Psykosocial arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykosocial arbetsmiljö"

Transkript

1 Jonas Brännström Sara Båsjö Lucas Holm Josefina Larsson Sofie Lood Stefan Lundå Margareta Notsten Satu Turunen Taheri I denna artikel presenteras en del av svaren från. Genom att individuellt besvara barometern har en stor del av audionomkåren bidragit till ett fantastiskt underlag som kan bidra till ökad kunskap om och förståelse kring audionomyrket och dess speciella förutsättningar. I 2010 års Audionombarometer rapporterade vi att audionomerna inom privat landstingsfinansierad verksamhet (inom den så kallade auktorisationen i Region Skåne) rapporterade ett högre antal klienter per dag, lägre välmående och mindre möjligheter att påverka sin verksamhet än de som är verksamma i övriga riket. En tolkning var att kravet på lönsamhet hade ökat inom denna typ av verksamhet och att det avspeglade sig i svaren från audionomerna. Detta påstående väckte viss debatt och vi kan nu publicera ytterligare data från efterföljande års Audionombarometer som bränsle till debatten. Det vi vet är att förändringar genomförs inom svensk hörselvård där man går från en mer landstingscentrerad hörselvård till privata varianter som till viss del är landstingsfinansierade. Vid undersökningstillfället fanns helt landstingsfinansierad hörselvård av traditionell typ (i de flesta fall betalar klienten enbart ordinationsavgift), privat landstingsfinansierad hörselvård (t.ex. auktorisationen inom Region Skåne där man som klient kan välja från landstingets sortiment eller få visst ekonomiskt bidrag från landstinget för att köpa hörapparater) och helt privat hörselvård (där klienten betalar allt själv). Oavsett vilka åsikter man än kan ha om de olika sätten att organisera och finansiera hörselvården är det av vikt för oss audionomer att veta hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut generellt och om den påverkas av vilken typ av organisationsform vi är verksamma i. Psykosocial arbetsmiljö Passiv Låg stress Hög stress Aktiv Låg kontroll Hög kontroll Figur 1. Krav-kontrollmodellen. Visar relationen mellan krav som ställs i en persons arbetsmiljö samt den kontroll som den yrkesverksamme har över sitt arbete. Relationen mellan krav och kontroll skapar fyra typer av arbetsmiljöer vilka har olika fysisk påverkan på en person. Fig 2a-2b Figur 2a. Visar medelvärde samt standardavvikelse för deltagarnas ålder i de tre verksamhetsformerna Figur 2b. Visar könsfördelning i procent mellan kvinnor och män som arbetar inom de tre olika verksamhetsformerna Asterisken (*) visar att skillnaden är signifikant (p<0.05). Psykosocial arbetsmiljö I medicinska och paramedicinska yrken, anses högre stress minska kvaliteten på vården (Campbell et al., 2001; Maytum et al., 2004; Bruce et al., 2005; Marriage & Marriage, 2005). Stress utlöst av tidskrav tycks påverka de som är verksamma i offentlig vård mer än de som arbetar privat, men totalt sett gör kombinationen många klienter och kortare besökstider att denna typ av stress ökar (Jolma, 1990; Freeborn et al., 2002; Kluger et al., 2003; Mott et al., 2004; Tyson & Pongruengphant, 2004; Severn et al., 2011). Även i audiologisk verksamhet skapar tidskrav stress men på olika sätt för de audionomer (eng. audiologists) som arbetar offentligt och privat. De som arbetar offentligt upplever mer stress p.g.a. väntelistor och personalbrist medan de i privat verksamhet upplever stress p.g.a. längden på besökstiderna och tid avsatt att skriva journaler (Severn et al., 2011). Totalt sett rapporterar de offentliganställda audionomerna mer stress än de i privata verksamheter (Severn et al., 2011). Ytterligare faktorer påverkar upplevelsen av stress hos audionomer såsom ansvar, administration, utrustning (handhavande och många olika utrustningar), patientkontakt och krav vid patientutredningar (Severn et al., 2011). Krav-kontrollmodellen Den psykosociala arbetsmiljön påverkar både det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Kinsten et al., 2007). Den psykosociala arbetmiljön kan analyseras utifrån den s.k. krav-kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996). Modellen är ett teoretiskt ramverk som bygger på faktiska undersökningar. I kort så anger modellen att vissa arbetsmiljöer kännetecknas av låga krav medan andra kännetecknas av höga krav. Samtidigt kan den yrkesverksamma ha liten eller stor kontroll över arbetsinnehållet. Det innebär att man kan ha en arbetsmiljö som har (i) låga krav och låg kontroll (s.k. passivt arbete), (ii) höga krav men låg kontroll (s.k. högstressarbete), (iii) låga krav men hög kontroll (s.k. lågstressarbete) eller (iv) höga krav och 8

2 hög kontroll (s.k. aktivt arbete) (se Figur 1). Modellen antar att om du har lägre kontroll men högre krav i arbetet ökar risken för hälsoproblem och chansen till välmående minskar (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Kinsten et al., 2007). Vidare, om man har högre kontroll över sitt arbete tenderar man att acceptera högre krav (Theorell & Karasek, 1996). Ett motsatsförhållande mellan lagstiftningens krav på den legitimerade audionomen och krav på avkastning i hörselvården skulle teoretiskt sett skapa en högstressarbetsmiljö, d.v.s. med höga krav och låg kontroll. ERI-modellen Personer som upplever en obalans (eng. imbalance) mellan ansträngning (eng. effort) och belöning (eng. reward) på arbetet löper en ökad risk för att rapportera både fysiska och psykiska hälsoproblem (Tsutsumi & Kawakami, 2004; Kivimaki et al., 2006). Den teoretiska Effort-Reward Imbalance (ERI) modellen antar att bristen på belöning i förhållande till den ansträngning man gör i arbetet resulterar i starka negativa känslor och dessa känslor påverkar arbetstagarens hälsa på lång sikt (Siegrist, 1996; Leineweber et al., 2010). En belöning i detta avseende betyder t.ex. lön, anställningstrygghet, befordringsmöjligheter eller uppskattning (Leineweber et al., 2010). Det är okänt huruvida en obalans mellan ansträngning och belöning finns hos yrkesverksamma audionomer eller inte. Syftet med denna undersökning är att undersöka om organisationsformen, d.v.s. helt landstingsfinansierad, privat landstingsfinansierad eller helt privat hörselvård, påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Även demografiska skillnader jämförs såsom antal besök per dag, tid per besök och antal år inom yrket. Metodsammanfattning Här presenteras endast en metodsammanfattning. En detaljerad beskrivning återfinns i Brännström et al (2012). Deltagare Undersökningen bygger på webbenkätsvaren från 500 audionomer som lämnade fullständiga svar på både krav-kontrollenkäten och ERI-enkäten. Dessa 500 deltagare utgör en svarsfrekvens på 48.5 % av alla yrkesverksamma audionomer i Sverige. I Tabell I presenteras deskriptiva data för dessa 500 och alla 1139 yrkesverksamma legitimerade audionomer (yngre än 66 år) år 2011 enligt Socialstyrelsens register (Ollars, 2012). Ytterligare information om de som besvarade enkäten presenteras också i tabellen. De 500 deltagarna delades in i tre grupper utifrån den typen av verksamhet de rapporterade att de arbetade i: 79 % (395 stycken) arbetade i helt landstingsfinansierad hörselvård, 12 % (60 stycken) arbetade i privat men landstingfinansierad hörselvård och 9 % (45 stycken) arbetade i helt privat hörselvård. Deskriptiva data för dessa grupper ses Figurerna 2a-j. Webbenkäten som användes innehöll tre delar. Den första delen innehöll 22 bakgrundsfrågor om t.ex. ålder, kön, typ av verksamhet man arbetade i, utbildningslängd, antal år i yrket, omfattning av tjänst, arbetsuppgifter och specifika metoder man använder. Den andra delen bestod av krav-kontrollenkäten (17 frågor, tre underskalor; psykologiska krav, kontroll och socialt stöd) (Johnson & Hall, 1988; Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Sanne et al., 2005b). Lägre poäng betyder högre krav i kravunderskalan, mer kontroll i kontrollunderskalan och mer socialt stöd i socialt-stöd underskalan. Den tredje delen innehöll en kortversion av ERI-enkäten (16 frågor, två underskalor; ansträngning och belöning) (Siegrist et al., 2004; Leineweber et al., 2010). Högre poäng betyder att fler krav upplevs som stressande i ansträngningsunderskalan och att man upplever större belöning i belöningsunderskalan (Siegrist et al., 2004). Förhållandet mellan ansträngning och belöning kan även beräknas och ger det s.k. ERI-förhållandet (eng. ERI ratio). Ett förhållande som ligger under 1.0 anses vara en arbetssituation där deltagaren anstränger sig mindre men får mer belöning. Ett förhållande Fig 2c-2j Figur 2c. Visar hur stor andel (%) av deltagarna som arbetar heltid respektive deltid i de tre olika verksamhetsformerna Figur 2d. Visar medelvärde hur lång utbildning deltagarna verksamma i de tre olika verksamhetsformerna har Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 2e. Visar medelvärde hur många år deltagarna arbetat som audionomer för var och en av de tre verksamhetsformerna Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 2f. Visar medelvärde hur många klientbesök per dag som deltagarna i de tre olika verksamhetsformerna rapporterat att de har Asteriskerna (** och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01 respektive p<0.001). Figur 2g. Visar medelvärde längden på bedömningsbesök (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Figur 2h. Visar medelvärde längden på besök för hörapparatanpassning (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Figur 2i. Visar medelvärde längden på återbesök (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Asteriskerna (***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.001). Figur 2j. Visar medelvärde upplevt socialt stöd i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto mer upplevt stöd. Maxpoäng = 24. Asteriskerna (***) visar att skillnaden är signifikant (p<0.001). 9

3 Fig 3a-3b Figur 3a. Visar medelvärde kravunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto högre upplevda krav. Maximal poäng är 20. Asteriskerna (** och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01 respektive p<0.001). Figur 3b. Visar medelvärde kontrollunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto mer upplevd kontroll. Maximal poäng är 24. Fig 4a-4c Figur 4a. Visar medelvärde ansträngningsunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju högre poäng desto fler krav upplevs som stressande. Maxpoäng 25. Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 4b. Visar medelvärde samt standardavvikelse belöningsunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju högre poäng desto större upplevd belöning. Maxpoäng 55. Asteriskerna (* och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.05 respektive p<0.001). Figur 4c. Visar medelvärde ERI-förhållandet i de tre olika verksamhetsformerna Ett förhållande under 1.0 anses vara gynnsamt. Ett förhållande över 1.0 anses vara ogynnsamt. Asteriskerna (**) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01). över 1.0 anses vara en arbetssituation där deltagaren anstränger sig mycket men får för liten belöning eller inte den belöning man förväntar sig (Siegrist et al., 2004). Resultat Skillnader i deskriptiva variabler (t.ex. ålder, kön, utbildningslängd, antal år i yrket, omfattning av tjänst och upplevelse av socialt stöd) och beroende variabler (d.v.s. kravunderskalan, kontrollunderskalan, ansträngnings- och belöningsunderskalorna samt ERI-förhållandet) undersöktes mellan de tre verksamhetstyperna. Resultatet av den analysen ses i Figurerna 2a-j. I Figur 2a-j ses att grupperna inte skiljer sig åt beträffande ålder, omfattning av tjänst, besökstid för behovsbedömning och besökstid för hörapparatanpassning. Antalet män och utbildningslängd var signifikant lägre i den helt landstingsfinansierade hörselvården jämfört med den privata landstingsfinansierade hörselvården. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården har arbetat signifikant längre än de som arbetar i den privata landstingsfinansierade formen. Den privata landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant fler besök varje dag än både den helt landstingsfinansierade och den helt privata formen. Den helt landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant längre återbesökstider än de andra två formerna. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant mer socialt stöd på arbetet än de som arbetar i den helt privata formen. Krav-kontrollenkäten I Figurerna 3a och 3b visas att de som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant lägre krav än de som arbetar helt landstingsfinansierat och de som arbetar helt privat. Vidare, de som arbetar i den helt privata hörselvården rapporterar signifikant högre upplevda krav än de som arbetar helt landstingsfinansierat. Inga skillnader sågs för rapporterade poäng på kontrollunderskalan mellan de olika formerna. Deltagarnas svar på krav- och kontrollunderskalorna dikotomiserades, d.v.s. en poäng under medianen (för alla deltagare) klassificerades som höga krav för kravunderskalan eller hög kontroll för kontrollunderskalan, medan en poäng över medianen klassificerades som låga krav respektive låg kontroll (Krantz & Ostergren, 2000; Sanne et al., 2005a; Bethge et al., 2009). Resultaten av denna analys ses i Tabell II. Endast distributionsskillnaden som ses i lågstress rutan är signifikant (chisquare (2) = 6.887, p=0.032). ERI-enkäten De som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant högre poäng på ansträngningsunderskalan än de som arbetar i den helt landstingsfinansierade formen. I Figur 4a och 4b visas att de som arbetar i den helt privata hörsevården rapporterade signifikant lägre poäng på belöningsunderskalan än de som arbetar i de övriga två formerna. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant lägre ERI-förhållande än de två privata formerna (Figur 4c). Deltagarnas ERI-förhållande dikotomiserades. I detta fall betyder det att en poäng lägre än 1.0 anses representera en gynnsam arbetsmiljö medan en poäng lika med eller över 1.0. anses representera en ogynnsam. Resultaten för denna analys ses i Tabell III. Skillnaderna mellan de olika verksamhetsformerna var signifikanta (chi-square (2) = 8.238, p = 0.016). Noterbart är att endast 14 % av alla deltagare anser att de arbetar under gynnsamma arbetsförhållanden. Diskussion Undersökningen indikerar att det finns skillnader i arbetsmiljön mellan de olika verksamhetsformerna, men att dessa skillnader generellt sett är relativt små. Det mest i ögonfallande fyndet är att svenska audionomer tycks rapportera väldigt höga ERI-förhållanden. Ungefär hälften av landets legitimerade audionomer besvarade webbenkäten. I vår tidigare audionombarometer som använde samma metod besvarade 58.3 % (586 audionomer) enkäten (Brännström et al., 2010). Liknande svarsfrekvenser har rapporterats för undersökningar av andra yrken men även audionomer (Siegrist et al., 2004; Severn et al., 2011). 10

4 Tabell I: Deskriptiva data för alla deltagare (n=500) och alla yrkesverksamma legitimerade audionomer (yngre än 66 år; n=1139) år 2011 enligt Socialstyrelsens register (Ollars, 2012). Tabell II: Frekvensdistributionen för deltagarna (n=500) utifrån krav-kontrollmodellen och organisationsform. Endast distributionsskillnaden som ses i lågstress rutan är signifikant (chi-square (2)= 6,887, p= 0,032) Låg kontroll Hög kontroll Tabell III: Frekvensdistributionen för deltagarna (n=500) utifrån ERI-förhållandet och organisationsform. Skillnaden mellan de olika verksamhetsformerna är signifikanta(chi-square (2)= 8,238, p= 0,016) 11

5 Oavsett detta är antalet deltagare både undersökningens styrka och svaghet, eftersom vi får ta del av svaren från 500 yrkesverksamma audionomer men det är inte helt säkert att synpunkterna som framförs är representativa för alla yrkesverksamma audionomer i Sverige. Det finns flera möjliga förklaringar till föreliggande svarsfrekvens: Det finns ingen komplett databas över kontaktinformation såsom adresser till audionomer i Sverige. adresser samlades in från flera olika databaser och sammanställdes, men det är troligt att vissa audionomer inte fick någon inbjudan till undersökningen. Vidare var ett antal adresser felaktiga och även tycks ett antal individer ha bytt arbetsgivare eller varit lediga. Hur många av de två senare grupperna som verkligen fick inbjudan till undersökningen är svårt att avgöra. Undersökningen pågick under ungefär 3 månader och under denna tid skickades tre påminnelser ut till de som ännu inte besvarat undersökningen. En förlängning av undersökningstiden kunde möjligen lett till att fler besvarade den, men vi tyckte att det var värdefullt att samla data under en avgränsad tidsperiod för att undvika eventuella säsongsvariationer. Krav-kontrollmodellen Utifrån krav-kontrollmodellen rapporterar 24 % av deltagarna att de har en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som passiv (d.v.s. med låg kontroll och låga krav), omkring 26 % en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som lågstress (d.v.s. med hög kontroll och låga krav) och omkring 21 % en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som aktiv (d.v.s. hög kontroll och höga krav). Omkring 29 % rapporterade att de har en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som högstress (d.v.s. med låg kontroll och höga krav). Överlag såg vi inga signifikanta skillnader i distributionen för de olika typerna såg ut mellan de olika verksamhetstyperna. Å andra sidan så såg vi i medelvärdena (Figur 3a) att de som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården upplever signifikant mer krav. Oavsett detta är det värt att notera att antalet deltagare ansågs arbeta i högstress miljö är omkring 15 % högre än vad som rapporterats bland andra arbetstagare (Sanne et al., 2005a). Detta kan ha betydelse för den vård som bedrivs, eftersom högre stress i medicinska och paramedicinska yrken anses leda till en försämrad hälsovård för patienten (Campbell et al., 2001; Maytum et al., 2004; Bruce et al., 2005; Marriage & Marriage, 2005). Vidare, tidigare studier visar att de som arbetar i en psykosocial arbetsmiljö med låg kontroll har en ökad risk att utveckla t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar (Theorell & Karasek, 1996; Eller et al., 2009). De som arbetar i en högstressmiljö har en ökad risk att utveckla ångest och depression (Sanne et al., 2005a), men även allmänna klagomål såsom halsbränna, huvudvärk och trötthet är vanligt rapporterade symtom hos kvinnor arbetande i vårdyrken (Krantz & Ostergren, 2000). Det är möjligt att resultaten från dessa tidigare studier inte kan appliceras på den svenska audionomkåren och ytterligare studier behövs för att undersöka eventuella samband. ERI-enkäten Signifikant högre poäng på ansträngningsunderskalan sågs för de som arbetar i privat landstingsfinansierad hörselvård än det som arbetar i både den helt landstingsfinansierade och den helt privat hörselvården. De som arbetar helt privat anger signifikant lägre poäng på belöningsunderskalan. Det är emellertid mer lämpligt att undersöka relationen mellan ansträngning och belöning eftersom ERI-modellen antar att avsaknaden av belöning i relation till den ansträngning man gör resulterar i starka negativa känslor och dessa känslor påverkar hälsan på lång sikt (Siegrist, 1996; Leineweber et al., 2010). Det s.k. ERI-förhållandet användes för att uppskatta denna relation där ett värde under 1.0 anses vara en gynnsam arbetssituation där belöningen står väl i proportion till den ansträngning man gör, medan ett värde lika med eller över 1.0 anses vara en ogynnsam arbetssituation där man anstränger sig mycket men upplever att man inte får en adekvat eller förväntad belöning (Siegrist et al., 2004). ERI-förhållandet visar att 86 % av deltagarna upplever en ogynnsam arbetssituation. Tidigare studier på olika yrkesverksamma populationer indikerar att mellan 2.2 % och 31 % vanligtvis uppvisar ogynnsamma ERI-förhållanden (Wang et al.,2012 ; Peter et al., 1998; Vearing & Mak, 2007; Bethge et al., 2009; Inoue et al., 2011; Seibt et al., 2011). I en studie av Peter med flera (1998) rapporterades ogynnsamma ERI-förhållanden i omkring % av fallen för svenska arbetstagare. Liknande ERI-förhållanden har rapporterat för personer verksamma i hälso- och sjukvårdsyrken (Klein et al., 2011; Xie et al., 2011). Vi har endast hittat en tidigare studie som rapporterar liknande höga frekvens av ogynnsamma ERI-förhållanden; Msaouel och kollegor (2012) rapporterade ogynnsamma ERI-förhållanden hos 80.7 % av personerna som arbetade inom grekisk offentlig hälso- och sjukvård, men dessa data kan vara påverkade av den under datainsamlingen pågående finanskrisen i Grekland. Överlag tycks antalet med ogynnsamma ERI-förhållandena i vår undersökning vara väldigt höga jämfört med andra populationer med yrkesverksamma individer, men även i jämförelse med andra hälso- och sjukvårdsarbetare. Mer specifikt, rapporterar 5 av 6 audionomer som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården ogynnsamma ERI-förhållanden. Motsvarande siffror för de som jobbar helt privat är 9 av 10 och för de som arbetar privat landstingsfinansierat är 19 av 20. Dessa skillnader mellan organisationsformerna tycks inte bero på skillnader i huruvida man arbetar heltid eller deltid, men det är tänkbart att det beror på olikheter i ersättningsnivåer även om det är en fråga för framtida studier. Ogynnsamma ERI-förhållanden tycks dock vara relaterade till en ökad risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt depression (e.g. van Vegchel et al., 2005; Eller et al., 2009). Dock krävs framtida studier för att undersöka om dessa risker även gäller svenska audionomer eller inte. 12

6 Sammanfattning 2012 års Audionombarometer indikerar att det finns skillnader i självrapporterad psykosocial arbetsmiljö mellan de olika organisationsformerna men dessa skillnader är överlag små. En majoritet av deltagarna tycks arbeta i mindre stressiga psykosociala arbetsmiljöer, men ungefär en av fyra uppger att man arbetar i en högstressig miljö. Slutligen, det mycket höga antalet ogynnsamma ERI-förhållanden som rapporterats i barometern är alarmerande höga jämfört med andra populationer med yrkesverksamma inklusive de som arbetar inom hälso- och sjukvård. Tillkännagivande Arbetet med Audionombarometern och rapporteringen av denna har stötts av Svenska Audionomföreningen. Författarna vill tacka Susanne Rönngren vid SRAT som administrerade undersökningen. Referenser Bethge M., Radoschewski F.M. & Muller-Fahrnow W Work stress and work ability: cross-sectional findings from the German sociomedical panel of employees. Disabil Rehabil, 31, Bruce S.M., Conaglen H.M. & Conaglen J.V Burnout in physicians: a case for peer-support. Intern Med J, 35, Brännström K.J., Båsjö S., Larsson J., Lood S., Lundå S., et al Audionombarometern Audionomtidningen, 4/2010, Campbell D.A., Jr., Sonnad S.S., Eckhauser F.E., Campbell K.K. & Greenfield L.J Burnout among American surgeons. Surgery, 130, ; discussion Eller N.H., Netterstrom B., Gyntelberg F., Kristensen T.S., Nielsen F., et al Work-related psychosocial factors and the development of ischemic heart disease: a systematic review. Cardiol Rev, 17, Freeborn D.K., Hooker R.S. & Pope C.R Satisfaction and well-being of primary care providers in managed care. Eval Health Prof, 25, Inoue M., Tsurugano S. & Yano E Job stress and mental health of permanent and fixedterm workers measured by effort-reward imbalance model, depressive complaints, and clinic utilization. J Occup Health, 53, Johnson J.V. & Hall E.M Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. Am J Public Health, 78, Jolma D.J Relationship between nursing work load and turnover. Nurs Econ, 8, Karasek R. & Theorell T Healthy work, stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. Kinsten A., Magnusson Hanson L., Hyde M., Oxenstierna G., Westerlund H., et al Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH): a nationally representative psychosocial survey of the Swedish working population. Stockholm: Stress Research Institute, Stockholm University. Kivimaki M., Virtanen M., Elovainio M., Vaananen A., Keltikangas-Jarvinen L., et al Prevalent cardiovascular disease, risk factors and selection out of shift work. Scand J Work Environ Health, 32, Klein J., Grosse Frie K., Blum K. & von dem Knesebeck O Psychosocial stress at work and perceived quality of care among clinicians in surgery. BMC Health Serv Res, 11, 109. Kluger M.T., Townend K. & Laidlaw T Job satisfaction, stress and burnout in Australian specialist anaesthetists. Anaesthesia, 58, Krantz G. & Ostergren P.O Common symptoms in middle aged women: their relation to employment status, psychosocial work conditions and social support in a Swedish setting. J Epidemiol Community Health, 54, Leineweber C., Wege N., Westerlund H., Theorell T., Wahrendorf M., et al How valid is a short measure of effort-reward imbalance at work? A replication study from Sweden. Occup Environ Med, 67, Marriage S. & Marriage K Too many sad stories: clinician stress and coping. Can Child Adolesc Psychiatr Rev, 14, Maytum J.C., Heiman M.B. & Garwick A.W Compassion fatigue and burnout in nurses who work with children with chronic conditions and their families. J Pediatr Health Care, 18, Mott D.A., Doucette W.R., Gaither C.A., Pedersen C.A. & Schommer J.C Pharmacists attitudes toward worklife: results from a national survey of pharmacists. J Am Pharm Assoc (2003), 44, Msaouel P., Keramaris N.C., Apostolopoulos A.P., Syrmos N., Kappos T., et al The Effort- Reward Imbalance Questionnaire in Greek: Translation, Validation and Psychometric Properties in Health Professionals. J Occup Health. Ollars B Audionomstatistik. Personlig kommunikation. Stockholm: Socialstyrelsen. Peter R., Alfredsson L., Hammar N., Siegrist J., Theorell T., et al High effort, low reward, and cardiovascular risk factors in employed Swedish men and women: baseline results from the WOLF Study. J Epidemiol Community Health, 52, Sanne B., Mykletun A., Dahl A.A., Moen B.E. & Tell G.S. 2005a. Testing the Job Demand-Control-Support model with anxiety and depression as outcomes: the Hordaland Health Study. Occup Med (Lond), 55, Sanne B., Torp S., Mykletun A. & Dahl A.A. 2005b. The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ): factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scand J Public Health, 33, Seibt R., Matz A., Hegewald J. & Spitzer S Working conditions of female part-time and full-time teachers in relation to health status. Int Arch Occup Environ Health. Severn M.S., Searchfield G.D. & Huggard P Occupational stress amongst audiologists: Compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Int J Audiol, 51, 3-9. Siegrist J Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. J Occup Health Psychol, 1, Siegrist J., Starke D., Chandola T., Godin I., Marmot M., et al The measurement of effortreward imbalance at work: European comparisons. Soc Sci Med, 58, Theorell T. & Karasek R.A Current issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. J Occup Health Psychol, 1, Tsutsumi A. & Kawakami N A review of empirical studies on the model of effort-reward imbalance at work: reducing occupational stress by implementing a new theory. Soc Sci Med, 59, Tyson P.D. & Pongruengphant R Five-year follow-up study of stress among nurses in public and private hospitals in Thailand. Int J Nurs Stud, 41, van Vegchel N., de Jonge J., Bosma H. & Schaufeli W Reviewing the effort-reward imbalance model: drawing up the balance of 45 empirical studies. Soc Sci Med, 60, Wang J., Smailes E., Sareen J., Schmitz N., Fick G., et al Three job-related stress models and depression: a population-based study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 47, Vearing A. & Mak A.S Big five personality and effort-reward imbalance factors in employees depressive symptoms. Personality and individual differences, 43, Xie Z., Wang A. & Chen B Nurse burnout and its association with occupational stress in a cross-sectional study in Shanghai. J Adv Nurs, 67,

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005 Lars Westman Stress hos brandmän i Helsingborg 25 Lars Westman Handledare : Lars Havewald, Yrkesmedicinska kliniken Lund Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har.

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har. En proximal riskfaktor ligger nära kroppsorganet, t ex atheroscleros i arteria carotis i förhållande till strokerisk eller förändringar i amygdala i förhållande till depression En distal riskfaktor ligger

Läs mer

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER Daniel Lundqvist Helix & Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Ingående artiklar i avhandlingen Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Christina Bruce NMC AB c.bruce@telia.com Handledare: Gösta Axelsson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010

Life Arbetstillvaro - Demorapport. Fiktivt Företag, februari 2010 Life Arbetstillvaro - Demorapport Fiktivt Företag, februari 2010 Lifecenter 2 feb 2012 1. Inledning Life Arbetstillvaro är Lifecenters koncept för utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön hos ett företag.

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping.

Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping. Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping. Författare: Achim Edraki Handledare: Ulf Flodin Projektarbete vid Uppsala Universitets

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Validitets- och reliabilitetstestning av kortversioner av Krav, Kontroll, Socialt Stöd och Effort-Reward Imbalance

Validitets- och reliabilitetstestning av kortversioner av Krav, Kontroll, Socialt Stöd och Effort-Reward Imbalance Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 148 Validitets- och reliabilitetstestning av kortversioner av Krav, Kontroll, Socialt Stöd och Effort-Reward

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet Psykosocial arbetsmiljö och hälsa hos en grupp chefer inom en kommunal offentlig verksamhet Annica Lindblad Företagsläkare, specialist i allmänmedicin Feelgood Företagshälsa Umeå Handledare Lisbeth Slunga

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

SLOSH 2006. En riksrepresentativ studie av arbets mil jö och hälsa. Institutet för Psykosocial Medicin

SLOSH 2006. En riksrepresentativ studie av arbets mil jö och hälsa. Institutet för Psykosocial Medicin SLOSH 2006 En riksrepresentativ studie av arbets mil jö och hälsa. Institutet för Psykosocial Medicin ett nationellt forskningscentrum kring stress och psykosocial hälsa Anna Kinsten, Linda Magnusson Hanson,

Läs mer

Forte-FHVmetodik nytt 2013-2015 Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi?

Forte-FHVmetodik nytt 2013-2015 Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi? Enkel hälsoekonomi med frågeformulär Hälsoekonomi FHVmetodik? Mäta produktivitet-hälsa? Livskvalitet : EQ 5D SF-36 Användbara frågeformulär/frågor för FHV-metodik Vad saknar vi? 1 Forte-FHVmetodik nytt

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Tidig identifiering på grund av arbetsrelaterad stress

Tidig identifiering på grund av arbetsrelaterad stress Tidig identifiering av arbetsrelaterad stress Tidig identifiering på vårdcentral av kvinnor som riskerar långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress En delrapport Kristina Holmgren Malin Fjällström

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Författare Emma Larsson Handledare Örjan Sundin

Författare Emma Larsson Handledare Örjan Sundin Relationen mellan krav, kontroll, socialt stöd, belöning och arbetsrelaterad stress - Utifrån den privatanställda vårdpersonalens perspektiv Författare Emma Larsson Handledare Örjan Sundin Mittuniversitetet

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social NAS John Holmberg Klimatomställningen och det goda livet Konferensen: Arena hållbar stad, Göteborg, 6 nov John Holmberg Professor i fysisk resursteori och vicerektor vid Chalmers Ekogisk Social Ekonomisk

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport 1 (9) Detta är en bilaga till TLV: s rapport Genomgången av läkemedel mot depression Allt informationsmaterial om genomgången finns att hämta på www.tlv.se/depression Rapport, sammanfattning och faktablad

Läs mer

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Modell för en hållbar anslutningsvilja Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Medlemmar med utländsk bakgrund om sina förväntningar och möten -Kommunals medlemmar 2012 Rapport av Yeshiwork Wondemeneh,

Läs mer

Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter

Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter Institutionen för kultur och kommunikation Psykologi C 30 hp, ht 2011 Uppsats C Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter Johanna Stålberg Handledare: Maria Sandgren Examinator: Helena Grönqvist

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Nyheter från SLOSH. SLOSH ger ny kunskap om hälsa i arbetslivet. Stort deltagande i studie om sambanden mellan stress och hörselproblem

Nyheter från SLOSH. SLOSH ger ny kunskap om hälsa i arbetslivet. Stort deltagande i studie om sambanden mellan stress och hörselproblem Nyheter från SLOSH Bilaga till SLOSH frågeformulär 2010 SLOSH ger ny kunskap om hälsa i arbetslivet SLOSH är en longitudinell studie om arbetslivets förändringar, arbetsmiljö, stress och hälsa. Den unika

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla Livakten - Förebyggande hälsovård för alla 1 Agenda Om oss Bakgrunden till Livakten programmet Vad är Livakten? Innehåll Exempel Referenser Livakten för vårdgivare? Varför? Hur? Fler erbjudanden från SHS

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån sambandet mellan ansvar, rättvisa och utbrändhet. hos omsorgspersonal på Örebro Universitetssjukhus

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån sambandet mellan ansvar, rättvisa och utbrändhet. hos omsorgspersonal på Örebro Universitetssjukhus [1] Den psykosociala arbetsmiljön utifrån sambandet mellan ansvar, rättvisa och utbrändhet hos omsorgspersonal på Örebro Universitetssjukhus Johanna Larsson och Louice Johannesson Örebro Universitet Sammanfattning

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

En kunskapsöversikt PSYKISK OHÄLSA, ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO

En kunskapsöversikt PSYKISK OHÄLSA, ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO RT O PP RA + KT SI ER ÖV En kunskapsöversikt PSYKISK OHÄLSA, ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO Eva Vingård En kunskapsöversikt FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, finansierar och initierar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer