälsa och välbefinnande. LQS-deltagarens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön efterfrågas i en särskild del i frågeformuläret, med ett antal frågor vilka berör både arbetets fysiska förutsättningar samt om huruvida besvär upplevs av den fysiska arbetsmiljön FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN För att få en översikt av riskfaktorer i arbetsmiljön har vi ett antal frågor om arbetets egenskaper. Här berör vi sådant som inte måste leda till ohälsa om det hanteras rätt, men kan göra det. Dessa frågor inkluderar huruvida arbetsuppgifterna till sin karaktär är synkrävande och/eller stillasittande, samt i vilken utsträckning ensidiga rörelser och/eller tunga lyft förekommer. I frågeformuläret efterfrågades detta genom en svarsskala som anger grad av instämmande mellan 1 (Instämmer inte alls) och 6 (Instämmer helt). Nedan visas fördelningen av svaren på dessa frågor. Vi har kodat om den 6-gradiga skalan till en skala med tre grader, där ursprungliga 1 och 2 (i grad av instämmande) sammanfattas med Knappt, 2 och 3 sammanfattas med Ibland och 4 och 5 sammanfattas med Ofta. 3

4 Figur 2. Fysisk arbetsmiljö, förutsättningar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant RISKER OCH BESVÄR Resterande frågor kring fysisk arbetsmiljö handlar mer specifikt om besvär och direkta risker. Frågorna berör följande områden: Buller, Vibrationer, Luftföroreningar, Kemikalier här efterfrågas huruvida man besväras av något av detta i arbetet. Obekväma arbetsställningar förekommer detta? Oro pga. ensamarbete ensamarbete kan innebära att vissa risker för t.ex. olycksfall blir mer allvarliga, vi frågar därför om oro upplevs i relation till ensamarbete. Risk för olycksfall upplever medarbetaren att det finns risk för olycksfall i arbetssituationen? Arbetsmiljörelaterade besvär upplever medarbetaren besvär av sin arbetsmiljö? Stapeldiagrammen nedan sammanfattar den fysiska arbetsmiljön. De blå staplarna beskriver medelvärdet i gruppen på varje fråga, de röda staplarna beskriver hur stor andel, i procent, av personerna i gruppen som angett ett svar i den negativa tredjedelen av skalan (oftast svarsvärde 1 eller 2). De blå staplarna kan alltså ses som en översikt över gruppens svar, de röda staplarna ska ses som indikatorer på att något bör ses över eller åtgärdas. De övre staplarna i klara färger visar årets svar, de blekare staplarna under visar fjolårets. 4

5 Figur 2. Fysisk arbetsmiljö besvär och risker. Blå staplar visar medelvärden av relaterade frågor. De röda staplarna anger andel särskilt låga svar, vilka kan föranleda åtgärd. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 5

6 2.2. PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Analogt med hur vi definierar fysisk arbetsmiljö så kan vi definiera psykosocial arbetsmiljö som de psykiska och sociala faktorer som påverkar en persons välbefinnande och hälsa. I detta ingår sociala relationer på arbetsplatsen, förväntningar på den enskilde från arbetskamrater och ledning samt organisationsstrukturens inverkan på den enskilde. Psykosocial arbetsmiljö undersöks i LQS med hjälp av ett eget avsnitt i frågeformuläret, i ett antal frågor som utformats med stöd av ett flertal teorier inom arbetslivets psykologi. Huvudmodellen är en modifierad version av den som lanseras av Rubinowitz i standardverket Organisationspsykologi och Ledarskap från Vidare undersöker vi stress och utbrändhetsrisker med hjälp av modeller av Karasek och Maslach samt dynamiken i organisationsklimatet utifrån en modell av Ekvall. I sammanställningen av frågeformuläret sätts frågor samman utifrån dessa olika teorier med hjälp av medelvärdesbildning. Även här är frågorna ställda som påståenden med en svarsskala mellan 1 och 6, där 1 motsvarar instämmer inte alls och 6 motsvarar instämmer helt. I kommande avsnitt redovisas ett antal stapeldiagram, där staplarna i de flesta fall består av medelvärden av relaterade frågor för hela gruppen. Varje stapel innehåller alltså information från flera frågor, och vissa av frågorna ligger också var och en till grund för flera staplar. I bilderna nedan visar de blå staplarna medelvärdet för hela gruppens svar inom varje område, de röda staplarna visar andelen personer som i genomsnitt svarat lägre än värdet 3 på frågorna inom respektive område. Detta är för att också se var de svaga punkterna i den psykosociala arbetsmiljön kan finnas, något som inte nödvändigtvis framgår av medelvärdet ÖVERSIKT RUBENOWITZ Grundmodellen för psykosocial arbetsmiljö i LQS baseras på Sigvard Rubinowitz 5-dimensionella modell från Rubinowitz karakteriserar fem aspekter vilka har visats vara av vikt för en god arbetsmiljö: Arbete arbetsuppgifternas grad av stimulans och utveckling för individen. Arbetsbelastning lagom kravnivå med varken för hög eller för låg belastning. Egenkontroll möjligheten att själv inom vissa gränser påverka och styra arbetets utformning. Arbetsgemenskap hur det sociala samspelet medarbetare emellan ser ut på arbetsplatsen. Arbetsledning relationen mellan ledningen och den enskilde medarbetaren. I samband med informationssamhället har en del nya krav på organisationers beskaffenhet uppenbarats. Framför allt har informationsflöde och kommunikationsstrukturer blivit tydliggjorda på ett sätt som de inte varit tidigare. Därför har vi i LQS lagt till ytterligare en dimension till ovanstående modell, baserad på ett antal frågor som inte direkt kunnat placeras in i Rubinowitz ursprungliga kategorier: Information/kommunikation huruvida information och kommunikation löper smidigt inom organisationen. 1 Rubinowitz, S. (1984). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 6

7 Tillsammans täcker dessa aspekter in samtliga LQS-frågor om psykosocial arbetsmiljö. Vissa av frågorna i formuläret återkommer i de andra modellerna som redovisas längre fram. Följande bild, baserad på ovanstående dimensioner, kan dock tas som en övergripande sammanfattning av den psykosociala arbetsmiljön på företaget. Figur 3. Psykosocial arbetsmiljö. Blå staplar anger medelvärden över samtliga frågor i enlighet med Rubinowitz teori. Röda staplar indikerar särskilt låga svar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant STRESS OCH UTBRÄNDHETSRISKER MASLACH Utbrändhet är ett allvarligt syndrom som direkt kan relateras till stress, och är i sig en av de vanligare grunderna till långtidssjukskrivning. En väletablerad modell för mätning av utbrändhetsrisk finns beskriven av Christina Maslach 2, denna bygger på ett antal aspekter av den upplevda psykosociala arbetsmiljön vilka visats ha samband med att medarbetare blir utbrända. Utifrån Maslachs teori har vi anpassat ett antal av LQS-frågorna till att fånga de organisatoriska aspekter som enligt teorin har 2 Maslach, C. & Leiter, M. P. (1997). The truth about burnout: How organizations cause personal stress and what to do about it. San Francisco: Jossey-Bass. 7

8 betydelse för risken att bli utbränd. Följande kategorier ingår, varav några sammanfaller med modellen ovan: Gemenskap samma som arbetsgemenskap i den förra bilden. Uppskattning huruvida en bra arbetsinsats uppmärksammas och belönas. Rättvisa huruvida medarbetare behandlas med konsekvens av ledningen. Värdering huruvida företagets mål och värderingar stämmer överens med den enskilde medarbetaren. Kontroll samma som egenkontroll ovan. Belastning samma som arbetsbelastning ovan. Svarsmedelvärden för gruppen redovisas här tillsammans med andel låga svar. Höga värden innebär låg risk för utbrändhet och låga värden innebär således hög risk. Figur 4. Utbrändhetsrisker. Medelvärden av de frågor som kan relateras till Maslachs modell för utbrändhetsrisk. Röda staplar indikerar förekomst av låga svar. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 8

9 KRAV/KONTROLL/STÖDMODELLEN KARASEK OCH THEORELL Karaseks Krav/kontroll-modell 3 från 1979 bygger på hur krav och egenkontroll samspelar i arbetet på ett sådant sätt att hög kontroll över arbetet oftast medger högre krav utan att de senare för den skull blir en hälsorisk för den enskilde. Modellen har senare utvecklats av Karasek och Theorell 4 till att även inbegripa det sociala stöd den enskilde får från arbetskamrater och ledning. Modellen utgår från att höga krav i arbetet kan vara en hälsorisk, men tillstår att riskerna med höga krav starkt påverkas av dels hur stor kontroll den enskilde har över sitt eget arbete, dels hur stort stöd som upplevs av medarbetare och ledning. I bilden nedan redovisas krav kontra kontroll, i ett tvådimensionellt plot-diagram där den punkten är företagets medelposition i modellen med avseende på krav och kontroll. Det violetta området, kvadranten med texten Aktiv, är det område inom vilket en medarbetare i allmänhet presterar bäst här är kraven visserligen höga men hög kontroll finns också över den egna situationen. Riskzonen i nedanstående bild utgörs av kvadranten Spänd, där höga krav samverkar med låg kontroll på ett sådant sätt att risken för utmattningssyndrom ökar. Övriga kvadranter motsvarar låga krav och är därför inte farliga ur utbrändhetshänseende, dock kan de kännetecknas av passivitet och/eller understimulans vilket inte heller är optimalt. Det är också viktigt att veta att det inte finns någon garanti att inte drabbas av utmattningssyndrom i den aktiva kvadranten även med hög egenkontroll kan arbetsbelastningen bli sådan att den utgör en hälsorisk! Som ett spridningsmått har vi valt att använda interkvartilavstånden för respektive dimension (krav/kontroll) och år, dessa visas av de rektangulära fälten. Rektanglarna är ritade så att 50% av gruppen för varje år befinner sig inom motsvarande rektangel (kallad 50%-område i figuren). På så vis kan vi ge en bild av spridningen i modellen utan att löpa risk att lämna ut individer. Staplarna till höger om diagrammet visar det stöd som medarbetarna upplever i genomsnitt, från arbetskamrater och ledning. Stöd tillför ännu en dimension där högt stöd kan förväntas öka toleransen för höga krav ytterligare. 3 Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. 9

10 Figur 5. Psykosocial arbetsmiljö Gruppmedelposition 2009 och 2008 enligt Karasek och Theorells modell för krav/kontroll/stödbalans. Punkterna i kvadratiska området visar gruppens medelposition i modellen, då och nu. Rektanglarna ringar in de områden inom vilka 50% av individerna för motsvarande år befinner sig, som en indikator på spridningen. Staplarna i rutan till höger anger det genomsnittliga stödet, då och nu. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant KREATIVITETEN I ORGANISATIONEN EKVALL Organisationer idag har många fördelar av att smidigt kunna anpassas till nya förutsättningar. För att fånga in detta har vi tillämpat en modell framtagen av Göran Ekvall 5, vilken undersöker klimatet i en organisation utifrån polerna kreativitet kontra stagnation. En kreativ organisation kännetecknas enligt Ekvall av snabba beslut, en vilja att pröva nya grepp och en god anpassningsbarhet. Detta sätts i kontrast till stagnerande organisationer där man är försiktig med att prova något nytt och inte gärna välkomnar förändring. Den stagnerande organisationen blir därför sämre rustad till att möta 5 Ekvall, G. (1991). Förnyelse och friktion Om organisation, kreativitet och innovation. Stockholm: Natur och Kultur. 10

11 nya förutsättningar och löper därmed större risk att gå under. Ekvall sammanfattar polariseringen mellan kreativitet och stagnation i tio så kallade klimatdimensioner: Utmaning är medarbetarna personligt engagerade och delaktiga i organisationens mål? Frihet uppmuntras egna initiativ och tänkande utanför ramarna? Idétid ges tid att tänka igenom och diskutera nya idéer? Idéstöd uppskattas och uppmuntras nya idéer? Livfullhet/dynamik händer det någonsin något oväntat? Tillit/öppenhet vågar medarbetarna säga vad de tycker? Lekfullhet/humor är klimatet lättsamt? Tillåts skämt och humor? Debatt förekommer öppen diskussion av idéer och beslut (innan besluten tas)? Konflikter förekommer ihållande, olösta konflikter? Risktagande vågar man pröva något nytt? Ett flertal av frågorna i LQS har designats så att de passar in i dessa dimensioner. De frågorna finns sammanfattade i diagrammet nedan, där medelvärden av ett antal frågor ingår i varje dimension. Kurvorna visar polariseringen mellan kreativitet och stagnation och den horisontella linjen utgör gränsen mellan de båda polerna. Figur 6. Organisationsklimat kreativitet kontra stagnation enligt Ekvall. Punkterna utgör medelvärden av relaterade frågor, nu och då. Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 11

12 2.3. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I en organisation är det viktigt att arbetsmiljön inte bara kommer upp på agendan i en årlig utvärdering, utan det bör alltid finnas ett arbetsmiljötänkande i den löpande verksamheten. Enligt föreskrift från arbetsmiljöverket 6 ska alla arbetsgivare tillämpa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ska enligt föreskriften ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och ska innefatta alla förhållanden på arbetsplatsen som har betydelse för arbetsmiljön. I LQS har vi ett antal frågor som utvärderar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Eftersom det i arbetsmiljöarbetet är viktigt inte bara att det pågår utan också att medarbetarna känner till att det pågår, så har flera av frågorna ställts så att de berör den svarande medarbetarens kunskap om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågorna sammanfattas i dessa kategorier: Personligt förebyggande berör den enskildes vetskap om hur ohälsa kan förebyggas. Utrymning/brand känner medarbetarna till hur utrymning går till samt vart brandsläckare finns? Skyddsutrustning har medarbetarna (vid behov) tillgång till adekvat skyddsutrustning? Skyddstrukturer dessa frågor berör om huruvida medarbetarna känner till rutiner för att hantera arbetsmiljöproblem, vetskap om skyddsombud etc. Finns förutsättningarna för den enskilde att göra någonting åt eventuella brister i sin arbetsmiljö? Gynnsamt arbetsmiljöklimat detta är den mest övergripande kategorin där vi efterfrågar attityder till arbetsmiljöarbete inom organisationen, samt om huruvida ett aktivt arbetsmiljöarbete sker. I stapeldiagrammet nedan visas dels medelvärden från gruppens svar, dels förekomsten av låga svarsvärden. Flera av kategorierna utgörs av sammanvägningar av svar från flera frågor. Figur 7. Systematiskt arbetsmiljöarbete. De röda staplarna anger som vanligt förekomsten av låga svar. 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Arbetsmiljöverket. 12

13 Här kommenterar vi i en skarp rapport resultatet som visas i diagrammet/tabellen. Vi tar upp sådant 3. REDOVISNING AV RAPPORTEN Innehållet i denna rapport kommer att presenteras och diskuteras vid ett möte med företagsledningen. Vid detta tillfälle kan också specifika åtgärdsförslag diskuteras. 13

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010 Life Arbetstillvaro - Demorapport Fiktivt Företag, februari 2010 Lifecenter 2 feb 2012 1. Inledning Life Arbetstillvaro är Lifecenters koncept för utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön hos ett företag.

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014 Uppsala universitet Litteraturvetenskapliga institutionen Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014 Målsättningar för en bättre arbetsmiljö Allt arbete

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön

En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön Detta dokument är en rapport utgiven av Arbets- och miljömedicin. Den innehåller en checklista som heter Arbetsplatsens

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten Socialförvaltningen Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2017-01-27 Dnr Kon 2017/35 Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 Förslag till beslut Kompetensförvaltningens förslag till Kompetensnämnden

Läs mer

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT Trivsel och arbetsklimat är viktigt för alla som arbetar i ett företag och för att företagets verksamhet ska fungera bra. I många företag finns det större brister

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Total Magelungen Antal svarande: 307 st 307 64 % Innehållsförteckning Sammanfattning 3 NMI - Nöjd Medarbetar Index 5 Enkätområden 10 Helhet 11 Arbetssituation 13

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Arbetsmiljöbarometern, syfte Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer