RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET"

Transkript

1 RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET Jan Saarela Baserat på Rebecca M. Blank: Can Equity and Efficiency Complement Each Other? Adam Smith Lecture, EALE 2001, 15 September 2001, Jyväskylä Publicerat i Labour Economics, 2002, 9,

2 Socialpolitik ur ett ekonomiskt perspektiv Ekonomisk-politiska beslut: omfördelning av inkomster Det klassiska dilemmat vid omfördelning av inkomster: Rättvisa mot effektivitet (equity = rättvisa equality = jämlikhet) Det finns olika mått/syner på rättvisa (inkomstfördelning och fördelningspolitik) Klassisk fördelningsanalys: Pareto-optimal situation: ingen har möjlighet att få det bättre utan att någon annan samtidigt får det sämre Lorenz-kurvan: hur mycket den faktiska fördelningen avviker från den ideala (fullständigt rättvisa) Gini-koefficienten: motsvarar Lorenz-kurvan, hur stor andel av inkomsttagarna har en hur stor andel av inkomsterna Den generella idén, ur ett ekonomiskt-politiskt perspektiv: fördela inkomster så rättvist som möjligt, med minsta möjliga effektivitetsförluster Orättvisa konflikt Rättvisa konsensus Varför orättvisa (rika och fattiga)?: (1) nedärvda egenskaper (förmögenhet som ärvs, medfödda psykiska eller fysiska produktiva egenskaper) (2) förvärvade egenskaper (utbildning, arbetserfarenhet; det kan också finnas orättvisa m.a.p. hur dessa kan förvärvas) Omfördelning orsakar ineffektivitet, m.a.p. aktörernas insatser Omfördelningen sköts på demokratisk väg, d.v.s. genom beslut och handlingar av riksdag, regering, andra folkvalda instanser och myndigheter 2

3 Effektiviteten är lägre än vad en fullständigt fri marknad (fullständig konkurrens, utan omfördelning) skulle innebära Adam Smith (1776), An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations: No society can surely be fluorishing and happy, of which the greater part of the members are poor and miserable... they who feed, cloath and lodge the whole body of the people, should have such a share of the produce of their own labour as to be themselves tolerably well fed, cloathed, and lodged Ekonomer har främst koncentrerat sig på analyser av effektivitet (statlig reglering, skatters dödviktsförluster, transfereringars effekter på arbetsutbudet) Det har tagits för givet att rättvisa och effektivitet inte kan uppnås samtidigt m.a.o. att större rättvisa sker på bekostnad av effektivitetsförluster Arthur Okun (1975), Equity and Efficiency: The Big Tradeoff: konflikten mellan rättvisa och effektivitet är ofrånkomlig The leaky bucket ( den läckande hinken ): en dollar som tas från en rik, och omfördelas till en fattig, resulterar i mindre än en dollars inkomstökning för den fattige Fyra orsaker till varför omfördelningen resulterar i detta problem: (1) administrativa kostnader (ex.: den offentliga sektorn måste spendera två euro för att öka totala familjeinkomsterna med en euro) (2) förändringar i arbetsinsatsen (ex.: en ytterligare vecka som berättigar till arbetslöshetsersättning ökar arbetslöshetens längd med 0.2 veckor) (3) förändringar i sparande och investeringsbenägenhet (mindre lönsamt om de skattas) 3

4 (4) förändrade attityder (ex.: ändrad motivation för att utbilda sig, bättre ersättningar för arbetsoförmåga tidigarelägger pensioneringsbeslutet och ökar andelen rapporterade skador) den offentliga sektorns försök att uppnå rättvisa resulterar i minskad totalinkomst och en mindre effektiv användning av tillgängliga resurser den ekonomisk-politiska frågan är hur mycket läckage ett samhälle är villigt att acceptera, för att uppnå en viss nivå av rättvisa Okun ger inget svar på hur man kan minimera läckaget. Det ska diskuteras här: Måste större rättvisa ofrånkomligen ske på bekostnad av större ineffektivitet?: Tre situationer där detta inte behöver vara fallet: (1) när omfördelningen (offentligt stöd) gynnar grupper som inte har möjlighet att ändra sitt beteende (2) när omfördelningen sker i form av sådana program som kombinerar beteendemässig nytta med det erhållna stödet (transfereringen): arbetsinsats mot utbetalning (3) när omfördelningen fungerar som investering på lång sikt Fall 1: Mottagaren saknar förmåga att reagera de flesta omfördelningskostnader uppstår till följd av mottagarens beteendemässiga respons på erhållna stöd => inkomstförluster för samhället i stort om individer inte har någon reell möjlighet att påverka sin situation överlag, eller inte har möjlighet att reagera på förändringar, så behöver inte beteendemässiga förändringar (de som resulterar i läckaget ) uppstå 4

5 En sådan situation kan vara när en individ inte har möjlighet att reagera på förändringar. Ex.: arbetsoförmögna, äldre eller barn. - De jobbar i allmänhet inte, och kan inte heller förväntas jobba. Transfereringar till dem kommer sålunda inte att förändra deras arbetsutbud. - Ifall de inte sparar, så kommer inte heller sparandet att påverkas. - De beter sig inte effektivt, vilket innebär att de inte kommer att handla på ett mindre acceptabelt sätt fastän de ges mer transfereringar. - De är mindre bemedlade till följd av orsaker de själva inte kan kontrollera, och kan sålunda inte påverka sin ekonomiska situation genom eget beteende. Ett alternativ till ovanstående är institutionella begränsningar, som hindrar individen från att ändra sin situation. Ex.: i samhällen som innehåller en mycket hög grad av segregation. - En individs situation bestäms av familjebakgrund, ras eller etnicitet. - Utfallen är förutbestämda ifall hudfärg, kön eller etnisk bakgrund bestämmer arbetstillfällen, löner och boendeförhållanden. Transfereringar till dem som saknar förmåga att reagera ger upphov till litet läckage, vilket kan förklara varför vissa typer av transfereringar är politiskt mer acceptabla än andra. - I USA: skillnad på the deserving poor och the undeserving poor. Baseras på antagandet att en del fattiga har handlat på ett sätt som resulterar i denna fattigdom. - De som inte har möjlighet att reagera är de som anses vara mer behövande. - Transfereringsprogram till äldre och handikappade är följaktligen mer generösa än de som riktar sig till arbetsföra. Detta medför att ett samhälle, som har starka begränsningar för de reella förutsättningarna för en viss grupp, kan välja en omfördelning som gynnar denna grupp. - De som understöder den institutionella (segregerade) strukturen kan sålunda känna sig bra till mods av att hjälpa fattiga, till en relativt liten kostnad. 5

6 Men ifall arbetsutbud o dyl är ett familjebeslut kan också andra familjemedlemmar påverkas. - Ex.: om omfördelning som gynnar äldre gör att deras barn anser att de inte behöver ge sina föräldrar ekonomiskt stöd => effektivitetsförluster i alla fall. - Annat ex.: om finansiering av fortsatta studier garanteras av stat/kommun. Då behöver föräldrarna inte arbeta och spara lika mycket som tidigare. - Vissa, dock ej fullödiga bevis för att ovanstående kan vara fallet. Alltså, för att Fall (1) ska gälla borde vi ha en individ som inte kan handla beteendemässigt och som är socialt isolerad. Då uppstår inga effektivitetsförluster. - Ur en politisk synvinkel innebär detta att stöd för fortsatt utbildning gynnar föräldralösa, och om omfördelning gynnar äldre och handikappade som inte har familj! I verkligheten är så inte fallet, främst p.g.a. svårigheten att bestämma vem som definitivt hör till den tänkta målgruppen. - Alla barn ger inte ekonomiskt stöd åt sina föräldrar. - En politisk lösning som stöder enbart barnlösa skulle därtill skapa konflikter gentemot de barn som ursprungligen inte har tänkt sig stöda sina föräldrar ekonomiskt. - Om enbart barnlösa eller de som inte stöds ekonomiskt av sina barn skulle gynnas, skapar det incitament för övriga att vägra ta emot ekonomisk hjälp från sina barn (för att i stället erhålla offentligt stöd). Summa summarum, omfördelningen i samhället borde i större gynna de (a) som saknar förmåga att reagera (without agency) på egen hand, samt de (b) som inte kan komma ur sin fattigdom eller ändra sitt beteende trots att de gynnas av inkomstfördelningen. - I synnerhet de som inte kan reagera och som saknar familj. 6

7 - I dessa fall är effektivitetsförlusterna begränsade enbart till administrativa kostnader och kostnader som sätts direkt på skattebetalarna => Effektivitetsargumenten mot omfördelning är då svaga. Fall 2: Politiska lösningar som medför beteendemässiga krav I detta fall är det transfereringsprogrammets natur som ska sätta begränsningar för ineffektiviteten Ett antal program som kombinerar transfereringar med beteendemässiga krav finns (a) Welfare-to-work program i USA. Dessa gör ekonomiskt stöd åt fattiga familjer, samt förutsätter ett aktivt sökande efter jobb och deltagande i olika jobbsökarkurser (b) stöd till tonåringar, under förutsättningen att de stannar kvar i skolan (c) krav på ett aktivt arbetssökande, för att kunna erhålla arbetslöshetsersättning (d) jobbsökarkurser till (tidigare) narkomaner, under förutsättning att de är drogfria och inte begår brott Dessa kan reducera ineffektiviteten av omfördelning avsevärt, p.g.a. stödet ges under förutsättning att en beteendemässig (för samhället kostnadsreducerande) förändring sker Dessa kan (också) riktas mot individer som är i verkligt behov Welfare-to-work program har drivits i experimentellt syfte i USA och Kanada. - Ekonomiskt stöd (cash support), samtidigt som arbetsinsatser gynnas (krävs). - Resultaten är relativt övertygande: ökad sysselsättning, ökad arbetsinkomst och årsinkomst, minskad fattigdom. - Direkta kostnaderna för samhället (myndigheterna) dock höga. Intäkterna har emellertid varit större kostnaderna, totalt sett. Sänkt skatt till arbetande (låglöne- och låginkomst) familjer (working family tax credits) i USA och Storbritannien är en variant av ovanstående program. 7

8 - Bland ensamstående mödrar är resultatet entydigt ett större arbetsutbud. Sålunda behöver inte generösa transfereringar innebära minskningar i arbetsutbudet. - När dessa kombineras med stränga krav är det möjligt att omfördelningen, speciellt bland låginkomstfamiljer, ökar totalinkomsten, samtidigt som de ökar arbetsutbudet och arbetsinkomsten. I jämförelse med traditionella välfärdsprogram som ger de största summorna till de som inte arbetar, och sålunda gynnar ett minskat arbetsutbud, är detta relativt unikt. - Framtidens lösning för att minska förlusterna till följd av ineffektivitet? - Dock dyrare att administrera än traditionella program. Ett annat exempel: experiment som kombinerar stöd med incitament; arbetslöshetsersättningsexperimenten (unemployment insurance experiments) som försiggick i ett flertal delstater i USA under 1980-talet. - Ämnade reducera effekten av arbetslöshetsersättningar på arbetslöshetstidens längd, genom att ge bonus åt individer som snabbt fann jobb. - Resultaten varierade mellan olika delstater. I vissa fall var dock effekterna stora: kortare arbetslöshetsperioder, ökning av arbetsinkomsten, minskade arbetslöshetsersättningar, relativt låga utbetalningar i form av bonus. Sålunda: rikta in sig på att analysera behovet av att sammanlänka omfördelningen med beteendemässiga krav (eller incitament). - Dylika åtgärder kräver en större administrativ kunskap och insikter i utformningen, men de ger möjlighet att avsevärt reducera effektivitetsförluster som annars uppkommer. Fall 3: Transfereringar som investeringar Fall 1 och Fall 2 involverar transfereringssituationer där effektivitetsförlusterna minimeras. 8

9 - Dylika transfereringar medför i sig inte en ökning av den totala inkomsten i samhället. De innebär dock relativt låga kostnader, och medför små effektivitetsförluster. Ett tredje sätt är transfereringar, vilka gynnar en fördelning av offentlig service som har en investeringsfunktion. De ökar alltså inte bara resurserna i den innevarande tidsperioden, utan de förändrar också människors beteende på ett sådant sätt att inkomsten ökar också i framtiden Dylika investeringar för framtiden är speciellt lämpade för att hjälpa fattiga barn Traditionellt skulle man argumentera att nyttan maximeras med hjälp av en större valfrihet, d.v.s. att cash transfers skulle ge större nytta än in-kind (conditional) transfers. Men om vissa typer av in-kind transfers fungerar som långsiktiga investeringsvaror, så borde de gynnas på bekostnad av andra. Detta är i synnerhet fallet gällande utbildnings- och hälsorelaterade transfereringar - Varför har då inte dessa människor själva åstadkommit motsvarande sak? P.g.a. begränsningar satta av inkomst eller information. Tre viktiga områden där transfereringar kan ge framtida nytta: (a) Hälsounderstöd, om de reducerar framtida hälsoproblem. Offentliga kampanjer för att göra barn immuna mot vissa typer av sjukdomar. - Sådana reducerar framtida (offentliga och/eller privata) kostnader relaterade till hälsoutgifter. - Hälsovård under graviditetsstadiet och spädbarnshälsovård (hälso- och näringsrådgivning). - Utvärderingar visar att offentliga program fokuserade på fattiga barns hälsa som har en gynnsam effekt för framtiden. 9

10 (b) Utgifter m.a.p. humankapital har liknande effekter. - Transfereringsprogram som understöder vård av barn eller utbildning är också investeringar för framtiden. - Resultaten inte så entydiga som de gällande hälsovårdsprogram. Beror till stora delar på att det är svårt att studera framtida nytta av utbildningsprogram. - Ex.: om det är skolplikt för alla, är det svårt att veta hur det skulle se ut om det inte förekom skolplikt. - I USA; Head Start, ett program för att ge bättre förskolebaserad utbildning till låginkomstfamiljer i fattiga områden. Visat sig leda till att andelen som går ut high school och de som börjar i college är högre än vad som annars skulle ha varit fallet. Ingen kostnadsintäktsanalys är gjord, men programmets stora och långtidsverkande effekt tyder på att intäkterna är stora i förhållande till kostnaderna. - Vissa arbetsträningsprogram har visat sig ha långsiktiga effekter på arbetsmarknadsbeteende och arbetsinkomster (ökade arbetsinkomster också på lång sikt, också bland lågutbildade har lönen ökat betydligt med växande arbetserfarenhet). Finns också många undantag. Effekterna kan i vissa fall ses först flera år in i framtiden. - Welfare-to-work program är exempel på hur fall 2 och fall 3 kan kombineras. Å ena sidan reducerar de, till följd av de krav de ställer, inkomstförlusterna i nuet. Å andra sidan gynnar de, till följd av att de ökar sysselsättningen och inkomstmöjligheterna på lång sikt. (c) Program som skapar förändrade attityder - Anti-diskrimineringsprogram, på arbetsplatsen eller på bostadsmarknaden, som gynnar minoriteter. - Delvis kan det uppstå till följd av att nya vägar för humankapital öppnas, till följd av att nya utbildnings- och arbetsmöjligheter ges. 10

11 - Delvis kan det uppstå ifall programmen minskar det diskriminerande beteendet hos majoritetsbefolkningen. - Alltså, genom lagstiftning mot diskriminering kan man i nuet reducera samhällets vilja att diskriminera i framtiden. I ett sådant fall har man gynnsamma inkomst- och produktivitetsfördelar i minoritetsbefolkningen, och de uppväger kostnaderna av programmet (lagstiftningen). - Den empiriska forskningen på detta område är mycket knapphändig (och svår att genomföra). Alla program behöver dock inte resultera i långsiktiga fördelar Beteendemässiga förändringar kan göra att inkomstförluster uppstår, t.ex. om stöd till barns utbildning gör att föräldrarna minskar sitt arbetsutbud och sparande. Därtill är det inte enbart tillräckligt att ett program har positiva effekter, utan fördelarna (intäkterna) måste uppväga alla kostnader. Troligen är det så att färre program än vad som påstås har stora effektivitetsfördelar. Enbart långsiktig och noggrann utvärdering kan visa om de verkligen fungerar som investeringar. Detta innebär att stora fördelar sannolikt finns att inhämta på vissa områden, i synnerhet de som gäller barns hälsa och utbildning. Man borde sålunda rikta mer ekonomiskt stöd till områden som gynnar framtida inkomstmöjligheter och mindre på enskilda (en-periods) transfereringar. Därför skäl att göra fler jämförande utvärderingar av olika politiska lösningar som påstås generera framtida investeringar. På det sättet kan beslutsfattarna mer effektivt bestämma vilken politisk lösning som ger de största långsiktiga fördelarna. 11

12 Konklusioner Alltför litet intresse har visats för sätt, på vilka man kan minska effektivitetsförlusterna i samband med transfereringsprogram Tre olika sätt att hantera saken på, d.v.s. så att rättvisa och effektivitet inte behöver stå i direkt motsättning till varandra (a) riktas till människor som inte har möjlighet att ändra sitt beteende (b) riktas till typer av program som inkluderar beteendemässiga krav (arbetsinsats mot utbetalning) (c) riktas till vissa områden som fungerar som långsiktiga investeringar Man borde fokusera mer på grupper som hittills har varit relativt ointressanta ur ett ekonomiskt perspektiv: barn, äldre, handikappade Det faktum att omfördelning oftast ses som något negativt kan till stora delar bero på att forskningen hittills har koncentrats på studier av effekter bland sådana grupper där kostnader av transfereringar är som högst, d.v.s. bland arbetsföra vuxna Okuns läckande hink är ett faktum vad beträffar många transfereringsprogram. Hur mycket den läcker varierar dock avsevärt mellan olika program. Ineffektiviteten varierar alltså mycket mellan enskilda program. I ett stort antal situationer i verkligheten behöver inte rättvisa nödvändigtvis stå i motsatsförhållande till effektivitet. 12

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14%

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Vad har du för yrkesbakgrund? Egen företagare 11% Offentliganställd 47% Privatanställd 39% Övrigt 3% Som

Läs mer

Kapitel 6 Likvärdighet

Kapitel 6 Likvärdighet Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018

Kommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission

Läs mer

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. Traditionella effektivitetsargument 2. Internationell

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas

Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Föreläsning 2 Familjen som ekonomisk enhet Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar. Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas Hushållsproduktion

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska. Ekonomihögskolan NEKP51, Nationalekonomi: Avancerad offentlig ekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Public Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Är skyddsombudet lönsamt?

Är skyddsombudet lönsamt? Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum.

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum. 14. Policy för Intressekonflikter Placerum Kapitalförvaltning AB Regelbok 2015 Sid. 2 (5) Policy för intressekonflikter Denna policy fastställdes av styrelsen för Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget)

Läs mer

Phillipskurvan: Repetition

Phillipskurvan: Repetition Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans

Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans 2013-09-04 1 Politik för arbetsmarknaden inte bara arbetsmarknadspolitik Program och förmedling Ersättningssystem

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

LOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m.

LOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m. HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Anna-Kirsti Löfgren 2012-10-15 20120401 ERT DATUM ER REFERENS S2012/4828/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över

Läs mer

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY

SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY 1. Introduktion Denna sammanfattning av Intressekonfliktspolicyn ( Policyn ) görs tillgänglig för dig (vår nuvarande eller eventuella kund) i enlighet med lagen

Läs mer

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner Incitamentsprogram Att få rätt personer att stanna och känna sig motiverade är en avgörande framgångsfaktor när du som företagare ska genomföra en affärsplan eller realisera en affärsidé. Ett väl genomfört

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Stiftelsen Ernst Wallins fond för understöd åt Pauvres Honteux

Stiftelsen Ernst Wallins fond för understöd åt Pauvres Honteux Stiftelsen Ernst Wallins fond för understöd åt Pauvres Honteux Ansökan skall ha inkommit senast den 31 december till: Stiftelsen Ernst Wallins fond för understöd åt Pauvres Honteux SEB Stiftelser 405 04

Läs mer

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30

INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30 Bilaga 4 INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30 Huvudregel 1 1. Alla handbollspelare är underställda IHF:s reglemente för byte av nationsförbund samt de tilläggsbestämmelser

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer

Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer Valfriheten ur forskningssynvinkel Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /eformer Lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården SYFTE Främja möjligheterna att välja tjänsteproducent

Läs mer

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017 Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer