Psykosocial arbetsmiljö för ridlärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykosocial arbetsmiljö för ridlärare"

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Psykosocial arbetsmiljö för ridlärare Barbro Lindström Februari2004 C-uppsats 10 p Psykologi/psykosocial arbetsmiljö

2 Abstract To investigate the psychosocial work environment of riding-masters, 100 inquiries were sent to 50 riding-schools by mail. The purpose with the investigation was to describe the psychosocial work environment, to see if there is a difference between riding-master supervisors and other riding-masters. The purpose was also to compare riding masters with other occupational fields to see if there were any differences in the working environments. The results indicated that the participators in the study thought that the psychosocial work environments were good, and there were only a few significant differences between supervisors and other riding masters. Comparatively with other occupational fields, the riding masters estimated the psychosocial variables more positive than the reference group. Many of the riding masters were engaged without press and only a few were in the high stress groups. The self estimated health for riding masters pointed out more problems with health than the reference group in several areas. Due to the low numbers of participators in the study (39 percent), you cannot see the results as representative for the whole population.

3 Sammanfattning Genom en postenkätundersökning där 100 enkäter skickades ut till 50 ridskolor, undersöktes ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö, stress-energi, trötthet och hälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö, om chefer och ridlärare i underordnad ställning skiljer sig i dessa avseenden. Syftet var också att göra en jämförelse mellan ridlärare och andra yrkesgrupper för att se om det fanns någon skillnad i arbetsmiljön. Resultaten visade att deltagarna i undersökningen tyckte att den psykosociala arbetsmiljön var god i de flesta avseenden, det fanns få signifikanta skillnader mellan chefer och övriga ridlärare. I jämförelse med andra yrkesgrupper skattade ridlärarna de psykosociala variablerna mera positivt än i referensgruppen. Många av ridlärarna var engagerade utan press och mycket få tillhörde högstressgrupperna. Den självskattade hälsan för ridlärare visade på större besvär i flera hänseenden än referensgruppen. På grund av det låga antalet deltagare i undersökningen (39 procent), så går det inte att se resultaten som representativa för hela populationen.

4 Innehållsförteckning 1. Introduktion Problemområde Förhållanden i den psykosociala miljön som visat sig vara av betydelse för stress, välbefinnande och hälsa Effekter av den psykosociala arbetsmiljön Tidigare forskning om ridlärare Syfte och frågeställningar 7 2. Metod Deltagare Enkäten Tillvägagångssätt Dataanalys Forskningsetiska överväganden Resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Referenser 22

5 1. Introduktion 1.1 Problemområde Ridning är en stor idrottsgren i Sverige och de allra flesta aktiva är inte tävlingsryttare utan ridskole- och hobbyryttare. Åtta miljoner ridtimmar genomförs varje år på drygt 500 ridskolor i hela Sverige och det är Svenska Ridsportförbundet (Sv Rf) som har ansvaret för att kvalitén på ridskolorna är tillräckligt hög. På varje ridskola finns i snitt 2,5 ridlärare, enligt Ulf Wilkens Sv. Rf. Han är rikskonsulent och ansvarar bl. a. för alla yrkesprov och anläggningsfrågor såsom kvalitetssäkring och säkerhet. Min förförståelse är att ridlärarna ofta arbetar på kvällar och helger, med oregelbundna arbetstider. De arbetar för det mesta i ridhus, ofta dammiga och oisolerade, med allt vad det medför. Kyla på vintern och värme på sommaren. Ridlärare har ofta en mellanställning där de arbetar mot en styrelse i en ideell förening och samtidigt är klubbens ansikte utåt. Ridläraren sköter för det mesta all kontakt med föräldrar, barn och vuxna som rider. Styrelsen är ofta dåligt insatt i det praktiska arbetet på ridskolan och detta kan tänkas leda till konflikter mellan olika intressenter. Man är också ansvarig för ekonomi, marknadsföring m.m. Ridlärare med chefsansvar kan också få för splittrade arbetsuppgifter, eftersom de också ska hinna med de administrativa uppgifterna. Mot denna bakgrund och utifrån egen kontakt med ridskolor finns det anledning att tro att ridlärarna har flera problem i sin arbetsmiljö. De största problemen finns troligen i den psykosociala miljön, men även den fysiska miljön skulle kunna innebära påfrestningar för ridlärarna. Detta är i sig viktiga problem men kan dessutom få följder som sjukfrånvaro eller bristande engagemang i arbetet. Nedan följer en genomgång av psykosociala förhållanden som visat sig vara av betydelse för välbefinnande och hälsa och som kan antas vara viktiga även i ridlärarnas arbetssituation.

6 1.2 Förhållanden i den psykosociala miljön som visat sig vara av betydelse för stress, välbefinnande och hälsa Ett flertal mycket likartade listor har presenterats över förhållanden i den psykosociala miljön som är viktiga för hälsa och välbefinnande. Redovisningen nedan bygger i första hand på (Dallner, et al., 2000), som ger bakgrunden till det nordiska frågeformuläret QPS Nordic. Detta formulär användes i föreliggande undersökning för att få en beskrivning av ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö. En av utgångspunkterna för detta formulär var krav-kontroll-modellen från 1979 (Karasek & Theorell, 1990) inklusive den komplettering av modellen som gjordes av Johnson och Hall (1989). Enligt denna modell är det förhållandet upplevda krav kontra upplevd kontroll i arbetssituationen som avgör om arbetet leder till positiv eller negativ stress. Höga yttre krav i kombination med låg nivå av egenkontroll kan genom långvarig negativ spänning ge psykisk och/eller fysisk ohälsa. Om individen upplever en kombination av höga krav och hög kontroll skapas däremot positiv aktivitet som underlättar inlärning och utveckling. Johnsons komplettering innebär att socialt stöd läggs till krav- och kontrollvariablerna. Ett väl fungerande och starkt socialt stöd anses motverka stress genom att individen då har bättre möjligheter at hantera höga krav. Ett starkt socialt stöd har inverkan på hur individen bedömer stressande situationer och hur individen reagerar i dessa situationer. QPS Nordic (Dallner, et al., 2000), tar upp 10 områden som beskrivs nedan. Arbetskrav Med arbetskrav som är både kvalitativa (arbetsuppgifternas svårighetsgrad) och kvantitativa (tidspress, arbetsmängd) menas alla händelser, omständigheter och förhållanden på arbetsplatsen som kräver att individen agerar. Den fysiska omgivningen utgör också krav i arbetet, till exempel tunga lyft, dammiga lokaler etcetera. Tidigare forskning inom socialpsykologi har lagt tyngdpunkten på yrkesstress och på fysisk och mental hälsa, men eftersom ett givet objektivt förhållande kan uppfattas positivt av en individ och negativt av en annan så är det dessa subjektiva värderingar som undersöks här.

7 Egenkontroll av arbetet Kontrollbegrepp inom arbetslivsforskning har använts för att påvisa individens objektiva och uppfattade frihet eller möjlighet att utöva kontroll, reglera, leda och fatta beslut om sitt arbete. Åtskillnad görs mellan kontroll, förutsägbarhet och skicklighet i (eller att behärska) arbetet (mastery). I kontrollbegreppet lägger man dessutom ofta möjligheten att utnyttja och utveckla sin kompetens (skill discretion). Kontroll kan hänvisa till objektiva egenskaper i arbetssituationen, men oftast avser man upplevelsen av arbetssituationen och friheten att välja mellan olika alternativ. Förutsägbarhet gäller vilka förväntningar individen har om framtiden, vilka möjligheter som finns att utveckla förväntningar och att se mönster och regelbundenheter i omgivande arbetssituation. Med förutsägbarhet menas också individens möjlighet att förutse framtida utvecklingsmöjligheter och krav. Förutsägbarhet kan vara av stor betydelse för att kunna hantera den psykosociala arbetssituationen, särskilt som det finns anledning att tro att förutsägbarheten kommer att bli sämre i framtida arbetsorganisationer. Dålig förutsägbarhet verkar ha samband med hälsoproblem. Skicklighet i arbetet (mastery). Med skicklighet i arbetet menas individens egen uppfattning om möjligheten att nå de eftersträvade målen och resultaten. Termen skicklighet (mastery) används för att skilja denna förmåga från skicklighet att hantera krav från andra (coping). Rollförväntningar Mycket av forskningen på arbetsstressorer har de senaste 25 åren fokuserat på rollförväntningar. Rolltagande, problem och misslyckanden har studerats med många olika mätmetoder som relaterar till bland annat egenskaper i arbetsmiljön och till stressreaktioner. Ofta använda begrepp är rollklarhet (clarity), rollkonflikt, rolllöverbelastning (overload) och rolloklarhet (ambiguity) liksom termer som har att göra med stressreaktioner, till exempel rollstress och rollöverskridande. De oftast studerade stressorerna i detta sammanhang är rollkonflikt och rolloklarhet.(ex. Kahn et al 1964,Kelloway & Barling 1990). Rollkonflikter uppstår när rollförväntningar är i konflikt. Tre typer av rollkonflikter är ofta förekommande: 1. Intrasändarkonflikt. Då en person kommer med budskap som står i konflikt med varandra (dubbla budskap från en person).

8 2. Intersändarkonflikt. Då två eller flera personer kommer med budskap som står i konflikt med varandra. 3. Interrollkonflikter. När en person har två eller flera roller som står i konflikt med varandra. Socialt stöd Med socialt stöd menas de resurser andra, för individen, betydelsefulla personer ger. Socialt stöd kan beskrivas som en överföringsprocess som beror på egenskaper hos både avsändare och mottagare. Socialt stöd kan sägas vara utvecklingen av resurser mellan åtminstone två individer, uppfattat av avsändaren eller mottagaren, för att öka välbefinnandet hos mottagaren. Här brukar det skiljas mellan det sociala stödet från arbetskamraterna och det från cheferna. Ledarskap Ledarskap har definierats på många sätt och historiskt är konceptet lika gammalt som mänskligheten. Bass gjorde en grov klassificering av olika teman för definitionerna (Bass, 1990). Ledarskap har funnits som fokus i till exempel grupprocesser, som personlighetsroll, som maktrelation eller en kombination av dessa och många andra definitioner. Ledares negativa attityder till medarbetare och brist på intresse att förbättra arbetsmiljön kan leda till ökad stress medan ett positivt ledarskap kan hjälpa de anställda att klara av att undvika eller klara av stress bättre till exempel genom att ge uppmuntran och stöd. Organisationskultur och klimat Organisationer har förändrats mycket under den senaste tiden. Från att ha varit hierarkiska och toppstyrda till att bli platta och jämförbara med levande organismer (Morgan 1986). Edgar Schein (1990) beskriver organisationskultur som ett mönster av antaganden som är givna för en viss grupp och som gruppen lär sig att handskas med. Eftersom dessa antaganden anses fungera bra, så lärs dessa ut till nya medlemmar, som det rätta sättet att agera och tänka på. I organisationskulturen ingår det sociala och det innovativa klimatet liksom ojämlikhet och personalinriktning.

9 Grupparbete Med arbetsgrupp menas en grupp individer med ett gemensamt syfte. Här ingår problemlösning inom gruppen och hur den enskilde individen trivs med att ingå i arbetsgruppen. Om man trivs med att ingå i en arbetsgrupp, så ökar också välbefinnandet hos den enskilde individen. Solidaritet, moral, känsla av sammanhang etc. bildar en sammanhållning inom gruppen. Låga känslor av sammanhållning ökar risken för utbrändhet och psykosomatiska besvär. Socialt stöd från arbetskamrater förstärker individens välbefinnande. 1.3 Effekter av den psykosociala arbetsmiljön En ogynnsam psykosocial arbetsmiljö kan leda till att en känsla av stress, oengagemang i arbetet, trötthet och långsiktigt kan detta leda till försämrad hälsa. Upplevd stress och engagemang i arbetet bedömdes i föreliggande studie utifrån Stress- Energi-modellen (Kjellberg & Wadman, 2002) som beskriver individens tillstånd i två dimensioner, stress och energi. Stressnivån har i flera tidigare studier visat sig framför allt ha samband med kravnivån, men också med dåligt socialt stöd, medan energinivån visat sig vara högre då kontrollen och det sociala stödet är gott. Stressnivån har också visat sig ha samband med olika symptom på ohälsa (Kjellberg & Wadman, 2002 Trötthet är ett begrepp som används som beteckning på flera olika tillstånd. För att särskilja dessa tillstånd utvecklade Åhsberg et al. (1997) frågeformuläret SOFI ( Swedish Occupational Fatigue Inventory), som ger en beskrivning av tröttheten i fem dimensioner. 1. Brist på energi. De beskriver känslor av att kraften tagit slut. 2. Fysisk ansträngning. Orden beskriver kroppsliga upplevelser som kan vara symptom på utmattning. 3. Fysiskt obehag. Här beskrivs mer lokala kroppsupplevelser som kan tyda på symptom vid ensidigt arbete och statisk belastning. 4. Brist på motivation.. Beskriver känslor av oengagemang och brist på entusiasm. 5. Sömnighet.. Känslan av att vara sömnig. Hälsa Många besvär har visat sig kunna vara stressrelaterade, t.ex. huvudvärk, magbesvär besvär i nacke, axlar och rygg (Karasek & Theorell, 1990).

10 En övergripande hälsobedömning har visat sig vara en av de starkare prediktorerna av framtida sjuklighet och dödlighet (Bjorner et al 1996) och är därför intressant att ha med som komplettering till de specificerade hälsoproblemen. 1.4 Tidigare forskning om ridlärare Jag har sökt tidigare forskning för kategorin ridlärare och deras arbetsmiljö, men inte hittat någon liknande undersökning. Ulf Wilkens, som arbetat på Sv. Rf sedan 1969 känner inte heller till någon sådan undersökning. Jag har också sökt på Centrum för idrottsforskning, Riksidrottsförbundet och liknande men inte hittat något inom det området. Inte heller i databaserna PsycInfo eller Eric fanns några publikationer om ridlärare (riding master). Däremot finns mycket forskning inom psykosocial arbetsmiljö på andra arbetsgrupper. I många av dessa har standardiserade frågeformulär använts, goda möjligheter finns därför att jämföra ridlärarnas beskrivning av sin arbetsmiljö med andra yrkesgruppers beskrivning. 1.5 Syfte och frågeställningar Genom en enkätundersökning beskrivs ridlärarnas arbetsmiljö och deras upplevda stress, engagemang i arbetet trötthet och hälsa och hur chefernas och övriga ridlärare skiljer sig i dessa avseenden. Frågeställningar - Hur är ridlärarnas psykosociala arbetsmiljö? - Hur mår de? - Finns det någon skillnad mellan ridlärare i chefsposition och de som har underordnad ställning i de avseendena? - Hur skiljer sig ridlärare från andra yrkesgrupper i dessa avseenden? - Vilka förhållanden i arbetsmiljön har starkast samband med stress, engagemang i arbetet trötthet och hälsa? Skiljer sig chefer och underställda i det avseendet? 2. Metod En postenkät sändes ut till chefer och underordnade ridlärare vid femtio ridskolor under hösten 2003.

11 2.1 Deltagare Etthundra ridlärare från femtio slumpmässigt utvalda ridskolor (en chef och en underordnad från varje ridskola). Detta ledde till en överrepresentation av cheferna. Chefsgruppen skulle med ett obundet slumpmässigt urval bli för liten för de tänkta analyserna. 2.2 Enkäten Enkäten innehöll 97 frågor uppdelade på fem huvudområden (Bilaga 1) Bakgrundsfrågor och frågor om ridskolan inkluderar åtta frågor i enkäten. Frågorna A1 A8. Psykosocial arbetsmiljö. 37 frågor hämtade från QPS Nordic (Dallner, et al., 2000), Johnson &Hall (1988) och Theorell et al. (1988). Arbetskrav inkluderar fyra frågor: Fråga 1-4. Egenkontroll i arbetet inkluderar sex frågor: 5,6 och Rollförväntningar inkluderar tre frågor: Fråga 7-9. Förutsägbarhet inkluderar två frågor: Fråga 14 och 15. Skicklighet i arbetet. Fråga 16. Socialt stöd inkluderar fem frågor: Fråga 17-19,22 och 30. Ledarskap inkluderar två frågor: Fråga 20 och 21. Organisationskultur och klimat inkluderar nio frågor: Fråga 23-25, 28, 29 och Grupparbete inkluderar två frågor: Fråga 26 och 27. Tre variabler mäts med endast en fråga: Fråga 35: Jag trivs med att för det mesta gå helt upp i mitt arbete. Fråga 36: Största tillfredsställelsen i mitt liv kommer från mitt arbete. Fråga 37: Har du känt dig stressad den senaste tiden? Svarsskalan har fem steg, från Mycket sällan eller aldrig till Mycket ofta eller alltid. De tio indexen beräknades som medelvärdet av svaren på de ingående frågorna. Dessutom trikotomiserades svaren för vissa analyser genom att de två lägsta och de två högsta svarsalternativen slogs ihop. Tänkbara effekter av arbetsmiljön Stress-Energi-formuläret mäter upplevd stress och energi (engagemang i arbetet) (Kjellberg & Wadman, 2002). Formuläret består av en adjektivchecklista med en sexgradig svarsskala

12 med verbala beteckningar på skalstegen (inte alls-mycket, mycket) som konstruerats för att vara användbar i arbetsmiljöundersökningar. De sex utvalda stressorden är spänd, stressad, pressad, lugn, avslappad och avspänd och de utvalda energiorden är aktiv, energisk, skärpt, slapp, ineffektiv, och passiv. Frågan lyder: Hur har du känt dig de senaste tio minuterna? Skalornas mittpunkt är beräknad och representerar ett läge där man varken känner sig behaglig eller obehaglig till mods och varken passiv eller aktiv. Utifrån en dikotomisreing av skalorna vid mittpunkten kunde fyra undergrupper bildas av de fyra kombinationerna av låga och höga värden i de två skalorna: Slutkörda, engagerade under press, uttråkade och engagerade utan press (figur 1). Trötthet. SOFI, Swedish Occupational Fatigue Inventory (Åhsberg et al., 1997) En fråga om hur det känns när man är som tröttast. Formuläret består av fem delskalor med fyra uttryck i varje del. Här används en sjugradig svarsskala (inte alls- i mycket hög grad). Brist på energi. Uttrycken är sliten, slut, uttömd och utarbetad. Fysisk ansträngning. Uttrycken är hjärtklappning, svettig, andfådd och flåsar. Fysiskt obehag. Uttrycken är spända muskler, domnande känsla, stela leder och värker. Brist på motivation. Uttrycken är oengagerad, passiv, likgiltig och ointresserad. Sömnighet. Uttrycken är ögonen faller ihop, dåsig, gäspar och sömnig. Hälsa (Karasek & Theorell, 1990). Formuläret består av 14 frågor där man angav om man haft olika typer av besvär under den senaste månaden och om det i så fall haft samband med arbetet. Framför allt frågades om stressrelaterade symptom som huvudvärk, magbesvär besvär i nacke, axlar och rygg. Frågor som använts i flera tidigare studier. Dessutom gjordes en övergripande bedömning av hälsotillståndet jämfört med andra personer och jämfört i tid (nu jämfört med för ett år sedan). I de flesta av dessa avseenden finns möjlighet att utnyttja tidigare studier för jämförelser med andra yrkesgrupper.

13 2.3 Tillvägagångssätt Enkäten sänds ut med post med en påminnelse (Bilaga 2) efter två veckor. Ett följebrev (Bilaga 3) skickades med enkäten där det informerades om vilka som gjorde undersökningen, varför den utförs och hur resultaten kommer att användas och presenteras. 2.4 Dataanalys Deskriptiv statistik. Testning av skillnader mellan chefer och övriga med parametriska och icke-parametriska test. Beräkning av korrelationer för att analysera samband mellan psykosociala miljöförhållanden å ena sidan och stress, ohälsa och engagemang i arbetet å den andra. 2.5 Forskningsetiska överväganden Alla som deltar i undersökningen var anonyma och deltagandet var frivilligt. Undersökningen kommer också att publiceras i tidningen Ridsport på ett sätt som omöjliggör identifiering av enskilda personers eller arbetsplatsers svar. 3. Resultat Svarande och bortfall Av 100 utskickade enkäter så besvarades 39 stycken. De som svarade inom första veckan (20) var övervägande delen från närområdet (Gävleborgs län). Efter två veckor hade 31 personer svarat på enkäten och efter ett påminnelsebrev svarade ytterligare 8 personer. De flesta som inte svarade var från Norrbotten. 6 personer hade inte fått enkäten, den blev inte utdelad av den ansvarige för administrationen. Psykosocial arbetsmiljö Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan chefer och ridlärare i underordnad ställning i en variabel. Cheferna anser sig ha bättre kontroll över arbetstakt än övriga. Det finns också en tendens till skillnad i variablerna Kontroll av beslut, Oförenliga krav och Största tillfredsställelsen i livet kommer från arbetet. De högsta skattningsmedelvärdena för ridlärare (både chefer och övriga) fanns i variabeln Positiv utmaning i arbetet och de lägsta skattningsmedelvärdena för samma kategori fanns i variabeln Ojämlikhet (Tabell 1).

14 Tabell 1 Medelvärden, standardavvikelser i de psykosociala variablerna för chefer (n=22>) och övriga ridlärare (n=17). t-värden och deras p-värden från test av skillnaden mellan de två grupperna. Variabel och frågenummer Grupp Medelvärde Std. avvikelse t p Kvantitativa krav Chef 3,34,75,937,355 1,2 Övriga 3,09,94 Inlärningskrav Chef 1,98,67,999,324 3,4 Övriga 1,74,85 Rolltydlighet Chef 4,18,59 -,095,925 7,8 Övriga 4,21,99 Kontroll av arbetstakt Chef 4,11,77 2,077, Övriga 3,50 1,08 Stöd från chef Chef 3,66 1,26,188, Övriga 3,59 1,03 Socialt klimat Chef 3,84,97,635, Övriga 3,65,91 Innovativt klimat Chef 3,86,77 1,391,173 28,29 Övriga 3,47,99 Ojämlikhet Chef 1,41,68 -,679,501 31,32 Övriga 1,56,68 Personalinriktning Chef 2,84,96 1,328,192 33,34 Övriga 2,44,90 Positiv utmaning i arbetet Chef 4,45,46 1,103,277 5,6 Övriga 4,26,62 Kontroll av beslut Chef 4,07,55 1,747,089 10,13 Övriga 3,76,54 Uppmuntrande ledarskap Chef 3,59 1,00,753,456 20,21 Övriga 3,32 1,23 Stöd från arb.kamrater/vänner Chef 3,68,63,432,668 17,22,30 Övriga 3,61,38 Förutsägbarhet Chef 3,39,89 -,095,925 14,15 Övriga 3,41,76 Oförenliga krav fr två el flera personer Chef 2,27 1,08 1,786,083 9 Övriga 1,69,87 Skicklighet i arbetet Chef 4,05,65,493, Övriga 3,94,66 Egen trivsel av att helt gå upp i sitt arbete Chef 4,41,59 1,596, Övriga 4,00 1,00 Största tillfredst. i livet kommer från arbetet Chef 3,45,96 1,836, Övriga 2,82 1,19 Känsla av stress senaste tiden Chef 3,09 1,15,558, Övriga 2,88 1,18

15 % Ojämnt fördelad arbetsmängd. 2. För mycket att göra. 3. För svåra arbetsuppgifter. 4. M era utbildning för arbetsuppgifterna. 5. Egna kunskaper och fördigheter till nytta i arbetet. 6. Positiva utmaningar. 7. Klart definierade mål. 8. Vetskap om krav i arbetet. 9. Oförenliga krav från två eller flera personer. 10. Påverkan av arbetsmängd. 11. Själv bestämma arbetstakt. 12. Själv bestämma paus. 13. Påverkan av viktiga beslut. 14. Förutsägbarhet om typ av arbetsuppgift. Ridlärare Referensgrupp 15. Rykten om förändringar. 16. Skicklighet i arbetet. 17. Stöd och hjälp från arbetskamrater. 18. Stöd och hjälp från närmaste chef. 19. Uppskattning från närmaste chef. 20. Uppmuntran från närmaste chef att delta i viktiga beslut. 21. Hjälp från chef att utveckla färdigheter. 22. Stöd från vänner/familj. 23. Uppmuntrande och stödjande klimat. 24. Avslappnat och trivsamt klimat. 25. Stelt och regelstyrt klimat. Figur 1. Jämförelse mellan ridlärare och referensgrupp i QPS Nordic 34+. Staplarna anger procent som bedömt arbetssituationen positivt för varje frågenummer.

16 % Uppskattnig att ingå i arbetsgrupp. 27. Bra problemlösnig inom gruppen. 28. Uppmuntran till förbättringar. 29.Tillräcklig kommunikation. 30. Störande konflikter mellan arbetskamrater. 31. Ojämlik behandling av kvinnor och män. 32. Ojämlik behandling av äldre och yngre. Ridlärare Referensgrupp 33. Belöning för väl utfört arbete. 34. Intresse från ledningen för personalens hälsa. 35. Trivsel med att helt gå upp i arbetet. 36. Största tillfredsställelsen i livet kommer från arbetet. 37. Känsla av stress den senaste tiden. Figur 1(fortsättning från föregående sida) Jämförelse mellan ridlärare och referensgrupp i QPS Nordic 34+. Staplarna anger procent som bedömt arbetssituationen positivt för varje frågenummer. I 29 av de 37 frågorna var det en större andel av ridlärarna som gjorde en positiv värdering. Undantagen är bl. a. 1-3 (arbetskrav) och (uppmuntran av ledningen).den största skillnaden mellan referensgrupp och ridlärare är fråga 35 (egen trivsel att helt gå upp i sitt arbete). Ingen skillnad förekommer i fråga 9 (oförenliga krav från två el. flera personer). Det finns också en signifikant skillnad mellan grupperna i fråga 13 (påverka beslut som är viktiga för arbetet)(figur 1). Stress - Energi Det finns ingen signifikant skillnad mellan chefer och övriga ridlärare i Stress- Energiskattningarna (Tabell 2).

17 Tabell 2. Medelvärden och standardavvikelser i stress och energivariablerna för chefer (n=22) och övriga ridlärare (n=17). t-värden och deras p-värden från test av skillnaden mellan de två grupperna. Grupp Medelvärde Standard avvikelse t p Stress Chef 1,89 1,26,194,847 Övriga 1,82 1,07 Hela gruppen 1,86 1,17 Energi Chef 3,81,75 1,113,273 Övriga 3,55,72 Hela gruppen 3,70,74 Stressmedelvärdena för ridlärare låg under neutralvärdet för stress 2,4 (varken stressad eller lugn) Energimedelvärdena för ridlärare är högre än neutralvärdena 2,7 (varken energisk eller passiv).(tabell 2). I figur 2 visas de enskilda personernas stress- och energiskattningar. Som jämförelse ges i figur 3 och 4 motsvarande figur från (Kjellberg & Wadman, 2002) I jämförelse med andra grupper är en hög andel av ridlärarna engagerade utan press och mycket få tillhörde högstressgruppen. Ingen av de som deltog i enkäten hamnade i SE-gruppen uttråkade (Tabell 3 och Figur 2). I yrkesgruppen resebyråtjänstemän ligger de flesta i gruppen engagerade under stress och många ligger också i gruppen engagerade utan stress. En finns i gruppen uttråkade, medan ingen ligger i gruppen slutkörda ( Figur 3). Bland bilarbetare ligger de flesta i gruppen engagerade utan press och är sedan ganska jämt fördelade i de övriga tre grupperna( Figur 4).

18 Hög stress Slutkörda Engagerade under press Hög energi Uttråkade Engagerade utan press Figur 2. Stress-Energi-skattningar från ridlärarna (n=39). Hög stress Slu tkörda Engagerade under press Låg energi Hög en erg i Uttr åkade Engagerade utan press Låg stress Figur 3. Stress-Energi-skattning från resebyråtjänstemän (n= 69).

19 Slutkörda Engagerade under press Energi Uttråkade Engagerade utan press Figur 4. Stress-Energi-skattning från bilarbetare (n=178). Tabell 3. Fördelning mellan SE-grupperna i sju olika yrkesgrupper. Skol-personal (n=74) % Kronof.- myndigh.(n=11 1) % Dagstid-ning (n=242) % Stress-energigrupper Arbetslivsinstitutet (n=128) % Monteringsarbetare (n=299) % Sjukhuspersonal (n=239) % Ridlärare ( n=39) % Slutkörda Engagerade under press Uttråkade Engagerade utan press Hög stress Hög energi Tabell 3 är hämtad från en studie gjord vid Arbetslivsinstitutet, i samråd med professor Anders Kjellberg.

20 Tabell 4. Medelvärden för chefer och övriga ridlärare i SOFIs fem trötthetsskalor. Grupp Medelvärde Standard avvikelse t p Brist på energi Chef 3,63 1,56,127,900 Övriga 3,56 1,69 Fysisk ansträngning Chef 1,11 1,15,071,943 Övriga 1,08 1,25 Fysiskt obehag Chef 2,22 1,64-1,213,233 Övriga 2,85 1,61 Brist på motivation Chef 1,46 1,50-1,345,187 Övriga 2,21 1,89 Sömnighet Chef 2,28 1,81-1,000,324 Övriga 2,87 1,80 Det högsta medelvärdet för både chefer och övriga ridlärare finns i trötthetsvariabeln Brist på energi och det lägsta medelvärdet i variabeln Fysisk ansträngning. I variabeln Brist på motivation finns den största, men ej signifikanta skillnaden mellan chefer och övriga ridlärare där övriga ridlärare har större brist på motivation än cheferna (tabell 4). Ridlärare är tröttare än de övriga yrkesgrupperna i den allmänna trötthetsskalan, brist på energi. Ridlärarna visar inte någon egentlig fysisk utmattning, däremot förekommer fysiskt obehag och sömnighet (Figur 5). 6=till en väldigt hög grad Lärare, n=112 Brandmän, n=90 Kassabiträden, n=104 Busschaufförer, n=148 Lokförare, n=143 Ridlärare, n= =inte alls 0 Brist på energi Fysisk ansträngning Fysiskt obehag Brist på motivation Sömnighet Figur 5. Skattning av trötthetsaspekter från olika yrkesgrupper, jämfört med ridlärare.

21 Samband mellan psykosocial miljö, stress, energi och trötthet. Tabell 5. Korrelation mellan psykosociala variabler i QPS och trötthet, stress och energi. Psykosociala variabler Kvantitativa krav Inlärningskrav Rolltydlighet Kontroll av arbetstakt Stöd från chef Brist på energi Fysisk ansträngning Fysiskt obehag Brist på motivation Sömnighet Stress Energi Correlation,375(*),016,083,049,311,473(**),036 Correlation,304,179,262,242,130,157 -,112 Correlation -,249 -,378(*) -,165 -,151 -,186 -,037,296 Correlation -,307,034 -,245 -,123 -,302 -,389(*) -,126 Correlation -,246 -,025 -,263 -,272 -,148 -,161 -,121 Socialt klimat Correlation -,445(**) -,141 -,245 -,261 -,258 -,353(*),086 Innovativt klimat Ojämlikhet Personalinriktning Positiv utmaning i arbetet Kontroll av beslut Uppmuntrande ledarskap Förutsägbarhet Skicklighet i arb. Egen trivsel i arb. Största tillfredst. i livet kommer fr.arb. Känsla av stress senaste tiden Correlation -,339(*) -,247 -,362(*) -,126 -,159 -,267,263 Correlation -,031,048,181,029,154,218,255 Correlation -,090 -,017 -,262 -,153 -,048 -,212 -,080 Correlation -,309 -,440(**) -,369(*) -,207 -,376(*),033,211 Correlation -,336(*) -,096 -,364(*) -,398(*) -,268 -,332(*),121 Correlation -,189 -,003 -,292 -,313 -,046 -,033,018 Correlation,080 -,021,210,191 -,102,197 -,363(*) Correlation -,501(**) -,386(*) -,359(*) -,246 -,320(*) -,410(**) Correlation -,516(**) -,411(**) -,436(**) -,552(**) -,496(**) -,192,402(*) Correlation,038 -,205 -,044 -,204 -,379(*) -,319(*) -,310,040 Correlation,535(**),168,294,406(*),463(**),695(**) -,184 * Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). ** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Tabell 5 visar korrelationerna mellan de psykosociala områdesvariablerna i QPS Nordic 34+. De flesta sambanden visar variabeln Egen trivsel i arbetet som korrelerar negativt med alla trötthetsvariabler på en procents signifikansnivå och energivariabeln på fem procents

22 signifikansnivå. Skicklighet i arbetet korrelerar signifikant negativt med trötthetsvariablerna, förutom Brist på motivation. Skicklighet i arbetet korrelerar också negativt med Energi. Variablerna Socialt klimat och Innovativt klimat korrelerar negativt med Brist på Energi. Känslan av stress visar på ett positivt samband med Brist på energi och motivation liksom med Sömnighet och stress. Självskattad hälsa I den övergripande hälsoskattningen ansåg 56 procent att de hade ganska bra hälsotillstånd jämfört med andra personer i samma ålder. 59 procent av ridlärarna bedömde att den egna allmänhälsan var lika bra som för ett år sedan. De flesta ansåg att de hade någon typ av besvär som hade samband med arbetet. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan chefer och övriga ridlärare i hälsoskattningen. I figur 6 visas hur många procent av ridlärarna som hade någon typ av besvär som de uppfattade hade samband med arbetet, jämfört med en referensgrupp (SCB, 2004). Övriga besvär som togs upp i hälsoskattningen hade små samband med arbetet. Jämfört med referensgruppen hade ridlärarna markant mera besvär i rygg, axlar, armar och i höfter, ben, knän och fötter. Huvudvärk Halsbränna, sura uppstötningar Höfter, ben, knän el. fötter Typ av besvär Handleder och händer Axlar o armar Referensgrupp Ridlärare Nedre delen av ryggen Övre delen av rygg o axlar % Figur 6. Självskattad hälsa. Typ av besvär i samband med arbetet. Jämförelse med referensgrupp från SCB. Staplarna anger procent som angett besvär i negativ bemärkelse.

23 4. Diskussion 4.1 Resultatdiskussion. Ridlärarna som deltog i enkätundersökningen ( både chefer och övriga) ansåg sig ha stora möjligheter att påverka beslut, att själv bestämma arbetstakt och när man ska ta paus. Vetskapen om arbetsuppgifter i förväg är stor och ridlärarna är i stort sett nöjda med sin egen förmåga att lösa problem i arbetet. Förutsägbarhet, skicklighet i arbetet och kontroll av arbetssituationen upplevs som höga. De flesta tycker att de har rätt utbildning för arbetsuppgifterna. 80 procent av ridlärarna anser sig få stöd och hjälp i arbetet från arbetskamrater och från vänner/familj när det är besvärligt på arbetet. Däremot anser sig enbart drygt hälften av ridlärarna få stöd och hjälp i arbetet liksom uppskattning för arbetsprestationer från närmsta chef och 69 procent tycker att de får uppmuntran av sin chef att delta i viktiga beslut. Ridlärarna anser sig må relativt bra när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Resultaten visar att ridlärare i chefsposition inte skiljer sig från övriga ridlärare i den psykosociala arbetsmiljön, förutom i kontroll av arbetstakt, där cheferna anser sig ha större kontroll än övriga ridlärare. Eftersom deltagandet i enkätundersökningen bara är 39 procent, så går det dock inte att se resultaten som representativa för hela populationen. En stor skillnad i jämförelse med andra arbetsgrupper är egen trivsel i arbetet och att ingen i Stress-Energiskattningen hamnar i gruppen uttråkad, vilket kan bero på att ridläraryrket väljs på grund av det egna intresset för hästar och ridning. I den öppna frågan Vilka förhållanden på arbetet är de viktigaste orsakerna till hälsobesvär? så ansåg övervägande delen av ridlärarna att tunga lyft i samband med mockning, damm vid höhantering och stå i kalla ridhus (efter att först ha ridit och blivit svettig och ofta utan att ha möjlighet att byta kläder) var den största orsaken till besvären. Trots att yrkesgruppen ridlärare har en högre andel besvär i arbetet (ryggont, ont i axlar höfter o. liknande) än referensgruppen, så är den egna trivseln stor.

24 Ridlärare i chefsbefattning är inte mera stressade och visar inte fler symptom på ohälsa än de som har underordnade befattningar. Ridlärare ( både chefer och övriga) anser att känslan av stress ökar vid kvantitativa krav det vill säga vid ökad arbetsmängd. Däremot finns inget samband mellan bristande möjligheter att påverka beslut, klart definierade mål och störande konflikter mellan arbetskamrater. Den egna trivseln i arbetet minskar trötthetssymptomen och ökar energin, anser de flesta ridlärarna. 4.2 Metoddiskussion. För få deltagare var med i undersökningen, för att flera skulle ha deltagit så skulle enkäten presenterats på ett bättre sätt. I stället för att kontakta ridskolorna direkt, så vore det bättre ett gå upp på distriktsnivå och presentera undersökningen. Eftersom flera ridlärare säger sig inte ha fått enkäten och att administrationen inte fungerar som den ska, så vore det bättre om ridlärarna fick enkäten direkt tilldelad. Enkäten kunde ha delats ut på,till exempel, ridlärarnas fortbildningsdagar i stället för att skickas ut per post. Mera tid behövs för att genomföra en trovärdig undersökning. Innehållet i enkäten skulle också kunna ändras något. I stress-energiformuläret är frågan hur du känt dig de senaste tio minuterna, vilket inte behöver betyda att personen i fråga befinner sig på sin arbetsplats och kan därför förklara en del uteblivna samband i undersökningen. Frågan borde istället vara Hur brukar du känna dig på arbetet? Fortsatt forskning Förslag på fortsatt forskning inom området. Eftersom så få deltog i undersökningen så skulle vidare forskning behövas på detta område, förslagsvis med ett större deltagarantal. Enkäten kunde då också innehålla frågor om mobbing och trakasserier. De flesta deltagarna i enkätundersökningen var kvinnor, (36 kvinnor och 3 män), så det skulle vara intressant att genomföra en undersökning med genusperspektiv.

25 5. Referenser Bjorner, J. B., Söndergaard Kristensen T., Orth-Gomér K., Tibblin G, Sullivan M, Westerholm P.(1996). Selfrated health, a useful concept in research, prevention and clinical medicine. Uppsala; Forskningsrådsnämnden; Bass, B. M. (1990) Bass & Stodgdill s handbook of leadership. Theory, research & managerial applications (3 rd ed.) New York: Free Press. Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E., (2000).Användarmanual för QPSNordic Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetslivsrapport 2000:19 Johnson, J. V. & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a crosssectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health, 78, Kahn, R. L., Wolfe, D. M., Quinn, R. P., Snoek, J. D., & Rosenthal, R. (1964). Organizational stress: Studies in role conflict and ambiguity. New York: Wiley. Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work, stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books Kelloway, E., & Barling, J. (1990). Item content versus item wording: Disentangling role conflict and role ambiguity. Journal of Applied Psychology 75, Kjellberg, A. & Wadman, C. (2002) Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär. En prövning av Stress-Energi-modellen. Arbete och Hälsa 2002:12. Morgan, G., (1986).Images or organization. New York: Sage Publications. Schein, E. (1990). Organizational culture. American Psychologist 45, 2, Theorell, T., Perski, A., Åkerstedt, T., Sigala, F., Ahlberg-Hultén, G., Svensson J. & P. E. (1988). Changes in job strain in relation to changes in physiological state. Journal of Human Stress, 14, Åhsberg, E., Gamberale, F. & Kjellberg, A. (1997). Perceived quality of fatigue during different occupational tasks. Development of a questionnaire. Journal of Industrial Ergonomics, 20, Åhsberg, E. (2000). Dimensions of fatigue in different working populations. Scandinavian Journal of Psychology 41, Besvärstabell, Arbetsmiljöundersökningen, SCB. Åtkomst februari 13, 2004, från

Borgå stad 2011 Personalenkät QPS 34+

Borgå stad 2011 Personalenkät QPS 34+ 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 Borgå stad 2011 Personalenkät QPS 34+ Porvoo 2011 - Borgå 2011 N = 1273 Kön 100 % 90 % 80 % 81 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 18 % 10 % 0 % man kvinna Åldersgrupp 100 % 90 %

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande bland skolanställda i en svensk kommun

Psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande bland skolanställda i en svensk kommun 1999:13 Psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande bland skolanställda i en svensk kommun Ett led i utprovningen av QPSNordic Margareta Dallner arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://wwwniwlse/arb/

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010 Life Arbetstillvaro - Demorapport Fiktivt Företag, februari 2010 Lifecenter 2 feb 2012 1. Inledning Life Arbetstillvaro är Lifecenters koncept för utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön hos ett företag.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER Daniel Lundqvist Helix & Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Ingående artiklar i avhandlingen Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet Annica Lindblad Företagsläkare, specialist i allmänmedicin Feelgood Företagshälsa Umeå Handledare Lisbeth Slunga

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Handledare: Robert Wålinder, AMM Uppsala Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Man. 1-2 år. 3-5 år. 6-10 år. Mer än tio år. tim/vecka. tim/månad. kr/månad. hela arbetsdagar. hela arbetsdagar. hela arbetsdagar

Man. 1-2 år. 3-5 år. 6-10 år. Mer än tio år. tim/vecka. tim/månad. kr/månad. hela arbetsdagar. hela arbetsdagar. hela arbetsdagar Användare: testdfo Logga ut Sida 1 av 22 Avsnitt: Inledande frågor Nedan följer några frågor kring dig, dina arbetstider, lön och sjukfrånvaro. Med sjukskrivning (sjukanmälan) avses sjukanmälan med eller

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

KARTLÄGGNING AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ PÅ CALLCENTER

KARTLÄGGNING AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ PÅ CALLCENTER KARTLÄGGNING AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ PÅ CALLCENTER Författare: Darek Chabiuk, Centrumkliniken i Linköping Handledare: Gunnar Lundqvist, Arbets och Miljömedicinska kliniken, US i Linköping Projektarbete

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010

Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010 Life Quality System - Företagsrapport FIKTIVT FÖRETAG, JANUARI 2010 Lifecenter 26 nov 2010 1. INLEDNING LQS, Life Quality System, är Lifecenters koncept för löpande hälsoarbete i en organisation. LQS inbegriper

Läs mer

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005 Lars Westman Stress hos brandmän i Helsingborg 25 Lars Westman Handledare : Lars Havewald, Yrkesmedicinska kliniken Lund Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Modell för en hållbar anslutningsvilja Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Medlemmar med utländsk bakgrund om sina förväntningar och möten -Kommunals medlemmar 2012 Rapport av Yeshiwork Wondemeneh,

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt. Faktorer - diagram 1 Faktorer - procent 2 Faktor 6+5 4+3 2+1 Bortfall Mottagare Arbetsbelastning 38,5% 30,5% 30,3% 0,7% 3,67 Arbetskamrater 84,5% 12,0% 2,8% 0,7% 5,33 Arbetsrelaterade besvär 43,9% 28,1%

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...

Läs mer

Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning

Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning Vad predicerar äldre personers attityd till sin pension? Sammanfattning Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist.

Läs mer

Medarbetarenkät 2010. Svante Lönnbark, landstingsdirektör Margareta Petrusson, HR-direktör Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör

Medarbetarenkät 2010. Svante Lönnbark, landstingsdirektör Margareta Petrusson, HR-direktör Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Medarbetarenkät 2010 Svante Lönnbark, landstingsdirektör Margareta Petrusson, HR-direktör Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör På väg åt rätt håll Intrycket är att de flesta av medarbetarna trivs

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag

Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag Kurs: 2PS600 Handledare: Gisela Priebe Examinator: Siegbert Warkentin Emeli Stedt, 880814-1967 Hanna Thorsén,

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013

Medarbetarundersökning 2013 Medarbetarundersökning 2013 Vetlanda kommun, Vetab och Witalabostäder Vetlanda kommun den 24 oktober 2013 Malin Claesson och Annika Edvardsson HR-avdelningen 1 Inledning Medarbetarundersökning har tidigare

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Instämmer inte Instämmer helt 1 2 3 4 Medel Svarande Inget svar Jag är insatt i min arbetsplats mål 1,5% 7,2% 37,8% 53,6% 3,4 685 0 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas

Läs mer

Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen

Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen Specialbearbetning av resultat från projektet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting (HAKuL-projektet) Malin Josephson

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001

Arbetsmiljön i statlig sektor. en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-2001 Arbetsmiljön i statlig sektor en bearbetning av arbetsmiljöundersökningarna 1991-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsmiljö och ohälsa... 3 Resultaten... 3 Synen på framtiden ljusnar... 4 De statsanställdas

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Hur skapar vi god psykosocial arbetsmiljö på universitetet?

Hur skapar vi god psykosocial arbetsmiljö på universitetet? Hur skapar vi god psykosocial arbetsmiljö på universitetet? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa

Läs mer