KOMPETENT OCH VÄLMÅENDE PERSONAL FINNES?

Transkript

1 KOMPETENT OCH VÄLMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun Författare: Daniel Bergman Sofia Johnnerfelt Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap Avdelningen för sociologi Sociologi 3, poäng

2

3 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap Avd. för sociologi Sociologi 3 Uppsats, 10 poäng Höstterminen, 2006 KOMPETENT OCH VÄLMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun Författare: Daniel Bergman & Sofia Johnnerfelt Handledare: Jan-Olof Hugozon

4

5

6

7 FÖRORD Vi vill inleda vår uppsats med att rikta vårt varmaste tack till alla respondenter som deltagit i studien. Vi vill även tacka enhetschef Åsa Runnzell och projektledare Monika Wilhelmsson Öyan, från den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun, samt Rosmarie Karlsson från Kommunal för den hjälp Ni bidragit med under arbetets gång. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Jan-Olof Hugozon för hans engagemang, goda råd och stöd. Daniel Bergman och Sofia Johnnerfelt Linköping, januari 2007

8

9 ABSTRACT Syftet med studien var att belysa den kompetens som finns bland de anställda som arbetar med insatser från LSS och psykiatri inom den Sociala resursverksamheten vuxna i Motala kommun. Syftet var även att undersöka hur dessa uppfattar sin arbetssituation. Vår frågeställning berörde hur de anställda upplevde sin egen kompetens, kompetensanvändning, vilja till kompetensanvändning samt möjlighet till kompetensanvändning och kompetensutveckling. Frågeställningen berörde även de anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och intrarollkonflikt. Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är utförd på 107 respondenter som är tillsvidare anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna i Motala kommun. Resultaten av undersökningen visade bland annat att de anställda själva betygsätter sin kompetens som hög. Männen betygsätter sina yrkeserfarenheter högre än kvinnorna och kvinnorna betygsätter sin arbetsmoral högre än männen. De anställda vill använda sig av all sin kompetens men alla upplever inte att de ges möjlighet till att göra detta och de anställda upplever inte i hög utsträckning att de ges möjlighet till kompetensutveckling. De trivs bra med sitt yrke, arbetsplats och arbetskamrater samt att de upplever samarbetet och stödet från arbetskamraterna som bra. Trivseln, samarbetet och stödet från den närmaste chefen upplevs dock inte som lika bra. Resultatet visade även att de som ges möjlighet till kompetensutveckling trivs bättre med yrket och den närmaste chefen än de som inte ges denna möjlighet. De som upplever att de ges möjlighet att använda all sin kompetens trivs bättre med yrket än de respondenter som inte ges denna möjlighet. Studiens resultat visade även att den psykosociala arbetsmiljön kan bli bättre då de anställda upplever psykisk belastning samt att balansen mellan respondenternas resurser och miljöns krav kan tolkas som ojämn. Majoriteten av respondenterna upplever kraven från den närmaste chefen som varken höga eller låga och egenkontrollen som hög. Resultatet visade att de som upplever egenkontrollen som hög upplever att de utvecklas och lär sig nya saker i arbetet i högre utsträckning än de respondenter som upplever egenkontrollen som låg. Inte fullt hälften av respondenterna upplever intrarollkonflikt. Förekomsten av intrarollkonflikt påverkar över lag de anställdas arbetssituation negativt förutom att samarbetet och trivseln med arbetskamraterna påverkas positivt.

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION Syfte och frågeställning Centrala begrepp Disposition BAKGRUND HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Motalas verksamhet TEORETISK REFERENSRAM Kompetensbegreppet Psykosocial arbetsmiljö Rollteori Sammanfattning av teorier Specificerad frågeställning METOD Val av metod och instrument Konstruktion av enkät Urval Procedur Etiska överväganden Metoddiskussion RESULTAT Egenbedömd kompetens Kompetens i förhållande till arbetet Användning, möjlighet och vilja till användning av all kompetens Trivsel Trivsel i relation till kompetensanvändning samt möjlighet till kompetensanvändning och kompetensutveckling Krav, kontroll och stöd Psykisk belastning, stress, samarbete, utveckling och inlärning av nya saker Krav och kontroll i förhållande till psykisk belastning, stress, utveckling och inlärning av nya saker Stöd i förhållande till samarbete och trivsel Förekomst av intrarollkonflikt i förhållande till arbetsområde Intrarollkonflikt i förhållande till upplevelser av arbetssituationen

12 6 ANALYS OCH DISKUSSION Kompetens och psykosocial arbetsmiljö Krav, kontroll och stöd Krav, kontroll och stöd för varje arbetsområde Stödets påverkan Förekomst, ursprung och konsekvenser av intrarollkonflikt Svarsfrekvens Slutdiskussion och slutsatser Framtida forskning REFERENSFÖRTECKNING Tryckta källor Internet Övriga källor

13 - 1-1 INTRODUKTION I introduktionen presenteras studiens syfte, frågeställning och centrala begrepp. Kapitlet avslutas med en disposition över uppsatsen. Kompetens är ett begrepp som lyfts fram allt mer på alla nivåer ute i samhället. Medier och arbetsgivare diskuterar social kompetens, yrkeskompetens och många andra sorters kompetens. Arbetsgivare ute i samhället vill nyttja all kompetens som deras anställda innehar eftersom det antagligen skulle leda till att företagets kvalité förbättras utan att de skulle behöva anställa ytterligare personal. Det borde även vara så att de anställda vill nyttja all sin kompetens i sitt arbete vilket kan tänkas leda till högre arbetstillfredsställelse. Kommunal i Motala är medvetna om att deras medlemmar som arbetar inom den Sociala resursverksamheten vuxna har stor kompetens, och att den kanske inte alltid nyttjas fullt ut av arbetsgivaren. De kontaktade därför Linköpings universitet med önskemål om att vi skulle genomföra en studie som belyser kommunals medlemmars arbetssituation. För att kunna belysa de anställdas arbetssituation har vi valt att göra det utifrån innehavd kompetens, psykosocial arbetsmiljö och rollkonflikt. Studien genomfördes under hösten 2006 i samarbete med Kommunal och den Sociala resursverksamheten vuxna i Motala kommun. Informationen angående antalet anställda som beskrivs i bakgrunden har erhållits av berörda arbetsplatser och lönekontoret på Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun. 1.1 Syfte och frågeställning Syfte med studien är att belysa den kompetens som finns bland de anställda som arbetar med insatser från LSS och psykiatri inom den Sociala resursverksamheten vuxna i Motala kommun. Syftet är även att undersöka hur dessa uppfattar sin arbetssituation. Utifrån detta syfte följer frågeställningen: Hur upplever de anställda sin kompetens? Hur upplever de anställda sin arbetssituation? 1.2 Centrala begrepp De centrala begrepp som kommer att behandlas i uppsatsen är; kompetens, psykosocial arbetsmiljö, krav/kontroll och stöd samt intrarollkonflikt. Dessa presenteras och förklaras i kommande kapitel.

14 Disposition Efter den inledande introduktionen där studiens övergripande syfte, frågeställning och centrala begrepp presenteras följer kapitel två som beskriver bakgrunden; de lagar som är relevanta för studien samt den verksamhet som har studerats. Den teoretiska referensramen som vi anser relevant för studiens syfte och frågeställningar presenteras i kapitel tre. Här beskrivs begreppen kompetens utifrån Kerstin Keen, psykosocial arbetsmiljö samt rollteori. Som avslutning på kapitlet presenteras en specificerad frågeställning. I kapitel fyra behandlas metoden, vi försöker här genomförligt förklara hur vi har gått tillväga under studiens gång. Här presenteras val av metod, konstruktion av enkät, procedur samt en diskussion om den valda metoden. Studiens resultat presenteras i kapitel fem och uppsatsen avslutas med analys, diskussion, slutsatser och framtida forskning i kapitel sex.

15 - 3-2 BAKGRUND I detta kapitel följer en beskrivning över lagarna HSL, SoL och LSS. Vi förklarar även Motala kommuns Sociala resursverksamhet vuxna. 2.1 HSL Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen, HSL är en ramlag och här finns de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård i Sverige samlade. 1 HSL är en lag som finns till för att hela befolkningen ska få en god hälsa och vård. Lagen berör bland annat att de patienter med störst behov av vård ska få företräde och som patienter ska deras behov av trygghet tillgodoses. Patienternas självbestämmande och integritet ska också respekteras och sjukvården ska vara lättillgänglig. Ansvaret för hälso- och sjukvårdslagen i Sverige är uppdelat mellan kommun, landsting och stat. 2 Lagen har bestämmelser över hur ansvaret av de olika delarna i hälso- och sjukvården delas upp mellan dessa SoL Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen, SoL finns till för att främja individers sociala och ekonomiska trygghet, aktivt deltagande i samhällslivet samt att de ska ha en jämlikhet i levnadsvillkor. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att denna lag efterföljs och socialnämnden ska i samråd med den enskilde individen bestämma vilka insatser som ska skapas och verkställas för att förbättra hjälptagarens situation. Målet är att i så stor utsträckning som möjligt försöka underlätta för individen att ha kontakt med andra och att göra det möjligt för individen att kunna bo i sitt eget hem. Socialvården ska arbeta för den enskildes rätt till utbildning, bostad och arbete. Om en individ inte kan tillgodose sina egna behov genom till exempel utbildning eller arbete har hon rätt till bistånd för att klara sitt tidigare levnadssätt och försörjning enligt SoL. Biståndet finns för att ge möjlighet till ett självständigt liv. Sedan finns det särskilda bestämmelser för olika grupper i samhället. Det finns till exempel ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden, är detta inte möjligt ska stöd och skydd ges. Äldre människor ska få möjlighet att bo och leva självständigt och tryggt. Människor med fysiska och psykiska funktionshinder ska få möjlighet att leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Bostad ska anpassas efter den funktionshindrades behov. Missbrukare ska få tillgång till den hjälp och vård som kan leda till att missbruket försvinner. Anhörigvårdare ska få avlösning och stöd i deras situation och brottsoffer och deras anhöriga ska kl

16 - 4 - erbjudas det stöd och den hjälp som är relevant för just deras situation. 4 SoL behandlar även handläggning av olika ärenden, uppgifter och anmälningar om missförhållanden för till exempel barn, unga och äldre. SoL tar även upp tystnadsplikt, vilket innebär att de personer som arbetar/har arbetat inom yrken där SoL är aktuell inte får avslöja information om hjälptagares personliga förhållanden. Enligt SoL gäller tystnadsplikten endast för de yrken där enskild verksamhet bedrivs yrkesmässigt och där insatser enligt SoL är aktuella. SoL:s tystnadsplikt gäller då inte för kontaktpersoner eller familjehem, det kan dock i dessa fall vara aktuellt att kommunen använder sig av sekretesslagen. 5 Sekretesslagen behandlar tystnadsplikt och handlingssekretess och detta gäller för de personer som arbetar eller har arbetat inom den offentligt drivna socialtjänsten. I den senaste uppdateringen av SoL står det dock att sekretesslagen även gäller i den offentliga sektorn LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS är en relativt ny lag som inte trädde i kraft förrän den första januari De senaste ändringarna i lagen skedde den första juli Målsättningen med lagen är att Den ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet... Målet är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Den enskilde ska få möjlighet att leva som andra 7. LSS ska se till att de individer som berörs av lagen ska få hela sin tillvaro att fungera, detta görs genom att stödåtgärder planeras och ges. Det är oftast inte funktionshindren i sig som utgör handikappet utan det är situationen eller miljön som gör att den funktionsförhindrade blir handikappad. Vissa situationer och miljöer gör det omöjligt för den funktionshindrade att leva som andra. 8 LSS är alltså en lag som berör en del av befolkningen, alla har dock inte rätt till de insatser som lagen tillhandahåller. Det är tre grupper, så kallade personkretsar, som har rätt till insatserna. Den första personkretsen innefattar personer som har autism, autismliknande tillstånd eller utvecklingsstörning. Autism och autismliknande tillstånd innebär att individen har störningar i sin kommunikation, sociala förmåga och beteende vilket leder till att personen har svårigheter att anpassa sig psykosocialt och/eller pedagogiskt. Denna störning framträder för första gången i barndomen, oftast före tre års ålder och varar hela livstiden. Utvecklingsstörning innebär att individen har en intellektuell 4 Grönwall, L. & Holgersson, L. (2004): Socialtjänsten - Handboken om SoL, LVU och LVM. Mölnlycke: Gothia sida Ibid. sida 17 20, Ibid. 7 Everitt, A. (2005): Vad säger LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vällingby: Gothia sida 11 8 Ibid. sida 7, 10

17 - 5 - funktionsnedsättning. Det innebär att det har skett en skada eller inträffad brist under individens utvecklingsperiod, som pågår upp till 16 års ålder. Denna nedsättning varierar från individ till individ och påverkas även av olika miljöer. 9 Den andra personkretsen innefattar personer som fått en hjärnskada genom kroppslig sjukdom eller yttre våld efter utvecklingsåren (efter 16 års ålder). Hjärnskadan ska ha lett till begåvningsmässigt funktionshinder som är både bestående och betydande. Till den tredje personkretsen hör personer som drabbats av ett varaktigt psykiskt eller fysiskt funktionshinder vilket inte orsakats av normalt åldrande. Funktionshindret ger personerna stora svårigheter i vardagen, så som toalettbesök, matlagning och påklädnad, vilket gör att individen fordrar ett omfattande behov av service och stöd för att klara av vardagen. För att dessa personkretsar ska få insatser via LSS så ska behoven inte kunna tillgodoses på något annat sätt. 10 I LSS ingår det tio insatser, som de personer som tillhör lagen, är berättigade till, allt för att få den funktionshindrade att leva ett så normalt liv som möjligt. Bland annat ingår rådgivning, personlig assistans; innebär att personen får ett personligt utformat stöd för att klara av de grundläggande behoven. Ledsagarservice; den funktionshindrade får en ledsagare som gör det möjligt för den funktionshindrade att delta i aktiviteter, kulturliv med mera, kontaktperson; för att bryta den enskildes isolering. Alla vuxna funktionshindrade har även rätt till en bostad med särskild service eller specialanpassad bostad samt daglig verksamhet; vilket innebär att alla personer med autism, autismliknande tillstånd, förvärvade hjärnskador i vuxen ålder och utvecklingsstörning är berättigade till daglig sysselsättning. Daglig verksamhet sker oftast på dagcenterverksamhet eller genom olika organisationer och finns för att kunna ge den funktionshindrade utveckling, stimulans och en social gemenskap. Arbetsuppgifterna anpassas efter brukarnas 11 kunskap, rörlighet och så vidare. 12 De som ansvarar för att de funktionshindrade tas hand om enligt lagen LSS är landstinget och kommunen som personen är bosatt i. Landstinget ansvarar för att ge personligt stöd och habilitering och kommunen ansvarar för resterande insatser som personlig assistans, boende och daglig verksamhet Motalas verksamhet I Motala kommun är det den Sociala resursverksamheten vuxna som ansvarar för de grupper som tillhör LSS, SoL och HSL. Verksamheten är en utförareverksamhet och vänder sig till alla vuxna från 18 år och uppåt som är förståndshandikappade, fysiskt handikappade, psykiskt långtidssjuka, har förvärvade hjärnskador, människor med missbruksproblematik samt andra 9 Everitt, A. (2005) sida Ibid. sida Vanligt förkommande begrepp för de individer som nyttjar den hjälp och stöd som vårdare tillhandanhåller. 12 Everitt, A. (2005) sida Ibid. sida 27

18 - 6 - individer som har rätt till och är i behov av bistånd av utföraretjänster enligt SoL. Det finns tio områden inom den Sociala resursverksamheten vuxna, varje område har en egen områdeschef. Enhetschefen för område ett har dock ett övergripande ansvar för samtliga områden. Det finns elva gruppbostäder och ett stödboende som inriktar sig mot LSS insatser. Det bor sammanlagt cirka 79 brukare på dessa gruppbostäder och stödboende. 14 Gruppbostädernas verksamhet ser olika ut. I vissa gruppbostäder har brukarna egna lägenheter och personalen en lägenhet som deras arbete utgår ifrån för att sedan arbeta helt individuellt med brukarna i den enskildes lägenhet, på andra gruppbostäder har brukarna egna lägenheter men de har även gemensamhetsutrymmen där brukarna umgås och tillagar måltider och äter tillsammans. Andra gruppbostäder har hela villor där brukarna bor i egna rum och delar badrum, allrum, kök och tvättstuga. Även här tillagas och äts måltiderna tillsammans. 15 Stödboendet är individuellt och det innebär att brukarna bor i egna lägenheter. Personalen utgår ifrån en lägenhet och arbetar individuellt genom att exempelvis göra hembesök, ringa brukarna för stödsamtal och/eller för att påminna om olika aktiviteter. På dessa elva gruppbostäder och stödboende arbetar cirka 117 tillsvidareanställda. Sedan finns det tre stödboenden där det bor cirka 34 brukare, dessa stödboenden riktar sig till Motala kommuns kommuninvånare som har någon form av psykiskt funktionshinder. På dessa stödboenden bor brukarna i egna lägenheter, på vissa områden tillagas och äts måltider tillsammans i ett gemensamhetskök medan vissa klarar sig helt själva. Det arbetar cirka 18 tillsvidareanställda på dessa stödboenden. Det finns ytterligare ett stödboende där 10 personer arbetar och detta stödboende har inriktning mot både LSS, missbruk- och psykiatriinsatser. Här finns det cirka 50 brukare som är aktuella i verksamheten. De anställda arbetar både i egna lokaler, i hemmet och utanför hemmet och de hjälper till med allt från att komma iväg till jobbet till att handla och vara socialt umgänge. Brukarna har egna hem och har inga gemensamma måltider. 16 Det finns även daglig verksamhet inom både psykiatrin och LSS. Den dagliga verksamheten inom psykiatrin är indelad i två delar; arbetsliknande sysselsättning samt en öppen del för stöd och socialt umgänge. Det är en blandad grupp på cirka 110 personer som besöker denna verksamhet, dagligen är det cirka 35 personer som deltar i verksamheten. 17 Antal tillsvidareanställda här är fem. Den dagliga verksamheten som riktas till de brukare som omfattas av LSS i Motala består av 15 arbetsplatser med allt från caféverksamhet, dataarbete, naturverksamhet till arbete i affär. 18 Det är cirka 96 brukare som sysselsätts på den dagliga verksamheten i Motala kommun och cirka 26 brukare 14 Motala kommuns verksamhetsberättelse vuxen 2005 sida Ibid. 16 Ibid. 17 Ibid. 18 Ibid.

19 - 7 - som har enskild placering ute i samhället. 19 På den dagliga verksamheten för LSS är det cirka 29 personer som är tillsvidareanställda. Samtliga tillsvidareanställda som nämns ovan, har givits möjlighet att delta i vår undersökning, sammantaget rör det sig om 175 personer. 19 Motala kommuns verksamhetsberättelse vuxen 2005 sida 26

20 - 8 -

21 - 9-3 TEORETISK REFERENSRAM Kapitel tre består av de teoretiska utgångspunkter som kommer att användas i denna studie. Först förklaras kompetensbegreppet enligt författaren och konsulten Kerstin Keen, sedan beskrivs den psykosociala arbetsmiljön och Robert Karaseks krav och kontrollbegrepp. Sist av de teoretiska utgångspunkterna presenteras rollteorin. Teorierna avslutas med en sammanfattning av dessa och kapitlet avslutas med en specificerad frågeställning. 3.1 Kompetensbegreppet Begreppet kompetens kommer ifrån det latinska ordet compentia vilket betyder överensstämmelse. Kompetensbegreppet kan förklaras genom att säga att en kompetent person är en skicklig eller duglig person. Att vara kompetent behöver alltså inte betyda att den kompetenta är skicklig utan endast att personen är kvalificerad. Kompetens kan alltså ha att göra med tillräckliga kvalifikationer för den aktuella positionen som individen innehar eller eftersträvar. Om det råder en överensstämmelse mellan individens kunnande och vad som krävs i situationen kan individen uppfattas som kompetent vilket kan relateras tillbaka till den grundläggande betydelsen från det latinska ordet compentia. 20 Att vara kompetent är en förutsättning för att kunna konkurrera i dagens samhälle och då framförallt på arbetsmarknaden. Faktum är att det latinska ordet compentia kommer ifrån verbet competere som bland annat kan översättas med tävlande eller konkurrent. Att förklara kompetensbegreppet på detta sätt ligger förmodligen mer i linje med hur begreppet uppfattas i dagens samhälle. För att stå som vinnare i en tävling räcker det inte med att ha de överensstämmande förmågor som krävs för att delta. Kompetensen blir en slags värdemätare på skicklighet, där endast överensstämmelse med de rådande kraven inte räcker till för att tävla på arbetsmarknaden. I den rådande tävlan om arbetstillfällen blir kompetensen den förmåga som avgör vilka som blir vinnare. Det gäller också att ha möjlighet att både mäta den egna och andras kompetens för att ha möjlighet att utveckla och få tillgång till de förmågor som saknas eller till de förmågorna som behöver kompletteras. Kompetens som förmåga förklaras förmodligen bäst genom förmågan att klara en situation, förmågan att handla och förmågan att se framåt och ana vad framtiden kommer att kräva. 21 Ett sätt att förklara vad som ingår i den mänskliga kompetensen och således också den mänskliga förmågan är att använda handen som symbol. Människohanden får således symbolisera kompetensbegreppet där de fem fingrarna symboliserar var sin typ av förmåga och handflatan får symbolisera 20 Keen, K. (2003): Kompetens vad är det? Malmö: IDMANS förlag sida 3 21 Ibid. sida 3-4

22 förmågornas sammanordning, se figuren nedan. Handen och fingrarna blir också en bra liknelse då alla individers händer och fingrar är unika precis som alla individers kompetens är unik. 22 Figur 1. Keens illustration av människohanden som symbol för kompetensbegreppet. 23 Tummen får symbolisera färdigheter som förmågor, skickligheter, tekniker och förmåga att hantera verktyg. Tiden som behöver läggas på färdighetsträning är något som underskattats av många företag och organisationer framförallt när det gäller teknisk utrustning. Pekfingret får symbolisera kunskaper som vetanden, lärdomar, insikter, fakta, sammanhang och metoder. Dessa kunskaper uppnås oftast bäst genom kommunikation och skrift. Det är framförallt den formella utbildningen som ligger till grund för att mäta individers kompetensförmåga som har att göra med kunskaper. Långfingret får symbolisera erfarenheter som rutiner, upplevelser och lärdomar. Att vinna lärdom via erfarenheter är effektivt och ju mer rutin individen har desto bättre förmåga finns för att klara liknande situationer i framtiden. Individen behöver tid att reflektera över erfarenheter då det är detta som gör det möjligt att förbättra sig och dra lärdom av misslyckanden. Ringfingret får symbolisera kontakter och nätverk. Förmågan att bygga nätverk, bygga relationer och knyta kontakter ses som en avgörande förmåga i dagens samhälle. Denna förmåga som ofta benämns som social kompetens värdesätts högt av arbetsgivare och blir en avgörande förmåga i 22 Keen, K. (2003) sida 4 23 Ibid. sida 21

23 konkurrensen på arbetsmarknaden. Lillfingret får symbolisera värderingar som ärlighet, tjänstvillighet, ansvarstagande och att göra rätt för sig. Arbetsmoralen som tar sig uttryck i värderingar värdesätts också högt av arbetsgivare och denna förmåga blir således viktig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Att inte bara göra det som krävs i yrket utan att även göra det lilla extra bygger ofta på individens egna värderingar. Det är dock viktigt att den grupp som individen ingår i delar samma värderingar då gemensamma arbeten ska utföras. 24 Det är viktigt att ha goda enskilda förmågor men samordningen och relationen mellan dem är minst lika viktig. Det är ofta lättare för omgivningen att bedöma individens färdigheter än individens kunskaper men för att exempelvis ha färdigheten att köra bil krävs också kunskapen om vägar, vägmärken och trafikregler. Kunskapen om bilkörning räcker på samma sätt inte till för att ha bilkörning som färdighet. Det blir här en samordning mellan färdigheter och kunskaper som avgör förmågans potential och potentialen förstärks också av de erfarenheter som förvärvats över tid. Det är ofta kontakter som gör det möjligt att komma i besittning av kunskaper och färdigheter. Detta gör förmågan att knyta kontakter oerhört viktig. Att ha god förmåga vad det gäller värderingar gör också att färdigheter och kunskaper kan användas på ett ansvarsfullt sätt. Viljan att använda kunskaper, färdigheter och erfarenheter kan också kopplas till värderingar vilket visar på att förmågan är viktig i samordningen. Samordningen av de fem fingrarna sker i handflatan och för att göra detta krävs både fysik kraft och psykisk energi. Att kraftfullt samordna de fem fingrarna leder till makt över situationen och således också till att kompetensen kan utnyttjas maximalt. Den fysiska kraften och den psykiska energin behövs för att klara av att genomföra uppgifter samt att ha ork att klara av stress och motstridiga krav. Ibland behövs den fysiska kraften men oftast behövs den psykiska energin. Denna kraft och energi avgör uthålligheten och orken att tänka framåt. För att chefer ska kunna driva igenom projekt behövs inte bara kraft, energi, uthållighet och ork att tänka framåt från cheferna själva utan också från medarbetarna som drabbas av förändringarna. Att få arbetarna tillräckligt entusiastiska för förändringar blir således avgörande för möjligheten att genomföra dem. 25 En analys av handens olika komponenter kan användas vid utvärdering av den egna kompetensen, vid utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare och vid rekrytering av ny personal. Att låta personalen själva bedöma sin kompetens på detta sätt kan vara bra då individers kompetens inte bara avgörs av formella meriter. Att avgöra kompetens handlar i allmänhet om bedömningar då det faktiskt ofta är chefen som bedömer medarbetares kompetens precis som det är medarbetarna som bedömer chefens kompetens. Det ska dock klargöras att en bedömning av den egna kompetensen blir subjektiv. Däremot kan en analys av 24 Keen, K. (2003) sida Ibid. sida 7-12

24 personalens egen bedömning ändå vara till hjälp vid tydliggörande av styrkor och svagheter hos, samt skillnaden mellan, individers och gruppers kompetens. 26 Hur en arbetare får chansen att använda sin kompetens kan skilja sig beroende på hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut. 3.2 Psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön, alltså hur ett arbete är organiserat, påverkar den arbetande individen. 27 Den amerikanske psykologen Erik Homburger Erikson var bland de första teoretiker som började använda begreppet psykosocial. Det han menade med begreppet var att människan utvecklas i samspel med sin sociala omgivning. Arbetets innehåll och organisering samt de sociala relationerna på arbetsplatsen är det som utgör den psykosociala arbetsmiljön, samspelet mellan den omgivande arbetsmiljön och individen. 28 I den psykosociala arbetsmiljön finns det många stimuli som arbetaren utsätts för dagligen. Det kan vara kognitiva, exempelvis symboler och meningsfulla faktorer som gör så att tankeverksamheten hos arbetaren stimuleras. Det finns både kvalitativ och kvantitativ kognitiv stimulering, den kvalitativa belyser svårighetsgraden i yrket i förhållande till de kunskaper och kvalifikationer som arbetaren har medan den kvantitativa belyser antalet arbetsuppgifter som ges i förhållande till tid som disponeras. Fler stimuli kan vara sensorisk stimulering så som luft, ljus och ljud. Social stimulering innefattar till exempel arbetarens interaktion med andra människor, medarbetare, kunder, klienter och patienter. Nästan alla dessa stimuli kan förekomma som både över- och understimulering och påverkar det psykiska välbefinnandet hos arbetaren. 29 Den psykosociala arbetsmiljön kan alltså påverka individen både negativt och positivt beroende på hur arbetsmiljön är utformad. Det är viktigt att en individs arbetssituation har en så bra passform som möjligt mellan individ och miljö för att resultatet ska ha en positiv inverkan på arbetaren. För att få en bra passform ska det finnas en bra balans mellan miljöns krav och individens resurser. Uppnås detta leder det till att individen trivs på sin arbetsplats och mår psykiskt bra. Om balansen mellan kraven och individen skulle vara ojämn, till exempel om kraven skulle vara för låga eller för höga i relation till de resurser som individen innehar, kan det leda till att individen upplever stress och psykisk ohälsa. 30 När en individ utsätts för krav jämför individen de ställda kraven mot den egna förmågan och kroppen börjar sedan arbeta. Blodtrycket stiger, pulsen höjs, blodsockernivån och hormonavsöndringen ökar. Kroppen får en adrenalinkick 26 Keen, K. (2003) sida Agervold, M. (2001): Arbete och stress, en introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur 28 Eriksson, N. (1991): Arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. I Furåker, B. (red.), Arbetets villkor. Lund: Studentlitteratur sida Ibid. sida Agervold, M. (2001)

25 och individen upplever stress. Om nu den egna förmågan, kunskapen stämmer överens med de ställda kraven är den kroppsliga processen något positivt, det blir en positiv stress. Stämmer däremot de ställda kraven inte överens med den egna förmågan blir den kroppsliga reaktionen ett negativt förlopp, individen upplever negativ stress. Om en individ upplever negativ stress i sitt yrke, på grund av en obalans mellan de ställda kraven och den egna förmågan, kan hennes psykiska hälsa försämras. Hon kan komma att känna en bristande arbetstillfredsställelse och risken är stor att kroppen tar skada då den utsätts för upprepade höga halter av stresshormoner. 31 För att handskas med kraven och för att kunna bemästra den upplevda stressen använder människan sig av olika copingstrategier. För en arbetare finns det fyra olika strategier som är relevanta. Den första strategin är att förtränga arbetssituationen, den andra är en kognitiv strategi då arbetaren söker ny kunskap och information som sedan kan användas för att minska belastningen. Den tredje är den instrumentella strategin då arbetaren kan försöka få avlastning från arbetsuppgifter genom att till exempel ta en paus eller ta hjälp från en arbetskamrat. Den fjärde och sista strategin är copingsjukfrånvaro, arbetaren väljer alltså att inte gå till arbetet, om hon till exempel känner sig trött eller har huvudvärk, för att minska den upplevda stressen. 32 Egenkontroll i arbetet är minst lika viktigt som att kraven som ställs stämmer överens med den egna förmågan. Om en individ känner att hon har egenkontroll i sitt arbete påverkar det henne positivt. Arbetaren kan påverka och eliminera stressfaktorer, de grundläggande behoven tillfredsställs och välbefinnandet ökar. I arbetsmiljön måste egenkontrollen och de ställda kraven gå hand i hand. För mycket egenkontroll samtidigt som arbetaren upplever höga krav kan till exempel leda till förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det bästa är att det finns en bra balans mellan de ställda kraven och egenkontrollen i arbetet om det inte ska leda till negativa effekter för arbetarna. Egenkontroll i arbetslivet är uppdelat i två nivåer, arbetaren kan ha både kontroll över och i arbetssituationen. Att ha kontroll över arbetssituationen innebär att arbetaren har kontroll över de spelregler och ramar som formar arbetsprocessen, det innebär att arbetaren till exempel kan påverka schemaläggningen och struktureringen av det egna arbetet. Att ha kontroll i sitt arbete innebär att arbetaren har kontroll över det faktiska arbetsutförandet, arbetaren kan bestämma prioritering av olika uppgifter och hastigheten på dem. Kontroll i arbetet kan även ses i till exempel tilldelning av ansvar, varierande arbetsuppgifter och delaktighet i beslut. Det är lättare för varje individ att få kontroll i sin arbetssituation än över den genom enskilt handlande. För att en arbetare ska få kontroll över arbetssituationen krävs oftast att arbetsplatsen kollektivt strävar för att nå detta mål Eriksson, N. (red. Furåker, B.) (1991) sida Ibid. sida Ibid. sida

26 Den amerikanske forskaren Robert Karasek har utformat en modell som berör arbetets krav, alltså den arbetsinsats som krävs för att arbetet ska bli genomfört, i förhållande till personalens egenkontroll över arbetssituationen, det vill säga om det finns något beslutsutrymme eller hur stor handlingsfriheten är. 34 Den svenske forskaren Thöres Theorell har sedan vidareutvecklat Karaseks modell. 35 Nedan, i figur 2, följer en tolkning av Karaseks resonemang över krav och kontroll. Figur 2. Egen modell över Karaseks resonemang om Krav och Kontroll i arbetet. 36 Modellen pekar på att höga krav på arbetet samt hög egenkontroll leder till att arbetaren lär sig nya saker och utvecklas i sin yrkesroll. Om arbetaren i stället känner att hon har låg egenkontroll över sin arbetssituation samtidigt som kraven är höga utsätts hon för hög psykisk belastning och stress. 37 Psykisk belastning är resultatet av kraven som arbetet ställer på den anställde och kan utspela sig som både under- och överbelastning. Arbetets krav är belastningsfaktorer och belastningen som arbetaren utsätts för skapas av belastningsfaktorernas inverkan på arbetaren. Det som påverkar den psykiska belastningen är alla olika belastningsfaktorerna den anställde utsätts för och alla kraven som ingår i arbetet det vill säga arbetssituationen i sin helhet samt de självvalda arbetsmetoder den anställde använder i utförandet av arbetet. 38 Upplever arbetaren låga krav men har hög egenkontroll leder det till att hon känner låg belastning och ingen upplevelse av stress. Upplever arbetaren låga 34 Eriksson, N. (red. Furåker, B) (1991) sida Agervold, M. (2001) sida Agervold, M. (2001) sida 42 och Furåker, B. red. (1991) sida Agervold, M. (2001) sida kl

27 krav samtidigt som hon har låg egenkontroll blir konsekvensen en passiv arbetare som varken lär sig och utvecklas på arbetet eller känner stress. 39 Det är dock inte endast krav och egenkontroll som påverkar arbetaren utan det sociala stödet är också viktigt. Det finns olika typer av socialt stöd, till exempel emotionellt stöd vilket kan tänkas vara det viktigaste stödet då det tillgodoser de grundläggande behoven av grupptillhörighet och socialt umgänge, detta upplevs genom exempelvis känslor, kärlek, omtanke och tilltro. Sedan finns det värderande stöd vilket innebär att individen ges möjlighet att kunna jämföra sig med andra individer och detta leder i sin tur till att hon kan få bekräftat att hon inte är sämre än någon annan i sin omgivning. Instrumentellt stöd kan ges av arbetskamrater genom avlastning från olika arbetsuppgifter, det finns även informativt stöd vilket innebär att arbetaren får tips och råd från andra människor om hur olika situationer kan bemästras. Eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen är det sociala stödet oerhört viktigt för att arbetaren ska känna ett välbefinnande. Forskaren Jeff Johnson har byggt ut Karaseks modell om krav och egenkontroll och lagt till en tredje dimension som innefattar socialt stöd och förhållanden mellan arbetskamrater. 40 Se figur 3. Figur 3. Egen modell över Karasek och Johnsons resonemang om krav/kontroll och stöd i arbetet Agervold, M. (2001) sida Eriksson, N. (red. Furåker, B) (1991) sida Agervold, M. (2001) sida 42 och Furåker, B. red. (1991) sida 157

28 Goda sociala relationer leder till att individen minskar risken för isolering. Får arbetaren ett starkt socialt stöd samtidigt som hon har hög egenkontroll i arbetet resulterar det i att arbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. En individ som upplever svagt stöd, låg egenkontroll och höga krav riskerar att utsättas för isoleringsstress och det psykiska välbefinnandet försämras. Om en arbetare har starkt stöd, låga krav och hög egenkontroll upplever arbetaren låg stress kollektivt. Konsekvenserna är de samma som i Karaseks modell över krav och egenkontroll, det som skiljer sig är att arbetaren är passiv, stressad, lågt stressad eller aktiv antingen isolerat, om hon har ett lågt socialt stöd, eller kollektivt, om arbetaren har ett högt socialt stöd i förhållande till ställda krav och egenkontroll. För att en arbetare ska kunna hantera och bemöta arbetskraven på ett passande sätt behöver hon både socialt stöd och självbestämmande i sitt arbete. 42 Om en arbetare upplever en obalans mellan egenkontroll och arbetskrav kan socialt stöd funktionera som en buffert. 43 Det finns tre olika typer av socialt stöd; emotionellt, värderande och instrumentellt. Emotionellt stöd får arbetaren när hon känner att ledning och arbetskamrater bryr sig om hennes välbefinnande och tycker om henne. Värderande stöd får arbetaren när hon får feedback, alltså när någon berättar när hon gjort något bra respektive dåligt. Instrumentellt stöd får arbetaren genom samarbete med arbetskamrater, närmaste chefer och kunder, klienter eller patienter. 44 Arbetare innehar olika roller beroende på vilket yrke personerna har. Yrkesrollen och yrkespositionen på arbetsplatsen påverkar vilka krav som ställs och vilken egenkontroll som ges. I nästa avsnitt beskrivs rollteorin. 3.3 Rollteori Rollteorin tillhör en socialpsykologisk riktning och befinner sig mellan moderdisciplinerna sociologi och psykologi. Den ligger dock närmare klassisk sociologisk teori då den har nära band till den makrosociologiska strukturfunktionalismen vilken ser samhällen och sociala system som organiska enheter där olika delar fyller olika givna funktioner och samarbetar till helhetens stabilitet, balans och ordning 45. I den strukturfunktionalistiskt influerade rollteorin uppfattas människan som deterministiskt, det vill säga att människans vilja är orsaksbestämd på samma sätt som naturen är orsaksbestämd. Människans fria vilja uppfattas alltså till stor del som en inbillad föreställning och människan och det mänskliga handlandet betraktas huvudsakligen som ofritt. Interaktionen, som uttrycker sig i samspelet mellan människor, uppfattas som skapad utifrån den deterministiska människan och den sociala verkligheten. Den strukturfunktionalistiskt influerade rollteorin uppfattar 42 Eriksson, N. (red. Furåker, B.) (1991) sida Eriksson, B. & Larsson, P. (2002): Våra arbetsmiljöer. I Hansen, L. H. & Orban, P. (red.), Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur sida Ibid. 45 Svensson, T. (1992): Människa, interaktion och social omgivning, Värnamo: Ekbacken förlag, sida 78

29 alltså de yttre sociala omständigheterna som avgörande för hur det mänskliga beteendet och den mänskliga interaktionen ser ut. Dessa sociala omständigheter är inte kopplade till den direkta sociala närmiljön utan antas forma interaktion och beteende i en mycket mer överordnad social kontext. Sociologiska teorier brukar även karakteriseras av huruvida de är konflikt- eller koncensusbetonade och den strukturfunktionalistiskt influerade rollteorin är klart koncensusbetonad då den ser ordning, stabilitet och harmoni som samhällets naturliga tillstånd. Detta tillstånd upprätthålls av att de individer som ingår i samhället agerar efter rollmanuskript som är utformade för att upprätthålla hela samhällets stabilitet och behov. Strukturfunktionalismens grundantagande är att ett relativt stort mått av värdegemenskap råder i de flesta samhällen och sociala system 46 vilket innebär att de flesta individerna i samhället är, eller blir, samstämmiga om vilka värden som bör eftersträvas och vilka av dessa värden som ska prioriteras. Det blir denna värdegemenskap som ligger till grund för de förväntningar som finns på samhällets roller genom vilka individen, då beteendereglerna för roller följs, integreras och blir en del av samhällsstrukturen. 47 För att specificera rollbegreppet och de beteendeförväntningar och beteenderegler som förknippas med det bör begreppet norm förklaras. Den sociologiska definitionen för normbegreppet är en beteenderegel som upprätthålls genom hot om sanktioner 48. De sanktioner som kan drabba den som bryter mot rådande normer kan vara av olika slag och delas upp i fysiska, materiella och andliga sanktioner. En fysisk sanktion är exempelvis en bestraffning i form av fysisk skada eller frihetsberövande, en materiell sanktion är exempelvis en bestraffning i form av böter eller beslagtagande av egendom och en andlig sanktion tar sig exempelvis uttryck i social utfrysning. De fysiska och materiella sanktionerna kan kategoriseras som juridiska sanktioner då de upprätthålls av lagar och verkställs av samhället. De andliga sanktionerna kan kategoriseras som sociala då de upprätthålls av sociala lagar och verkställs av den direkta sociala omgivningen. 49 I funktionalistisk sociologi beskrivs samhället som ett nät av positioner, eller snarare ett stort antal positionsnät 50. Positionerna kan exempelvis vara av typen yrkesposition eller släktposition. En särskiljning mellan tillskrivna och förvärvade positioner görs också där de tillskrivna positionerna är oberoende av prestation, exempelvis könsposition och de förvärvade är beroende av prestation, exempelvis yrkesposition. De tillskrivna positionerna kan också beskrivas som påtvingade och allmänna medan de förvärvade positionerna kan beskrivas som valfria och speciella. Dessa positioner består över tid även om innehavarna av dem ändras. Innehavaren av en position får 46 Svensson, T. (1992) sida Ibid. sida Ibid. sida Ibid. 50 Ibid. sida 81

30 beteendeförväntningar och normer riktade mot sig vilka således sammantaget utgör den sociala roll som hör ihop med positionen. 51 Eftersom varje position medför en social roll för människan och positionerna är regisserade av samhället så förenas människan och samhället utifrån positioner och roller. Föreningen mellan människan och samhället representerar homo sociologicus, sociologins människa, och utgör därför elementet i sociologisk analys 52. Positionerna symboliserar endast placeringar i relationsfälten medan rollerna anger hur relationer mellan positionsinnehavare ser ut. Samhällets krav på innehavaren av en position, som för individen uttrycks i den sociala rollen, kan vara av två slag, nämligen kravet på rollbeteende och kravet på rollattribut. Rollbeteendet kopplas till de beteendeförväntningar som finns på positionsinnehavaren och rollattributen kopplas till de krav som finns på positionsinnehavarens utseende och egenskaper. För att beskriva de olika relationsgrupperna som är förknippade med den aktuella positionen använder Dahrendorf begreppet positionssegment. Positionen vårdare består exempelvis av positionssegmenten vårdare brukare, vårdare - brukarnas anhöriga, vårdare arbetskamrater och vårdare chef. Dessa positionssegment tydliggör de olika relationsriktningar som exempelvis finns på positionen vårdare. För att beskriva de olika förväntningar som är förknippade med positionen, och således också rollen, använder Dahrendorf begreppet rollsegment. Rollen som vårdare består således också av rollsegmenten vårdare brukare, vårdare - brukarnas anhöriga, vårdare arbetskamrater och vårdare chef. Dessa rollsegment tydliggör de olika förväntningar som exempelvis finns på rollen som vårdare. Positionssegmenten är en förutsättning för rollsegmenten då relation är ett villkor för förväntningar. 53 De förväntningar som finns på positioner, och således också roller, kan precis som normer delas in i olika typer mellan vilka sanktionernas art skiljer sig åt. Dessa olika typer kan beskrivas som tvångsförväntningar, pliktförväntningar och kanförväntningar. Tvångsförväntningar är förväntningar som individen är tvingad att rätta sig efter och leder till negativa juridiska sanktioner i form av rättsliga straff om de inte följs. De har ingen positiv sanktion, förutom att slippa de negativa sanktionerna, om förväntningarna följs. Pliktförväntningarna är förväntningar som individen har en plikt att rätta sig efter och leder till negativa sanktioner i form av social utfrysning om de inte följs men kan även få en positiv sanktion i form av sympati om de följs. Kanförväntningarna är förväntningar som individen valfritt kan följa men de har möjlighet att leda till negativa sanktioner i form av ogillande om de inte följs. Däremot medför kanförväntningarna framförallt positiva sanktioner i form av uppskattning om de följs Svensson, T. (1992) sida Dahrendorf, R. (1971): Homo sociologicus: om människan och rollerna. Uppsala: Argos förlags AB sida Ibid. sida Ibid. sida 48

31 Ett av de mest centrala begreppen inom rollteorin är rollkonflikt. Rollkonfliktsbegreppet delas i sin tur upp mellan inter- och intrarollkonflikt. En interrollkonflikt grundar sig i att det finns konflikter mellan olika roller och en intrarollkonflikt grundar sig i att det finns konflikter inom samma roll. En interrollkonflikt är alltså en konflikt mellan olika roller där rollförväntningarna inte är entydiga, eller till och med motstridiga. En individ som innehar yrkesrollen vårdare kan exempelvis också inneha föräldrarollen. Om förväntningarna på yrkesrollen vårdare är motstridiga med förväntningarna på föräldrarollen så kan en interrollkonflikt uppstå. Vårdarens barn kan exempelvis förvänta sig att deras förälder ska vara hemma på samma tider som vårdarens chef förväntar sig att denne ska jobba. Detta kan vara ett tydligt exempel på en interrollkonflikt då det inte går att uppfylla förväntningen på föräldrarollen utan att bryta mot förväntningen på yrkesrollen och vice versa. 55 En intrarollkonflikt är istället en konflikt mellan olika relationers förväntningar på samma roll. En individ som innehar yrkesrollen vårdare har exempelvis relationerna vårdare brukare, vårdare - brukarnas anhöriga, vårdare arbetskamrater och vårdare chef och således också förväntningar från varje angiven relation. Om exempelvis brukaren och brukarens anhöriga har förväntningar på vårdaren som är motstridiga med förväntningarna utifrån vårdarens arbetskamrater och chef så kan detta leda till en intrarollkonflikt. Typen av förväntning och således också typen av sanktion får betydelse för hur vårdaren hanterar rollkonflikten då den sanktion som vårdaren helst undviker avgör vilka av de motstridiga förväntningarna som efterföljs. Vilken sanktion som uppfattas värst för vårdaren går däremot inte att entydigt svara på då en juridisk sanktion, som att bli avskedad, inte nödvändigtvis behöver vara värre en andlig sanktion i form av socialt ogillande. Om vårdaren inte har ett problem med att välja vilken av två motstridiga förväntningar som ska efterföljas blir inte heller konflikten särskilt omfattande. Ju svårare det blir att avgöra vilken av de motstridiga förväntningarna som ska efterföljas desto svårare blir också rollkonflikten. 56 Rollkonfliktfenomenet kan vara speciellt intressant att undersöka då det tycks orsaka betydande sociala och psykologiska störningar. Förekomst, ursprung och konsekvenserna av rollkonflikter anses vara viktiga forskningsmål för rollteoretiker. Rollteorin kan således bli ett användbart analysredskap för att belysa förekomsten av motstridiga krav på yrkesroller vilka skulle kunna ha avgörande betydelse för hur individer upplever sin arbetssituation Svensson, T. (1992) sida Ibid. sida Ibid. sida 84

32 Sammanfattning av teorier Nedan följer en sammanfattning av teorierna. Då vi inte har använt oss av nya källor i sammanfattningen gäller tidigare källhänvisningar. Kerstin Keen använder sig av människohanden som symbol för kompetensbegreppet. Varje finger representerar en del av den sammanlagda kompetensen och med alla fingrar blir handen komplett. Tummen representerar färdigheter och pekfingret förvärvade kunskaper. Långfingret symboliserar erfarenheter och ringfingret står för kontakter, nätverk och social förmåga vilka ofta benämns som social kompetens. Lillfingret representerar värderingar och ansvarstagande vilka i arbetet kan benämnas som arbetsmoral. Att undersöka hur personalens kompetens ser ut, genom att låta personalen göra en egen bedömning av dessa kompetensområden, kan vara givande eftersom kompetens inte bara avgörs av formella meriter. Att undersöka hur personal bedömer den egna kompetensen utifrån dessa komponenter kan även vara intressant för att hitta styrkor och svagheter hos individer och grupper såväl som skillnader mellan dem. Den psykosociala arbetsmiljön är viktig och det finns många saker i arbetsmiljön som kan påverka arbetaren positivt och negativt, exempel på detta är olika sorters stimuli. För att en arbetares arbetssituation ska vara bra bör det finnas en bra passform. En bra passform uppnås genom att balansen mellan individens resurser och miljöns krav är jämn. Alltså individens kompetens ska ligga på samma nivå som kraven från chefen ligger på. Exempel på positiva konsekvenser för arbetaren är utveckling och inlärning av nya saker i arbetet vilket Karasek pratar om i hans teori om krav och kontroll. Teorin går ut på att graden av kraven från den närmaste chefen och egenkontroll över och i arbetssituationen påverkar arbetaren antingen negativt eller positivt beroende på om kraven och egenkontrollen upplevs som höga/hög eller låga/låg. Exempel på positiva konsekvenser är, som sagt, utveckling, inlärning av nya saker i arbetet, ostressade och aktiva arbetare. Negativa konsekvenser kan vara psykisk belastning, stress och passivitet. Även stödet är viktigt för en arbetare och graden av stöd från exempelvis den närmaste chefen och arbetskamraterna kan precis som kraven och kontrollen påverka arbetaren positivt och negativt. Upplever arbetaren högt socialt stöd respektive lågt socialt stöd upplever hon konsekvenserna av kraven och egenkontrollen som kollektivt respektive isolerat. Rollteorin är starkt influerad av den makrosociologiska strukturfunktionalismen och menar att människor agerar efter rollmanuskript, baserade på förväntningar utifrån samhällets rådande normer, för att bidra till samhällets stabilitet och ordning. Människan och samhället förenas då människan intar positioner och roller som är regisserade av samhället. Vissa roller är tillskrivna, såsom könsroller, medan andra är förvärvade, såsom yrkesroller. Ett av de mest centrala begreppen inom rollteorin är rollkonflikt. Rollkonfliktsbegreppet delas i sin tur upp mellan begreppen inter- och