Inför arbetet med Gy 2011 Eleverna på gymnasieskolan Skolverkets arbetsprocess

Transkript

1 Inför arbetet med Gy 2011 Eleverna på gymnasieskolan Skolverkets arbetsprocess Examensmålen Ämnesplanerna Förankring och implementering Tidplan

2 Elevförändringar i gymnasieskolan Elever Elever på linjer och specialkurser Elever på program Prognos Elever på linjer

3 Gymnasieskolans betygshierarki IB NV SP ES HV MP TE NP EN EC OP HR BP LP HP IP BF FP (behörighetsregler, sedan 1998) IV Meritvärde max 320 medel 207 alla ämnen i Grundskolan 160 Flickor/ Kvinnor Pojkar/ Män

4 Gymnasieskolan är könsuppdelad IV NV MP Kvinnor Män

5 Direktövergång från grundskolan till gymnasieskolan Procent därav individuella programmet

6 Studieresultat i gymnasieskolan efter 5 år med start HT02 Studieresultat i gymnasieskolan alla nybörjare ht-02. Tidiga Sena avbrott avbrott Ej behöriga Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 3 7 % 4% 13 % 8 % 68 % Saknar behörighet (32 %) därav Inskriven i gymnasieskolan 1% Slutbetyg med grundläggande behörighet

7 Studieresultat i gymnasieskolan efter 5 år med start HT02 Studieresultat efter etnisk bakgrund och kön Årskull Svensk -80 bakgrund Kvinnor -85 Svensk bakgrund Män Utländsk bakgrund Kvinnor Utländsk bakgrund Män Andel Tidiga avbrott Sena avbrott Ej behöriga Slutbetyg med grundläggande behörighet

8 Studieresultat i gymnasieskolan efter 5 år med start HT02 Studieresultat efter föräldrars utbildningsnivå Gymnasial Årskull -80 Förgymnasial -85 Eftergymnasial Andel Tidiga avbrott Sena avbrott Ej behöriga Slutbetyg med grundläggande behörighet

9 Studieresultat - elever i år 3 läsåret 2006/07 anknytning till program Totalt Anknytning till program Naturvetenskap Bygg Samhällsvetenskap Hotell- och rest. Teknik Estetiska Naturbruk Energi Livsmedel Medie Hantverk El Omvårdnad Barn- och fritid Industri Fordon Handels- och adm. Individuellt Andel Samlat betygsdokument Slutbetyg ej behöriga Slutbetyg med grundläggande behörighet

10 Studieresultat i gymnasieskolan Mitten 1980-talet (linjegymnasiet) ca 30 % fullföljde 3-4 årig linje ca 10 % fullföljde 2 årig teoretisk linje ca 40 % fullföljde 2 årig yrkeslinje ca 10 % avbröt sina gymnasiestudier ca 10 % började inte i gymnasieskolan Idag 00-talet (programgymnasiet) ca 65 % av en årskull har grundläggande behörighet för högre studier (framtida examen) ca 10 % av en årskull har ett slutbetyg (utan att nå de 90% av kurspoängen som krävs för examen ) ca 2 % har ett samlat betygsdokument med minst godkända kurspoäng (räcker för examen ) ca 6 % har ett samlat betygsdokument med minst godkända kurspoäng (motsv. 2 år gymn) ca 9 % har påbörjat det 3:e året men har mindre än godkända poäng ca 4 % har avbrutit gymnasieskolan under 2:dra året ca 3 % har avbrutit gymnasieskolan under 1:sta året ca 1 % har inte börjat i gymnasieskolan 20-åringars utbildningsår: 1980-tal 11,1 år 2000-tal 11,6 år

11 Eleverna från grundskolan Om kravet på godkänt i minst 12 ämnen därav NO-ämnen + Ma, Sv och Eng skulle gälla idag får vi fram följande bild: 84,6 % behöriga (jämn fördelning mellan flickor och pojkar) Av de som söker sig till NV skulle 99 % vara behöriga. Av de som söker sig till TE skulle 96 % vara behöriga.

12 Sökande till naturvetenskap och teknik i gymnasieskolan NA-linje TE-linje Summa NV & TE NV,TE & SP HT ,5 45,9 NV m gren HT ,6 46,6 NV TE HT ,0 44,7 HT ,2 42,9 HT ,6* ej klart

13 Planerad process Branschträffar Examensmål kunskapsinne håll april 2009 maj/juni 2009 aug 2009 okt 2009 dec 2009 maj 2010 sept 2010 Lagrådsremiss Får ev. ett uppdrag av regeringen. Arbete med examensmål och ämnesplaner startar Examensmål klara - Remiss Examensmål redovisning till regeringen Ämnesplaner klara - Remiss Skolverket beslut - ämnesplaner Möten med avnämarna Referensskolor

14 Examensmålen Fastställs av regeringen på förslag av Skolverket efter beredning med bl.a. avnämarna. Beskriver i sammanfattande form den kompetens eleverna ska uppnå under sina studier. Ska säkra att eleverna är väl förberedda för det kunskapsområde de är utbildade mot. Yrkesprogram: anställningsbara inom yrkesområdet Högskoleförberedande program: kompetens att studera på högskola

15 Examensmålen Om redovisning till regeringen ska lämnas redan i december 2009 innebär det följande: Kort handläggningstid för Skolverkets arbetsgrupper. Kort tid för öppen dialog och möjlighet att lämna synpunkter. Kort remissomgång för bl.a. avnämarna.

16 Examensmålen Nationella programråd enbart för yrkesprogrammen. Finns idag upparbetade kontakter Hur programråden ska sättas samman? Hinner dom delta i arbetet med examensmålen? Programråd för de högskoleförberedande programmen? Finns till viss del upparbetade kontakter

17 Ämnesplaner En tänkbar ny ämnesstruktur Ämnets namn Ämnets syfte Syfte Mål Kurser i ämnet Hur kurserna förhåller sig till varandra Kursens namn Centralt innehåll Betyget A Betyget B Betyget C Betyget D Betyget E Eleven kan Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven kan Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Eleven kan Kunskapskrav Vad som ska betonas vid betygsättning och bedömning

18 Ett ämnes territorium Gy07 Tillämpningar Begrepp och teorier Innehåll Ämnets roll Kunskapsproduktion

19 Exempel från GY07 - Teknikprogrammet GY2000 GY2007 GY2007 Teknikutveckling1,2-200p Kurser/ämnen GY2000 Teknik, människa, samhälle 50p Datorkunskap 50p Teknikutveckling och företagande 100p Design 1,2-200p Design 100p Konstruktion 1,2,3-300p Konstruktion A + B 200p CAD 100p CAD A+B+C 150p Arkitektur 1,2,3,4-400p Miljöanpassad arkitektur 100p Hållbart samhällsbyggande 100p Staden och framtiden 100p GIS 50p

20 Ämnesplaner Kunskap - kompetens Läroplanens fyra F Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Aristoteles Vetande Kunnande Klokskap EU:s nyckelkompetenser Kunskaper Färdigheter Attityder EQF Kunskaper Färdigheter Kompetens OECD Kunskaper Kognitiva färdigheter Praktiska färdigheter Attityder, Känslor?, Värden och etik?, Motivation? Bolognamodellen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

21 Gymnasiegemensamma ämnen Svenska/Svenska som andraspråk; 100/300 p Engelska; 100/200 p Matematik; 100/200/300 p Historia; 50/100/200 p Religionskunskap; 50 p Samhällskunskap; 50/100/200 p Naturkunskap; utgår för NV och TE Idrott och hälsa; 100 p Estetisk verksamhet; 50 p utgår Dessa ämnens uppdrag Att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhället, såväl det svenska som det internationella. Att förbereda för yrke och högskolestudier

22 Gymnasiegemensamma ämnen Tänkbar modell för alternativa kurser i matematik Kurs 5 Kurs 4 Kurs 3 Kurs 2 Kurs 1 NV/TE NV/TE NV/TE NV/TE/EC EK/SP. VO/BF NV/TE EK/SP IP/EC/FP. VO/BF

23 Internationella överenskommelser Några av de överenskommelser som Sverige undertecknat som kommer att påverka reformarbetet EU:s åtta nyckelkompetenser Strategi för utbildning för hållbar utveckling EQF

24 Internationella överenskommelser ett exempel En av EU:s nyckelkompetenser Digital kompetens Inget eget ämne/kurs Perspektiv 1.Medborgerlig kompetens 2.Digital kompetens i det pedagogiska arbetet och i lärprocessen 3.Digital kompetens för arbetslivet eller för fortsatta studier 4.IT som innovativ kraft

25 Gy 2011 Förankring och implementering Arbetsformen Målgrupper öppenhet och dialog webben kontaktpersoner på varje gymnasieskola konferenser/seminarier fortbildning!? skolhuvudmännen professionen avnämarna - arbetslivet och högskolorna elever lärar- och rektorsutbildare läromedelsproducenter

26 Gy 2011 Förankring och implementering Skolhuvudmännen möts i konferenser när Skolverket fått uppdraget augusti 2009 möts i konferenser när examensmålen och kursplanerna är fastställda våren 2010 Professionen fackliga organisationer ämneslärarföreningar webben referensskolor konferenser före, under och efter gymnasierepresentanterna

27 Gy 2011 Förankring och implementering Gymnasierepresentanter representation en till två per skola uppdrag - länk mellan Skolverket och den egna skolan - ger synpunkter på arbetsgruppernas förslag - ansvara för implementering på den egna skolan kompetensprofil har ett övergripande ansvar/uppdrag på skolan utbildning Skolverket erbjuder utbildning vid minst två tillfällen inbjudan har gått ut stort intresse utbildningsdag i juni 2009 vecka 24

28 Gy 2011 Förankring och implementering Avnämarna - arbetsmarknadens parter och högskolorna I arbetsgrupper med examensmålen och kursplanerna Central referensgrupp Remissinstans För yrkesprogrammen programråd Eleverna Referensskolor Elevpaneler Elevernas centrala organisationer För yrkesprogrammen programråd?!

29 Gy 2011 Förankring och implementering Studie och yrkesvägledare Egna konferenser under hösten 2009 och våren 2010 Vuxenutbildningen Egna konferenser under hösten 2009 och våren 2010 Lärarutbildarna RUC Lärarutbildningskonventet Rektorsutbildarna Via rektorsutbildningen

30 Gy 2011 Förankring och implementering Läromedelsproducenter Deras branschorganisation Bjuds in till konferenser/seminarier Skolmyndigheter Fortlöpande möten/seminarier/konferenser

31 Gy 2011 Förankring och implementering Skolverkets webbsidor Under arbetets gång interaktiv programsidor arbetsgruppernas förslag kalendarium diskussionsforum nyhetsbrev När examensmålen och kursplanerna är fastställda examensmålen/kursplanerna - pdf - kommentarer - resurser?! programsidor

32 Gy 2011 Preliminär tidplan Skolverket Sommaren/hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten :a Imp.konf: Huvudmännen Gym.rep. Avnämarna Elever Lärar/rektorsutb. Skolmyndigheter Skolverket deltar i olika sammanhang som rör GY11 t.ex. Skolforum 2:a Imp.konf: Huvudmännen Professionen Gym.rep. Avnämarna Elever Lärar/rektorsutb. Skolmyndigheter Implementeringsarbetet fortsätter i form av: Program/ämnes konferenser Implementerings -arbetet övergår i form av fortbildning för professionen. Propositionen läggs till riksdagen antas hösten 09 Uppdrag till Skolverket Skolverket redovisar delar av uppdraget Skolverket redovisar resterande delar av uppdraget. Regeringen fastställer examensmålen och de nationella inriktningarna De första eleverna påbörjar sina studier i den nya gymnasieskolan Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Politiken