Internationella relationer
|
|
- Ellen Nyberg
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationella relationer Global handel och miljöproblem (kap. 14, 20, 26) Rickard Mikaelsson, FD 1
2 Föreläsning 4 Baylis, Smith & Owens, kap 14, 20, 26 Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem Global handel och finanser 2
3 Internationell politisk ekonomi 3
4 Globaliseringsprocessen Ökat intresse för internationell politisk ekonomi (IPE) Global handel har ökat Tydligare internationell ekonomi Huvudfrågor Vad driver och förklarar händelser i världsekonomin? Vilken påverkan har utvecklingen haft på nationalstaten? Vilka förutsättningar finns för internationell reglering? Samspel mellan politik ekonomi Påverkar och sätter gränser för varandra Regler, normer, organisationer och vanor Relation stat & marknad Varierande relationen och tyngdpunkten 4
5 Lärdomar från depressionen Merkantilism, skyddsmurar, sänkt valuta System som förvärrade depressionen Ny ekonomisk världsordning Bretton-Woods konferensen 1944 Internationellt system som skulle förhindra upprepning Återuppbygga krigshärjade Europa Institutionella ramverk skapades efter WW2. - International Monetary Fund (IMF): Skapad för att understödja internationellt ekonomisk samarbete och för att lösa de ekonomis problem som skapats av kriget. - Världsbanken: Startade som International Bank for Reconstruction and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa. - General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt forum för handelsförhandlingar och liberalisering av handel. 5
6 Försenade planer Det kalla kriget försenade planerna på en världsekonomi Direkt stöd till Europa (Marshallhjälpen) US som garant för ekonomisk stabilitet. Bretton-Woods Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till 1971 (US drog tillbaka löftet 35 USD mot ett ounce (28.35 g) guld. Varför övergavs Bretton-Woods? Försämrad ekonomisk situation i USA Kostnader för Vietnam-kriget Interna kostnader för utbildning, urbana byggnadsprogram Inflation, försämrad konkurrenskraft, försämrat förtroende. 6
7 1970-talet Ekonomisk tillväxt stannar Hög inflation, oljekris, oljepengar Framgångarna för frihandel vändes till ökad protektionalism Många industrialiserade länder låter sin växelkurs flyta Ökade krav från utvecklingsländerna (utan större framgång) Bättre representation i internationella organisationer En mer rättvist handelssystem Mer ekonomisk bistånd Reglering av utländska investeringar Skydd av ekonomisk suveränitet Internationell diplomati Syd mot nord Beroendetänkande Brandt-rapporten (hur hantera ökat beroende) 7
8 1980-talet Ny ekonomisk strategi i USA Högre räntor, minskad inflation Mindre drivkraft för den globala kapital marknaden Ökade räntor, svårare att återbetala Lånekris (både för utlånare och lånare), oljepengar Ny roll för IMF Stödja fattiga utvecklingsländer De fick inte avskriva lån, hot mot det finansiella systemet Behov av ekonomiska reformer Structural Adjustment Programs (SAPs) Washington Consensus, neo-liberal ekonomisk politik IMF och Världsbankens ansvarsområden överlappar Framväxten av en ny handelsorganisation GATT blev WTO, Uruguay rundan
9 1990-talet Slutet på kalla kriget Öst- och Centraleuropa in i det ekonomiska systemet Transitional eller chock-therapy Betoning av good governance Fortsatt stark tro på neo-liberala marknadslösningar 2000-talet Ökad motsättning mellan Nord Syd i handelsrelationer Toppmöten i Seattle och Doha. Liberalisering och öppna marknader, men inte på hemmaplan (EU, USA) Finansiella krisen Marknadens misslyckande? Ökad roll för staten? Återgång till Keynes? 9
10 Tre analytiska ramverk Neo-liberala: (liberal) Den ekonomiska ordningen skapas av rådande marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning. Den osynliga handen. Merkantilistisk: (realist) Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan mellan länder om marknadsfördelar Säkra inhemsk produktion från extern konkurrens. Marxistiska: Beroendeskolan, underordning, centrum periferi. Styrd av kapitalistiska intressen. 10
11 Globaliseringsdebatten Fyra parallella processer Internationalization Ökning av globala ekonomiska transaktioner Technological revolution Nya elektroniska kommunikationsmedel Knyter världen samman och underlättar handel Deterritorialization Minskad territoriell koppling, kosmopolitism Liberalization Liberal ekonomisk världsordning Ömsesidigt beroende 11
12 Nationalstaten i en global ekonomi Globalisterna Nationalstaterna roll och förmåga att kontrollera ekonomiska transaktioner minskar. Mängd och snabbhet omöjliggör kontroll Hotet om flyttad produktion Svårt att skilja sig från mängden Kontrollmekanismer lämnas till marknaden Skeptikerna Kritik: studier visar att stater inte verkar svara upp mot dessa förväntade företagskrav Företag har inte flyttat produktionen i större omfattning Högteknologisk och kunskapskrävande produktion är krävande Viktiga faktorer: utbildad arbetskraft, god infrastruktur, närhet till marknaden, institutionell stabilitet Slutsats: stater förlorar inte makt Skeptikerna blir i sin tur ifrågasatta! 12
13 Det globala finansiella systemet Avreglerat och sammanlänkat. Sårbart? Den Asiatiska finanskrisen 1997 Den globala finanskrisen 2008 Reaktionen på Dubais misstänkta problem 2009 Kanske för lite statlig kontroll? Kan global reglering skapas? Ökad internationell handel Fri handel eller rättvis handel? WTO, ett maktverktyg för de starka västerländska staterna? Frihandel, en möjlighet för utvecklingsländerna? 13
14 Global handel och finanser 14
15 Global handel Skillnad på internationell och global Internationell handel är inget nytt Handel under Romariket, gamla grekerna, o.s.v. Hansaförbundet Global handel något nytt Utveckling bortom ett internationell samarbete Del av ett framväxande globalt samhälle Nedmonteringen av ekonomiska gränser Både handel och finanser Ökad extern finansiering (FDI) Globala företag Rötter i ett land, men allt mer globala Globala handelsstäder Kärnpunkter för den globala handeln Hong Kong, New York, London, Tokyo Global legal samordning i handelsfrågor Till skillnad från immigration exempelvis 15
16 16
17 Frånkoppling Den globala handeln frånkopplas från territoriella begränsningar Avstånd och tid allt mer betydelselöst Stora summor, väldigt snabbt Globala fabriker Material, delar, finanser, service och kunskap samlas globalt Intra-firm trade: handel inom ett globalt företag Mäts inte i traditionell statistik, trend: kraftigt ökande Ekonomiska fri-zoner Skattebefriande zoner, skapade för att locka produktion Ofta undantagna från nationell reglering Ges ibland ekonomiskt stöd Första i Irland Sedan 1970 kraftig ökning Idag tusentals, ofta starkt beroende av kvinnlig arbetskraft 17
18 Globala handelsvaror Coca-cola, IKEA, 7-Eleven, VISA, Carlsberg, o.s.v. E-handel Affärer och varor världen över Köp från sitt eget hem Acceptans för nationella kreditkort Lite protektionalism Ekonomiska recessioner förekommer än Trots detta: relativt låg nivå av protektionalism Den globala handeln kan bidra till denna utveckling Ambition att upprätthålla frihandelssystemet Inte enbart kontrollerat av stater Globala företag kan påverka besluten 18
19 Globala pengar Nationell valuta har blivit global valuta USD och Euron har global acceptans Lika många USD cirkulerar utanför USA som inom Global valutaspekulation Frånkopplat territorium Sker ögonblickligen, elektroniskt Globala banker Bankerna sammankopplas globalt Söker kunder globalt Offshore finance centres Jersey, Cayman Islands, Luxembourg Finansiella fri-zoner Pengaflöden är elektroniska 19
20 20
21 Ojämn spridning Globalisering gått längst i industrialiserade nord Interaktionen är främst mellan dessa länder Utvecklingsländerna dras dock in i systemet En fråga om social klass De fattigaste kan inte verka på den globala marknaden Men rika i de fattigaste länderna verkar där Ökade skillnader Den globala handeln har ökat skillnaderna i världen De fattigaste blivit fattigare De rika blivit rikare Nedmontering av sociala välfärdsprogram Sänkt beskattning på höginkomsttagare 21
22 Staten inte obsolet Inte överspelad, men kraftig påverkad Stater främjar globaliseringen medveten Stater kan även gå samman och försöka reglera den globala handeln Svårt dock för enskild stat att agera Fortsatta nationella skillnader Globala handeln inte lett till kulturell harmonisering Nationalistisk färgad handel förekommer, även om konsumenter oftast köper efter vanor och pris Marknadsföreningsregler kan variera mellan länder Agerar globalt Företag och aktieägare tar dock lite nationell hänsyn 22
23 Globala miljöproblem 23
24 Ekologiska fotspår Orsakat av industrialiseringen och moderniseringen Västerländsk levnadsstandard, tre planeter krävs (förutsätter nuvarande påverkan, vilket inte är givet) Globaliseringen som ett hot? Ökad insikt Mänskligheten verkar leva över den kapacitet som jorden har att hantera den påverkan vi lämnar efter oss. Problem på flera nivåer Dessa problem är lokala, regionala, nationella, och inte minst globala. Måste hanteras på alla dessa nivåer Tänk globalt, agera lokalt Ökad fokus på den internationella nivån, global miljöpolitik. Asymmetrisk påverkan Västvärlden största boven Utvecklingsländernas påverkan är ökande 24
25 25
26 Traditionellt fokuserade miljöpolitik på två frågor. Konservering av naturtillgångar (miljö och djurliv) Ex. internationell reglering av valjakt (1946) Skador orsakad av industriell nedsmutsning Ex. hur atmosfären påverkas Nedsmutsning av sjöar och hav (ex. Medelhavet) Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade under 1960-talet. FN-konferens, Stockholm (1972) Svenskt initiativ Handlingsplan för skydd av den mänskliga miljön Surt regn, döda sjöar, skogsdöd. Nord-Syd konflikten synlig under konferensen Svårt att särskilja miljö och utveckling Oro för höjda miljökrav = sänkta möjligheter för utveckling Miljökolonialism. 26
27 Följdes av en rad miljöavtal Ex. Havsrättsavtalet Luftvårdskonventionen om svavelutsläpp Baselkonventionen (farligt avfall) Regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön. Skydd av ozonlagret ( ) Wien-konferensen för skydd av ozonlagret Montrealavtalet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) Freoner (hårspray, kylskåp), hål i ozonlagret, hudcancer Ansedd som en av världens mest framgångsrika miljöavtal 27
28 28
29 NASA:s prognos över nedbrytningen av ozonlagret om inte de skadliga gaserna hade blivit förbjudna Källa: Earth Observatory, NASA 29
30 NASA satellitbild över Antarktiskt september 2006 Största ozonhålet som någonsin uppmäts 10.6 million square miles Blå och mörklila visar låga nivåer av ozon Viss säsongsbetonad fluktuation förekommer Ozonhålen storlek varierar därmed Förbättringar förväntas från 2015, men problemet förväntas inte vara löst förrän 2050 eller senare. 30
31 Miljökatastrofer som drivkraft Dioxinutsläppet i Seveso (1976) Gasläckan i Bhopal (1984) Oljeutsläpp Exxon Valdez (1989) Tjernobyl (1986) Världskommissionen för miljö och utveckling Gro Harlem Bruntland, 1987, Vår gemensamma framtid Rapporten lanserade begreppet hållbar utveckling Definierat som global utveckling som; tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 31
32 Ekonomisk hållbarhet Tillväxt, handel, produktion, bistånd och utveckling Social hållbarhet Fattigdomsbekämpning, jämställdhet, rättvisa, hälsa och deltagande Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekologisk bärkraftighet, skydd av ekosystem och naturvård 32
33 Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp. Exakt definition saknas Debatt om målkonflikter mellan dessa pelare. FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) FN:s kommission för hållbar utveckling etablerades Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för 2000-talet där hållbar utveckling låg i fokus) Riodeklarationen. Gemensamt, men olika, ansvar Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt, men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem Överbygga Nord-Syd konflikten Fortsatt vägledande princip, men balansen är omdiskuterad. 33
34 FN-konferens, Johannesburg (2002) Genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum deltagare, 180 länder Stort antal NGO:s och företagssammanslutningar Erkännande av betydelsen av globalisering Koppling till fattigdom Besvikelse Cirka 300 frivilliga miljöavtal på olika nivåer slöts i Johannesburg MEN inga konkreta mål för genomförandet av Agenda 21. Präglas därför av besvikelse. Antal miljöavtal Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal, hållbar utveckling, och naturresurser Symboliserar steg bort från det kollektiva handlandet dilemma. 34
35 Global uppvärming Koppling koldioxidutsläpp och global uppvärmning Problem orsakat av mänskligheten Vilket fortfarande är omstritt Prognos: riskerar leda till en ökning av jordens medeltemperatur med flera grader Konsekvens: nedsmälta poler, höjda havsnivåer, turbulent väder, o.s.v. Mål: hålla uppvärmningen under 2 grader FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) Målsättning: sänkning av växthusgaser Inga givna mål, ambition Försök att få med utvecklingsländerna, motstånd Kyoto-protokollet 1997 Målsättning: sänkning av växthusgaser Givna mål: genomsnitt på 5.2 procent från 1990:s nivåer Varierande nationella mål Flexibla mekanismer, sälja utsläppsrättigheter Utvecklade länder betalar för sänkning i utvecklingsländer Teknologispridning, hjälpa utvecklingsländerna 35
36 Inte alla ombord USA, och ett antal andra länder, ratificerade inte avtalet the American way of life is not negotiable EU som global ledare Utvecklingsländer fortfarande motståndare Köpenhamn 2009 Försök att nå ett nytt avtal Utvecklingsländerna mer öppna för att medverka Skiljelinjer består dock Ny regim i USA Fortsatt svårt att nå samförstånd Viss mån av vetenskaplig osäkerhet Climategate, har forskarvärlden dolt motvisande resultat? 36
37 Tragedy of the commons Garrett Hardin, artikel i Science (1968) Symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt rationella Luftförorening, skogsskövling, utfiskning o.s.v. Free ride problematiken Lösning? Olika förslag Skapa äganderätter, privatisera. Skapa bindande kollektiva regler och normer. 37
38 Internationella miljöregimer Syftar till samordning mellan stater. Svårigheten att fatta beslut Suveräna stater som förhandlar, enhällighet för beslut Skiftande maktförhållanden Skiftande påverkan av problematiken Få sanktionsmöjligheter Minsta gemensamma nämnare Miljödiplomatin präglas av: Forskarsamhällets roll som miljöns ombud. Stor mängd icke-statliga aktörer (företag, NGO:s) Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC) Fokus efter Johannesburg på implementering istället för nya avtal Miljöregimers effektivitet? 38
39 Kritik Kan kollektiva regler lösa de globala miljöproblemen? Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol) Noll-summespel Kommer att leda till konflikter Miljöproblem som möjliga säkerhetsproblem Ex. konflikter om vattentillgångar Problemspridning Inte bara lokala problem utan även globala Stora flyktingströmmar, bristande råvaror i väst (olja) Väst konsumtionsmönster påverkar även den fattiga världen 39
40 Studiet av global miljöpolitik 1. Liberala perspektivet: Rationella aktörer samarbetar för att säkra kollektiva nyttigheter. Normer, institutioner. 2. Realistiska perspektivet: Skeptisk hållning till möjligheterna att förena staters intressen. Nollsummespel, maktkamp, konflikter, nationella intressen. 3. Skeptiska perspektivet: (förenar olika former av kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green politics) Kritiska till den grundläggande strukturer. Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell suveränitet ses som problem. 40
41 Slut för idag 41
Processer & politikområden 1. Rickard Mikaelsson, FD
Processer & politikområden 1 1 Rickard Mikaelsson, FD Mängder med processer och politikområden att studera inom studiet av Internationella relation. Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Internationell politik
Internationell politik Introduktion (kap. intro-2) Rickard Mikaelsson, FD 1 Introduktion Baylis, Smith & Owens, kap Intro - 2 Introduktion Globalisering och global politik Kursens föreläsningen kommer
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Handel och hållbar utveckling
Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner
25 maj val till Europaparlamentet
25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande
Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Handel och hållbar utveckling
Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner
Perspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Internationell Politik
Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan
Attityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer
Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.
7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta
Människan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Vad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Maktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Varför har vi miljöproblem? En vanlig analys inom statsvetenskap (som förutsätter en syn på individer/stater
Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering
Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad
Tre typer av utvecklingsteorier. Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell
Tre typer av utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell Den kapitalistiska modellen Moderniseringsteorin Liberala tillväxtekonomerna
Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.
Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Etik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008
IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige
Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Momentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Hur kan forskningen bidra till hållbara städer?
Hur kan forskningen bidra till hållbara städer? SymCity 2014-01-30 Stefan Anderberg Linköpings universitet Kulturgeografi Lunds universitet IIASA, systemanalys 1985-1998 Globala resursframtider, regional
Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård
Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.
Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt
EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande
En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?
MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling
Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013
Ekologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes
Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar
NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur
Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen
Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi
Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?
Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson
Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen
I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling
Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?
Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet
2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm
2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna
GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi
GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.
GAPS Governance and Policy for Sustainability
GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer
Neorealism. Marco Nilsson
Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.
Lagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Policy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Svenska folket och globaliseringen
Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling
För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna
Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte