Internationella relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella relationer"

Transkript

1 Internationella relationer Global handel och miljöproblem (kap. 14, 20, 26) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Föreläsning 4 Baylis, Smith & Owens, kap 14, 20, 26 Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem Global handel och finanser 2

3 Internationell politisk ekonomi 3

4 Globaliseringsprocessen Ökat intresse för internationell politisk ekonomi (IPE) Global handel har ökat Tydligare internationell ekonomi Huvudfrågor Vad driver och förklarar händelser i världsekonomin? Vilken påverkan har utvecklingen haft på nationalstaten? Vilka förutsättningar finns för internationell reglering? Samspel mellan politik ekonomi Påverkar och sätter gränser för varandra Regler, normer, organisationer och vanor Relation stat & marknad Varierande relationen och tyngdpunkten 4

5 Lärdomar från depressionen Merkantilism, skyddsmurar, sänkt valuta System som förvärrade depressionen Ny ekonomisk världsordning Bretton-Woods konferensen 1944 Internationellt system som skulle förhindra upprepning Återuppbygga krigshärjade Europa Institutionella ramverk skapades efter WW2. - International Monetary Fund (IMF): Skapad för att understödja internationellt ekonomisk samarbete och för att lösa de ekonomis problem som skapats av kriget. - Världsbanken: Startade som International Bank for Reconstruction and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa. - General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt forum för handelsförhandlingar och liberalisering av handel. 5

6 Försenade planer Det kalla kriget försenade planerna på en världsekonomi Direkt stöd till Europa (Marshallhjälpen) US som garant för ekonomisk stabilitet. Bretton-Woods Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till 1971 (US drog tillbaka löftet 35 USD mot ett ounce (28.35 g) guld. Varför övergavs Bretton-Woods? Försämrad ekonomisk situation i USA Kostnader för Vietnam-kriget Interna kostnader för utbildning, urbana byggnadsprogram Inflation, försämrad konkurrenskraft, försämrat förtroende. 6

7 1970-talet Ekonomisk tillväxt stannar Hög inflation, oljekris, oljepengar Framgångarna för frihandel vändes till ökad protektionalism Många industrialiserade länder låter sin växelkurs flyta Ökade krav från utvecklingsländerna (utan större framgång) Bättre representation i internationella organisationer En mer rättvist handelssystem Mer ekonomisk bistånd Reglering av utländska investeringar Skydd av ekonomisk suveränitet Internationell diplomati Syd mot nord Beroendetänkande Brandt-rapporten (hur hantera ökat beroende) 7

8 1980-talet Ny ekonomisk strategi i USA Högre räntor, minskad inflation Mindre drivkraft för den globala kapital marknaden Ökade räntor, svårare att återbetala Lånekris (både för utlånare och lånare), oljepengar Ny roll för IMF Stödja fattiga utvecklingsländer De fick inte avskriva lån, hot mot det finansiella systemet Behov av ekonomiska reformer Structural Adjustment Programs (SAPs) Washington Consensus, neo-liberal ekonomisk politik IMF och Världsbankens ansvarsområden överlappar Framväxten av en ny handelsorganisation GATT blev WTO, Uruguay rundan

9 1990-talet Slutet på kalla kriget Öst- och Centraleuropa in i det ekonomiska systemet Transitional eller chock-therapy Betoning av good governance Fortsatt stark tro på neo-liberala marknadslösningar 2000-talet Ökad motsättning mellan Nord Syd i handelsrelationer Toppmöten i Seattle och Doha. Liberalisering och öppna marknader, men inte på hemmaplan (EU, USA) Finansiella krisen Marknadens misslyckande? Ökad roll för staten? Återgång till Keynes? 9

10 Tre analytiska ramverk Neo-liberala: (liberal) Den ekonomiska ordningen skapas av rådande marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning. Den osynliga handen. Merkantilistisk: (realist) Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan mellan länder om marknadsfördelar Säkra inhemsk produktion från extern konkurrens. Marxistiska: Beroendeskolan, underordning, centrum periferi. Styrd av kapitalistiska intressen. 10

11 Globaliseringsdebatten Fyra parallella processer Internationalization Ökning av globala ekonomiska transaktioner Technological revolution Nya elektroniska kommunikationsmedel Knyter världen samman och underlättar handel Deterritorialization Minskad territoriell koppling, kosmopolitism Liberalization Liberal ekonomisk världsordning Ömsesidigt beroende 11

12 Nationalstaten i en global ekonomi Globalisterna Nationalstaterna roll och förmåga att kontrollera ekonomiska transaktioner minskar. Mängd och snabbhet omöjliggör kontroll Hotet om flyttad produktion Svårt att skilja sig från mängden Kontrollmekanismer lämnas till marknaden Skeptikerna Kritik: studier visar att stater inte verkar svara upp mot dessa förväntade företagskrav Företag har inte flyttat produktionen i större omfattning Högteknologisk och kunskapskrävande produktion är krävande Viktiga faktorer: utbildad arbetskraft, god infrastruktur, närhet till marknaden, institutionell stabilitet Slutsats: stater förlorar inte makt Skeptikerna blir i sin tur ifrågasatta! 12

13 Det globala finansiella systemet Avreglerat och sammanlänkat. Sårbart? Den Asiatiska finanskrisen 1997 Den globala finanskrisen 2008 Reaktionen på Dubais misstänkta problem 2009 Kanske för lite statlig kontroll? Kan global reglering skapas? Ökad internationell handel Fri handel eller rättvis handel? WTO, ett maktverktyg för de starka västerländska staterna? Frihandel, en möjlighet för utvecklingsländerna? 13

14 Global handel och finanser 14

15 Global handel Skillnad på internationell och global Internationell handel är inget nytt Handel under Romariket, gamla grekerna, o.s.v. Hansaförbundet Global handel något nytt Utveckling bortom ett internationell samarbete Del av ett framväxande globalt samhälle Nedmonteringen av ekonomiska gränser Både handel och finanser Ökad extern finansiering (FDI) Globala företag Rötter i ett land, men allt mer globala Globala handelsstäder Kärnpunkter för den globala handeln Hong Kong, New York, London, Tokyo Global legal samordning i handelsfrågor Till skillnad från immigration exempelvis 15

16 16

17 Frånkoppling Den globala handeln frånkopplas från territoriella begränsningar Avstånd och tid allt mer betydelselöst Stora summor, väldigt snabbt Globala fabriker Material, delar, finanser, service och kunskap samlas globalt Intra-firm trade: handel inom ett globalt företag Mäts inte i traditionell statistik, trend: kraftigt ökande Ekonomiska fri-zoner Skattebefriande zoner, skapade för att locka produktion Ofta undantagna från nationell reglering Ges ibland ekonomiskt stöd Första i Irland Sedan 1970 kraftig ökning Idag tusentals, ofta starkt beroende av kvinnlig arbetskraft 17

18 Globala handelsvaror Coca-cola, IKEA, 7-Eleven, VISA, Carlsberg, o.s.v. E-handel Affärer och varor världen över Köp från sitt eget hem Acceptans för nationella kreditkort Lite protektionalism Ekonomiska recessioner förekommer än Trots detta: relativt låg nivå av protektionalism Den globala handeln kan bidra till denna utveckling Ambition att upprätthålla frihandelssystemet Inte enbart kontrollerat av stater Globala företag kan påverka besluten 18

19 Globala pengar Nationell valuta har blivit global valuta USD och Euron har global acceptans Lika många USD cirkulerar utanför USA som inom Global valutaspekulation Frånkopplat territorium Sker ögonblickligen, elektroniskt Globala banker Bankerna sammankopplas globalt Söker kunder globalt Offshore finance centres Jersey, Cayman Islands, Luxembourg Finansiella fri-zoner Pengaflöden är elektroniska 19

20 20

21 Ojämn spridning Globalisering gått längst i industrialiserade nord Interaktionen är främst mellan dessa länder Utvecklingsländerna dras dock in i systemet En fråga om social klass De fattigaste kan inte verka på den globala marknaden Men rika i de fattigaste länderna verkar där Ökade skillnader Den globala handeln har ökat skillnaderna i världen De fattigaste blivit fattigare De rika blivit rikare Nedmontering av sociala välfärdsprogram Sänkt beskattning på höginkomsttagare 21

22 Staten inte obsolet Inte överspelad, men kraftig påverkad Stater främjar globaliseringen medveten Stater kan även gå samman och försöka reglera den globala handeln Svårt dock för enskild stat att agera Fortsatta nationella skillnader Globala handeln inte lett till kulturell harmonisering Nationalistisk färgad handel förekommer, även om konsumenter oftast köper efter vanor och pris Marknadsföreningsregler kan variera mellan länder Agerar globalt Företag och aktieägare tar dock lite nationell hänsyn 22

23 Globala miljöproblem 23

24 Ekologiska fotspår Orsakat av industrialiseringen och moderniseringen Västerländsk levnadsstandard, tre planeter krävs (förutsätter nuvarande påverkan, vilket inte är givet) Globaliseringen som ett hot? Ökad insikt Mänskligheten verkar leva över den kapacitet som jorden har att hantera den påverkan vi lämnar efter oss. Problem på flera nivåer Dessa problem är lokala, regionala, nationella, och inte minst globala. Måste hanteras på alla dessa nivåer Tänk globalt, agera lokalt Ökad fokus på den internationella nivån, global miljöpolitik. Asymmetrisk påverkan Västvärlden största boven Utvecklingsländernas påverkan är ökande 24

25 25

26 Traditionellt fokuserade miljöpolitik på två frågor. Konservering av naturtillgångar (miljö och djurliv) Ex. internationell reglering av valjakt (1946) Skador orsakad av industriell nedsmutsning Ex. hur atmosfären påverkas Nedsmutsning av sjöar och hav (ex. Medelhavet) Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade under 1960-talet. FN-konferens, Stockholm (1972) Svenskt initiativ Handlingsplan för skydd av den mänskliga miljön Surt regn, döda sjöar, skogsdöd. Nord-Syd konflikten synlig under konferensen Svårt att särskilja miljö och utveckling Oro för höjda miljökrav = sänkta möjligheter för utveckling Miljökolonialism. 26

27 Följdes av en rad miljöavtal Ex. Havsrättsavtalet Luftvårdskonventionen om svavelutsläpp Baselkonventionen (farligt avfall) Regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön. Skydd av ozonlagret ( ) Wien-konferensen för skydd av ozonlagret Montrealavtalet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) Freoner (hårspray, kylskåp), hål i ozonlagret, hudcancer Ansedd som en av världens mest framgångsrika miljöavtal 27

28 28

29 NASA:s prognos över nedbrytningen av ozonlagret om inte de skadliga gaserna hade blivit förbjudna Källa: Earth Observatory, NASA 29

30 NASA satellitbild över Antarktiskt september 2006 Största ozonhålet som någonsin uppmäts 10.6 million square miles Blå och mörklila visar låga nivåer av ozon Viss säsongsbetonad fluktuation förekommer Ozonhålen storlek varierar därmed Förbättringar förväntas från 2015, men problemet förväntas inte vara löst förrän 2050 eller senare. 30

31 Miljökatastrofer som drivkraft Dioxinutsläppet i Seveso (1976) Gasläckan i Bhopal (1984) Oljeutsläpp Exxon Valdez (1989) Tjernobyl (1986) Världskommissionen för miljö och utveckling Gro Harlem Bruntland, 1987, Vår gemensamma framtid Rapporten lanserade begreppet hållbar utveckling Definierat som global utveckling som; tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 31

32 Ekonomisk hållbarhet Tillväxt, handel, produktion, bistånd och utveckling Social hållbarhet Fattigdomsbekämpning, jämställdhet, rättvisa, hälsa och deltagande Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekologisk bärkraftighet, skydd av ekosystem och naturvård 32

33 Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp. Exakt definition saknas Debatt om målkonflikter mellan dessa pelare. FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) FN:s kommission för hållbar utveckling etablerades Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för 2000-talet där hållbar utveckling låg i fokus) Riodeklarationen. Gemensamt, men olika, ansvar Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt, men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem Överbygga Nord-Syd konflikten Fortsatt vägledande princip, men balansen är omdiskuterad. 33

34 FN-konferens, Johannesburg (2002) Genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum deltagare, 180 länder Stort antal NGO:s och företagssammanslutningar Erkännande av betydelsen av globalisering Koppling till fattigdom Besvikelse Cirka 300 frivilliga miljöavtal på olika nivåer slöts i Johannesburg MEN inga konkreta mål för genomförandet av Agenda 21. Präglas därför av besvikelse. Antal miljöavtal Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal, hållbar utveckling, och naturresurser Symboliserar steg bort från det kollektiva handlandet dilemma. 34

35 Global uppvärming Koppling koldioxidutsläpp och global uppvärmning Problem orsakat av mänskligheten Vilket fortfarande är omstritt Prognos: riskerar leda till en ökning av jordens medeltemperatur med flera grader Konsekvens: nedsmälta poler, höjda havsnivåer, turbulent väder, o.s.v. Mål: hålla uppvärmningen under 2 grader FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) Målsättning: sänkning av växthusgaser Inga givna mål, ambition Försök att få med utvecklingsländerna, motstånd Kyoto-protokollet 1997 Målsättning: sänkning av växthusgaser Givna mål: genomsnitt på 5.2 procent från 1990:s nivåer Varierande nationella mål Flexibla mekanismer, sälja utsläppsrättigheter Utvecklade länder betalar för sänkning i utvecklingsländer Teknologispridning, hjälpa utvecklingsländerna 35

36 Inte alla ombord USA, och ett antal andra länder, ratificerade inte avtalet the American way of life is not negotiable EU som global ledare Utvecklingsländer fortfarande motståndare Köpenhamn 2009 Försök att nå ett nytt avtal Utvecklingsländerna mer öppna för att medverka Skiljelinjer består dock Ny regim i USA Fortsatt svårt att nå samförstånd Viss mån av vetenskaplig osäkerhet Climategate, har forskarvärlden dolt motvisande resultat? 36

37 Tragedy of the commons Garrett Hardin, artikel i Science (1968) Symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt rationella Luftförorening, skogsskövling, utfiskning o.s.v. Free ride problematiken Lösning? Olika förslag Skapa äganderätter, privatisera. Skapa bindande kollektiva regler och normer. 37

38 Internationella miljöregimer Syftar till samordning mellan stater. Svårigheten att fatta beslut Suveräna stater som förhandlar, enhällighet för beslut Skiftande maktförhållanden Skiftande påverkan av problematiken Få sanktionsmöjligheter Minsta gemensamma nämnare Miljödiplomatin präglas av: Forskarsamhällets roll som miljöns ombud. Stor mängd icke-statliga aktörer (företag, NGO:s) Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC) Fokus efter Johannesburg på implementering istället för nya avtal Miljöregimers effektivitet? 38

39 Kritik Kan kollektiva regler lösa de globala miljöproblemen? Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol) Noll-summespel Kommer att leda till konflikter Miljöproblem som möjliga säkerhetsproblem Ex. konflikter om vattentillgångar Problemspridning Inte bara lokala problem utan även globala Stora flyktingströmmar, bristande råvaror i väst (olja) Väst konsumtionsmönster påverkar även den fattiga världen 39

40 Studiet av global miljöpolitik 1. Liberala perspektivet: Rationella aktörer samarbetar för att säkra kollektiva nyttigheter. Normer, institutioner. 2. Realistiska perspektivet: Skeptisk hållning till möjligheterna att förena staters intressen. Nollsummespel, maktkamp, konflikter, nationella intressen. 3. Skeptiska perspektivet: (förenar olika former av kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green politics) Kritiska till den grundläggande strukturer. Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell suveränitet ses som problem. 40

41 Slut för idag 41

Processer & politikområden 1. Rickard Mikaelsson, FD

Processer & politikområden 1. Rickard Mikaelsson, FD Processer & politikområden 1 1 Rickard Mikaelsson, FD Mängder med processer och politikområden att studera inom studiet av Internationella relation. Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Internationell politik

Internationell politik Internationell politik Introduktion (kap. intro-2) Rickard Mikaelsson, FD 1 Introduktion Baylis, Smith & Owens, kap Intro - 2 Introduktion Globalisering och global politik Kursens föreläsningen kommer

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Varför har vi miljöproblem? En vanlig analys inom statsvetenskap (som förutsätter en syn på individer/stater

Läs mer

Tre typer av utvecklingsteorier. Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell

Tre typer av utvecklingsteorier. Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell Tre typer av utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell Den kapitalistiska modellen Moderniseringsteorin Liberala tillväxtekonomerna

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Hur kan forskningen bidra till hållbara städer?

Hur kan forskningen bidra till hållbara städer? Hur kan forskningen bidra till hållbara städer? SymCity 2014-01-30 Stefan Anderberg Linköpings universitet Kulturgeografi Lunds universitet IIASA, systemanalys 1985-1998 Globala resursframtider, regional

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk miljövård och planering. Historisk geografisk analys

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen

Läs mer