Psykosocial arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykosocial arbetsmiljö"

Transkript

1 Jonas Brännström Sara Båsjö Lucas Holm Josefina Larsson Sofie Lood Stefan Lundå Margareta Notsten Satu Turunen Taheri I denna artikel presenteras en del av svaren från. Genom att individuellt besvara barometern har en stor del av audionomkåren bidragit till ett fantastiskt underlag som kan bidra till ökad kunskap om och förståelse kring audionomyrket och dess speciella förutsättningar. I 2010 års Audionombarometer rapporterade vi att audionomerna inom privat landstingsfinansierad verksamhet (inom den så kallade auktorisationen i Region Skåne) rapporterade ett högre antal klienter per dag, lägre välmående och mindre möjligheter att påverka sin verksamhet än de som är verksamma i övriga riket. En tolkning var att kravet på lönsamhet hade ökat inom denna typ av verksamhet och att det avspeglade sig i svaren från audionomerna. Detta påstående väckte viss debatt och vi kan nu publicera ytterligare data från efterföljande års Audionombarometer som bränsle till debatten. Det vi vet är att förändringar genomförs inom svensk hörselvård där man går från en mer landstingscentrerad hörselvård till privata varianter som till viss del är landstingsfinansierade. Vid undersökningstillfället fanns helt landstingsfinansierad hörselvård av traditionell typ (i de flesta fall betalar klienten enbart ordinationsavgift), privat landstingsfinansierad hörselvård (t.ex. auktorisationen inom Region Skåne där man som klient kan välja från landstingets sortiment eller få visst ekonomiskt bidrag från landstinget för att köpa hörapparater) och helt privat hörselvård (där klienten betalar allt själv). Oavsett vilka åsikter man än kan ha om de olika sätten att organisera och finansiera hörselvården är det av vikt för oss audionomer att veta hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut generellt och om den påverkas av vilken typ av organisationsform vi är verksamma i. Psykosocial arbetsmiljö Passiv Låg stress Hög stress Aktiv Låg kontroll Hög kontroll Figur 1. Krav-kontrollmodellen. Visar relationen mellan krav som ställs i en persons arbetsmiljö samt den kontroll som den yrkesverksamme har över sitt arbete. Relationen mellan krav och kontroll skapar fyra typer av arbetsmiljöer vilka har olika fysisk påverkan på en person. Fig 2a-2b Figur 2a. Visar medelvärde samt standardavvikelse för deltagarnas ålder i de tre verksamhetsformerna Figur 2b. Visar könsfördelning i procent mellan kvinnor och män som arbetar inom de tre olika verksamhetsformerna Asterisken (*) visar att skillnaden är signifikant (p<0.05). Psykosocial arbetsmiljö I medicinska och paramedicinska yrken, anses högre stress minska kvaliteten på vården (Campbell et al., 2001; Maytum et al., 2004; Bruce et al., 2005; Marriage & Marriage, 2005). Stress utlöst av tidskrav tycks påverka de som är verksamma i offentlig vård mer än de som arbetar privat, men totalt sett gör kombinationen många klienter och kortare besökstider att denna typ av stress ökar (Jolma, 1990; Freeborn et al., 2002; Kluger et al., 2003; Mott et al., 2004; Tyson & Pongruengphant, 2004; Severn et al., 2011). Även i audiologisk verksamhet skapar tidskrav stress men på olika sätt för de audionomer (eng. audiologists) som arbetar offentligt och privat. De som arbetar offentligt upplever mer stress p.g.a. väntelistor och personalbrist medan de i privat verksamhet upplever stress p.g.a. längden på besökstiderna och tid avsatt att skriva journaler (Severn et al., 2011). Totalt sett rapporterar de offentliganställda audionomerna mer stress än de i privata verksamheter (Severn et al., 2011). Ytterligare faktorer påverkar upplevelsen av stress hos audionomer såsom ansvar, administration, utrustning (handhavande och många olika utrustningar), patientkontakt och krav vid patientutredningar (Severn et al., 2011). Krav-kontrollmodellen Den psykosociala arbetsmiljön påverkar både det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Kinsten et al., 2007). Den psykosociala arbetmiljön kan analyseras utifrån den s.k. krav-kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996). Modellen är ett teoretiskt ramverk som bygger på faktiska undersökningar. I kort så anger modellen att vissa arbetsmiljöer kännetecknas av låga krav medan andra kännetecknas av höga krav. Samtidigt kan den yrkesverksamma ha liten eller stor kontroll över arbetsinnehållet. Det innebär att man kan ha en arbetsmiljö som har (i) låga krav och låg kontroll (s.k. passivt arbete), (ii) höga krav men låg kontroll (s.k. högstressarbete), (iii) låga krav men hög kontroll (s.k. lågstressarbete) eller (iv) höga krav och 8

2 hög kontroll (s.k. aktivt arbete) (se Figur 1). Modellen antar att om du har lägre kontroll men högre krav i arbetet ökar risken för hälsoproblem och chansen till välmående minskar (Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Kinsten et al., 2007). Vidare, om man har högre kontroll över sitt arbete tenderar man att acceptera högre krav (Theorell & Karasek, 1996). Ett motsatsförhållande mellan lagstiftningens krav på den legitimerade audionomen och krav på avkastning i hörselvården skulle teoretiskt sett skapa en högstressarbetsmiljö, d.v.s. med höga krav och låg kontroll. ERI-modellen Personer som upplever en obalans (eng. imbalance) mellan ansträngning (eng. effort) och belöning (eng. reward) på arbetet löper en ökad risk för att rapportera både fysiska och psykiska hälsoproblem (Tsutsumi & Kawakami, 2004; Kivimaki et al., 2006). Den teoretiska Effort-Reward Imbalance (ERI) modellen antar att bristen på belöning i förhållande till den ansträngning man gör i arbetet resulterar i starka negativa känslor och dessa känslor påverkar arbetstagarens hälsa på lång sikt (Siegrist, 1996; Leineweber et al., 2010). En belöning i detta avseende betyder t.ex. lön, anställningstrygghet, befordringsmöjligheter eller uppskattning (Leineweber et al., 2010). Det är okänt huruvida en obalans mellan ansträngning och belöning finns hos yrkesverksamma audionomer eller inte. Syftet med denna undersökning är att undersöka om organisationsformen, d.v.s. helt landstingsfinansierad, privat landstingsfinansierad eller helt privat hörselvård, påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Även demografiska skillnader jämförs såsom antal besök per dag, tid per besök och antal år inom yrket. Metodsammanfattning Här presenteras endast en metodsammanfattning. En detaljerad beskrivning återfinns i Brännström et al (2012). Deltagare Undersökningen bygger på webbenkätsvaren från 500 audionomer som lämnade fullständiga svar på både krav-kontrollenkäten och ERI-enkäten. Dessa 500 deltagare utgör en svarsfrekvens på 48.5 % av alla yrkesverksamma audionomer i Sverige. I Tabell I presenteras deskriptiva data för dessa 500 och alla 1139 yrkesverksamma legitimerade audionomer (yngre än 66 år) år 2011 enligt Socialstyrelsens register (Ollars, 2012). Ytterligare information om de som besvarade enkäten presenteras också i tabellen. De 500 deltagarna delades in i tre grupper utifrån den typen av verksamhet de rapporterade att de arbetade i: 79 % (395 stycken) arbetade i helt landstingsfinansierad hörselvård, 12 % (60 stycken) arbetade i privat men landstingfinansierad hörselvård och 9 % (45 stycken) arbetade i helt privat hörselvård. Deskriptiva data för dessa grupper ses Figurerna 2a-j. Webbenkäten som användes innehöll tre delar. Den första delen innehöll 22 bakgrundsfrågor om t.ex. ålder, kön, typ av verksamhet man arbetade i, utbildningslängd, antal år i yrket, omfattning av tjänst, arbetsuppgifter och specifika metoder man använder. Den andra delen bestod av krav-kontrollenkäten (17 frågor, tre underskalor; psykologiska krav, kontroll och socialt stöd) (Johnson & Hall, 1988; Karasek & Theorell, 1990; Theorell & Karasek, 1996; Sanne et al., 2005b). Lägre poäng betyder högre krav i kravunderskalan, mer kontroll i kontrollunderskalan och mer socialt stöd i socialt-stöd underskalan. Den tredje delen innehöll en kortversion av ERI-enkäten (16 frågor, två underskalor; ansträngning och belöning) (Siegrist et al., 2004; Leineweber et al., 2010). Högre poäng betyder att fler krav upplevs som stressande i ansträngningsunderskalan och att man upplever större belöning i belöningsunderskalan (Siegrist et al., 2004). Förhållandet mellan ansträngning och belöning kan även beräknas och ger det s.k. ERI-förhållandet (eng. ERI ratio). Ett förhållande som ligger under 1.0 anses vara en arbetssituation där deltagaren anstränger sig mindre men får mer belöning. Ett förhållande Fig 2c-2j Figur 2c. Visar hur stor andel (%) av deltagarna som arbetar heltid respektive deltid i de tre olika verksamhetsformerna Figur 2d. Visar medelvärde hur lång utbildning deltagarna verksamma i de tre olika verksamhetsformerna har Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 2e. Visar medelvärde hur många år deltagarna arbetat som audionomer för var och en av de tre verksamhetsformerna Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 2f. Visar medelvärde hur många klientbesök per dag som deltagarna i de tre olika verksamhetsformerna rapporterat att de har Asteriskerna (** och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01 respektive p<0.001). Figur 2g. Visar medelvärde längden på bedömningsbesök (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Figur 2h. Visar medelvärde längden på besök för hörapparatanpassning (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Figur 2i. Visar medelvärde längden på återbesök (i minuter) för de tre olika verksamhetsformerna Asteriskerna (***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.001). Figur 2j. Visar medelvärde upplevt socialt stöd i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto mer upplevt stöd. Maxpoäng = 24. Asteriskerna (***) visar att skillnaden är signifikant (p<0.001). 9

3 Fig 3a-3b Figur 3a. Visar medelvärde kravunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto högre upplevda krav. Maximal poäng är 20. Asteriskerna (** och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01 respektive p<0.001). Figur 3b. Visar medelvärde kontrollunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju lägre poäng desto mer upplevd kontroll. Maximal poäng är 24. Fig 4a-4c Figur 4a. Visar medelvärde ansträngningsunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju högre poäng desto fler krav upplevs som stressande. Maxpoäng 25. Asteriskerna (**) visar att skillnaden är signifikant (p<0.01). Figur 4b. Visar medelvärde samt standardavvikelse belöningsunderskalan i de tre olika verksamhetsformerna Ju högre poäng desto större upplevd belöning. Maxpoäng 55. Asteriskerna (* och ***) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.05 respektive p<0.001). Figur 4c. Visar medelvärde ERI-förhållandet i de tre olika verksamhetsformerna Ett förhållande under 1.0 anses vara gynnsamt. Ett förhållande över 1.0 anses vara ogynnsamt. Asteriskerna (**) visar att skillnaderna är signifikanta (p<0.01). över 1.0 anses vara en arbetssituation där deltagaren anstränger sig mycket men får för liten belöning eller inte den belöning man förväntar sig (Siegrist et al., 2004). Resultat Skillnader i deskriptiva variabler (t.ex. ålder, kön, utbildningslängd, antal år i yrket, omfattning av tjänst och upplevelse av socialt stöd) och beroende variabler (d.v.s. kravunderskalan, kontrollunderskalan, ansträngnings- och belöningsunderskalorna samt ERI-förhållandet) undersöktes mellan de tre verksamhetstyperna. Resultatet av den analysen ses i Figurerna 2a-j. I Figur 2a-j ses att grupperna inte skiljer sig åt beträffande ålder, omfattning av tjänst, besökstid för behovsbedömning och besökstid för hörapparatanpassning. Antalet män och utbildningslängd var signifikant lägre i den helt landstingsfinansierade hörselvården jämfört med den privata landstingsfinansierade hörselvården. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården har arbetat signifikant längre än de som arbetar i den privata landstingsfinansierade formen. Den privata landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant fler besök varje dag än både den helt landstingsfinansierade och den helt privata formen. Den helt landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant längre återbesökstider än de andra två formerna. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant mer socialt stöd på arbetet än de som arbetar i den helt privata formen. Krav-kontrollenkäten I Figurerna 3a och 3b visas att de som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant lägre krav än de som arbetar helt landstingsfinansierat och de som arbetar helt privat. Vidare, de som arbetar i den helt privata hörselvården rapporterar signifikant högre upplevda krav än de som arbetar helt landstingsfinansierat. Inga skillnader sågs för rapporterade poäng på kontrollunderskalan mellan de olika formerna. Deltagarnas svar på krav- och kontrollunderskalorna dikotomiserades, d.v.s. en poäng under medianen (för alla deltagare) klassificerades som höga krav för kravunderskalan eller hög kontroll för kontrollunderskalan, medan en poäng över medianen klassificerades som låga krav respektive låg kontroll (Krantz & Ostergren, 2000; Sanne et al., 2005a; Bethge et al., 2009). Resultaten av denna analys ses i Tabell II. Endast distributionsskillnaden som ses i lågstress rutan är signifikant (chisquare (2) = 6.887, p=0.032). ERI-enkäten De som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården rapporterade signifikant högre poäng på ansträngningsunderskalan än de som arbetar i den helt landstingsfinansierade formen. I Figur 4a och 4b visas att de som arbetar i den helt privata hörsevården rapporterade signifikant lägre poäng på belöningsunderskalan än de som arbetar i de övriga två formerna. De som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården hade signifikant lägre ERI-förhållande än de två privata formerna (Figur 4c). Deltagarnas ERI-förhållande dikotomiserades. I detta fall betyder det att en poäng lägre än 1.0 anses representera en gynnsam arbetsmiljö medan en poäng lika med eller över 1.0. anses representera en ogynnsam. Resultaten för denna analys ses i Tabell III. Skillnaderna mellan de olika verksamhetsformerna var signifikanta (chi-square (2) = 8.238, p = 0.016). Noterbart är att endast 14 % av alla deltagare anser att de arbetar under gynnsamma arbetsförhållanden. Diskussion Undersökningen indikerar att det finns skillnader i arbetsmiljön mellan de olika verksamhetsformerna, men att dessa skillnader generellt sett är relativt små. Det mest i ögonfallande fyndet är att svenska audionomer tycks rapportera väldigt höga ERI-förhållanden. Ungefär hälften av landets legitimerade audionomer besvarade webbenkäten. I vår tidigare audionombarometer som använde samma metod besvarade 58.3 % (586 audionomer) enkäten (Brännström et al., 2010). Liknande svarsfrekvenser har rapporterats för undersökningar av andra yrken men även audionomer (Siegrist et al., 2004; Severn et al., 2011). 10

4 Tabell I: Deskriptiva data för alla deltagare (n=500) och alla yrkesverksamma legitimerade audionomer (yngre än 66 år; n=1139) år 2011 enligt Socialstyrelsens register (Ollars, 2012). Tabell II: Frekvensdistributionen för deltagarna (n=500) utifrån krav-kontrollmodellen och organisationsform. Endast distributionsskillnaden som ses i lågstress rutan är signifikant (chi-square (2)= 6,887, p= 0,032) Låg kontroll Hög kontroll Tabell III: Frekvensdistributionen för deltagarna (n=500) utifrån ERI-förhållandet och organisationsform. Skillnaden mellan de olika verksamhetsformerna är signifikanta(chi-square (2)= 8,238, p= 0,016) 11

5 Oavsett detta är antalet deltagare både undersökningens styrka och svaghet, eftersom vi får ta del av svaren från 500 yrkesverksamma audionomer men det är inte helt säkert att synpunkterna som framförs är representativa för alla yrkesverksamma audionomer i Sverige. Det finns flera möjliga förklaringar till föreliggande svarsfrekvens: Det finns ingen komplett databas över kontaktinformation såsom adresser till audionomer i Sverige. adresser samlades in från flera olika databaser och sammanställdes, men det är troligt att vissa audionomer inte fick någon inbjudan till undersökningen. Vidare var ett antal adresser felaktiga och även tycks ett antal individer ha bytt arbetsgivare eller varit lediga. Hur många av de två senare grupperna som verkligen fick inbjudan till undersökningen är svårt att avgöra. Undersökningen pågick under ungefär 3 månader och under denna tid skickades tre påminnelser ut till de som ännu inte besvarat undersökningen. En förlängning av undersökningstiden kunde möjligen lett till att fler besvarade den, men vi tyckte att det var värdefullt att samla data under en avgränsad tidsperiod för att undvika eventuella säsongsvariationer. Krav-kontrollmodellen Utifrån krav-kontrollmodellen rapporterar 24 % av deltagarna att de har en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som passiv (d.v.s. med låg kontroll och låga krav), omkring 26 % en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som lågstress (d.v.s. med hög kontroll och låga krav) och omkring 21 % en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som aktiv (d.v.s. hög kontroll och höga krav). Omkring 29 % rapporterade att de har en psykosocial arbetsmiljö som kan betraktas som högstress (d.v.s. med låg kontroll och höga krav). Överlag såg vi inga signifikanta skillnader i distributionen för de olika typerna såg ut mellan de olika verksamhetstyperna. Å andra sidan så såg vi i medelvärdena (Figur 3a) att de som arbetar i den privata landstingsfinansierade hörselvården upplever signifikant mer krav. Oavsett detta är det värt att notera att antalet deltagare ansågs arbeta i högstress miljö är omkring 15 % högre än vad som rapporterats bland andra arbetstagare (Sanne et al., 2005a). Detta kan ha betydelse för den vård som bedrivs, eftersom högre stress i medicinska och paramedicinska yrken anses leda till en försämrad hälsovård för patienten (Campbell et al., 2001; Maytum et al., 2004; Bruce et al., 2005; Marriage & Marriage, 2005). Vidare, tidigare studier visar att de som arbetar i en psykosocial arbetsmiljö med låg kontroll har en ökad risk att utveckla t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar (Theorell & Karasek, 1996; Eller et al., 2009). De som arbetar i en högstressmiljö har en ökad risk att utveckla ångest och depression (Sanne et al., 2005a), men även allmänna klagomål såsom halsbränna, huvudvärk och trötthet är vanligt rapporterade symtom hos kvinnor arbetande i vårdyrken (Krantz & Ostergren, 2000). Det är möjligt att resultaten från dessa tidigare studier inte kan appliceras på den svenska audionomkåren och ytterligare studier behövs för att undersöka eventuella samband. ERI-enkäten Signifikant högre poäng på ansträngningsunderskalan sågs för de som arbetar i privat landstingsfinansierad hörselvård än det som arbetar i både den helt landstingsfinansierade och den helt privat hörselvården. De som arbetar helt privat anger signifikant lägre poäng på belöningsunderskalan. Det är emellertid mer lämpligt att undersöka relationen mellan ansträngning och belöning eftersom ERI-modellen antar att avsaknaden av belöning i relation till den ansträngning man gör resulterar i starka negativa känslor och dessa känslor påverkar hälsan på lång sikt (Siegrist, 1996; Leineweber et al., 2010). Det s.k. ERI-förhållandet användes för att uppskatta denna relation där ett värde under 1.0 anses vara en gynnsam arbetssituation där belöningen står väl i proportion till den ansträngning man gör, medan ett värde lika med eller över 1.0 anses vara en ogynnsam arbetssituation där man anstränger sig mycket men upplever att man inte får en adekvat eller förväntad belöning (Siegrist et al., 2004). ERI-förhållandet visar att 86 % av deltagarna upplever en ogynnsam arbetssituation. Tidigare studier på olika yrkesverksamma populationer indikerar att mellan 2.2 % och 31 % vanligtvis uppvisar ogynnsamma ERI-förhållanden (Wang et al.,2012 ; Peter et al., 1998; Vearing & Mak, 2007; Bethge et al., 2009; Inoue et al., 2011; Seibt et al., 2011). I en studie av Peter med flera (1998) rapporterades ogynnsamma ERI-förhållanden i omkring % av fallen för svenska arbetstagare. Liknande ERI-förhållanden har rapporterat för personer verksamma i hälso- och sjukvårdsyrken (Klein et al., 2011; Xie et al., 2011). Vi har endast hittat en tidigare studie som rapporterar liknande höga frekvens av ogynnsamma ERI-förhållanden; Msaouel och kollegor (2012) rapporterade ogynnsamma ERI-förhållanden hos 80.7 % av personerna som arbetade inom grekisk offentlig hälso- och sjukvård, men dessa data kan vara påverkade av den under datainsamlingen pågående finanskrisen i Grekland. Överlag tycks antalet med ogynnsamma ERI-förhållandena i vår undersökning vara väldigt höga jämfört med andra populationer med yrkesverksamma individer, men även i jämförelse med andra hälso- och sjukvårdsarbetare. Mer specifikt, rapporterar 5 av 6 audionomer som arbetar i den helt landstingsfinansierade hörselvården ogynnsamma ERI-förhållanden. Motsvarande siffror för de som jobbar helt privat är 9 av 10 och för de som arbetar privat landstingsfinansierat är 19 av 20. Dessa skillnader mellan organisationsformerna tycks inte bero på skillnader i huruvida man arbetar heltid eller deltid, men det är tänkbart att det beror på olikheter i ersättningsnivåer även om det är en fråga för framtida studier. Ogynnsamma ERI-förhållanden tycks dock vara relaterade till en ökad risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt depression (e.g. van Vegchel et al., 2005; Eller et al., 2009). Dock krävs framtida studier för att undersöka om dessa risker även gäller svenska audionomer eller inte. 12

6 Sammanfattning 2012 års Audionombarometer indikerar att det finns skillnader i självrapporterad psykosocial arbetsmiljö mellan de olika organisationsformerna men dessa skillnader är överlag små. En majoritet av deltagarna tycks arbeta i mindre stressiga psykosociala arbetsmiljöer, men ungefär en av fyra uppger att man arbetar i en högstressig miljö. Slutligen, det mycket höga antalet ogynnsamma ERI-förhållanden som rapporterats i barometern är alarmerande höga jämfört med andra populationer med yrkesverksamma inklusive de som arbetar inom hälso- och sjukvård. Tillkännagivande Arbetet med Audionombarometern och rapporteringen av denna har stötts av Svenska Audionomföreningen. Författarna vill tacka Susanne Rönngren vid SRAT som administrerade undersökningen. Referenser Bethge M., Radoschewski F.M. & Muller-Fahrnow W Work stress and work ability: cross-sectional findings from the German sociomedical panel of employees. Disabil Rehabil, 31, Bruce S.M., Conaglen H.M. & Conaglen J.V Burnout in physicians: a case for peer-support. Intern Med J, 35, Brännström K.J., Båsjö S., Larsson J., Lood S., Lundå S., et al Audionombarometern Audionomtidningen, 4/2010, Campbell D.A., Jr., Sonnad S.S., Eckhauser F.E., Campbell K.K. & Greenfield L.J Burnout among American surgeons. Surgery, 130, ; discussion Eller N.H., Netterstrom B., Gyntelberg F., Kristensen T.S., Nielsen F., et al Work-related psychosocial factors and the development of ischemic heart disease: a systematic review. Cardiol Rev, 17, Freeborn D.K., Hooker R.S. & Pope C.R Satisfaction and well-being of primary care providers in managed care. Eval Health Prof, 25, Inoue M., Tsurugano S. & Yano E Job stress and mental health of permanent and fixedterm workers measured by effort-reward imbalance model, depressive complaints, and clinic utilization. J Occup Health, 53, Johnson J.V. & Hall E.M Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. Am J Public Health, 78, Jolma D.J Relationship between nursing work load and turnover. Nurs Econ, 8, Karasek R. & Theorell T Healthy work, stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. Kinsten A., Magnusson Hanson L., Hyde M., Oxenstierna G., Westerlund H., et al Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH): a nationally representative psychosocial survey of the Swedish working population. Stockholm: Stress Research Institute, Stockholm University. Kivimaki M., Virtanen M., Elovainio M., Vaananen A., Keltikangas-Jarvinen L., et al Prevalent cardiovascular disease, risk factors and selection out of shift work. Scand J Work Environ Health, 32, Klein J., Grosse Frie K., Blum K. & von dem Knesebeck O Psychosocial stress at work and perceived quality of care among clinicians in surgery. BMC Health Serv Res, 11, 109. Kluger M.T., Townend K. & Laidlaw T Job satisfaction, stress and burnout in Australian specialist anaesthetists. Anaesthesia, 58, Krantz G. & Ostergren P.O Common symptoms in middle aged women: their relation to employment status, psychosocial work conditions and social support in a Swedish setting. J Epidemiol Community Health, 54, Leineweber C., Wege N., Westerlund H., Theorell T., Wahrendorf M., et al How valid is a short measure of effort-reward imbalance at work? A replication study from Sweden. Occup Environ Med, 67, Marriage S. & Marriage K Too many sad stories: clinician stress and coping. Can Child Adolesc Psychiatr Rev, 14, Maytum J.C., Heiman M.B. & Garwick A.W Compassion fatigue and burnout in nurses who work with children with chronic conditions and their families. J Pediatr Health Care, 18, Mott D.A., Doucette W.R., Gaither C.A., Pedersen C.A. & Schommer J.C Pharmacists attitudes toward worklife: results from a national survey of pharmacists. J Am Pharm Assoc (2003), 44, Msaouel P., Keramaris N.C., Apostolopoulos A.P., Syrmos N., Kappos T., et al The Effort- Reward Imbalance Questionnaire in Greek: Translation, Validation and Psychometric Properties in Health Professionals. J Occup Health. Ollars B Audionomstatistik. Personlig kommunikation. Stockholm: Socialstyrelsen. Peter R., Alfredsson L., Hammar N., Siegrist J., Theorell T., et al High effort, low reward, and cardiovascular risk factors in employed Swedish men and women: baseline results from the WOLF Study. J Epidemiol Community Health, 52, Sanne B., Mykletun A., Dahl A.A., Moen B.E. & Tell G.S. 2005a. Testing the Job Demand-Control-Support model with anxiety and depression as outcomes: the Hordaland Health Study. Occup Med (Lond), 55, Sanne B., Torp S., Mykletun A. & Dahl A.A. 2005b. The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ): factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scand J Public Health, 33, Seibt R., Matz A., Hegewald J. & Spitzer S Working conditions of female part-time and full-time teachers in relation to health status. Int Arch Occup Environ Health. Severn M.S., Searchfield G.D. & Huggard P Occupational stress amongst audiologists: Compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Int J Audiol, 51, 3-9. Siegrist J Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. J Occup Health Psychol, 1, Siegrist J., Starke D., Chandola T., Godin I., Marmot M., et al The measurement of effortreward imbalance at work: European comparisons. Soc Sci Med, 58, Theorell T. & Karasek R.A Current issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. J Occup Health Psychol, 1, Tsutsumi A. & Kawakami N A review of empirical studies on the model of effort-reward imbalance at work: reducing occupational stress by implementing a new theory. Soc Sci Med, 59, Tyson P.D. & Pongruengphant R Five-year follow-up study of stress among nurses in public and private hospitals in Thailand. Int J Nurs Stud, 41, van Vegchel N., de Jonge J., Bosma H. & Schaufeli W Reviewing the effort-reward imbalance model: drawing up the balance of 45 empirical studies. Soc Sci Med, 60, Wang J., Smailes E., Sareen J., Schmitz N., Fick G., et al Three job-related stress models and depression: a population-based study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 47, Vearing A. & Mak A.S Big five personality and effort-reward imbalance factors in employees depressive symptoms. Personality and individual differences, 43, Xie Z., Wang A. & Chen B Nurse burnout and its association with occupational stress in a cross-sectional study in Shanghai. J Adv Nurs, 67,

Nytt från Framtidsgruppen

Nytt från Framtidsgruppen Nytt från Framtidsgruppen Lucas Holm & Josefina Larsson 2014-04-04 Framtidsgruppen 2014 Sara Båsjö Margareta Notsten Jonas Brännström Satu Turunen- Taheri Sofie Lood Josefina Larsson Lucas Holm Stefan

Läs mer

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation & hälsa Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress

Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress Audionombarometern 2014 Framtidsgruppen Josefina Larsson & Satu Turunen-Taheri 2016-05-12 framtidsgruppen.audionom@gmail.com

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Utvärdering av effekter av hälsofrämjande arbete vid Försäkringskassan i Östergötland 2008-09-24

Utvärdering av effekter av hälsofrämjande arbete vid Försäkringskassan i Östergötland 2008-09-24 Utvärdering av effekter av hälsofrämjande arbete vid Försäkringskassan i Östergötland 2008-09-24 Ulrika Müssener, utvärderare, Med Dr. Linköpings Universitet INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...5 Försäkringskassans

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

Audionombarometern 2010

Audionombarometern 2010 COMFORT DIGISYSTEM Det enkla steget till ett bättre arbetsliv Audionombarometern Är slopade eller ofullständiga kvalitetssäkringar ett sätt att spara tid, undrar Framtidsgruppen i denna redovisning av

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv

Läs mer

2011-11-14. Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater?

2011-11-14. Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater? Töres Theorell, pensionerad professor vid KI Numera rådgivare vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet Tores.Theorell@stressforskning.su.se se även www.stressforskning.su.se och läs även

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005 Lars Westman Stress hos brandmän i Helsingborg 25 Lars Westman Handledare : Lars Havewald, Yrkesmedicinska kliniken Lund Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro

Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro Ett gränslöst arbetsliv: Temanummer till Gunnar Aronsson ARTIKEL Constanze Leineweber, Göran Kecklund, Töres Theorell, Torbjörn Åkerstedt, Kristina Alexanderson och Hugo Westerlund Inflytande över arbetstiden

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Kandidatnivå Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd.

Kandidatnivå Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd. Examensarbete Kandidatnivå Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd. - En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende. Författare: Maria

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER Daniel Lundqvist Helix & Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Ingående artiklar i avhandlingen Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

14/03/2016. List of papers. Aim of the thesis. Hur kan vi mäta stressupplevelser på jobbet och fritiden? ISM Institutet för stressmedicin

14/03/2016. List of papers. Aim of the thesis. Hur kan vi mäta stressupplevelser på jobbet och fritiden? ISM Institutet för stressmedicin Hur kan vi mäta stressupplevelser på jobbet och fritiden? Emina Hadžibajramović Med dr, Statistiker Institutet för stressmedicin ISM Nätverksträff 8 mars 2016 Aim of the thesis To increase knowledge about

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr 100062

Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr 100062 Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr 100062 Projekt Arbetsmiljö och hälsa bland personal i äldreomsorgen: en modell för validering

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES? KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun

Läs mer

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning? Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning? Vad är det och hur kan det motverkas? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus Maria Nordin,

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har.

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har. En proximal riskfaktor ligger nära kroppsorganet, t ex atheroscleros i arteria carotis i förhållande till strokerisk eller förändringar i amygdala i förhållande till depression En distal riskfaktor ligger

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Barn och läkemedelssäkerhet

Barn och läkemedelssäkerhet Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå

Läs mer