Internationella relationer

Transkript

1 Internationella relationer Global handel och miljöproblem (kap. 14, 20, 26) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Föreläsning 4 Baylis, Smith & Owens, kap 14, 20, 26 Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem Global handel och finanser 2

3 Internationell politisk ekonomi 3

4 Globaliseringsprocessen Ökat intresse för internationell politisk ekonomi (IPE) Global handel har ökat Tydligare internationell ekonomi Huvudfrågor Vad driver och förklarar händelser i världsekonomin? Vilken påverkan har utvecklingen haft på nationalstaten? Vilka förutsättningar finns för internationell reglering? Samspel mellan politik ekonomi Påverkar och sätter gränser för varandra Regler, normer, organisationer och vanor Relation stat & marknad Varierande relationen och tyngdpunkten 4

5 Lärdomar från depressionen Merkantilism, skyddsmurar, sänkt valuta System som förvärrade depressionen Ny ekonomisk världsordning Bretton-Woods konferensen 1944 Internationellt system som skulle förhindra upprepning Återuppbygga krigshärjade Europa Institutionella ramverk skapades efter WW2. - International Monetary Fund (IMF): Skapad för att understödja internationellt ekonomisk samarbete och för att lösa de ekonomis problem som skapats av kriget. - Världsbanken: Startade som International Bank for Reconstruction and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa. - General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt forum för handelsförhandlingar och liberalisering av handel. 5

6 Försenade planer Det kalla kriget försenade planerna på en världsekonomi Direkt stöd till Europa (Marshallhjälpen) US som garant för ekonomisk stabilitet. Bretton-Woods Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till 1971 (US drog tillbaka löftet 35 USD mot ett ounce (28.35 g) guld. Varför övergavs Bretton-Woods? Försämrad ekonomisk situation i USA Kostnader för Vietnam-kriget Interna kostnader för utbildning, urbana byggnadsprogram Inflation, försämrad konkurrenskraft, försämrat förtroende. 6

7 1970-talet Ekonomisk tillväxt stannar Hög inflation, oljekris, oljepengar Framgångarna för frihandel vändes till ökad protektionalism Många industrialiserade länder låter sin växelkurs flyta Ökade krav från utvecklingsländerna (utan större framgång) Bättre representation i internationella organisationer En mer rättvist handelssystem Mer ekonomisk bistånd Reglering av utländska investeringar Skydd av ekonomisk suveränitet Internationell diplomati Syd mot nord Beroendetänkande Brandt-rapporten (hur hantera ökat beroende) 7

8 1980-talet Ny ekonomisk strategi i USA Högre räntor, minskad inflation Mindre drivkraft för den globala kapital marknaden Ökade räntor, svårare att återbetala Lånekris (både för utlånare och lånare), oljepengar Ny roll för IMF Stödja fattiga utvecklingsländer De fick inte avskriva lån, hot mot det finansiella systemet Behov av ekonomiska reformer Structural Adjustment Programs (SAPs) Washington Consensus, neo-liberal ekonomisk politik IMF och Världsbankens ansvarsområden överlappar Framväxten av en ny handelsorganisation GATT blev WTO, Uruguay rundan

9 1990-talet Slutet på kalla kriget Öst- och Centraleuropa in i det ekonomiska systemet Transitional eller chock-therapy Betoning av good governance Fortsatt stark tro på neo-liberala marknadslösningar 2000-talet Ökad motsättning mellan Nord Syd i handelsrelationer Toppmöten i Seattle och Doha. Liberalisering och öppna marknader, men inte på hemmaplan (EU, USA) Finansiella krisen Marknadens misslyckande? Ökad roll för staten? Återgång till Keynes? 9

10 Tre analytiska ramverk Neo-liberala: (liberal) Den ekonomiska ordningen skapas av rådande marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning. Den osynliga handen. Merkantilistisk: (realist) Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan mellan länder om marknadsfördelar Säkra inhemsk produktion från extern konkurrens. Marxistiska: Beroendeskolan, underordning, centrum periferi. Styrd av kapitalistiska intressen. 10

11 Globaliseringsdebatten Fyra parallella processer Internationalization Ökning av globala ekonomiska transaktioner Technological revolution Nya elektroniska kommunikationsmedel Knyter världen samman och underlättar handel Deterritorialization Minskad territoriell koppling, kosmopolitism Liberalization Liberal ekonomisk världsordning Ömsesidigt beroende 11

12 Nationalstaten i en global ekonomi Globalisterna Nationalstaterna roll och förmåga att kontrollera ekonomiska transaktioner minskar. Mängd och snabbhet omöjliggör kontroll Hotet om flyttad produktion Svårt att skilja sig från mängden Kontrollmekanismer lämnas till marknaden Skeptikerna Kritik: studier visar att stater inte verkar svara upp mot dessa förväntade företagskrav Företag har inte flyttat produktionen i större omfattning Högteknologisk och kunskapskrävande produktion är krävande Viktiga faktorer: utbildad arbetskraft, god infrastruktur, närhet till marknaden, institutionell stabilitet Slutsats: stater förlorar inte makt Skeptikerna blir i sin tur ifrågasatta! 12

13 Det globala finansiella systemet Avreglerat och sammanlänkat. Sårbart? Den Asiatiska finanskrisen 1997 Den globala finanskrisen 2008 Reaktionen på Dubais misstänkta problem 2009 Kanske för lite statlig kontroll? Kan global reglering skapas? Ökad internationell handel Fri handel eller rättvis handel? WTO, ett maktverktyg för de starka västerländska staterna? Frihandel, en möjlighet för utvecklingsländerna? 13

14 Global handel och finanser 14

15 Global handel Skillnad på internationell och global Internationell handel är inget nytt Handel under Romariket, gamla grekerna, o.s.v. Hansaförbundet Global handel något nytt Utveckling bortom ett internationell samarbete Del av ett framväxande globalt samhälle Nedmonteringen av ekonomiska gränser Både handel och finanser Ökad extern finansiering (FDI) Globala företag Rötter i ett land, men allt mer globala Globala handelsstäder Kärnpunkter för den globala handeln Hong Kong, New York, London, Tokyo Global legal samordning i handelsfrågor Till skillnad från immigration exempelvis 15

16 16

17 Frånkoppling Den globala handeln frånkopplas från territoriella begränsningar Avstånd och tid allt mer betydelselöst Stora summor, väldigt snabbt Globala fabriker Material, delar, finanser, service och kunskap samlas globalt Intra-firm trade: handel inom ett globalt företag Mäts inte i traditionell statistik, trend: kraftigt ökande Ekonomiska fri-zoner Skattebefriande zoner, skapade för att locka produktion Ofta undantagna från nationell reglering Ges ibland ekonomiskt stöd Första i Irland Sedan 1970 kraftig ökning Idag tusentals, ofta starkt beroende av kvinnlig arbetskraft 17

18 Globala handelsvaror Coca-cola, IKEA, 7-Eleven, VISA, Carlsberg, o.s.v. E-handel Affärer och varor världen över Köp från sitt eget hem Acceptans för nationella kreditkort Lite protektionalism Ekonomiska recessioner förekommer än Trots detta: relativt låg nivå av protektionalism Den globala handeln kan bidra till denna utveckling Ambition att upprätthålla frihandelssystemet Inte enbart kontrollerat av stater Globala företag kan påverka besluten 18

19 Globala pengar Nationell valuta har blivit global valuta USD och Euron har global acceptans Lika många USD cirkulerar utanför USA som inom Global valutaspekulation Frånkopplat territorium Sker ögonblickligen, elektroniskt Globala banker Bankerna sammankopplas globalt Söker kunder globalt Offshore finance centres Jersey, Cayman Islands, Luxembourg Finansiella fri-zoner Pengaflöden är elektroniska 19

20 20

21 Ojämn spridning Globalisering gått längst i industrialiserade nord Interaktionen är främst mellan dessa länder Utvecklingsländerna dras dock in i systemet En fråga om social klass De fattigaste kan inte verka på den globala marknaden Men rika i de fattigaste länderna verkar där Ökade skillnader Den globala handeln har ökat skillnaderna i världen De fattigaste blivit fattigare De rika blivit rikare Nedmontering av sociala välfärdsprogram Sänkt beskattning på höginkomsttagare 21

22 Staten inte obsolet Inte överspelad, men kraftig påverkad Stater främjar globaliseringen medveten Stater kan även gå samman och försöka reglera den globala handeln Svårt dock för enskild stat att agera Fortsatta nationella skillnader Globala handeln inte lett till kulturell harmonisering Nationalistisk färgad handel förekommer, även om konsumenter oftast köper efter vanor och pris Marknadsföreningsregler kan variera mellan länder Agerar globalt Företag och aktieägare tar dock lite nationell hänsyn 22

23 Globala miljöproblem 23

24 Ekologiska fotspår Orsakat av industrialiseringen och moderniseringen Västerländsk levnadsstandard, tre planeter krävs (förutsätter nuvarande påverkan, vilket inte är givet) Globaliseringen som ett hot? Ökad insikt Mänskligheten verkar leva över den kapacitet som jorden har att hantera den påverkan vi lämnar efter oss. Problem på flera nivåer Dessa problem är lokala, regionala, nationella, och inte minst globala. Måste hanteras på alla dessa nivåer Tänk globalt, agera lokalt Ökad fokus på den internationella nivån, global miljöpolitik. Asymmetrisk påverkan Västvärlden största boven Utvecklingsländernas påverkan är ökande 24

25 25

26 Traditionellt fokuserade miljöpolitik på två frågor. Konservering av naturtillgångar (miljö och djurliv) Ex. internationell reglering av valjakt (1946) Skador orsakad av industriell nedsmutsning Ex. hur atmosfären påverkas Nedsmutsning av sjöar och hav (ex. Medelhavet) Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade under 1960-talet. FN-konferens, Stockholm (1972) Svenskt initiativ Handlingsplan för skydd av den mänskliga miljön Surt regn, döda sjöar, skogsdöd. Nord-Syd konflikten synlig under konferensen Svårt att särskilja miljö och utveckling Oro för höjda miljökrav = sänkta möjligheter för utveckling Miljökolonialism. 26

27 Följdes av en rad miljöavtal Ex. Havsrättsavtalet Luftvårdskonventionen om svavelutsläpp Baselkonventionen (farligt avfall) Regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön. Skydd av ozonlagret ( ) Wien-konferensen för skydd av ozonlagret Montrealavtalet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) Freoner (hårspray, kylskåp), hål i ozonlagret, hudcancer Ansedd som en av världens mest framgångsrika miljöavtal 27

28 28

29 NASA:s prognos över nedbrytningen av ozonlagret om inte de skadliga gaserna hade blivit förbjudna Källa: Earth Observatory, NASA 29

30 NASA satellitbild över Antarktiskt september 2006 Största ozonhålet som någonsin uppmäts 10.6 million square miles Blå och mörklila visar låga nivåer av ozon Viss säsongsbetonad fluktuation förekommer Ozonhålen storlek varierar därmed Förbättringar förväntas från 2015, men problemet förväntas inte vara löst förrän 2050 eller senare. 30

31 Miljökatastrofer som drivkraft Dioxinutsläppet i Seveso (1976) Gasläckan i Bhopal (1984) Oljeutsläpp Exxon Valdez (1989) Tjernobyl (1986) Världskommissionen för miljö och utveckling Gro Harlem Bruntland, 1987, Vår gemensamma framtid Rapporten lanserade begreppet hållbar utveckling Definierat som global utveckling som; tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 31

32 Ekonomisk hållbarhet Tillväxt, handel, produktion, bistånd och utveckling Social hållbarhet Fattigdomsbekämpning, jämställdhet, rättvisa, hälsa och deltagande Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekologisk bärkraftighet, skydd av ekosystem och naturvård 32

33 Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp. Exakt definition saknas Debatt om målkonflikter mellan dessa pelare. FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) FN:s kommission för hållbar utveckling etablerades Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för 2000-talet där hållbar utveckling låg i fokus) Riodeklarationen. Gemensamt, men olika, ansvar Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt, men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem Överbygga Nord-Syd konflikten Fortsatt vägledande princip, men balansen är omdiskuterad. 33

34 FN-konferens, Johannesburg (2002) Genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum deltagare, 180 länder Stort antal NGO:s och företagssammanslutningar Erkännande av betydelsen av globalisering Koppling till fattigdom Besvikelse Cirka 300 frivilliga miljöavtal på olika nivåer slöts i Johannesburg MEN inga konkreta mål för genomförandet av Agenda 21. Präglas därför av besvikelse. Antal miljöavtal Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal, hållbar utveckling, och naturresurser Symboliserar steg bort från det kollektiva handlandet dilemma. 34

35 Global uppvärming Koppling koldioxidutsläpp och global uppvärmning Problem orsakat av mänskligheten Vilket fortfarande är omstritt Prognos: riskerar leda till en ökning av jordens medeltemperatur med flera grader Konsekvens: nedsmälta poler, höjda havsnivåer, turbulent väder, o.s.v. Mål: hålla uppvärmningen under 2 grader FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) Målsättning: sänkning av växthusgaser Inga givna mål, ambition Försök att få med utvecklingsländerna, motstånd Kyoto-protokollet 1997 Målsättning: sänkning av växthusgaser Givna mål: genomsnitt på 5.2 procent från 1990:s nivåer Varierande nationella mål Flexibla mekanismer, sälja utsläppsrättigheter Utvecklade länder betalar för sänkning i utvecklingsländer Teknologispridning, hjälpa utvecklingsländerna 35

36 Inte alla ombord USA, och ett antal andra länder, ratificerade inte avtalet the American way of life is not negotiable EU som global ledare Utvecklingsländer fortfarande motståndare Köpenhamn 2009 Försök att nå ett nytt avtal Utvecklingsländerna mer öppna för att medverka Skiljelinjer består dock Ny regim i USA Fortsatt svårt att nå samförstånd Viss mån av vetenskaplig osäkerhet Climategate, har forskarvärlden dolt motvisande resultat? 36

37 Tragedy of the commons Garrett Hardin, artikel i Science (1968) Symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt rationella Luftförorening, skogsskövling, utfiskning o.s.v. Free ride problematiken Lösning? Olika förslag Skapa äganderätter, privatisera. Skapa bindande kollektiva regler och normer. 37

38 Internationella miljöregimer Syftar till samordning mellan stater. Svårigheten att fatta beslut Suveräna stater som förhandlar, enhällighet för beslut Skiftande maktförhållanden Skiftande påverkan av problematiken Få sanktionsmöjligheter Minsta gemensamma nämnare Miljödiplomatin präglas av: Forskarsamhällets roll som miljöns ombud. Stor mängd icke-statliga aktörer (företag, NGO:s) Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC) Fokus efter Johannesburg på implementering istället för nya avtal Miljöregimers effektivitet? 38

39 Kritik Kan kollektiva regler lösa de globala miljöproblemen? Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol) Noll-summespel Kommer att leda till konflikter Miljöproblem som möjliga säkerhetsproblem Ex. konflikter om vattentillgångar Problemspridning Inte bara lokala problem utan även globala Stora flyktingströmmar, bristande råvaror i väst (olja) Väst konsumtionsmönster påverkar även den fattiga världen 39

40 Studiet av global miljöpolitik 1. Liberala perspektivet: Rationella aktörer samarbetar för att säkra kollektiva nyttigheter. Normer, institutioner. 2. Realistiska perspektivet: Skeptisk hållning till möjligheterna att förena staters intressen. Nollsummespel, maktkamp, konflikter, nationella intressen. 3. Skeptiska perspektivet: (förenar olika former av kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green politics) Kritiska till den grundläggande strukturer. Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell suveränitet ses som problem. 40

41 Slut för idag 41