RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET"

Transkript

1 RÄTTVISA MOT EFFEKTIVITET Jan Saarela Baserat på Rebecca M. Blank: Can Equity and Efficiency Complement Each Other? Adam Smith Lecture, EALE 2001, 15 September 2001, Jyväskylä Publicerat i Labour Economics, 2002, 9,

2 Socialpolitik ur ett ekonomiskt perspektiv Ekonomisk-politiska beslut: omfördelning av inkomster Det klassiska dilemmat vid omfördelning av inkomster: Rättvisa mot effektivitet (equity = rättvisa equality = jämlikhet) Det finns olika mått/syner på rättvisa (inkomstfördelning och fördelningspolitik) Klassisk fördelningsanalys: Pareto-optimal situation: ingen har möjlighet att få det bättre utan att någon annan samtidigt får det sämre Lorenz-kurvan: hur mycket den faktiska fördelningen avviker från den ideala (fullständigt rättvisa) Gini-koefficienten: motsvarar Lorenz-kurvan, hur stor andel av inkomsttagarna har en hur stor andel av inkomsterna Den generella idén, ur ett ekonomiskt-politiskt perspektiv: fördela inkomster så rättvist som möjligt, med minsta möjliga effektivitetsförluster Orättvisa konflikt Rättvisa konsensus Varför orättvisa (rika och fattiga)?: (1) nedärvda egenskaper (förmögenhet som ärvs, medfödda psykiska eller fysiska produktiva egenskaper) (2) förvärvade egenskaper (utbildning, arbetserfarenhet; det kan också finnas orättvisa m.a.p. hur dessa kan förvärvas) Omfördelning orsakar ineffektivitet, m.a.p. aktörernas insatser Omfördelningen sköts på demokratisk väg, d.v.s. genom beslut och handlingar av riksdag, regering, andra folkvalda instanser och myndigheter 2

3 Effektiviteten är lägre än vad en fullständigt fri marknad (fullständig konkurrens, utan omfördelning) skulle innebära Adam Smith (1776), An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations: No society can surely be fluorishing and happy, of which the greater part of the members are poor and miserable... they who feed, cloath and lodge the whole body of the people, should have such a share of the produce of their own labour as to be themselves tolerably well fed, cloathed, and lodged Ekonomer har främst koncentrerat sig på analyser av effektivitet (statlig reglering, skatters dödviktsförluster, transfereringars effekter på arbetsutbudet) Det har tagits för givet att rättvisa och effektivitet inte kan uppnås samtidigt m.a.o. att större rättvisa sker på bekostnad av effektivitetsförluster Arthur Okun (1975), Equity and Efficiency: The Big Tradeoff: konflikten mellan rättvisa och effektivitet är ofrånkomlig The leaky bucket ( den läckande hinken ): en dollar som tas från en rik, och omfördelas till en fattig, resulterar i mindre än en dollars inkomstökning för den fattige Fyra orsaker till varför omfördelningen resulterar i detta problem: (1) administrativa kostnader (ex.: den offentliga sektorn måste spendera två euro för att öka totala familjeinkomsterna med en euro) (2) förändringar i arbetsinsatsen (ex.: en ytterligare vecka som berättigar till arbetslöshetsersättning ökar arbetslöshetens längd med 0.2 veckor) (3) förändringar i sparande och investeringsbenägenhet (mindre lönsamt om de skattas) 3

4 (4) förändrade attityder (ex.: ändrad motivation för att utbilda sig, bättre ersättningar för arbetsoförmåga tidigarelägger pensioneringsbeslutet och ökar andelen rapporterade skador) den offentliga sektorns försök att uppnå rättvisa resulterar i minskad totalinkomst och en mindre effektiv användning av tillgängliga resurser den ekonomisk-politiska frågan är hur mycket läckage ett samhälle är villigt att acceptera, för att uppnå en viss nivå av rättvisa Okun ger inget svar på hur man kan minimera läckaget. Det ska diskuteras här: Måste större rättvisa ofrånkomligen ske på bekostnad av större ineffektivitet?: Tre situationer där detta inte behöver vara fallet: (1) när omfördelningen (offentligt stöd) gynnar grupper som inte har möjlighet att ändra sitt beteende (2) när omfördelningen sker i form av sådana program som kombinerar beteendemässig nytta med det erhållna stödet (transfereringen): arbetsinsats mot utbetalning (3) när omfördelningen fungerar som investering på lång sikt Fall 1: Mottagaren saknar förmåga att reagera de flesta omfördelningskostnader uppstår till följd av mottagarens beteendemässiga respons på erhållna stöd => inkomstförluster för samhället i stort om individer inte har någon reell möjlighet att påverka sin situation överlag, eller inte har möjlighet att reagera på förändringar, så behöver inte beteendemässiga förändringar (de som resulterar i läckaget ) uppstå 4

5 En sådan situation kan vara när en individ inte har möjlighet att reagera på förändringar. Ex.: arbetsoförmögna, äldre eller barn. - De jobbar i allmänhet inte, och kan inte heller förväntas jobba. Transfereringar till dem kommer sålunda inte att förändra deras arbetsutbud. - Ifall de inte sparar, så kommer inte heller sparandet att påverkas. - De beter sig inte effektivt, vilket innebär att de inte kommer att handla på ett mindre acceptabelt sätt fastän de ges mer transfereringar. - De är mindre bemedlade till följd av orsaker de själva inte kan kontrollera, och kan sålunda inte påverka sin ekonomiska situation genom eget beteende. Ett alternativ till ovanstående är institutionella begränsningar, som hindrar individen från att ändra sin situation. Ex.: i samhällen som innehåller en mycket hög grad av segregation. - En individs situation bestäms av familjebakgrund, ras eller etnicitet. - Utfallen är förutbestämda ifall hudfärg, kön eller etnisk bakgrund bestämmer arbetstillfällen, löner och boendeförhållanden. Transfereringar till dem som saknar förmåga att reagera ger upphov till litet läckage, vilket kan förklara varför vissa typer av transfereringar är politiskt mer acceptabla än andra. - I USA: skillnad på the deserving poor och the undeserving poor. Baseras på antagandet att en del fattiga har handlat på ett sätt som resulterar i denna fattigdom. - De som inte har möjlighet att reagera är de som anses vara mer behövande. - Transfereringsprogram till äldre och handikappade är följaktligen mer generösa än de som riktar sig till arbetsföra. Detta medför att ett samhälle, som har starka begränsningar för de reella förutsättningarna för en viss grupp, kan välja en omfördelning som gynnar denna grupp. - De som understöder den institutionella (segregerade) strukturen kan sålunda känna sig bra till mods av att hjälpa fattiga, till en relativt liten kostnad. 5

6 Men ifall arbetsutbud o dyl är ett familjebeslut kan också andra familjemedlemmar påverkas. - Ex.: om omfördelning som gynnar äldre gör att deras barn anser att de inte behöver ge sina föräldrar ekonomiskt stöd => effektivitetsförluster i alla fall. - Annat ex.: om finansiering av fortsatta studier garanteras av stat/kommun. Då behöver föräldrarna inte arbeta och spara lika mycket som tidigare. - Vissa, dock ej fullödiga bevis för att ovanstående kan vara fallet. Alltså, för att Fall (1) ska gälla borde vi ha en individ som inte kan handla beteendemässigt och som är socialt isolerad. Då uppstår inga effektivitetsförluster. - Ur en politisk synvinkel innebär detta att stöd för fortsatt utbildning gynnar föräldralösa, och om omfördelning gynnar äldre och handikappade som inte har familj! I verkligheten är så inte fallet, främst p.g.a. svårigheten att bestämma vem som definitivt hör till den tänkta målgruppen. - Alla barn ger inte ekonomiskt stöd åt sina föräldrar. - En politisk lösning som stöder enbart barnlösa skulle därtill skapa konflikter gentemot de barn som ursprungligen inte har tänkt sig stöda sina föräldrar ekonomiskt. - Om enbart barnlösa eller de som inte stöds ekonomiskt av sina barn skulle gynnas, skapar det incitament för övriga att vägra ta emot ekonomisk hjälp från sina barn (för att i stället erhålla offentligt stöd). Summa summarum, omfördelningen i samhället borde i större gynna de (a) som saknar förmåga att reagera (without agency) på egen hand, samt de (b) som inte kan komma ur sin fattigdom eller ändra sitt beteende trots att de gynnas av inkomstfördelningen. - I synnerhet de som inte kan reagera och som saknar familj. 6

7 - I dessa fall är effektivitetsförlusterna begränsade enbart till administrativa kostnader och kostnader som sätts direkt på skattebetalarna => Effektivitetsargumenten mot omfördelning är då svaga. Fall 2: Politiska lösningar som medför beteendemässiga krav I detta fall är det transfereringsprogrammets natur som ska sätta begränsningar för ineffektiviteten Ett antal program som kombinerar transfereringar med beteendemässiga krav finns (a) Welfare-to-work program i USA. Dessa gör ekonomiskt stöd åt fattiga familjer, samt förutsätter ett aktivt sökande efter jobb och deltagande i olika jobbsökarkurser (b) stöd till tonåringar, under förutsättningen att de stannar kvar i skolan (c) krav på ett aktivt arbetssökande, för att kunna erhålla arbetslöshetsersättning (d) jobbsökarkurser till (tidigare) narkomaner, under förutsättning att de är drogfria och inte begår brott Dessa kan reducera ineffektiviteten av omfördelning avsevärt, p.g.a. stödet ges under förutsättning att en beteendemässig (för samhället kostnadsreducerande) förändring sker Dessa kan (också) riktas mot individer som är i verkligt behov Welfare-to-work program har drivits i experimentellt syfte i USA och Kanada. - Ekonomiskt stöd (cash support), samtidigt som arbetsinsatser gynnas (krävs). - Resultaten är relativt övertygande: ökad sysselsättning, ökad arbetsinkomst och årsinkomst, minskad fattigdom. - Direkta kostnaderna för samhället (myndigheterna) dock höga. Intäkterna har emellertid varit större kostnaderna, totalt sett. Sänkt skatt till arbetande (låglöne- och låginkomst) familjer (working family tax credits) i USA och Storbritannien är en variant av ovanstående program. 7

8 - Bland ensamstående mödrar är resultatet entydigt ett större arbetsutbud. Sålunda behöver inte generösa transfereringar innebära minskningar i arbetsutbudet. - När dessa kombineras med stränga krav är det möjligt att omfördelningen, speciellt bland låginkomstfamiljer, ökar totalinkomsten, samtidigt som de ökar arbetsutbudet och arbetsinkomsten. I jämförelse med traditionella välfärdsprogram som ger de största summorna till de som inte arbetar, och sålunda gynnar ett minskat arbetsutbud, är detta relativt unikt. - Framtidens lösning för att minska förlusterna till följd av ineffektivitet? - Dock dyrare att administrera än traditionella program. Ett annat exempel: experiment som kombinerar stöd med incitament; arbetslöshetsersättningsexperimenten (unemployment insurance experiments) som försiggick i ett flertal delstater i USA under 1980-talet. - Ämnade reducera effekten av arbetslöshetsersättningar på arbetslöshetstidens längd, genom att ge bonus åt individer som snabbt fann jobb. - Resultaten varierade mellan olika delstater. I vissa fall var dock effekterna stora: kortare arbetslöshetsperioder, ökning av arbetsinkomsten, minskade arbetslöshetsersättningar, relativt låga utbetalningar i form av bonus. Sålunda: rikta in sig på att analysera behovet av att sammanlänka omfördelningen med beteendemässiga krav (eller incitament). - Dylika åtgärder kräver en större administrativ kunskap och insikter i utformningen, men de ger möjlighet att avsevärt reducera effektivitetsförluster som annars uppkommer. Fall 3: Transfereringar som investeringar Fall 1 och Fall 2 involverar transfereringssituationer där effektivitetsförlusterna minimeras. 8

9 - Dylika transfereringar medför i sig inte en ökning av den totala inkomsten i samhället. De innebär dock relativt låga kostnader, och medför små effektivitetsförluster. Ett tredje sätt är transfereringar, vilka gynnar en fördelning av offentlig service som har en investeringsfunktion. De ökar alltså inte bara resurserna i den innevarande tidsperioden, utan de förändrar också människors beteende på ett sådant sätt att inkomsten ökar också i framtiden Dylika investeringar för framtiden är speciellt lämpade för att hjälpa fattiga barn Traditionellt skulle man argumentera att nyttan maximeras med hjälp av en större valfrihet, d.v.s. att cash transfers skulle ge större nytta än in-kind (conditional) transfers. Men om vissa typer av in-kind transfers fungerar som långsiktiga investeringsvaror, så borde de gynnas på bekostnad av andra. Detta är i synnerhet fallet gällande utbildnings- och hälsorelaterade transfereringar - Varför har då inte dessa människor själva åstadkommit motsvarande sak? P.g.a. begränsningar satta av inkomst eller information. Tre viktiga områden där transfereringar kan ge framtida nytta: (a) Hälsounderstöd, om de reducerar framtida hälsoproblem. Offentliga kampanjer för att göra barn immuna mot vissa typer av sjukdomar. - Sådana reducerar framtida (offentliga och/eller privata) kostnader relaterade till hälsoutgifter. - Hälsovård under graviditetsstadiet och spädbarnshälsovård (hälso- och näringsrådgivning). - Utvärderingar visar att offentliga program fokuserade på fattiga barns hälsa som har en gynnsam effekt för framtiden. 9

10 (b) Utgifter m.a.p. humankapital har liknande effekter. - Transfereringsprogram som understöder vård av barn eller utbildning är också investeringar för framtiden. - Resultaten inte så entydiga som de gällande hälsovårdsprogram. Beror till stora delar på att det är svårt att studera framtida nytta av utbildningsprogram. - Ex.: om det är skolplikt för alla, är det svårt att veta hur det skulle se ut om det inte förekom skolplikt. - I USA; Head Start, ett program för att ge bättre förskolebaserad utbildning till låginkomstfamiljer i fattiga områden. Visat sig leda till att andelen som går ut high school och de som börjar i college är högre än vad som annars skulle ha varit fallet. Ingen kostnadsintäktsanalys är gjord, men programmets stora och långtidsverkande effekt tyder på att intäkterna är stora i förhållande till kostnaderna. - Vissa arbetsträningsprogram har visat sig ha långsiktiga effekter på arbetsmarknadsbeteende och arbetsinkomster (ökade arbetsinkomster också på lång sikt, också bland lågutbildade har lönen ökat betydligt med växande arbetserfarenhet). Finns också många undantag. Effekterna kan i vissa fall ses först flera år in i framtiden. - Welfare-to-work program är exempel på hur fall 2 och fall 3 kan kombineras. Å ena sidan reducerar de, till följd av de krav de ställer, inkomstförlusterna i nuet. Å andra sidan gynnar de, till följd av att de ökar sysselsättningen och inkomstmöjligheterna på lång sikt. (c) Program som skapar förändrade attityder - Anti-diskrimineringsprogram, på arbetsplatsen eller på bostadsmarknaden, som gynnar minoriteter. - Delvis kan det uppstå till följd av att nya vägar för humankapital öppnas, till följd av att nya utbildnings- och arbetsmöjligheter ges. 10

11 - Delvis kan det uppstå ifall programmen minskar det diskriminerande beteendet hos majoritetsbefolkningen. - Alltså, genom lagstiftning mot diskriminering kan man i nuet reducera samhällets vilja att diskriminera i framtiden. I ett sådant fall har man gynnsamma inkomst- och produktivitetsfördelar i minoritetsbefolkningen, och de uppväger kostnaderna av programmet (lagstiftningen). - Den empiriska forskningen på detta område är mycket knapphändig (och svår att genomföra). Alla program behöver dock inte resultera i långsiktiga fördelar Beteendemässiga förändringar kan göra att inkomstförluster uppstår, t.ex. om stöd till barns utbildning gör att föräldrarna minskar sitt arbetsutbud och sparande. Därtill är det inte enbart tillräckligt att ett program har positiva effekter, utan fördelarna (intäkterna) måste uppväga alla kostnader. Troligen är det så att färre program än vad som påstås har stora effektivitetsfördelar. Enbart långsiktig och noggrann utvärdering kan visa om de verkligen fungerar som investeringar. Detta innebär att stora fördelar sannolikt finns att inhämta på vissa områden, i synnerhet de som gäller barns hälsa och utbildning. Man borde sålunda rikta mer ekonomiskt stöd till områden som gynnar framtida inkomstmöjligheter och mindre på enskilda (en-periods) transfereringar. Därför skäl att göra fler jämförande utvärderingar av olika politiska lösningar som påstås generera framtida investeringar. På det sättet kan beslutsfattarna mer effektivt bestämma vilken politisk lösning som ger de största långsiktiga fördelarna. 11

12 Konklusioner Alltför litet intresse har visats för sätt, på vilka man kan minska effektivitetsförlusterna i samband med transfereringsprogram Tre olika sätt att hantera saken på, d.v.s. så att rättvisa och effektivitet inte behöver stå i direkt motsättning till varandra (a) riktas till människor som inte har möjlighet att ändra sitt beteende (b) riktas till typer av program som inkluderar beteendemässiga krav (arbetsinsats mot utbetalning) (c) riktas till vissa områden som fungerar som långsiktiga investeringar Man borde fokusera mer på grupper som hittills har varit relativt ointressanta ur ett ekonomiskt perspektiv: barn, äldre, handikappade Det faktum att omfördelning oftast ses som något negativt kan till stora delar bero på att forskningen hittills har koncentrats på studier av effekter bland sådana grupper där kostnader av transfereringar är som högst, d.v.s. bland arbetsföra vuxna Okuns läckande hink är ett faktum vad beträffar många transfereringsprogram. Hur mycket den läcker varierar dock avsevärt mellan olika program. Ineffektiviteten varierar alltså mycket mellan enskilda program. I ett stort antal situationer i verkligheten behöver inte rättvisa nödvändigtvis stå i motsatsförhållande till effektivitet. 12

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum.

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum. 14. Policy för Intressekonflikter Placerum Kapitalförvaltning AB Regelbok 2015 Sid. 2 (5) Policy för intressekonflikter Denna policy fastställdes av styrelsen för Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget)

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO HANDBOK I Etik & Moral FRIBO 2 HANDBOK I ETIK & MORAL Miljönätverket Sjuhärad Tillsammans utvecklar och skapar vi tryggare och bättre bostäder FRIBO 2011 Miljönätverket Sjuhärad HANDBOK I ETIK & MORAL

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-09-09 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 138 Svar på motion (SD) Mångkulturellt bokslut (KS 2012.313) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14%

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Vad har du för yrkesbakgrund? Egen företagare 11% Offentliganställd 47% Privatanställd 39% Övrigt 3% Som

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Bakgrund till riskbedömning Verksamheten i Amrego Kapitalförvaltning AB, org. nr 556646-8483, (i det följande

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer