Rapport. Grön Flagg. Jörlanda förskola

Transkript

1 Rapport Grön Flagg Jörlanda förskola

2 Kommentar från Håll Sverige Rent :05: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet! Ni har bilder som avspeglar er verksamhet väl och ni har genomfört många spännande experiment och upptäckter. Det verkar som att ni genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens intresse och nyfikenhet och vilja att delta och utforska. Genom ert förhållningssätt och era aktiviteter stärker ni förmågor i barnen som är viktiga för att vara med och skapa en mer hållbar utveckling. Vi är imponerade av ert genomtänkta förhållningssätt och den nyfikenhet och vilja att lära som verkar finnas hos både personal och barn. Det verkar som att ni har ett givande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! Ett tips: Lagom till skräppolockardagarna kommer ett nedladdningsbart material om Allemansrätten, Det stora örnäventyret, för skolor. Men om ni bryter ner det så kan det även passa för förskolan. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 4 gr b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Ett barn från varje avdelning, rektor, städ, kök, 2 förskollärare Barnet som varit representant har uttryckt sina åsikter och önskemål samt hur vi ska gå vidare med vårt arbete. Barnet har sedan tillsammans med personal vidarebefordrat detta till barngruppen och föräldrarna i samling, handling, blogg och föräldramöte. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Livsstil & hälsa 1 Öka frukt och grönsaksätande bland barn och personal och väva in detta mål i våra aktiviteter såsom tema, samling, matsituationer, skapande, utevistelse. Variera utbudet av frukt och grönt för att öka intresset för en hälsosam livsstil samt odling på gården i liten skala.en ur läroplanen vi arbetar extra med är: respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen I vårt mål ÖKA FRUKT OCH GRÖNT har vi arbetat på följande sätt Vi har försökt få till ett samarbete med vår kock för att få honom att köpa in ett varierat utbud av grönsaker och frukter för att öka barnens intresse för att känna på nya smaker och få förståelse för att det är nyttigt för vår kropp att äta frukt och grönsaker. Vi har presenterat en ny frukt och grönsak varje månad i samråd med vår kock Carlo. Frukten och grönsaken har ibland kommit till de 6 avdelningarna i paket från våra Temafigurer Petsson och Findus. Barnen har då delgett Petsson och Findus vad de tyckte om de gröna. Vi presenterar och äter grönsakerna innan lunch vid den dagliga samlingen. (ngr avd) Detta har några avdelningar gort i flera år. Några avdelningar har sökt på nätet var de gröna kommer ifrån och annan fakta runt detta med hjälp av Ipaden som är ett bra redskap när det kommer frågor från barnen vid samlingen. Vi har också samtalat mycket om att det är viktigt att äta frukt och grönt för vår kropp och vår hälsa. Under våren-12 har vi odlat på olika sätt. I april startade vi upp med inomhusodling som bestod av groddar, krasse, paprika osv Utomhus har vi odlat morötter, lök rädisor, pumpor och ringblommor. Vi odlade potatis i spänner och tomater i krukor. Innan slutet av juni tog vi upp potatisarna och visade bla. på hur många potatisar de kan bli av en potatis.

3 Under hösten -12 fokuserar vi på äpplen som det finns gott om i våra trädgårdar. Vad kan man göra för nåt gott av äpplen? Äpplemos, äpplepaj, torkade äpplen. Vi har gjort experiment iform av att sätta ett äpple på en tallrik och så ska vi se vad som händer med det under hösten. Vi har också gjort äppletryck utomhus vid vårt äppleträd vi hittat ute i skogen som är fullt med äpplen. Vi har pratat med barnen om allemansrätten i vår naturruta och tittat på vad som växer och lever där. Vi kommer att följa äpplena som fallit ner och se vad som händer med dom där ute. _n 2 I utemiljön skapa goda förutsättningar och utmaningar på våra gårdar för att stimulera utevistelsen. Tillsammans med barnen och föräldrarna bygga upp en utemiljö som är roligvåra läroplansmål här är: Utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Förändringar som vi har gjort i vår utemiljö för att skapa en inspirerande, utmanande och stimulerande utevistelse på Kykebys gård där 4 avdelningar finns, vt-12 Förändringsarbetet började med att vi intervjuade barnen om vad de saknade ute på gården och vad de tyckte var roligt att göra utomhus. Vi observerade också barnens lek. Det är barnen som leker på gården. Det är viktigt att barnen har inflytande över gårdens utformning. Vi menar att genom att vi är lyhörda för barnen åsikter och tankar så kan vi göra utemiljön mer stimulerande och utmanande. För att få ytterligare inspiration så har vi också gjort studiebesök på två andra förskolor. Vi har också gått på flera föreläsningar om utemiljön. Vår utegård var fräsch och materiellt välutrustad med gungor, rutschbana, sandlådor och cyklar, men den stimulerade inte barnens fantasi och kreativitet såsom vi önskade. Vi började att tillsammans med barn och föräldrar bygga en motorikbana av däck och lösa brädor. Brädorna har inspirerat barnen att bygga och ändra om banan om och om igen. Barnens fantasi stimuleras och de tränar sig också i att samarbeta. Genom att gå, hoppa och springa på olika sätt på banan så tränar de sin motorik och balans. Vår tanke har varit att många av de verksamheter som vi gör inne kan vi också göra ute på gården. Vi har till exempel skapat en utomhusatelje så att barnen inspireras att måla och skapa. I utomhusmiljön så stimuleras lusten och fantasin att skapa med naturmaterial. Barnen kan spontant sätta sig och måla och det blir då att de målar med barn från andra avdelningar. Vi har också tagit ut bilar och bilmattor, dockor och dockvagnar. Ett av barnens önskemål var att få leka med vatten när de själva ville. Genom att skaffa slangar och vattenmunstycken kan barnen själva bestämma när de vill leka med vatten. Vattenleken stimulerar barnens fantasi och experimentlust. Barnen bygger och konstruerar mycket med sand. För att stimulera bygg och konstruktionsleken ytterligare så har vi inskaffat brädbitar, rör, stenar och annat naturligt byggmaterial. Det har ökat barnens bygg och konstruktionslust. Vi har uppmärksammat att det blir mindre konflikter om lekmaterialet utomhus än inomhus. Utomhus finns det mycket olika naturliga lekmaterial som i barnens lekfantasi kan bli vad som helst. Genom att vår gård har blivit mer lekinspirerande och utmanande så vistas barnen mer tid utomhus. Detta gör att barnen får mer frisk luft och de leker aktivare lekar, vilket förbättrar deras kondition. Forskning visar att barn som vistas mycket utomhus har lägre sjukfrånvaro än barn som vistas mycket inomhus. Vi märker att barnen blir lugnare när de leker utomhus, det blir färre konflikter och leken blir mer avstressad. På gården bredvid Jörlanda finns 2 avdelningar med en stor gård med gräsytor och skog. Gården inspirerar till lek med lekutrustning men vi har utvecklat den ytterligare efter inspiration från studiebesöken. Det har blivit en målaratelje, bensinstation, affärsstånd, ny sandlåda, ny stor gunga som tränar samarbete bla, fågelholkar och odlingslådor. Förädrarna har varit delaktiga och hjälpt oss med underhåll av rabatter, städat båt och lekstuga bla. 3 Sopsortering där vi börjar lätt med att sortera sopor på avdelningarna i olika kärl och medvetandegör barnen om sopornas väg från livsmedlet till sopbilen och återvinningsstationen. Vi har gemensamma temahappenings med tankar om miljön och vad som händer om vi skräpar ner i naturen. Vi har gemensam skräpplockarvecka varje år då vi gör närområdet fint och letar sopor. Våra mål att arbeta mot: utvecklar intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolk och samtala om dessa Vi började med att försöka skapa medvetenhet hos barn och föräldrar om vad sopsortering är samt att skapa delaktighet och intresse för alla.2010 samlade familjerna värmeljushållare som vi sedan vägde. Den avdelning som samlat mest fick första pris. En avdelning fick tillsammans ihop hela 5 kilo värmeljus. Sedan fick barnen slänga dom i återvinningsstationen. Hösten 2011 hade vi samlingar med barnen och pratade om vad sopor är och hur vi sorterar dom. Barnen fick prova praktiskt i samlingen och vi kände på olika material och fick kunskap om vad de olika materialen heter. En del avdelningar har också skapat något av diverse återvinningsmaterial de hittat.

4 Vi har tittat på undervisningsfilmer om sophantering. Våren 2012 hade vi tema Pettson och Findus. I temastarten kom dom och då skulle vi sortera skräp tillsammans. Findus kastade ut allt skräp runt sig och barnen fick lära honom hur man ska sortera papper för sig och plast för sig osv. Alla barn fick vara med under skräpplockar veckan och samla i skräp i vårt närområde runt Jörlanda centrum. Vi hittade mycket skräp. Det blev många soppåsar. barnen var mycket engagerade och letade ivrigt. Figurerna Pettson och Findus hjälpte till att väga allt skräp för oss och barnen fick skriva upp och hjälpas åt att räkna ihop hur många kilon det blev. Sedan gick barnen med figurerna till återvinningsstationen och slängde alltihopa. Vi hade en intern tävling i område söder där alla förskolor tävlade mot varandra om vem som hittat mest skräp under skräpplockarveckan. Vi hade också kontaktat vår politiker Carola Granell som kom och var med under hela förmiddagen. ST-tidningen var också med och intervuade oss och tog foton. Det blev en trevlig artikel i tidningen om vår sopsortering. Varje avdelning fick ett diplom för väl utfört arbete. En annan temahappening var att en utklädd älg kom på besök till vår gård. han hade trampat i en konservburk och skadat sig. Med denna händelse ville vi visa vad som kan hända om man slänger skräp i naturen. Hösten 2012 har vi tema Maja av Lena Andersson. Maja värnar ju om djur och natur och kan mycket om växter. Vi har haft gemensam temahappening där Maja och kaninen kom och hälsade på. Vi hade olika stationer för våra barn i skogen med olika stationer som rörelse, växtkännedom, återvinning och blanda färger. Vi har haft en skräpruta där det ligger skräp som barnen ska plocka upp. Barnen får var sin bild på skräpet ex folie och de ska hitta en bit folie i rutan. Genom barens miljöråd har vi kommit fram till att barnen ska få följa sopornas väg från avdelningen tillkök och soprum samt se när soporna hämtas av sopbilen. Barnen ska följa matavfallet från avdelningens balja till tillagningsköket där vår kock slänger matavfallet i en särskild komposterbar säck. sedan ska vi gå ut och se hur det ser ut i soprummet samt när det hämtas. Vi pratar och visar också vad som händer med matavfallet sedan. Detta arbete är påbörjat med några barn. Det kommer att pågå kontinuerligt i samband med att vi har ett dukbarn varje vecka som ansvarar för mat och dukning tillsammans med och personalen. På varje avdelning finns behållare med bilder och text på varje sopa ex plast där barnen kontinuerligt slänger allt avfall och sedan lämnar det till återvinningen. Vi har tagit kontakt med SBAB som sköter soprummen och vi har önskemål om att få alla behållare i soprummet så barnen kan sopsortera allt där. På så vis kan vi gå lite oftare. Vi ska få en offert på detta. 4 Öka rörelse där vi skapar möjligheter för att stimulera rörelse och känna lust och glädje i det. Vi anordnar speciella rörelsedagar såsom vårrus, vasalopp, friidrott, skogsutflykter, naturstig, gymnastik i skolans gymnastiksal samt utvecklar sångsamlingarna med mycket dans och rörelsesånger, traditionella lekar Våra mål här: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Vårrus för de största barnen med skolbarnen där varje barn får en fadder att springa tillsammans med.vt-12 Vi har haft en gemensam friidrottsdag för alla 6 avdelningarna med stationer ex höjdhopp, springa 60 meter, sagostuga, affärslek ute, raditionella lekar. Vi har varje vecka skogsutflykter/luffen för alla åldersgrupper. Vi har haft naturruta för de största barnen vt-12. Vi har också varje år ht-12 utbildning för alla barn är 5 år i Hitta Vilse, Civilförsvarets utbildning där vi är i skogen och har praktik 4 gånger samt teori i arbetshäfte 4 gr. Vi har haft en gemensam utflykt för tvärgrupperna från alla avdelningar med äggletarjakt och korvgrillning där temats Pettson deltog.vt-12 Gemensam utflykt till Botaniska trädgården i Göteborg med alla 5-åringar (28 st) där vi upplevt grönsaksodling, pilkoor och labyrinter, ekorrstig mm ht-12 Snöfattig vinter gjorde att vi inte kunde åka skidor. Vi gick promenader till en hög backe i samhället med alla barn flera gånger och åkte pulka istället. De äldsta barnen har deltagit i ett projekt som Stenungsunds kommun har för alla 6-åringar/Skogen runt med en naturstig med många stationer som bjudit på många härliga upplevelser i form av rörelse, drama, saga mm.vt-12 Vi har också haft temastart med naturstig på gården som är ganska stor där vi gjort egna stationer avdelningsvis med återvinning mm.ht-13 Alla blivande skolbarn får gå på gymnastik i skolans lokaler varje eller varannan vecka och prova på allt som en gymnastik bjuder på. Varje vecka har vi på fredagar sångsamling i två åldersgrupper med alla barn på huset där dert ingår mycket sång, rörelse och traditionella lekar. I temats tecken har vi erbjudit alla barn att använda en stegräknare under en dag. Vi har skrivit upp stegen där de har fått öva på siffror. Som introduktion till detta anknöt vi till temat Pettson och Findus. De kom (personal som var utklädda) och visade hur det skulle gå till. Vi gick alla tillsammans och mätte upp steglängden runt hela vår gård. Det var en rolig dag där vi fick lust att lära och röra på oss. Start vt-12 och pågår fortfarande. Vi har utvecklat vår gård och skapat fler möjligheter till upplevelser ute bla målaratelje, snickarbod, affärsstånd, båt, tankstationer Under hösten-12 har vi arbetat med tema Maja och haft flera utedagar med naturstig på gården. Det har varit flera olika stationer för barnen med upplevelser i form av naturkunskap, rörelse, skapande och fantasi. De har fått träffa Maja och kaninen vid dessa tillfällen och det har varit mycket uppskattat. 5 Minska stressen där vi skapar en lugn och harmonisk miljö samt lär barnen massage.

5 Alla avdelningar ordnar en mysvrå, lugn och skön med möjlighet att vila, läsa sagor osv. Våra mål här är: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Personalen har gått en massagekurs för barn ht-11. På Kyrkeby förskola har en avdelning haft massage med barnen 2 gånger i veckan. De andra har haft massage ibland. På doktorsvillan har vi haft massage några gånger på samling samt i skolans gymnastiksal för de största barnen. Detta har pågått hela Avdelningarna har tänkt på att ordna en mysvrå där det kan vara lite lugnare. En del har speglar och dämpad belysning samt myskudde. En del har möblerat om för att skapa mindre rum där lugn lek kan fungera. En annan metod är att ha aktivitetskort där man får välja var man vill leka för att skapa en lugn, stressfri kreativ lekmiljö. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Spara på värme och el ex genom att ha elementen lagom högt ställda, inte använda torkskåpet i onödan, ha dörren stängd när elementen är på, släcka lampor. Prata med barnen om dessa besparingar och ge dom mölighet att hjälpa till med detta. Samåka till kurser, möten. Eftersom vi arbetar på en liten ort så behöver vi ofta samåka och försöker göra detta i största möjliga utsträckning. Uppmana till friskvård genom att ex cykla till arbetet, promenera, även rörelse på rasten. Friskvårdsansvariga har skapat två friskvårdsrundor på 2 och 3 km och personalen använder dessa dagligen under sina raster. Under våra planeringsdagar har vi också en del rörelse invävt som promenader eller brännboll för att stimulera till rörelse. Dessa aktiviter kommer vi att fortsätta med. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har informerat föräldrarna vid starten att vi arbetar med Grön flagg och lämnat ut informationsfolder. Vi har bloggar och skriver vecko/månadsbrev om vad vi gör. Vi har vävt in Grön flagg i vårt pågående temaarbete. Vt-12 var det tema FPettson och Findus som hade en aktiv roll i vårt arbete med återvinning, hälsa, rörelse och natur. Vi har haft en happening med temafigurerna, vt-12 där vi bjöd in politiker och lokaltidning att delta och se vårt arbete med sopsortering och återvinning. Vi kom med i tidningen och fick en mycket trevlig dag på förskolan. Vi deltog också i en tävling med de andra förskolorna i söder, stora-höga, där vi vägde våra sopor vi samlat in under skräpplockarveckan. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Att arbeta med Grön flagg är lärorikt och roligt. Vi har skapat ett gott samarbete alla sex avdelningarna då vi vävt in både temat och grönflagg i gemensamma happenings och uppdrag. Vi tror att vi skapat ett medvetande hos framförallt barnen men också föräldrarna. Barnen har varit mycket engagerade i det vi hittills gjort. Det är ett tacksamt ämne att arbeta med. Både konkret och lärande för barnen. Vi har inte full sopsortering ännu i våra soprum och det är svårt att varje vecka ta sig till återvinningsstationen. Vi har tagit kontakt med berörda och hoppas på en bra lösning för våra soprum under hösten-12. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

6 Aktivitet 2 Aktivitet 3

7 Aktivitet 4 Aktivitet 5

8