Vägledning för skyddsombud. Råd om hur läkares arbetsmiljö kan förbättras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för skyddsombud. Råd om hur läkares arbetsmiljö kan förbättras"

Transkript

1 Vägledning för skyddsombud Råd om hur läkares arbetsmiljö kan förbättras 1

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Skyddsombudet... 4 Vilka rättigheter och skyldigheter har skyddsombudet?... 4 Hur kan skyddsombudet driva ett arbetsmiljöärende?... 6 Om skyddsronder arbetsmiljöronder... 8 Arbetsgivare arbetstagare... 9 Kort om arbetsgivarens ansvar... 9 Kort om arbetstagarens ansvar Företagshälsovård Systematiskt arbetsmiljöarbete nya centrala regler Olika samverkansformer mellan arbetsgivare och arbetstagare Arbetsmiljöverket Viktiga regler om arbetsmiljö Bra psykosocial arbetsmiljö Vad mildrar stress? Sveriges läkarförbund Ett hållbart arbetsliv för läkare Om läkares arbetsliv på 19 Fakta om läkares arbetsvillkor Läkarförbundets arbetslivsenkät Andra undersökningar Belastande faktorer i arbetsmiljön Bilagor 1 2. Framställan enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen Arbetsmiljörond på ett nytt sätt Ett hållbart arbetsliv för läkare

3 INLEDNING Läkare har ett mycket ansvarsfullt och kvalificerat arbete som är betydelsefullt för varje människa. Få yrkeskategorier möts av ett så stort förtroende och höga förväntningar som läkarkåren. En bra och stimulerande arbetsmiljö och arbetsvillkor borde därför vara en självklarhet, inte minst med tanke på patienternas väl och ve. Så är nu inte fallet överallt och för alla läkare. Larmrapporter och undersökningar om läkarnas ansträngda arbetslivsvillkor förekommer ofta. En mycket hög arbetsbelastning i kombination med försämrade möjligheter att själv styra och planera det dagliga arbetet har i många fall lett till kronisk stress och uppgivenhet. Den enkät om läkarnas arbetslivsvillkor som Läkarförbundet genomförde under år 2000 bekräftar den bilden. En del läkare har valt eller överväger att arbeta deltid eller sluta helt. Det är därför angeläget att en ändring kommer till stånd. För att åstadkomma förbättringar i arbetsmiljön krävs ofta att flera intressenter samverkar. En av intressenterna är skyddsombudet (i dagligt tal även arbetsmiljöombud/ klinikombud). Som skyddsombud har man möjligheter att påverka och förbättra arbetsmiljön för läkare. Läkarförbundets fullmäktige har beslutat att verka för ett ökat antal läkarskyddsombud på arbetsplatserna. Denna skrift har tagits fram av Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG) i första hand för att tjäna som vägledning till de läkare som utsetts till skyddsombud. Den ger inga uttömmande svar och besvarar inte alla frågor som rör skyddsombudets möjligheter att påverka arbetsmiljöarbetet, därtill är området alltför omfattande. Frågor och synpunkter på denna skrift lämnas till ombudsman Ragnar Kristensson, ALG:s sekreterare, Sveriges läkarförbund, Box 5610, Stockholm, tel: , fax: , e-post: Ragnar Kristensson Förhandlingsavdelningen 3

4 SKYDDSOMBUDET Vilka rättigheter och skyldigheter har skyddsombudet? Skyddsombudet skall vara arbetstagarnas representant på arbetsplatsen. Syftet är att arbeta för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet skall vaka över arbetsförhållandena för att förhindra ohälsa och olycksfall i arbetet samt att arbetsgivaren uppfyller kraven om systematiskt arbetsmiljöarbete. En viktig uppgift är att delta vid planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler, arbetsmetoder, arbetsorganisation m.m. Att bevaka frågor om arbetstider ingår också i uppdraget, liksom psykiska och sociala frågor, till exempel stress. Skyddsombudet skall givetvis delta vid skyddsronderna (i dagligt tal arbetsmiljöronderna) och vid eventuella arbetsskadeutredningar. Skyddsombudet kan också företräda arbetstagarna vid arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Ett skyddsombud kan begära av arbetsgivaren att denne vidtar de åtgärder som behövs för att arbetsmiljön skall bli tillfredsställande. Som exempel kan nämnas undersökning av den psykosociala arbetsmiljön och mätningar av anestesigaser. Skyddsombudet kan också påkalla Arbetsmiljöinspektionens ingripande. Skyddsombudet har rätt att få utbildning och rätt till den ledighet med bibehållna anställningsförmåner som fordras för uppdraget. Skyddsombudet har rätt att få de handlingar och de upplysningar som behövs för sitt uppdrag. Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombudet om betydelsefulla ändringar i arbetsmiljön. Skyddsombudet utses av den lokala läkarföreningen eller där det finns ett SACO-samarbete av SACO-föreningen. Regler: I kapitel 6 i arbetsmiljölagen finns reglerna om skyddsombudets rättigheter och skyldigheter. 4

5 Tips till skyddsombudet: >> Se till att du får erforderliga kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Utan dessa kan man ofta inte utföra uppdraget på ett bra sätt. Tag kontakt med den lokala läkarföreningen eller SACO-föreningen om lämpliga kurser. Även arbetsgivaren brukar erbjuda kurser inom området. SACO centralt arrangerar återkommande en tredagars arbetsmiljökurs (funktionsutbildning) med tonvikten lagd på de psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorerna (anmälan sker av den lokala läkarföreningen). Läkarförbundet har omfattande basutbildning i fackliga frågor, där det ofta ingår ett arbetsmiljömoment. Läkarförbundet har också återkommande en central arbetslivskurs som erbjuder fördjupande kunskaper inom området. >> Bygg upp nätverk, inom läkarkollektivet, den lokala läkarföreningen och med företrädare för andra förbund. Även Arbetsmiljöinspektionen och företagshälsovården är bra att ha kontakt med. Det sägs att ensam är stark, men det gäller oftast inte arbetsmiljöfrågor. >> Förankra de frågor som skall förändras. En enig läkargrupp eller en enig personalgrupp på kliniken eller vårdcentralen har lättare att få gehör för sina synpunkter. Skyddsombudet kan också med större framgång påverka arbetsgivaren. >> Ha en långsiktig strategi och bygg upp en verksamhet undan för undan. Hållbara förändringar kommer oftare genom tålmodigt arbete än genom akuta insatser. >> Ta inte på dig arbetsgivarens ansvar. Skyddsombudets roll är att påtala brister och följa upp att dessa undanröjs, inte att ta ansvar för verksamheten. >> Kärt barn har många namn. I dag är det vanligt att skyddsombuden kallas för t.ex. arbetsmiljöombud eller arbetsplatsombud. Inom Läkarförbundet förekommer ofta att fackliga förtroendemän, kallade klinikombud, har uppgifter inom både arbetsmiljösektorn och övriga anställningsfrågor t.ex. Lagen om anställningsskydd (LAS) och Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). För att klinikombudet skall ha formell status som skyddsombud är det viktigt att arbetsgivaren och Arbetsmiljöverkets skyddsombudsregister underrättas om att klinikombudet också är skyddsombud. Det finns en speciell blankett för ändamålet, framtagen av Arbetsmiljöverket (226 nt 00-06). Den kan beställas via telefon eller hämtas via 5

6 Hur kan skyddsombudet driva ett arbetsmiljöärende? Nedan visas schematiskt en arbetsmiljöfrågas väg. Skyddsombudet har möjlighet att påtala arbetsmiljöbrister av vilken typ som helst och kan i sista hand påkalla ingripande med föreläggande eller förbud av Arbetsmiljöverket/Arbetsmiljöinspektionen. Det är viktigt att formalia följs. Det är bra ju konkretare man är i sina krav och att man också lämnar förslag till tänkbara åtgärder, när så är möjligt. Skyddsombud anser att åtgärd eller undersökning ska genomföras Begäran till arbetsgivaren (AG) AG bekräftar skriftligen AG lämnar besked om åtgärd AG vidtar åtgärd AG vidtar inte åtgärd Skyddsombud gör framställan till Arbetsmiljöverket (AV) AV kan besluta om föreläggande eller förbud, ev med vite eller straff Det kan i många fall vara osäkert eller oklart vilka åtgärder som rimligen kan begäras. Tveka inte att ta underhandskontakt med t. ex. andra skyddsombud, företagshälsovården, handläggare på Arbetsmiljöinspektionen, din lokala läkarförening och Läkarförbundet. Det gäller speciellt om skyddsombudet avser att formellt påkalla ingripande av Arbetsmiljöinspektionen enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen. I bilaga 1 och 2 på sid 26 finns en mall för hur en framställan enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen kan se ut. 6

7 Om inte skyddsombudet och den närmaste arbetsledningen kan enas hur en arbetsmiljöfråga ska lösas, kan skyddsombudet påkalla att den behandlas i skyddskommittén eller samverkansgruppen. Kan inte kommittén eller samverkansgruppen enas om beslut, skall frågan på begäran av ledamot hänskjutas till Arbetsmiljöverket. Observera att Arbetsmiljöverket normalt bara lämnar råd och synpunkter när ärendet hänskjuts dit av ledamot i skyddskommittén/ samverkansgruppen. Tips till skyddsombudet: >> Hänvisa läkarkollegor att i första hand själv ta kontakt med berörd chef eller annan ansvarig för att försöka lösa den aktuella arbetsmiljöfrågan. I annat fall kan belastningen på skyddsombudet bli för hög. Man bör också ge chefen möjligheten att hitta lösningar i samråd med berörda läkare. >> Lagar i all ära, ofta kan man på informella vägar nå fram till tillfredsställande resultat. Genom att använda kontakter eller hitta rätt personer inom sjukvårdsförvaltningen eller på andra ställen kan ofta lösningar åstadkommas utan att man behöver gå den formella vägen. >> Effektivitet, lönsamhet och god arbetsmiljö hör ofta ihop. En läkare som är borta från arbetet på grund av dålig arbetsmiljö kostar mycket pengar samtidigt som patientarbetet påverkas negativt. Att peka på möjligheterna att en förbättrad arbetsmiljö också ofta medför en förbättrad ekonomi kan leda till att arbetsgivaren får en positivare syn på frågan. >> Samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor är en hörnsten i arbetet hur risker skall undanröjas. Alla parter vinner på att brister åtgärdas och att samverkan sker. Att arbeta för ett utvecklat samarbete med företrädare för arbetsgivaren är därför en viktig uppgift för skyddsombudet. Varför inte ta initiativ till en handlingsplan tillsammans med arbetsgivaren för en förbättrad arbetsmiljö för läkarna inom kliniken eller vårdcentralen? Regler: Kapitel 6, paragraf 6 a i arbetsmiljölagen. Se även paragraf 7, som reglerar skyddsombudets rätt att avbryta farligt arbete. Om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare se kap 3, 1 a arbetsmiljölagen samt paragraf 4 i (AFS 2001:1). Se även 9 arbetsmiljöförordningen. 7

8 Om skyddsronder arbetsmiljöronder Ett sätt att kontrollera arbetsmiljön är att genomföra skyddsronder i dagligt tal ofta benämnda arbetsmiljöronder. Skyddsrond innebär att arbetsledning och skyddsombud tillsammans går igenom skyddsområdet för att upptäcka brister i arbetsmiljön. Innan skyddsronden påbörjas bör skyddsombudet ha gjort en egen bedömning av arbetsmiljön. Syftet med denna är att ta reda på eventuella problem eller brister men också att ge arbetskamraterna tillfälle att diskutera sin arbetsmiljö med sitt eget skyddsombud. Det är ofta en viktig uppgift för skyddsombudet att bevaka att beslutade åtgärder om att undanröja arbetsmiljöbrister verkligen genomförs. Skyddsronder bör genomföras regelbundet. Skyddsronden ska dokumenteras, gärna i form av ett protokoll. Läkarnas problem består ofta av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Läkarförbundet har därför tagit fram en handledning, Arbetsmiljörond på ett nytt sätt för hur man kan genomföra en psykosocial arbetsmiljörond. Den återfinns i bilaga 3, sid 28. Företagshälsovården brukar också ha förslag till enkäter och kan också ofta genomföra kontrollen i samverkan med arbetsgivare och skyddsombud. När arbetsgivaren har undersökt riskerna eller när skyddsronden är genomförd, går det lättare att prioritera insatser och utse ansvariga för eventuella åtgärder. 8

9 ARBETSGIVARE ARBETSTAGARE Kort om arbetsgivarens ansvar Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren skall på ett systematiskt sätt planera, styra och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön blir tillfredsställande. Grundbulten är det systematiska arbetsmiljöarbetet som skall bedrivas i samråd med de anställda och skyddsombuden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är långtgående. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren bl.a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Lagen är tvingande och arbetsgivaren kan riskera att få betala dryga viten om inte reglerna följs. Ett av de viktigare kraven är att företagshälsovård finns att tillgå om arbetsförhållandena kräver det. Ett annat är att anpassa arbetsförhållandena efter arbetstagarens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren skall beakta att människans förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Det kan t.ex. vara läkarens yrkesvana eller hänsyn till invandrade läkares särskilda förutsättningar. Man skall inte sänka kraven med hänsyn till den enskilde arbetsgivarens ekonomiska ställning. En arbetsgivare kan alltså inte neka att vidta en skälig förbättring i arbetsmiljön med hänvisning till bristande ekonomiska resurser. De insatser som krävs får ju dock självklart inte vara orimliga i förhållande till det resultat som kan uppnås. Kraven på arbetsgivaren är desamma oberoende av om verksamheten drivs i privat eller offentlig regi. Observera att arbetsgivaransvaret numera i stort också omfattar inhyrd arbetskraft. Regler: Kapitel 3, paragraferna 2, 2a, 2b och 3 i arbetsmiljölagen. Se också Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 9

10 Kort om arbetstagarnas ansvar Den enskilde arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet samt följa givna föreskrifter och använda aktuella skyddsanordningar. Exempel på skyddsanordning för läkare kan vara larm där så erfordras eller skyddshandskar mot blodsmitta. Alla medarbetares medverkan är av stor betydelse för att förbättra arbetsmiljön. Medarbetarna har ofta en klar uppfattning om riskerna med det egna arbetet och arbetsförhållandena i övrigt. Genom att lämna förslag till åtgärder eller ge synpunkter på resultatet av åtgärderna kan brister i arbetsmiljön undanröjas. Lagstiftarens krav på den enskilde arbetstagaren är sträng. Om inte skyddsföreskrifter följs finns det ytterst en möjlighet att skilja arbetstagaren från anställningen. Givetvis skall då lagen om anställningsskydd följas. Regler: Kapitel 3, paragraf 4 i arbetsmiljölagen. Företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Inom företagshälsovården finns ofta breda kunskaper om till exempel arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och teknik. Det är viktigt att den är partsneutral. Det är angeläget att arbetstagarna och skyddsombuden får möjlighet att medverka vid upphandling av företagshälsovård liksom vid beslut om uppdragets utformning och genomförande. Frågor om företagshälsovård tas upp i skyddskommittén. Företagshälsovården skall kunna utnyttjas både av arbetsgivare och arbetstagare. Det är lämpligt att den anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart till enstaka tjänster. Därmed säkras kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsmiljöförhållandena. 10

11 Företagshälsovårdens expertkunskap är ofta nödvändig både när det gäller att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna som när det gäller att föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet. Företagshälsovården är också en viktig resurs när rehabiliteringsutredningar skall göras och vid arbetsanpassningsåtgärder för enskilda arbetstagare och grupper av anställda. Systematiskt arbetsmiljöarbete nya centrala regler De nya centrala reglerna om det systematiska arbetsmiljöarbetet är obligatoriska för alla arbetsgivare i Sverige, både privata och offentliga. Reglerna kan tillämpas och genomföras på olika sätt beroende på verksamhetens storlek och riskbild. Reglerna anger hur arbetsgivaren skall undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall inte sker. Man kan säga att reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren skall gå till väga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bygger på: tidiga och förebyggande insatser. att arbetsmiljön inordnas i verksamheten. Det är viktigt att verksamhets- /klinik-/vårdcentralschefer engageras och ges ett tydligt uppdrag och befogenheter att utveckla arbetsmiljön. att skyddsombudet liksom övriga anställda medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det kan ske t.ex. genom arbetsplatsträffar, årliga utvecklingssamtal, deltagande i samverkansgrupper och psykosociala arbetsmiljöronder. att det inte räcker med att upprätta dokument avgörande är vad som åstadkoms i praktiken. 11

12 Huvudpunkterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet är följande: Ta fram en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur olycksfall och ohälsa skall förebyggas och hur en bra arbetsmiljö uppnås. Skapa rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall genomföras. Gör en fördelning av uppgifter i verksamheten så att riskerna förebyggs och en bra arbetsmiljö uppnås. Arbetstagarnas kunskaper skall vara tillräckliga för att förebygga ohälsa och olycksfall. Chefer och arbetsledare skall ha särskilda kunskaper. Undersök arbetsförhållandena regelbundet. Bedöm riskerna. Vidta åtgärder omedelbart för att ta bort risken för ohälsa och olycksfall i arbetet. Upprätta en handlingsplan för åtgärder som inte genomförts direkt. Analysera konsekvenserna för arbetsmiljön vid planerad förändring av verksamheten. Utred arbetsskador och allvarliga tillbud. Sammanställning av ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud skall göras varje år. Kontrollera genomförda åtgärder. Följ upp det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen. Förbättra vid behov. Regler: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, (AFS 2001:1) Dessa föreskrifter är grundpelaren i regelsystemet. 12

13 Olika samverkansformer mellan arbetsgivare och arbetstagare Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är som tidigare angivits en av de viktigaste komponenterna för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Samverkan kan ske på olika sätt. I Utveckling -92, Överenskommelse om samverkan m.m. i kommun och landsting, har de centrala parterna på arbetsmarknaden kommit överens om ett samverkanssystem i kommuner och landsting från enskild arbetsplats till förvaltningsledningsnivå. Genom medarbetarsamtal mellan medarbetaren och chefen kan medarbetaren få möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen och inriktningen av sitt eget arbete inklusive frågor om kompetensutveckling och arbetsmiljö. Alla läkare har inte regelbundna medarbetarsamtal med sin chef. Därför kan skyddsombudet spela en viktig roll för att se till att sådana samtal kommer till stånd. Enligt handlingsplanen för ett hållbart arbetsliv för läkare (se bilaga 4, sid 32) skall medarbetarsamtal (utvecklingssamtalet) tydligare innefatta planering för hela karriären och de individuella lösningar som kan behövas under olika faser i livet. På arbetsplatsträffen kan problem uppmärksammas och lösas. Den enskilde medarbetaren kan även här påverka sina egna arbetsförhållanden. Utgångspunkten är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa forum för dialog mellan anställda och arbetsledning för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet. Tanken är att arbetsmiljöaspekterna skall integreras i den övriga verksamheten. Skyddsombudet kan bidra med att arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Många läkare har inte funnit formerna för deltagande i arbetsplatsträffar. Därför kan det vara en uppgift för skyddsombudet att verka för att göra detta möjligt. I samverkansgruppen kan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen. Samråd i samverkansgrupp ersätter i stort information och förhandlingsskyldigheten enligt MBL. 13

14 Samverkansgrupp skall också vara skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens regler. Den skall vara policyskapande i arbetsmiljöfrågor och planera och kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Även dessa uppgifter skall integreras med den övriga verksamheten. Skyddsombudet kan även här bevaka att arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Om skyddsombudet inte är med i samverkansgruppen kan det vara lämpligt att ombudet adjungeras till gruppen eller deltar i olika berednings/arbetsgrupper. Observera! Det finns på många håll lokala eller regionala överenskommelser i samverkansfrågor. Dessa ser lite olika ut beroende på de lokala förutsättningarna. Regler: Utveckling 92. Se även om skyddskommitté 6 kap 9 AML. Regler om samverkan finns också i 4 i (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 14

15 ARBETSMILJÖVERKET Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har till uppgift att se till att arbetsmiljölagen följs. Arbetsmiljöverket kan meddela de förbud eller förelägganden, eventuellt förenade med vite, som behövs för att arbetsmiljön skall bli tillfredsställande. Verkets beslut kan överklagas till regeringen. Den regionala tillsynsverksamheten sköts av Arbetsmiljöinspektionen. Arbetsmiljöinspektionens kärnverksamhet består av att göra inspektioner på arbetsplatsen för att kontrollera arbetsmiljöns beskaffenhet och att ingripa för att undanröja brister. Urvalet av vilka arbetsgivare som ska besökas sker efter var riskerna för ohälsa och olycksfall bedöms vara störst. Dessa inspektioner kan ha olika inriktning och utförande. Ofta har man fokuserat på något aktuellt arbetsmiljöproblem, ibland i landsomfattande projekt. En speciell form av inspektioner kallas systemtillsyn/inspektion där man träffar företagets eller förvaltningens högsta ledning för att kontrollera förvaltningens eget arbetsmiljöarbete, rutiner, dokumentation m.m. På Arbetsmiljöverkets webbplats, kan man bl.a. få information om adress och telefonnummer till de olika arbetsmiljöinspektionsdistrikten. Tips till skyddsombudet >> Etablera kontakt med de arbetsmiljöinspektörer som lokalt har tillsyn över hälsooch sjukvården. De är ofta kunniga inom sitt område och kan ge råd eller tips om hur man praktiskt kan lösa ett arbetsmiljöproblem. De kan också informera om hur man formellt kan gå till väga för att driva ett arbetsmiljöärende. >> Det är värdefullt om skyddsombudet medverkar vid Arbetsmiljöinspektionens förrättningar. Ombudet har möjlighet att påtala de brister som finns så att Arbetsmiljöinspektionen lättare kan ställa krav på arbetsgivaren att dessa undanröjs. Arbetsmiljöinspektionen brukar också ställa upp på enskilda samtal om skyddsombudet begär det. >> Det är bra om skyddsombudet aktivt medverkar till att Arbetsmiljöinspektionens krav uppfylls, t.ex. genom att samverka med arbetsgivaren eller ge Arbetsmiljöinspektionen signaler om att åtgärder inte vidtagits. 15

16 Viktiga regler om arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har sammanställt de regler som gäller i arbetsmiljösammanhang för sjukvården (arbetsmiljölagen, föreskrifter från Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöförordningen), dels sjukvårdspaketet och dels regelpaket för privatläkarmottagningar och offentlig öppen vård. De kan beställas på telefon eller fax och kostar kr respektive kr exkl. moms och porto. OBS! Beställningen bör göras av arbetsgivaren. Reglerna finns även tillgängliga bl.a. på Arbetsmiljöverkets webbplats Tidigare i denna vägledning har vissa regler nämnts som är speciellt viktiga för läkare att känna till om arbetsmiljön. Ytterligare viktiga regler är angivna här nedan. Arbetsmiljölagen: Kap 2 1 Kap 3 2 Kap 3 2a Kap 3 2b Kap 3 3 Kap 3 4 Kap 7 7 Kap 7 13 Kap 9 3 Krav att arbetsförhållandena skall anpassas efter människors olika förutsättning och den enskilde medarbetarens möjlighet att påverka sin arbetssituation m.m. Anger att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Innehåller regler om att arbetsgivarens systematiska arbete med att förbättra arbetsmiljön. Innehåller arbetsgivarens skyldighet att föranstalta om den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver. Beskriver arbetsgivarens uppgift att ge arbetstagaren erforderliga kunskaper för att kunna arbeta säkert samt mer regler om individuell arbetsanpassning. Innehåller regler om arbetstagarens skyldigheter i arbetsmiljösammanhang. Beskriver Arbetsmiljöverkets möjligheter att meddela förelägganden eller förbud, ev. med vite. Reglerar skyddsombudets tystnadsplikt (för skyddsombud i landstingets tjänst finns sekretessregler i sekretesslagen, 14 kap 7, 9 och 10 ). Innehåller regler om rätten för skyddsombud att överklaga Arbetsmiljöverkets beslut. 16

17 Föreskrifter från Arbetsmiljöverket: Några av de viktigaste föreskrifterna från Arbetsmiljöverket som rör sjukvården är: (AFS 2001:1) Om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 1994:1) Om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1982:3) Om ensamarbete (AFS 1982:17) Om anteckningar om jourtid, övertid och mertid (AFS 1986:23) Om skydd mot blodsmitta (AFS 1988:1) HIV-testning i arbetslivet (AFS 1989:2) Riskavfall (AFS 1991:2) Smittfarligt arbete (AFS 1992:10) Buller (AFS 1998:5) Arbete vid bildskärm (AFS 1993:2) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:17) Kränkande särbehandling (AFS 1994:32) Gravida och ammande arbetstagare (AFS 1998:1) Om belastningsergonomi (AFS 2000:42) Om arbetsplatsens utformning (AFS 1999:7) Första hjälpen och krisstöd. (AFS 2001:7) Om anestesigaser Arbetsmiljöförordningen: 2 Anmälan om allvarlig arbetsskada till Arbetsmiljöinspektionen. Enligt 5 arbetsmiljförordningen skall arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten finnas tillgängliga för arbetstagaren. 17

18 Bra psykosocial arbetsmiljö Vad kännetecknar en verksamhet som har goda psykosociala arbetsbetingelser? Svaret på frågan har givits av Arbetsmiljöverket. I punktform kan svaret sammanfattas på följande sätt: Tydliga verksamhets- och arbetsmiljömål som är förankrade hos personalen. Tydlig fördelning av arbetsuppgifter och befogenheter som personalen känner till. Ledning och arbetsledare skall kunna lyssna, föra svåra samtal, hantera konflikter och ge återkoppling till personalen. De anställda har möjlighet att påverka sina egna arbetsuppgifter och medverka i förändrings- och utvecklingsarbete. De anställda får information som rör den egna arbetssituationen och verksamheten i sin helhet. De anställda har anpassade arbetsuppgifter som ger utrymme för egen utveckling. En arbetsgemenskap med trygghet och social samhörighet. Tillit till ledningens förmåga att driva verksamheten. (Ur Arbetarskyddsstyrelsens skrift Tillsyn av vissa psykosociala arbetsmiljöfrågor). Vad mildrar stress? Arbetsmiljöverket anger följande punkter som viktiga för att undvika den stress som leder till ohälsa: Inflytande och kontroll över det egna arbetet. Socialt stöd. Möjlighet till återhämtning. Kunskap och erfarenhet. (Ur Arbetsmiljöverkets skrift Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress ) 18

19 SVERIGES LÄKARFÖRBUND Ett hållbart arbetsliv för läkare I arbetet för att åstadkomma en positiv arbetslivsutveckling för läkare har Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG) tagit fram en handlingsplan för ett hållbart arbetsliv för läkare. Utgångspunkten är att arbetslivsförhållandena och arbetsorganisationen måste utvecklas utifrån såväl verksamhetens behov som individernas behov och önskemål. I handlingsplanen tas upp olika aktiviteter för den enskilde medlemmen, fackliga förtroendemän och Läkarförbundet centralt. Ett utdrag ur handlingsplanen återfinns i bilaga 4, sid 32. Om läkares arbetsliv på På Läkarförbundets webbplats under rubriken Arbetsliv, finns bland annat information om aktuella arbetsmiljöfrågor som rör läkares arbetslivsvillkor. Läkarförbundets programskrifter om jämställdhet och ledarskap finns att tillgå och länkar till aktuell lagtext m.m. Där finns referat från aktuella konferenser och information om kommande kurser inom området. Kollegialt nätverk Läkarförbundets Kollegiala nätverk består av läkare som kan vara kollegiala samtalspartners och rådgivare till kolleger som kommit i en påfrestande situation både av privat och yrkesmässig natur. Kollegiala rådgivare finns över hela landet. De är utsedda av de lokala läkarföreningarna och du kan kontakta vilken rådgivare du vill, oavsett var i landet du bor eller arbetar. Du garanteras förstås sekretess och kan även vara anonym. En lista över de kollegiala rådgivarna finner du på via nätverkstelefon: (kontorstid) eller e-post: 19

20 Sammanställning över positiva insatser inom arbetslivsområdet (goda exempel) Arbetslivsgruppen har tagit fram goda exempel över positiva insatser inom arbetslivsområdet som gjorts av läkare. Exemplen kan tjäna som idégivare och inspirationskälla även för andra. De finns tillgängliga på Läkarförbundets webbplats under rubriken Arbetsliv. Hot och våld Risken för hot och våld är en mycket påtaglig del av många läkares arbetsmiljö. Det är en negativ stressfaktor som kan inverka skadligt på läkarens hälsa. Om någon utsätts för hot eller våld behöver denne stöd och hjälp efteråt för att bearbeta vad som hänt. Frågor om hot och våld är på många ställen viktiga arbetsmiljöfrågor och enligt arbetarskyddsstyrelsen författningssamling (AFS) 1993:2 konstateras att det är arbetsgivarens skyldighet att utfärda rutiner kring arbete som kan medföra risk för hot eller våld. Det är angeläget att skyddsombuden ges möjlighet att lämna synpunkter på rutinerna. Att försöka förhindra ett upprepande att förebygga våld och hot i arbetslivet är också en viktig uppgift. Som skyddsombud har du möjligheter att se till att det finns särskilda rutiner för att förebygga hot och våld på din klinik eller vårdcentral. Här nedan följer ett exempel på hur Läkarförbundet föreslår att man kan reglera frågan om hot och våld på en arbetsplats. 20

21 Säkerhetsrutiner och riktlinjer primärvården XX område. I samband med arbete inom hälso- och sjukvård finns det risker att personal utsätts för hot och mera sällsynt direkt våld i någon form. För den enskilde arbetstagaren kan olika former av direkt hot eller insinuationer om hot innebära en påtaglig negativ stressfaktor. Om någon utsatts för våld i någon form behöver denne stöd och hjälp efteråt, både rent praktiskt och att det ges tillfälle att bearbeta vad som hänt och vad som kan göras för att förhindra att det upprepas. Dessa riktlinjer är avsedda att vara ett stöd i att hantera denna komplexa problematik. Vissa situationer och kontakter med patienter innebär ökad risk för hot och våld. Det är viktigt att personal och arbetsledning är uppmärksam på detta och vidtar de förebyggande åtgärder som är möjliga och därmed minskar risken för att utsättas för hot och våld. Konkreta exempel på sådana situationer är: Hembesök och vårdintygsbedömning vid misstanke om svår psykisk sjukdom, speciellt om patienten inte sedan tidigare är känd. Kontakter med missbrukare Nedanstående rutiner och riktlinjer är till vissa delar konkreta och i andra avseende mera övergripande och generella. Personalansvarig vid varje enhet skall komplettera dessa riktlinjer om det behövs precisering och/eller förtydligande med beaktande av lokala förhållanden. 1. Vid hot eller våld på mottagning eller annan arbetsplats, där du inte är ensam, kalla på hjälp från arbetskamrater och om det bedöms nödvändigt ring 112 och begär polisen. 2. Om du arbetar ensam och känner dig hotad, ring 112 och begär polisen i tid. Avvakta inte för länge. 3. Utifrån lokala förhållanden och behov skall man ta ställning till om det finns behov av separat överfallslarm. Innan sådan investering görs skall ansvarig på enheten samråda med försörjningschef polis och räddningstjänst angående typ av larm och vem som tar emot eventuellt larm från personalen. 21

22 4. Om personal utsätts för hot om våld i anslutning till stöld av pengar eller materiel låt den personliga säkerheten gå före materiella hänsyn 5. I samband med jourarbete, speciellt om detta sker som ensamarbete, skall arbetsgivaren i samråd med berörda arbetstagare ta ställning till om det behövs särskilda säkerhetsarrangemang som larm, närvarande vaktpersonal etc. Detaljer i detta avseende måste utformas utifrån lokala förhållanden och behov. 6. Vid vårdintygsbedömningar, där man bedömer att situationen kan innebära risker, begär att polisen biträder dig i samband med besöket ( 47 lag om psykiatrisk tvångsvård 1991:1128). Alternativt att man ordnar så att man kan vara minst två personal vid hembesöket och att bedömningen är att tillräcklig säkerhet kan uppnås på så sätt. Lagen medger också att patienten, efter läkarens begäran, förs till sjukvårdsenhet för undersökning/ bedömning. Hur man praktiskt hanterar situationen måste bedömas från fall till fall. 7. Vid hembesök där det finns missbruk med i bilden eller annat som gör att man som arbetstagare känner tvivel kring sin egen säkerhet. Undvik i första hand hembesök. Erbjud i stället undersökning och bedömning på arbetsplatsen. Om det senare inte är möjligt och man bedömer att en snart medicinsk bedömning är nödvändig, se till att inte åka ensam och ta med mobiltelefon. 8. Vid konsultationer med ökad risk för hot och våld se till att du placerar dig strategiskt, oberoende av om besöket sker på mottagning eller i hemmet. Placera dig alltid närmast dörren eller utgången. Gör annan personal medveten om situationen och att de skall uppmärksamma om något avvikande händer. I vissa situationer kan det också vara lämpligt att dörren till undersökningsrummet lämnas öppen. Naturligtvis måste detta ske med beaktande av gällande sekretessregler. 22

23 9. Om du befinner dig ensam på arbetsplatsen, t.ex. under jourtjänstgöring, se till att dörrar till väntrum, entre etc. är låsta. 10. Alla händelser där anställd upplevt hot och våld skall anmälas till arbetsgivaren som en tillbudsanmälan. Blanketter för detta finns (här anges plats). Tillbudsanmälan görs till avdelningsföreståndare/motsvarande som även ansvarar för att tillbudet/olyckshändelsen typas enligt den mall som finns. Kopia på tillbudsanmälan skickas till (här anges person/funktion), som för statistik över inträffade händelser. Detta underlättar möjligheterna att få fram årliga sammanställningar. Anmälan om arbetsskada skall göras till Försäkringskassan, via arbetsgivaren, om skadan har medfört eller kan antas medföra rätt till ersättning från den allmänna försäkringen eller sjuklön (8 kap 1-2 lag om arbetsskadeförsäkring 1976:380 och 8-10 förordning om arbetsskadeförsäkring 1977:284). Vid anmälan skall samråd ske med skyddsombud. Anmälan om arbetsskada görs till (här anges person/funktion). Olycksfall eller annan skadlig inverkan som föranlett dödsfall eller svårare kroppsskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare skall av arbetsgivaren utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket (2 arbetsmiljöförordningen 1977:1166). Anmälan till polisen skall alltid övervägas. Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaken till det inträffade. 3 kap 2a Arbetsmiljölagen 1977:1160, 9 föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och 10 föreskrift om hot och våld (AFS 1993:2). I varje enskilt fall görs bedömning om anhöriga skall kontaktas. Rapport skall delges arbetstagare, verksamhetschef, skyddskommitté och skyddsombud. 11. Arbetstagare som varit utsatt för någon form av hot eller våld skall erbjudas samtal med sin närmaste chef i så snar anslutning till det inträffade som möjligt. Om det finns önskemål och behov av kontakt med Företagshälsovård eller annan utomstående kompetens skall detta snarast ombesörjas genom arbetsgivarens försorg. 23

24 12. Om det utifrån inträffad händelse finns behov av utbildning och information för att förebygga liknande händelser skall arbetsgivaren ordna så att detta genomförs. 13. Nyanställda, vikarier och studerande skall få introduktion om gällande rutiner i samband med påbörjande av anställning/praktik. XX Primärvårdschef Stress och utmattningstillstånd Svensk psykiatrisk förening har givit ut skriften Stress och utmattningstillstånd. Skriften ger en utmärkt sammanfattande beskrivning av begreppet utbrändhet, tankegångar kring diagnostik, behandlingsåtgärder, rehabilitering och profylax. Skriften kan hämtas från under rubriken Arbetsliv. 24

25 FAKTA OM LÄKARES ARBETSVILLKOR Många undersökningar eller kartläggningar har gjorts för att synliggöra läkarnas arbetsvillkor. Här redovisar vi ett urval. Läkarförbundets arbetslivsenkät Under år 2000 genomförde Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG) en medlemsenkät om hur läkarna upplever sin arbetssituation. Enkäten sändes ut till ett slumpmässigt urval om fem procent av förbundets medlemmar. Frågorna handlade bl.a. om vilken struktur som organisationen har, ansvarsfördelning, klarhet vem som fattar beslut, läkarens inflytande över arbetets uppläggning och hur läkaren mår på arbetet och fritiden. Frågorna har känts aktuella eftersom svarsfrekvensen var hög (85 %), och många skrivit kommentarer utifrån sin egen arbetssituation. Arbetslivsenkäten visade på en i många stycken skrämmande bild av läkarnas arbetsliv. Hälften av alla läkare känner sig ofta eller mycket ofta psykiskt uttröttade efter arbetet. Nästan var fjärde läkare dras ofta eller mycket ofta med perioder av trötthet och nedstämdhet på grund av arbetet. Så många som 61 % anser sig bara ibland, sällan eller inte alls ha möjligheter att diskutera och påverka uppläggningen i stort av sitt arbete. Här föreligger en stor utvecklingspotential. Att få arbeta ostört när så behövs hör inte till vardagen för många läkare. Nästan 60 % av läkarna anger att de ofta eller mycket ofta har svårt att få den ro och avskildhet som kan behövas för att utföra vissa arbetsuppgifter. Det är en alarmerande uppgift eftersom läkarens arbete är så ansvarsfullt och krävande att möjlighet till reflexion och analys är en absolut nödvändighet. Så många som 58 % av de läkare som besvarat enkäten anser att man ofta eller mycket ofta arbetar under oacceptabel tidspress. Enkäten kan sammanfattas med oacceptabel tidspress i kombination med 25

26 ett mycket ansvarsfullt arbete och bristande möjligheter att själv kunna påverka sin egen arbetssituation gör att många läkare far illa, inte minst distriktsläkarna och de kvinnliga läkarna. En grupp läkare som verkar ha speciellt ansträngande arbetsvillkor är den mellan år. Andra undersökningar På uppdrag av dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen har Statistiska Centralbyrån (SCB) intervjuat ett slumpmässigt urval personer om sin arbetsmiljö. SCB-intervjuer angående arbetsmiljö ANDEL SOM SVARAT JA PÅ FRÅGORNA I UNDERSÖKNINGARNA 1995, -97 Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid (varje vecka) Utsatt för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från chefer Har varje vecka möjlighet att lära något nytt och att utvecklas i yrket. Har de senaste 12 månaderna fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 dagar. % ANDEL MED BESVÄR P G A STRESS, PSYKISK PÅFRESTNING Alla Sjukskötersk Läkare Källa: SCB/ASS Läkare Hela sjukvården Alla yrken Risken för hot och våld är en mycket påtaglig del av många läkares arbetsmiljö. Det är en negativ stressfaktor som kan inverkar menligt på läkarens hälsa. Om någon utsätts för hot eller våld behöver denne stöd och hjälp efteråt, både rent praktiskt och genom tillfälle att bearbeta vad som hänt. Att försöka förhindra ett upprepande, att förebygga våld och hot i arbetslivet, är också en viktig uppgift. Som skyddsombud har du möjligheter att se till att det finns särskilda rutiner för att förebygga hot och våld på din klinik eller vårdcentral. Läkarförbundets Arbetslivsgrupp, ALG, har därför på initiativ av Distriktsläkarföreningen lagt ut ett exempel på hur sådana säkerhetsrutiner kan se ut på vår webbplats Här hittar du också Arbetsmiljöverkets tvingande regler om hot och våld: AFS 1993:2. 26

27 SACO har inlett ett projekt om chefernas och arbetsledarnas ställning och villkor. Skriften Höga krav och lite stöd en beskrivning av chefers arbetsvillkor har getts ut i februari I rapporten som bl a bygger på SCB:s Arbetsmiljöstatistik 1999 anges bland övriga uppgifter att drygt hälften (54 %) av cheferna upplever nästan jämt att arbetet är så stressigt det inte går att delta i några sociala samtal eller över huvud taget tänka på annat än sina uppgifter. Läkaren är den enda yrkesgruppen som har det än mer besvärligt. Nästan 70 % av läkarna uppger att de inte har tid med annat än att fokusera på arbetsuppgiften. Bilden till höger visar uppgifterna i diagram. Kollegialt nätverk Läkarförbundets Kollegiala nätverk har listat den typ av frågeställningar som var mest frekventa år Antalet kontakter med läkare var totalt 487 under året. Privata problem (25 %) Sjukdom (10 %) Utbrändhet (8%) HAR MINST HALVA ARBETSTIDEN SÅ STRESSIGT ATT MAN INTE HIN- NER PRATA ELLER TÄNKA PÅ ANNAT ÄN ARBETE % Annat (4 %) Chefer Läkare Genomsnitt Missbruk (4 %) Ansvarsärenden (13 %) Mobbning (16 %) Div. arbetsrelaterat (20 %) Anestesiologer Docent Torsten Gordh och professor Kurt Svärdsudd har undersökt anestesiologers och andra läkares medeldödsålder och den relativa risken att avlida under den aktuella tidsperioden. Undersökningen visar en klart negativ bild för anestesiologerna. Med anledning härav har Svensk förening för Anestesioch Intensivvård (SFAI) och Läkarförbundet tagit fram en gemensam handlingsplan för att förbättra anestesiologernas arbetslivsvillkor m.m. Den finns att hämta på Samtliga undersökningar indikerar att läkares arbetsvillkor i många fall är för belastande och att åtgärder måste vidtas för att förbättra dessa villkor. 27

28 Arbetstider, hälsa och säkerhet. Forskningsrapporten Arbetstider, hälsa och säkerhet av Torbjörn Åkerstedt, professor vid Institutet för psykosocial medicin KI, ger en mycket värdefull kunskap om de nu kända hälsoeffekterna av jour och nattarbete. Rapporten är ett utmärkt underlag för att diskutera lokala arbetstidslösningar och förändringar av joursystem. Den lyfter också fram viktiga områden där det behövs mer forskning kring arbetstider och hälsa inom sjukvården. Du kan beställa rapporten från IPM:s webbplats under rubriken Stessforskningsrapporter. Belastande faktorer i arbetsmiljön Nedan följer en uppräkning av vilka faktorer som kan vara belastande arbetsförhållanden för läkare. Kan man identifiera bristerna är det sedan mycket lättare att påbörja arbetet med att åstadkomma förbättringar. Listan är lång, men så här illa ser det inte ut överallt inom sjukvården. Orsaker Arbetets organisation oklara direktiv, ansvar, resurser och befogenheter onödiga eller felaktiga rutiner felaktig/oklar arbetsfördelning bristande inflytande över det egna arbetet bristande inflytande över förändrings- och utvecklingsarbete bristande information om både den egna arbetssituationen och verksamheten i stort oklara mål för verksamheten 28

29 Psykisk arbetsmiljö avsaknad av kollegialt stöd/samarbete våld och hot avsaknad av krishantering, stöd vid felbehandling/anmälan HSAN ensamarbete arbetsförhållanden som inte är anpassade till både män och kvinnor avsaknad av individuell arbetsanpassning Fysisk arbetsmiljö dåliga lokaler expeditioner jourrum buller, ventilation, ljus anestesigaser ergonomiska problem farliga ämnen Arbetstidsrelaterade problem långa arbetspass övertid bristande flexibilitet dåliga scheman bristande tid för återhämtning obefintliga raster och pauser, korta eller obefintliga luncher svårigheter att få tillgång till mat under obekväm arbetstid Brister hos arbetsledningen underbemanning bristande kunskaper om arbetsmiljöfrågor hos arbetsledningen hög arbetsbelastning bristande handledning, introduktion bristande/osystematisk kompetensutveckling 29

30 Bilaga 1: Framställan enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen. Exempel: Till Landstinget i x-län Att: Sjukhusdirektör NN Begäran om åtgärder enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen. Vid sjukhusets akut- och kirurgavdelningar saknar cheferna erforderliga kunskaper för att en god arbetsmiljö skall kunna åstadkommas. Med stöd av 6 kap 6a arbetsmiljölagen och 7 Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete yrkar jag att landstinget tillser att cheferna erhåller god kännedom om innehållet i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt de föreskrifter utgivna av Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten. Cheferna behöver i övrigt kunskaper om arbetets risker, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt insikt i hur människan reagerar i olika situationer och de hälsomässiga effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling m m. Frågan om kunskaper i arbetsmiljöfrågor har varit uppe på ett par möten med sjukhusets övergripande samverkansgrupp utan att några åtgärder vidtagits eller aviserats. Företrädare för arbetsgivaren har i samverkansgruppen förklarat att man inte i sig har något att erinra mot kravet men att ekonomiska resurser saknas. Undertecknad önskar skriftligt besked om åtgärder senast om tre veckor. En ledarskapskurs med tyngdpunkten förlagd till arbetsmiljöfrågor kan rekommenderas. Landstingshälsan kan vara en lämplig arrangör för en sådan kurs. Med vänlig hälsning NN Skyddsombud Kopia : Läkarföreningen och ledamöterna i samverkansgruppen 30

31 Bilaga 2: Framställan enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen. Exempel: Till Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöinspektionen i.. distrikt Begäran om ingripande av Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a arbetsmiljölagen. Vid akut- och kirurgavdelningar vid Landstingets sjukhus i ZZ saknar cheferna erforderliga kunskaper för att en god arbetsmiljö skall kunna åstadkommas. Med stöd av 6 kap 6a arbetsmiljölagen och 7 Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt miljöarbete har jag yrkat att landstinget skall tillse att cheferna erhåller god kännedom om innehållet i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt de föreskrifter utgivna av Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten. Cheferna behöver i övrigt kunskaper om arbetets risker, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt insikter i hur människan reagerar i olika situationer och de hälsomässiga effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling m.m. Yrkandet har inte lett till något påtagligt resultat. Kopia på framställan bifogas. Frågan om chefernas kunskaper i arbetsmiljöfrågor har tidigare varit uppe på ett par möten med sjukhusets övergripande samverkansgrupp utan att några åtgärder vidtagits eller aviserats. Jag yrkar nu med stöd av 6 kap 6a arbetsmiljölagen att Arbetsmiljöverket förelägger Landstinget att vidta åtgärder i enlighet med ovan angivet krav. Med vänlig hälsning NN Skyddsombud Kopia: Läkarföreningen, Landstinget, Sjukhusdirektör NN, ledamöterna i samverkansgruppen. 31

32 Bilaga 3 ARBETSMILJÖROND PÅ ETT NYTT SÄTT Ett sätt att förebygga, uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön. Viktiga utgångspunkter är: >> Arbetsmiljön är ett samspel mellan individ och omgivning och kan upplevas olika av olika individer. >> En arbetsmiljörond skall i första hand genomföras av dem den berör där finns ofta kunskap och lösningar. >> Var och en skall ges möjlighet att uttrycka sin egen syn på arbetsmiljön. >> Att samtala och diskutera kring arbetsmiljö kan i sig vara ett sätt att förebygga problem. >> En arbetsmiljörond är inte ett forum för konfliktbearbetning. Eventuella konflikter kan konstateras och formuleras men skall sedan lösas på annat sätt. >> Innan man genomför en arbetsmiljörond skall arbetsledare, skyddsombud/annan facklig företrädare och all personal ha kunskap om dess syfte och upplägg. Var förs samtalen? Inom många organisationer väljer man enkäter för att ta reda på hur arbetsmiljön ser ut. Formulär delas ut, medarbetare svarar anonymt, svaren sammanställs och återförs sedan i form av siffror och staplar till medarbetarna. Svaret är; alltför sällan på formella möten som t.ex. arbetsplatsträffar utan oftare i korridorerna eller i fikarummet. Naturligtvis är sådana samtal också viktiga men det ger inte tillfälle för alla att komma till tals. Tyvärr är det inte heller ovanligt att man i personalgrupper undviker att tala öppet med varandra om det blir problem särskilt vad gäller samarbete och relationer. Istället 32

33 pratar man med någon eller några bakom stängda dörrar. Detta bidrar lätt till att problemen växer till svart/vitt tänkande, skvaller, ryktesspridning och otrygghet bland medarbetarna och blir svårare att hantera. Hur går man tillväga? >> Arbetsledare, skyddsombud eller andra fackliga företrädare och medarbetare bestämmer tidpunkt för arbetsmiljörond. Den kan genomföras i anslutning till arbetsplatsträff eller i särskilt forum och tar ungefär 3 timmar i anspråk. >> Skall arbetsmiljöronden vara enbart för läkarna eller skall den genomföras tillsammans med övriga personalkategorier på enheten? Flera faktorer kan ha betydelse för vad man föredrar, t ex hur organisationen är uppbyggd. I vissa fall kan det falla sig helt naturligt att genomföra ronden tillsammans med andra yrkesgrupper och i andra inte. Vi tror att det i början kanske är bra att ha arbetsmiljöronder med enbart läkare men att gemensamma ronder på sikt ger bättre förutsättningar till en god och hållbar arbetsmiljö för alla. >> Diskussionsfrågor delas ut till var och en minst en vecka i förväg så att alla ges möjlighet att reflektera över sina synpunkter och vid behov ta fram egna frågor. Förslag på diskussionsfrågor, se sid 31. >> Personalen delas upp i smågrupper (max 8 i varje) för att gå igenom diskussionsfrågorna och eventuella andra arbetsmiljöfrågor som man tycker är viktiga att diskutera. Det kan vara bra att utse en i gruppen som sedan återför gruppens synpunkter vid återsamlingen. >> Arbetsledaren är ordförande vid det återsamlande mötet där all personal och skyddsombud, eller annan facklig företrädare, närvarar. På mötet tar man upp: Aktuella frågor och problem Förslag på förändringar och åtgärder Förslag på vem som ansvarar för vilka åtgärder Tidsplan 33

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Förord Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet både för arbetsgivare och anställda,

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer