målområde 4 Hälsa i arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "målområde 4 Hälsa i arbetslivet"

Transkript

1 målområde 4 Hälsa i arbetslivet Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:03 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm, 2011

4 Innehåll 3 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning Arbetslivet har stor betydelse för hälsan 6 Viktigt med fortsatta insatser för en bättre psykosocial arbetsmiljö 6 Tydliga skillnader i hälsa och arbetsvillkor mellan grupper i arbetslivet 7 Genomförda åtgärder och nya förslag 7 9 Summary Working life is of extensive importance to health 9 Continued psychosocial work environment improvement efforts important 9 Clear differences in health and employment conditions between groups in working life 10 Performed measures and new proposals DEL 1. INLEDNING Arbetsliv och hälsa 14 Faktorer som påverkar psykosocial arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet DEL 2. SAMBAND MELLAN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 23 DEL 3. UTVECKLINGEN AV DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN OCH HÄLSAN I ARBETSLIVET Arbetsrelaterade hälsoutfall (effekter) 24 Arbetsskador 24 Självskattad arbetsorsakad ohälsa 26 Psykosociala arbetsmiljöfaktorer (tillstånd) 31 Krav, inflytande och stöd i arbetet 31 Trivsel i arbetet 32 Utbildning och lärande (påverkansfaktor) 35 Anställningstrygghet (påverkansfaktor) 36 Andel behovsanställda 36 Oro för att förlora arbetet 37

5 Återhämtning mellan arbetspass (påverkansfaktor) 39 Systematiskt arbetsmiljöarbete och företagshälsovård (åtgärd) DEL 4. SKILLNADER I PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA MELLAN OLIKA GRUPPER 47 DEL 5. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER OCH RESULTAT Harmonisering av regler och föreskrifter om arbetsmiljö 49 Internationella satsningar på arbetsmiljö och hälsa 49 Arbetsmiljöverkets riktade insatser 50 Myndighetsinitiativ i styrdokument och utredningar 50 Arbetsmiljömärkning 51 Forskning om arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser 52 Riskbruksprojektet samt projekt för folkhälsa och regional utveckling 52 Hälsofrämjande projekt 53 Analys av resultat och genomförda åtgärder DEL 6. REKOMMENDATIONER TILL FRAMTIDA ÅTGÄRDER Utveckla indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet 59 Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer 60 Utveckla företagshälsovårdens roll för ökad hälsa i arbetslivet 61 Införa en ny modell för arbetsmiljötillsyn 62 Utveckla redovisningen av sjukfrånvaro och personalekonomiska indikatorer i organisationer 62 Införa kunskap om hälsa och arbetsmiljö i strategiska utbildningar 63 Förstärka forskningen och kunskapsförmedlingen om hälsa i arbetslivet 63 Prioriteringar Referenser

6 Förord Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Den första rapporten gavs ut år 2005 och den andra i november Den folkhälsopolitiska rapporteringen har två huvudsyften. Det första är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen enklare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller underlagsmaterial som har tagits fram inom målområde 4 hälsa i arbetslivet. I rapporten avgränsas målområdet främst till psykosociala arbetsmiljöfaktorer och faktorer som anställningstrygghet, utbildning och lärande samt återhämtning mellan arbetspass. Rapporten behandlar också institutionella faktorer som tillgång till företagshälsovård och systematiskt arbetsmiljöarbete. Rapporten har arbetats fram av Stig Vinberg vid Avdelningen för analys och uppföljning. Den har granskats av Statens folkhälsoinstituts interna sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport Underlaget till utvecklingen av de faktorer som redovisas i rapporten kommer främst från Arbetsmiljöverket. Prioriterade förslag till framtida åtgärder har stämts av med Arbetsmiljöverket. Vetenskaplig granskare har varit Ola Leijon, medicine doktor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Östersund, mars 2011 Sarah Wamala Generaldirektör M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 5

7 Sammanfattning Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport Huvudrapporten Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar utkom i november Arbetslivet har stor betydelse för hälsan Arbetslivet berör många människor under en stor del av livet och har därför stor betydelse för folkhälsan på flera sätt. Människors hälsa påverkas av arbetsmiljön, men också av till exempel anställningsformer och möjligheten att skapa balans mellan arbetslivet och fritiden. I flera aktuella politiska styrdokument konstateras att arbetsmiljön är viktig för enskilda individers hälsa och välbefinnande, för verksam heternas utveckling och därmed även för förutsättningarna för tillväxt. Hälsa i arbetslivet är därför ett särskilt målområde inom folkhälsopolitiken, och det poängteras att arbetsplatsen är en betydelsefull arena för förebyggande insatser som omfattar både direkt arbetsrelaterade faktorer och hälsorelaterade levnadsvanor. I denna rapport avgränsas målområdet hälsa i arbetslivet främst till psykosociala arbetsmiljöfaktorer och faktorer som anställningstrygghet, utbildning och lärande samt återhämtning mellan arbetspass (balansen mellan arbetslivet samt hem- och familjearbetet/fritiden). Rapporten behandlar också institutionella faktorer som tillgång till företagshälsovård och systematiskt arbetsmiljöarbete. De arbetshälsorelaterade utfall som analyseras omfattar anmälda arbetsskador och rapporterade arbetsorsakade besvär. Viktigt med fortsatta insatser för en bättre psykosocial arbetsmiljö Utvecklingen när det gäller studerade faktorer visar på såväl positiva som negativa tendenser. Antalet anmälda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar har till exempel minskat under senare år, liksom andelen personer som rapporterar arbetsorsakade besvär. Dessutom har andelen personer som fått utbildning på betald arbetstid under det senaste året ökat, bland både kvinnor och män. Det behövs dock fortsatta hälsofrämjande insatser när det gäller psykosociala arbetsmiljöfaktorer, eftersom en stor andel individer upplever höga arbetskrav, lågt inflytande och bristfälligt socialt stöd. Många individer uppger också oro för att förlora arbetet och bristande återhämtning mellan arbetspass, vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Resultaten visar även att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte har fått tillräckligt genomslag, och att framför allt de mindre företagen saknar tillgång till företagshälsovård. 6 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

8 Tydliga skillnader i hälsa och arbetsvillkor mellan grupper i arbetslivet Resultaten avseende flera studerade indikatorer pekar på tydliga skillnader mellan kvinnor och män, olika yrkesgrupper och företagsstorlekar. Kvinnor anger till exempel högre andel arbetsorsakade besvär, högre arbetskrav och lägre inflytande i arbetet än vad män gör. Kvinnorna anger också sämre värden än män när det gäller arbetstrivsel, utveckling i arbetet, anställningstrygghet och trötthet efter arbetet. Samtidigt finns det positiva tendenser för kvinnor: de anmäler färre arbetsolyckor, och de upplever i högre grad än män att de får socialt stöd i arbetet och utbildning på betald arbetstid. Andra skillnader är att högutbildade och högre tjänstemän trivs bättre med arbetet än lågutbildade och personer som tillhör kategorin arbetare. Personer med låg kontantmarginal och personer födda utanför Norden upplever också lägre grad av arbetstrivsel och högre grad av oro för att förlora arbetet än personer med hög kontantmarginal och personer födda i Norden. Det finns också tendenser till skillnader i arbetsorsakade besvär mellan olika länsgrupper, men dessa måste tolkas med försiktighet då olika bakgrundsfaktorer kan variera mellan länsgrupperna. Genomförda åtgärder och nya förslag I rapporten redovisas övergripande vilka åtgärder och insatser som genomförts under senare år för att förbättra hälsan och villkoren i arbetslivet. Flera politiska initiativ har tagits, och flera forskningssatsningar och projekt kring hälsa i arbetslivet har startats och delvis genomförts. Men en hel del av förslagen från Folkhälsopolitisk rapport 2005 om ökad hälsa i arbetslivet är inte genomförda. De handlade om psykosociala arbetsmiljöfaktorer, men också om förstärkta insatser för att bygga upp kunskap om hälsa i arbetslivet och om hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. I denna rapport ger Statens folkhälsoinstitut förslag på nya områden för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Förslagen handlar till exempel om att utveckla indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet, öka implementeringen av modeller för hälsofrämjande organisationer, utveckla företagshälsovårdens roll, förbättra den personalekonomiska redovisningen, förstärka forskningen och kunskapsförmedlingen, göra strategiska satsningar på regional och lokal nivå samt göra jämställdhetsinriktade satsningar för särskilda grupper. Följande tre förslag bedöms som särskilt angelägna: 1. Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet och Arbetsmiljöverket får i uppdrag att ta fram indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet. Indikatorerna bör även visa hur den arbetsrelaterade hälsan fördelar sig i olika befolkningsgrupper. Arbetet bör ske i samråd med berörda centrala myndigheter. 2. Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att förstärka arbetet med att implementera modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 7

9 på såväl nationell som regional och lokal nivå. Arbetet bör ske i samråd med berörda aktörer. 3. Statens folkhälsoinstitut föreslår att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att stimulera företagshälsovården när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser finna former för att öka tillgången till företagshälsovård, särskilt i små organisationer och företag. Arbetet bör ske i samråd med andra berörda aktörer. I rapportens avslutande kapitel ger vi ytterligare fyra förslag som gäller tillsyn av arbetsmiljön, personalekonomiska indikatorer, strategisk utbildning samt forskning och kunskapsförmedling avseende hälsa i arbetslivet. 8 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

10 Summary Objective domain 4: Health in working life Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report is one of 21 sub-reports related to the Public Health Policy Report The summary report Public Health Policy Report 2010: Public health of the future everyone s responsibility was published in November Working life is of extensive importance to health Working life is a concern for many individuals during a considerable part of life and is therefore of extensive importance to public health. Besides work environment factors, employment conditions and possibilities to balance work and leisure time are of importance to individual health. In several recent political documents, it is stated that the working environment is an important issue for both the health and well-being of individuals and the development and growth of organisations. Health in working life is therefore a special objective domain in the public health policy, and it is pointed out that the workplace is an important arena for preventive measures which, apart from work-related factors, also consist of health-related living conditions. In this report, determinants for work-related health are primarily limited to psychosocial work environment factors and underlying factors such as job security, education, learning and recuperation between shifts. Institutional factors such as access to occupational health services and systematic work environment management are also studied. The analysed work-related health outcomes are reported occupational accidents and work-related disorders. Continued psychosocial work environment improvement efforts important The trend concerning studied indicators shows both positive and negative tendencies. Improvements in recent years can be noted for reported work-related accidents and diseases, and the proportion of individuals reporting work-related disorders. The percentage of individuals reporting that they received education in the past 12 months has increased, among both men and women. However, there are indications that it is important to continue with health promotion measures concerning psychosocial work-environment factors; the percentage of individuals that perceive high job demands, low influence over work and insufficient social support is high. An increasing number of people report that they are worried about losing their jobs and M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 9

11 insufficient recuperation between shifts, which can negatively affect psychosocial working conditions. Results also show that systematic work environment management has not had an adequate impact and that small workplaces in particular lack access to occupational health services. Clear differences in health and employment conditions between groups in working life Results for several studied indicators indicate clear differences between men and women, different occupational groups and workplace sizes. One evident pattern is that women report work-related disorders, high job demands and low influence over work to a higher degree than men. Women also report lower ratings concerning job satisfaction, job development, job security and tiredness after work. However, there are also positive tendencies for women: they account for a lower proportion of reported occupational accidents, perceive more social support at work and get more paid on-the-job training to a greater extent than men. Other differences are that those with a high level of education and those in upper-level white-collar jobs report greater job satisfaction than those with little education and blue-collar jobs. Individuals with restricted financial margins and those born outside the Nordic countries experience a lower degree of job satisfaction and a higher degree of worry of losing their jobs compared with groups that have large financial margins and those born in the Nordic countries. When it comes to analysed regional groupings, there tend to be differences in work-related disorders, but these results must be interpreted with caution because different background factors can vary between different regional groupings. Performed measures and new proposals The report provides an overall presentation of measures performed to improve health and working conditions in recent years. Although several political initiatives, working life research and projects concerning health in working life have been initiated and have been partially performed in recent years, it must be noted that several of the proposals regarding health in working life in the Public Health Report 2005 have not been implemented. These proposals were partially related to psychosocial work environment factors, as well as more knowledge about health in working life and workplace health promotion. Proposals of future areas are presented for the national, regional and local levels. These proposals concern developing indicators for monitoring health in working life, increasing the implementation of models for health-promoting organisations, developing occupational health services, human resource accounting, stronger research and strategic measures on the regional and local levels, and measures for equity concerning vulnerable groups in working life. The following proposals are deemed to be particularly important: 10 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

12 1. The Swedish National Institute of Public Health proposes that the institute and the Swedish Work Environment Authority be assigned to develop indicators to monitor health-related factors in working life. These indicators shall also show the distribution of work-related health among different groups in working life. The work should be performed in consultation with other relevant authorities. 2. The Swedish National Institute of Public Health proposes that the institute be assigned to strengthen work on implementing models to create health-promoting organisations on a national, regional and local level. The work should be performed in consultation with other relevant actors. 3. The Swedish National Institute of Public Health proposes that the Swedish Work Environment Authority be assigned to stimulate occupational health services with regard to measures related to promotion, prevention and rehabilitation, and to develop strategies to improve access to occupational health services, particularly among small organisations and enterprises. The work shall be performed in consultation with other relevant actors. Apart from the these proposals, the final part of the report presents four other proposals concerning supervision of the work environment, human resource indicators, strategic education initiatives, and research and knowledge distribution regarding health-related areas in working life. M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 11

13

14 1 INLEDNING Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden (faktaruta 1) är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (proposition 2002/03:55 och 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Faktaruta 1. Folkhälsopolitikens övergripande mål och de elva målområdena

15 Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden (se nedan) är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (proposition 2002/03:55 och 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Arbetsliv och hälsa Arbetslivet berör många människor under en stor del av livet och har därför betydelse för folkhälsan på flera sätt. Människors hälsa påverkas av arbetsmiljön, men också av till exempel anställningsformer och möjligheterna att skapa balans mellan arbetsliv och hem- och familjearbete samt fritid (Statens folkhälsoinstitut, 2005a; 2005b). Arbetslivet har förändrats under senare år. Globalisering och avregleringar innebär ökad konkurrens och krav på flexibilitet, och informationsteknologin löser upp arbetets tidsmässiga och rumsliga gränser. Därmed ökar kraven på att organisationer anpassar sig efter nya villkor, och det behövs fler utbildningsinsatser. I Sverige har allt fler börjat arbeta inom tjänstesektorn, vilket innebär förändringar i arbetskraftens sammansättning. Den genomsnittliga utbildningsnivån har ökat och arbetskraftsdeltagandet är högt, med en hög andel förvärvsarbetande kvinnor. Samtidigt har flera grupper svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel personer med utländsk bakgrund, personer med någon form av funktionsnedsättning och ungdomar (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap [FAS], 2009a). I den senaste folkhälsopolitiska propositionen (2007/08:110) konstateras att arbetsmiljön är viktig för enskilda individers hälsa och välbefinnande, för verksamheternas utveckling och därmed även för tillväxten och konkurrensen. Hälsa i 14 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

16 arbetslivet är därför ett särskilt målområde inom folkhälsopolitiken. I propositionen poängteras också att arbetsplatsen är en betydelsefull arena för förebyggande insatser som, förutom direkt arbetsrelaterade faktorer, även omfattar hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor. I flera aktuella utredningar (Ds 2008:16; SOU 2009:47; SOU 2009:93) om den framtida arbetslivspolitiken konstateras att en dålig arbetsmiljö är ett kostsamt problem för individer, organisationer och samhället. Arbetsmiljön kan också ses som ett framtida konkurrensmedel i och med den förväntade arbetskraftsbristen, kommande generationers krav på ett utvecklande arbete och ett ökat fokus på organisationers sociala ansvar. I regeringens skrivelse (2009/10:248) om en förnyad arbetsmiljöpolitik redovisas en nationell handlingsplan med prioriterade områden för år Arbetet ska inriktas på att arbetsmiljöns positiva, verksamhetsmässiga och hälsofrämjande effekter synliggörs samt att det riskförebyggande arbetet stärks. Vidare kan organisationer tjäna på att investera i humankapital och medarbetarnas hälsa, enligt senare års forskning (Sockoll, Kramer, & Bödeker, 2009; SOU 2009:47; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Arbetsmiljöproblem kan också leda till betydande kostnader för individer och samhället, även om den nationalekonomiska forskningen på området är begränsad (Arbetsmiljöverket, 2010d). På internationell nivå pekar Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (World Health Organization, 2008) på att sysselsättning och arbetsförhållanden har stor betydelse för hälsa och jämlikhet i hälsa. Goda arbetsförhållanden kan stärka individers ekonomi, sociala status, personliga utveckling, sociala relationer och självförtroende samt skydda mot fysiska och psykosociala risker. Åtgärder mot arbetsrelaterade ojämlikheter kan ge direkta hälsokonsekvenser, men rapporten pekar också på arbetets betydelse för att minska ojämlikheter på grund av kön, etnicitet, ålder och socioekonomiska aspekter. Rapporten slår vidare fast att flera sysselsättningsrelaterade förhållanden har samband med sämre hälsa, exempelvis arbetslöshet och tidsbegränsade anställningar. Fortfarande innebär också faktorer som stress, orimliga arbetskrav, begränsat handlingsutrymme och arbetsrelaterade olyckor allvarliga risker för hälsan. Flera förhållanden visar att det behövs fortsatta insatser för att förbättra hälsan i arbetslivet (Arbetsmiljöverket, 2010a; 2010b; 2010c; 2010e): Omkring arbetsskador anmäls varje år. Runt var fjärde arbetstagare anser sig drabbad av besvär till följd av arbetet som gör det svårt att klara av jobbet eller utföra det dagliga hemarbetet. Omkring hälften av alla arbetstagare upplever att de inte kan påverka sin arbetstakt under minst halva arbetstiden, och runt en tredjedel menar att de aldrig eller nästan aldrig får stöd och uppskattning av sina överordnade. Fortfarande anger drygt hälften av arbetstagarna att det inte bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats. Ungefär en tredjedel av arbetstagarna anger att de inte har tillgång till företagshälsovård, och tillgången är särskilt låg bland anställda i små företag. M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 15

17 Målområdet hälsa i arbetslivet berör flera politikområden: folkhälsa, arbetsmarknad, jämställdhet och socialförsäkring. I denna rapport avgränsar vi målområdet till främst psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningstrygghet, återhämtning mellan arbetspass samt arbetsrelaterade hälsoutfall i form av arbetsskador och arbetsorsakade besvär. Faktorer som påverkar psykosocial arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet I det här avsnittet beskriver vi en modell för relationer mellan de faktorer och indikatorer som vi analyserar i rapporten. Arbetsmiljöfaktorer är ett samlingsnamn för faktorer som rör individers arbetsförhållanden. Det handlar till exempel om tekniska eller fysiska faktorer, ergonomiska faktorer, psykosociala faktorer och organisatoriska förhållanden. I denna rapport avgränsar vi analyserna till främst psykosociala arbetsmiljöfaktorer ( tillstånd enligt modellen i figur 1) samt anställningstrygghet, återhämtning mellan arbetspass samt utbildning och lärande i arbetet ( påverkansfaktorer enligt modellen i figur 1). Anställningstrygghet fokuserar här på arbetstagarnas upplevelse, medan de arbetsmarknadspolitiska aspekterna tas upp under målområde 2, ekonomiska och sociala förutsättningar. Återhämtning mellan arbetspass handlar vidare om individens möjligheter att hantera arbetets belastningar och positiva aspekter i förhållande till familjen och annat som rör fritidslivet. Dessutom berör vi några systemaspekter som handlar om tillgång till företagshälsovård och systematiskt arbetsmiljöarbete ( åtgärder enligt modellen i figur 1). De arbetsrelaterade hälsoutfall som analyseras omfattar arbetsskador och arbetsorsakad ohälsa ( effekter i modellen i figur 1). De indikatorer som vi använder för att mäta hälsa i arbetslivet utvecklades i Folkhälsopolitisk rapport 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2005a; 2005b). Utöver dessa indikatorer använder vi indikatorer för arbetstrivsel, utbildning och lärande i arbetet samt oro för att förlora arbetet. I den fortsatta analysen fokuserar vi alltså främst på några psykosociala faktorer i arbetsmiljön och på några arbetsrelaterade hälsoutfall. Denna avgränsning motiveras av signaler på tilltagande psykosociala arbetsmiljöproblem i dagens arbetsliv, men innebär brister då vi inte närmare analyserar fysiska och ergonomiska faktorer samt arbetsorganisatoriska faktorer. Se Arbetsmiljöverkets rapporter om arbetsmiljö, arbetsorsakade besvär och arbetsskador för en mer omfattande analys (Arbetsmiljöverket, 2010a; 2010b; 2010c). I figur 1 beskrivs möjliga relationer mellan ovan nämnda faktorer sorterade i drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd, effekter och åtgärder utifrån en så kalllad DPSIR-modell 1 (European Environmental Agency, 1999). Modellen är inte en orsaksmodell som sammanfattar alla drivkrafter och påverkansfaktorer för de stu- 1. D = driving forces (drivkrafter); P = pressure (påverkansfaktorer); S = state (tillstånd); I = impact (effekter); R = respons (åtgärder). 16 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

18 derade tillstånden och effekterna, utan mer en förenklad modell för faktorer som påverkar psykosocial arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. Man bör dock komma ihåg att sambanden är komplexa mellan åtgärder och drivkrafter, påverkansfaktorer, psykosociala faktorer och arbetsrelaterade hälsoutfall. De kan till exempel variera bland olika yrkesgrupper och organisationer. Figur 1. Modell för åtgärder, drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd och effekter för målområdet hälsa i arbetslivet, med särskilt fokus på psykosociala faktorer. Drivkrafter Normer och lagar Värderingar Ekonomiska villkor Teknologiska förändringar Arbetskraftsutbud Utbildningsnivå Påverkansfaktorer Arbetsorganisatoriska faktorer/ledarskap Utbildning och lärande i arbetet Anställningstrygghet Återhämtning mellan arbetspass Attityder och beteenden Åtgärder och styrmedel Nationell strategi/ styrdokument/ handlingsplaner Ekonomiska styrmedel Lagstiftning/standarder Företagshälsovård/andra konsultativa insatser Systematiskt arbetsmiljöarbete Attitydpåverkande insatser Forskning om hälsa i arbetslivet Tillstånd Psykosociala arbetsmiljöfaktorer Krav, inflytande, stöd i arbetet Arbetstrivsel Effekter Arbetsskador Självskattad arbetsorsakad ohälsa M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 17

19 Av modellen framgår att psykosociala arbetsmiljöfaktorer (tillstånd), som i sig består av ett flertal faktorer, påverkar olika hälsorelaterade utfall (effekter). De indikatorer som används när det gäller den psykosociala arbetsmiljön är arbetstagares upplevelser av krav, inflytande, stöd och trivsel i arbetet (Theorell, 2003). De effektrelaterade indikatorerna handlar om arbetstagares upplevelser av arbetsorsakade besvär, belastningsbesvär och stressrelaterade besvär (Arbetsmiljöverket, 2010b) samt mer objektiva indikatorer som arbetsolycksfall och anmälda arbetssjukdomar (Arbetsmiljöverket, 2010c; 2010e). De påverkansfaktorer som främst gäller den psykosociala arbetsmiljön rör arbetsorganisation, ledarskap, anställningstrygghet, återhämtning och balans mellan arbetsliv samt hem- och familjearbete och fritid samt attityder och beteenden hos ledare och medarbetare (Oxenstierna, Widmark, Finnholm, & Elofsson, 2008). I de arbetsorganisatoriska faktorerna inkluderas exempelvis möjligheter till utbildning och lärande. Vidare påverkar attityder och beteenden bland ledare och medarbetare olika psykosociala förhållanden, men också ergonomiska förhållanden och säkerhetsfrågor, och därmed risken för olycksfall och skador. Dessa faktorer påverkar var för sig och sammantaget arbetsmiljön på olika sätt påverkan skiljer sig åt mellan olika branscher och olika typer av organisationer. Flera av påverkansfaktorerna är i sin tur beroende av samhälleliga drivkrafter. Anställningstryggheten påverkas av den ekonomiska utvecklingen och eventuella ekonomiska kriser. Normer i form av arbetsmiljölagstiftning ger en gemensam grund för kraven på arbetsmiljön som ledare och medarbetare ska följa. Rådande värderingar kan exempelvis påverka hur män och kvinnor söker sig till olika typer av yrken eller vilken typ av ledarskap som utövas. Antalet utbildningsplatser i olika skolor och högre utbildningsinstanser ger ett arbetskraftsutbud som ska stämma mot en förväntad framtida efterfrågan på arbetsmarknaden. Trendbrott i den tekniska utvecklingen kan snabbt förändra efterfrågan på kompetenser och arbetskraft. Människors utbildningsnivå påverkar deras yrkesval, vilket i sin tur kan påverka deras framtida arbetsmiljöförhållanden och hälsa. Åtgärder och styrmedel kan handla om politiska strategier och styrning, ekonomiska styrmedel, lagstiftning, konsultativa insatser, attitydpåverkande insatser och forskning. Dessa åtgärder påverkar flera av de drivkrafter som är aktuella, till exempel normer och värderingar i arbetslivet och arbetskraftsutbud (SOU 2009:47; 2009:93). Drivkrafterna kan också vara relaterade till exempelvis ekonomiska villkor på samhälls- och organisationsnivå. De åtgärder som genomförs påverkar drivkrafterna, men kan också ha direkt betydelse för de påverkansfaktorer som är aktuella. De effekter som studeras när det gäller hälsorelaterade utfall utgör också underlag för omprövning och utveckling av fortsatta insatser och åtgärder. 18 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

20 2 SAMBAND MELLAN PSYKO- SOCIAL ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

21 I det här avsnittet redovisar vi övergripande forskning om sambanden mellan de studerade faktorerna och arbetsrelaterade hälsoutfall. Beskrivningen är inte systematisk, utan syftar mer till att exemplifiera forskning av relevans för det aktuella målområdet och de psykosociala arbetsmiljöfaktorer som fokuseras i analysen. Några viktiga resultat är följande: Det vetenskapliga stödet är starkt för att arbetsmiljöfaktor påverkar människors hälsa, men sambanden är komplexa mellan påverkansfaktorer, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och hälsa. Det finns systematiska variationer i anställdas hälsa mellan olika typer av arbetsplatser och arbetsgivare. Detta tyder på att arbetsplatsrelaterade faktorer har stor betydelse för hälsan. Forskning visar att orimliga arbetskrav, bristande inflytande och dåligt socialt stöd har samband med ett flertal ohälsoutfall. Arbetsorganisatoriska förändringar, anställningstrygghet och återhämtning mellan arbetspass är betydelsefulla påverkansfaktorer för psykosociala aspekter i arbetsmiljön. Forskning visar att hälso- och arbetsmiljöinriktade åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Arbetslivet har stor betydelse för människors hälsa och välstånd. Ett högt arbetskraftsdeltagande är alltså värt att eftersträva, och då krävs att personer med funktionsnedsättning, med olika sjukdomar och i olika åldrar kan delta (FAS, 2009a). I många fall finns också ett starkt och väldokumenterat vetenskapligt stöd för enskilda arbetsmiljöfaktorers effekt på hälsan, eller för effekten av ett fåtal faktorer i kombination (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Människors arbetsförmåga kan till exempel försämras markant av fysiska arbetsmiljöfaktorer som störande ljud, olämpliga arbetsställningar, vibrationer, relativt små avvikelser från optimal temperatur och icke optimal belysning. Sådana försämringar medför i sin tur en motsvarande produktivitets- och kvalitetsförlust (SOU 2009:47). Ofta kan det dock vara svårt att värdera hur faktorerna verkar samtidigt, deras inbördes relativa vikt och eventuella synergieffekter, i förhållande till olika hälsoutfall. Förhållanden på arbetet interagerar också med omständigheter utanför arbetet, vilket sammantaget bidrar till hälsa eller ohälsa (Ibid.). Men det finns systematiska variationer i hälsa och sjukfrånvaro mellan olika arbetsplatser och arbetsgivare, vilket tyder på att variabler på arbetsplatsen påverkar sjukfrånvaron markant (Härenstam, Marklund, Berntson, Bolin, & Ylander, 2006). Under senare år har de psykosociala och organisatoriska aspekterna också lyfts fram alltmer, bland annat i samband med rationaliseringar och hur arbetet organiseras med höga krav på tidsmässig flexibilitet (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Omfattande forskning har visat att psykosociala arbetsmiljöfaktorer som krav, inflytande och stöd i arbetet har samband med ett flertal olika hälsoutfall (Karasek & Theorell, 1990; Theorell, 2003; Oxenstierna et al., 2008). Människor riskerar till exempel ohälsa och långtidssjukskrivningar när de arbetar under höga krav 20 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

22 eller saknar möjligheter att kontrollera sin arbetssituation. Det finns också tydligt vetenskapligt stöd för att de anställdas delaktighet i arbetet är bra för deras hälsa (Theorell, 2003). Vidare visar aktuell forskning om arbetsrelaterad ojämlikhet i hälsa att låg inkomst och bristande psykosociala förhållanden, till exempel litet beslutsutrymme, har samband med olika ohälsoutfall (Toivanen, 2007). Samband mellan låg socialekonomisk status och dålig hälsa är dessutom väl belagda i tidigare forskning, och personer med låg socialekonomisk status har ofta höga arbetskrav, lågt inflytande och bristande socialt stöd (Kristensen, Eriksen, Sluiter, Starke, & Ursin, 2004). Betydelsen av socialt stöd för individers hälsa och välbefinnande diskuteras också alltmer. I arbetslivet handlar det om stöd från arbetskamrater och arbetsledare, där stöd från ledare anses vara särskilt viktigt för de anställdas hälsa (Kristensen et al., 2004; Sundin, 2009). Betydelsen av krav, inflytande och stöd i arbetet bekräftas också av några aktuella undersökningar om psykosociala aspekter i arbetsmiljön och dess relationer till hälsa. Jäktigt och psykiskt ansträngande arbete är vanligast bland både kvinnor och män som arbetar för landstinget, och i yrken där man arbetar mycket med människor (Socialstyrelsen, 2009). Stockholms läns landstings arbetshälsorapport (2007) visar till exempel att andelen högstressarbeten ökade mellan år 2002 och Med högstressarbete menas ett arbete med både höga krav och bristande inflytande. Några grupper som rapporterar psykosociala belastningar i denna rapport är unga kvinnor som kombinerar studier och arbete, kommun- och landstingsanställda, arbetslösa och utrikes födda. Vidare studerades anställda inom vård och omsorg i landstinget, kommunen och näringslivet i en rapport baserad på studier av hälsa, arbetsliv och levnadsförhållanden i Stockholms län (Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2009). Ett resultat var att en större andel kommunanställda än landstings- och privatanställda kvinnor inom vård och omsorg rapporterar dåliga arbetsförhållanden, ohälsosamma levnadsvanor och dålig hälsa. Kvinnor inom vård och omsorg rapporterar också problem i högre utsträckning än sina manliga kollegor, och kvinnliga läkare är en utsatt grupp när det gäller arbetsförhållanden och hälsa. En rapport om arbetsmiljön i statlig sektor (Arbetsgivarverket, 2008) visar vidare att anställda i staten upplever sitt arbete som mer positivt än sysselsatta i allmänhet. De tycker exempelvis att den fysiska arbetsmiljön är bättre och att arbetet är mer omväxlande, obundet och meningsfullt. En högre andel av de statsanställda upplever dock att de har för svåra arbetsuppgifter. Flera faktorer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Exempelvis visar sig organisationsförändringar (Härenstam et al., 2006; Szücs, Hemström, & Marklund, 2003) och ledarskap (Nyberg, Bernin, & Theorell, 2005) påverka såväl psykosociala arbetsmiljöfaktorer som de anställdas hälsa. I Socialstyrelsens rapport (2009) påpekas att större organisatoriska förändringar kan öka risken för depression och att upprepade nedskärningar kan leda till fler långtidssjukskrivningar. Omorganisationers negativa effekt på hälsan kan också bero på försämringar när det gäller psykosociala aspekter i arbetsmiljön snarare än på omorganisationen i sig. Oro för omorganisationer har också visat sig vara en betydande förklaring till M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 21

23 ökad risk för långtidssjukskrivning i kommunal verksamhet (Szücs et al., 2003). I de flesta fall påverkar ledarskapet den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa. Forskningen är begränsad, men studier visar på samband mellan ledarskap och till exempel sjukfrånvaro (Aronsson & Lindh, 2004; Nyberg et al., 2005), välbefinnande (Kuoppala, Lamminpää, Liira, & Vaino, 2008), självskattad hälsa (Larsson, 2010), hjärt- och kärlbesvär (Nyberg et al., 2009) samt subjektivt upplevd smärta (Fjell, Österberg, Alexandersson, Karlqvist, & Bildt, 2007). En svag anställningstrygghet kan också leda till otrygghet och risker för negativa hälsoeffekter. Samtidigt kan en alltför stark anknytning till en arbetsplats ge inlåsningseffekter och en stelare arbetsmarknad, vilket också kan leda till ohälsa, både för inlåsta arbetstagare och för dem som har svårt att komma in i arbetslivet (Allvin, Aronsson, Hagström, & Johansson, 2006; Aronsson, 2004). Olika typer av tidsbegränsade anställningar innebär en större osäkerhet och lägre grad av förutsägbarhet, vilket kan leda till sämre inflytande över arbetssituationen och stressreaktioner. Ohälsoproblemen är också vanligast i den osäkraste anställningsformen: behovsanställningar (Aronsson, 2004). En annan påverkansfaktor är möjligheten till återhämtning mellan arbetspass: bristande återhämtning kan leda till stressreaktioner, sömnstörningar och så kallade utmattningssyndrom (Åkerstedt, Kecklund, Alfredsson, & Selen, 2007). Forskning visar dessutom på samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och möjligheten till återhämtning mellan arbetspass. Psykiskt krävande arbeten med begränsat handlingsutrymme försvårar till exempel möjligheterna till vila efter arbetet (Zijlstra & Sonnentag, 2006). Insatser för att stimulera åtgärder och drivkrafter kan ge positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet i organisationer. Det visar många exempel, både i den vetenskapliga litteraturen och i berättelser från arbetsplatserna själva, enligt en genomgång av hälso- och arbetsmiljöinriktade insatser från Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (SOU 2009:47). De effektivaste insatserna är en kombination av individinriktade insatser som fysisk aktivitet på arbetstid, tekniska insatser som bättre hjälpmedel och organisatoriska insatser som ökad delaktighet bland de anställda. Forskningsresultat tyder också på att organisationer kan tjäna på att investera i humankapital, samtidigt som investeringarna förbättrar de anställdas hälsa (Arbetsmiljöverket, 2010d; SOU 2009:47; Statens folkhälsoinstitut, 2010). 22 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

24 3 UTVECKLINGEN AV DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN OCH HÄLSAN I ARBETSLIVET

25 I det här avsnittet redovisar vi utvecklingen för faktorerna i den tidigare beskrivna modellen för hälsa i arbetslivet (se figur 1). Vi vill betona att de studerade indikatorerna endast är ett urval av möjliga indikatorer för psykosocial arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. När det gäller de studerade faktorerna finns såväl positiva som negativa trender. De kan sammanfattas på följande sätt: Självskattad arbetsorsakad ohälsa har tenderat att minska under senare år, när det gäller såväl belastningsrelaterade som stressrelaterade besvär. Kvinnor anger dock oftare arbetsorsakad ohälsa än män. Runt hälften av dem som tillfrågas anger höga krav i arbetet, och en relativt hög andel män och kvinnor upplever lågt inflytande och dåligt socialt stöd. Kvinnor tenderar också att uppleva högre krav och lägre inflytande i arbetet än män. En hög andel av dem som tillfrågas anger att de trivs bra eller ganska bra med sina arbetsuppgifter. Lågutbildade, arbetare, personer med låg kontantmarginal och personer födda utanför Norden anger dock oftare en lägre grad av arbetstrivsel. Det finns fortfarande indikationer på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillgången till företagshälsovård, särskilt i mindre företag. När det gäller anställningstrygghet finns en tendens till ökad oro för att förlora arbetet, särskilt bland kvinnliga arbetare. När det gäller återhämtning mellan arbetspass anger en relativt hög andel trötthet efter arbetet och försämrade möjligheter till vila och avkoppling mellan arbetsdagarna. Arbetsrelaterade hälsoutfall (effekter) De arbetsrelaterade hälsoutfall ( effekter enligt modellen i figur 1) som vi analyserar är arbetsskador (arbetsolycksfall och arbetssjukdomar), arbetsorsakade besvär samt belastnings- och stressrelaterade besvär. De skillnader mellan grupper som vi kommenterar i detta kapitel är genomgående statistiskt säkerställda om inte annat anges (ensidigt T-test med konfidensgrad 0,95). Arbetsskador Arbetsskadestatistiken 2 visar att den arbetsrelaterade ohälsan ökade från mitten eller senare delen av 1990-talet fram till början av 2000-talet. Från början av 2000-talet visar indikatorerna antingen på en stabilisering eller på en nedgång. Benägenheten att anmäla arbetsskador har dock sannolikt förändrats på grund av ändringar i socialförsäkringssystemet, vilket kan påverka statistiken. Strängare regler för att få en arbetsskada godkänd kan tänkas ha påverkat viljan att anmäla arbetsskador (Arbetsmiljöverket, 2010e). 2. Från informationssystemet om arbetsskador, ISA. 24 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

26 För år 2009 har det (till och med första kvartalet 2010) rapporterats och registrerats totalt arbetsskador, varav huvudparten är arbetsolyckor. Dessutom har olyckor registrerats för personer på väg till eller från arbetet, och arbetssjukdomar. Jämfört med föregående år har antalet anmälda arbetssjukdomar minskat med 15 procent och antalet arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro med 9 procent (Arbetsmiljöverket, 2010c). Vidare har antalet arbetsolyckor med frånvaro per sysselsatta minskat bland både män och kvinnor (figur 2), och är nu lägre än den tidigare lägsta nivån kring mitten av 1990-talet. Av figur 2 framgår dock att skillnaderna är tydliga mellan könen: män anmäler arbetsolyckor i högre grad. Ändå minskade de anmälda arbetsolyckorna med 14 procent bland män och med 1 procent bland kvinnor mellan 2008 och Vidare är den relativa frekvensen arbetsolyckor med sjukfrånvaro högst för både män och kvinnor äldre än 55 år (Ibid.). Figur 2. Arbetsolyckor Figur 2. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro, relativa frekvenser baserade på antal per sysselsatta, Källa: Arbetsmiljöverket, bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Andel, % Kvinnor Män Det är dock oroväckande att arbetsolyckor utan frånvaro fortfarande är vanliga, med över anmälningar per år (Ibid.). Men jämfört med andra EU-länder har Sverige en låg andel arbetsolyckor den relativa frekvensen av olyckor med mer än tre sjukdagar är nästan dubbelt så hög bland kvinnor i EU (15 länder) som bland kvinnor i Sverige, och drygt tre gånger så hög bland män (Arbetsmiljöverket, 2010e). De anmälda arbetssjukdomarna har minskat under senare år. Både män och kvinnor anmälde 2009 ungefär en tredjedel så många arbetssjukdomar som Hälften av arbetssjukdomarna orsakas av belastningsfaktorer, och den näst vanligaste orsaken är organisatoriska eller sociala faktorer. De senare orsakerna är betydligt vanligare hos kvinnor än män. Antalet anmälningar ökar också med sti- M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 25

27 gande ålder, och bland män är detta tydligare än bland kvinnor. Flest anmälningar kommer från montörer (både män och kvinnor), poliser (främst män) samt undersköterskor och sjukvårdsbiträden (främst kvinnor) (Arbetsmiljöverket, 2010c). Även försäkringsbolaget AFA Försäkring, vars försäkringar omfattas av mer än tre miljoner individer, har ett stort skaderegister. Enligt den senaste rapporten från försäkringsbolaget är det totala antalet godkända arbetsolycksfall som inträffar varje år relativt konstant, och fler män än kvinnor drabbas. Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har visserligen minskat gradvis de senaste tio åren, men inte risken att drabbas av ett olycksfall som medför medicinsk invaliditet. Risken är särskilt hög i tillverknings-, byggnads- och gruvindustrin, och andelen arbetsolycksfall som beror på hot, våld eller rån har ökat något under senare år (AFA Försäkring, 2010). Självskattad arbetsorsakad ohälsa Indikatorerna för självskattad arbetsorsakad ohälsa baseras på frågor i undersökningen Arbetsorsakade besvär, som Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (SCB) genomför varje år sedan Syftet är att beskriva besvär som människor relaterar till sitt arbete, var i kroppen besvären finns och vad i arbetet som kan ha orsakat dem (Arbetsmiljöverket, 2010b). I besvärsundersökningen redovisas besvär med eller utan sjukfrånvaro. Av undersökningen år 2010 framgår att var femte sysselsatt person i Sverige har haft någon form av besvär som hänför sig till arbetet under de senaste 12 månaderna. Vidare har var sjuttonde person haft sådana besvär av arbetet att de varit sjukfrånvarande. En grov uppskattning är därmed att sysselsatta har varit sjukfrånvarande till följd av arbetsorsakade besvär någon gång under de senaste 12 månaderna. Av figur 3 framgår att besvärsnivån för båda könen har minskat under senare år, och att fler kvinnor än män anger arbetsrelaterade besvär. 3. Från och med 2003 års undersökning omfattas endast de sysselsatta. År 2007 gjordes ingen undersökning och sedan 2008 görs undersökningen vartannat år. Undersökningen avser förhållanden 12 månader bakåt i tiden. 26 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

28 Figur Figur Självrapporterade Arbetsorsakade besvär arbetsorsakade besvär med och utan sjukfrånvaro bland kvinnor och män, andelar Källa: Arbetsmiljöverkets och SCB:s undersökning om arbetsorsakade besvär, bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Andel, % Besvär kvinnor Besvär med sjukfrånvaro, kvinnor Besvär män Besvär med sjukfrånvaro, män 4. Andel förvärvsarbetande som svarat ja på någon (eller båda) av frågorna om man under de senaste 12 månaderna haft fysiska, kroppsliga besvär till följd av arbetet eller andra typer av besvär (till följd av stress i arbetet, arbetets innehåll, dåliga relationer etc.) som gjort det svårt att arbeta på jobbet eller utföra det dagliga hemarbetet. Besvär med och utan sjukfrånvaro redovisas separat. M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 27

29 Besvärsnivån ökar med åldern för båda könen, men tydligast för kvinnor (figur 4). Bland männen är skillnaden inte signifikant mellan åldersgrupperna och år. Figur 4. Självrapporterade arbetsorsakade besvär utan sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder, andelar Figur Arbetsorsakade Källa: besvär Arbetsmiljöverkets och SCB:s undersökning om arbetsorsakade besvär, bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Andel, % Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år Figur 3. Arbetsorsakade sjukfrånvaro Andel, % Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år 28 M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T

30 I figur 5 redovisas andelen personer som uppger att de har arbetsorsakade besvär på grund av tung manuell hantering, påfrestande arbetsställningar eller korta upprepade arbetsmoment. Figur Självrapporterade Belastningsbesvär belastningsrelaterade besvär bland kvinnor och män, andelar Källa: Arbetsmiljöverkets och SCB:s undersökning om arbetsorsakade besvär, bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Andel, % Belastningsbesvär, kvinnor Belastningsbesvär, män Av figur 5 framgår att de belastningsrelaterade besvären har minskat under senare år för båda könen, med en kraftigare nedgång bland kvinnor. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män besvär i nacken, ryggen och de övre extremiteterna, medan andelen med besvär från de nedre extremiteterna är ungefär lika stor för män och kvinnor (Arbetsmiljöverket, 2010b). M Å L O M R Å D E 4 H Ä L S A I A R B E T S L I V E T 29

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor?

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Stig Vinberg 1 Susanna Toivanen 2 1 Docent vid institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund. E-post: stig.vinberg@miun.se.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

jämställd arbetsmiljö!

jämställd arbetsmiljö! Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik! Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik! Elisabet Palmér, hälsoutvecklare och civilekonom Katrin Skagert, arbetsmiljöstrateg och medicine doktor Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 , Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Arbetsmiljöprogram

Arbetsmiljöprogram PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton

Läs mer

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer