Internationella relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella relationer"

Transkript

1 Internationella relationer Global handel och miljöproblem (kap. 14, 20, 26) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Föreläsning 4 Baylis, Smith & Owens, kap 14, 20, 26 Internationell politisk ekonomi Globala miljöproblem Global handel och finanser 2

3 Internationell politisk ekonomi 3

4 Globaliseringsprocessen Ökat intresse för internationell politisk ekonomi (IPE) Global handel har ökat Tydligare internationell ekonomi Huvudfrågor Vad driver och förklarar händelser i världsekonomin? Vilken påverkan har utvecklingen haft på nationalstaten? Vilka förutsättningar finns för internationell reglering? Samspel mellan politik ekonomi Påverkar och sätter gränser för varandra Regler, normer, organisationer och vanor Relation stat & marknad Varierande relationen och tyngdpunkten 4

5 Lärdomar från depressionen Merkantilism, skyddsmurar, sänkt valuta System som förvärrade depressionen Ny ekonomisk världsordning Bretton-Woods konferensen 1944 Internationellt system som skulle förhindra upprepning Återuppbygga krigshärjade Europa Institutionella ramverk skapades efter WW2. - International Monetary Fund (IMF): Skapad för att understödja internationellt ekonomisk samarbete och för att lösa de ekonomis problem som skapats av kriget. - Världsbanken: Startade som International Bank for Reconstruction and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa. - General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt forum för handelsförhandlingar och liberalisering av handel. 5

6 Försenade planer Det kalla kriget försenade planerna på en världsekonomi Direkt stöd till Europa (Marshallhjälpen) US som garant för ekonomisk stabilitet. Bretton-Woods Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till 1971 (US drog tillbaka löftet 35 USD mot ett ounce (28.35 g) guld. Varför övergavs Bretton-Woods? Försämrad ekonomisk situation i USA Kostnader för Vietnam-kriget Interna kostnader för utbildning, urbana byggnadsprogram Inflation, försämrad konkurrenskraft, försämrat förtroende. 6

7 1970-talet Ekonomisk tillväxt stannar Hög inflation, oljekris, oljepengar Framgångarna för frihandel vändes till ökad protektionalism Många industrialiserade länder låter sin växelkurs flyta Ökade krav från utvecklingsländerna (utan större framgång) Bättre representation i internationella organisationer En mer rättvist handelssystem Mer ekonomisk bistånd Reglering av utländska investeringar Skydd av ekonomisk suveränitet Internationell diplomati Syd mot nord Beroendetänkande Brandt-rapporten (hur hantera ökat beroende) 7

8 1980-talet Ny ekonomisk strategi i USA Högre räntor, minskad inflation Mindre drivkraft för den globala kapital marknaden Ökade räntor, svårare att återbetala Lånekris (både för utlånare och lånare), oljepengar Ny roll för IMF Stödja fattiga utvecklingsländer De fick inte avskriva lån, hot mot det finansiella systemet Behov av ekonomiska reformer Structural Adjustment Programs (SAPs) Washington Consensus, neo-liberal ekonomisk politik IMF och Världsbankens ansvarsområden överlappar Framväxten av en ny handelsorganisation GATT blev WTO, Uruguay rundan

9 1990-talet Slutet på kalla kriget Öst- och Centraleuropa in i det ekonomiska systemet Transitional eller chock-therapy Betoning av good governance Fortsatt stark tro på neo-liberala marknadslösningar 2000-talet Ökad motsättning mellan Nord Syd i handelsrelationer Toppmöten i Seattle och Doha. Liberalisering och öppna marknader, men inte på hemmaplan (EU, USA) Finansiella krisen Marknadens misslyckande? Ökad roll för staten? Återgång till Keynes? 9

10 Tre analytiska ramverk Neo-liberala: (liberal) Den ekonomiska ordningen skapas av rådande marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning. Den osynliga handen. Merkantilistisk: (realist) Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan mellan länder om marknadsfördelar Säkra inhemsk produktion från extern konkurrens. Marxistiska: Beroendeskolan, underordning, centrum periferi. Styrd av kapitalistiska intressen. 10

11 Globaliseringsdebatten Fyra parallella processer Internationalization Ökning av globala ekonomiska transaktioner Technological revolution Nya elektroniska kommunikationsmedel Knyter världen samman och underlättar handel Deterritorialization Minskad territoriell koppling, kosmopolitism Liberalization Liberal ekonomisk världsordning Ömsesidigt beroende 11

12 Nationalstaten i en global ekonomi Globalisterna Nationalstaterna roll och förmåga att kontrollera ekonomiska transaktioner minskar. Mängd och snabbhet omöjliggör kontroll Hotet om flyttad produktion Svårt att skilja sig från mängden Kontrollmekanismer lämnas till marknaden Skeptikerna Kritik: studier visar att stater inte verkar svara upp mot dessa förväntade företagskrav Företag har inte flyttat produktionen i större omfattning Högteknologisk och kunskapskrävande produktion är krävande Viktiga faktorer: utbildad arbetskraft, god infrastruktur, närhet till marknaden, institutionell stabilitet Slutsats: stater förlorar inte makt Skeptikerna blir i sin tur ifrågasatta! 12

13 Det globala finansiella systemet Avreglerat och sammanlänkat. Sårbart? Den Asiatiska finanskrisen 1997 Den globala finanskrisen 2008 Reaktionen på Dubais misstänkta problem 2009 Kanske för lite statlig kontroll? Kan global reglering skapas? Ökad internationell handel Fri handel eller rättvis handel? WTO, ett maktverktyg för de starka västerländska staterna? Frihandel, en möjlighet för utvecklingsländerna? 13

14 Global handel och finanser 14

15 Global handel Skillnad på internationell och global Internationell handel är inget nytt Handel under Romariket, gamla grekerna, o.s.v. Hansaförbundet Global handel något nytt Utveckling bortom ett internationell samarbete Del av ett framväxande globalt samhälle Nedmonteringen av ekonomiska gränser Både handel och finanser Ökad extern finansiering (FDI) Globala företag Rötter i ett land, men allt mer globala Globala handelsstäder Kärnpunkter för den globala handeln Hong Kong, New York, London, Tokyo Global legal samordning i handelsfrågor Till skillnad från immigration exempelvis 15

16 16

17 Frånkoppling Den globala handeln frånkopplas från territoriella begränsningar Avstånd och tid allt mer betydelselöst Stora summor, väldigt snabbt Globala fabriker Material, delar, finanser, service och kunskap samlas globalt Intra-firm trade: handel inom ett globalt företag Mäts inte i traditionell statistik, trend: kraftigt ökande Ekonomiska fri-zoner Skattebefriande zoner, skapade för att locka produktion Ofta undantagna från nationell reglering Ges ibland ekonomiskt stöd Första i Irland Sedan 1970 kraftig ökning Idag tusentals, ofta starkt beroende av kvinnlig arbetskraft 17

18 Globala handelsvaror Coca-cola, IKEA, 7-Eleven, VISA, Carlsberg, o.s.v. E-handel Affärer och varor världen över Köp från sitt eget hem Acceptans för nationella kreditkort Lite protektionalism Ekonomiska recessioner förekommer än Trots detta: relativt låg nivå av protektionalism Den globala handeln kan bidra till denna utveckling Ambition att upprätthålla frihandelssystemet Inte enbart kontrollerat av stater Globala företag kan påverka besluten 18

19 Globala pengar Nationell valuta har blivit global valuta USD och Euron har global acceptans Lika många USD cirkulerar utanför USA som inom Global valutaspekulation Frånkopplat territorium Sker ögonblickligen, elektroniskt Globala banker Bankerna sammankopplas globalt Söker kunder globalt Offshore finance centres Jersey, Cayman Islands, Luxembourg Finansiella fri-zoner Pengaflöden är elektroniska 19

20 20

21 Ojämn spridning Globalisering gått längst i industrialiserade nord Interaktionen är främst mellan dessa länder Utvecklingsländerna dras dock in i systemet En fråga om social klass De fattigaste kan inte verka på den globala marknaden Men rika i de fattigaste länderna verkar där Ökade skillnader Den globala handeln har ökat skillnaderna i världen De fattigaste blivit fattigare De rika blivit rikare Nedmontering av sociala välfärdsprogram Sänkt beskattning på höginkomsttagare 21

22 Staten inte obsolet Inte överspelad, men kraftig påverkad Stater främjar globaliseringen medveten Stater kan även gå samman och försöka reglera den globala handeln Svårt dock för enskild stat att agera Fortsatta nationella skillnader Globala handeln inte lett till kulturell harmonisering Nationalistisk färgad handel förekommer, även om konsumenter oftast köper efter vanor och pris Marknadsföreningsregler kan variera mellan länder Agerar globalt Företag och aktieägare tar dock lite nationell hänsyn 22

23 Globala miljöproblem 23

24 Ekologiska fotspår Orsakat av industrialiseringen och moderniseringen Västerländsk levnadsstandard, tre planeter krävs (förutsätter nuvarande påverkan, vilket inte är givet) Globaliseringen som ett hot? Ökad insikt Mänskligheten verkar leva över den kapacitet som jorden har att hantera den påverkan vi lämnar efter oss. Problem på flera nivåer Dessa problem är lokala, regionala, nationella, och inte minst globala. Måste hanteras på alla dessa nivåer Tänk globalt, agera lokalt Ökad fokus på den internationella nivån, global miljöpolitik. Asymmetrisk påverkan Västvärlden största boven Utvecklingsländernas påverkan är ökande 24

25 25

26 Traditionellt fokuserade miljöpolitik på två frågor. Konservering av naturtillgångar (miljö och djurliv) Ex. internationell reglering av valjakt (1946) Skador orsakad av industriell nedsmutsning Ex. hur atmosfären påverkas Nedsmutsning av sjöar och hav (ex. Medelhavet) Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade under 1960-talet. FN-konferens, Stockholm (1972) Svenskt initiativ Handlingsplan för skydd av den mänskliga miljön Surt regn, döda sjöar, skogsdöd. Nord-Syd konflikten synlig under konferensen Svårt att särskilja miljö och utveckling Oro för höjda miljökrav = sänkta möjligheter för utveckling Miljökolonialism. 26

27 Följdes av en rad miljöavtal Ex. Havsrättsavtalet Luftvårdskonventionen om svavelutsläpp Baselkonventionen (farligt avfall) Regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön. Skydd av ozonlagret ( ) Wien-konferensen för skydd av ozonlagret Montrealavtalet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) Freoner (hårspray, kylskåp), hål i ozonlagret, hudcancer Ansedd som en av världens mest framgångsrika miljöavtal 27

28 28

29 NASA:s prognos över nedbrytningen av ozonlagret om inte de skadliga gaserna hade blivit förbjudna Källa: Earth Observatory, NASA 29

30 NASA satellitbild över Antarktiskt september 2006 Största ozonhålet som någonsin uppmäts 10.6 million square miles Blå och mörklila visar låga nivåer av ozon Viss säsongsbetonad fluktuation förekommer Ozonhålen storlek varierar därmed Förbättringar förväntas från 2015, men problemet förväntas inte vara löst förrän 2050 eller senare. 30

31 Miljökatastrofer som drivkraft Dioxinutsläppet i Seveso (1976) Gasläckan i Bhopal (1984) Oljeutsläpp Exxon Valdez (1989) Tjernobyl (1986) Världskommissionen för miljö och utveckling Gro Harlem Bruntland, 1987, Vår gemensamma framtid Rapporten lanserade begreppet hållbar utveckling Definierat som global utveckling som; tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 31

32 Ekonomisk hållbarhet Tillväxt, handel, produktion, bistånd och utveckling Social hållbarhet Fattigdomsbekämpning, jämställdhet, rättvisa, hälsa och deltagande Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekologisk bärkraftighet, skydd av ekosystem och naturvård 32

33 Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp. Exakt definition saknas Debatt om målkonflikter mellan dessa pelare. FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) FN:s kommission för hållbar utveckling etablerades Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för 2000-talet där hållbar utveckling låg i fokus) Riodeklarationen. Gemensamt, men olika, ansvar Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt, men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem Överbygga Nord-Syd konflikten Fortsatt vägledande princip, men balansen är omdiskuterad. 33

34 FN-konferens, Johannesburg (2002) Genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum deltagare, 180 länder Stort antal NGO:s och företagssammanslutningar Erkännande av betydelsen av globalisering Koppling till fattigdom Besvikelse Cirka 300 frivilliga miljöavtal på olika nivåer slöts i Johannesburg MEN inga konkreta mål för genomförandet av Agenda 21. Präglas därför av besvikelse. Antal miljöavtal Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal, hållbar utveckling, och naturresurser Symboliserar steg bort från det kollektiva handlandet dilemma. 34

35 Global uppvärming Koppling koldioxidutsläpp och global uppvärmning Problem orsakat av mänskligheten Vilket fortfarande är omstritt Prognos: riskerar leda till en ökning av jordens medeltemperatur med flera grader Konsekvens: nedsmälta poler, höjda havsnivåer, turbulent väder, o.s.v. Mål: hålla uppvärmningen under 2 grader FN-konferens, Rio de Janeiro (1992) Målsättning: sänkning av växthusgaser Inga givna mål, ambition Försök att få med utvecklingsländerna, motstånd Kyoto-protokollet 1997 Målsättning: sänkning av växthusgaser Givna mål: genomsnitt på 5.2 procent från 1990:s nivåer Varierande nationella mål Flexibla mekanismer, sälja utsläppsrättigheter Utvecklade länder betalar för sänkning i utvecklingsländer Teknologispridning, hjälpa utvecklingsländerna 35

36 Inte alla ombord USA, och ett antal andra länder, ratificerade inte avtalet the American way of life is not negotiable EU som global ledare Utvecklingsländer fortfarande motståndare Köpenhamn 2009 Försök att nå ett nytt avtal Utvecklingsländerna mer öppna för att medverka Skiljelinjer består dock Ny regim i USA Fortsatt svårt att nå samförstånd Viss mån av vetenskaplig osäkerhet Climategate, har forskarvärlden dolt motvisande resultat? 36

37 Tragedy of the commons Garrett Hardin, artikel i Science (1968) Symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt rationella Luftförorening, skogsskövling, utfiskning o.s.v. Free ride problematiken Lösning? Olika förslag Skapa äganderätter, privatisera. Skapa bindande kollektiva regler och normer. 37

38 Internationella miljöregimer Syftar till samordning mellan stater. Svårigheten att fatta beslut Suveräna stater som förhandlar, enhällighet för beslut Skiftande maktförhållanden Skiftande påverkan av problematiken Få sanktionsmöjligheter Minsta gemensamma nämnare Miljödiplomatin präglas av: Forskarsamhällets roll som miljöns ombud. Stor mängd icke-statliga aktörer (företag, NGO:s) Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC) Fokus efter Johannesburg på implementering istället för nya avtal Miljöregimers effektivitet? 38

39 Kritik Kan kollektiva regler lösa de globala miljöproblemen? Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol) Noll-summespel Kommer att leda till konflikter Miljöproblem som möjliga säkerhetsproblem Ex. konflikter om vattentillgångar Problemspridning Inte bara lokala problem utan även globala Stora flyktingströmmar, bristande råvaror i väst (olja) Väst konsumtionsmönster påverkar även den fattiga världen 39

40 Studiet av global miljöpolitik 1. Liberala perspektivet: Rationella aktörer samarbetar för att säkra kollektiva nyttigheter. Normer, institutioner. 2. Realistiska perspektivet: Skeptisk hållning till möjligheterna att förena staters intressen. Nollsummespel, maktkamp, konflikter, nationella intressen. 3. Skeptiska perspektivet: (förenar olika former av kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green politics) Kritiska till den grundläggande strukturer. Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell suveränitet ses som problem. 40

41 Slut för idag 41

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 19 september 2006 Thomas Hahn hahn@ctm.su.se Desillusionerad? Yes! Desillusionerad?

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka Stockholm 20071204 Upp som en sol och ned som en pannkaka Byggbemanning behövs verkligen tänkte jag! LÖSNING 1 Behov Den volatila byggbranschen leder till höga kostnader och stora avsked Bransche n Stort

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

OECD Insights Sustainable Development: Linking Economy, Society, environment

OECD Insights Sustainable Development: Linking Economy, Society, environment OECD Insights Sustainable Development: Linking Economy, Society, environment Summary in Swedish OECD inblick Hållbar utveckling: sammanlänkning av ekonomi, samhälle och miljö Sammanfattning på svenska

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Samhällsplanering för jämställd trygghet - Fallstudier från Finland, Österrike och Storbritannien. December 2009-april 2010.

Samhällsplanering för jämställd trygghet - Fallstudier från Finland, Österrike och Storbritannien. December 2009-april 2010. Samhällsplanering för jämställd trygghet - Fallstudier från Finland, Österrike och Storbritannien Uppdragsgivare: Boverket December 2009-april 2010 Christian Dymén Bakgrund Regeringsuppdrag till Boverket

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente Förslag till placeringsreglemente Förslag till Placeringsreglemente Kongress 2014 för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 2 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer