Genesis genus generiskt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genesis genus generiskt"

Transkript

1 Genesis genus generiskt Anna Gunnarsdotter Grönberg Föredrag på festminarium för Monica Johansson 17 juni

2 Genesis I begynneln fanns ordet, och ordet fanns hos Monica, och Monica var lärare på första momentet på A-kurn i svenska språket. Foto ovan hämtat från <www.svenska.gu./om-oss/ personal/monica-johansson/> Ill. Till vänster av Robert Crumb, ur Första Mobok illustrerad av Robert Crumb, Kartago förlag, Hämtad från <www.guardian.co.uk/books/gallery/ 2009/oct/23/robert-crumb-art> 2

3 Den som spar, hon har! Genus -Hur många genus finns det i svenskan? -Det beror på vilken grammatikbok man använder Lilliehöök 3

4 Grammatik på villovägar? Diver fynd i gamla institutionsbiblioteket: Om genus i svenska språket av Esaias Tegnér d.y., Ulf Teleman (författare med föredömlig beskrivning av svenskans genussystem) (Foto hämtat på <www.sol.lu./person/ulfteleman> ) 4 Karl G. Johansson (hjälpsam biblioteksassistent) (Foto hämtat på <www.hf.uio.no/iln/personer/vit/karlgj/karlgunnar-johansson.jpg>)

5 Hur var det nu igen? den som spar, han har den som spar, hon har den som spar, den har den som spar, han/hon har den som spar, hon/han har den som spar, h*n har den som spar, hen har generiskt pronomen? 5 Lilliehöök Illustration av Birgitta Lilliehöök. Hämtad från <http://riewikin.rieframjandet./images/9/9 2/Spara_och_Slösa_(riealbum).png >

6 Generiskt Pronominell generisk referens innebär syftning på en person vars könstillhörighet är irrelevant eller okänd. Personen, det vill säga den språkliga beteckning som syftningen avr, kallas för referent. Ett generiskt pronomen är ett pronomen som används i en sådan allmänsyftande funktion (Lundbäck 2009:4f, min fetstil) Könsneutralt Könsobundet Könsinkluderande ( Lundbäck 2009:5) 6

7 Den som har flest prylar när h*n dör vinner! NN Hämtat från < https://www.facebook.com/pages/den-som-har-flest-prylar-när-hn-dör-vinner/ > 7

8 Varför alla dessa h*n?? Hämtat från <www.familjeliv./forum /m html >. Första inlägget publicerat 15 jun 2011 kl. 21:08. A: Någon som kan föklara varför man skriver h*n om sina barn här inne? 9 gånger av 10 skriver dom ändå han eller hon någonstans i inlägget... Varför h*n? B: Säg det? tror oftast detta använda då dom skriver anonym därför man är rädd att nån ska känna igen vem som skriver. Sällan eller ja aldrig r jag "h*n" då man skriver öppet med sitt nick,,för dom flesta här (veteraner) har koll på vaem som har vad för kön på barnen + hur många,,sladdisar,,,styvförälder mm. C: fattar inte det jag heller, det är ju inte som att man kan avgöra vem personen är bara för att man skriver könet på barnet, finns liksom bara två kön att välja emellan. Jag blir sjukt provocerad för det är så vansinnigt meningslöst. En del gör det för att de tar genus-köret för långt, men det är bara vad jag tycker. 8

9 forts. Varför alla dessa h*n?? D: Enda vettiga användningen är när barnet är ofött och man inte vet vilket kön det är ännu. Annars är det obegripligt. E: Lika störande som hitte-på-ordet "hen".. C: har faktiskt fått användning av det på riktigt nu för det passar verkligen. Finns en person som bor i vårt område. Personen går som en man, har manlig röst men har långt hår (jag vet att killar har det med men detta är garanterat inte en långhårig karl) sminkar sig, fixar naglarna. Vi vet inte om personen är man enligt kön, alltså har snorre men trivs att klä sig som tjej med smink och allt, eller om personen är hemafrodite eller bara nån slags transa, ingen aning om hur personen identifierar sig och när man r personen så blir det fel hur man än tänker, inte en han och inte en hon. Ja vafan, det får bli hen =) Men annars är det bara larvigt tycker jag faktiskt. Man kan ju spara plats i en text genom att skriva hen i stället för han/hon iof. Men det är väl inte ett vedertaget ord så funkar ju bara rent inofficiellt i sånna fall. 9

10 Hen alltmer populärt? Hämtat från <www.folkmun./> Hämtat från <www.folkmun./definition/hen> 10

11 DN.: Hen i stället för han eller hon Dags för ett nytt ord i språket? Det tycker Anne Uhrgård från Göteborg, som använder det könsneutrala ordet "hen". [ ] Anne Uhrgård hette tidigare Anders, men är nu på väg att byta kön. Anne menar att ordet hen är bra att använda när man syftar på transpersoner, där många inte är riktigt klara över om personen man talar om är en han eller en hon just då. - Omgivningen kan ha svårt med det och då känns det bättre att säga hen. Närmast till hands i svenskan är att använda "den" i stället för han eller hon, som i "den som står där borta." Anne Uhrgård tycker att hen är bättre. - Det blir väldigt opersonligt att säga "den". [ ] Catharina Grünbaum, DN:s språkvårdare, anr att "hen" mycket väl skulle kunna ha en plats i svenskan. - Det skulle vara praktiskt i många fall, säger hon och tar exemplet "den gick över gatan". [ ] Catharina Grünbaum befarar att det blir svårt att få ordet etablerat. Det är inte som att plocka in ett låneord, något som kan gå relativt snabbt. [ ] Tror du att hen kommer att hamna i Svenska Akademiens ordlista? - Det hänger på om det blir etablerat, svarar Catharina Grünbaum. Hämtad från <www.dn./kultur-noje/hen-i-stallet-for-han-eller-hon>. Publicerad :40. 11

12 Hen kan fylla språklig lucka Transpersoner går i bräschen för en ny pronomen-revolution. Att prata om en transperson och försöka välja mellan hon och han leder lätt till förvirring och fniss. Det är ett skäl till att det könsneutrala pronomenet hen, en svensk motsvarighet till finskans hän, nu sprider sig bland transpersoner. Ordet kan dessutom vara ett praktiskt sätt att benämna en odefinierad person. Man kan till exempel säga: Hen som har parkerat bilen här kan inte ha läst skylten ordentligt. Då slipper man använda han eller hon, säger Anne Anders Uhrgård, som själv är flitig användare av könsneutrala pronomen. Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Text: Fatima Grönblad, foto: Pontus Johansson. Publicerad i Språktidningen 3/07 och på webben

13 Hur är det med isländskan? NN Hämtat från < https://www.facebook.com/#!/pages/sá-m-á-mest-dót-þegar-hann-deyr-vinnur/ > 13

14 Generiskt maskulinum eller neutrum? Ex. 1a: Um leið og krakkar hafa lært þær[kortspelsregler] geta þeir unnið í því m MASK MASK Samtidigt som ungar har lärt sig dem kan de vinna sådant som Ex. 1b: Krakkar ósáttir við að kennarar kíki á þau MASK NEUTRUM Ungar missnöjda med att lärare tittar på dem Ex. 2a: [ ] krakkar byrji strax á að drekka allra sterkasta áfengi m þeir komist í [ ] MASK MASK [ ] ungar börjar genast dricka den allra starkaste sprit som de kommer över [ ] Ex. 2b: Aðrir krakkar m maður þekkir drekka og þau vilja að maður drekki með þeim MASK NEUTRUM Andra ungar som man känner dricker och de vill att man dricker med dem 14 Exemplen hämtade från <www.nordicgames.is/modules/lists/.../list_item_file_75665_367_1.pdf>, <http://kryppa.com/skolakrakkar-osattir-við-að-kennararkiki-a-þau/>, <http://www2.lydheilsustod.is/greinar/greinasafn/afengi/nr/807> och <www.forvarnardagur.is/files/skyrsla_forvarnardagur_2008.pdf>.

15 Pågående förändringar i svenskan? Samhället har förändrats dan hen diskuterades som förslag på könsneutralt pronomen under 70-talet. (Se kortfattad historik i Lundbäck 2009:6.) Då var motivet huvudsakligen att motverka xism och främja jämställdhet på samhällsnivå. Dagens ökade bruk av hen och h*en i svenskan har delvis andra orsaker. En av anledningarna till ökningen är internet där fler och fler människor använder skriftspråket i mer eller mindre offentliga sammanhang, utan att det först genomgår någon form av granskning eller korrekturläsning. Några tendenr kan urskiljas: Antixistiskt, antidiskriminerande och könsinkluderande bruk av politiska skäl. (T.ex. feminism, anarkism, hbt-rörelr, queer-teori.) Trans- och hbtq-personer är synligare i dagens samhälle. Det finns ett ökat behov, även på gräsrotsnivå, att kunna referera könsobundet till såväl könsöverskridare som cispersoner *. Individer som väntar barn och vill skriva könsobundet om det kommande barnet. Den och det upplevs som opersonligt. Individer som bloggar eller deltar i diskussionsforum där de vill skriva så anonymt som möjligt om sig själva och andra. Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars biologiska kön, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. Hämtat på <www.transformering./trans/cisperson>. *) 15

16 Pågående förändringar i isländskan? Den isländska grammatiken har höga krav på kongruens när det gäller genus, kasus och numerus. Traditionellt tt ans grammatiskt och mantiskt genus vara oberoende av varandra och de flesta islänningar har inte upplevt det som något problem. Grammatiken går före biologin och det är naturligare att t.ex. skriva/säga: nú fara allir (m.nom.plur.) í kaffi ( nu tar alla kafferast ) än nú fara öll (n.nom.plur.) í kaffi. I talspråk har pronominaliring i neutrum pluralis, i stället för maskulinum pluralis, länge förekommit i liknande kontexter. Särskilt när man talar om barn och använder krakkar (m.pl.) i stället för börn (n.pl.) och refererar till dem som þau (n.pl.) i stället för þeir (m.pl.). (Mina egna iakttagelr sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet.) Men detta har alltså gällt talspråk och islänningar i gemen har varit noggranna med att skilja på tal och skrift. Under nare år har jag dock märkt att bruket av pronomen i neutrum pluralis med könsobunden eller könsinkluderande syftning verkar öka, inte bara i talad utan även i skriven isländska. Det gäller i e-postkommunikation och på internet, alltså nya skriftformer som sällan genomgår någon föregående granskning. Är det fråga om en övergående trend eller långtgående förändringar? Påverkas hela det isländska genussystemet? Eller håller kongruensreglerna på att vidgas? Med tiden kan de kanske omformuleras från att enbart gälla inom den närmaste språkliga kontexten, till att även omfatta de språkliga referenternas utomspråkliga referenter när de utgörs av människor. Jag ber att få återkomma med närmare studier av förändringar av genusbruk i både svenska och isländska! 16

17 Referenr Grönberg, Anna & Cornelia Westerlund Genus. (Språkvårdsarbete inom kurn för svenska 1.) Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Grönberg, Anna Gunnarsdotter Unmarked and generic masculine in current Icelandic. I: Gender Across Languages: The linguistic reprentation of women and men. Vol. 2. Marlis Hellinger & Hadumod Bußman (eds.). (IMPACT: Studies in Language and Society 10). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S HON HEN HAN. En analys av hälsosituationen för homoxuella och bixuella ungdomar samt för unga transpersoner (Ungdomsstyrelns skrifter 2010:2.) Stockholm: Ungdomsstyreln. Hämtad på <www.ungdomsstyreln./art/0,2072,8160,00.html> Lundbäck, Lotta Han, denne och han eller hon. Om generiska pronomen i juridisk myndighetstext. (Södertörns högskola. Inst. för kommunikation, medier och it. Kandidatuppsats 15 hp. Svenska.) Hämtad på <http://sh.diva-portal.org/>. (Permanent länk: <http://urn.kb./resolve?urn=urn:nbn::sh:diva-3028>) Tegnér, Esaias d.y [1891]. Om genus i svenska språket. Stockholm. Teleman, Ulf Han, hon eller vem som helst. I: Språkvård 1995/1. S Teleman, Ulf (red.) Grammatik på villovägar. Stockholm: Svenska språknämnden/eslte studium. 17

18 PS glöm inte: 17 juni Islands nationaldag Foto: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org 18

19 EXTRAMATERIAL 1: Pågående förändringar i isländskan? Från inkommande e-post till undertecknad. (Namnen fingerade.) Sæl og blessuð og takk fyrir síðast! Sæl verið þið Sæl Sæl öll sömul Blessaður Óskar, sæl öll sömun [ ] Verið blessuð. Ingvar Sæll Óskar og þið hin. Ég vona að þið komist öll í flug á morgun Komið þið sæl. Sæl og blessuð, Takk fyrir síðast! Það var reglulega gaman að hitta ykkur öll. sæll Vésteinn Komdu sæl. Þú ert komin í skrána. Ágætu íslenskukennarar 19

20 EXTRAMATERIAL 2: Heja den! Jag reagerade på Anne Anders Uhrgårds åsikt att det skulle vara förnedrande att säga den om en person. Socialstyrelns språkvårdsgrupp har försiktigt anslutit sig till Språkriktighetsbokens rekommendation att använda den som könsneutralt pronomen. För även om vi inte håller med om att den känns förnedrande så kan det än så länge kännas främmande i många sammanhang. Men vi tror att den har framtiden för sig! Text: Li Sjöstedt. Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben Heja hoan! Vilken ljuvlig tidning! En Kamratposten för språkare. Ville tillägga att ert förslag på pronomenet hen ju redan har en konkurrent i hoan. Se Iris Johanssons bok En annorlunda barndom. Text: Ingela Ella Hellgren. Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Han, denne och han eller hon

Han, denne och han eller hon Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 15 hp Svenska Höstterminen 2009 Han, denne och han eller hon Om generiska pronomen i juridisk myndighetstext Av: Lotta

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

Jämställt språk. Karin Milles

Jämställt språk. Karin Milles Jämställt språk Karin Milles Jämställdhet: = jämlikhet mellan könen Ur: Boverkets Regleringsbrev ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med

Läs mer

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

Ordlista jämställdhet och mångfald

Ordlista jämställdhet och mångfald Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom

Läs mer

TIPSLISTAN om trans på lajv

TIPSLISTAN om trans på lajv TIPSLISTAN om trans på lajv På Prolog 2015 samlades 17 stycken lajvare med transerfarenheter på utvecklingsforumet Att lajva utanför könsnormerna. Där skapade vi bland annat den här listan med grundläggande

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SAU118, Praktisk svenska för studenter med finska som modersmål, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Swedish as a Foreign Language for Students from Finland, 7.5 higher education

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Ungdomar talar om språk

Ungdomar talar om språk Ungdomar talar om språk En folklingvistisk studie 1 Gisela Håkansson och Catrin Norrby Inledning Hur man talar om språk och språkliga konstruktioner kan skilja sig väsentligt åt mellan talare beroende

Läs mer

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång SAMMANFATTA: i en enhetlig (i sht kortfattad o. översiktlig) framställning redogöra för (vissa företeelser, åsikter, intryck o dyl.) och det väsentliga av

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. 1 av 6 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. Androgyn Av Andro = det manliga och gyno = det kvinnliga - Person med ett könsneutralt utseende. Asexuell,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Än kan väl en inte användas av en?

Än kan väl en inte användas av en? AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Än kan väl en inte användas av en? Om bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen Gina Söderlund Nåtfors 2015 Examensarbete, Grundnivå

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11. Giltighet

1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11. Giltighet 1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11 Giltighet Försvarshögskolans studentkårs handlingsplan för jämställdhet och likabehandling fastställdes 2015-05-11 av årsstämman och

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Min pappa Kamilla. Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete

Min pappa Kamilla. Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete Min pappa Kamilla Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete Film från skapandet av Jesper Molins fotoutställning https://vimeo.com/165563691 Jesper Molin 24 porträtt av min pappa Kamilla Jesper Molin,

Läs mer

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

IT S ALL TOO BEAUTIFUL Pedagogiskt material för efterarbete till föreställningen IT S ALL TOO BEAUTIFUL Ett material att använda för vuxna som ska se eller har sett IT S ALL TOO BEAUTIFUL tillsammans med ungdomar. Materialet

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hurra för hen! Gymnasieelevers varierande inställningar till pronomenet hen. Anna Reinhold

Hurra för hen! Gymnasieelevers varierande inställningar till pronomenet hen. Anna Reinhold GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hurra för hen! Gymnasieelevers varierande inställningar till pronomenet hen Anna Reinhold Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen,

Läs mer

Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och

Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och 1 Jag skriver till mina systrar och bröder är ett projekt som vill lyfta frågor om det Sverige och den verklighet vi lever i, om vårt samhälle och varför det ser ut och fungerar som det gör. Det vill lyfta

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock

Läs mer

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till 1 av 6 2011-03-25 10:03 Utrustning Publicerad: 2007-01-29 Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till En illa tillpassad sadel kan försämra hästens prestationsförmåga och i förlängningen ge både

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen Förändring av resvanor hos bilnationen Island Några små steg på vägen Vem är jag? Guðbjörg Lilja Erlendsdóttir Civil ingenjör Hos Efla Konsult, från 1998 Trafiksäkerhet och trafikplanering Alt som angår

Läs mer

Tolvåkerskolans trivselenkät

Tolvåkerskolans trivselenkät Tolvåkerskolans trivselenkät Sammanställning av Tolvåkerskolans trivselenkät Genomförd hösten 2016 av fritidsledare Mia Duvenette Tolvåkerskolan Bollvägen 8, 246 35 Löddeköpinge 046-739534 tolvakerskolan@kavlinge.se

Läs mer

Prov i språkhistoria

Prov i språkhistoria Prov i språkhistoria Tisdag 14 februari De olika grupperna får prov som ser olika ut Avskalat prov på grund av bortfallna lektioner Sammanfattning av förrförra lektionen Språket skapas för att det finns

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Jämställt språkbruk i jämställdhetsplaner? En språklig granskning och jämförelse av riksdagspartiernas jämställdhetsplaner

Jämställt språkbruk i jämställdhetsplaner? En språklig granskning och jämförelse av riksdagspartiernas jämställdhetsplaner Lunds universitet Institutionen för nordiska språk Svenska Språklig inriktning D-uppsats Carola Mikaelsson Vt 2007 Handledare: Marit Julien Jämställt språkbruk i jämställdhetsplaner? En språklig granskning

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

15#12#04' " " " " RFSL"("Riksförbundet"för"" homosexuellas,"bisexuellas,""

15#12#04'     RFSL(Riksförbundetför homosexuellas,bisexuellas, 15#12#04 1 Våld i hbtq-personers nära relationer OliverStranderochCarinaWrangebo Linköping18november2015 RFSL(Riksförbundetför homosexuellas,bisexuellas, transpersonersochqueerasrä@gheter. 2 Vad är hbtq?

Läs mer

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet Titelblad Titel: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever. Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 1 Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 2 Svenska Boxningsförbundets värdegrund All verksamhet sker utifrån ett utövarperspektiv All verksamhet inom Svenska Boxningsförbundet sker med utövarens bästa

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Jag vill inte vara hemlig längre

Jag vill inte vara hemlig längre Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna

Läs mer

DEBATT OM DET KÖNSNEUTRALA PRONOMENET HEN I SVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA TIDNINGAR. Niina Holopainen

DEBATT OM DET KÖNSNEUTRALA PRONOMENET HEN I SVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA TIDNINGAR. Niina Holopainen DEBATT OM DET KÖNSNEUTRALA PRONOMENET HEN I SVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA TIDNINGAR Niina Holopainen Pro gradu-avhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2015 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer