Naturens mångfald Floristik

Transkript

1 Naturens mångfald Floristik Dagens föreläsning Intro. till floristik Genomgång av några vanliga växtfamiljer Kung Karls spira, Pedicularis sceptrum-carolinum (bilder tagna från Den virtuella floran

2 Ur kursplan Naturens mångfald ( us&code=5bi100) Moment 1. Floristik och insektsfaunistik 3,5 hp Moment 2. Geovetenskap 7,5 högskolepoäng Moment 3. Ekologi 4 högskolepoäng

3 Ur kursplan Naturens mångfald Moment 1. Floristik och insektsfaunistik 3,5 hp Avsnitt 1. Floristik 2hp Under avsnittet studeras de vanligaste svenska kärlväxtfamiljerna, identifiering av växtmaterial med hjälp av flora tränas. Under vilka olika mark- och lokalklimatiska förhållanden olika arter av kärlväxter förekommer studeras. Avsnittet ger också en introduktion till marklära, naturtyper samt kärlväxtinventeringar.

4 Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Identifiera de i norra Sverige vanligast förekommande växtarterna genom att använda bestämningslitteratur inhämta, bearbeta och redovisa floristisk information både muntligt och skriftligt (insamling av växter, inventeringsprotokoll) känna till viktiga biologiska tillämpningar och metoder (klassificering av naturtyper och inventeringsmetoder).

5 Upplägg Föreläsningar, växtfamiljer, intro till naturtyper och inventeringsmetoder Exkursioner (obligatoriska), inventeringsövning och artträning Nycklingsövningar inomhus (sal NC430, 440, NC280). Rölleka Achillea millefolium Styvmorsviol Viola tricolor Toppdån Galeopsis bifida Åkerförgätmigej Myosotis arvensis

6 Examination Exkursioner är obligatoriska (Nydala, Kust, Hässingsberget) Min. 60 arter ska noteras i en lista inkl. växtplats (individuellt) 20 växter ska pressas (grupp om 2-3), senast inlämning 21 september Nycklingstenta (19 september). 6-8 arter ska artbestämmas. Floran får användas ( Kroken )

7 Varför detta? Artkunskap kan leda till inventeringsjobb ofta en inkörsport till mer varaktiga jobb. Att kunna använda bestämningslitteratur som floror ett måste för många inventeringsjobb. Kunskap om klassificering av naturtyper och inventeringsmetoder nödvändigt i varierande jobb både som biolog och geovetare

8 Varför lära sig arter och namn? Om du ej vet namnen, Du saknar kunskap om tingen (Carl von Linné)

9 Floristik den gren av botaniken som utforskar floran Botanik = läran om växter (bilder tagna från Biology, Campell 2005 och Den virtuella floran Linnea Linnea borealis

10 Taxonomi: metoder och principer för klassificering. Att ordna organismer i grupper samt ge dessa namn. Ett taxon (pl. Taxa)är en grupp organismer som fått ett namn Systematik: studier av diversitet, släktskap och fylogeni (evolutionär historia) (oktober) Fjällnejlika Lychnis alpina

11 Hierarkisk klassificering Domän: Eukaryoter Rike: Växter Division (Fyla): Fröväxter (gömfröiga) Klass: Eudikotyledoner (äkta tvåhjärtbladiga) Ordning: Dipsacales Familj: Caprifoliaceae Släkte: Linnea Art: Linnea borealis Floristiken

12 Hur använder man floran? Bestämningsnycklar leder steg för steg fram till arten (läs och se. ex. s. 2-4 i Kroken) Huvudnyckel (s. 30) Familjenycklar Släktnycklar Läs noga alternativen och välj det som stämmer bäst överens med karaktärerna på den växt du har Lupp ett måste!!!

13 Hur använder man floran? Floran anger också växtplats, artens normala blomningstid, hur vanlig arten är och var den påträffats (se förkortningar s. 29) Lista över termer finns på s Ex. Silene dioica (s. 253) Fuktig gräsmark, löv och blandskog. Sk-TL ta (Öl. Gtl. r. SV-HS Skåne till Torneå Lappmark tämligen allmän, Öland och Gotland rar(= sällsynt.) SenVår till HögSommar

14 Vilka karaktärer används i bestämningsnycklarna Blomma eller ej, antal ståndare om blomma (huvudnyckeln, Linnés system) Form på blomställning (s ) Blommans form och färg (s. 19) Fruktens utseende (s ) Bladens form och hur de sitter vid stammen (s ) Stam (skott) och rotens form och förgrening(se s. 8-9) Hultbräken Phegopteris connectilis Läs och använd Kroken s.8-s.25!!!!!!!!

15 Se. sidor i Kroken Bladets morfologi

16 Blommans morfologi Se. sidor i Kroken

17 Undersittande hylle Översittande hylle Foder Krona

18 Blomställningar Se. sidor 16 i Kroken

19 Floristik genomgång av några växfamiljer Om du lär dig några vanliga växtfamiljers utseende så blir det enklare att använda floror!

20 Sporbildande kärlväxter Fräken. 1 familj (Equisetacae), 1 släkte (Equisetum) vanlig förr, nu ca. 15 arter i släktet Equisetum sporangier i toppen

21 Sporbildande kärlväxter Lummer, 2 familjer: Lycopodiaceae, Lycopodium (flertalet) Selaginellaceae, Selaginella sporangier i toppen (strobili) el. längs stammen äldsta linjen av kärlväxter

22 Sporbildande kärlväxter Ormbunkar, flera familjer (s ) Stora bladlika skott, Sporangierna på bladskiva, ofta i grupper (sori). Sori ibland på särskilda blad

23 FRÖVÄXTER Nakenfröiga, 700 arter, 3 familjer i Sverige (barrträd mfl.) fröet naket bakom ett fjäll har inga blommor eller frukter Gömfröiga arter, många familjer. fröet gömt inne i en frukt alla växter med blommor och frukter Enhjärtbladiga (monocotyledoner) =gräs, halvgräs, liljor, orkideer Tvåhjärtbladiga(dicotyledoner) =alla andra gömfröiga

24 Nakenfröiga Pinaceae tallväxter barrväxter har ofta kottar, skilda han- och honkottar Honkotte Hankotte Tall Pinus sylvestis Andra nakenfröiga familjer -Cupressaceae, cypressväxter (ex. en.) -Taxaceae, ex. idegran -Cycadaceae, kottepalmer

25 Tvåhjärtbladiga gömfröiga växter Träd, buskar, ris och örter Nygrodda frön har två hjärtblad Blad med fjäderformiga nerver ~94 familjer (vi tar upp 20st) Bok fjädergrenad nervatur Snöbär - buske Blåbär - ris Gulvial - ört

26 Familjer med fria kronblad.och 10 eller färre ståndare Ex. på familjer Polygonaceae Caryophyllaceae Brassicaceae Fabaceae Geraniaceae Violaceae Onagraceae Apiaceae

27 Polygonaceae -slideväxter Stipelslida vid varje led Oftast enkla spiralställda blad Blommor små i knippe eller ax Frukt 2-3 kantig nöt oftast omgiven av hinnlika hylleblad Fjällsyra Oxyria digyna Trampört Polygonum aviculare Gårdsskräppa Rumex longifolius

28 Caryophyllaceae - Nejlikväxter 5-talig symmetrisk blomma Kronblad ofta flikade Stam regelbundet gaffelgrenad ofta tjockare leder Korsvis motsatta blad (oftast) Strandglim Silene uniflora Rödblära Silene dioica Lundarv Stellaria nemoralis Grässtjärnblomma Stellaria graminea

29 Brassicaceae - korsblommiga 4-talig blomma, 6 ståndare: 4 långa 2 korta Blad ofta spiralställda & parflikiga Ofta bladrosett vid marken Frukt = skida Raps Brassica napus Sandtrav Cardaminopsis arenosa Sumpfräne Rorippa palustris Penningört Thlaspi arvense

30 Fabaceae - ärtväxter Örter, buskar, träd Blomma fjärilslik oregelbunden 5-talig, 9 ståndare hopväxta till rör, 1 fri Frukt= balja (ex. Acacia, lupin, ärtor) Blad parbladiga el. fingrade uddblad eller klänge med stipler, Strandvial Lathyrus japonicus

31 Geraniaceae - nävefamiljen 5-talig blomma, 10 ståndare Långnäbbad klyvfrukt Blommor ofta i par (få arter i Vb) Midsommarblomster, blomma och frukt Geranium sylvaticum Blodnäva Geranium sanguineum

32 Violaceae - violer i Sverige ett släkte, Viola 5-talig blomma med sporre, 2 kronblad vanligen uppåt, 5 ståndare tätt samman (ser ut som fjällika bihang) Blad enkla, ofta hjärt el. njulika Frukt kapsel, uppsprickande i tre valv. Kärrviol Viola palustris Styvmorsviol Viola tricolor

33 Onagraceae - dunörtväxter 4-talig blomma, ståndare 2 el. 8 Översittande hylle, rödvioletta-vita blommor Frukt kapsel, frön ibland med hårtofs (få arter i Vb) Mjölkört, blommor och frukter Epilobium angustifolium Amerikansk dunört Epilobium adenocaulon

34 Apiaceae - flockblommiga Blomställning i enkel eller dubbel flock Stjälk ihålig Bladbas ofta slidlikt vidgad Små 5-taliga blommor med litet eller inget foder Frukt klyvfrukt Kryddväxter (ex. dill) Giftiga (Björnloka) Kirskål Aegopodium podagraria Dill Anethum graveolens Fjällkvanne Angelica archangelica

35 Familjer med fria kronblad.och fler än 10 ståndare Exempel på familjer: Rosacaceae Ranuculaceae

36 Rosaceae - rosväxter Träd, buskar, örter (4-) 5-talig blomma 10-många ståndare på ringformat fäste Blad i spiral, ofta tandade och med stipler Frukt nöt, balkapsel, stenfrukt, äpplefrukt Älggräs Filipendula ulmaria Åkerbär Rubus arctica Hägg Prunus padus Vildapel Malus sylvestris

37 Ranuculaceae - ranunkelväxter Örter, sällan buskar (klängande) Varierade blomtyper, ofta 5-talig 10-många ståndare fria (fäster under fruktämnena Blad strödda, ofta flikiga, stipler saknas. Frukt nöt, baljkapsel, sällan ett bär. Många giftiga Fjällsmörblomma Ranunculus nivalis Akleja Aquilegia vulgaris Vitsippa Anemone nemorosa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Revsmörblomma Ranunculus repens

38 Växter med sammanvuxna kronblad Exempel på familjer: Rubiaceae Boraginaceae Lamiacaceae Scrophulariaceae Campanulaceae Asteraceae

39 Rubiaceae- måror Blad enkla 4-8st i krans Små blommor, i knippen eller huvudlika samlingar. vanl. 4-taliga utan tydligt foder Vanligen 4-kantig stjälk Stormåra, stjälk och blad, blommor Galium album Gulmåra Galium verum

40 Boraginaceae - strävbladiga Blad & stjälk oftast strävt håriga Blad strödda, rund stam Blomma oftast radiärsymmetriskt/ svagt zygomorf Blommor i ensidigt skruvknippe 4-delad klyvfrukt, Fjällförgätmigej Myosotis decumbens Gurkört Borago officinalis

41 Scrophulariaceae - Lejongapsväxter 5-flikig krona, 2-läppig eller nästan regelbunden (ibland sporre) Blad strödda, motsatta, el. kranställda Ståndare vanligen 4 (Veronica 2) Frukt 2-rummig kapsel Ögontröst Euphrasia stricta Ärenpris Veronica officinalis Ängsskallra Rhinanthus angustifolius Gulsporre Linaria vulgaris Fingerborgsblomma Digitalis purpurea

42 Lamiaceae - Kransblommiga Foder resp. krona sambladiga (2 läppiga) Stjälk ofta 4-kantig med korsvis motsatta blad Aromatiska (kryddor) Ståndare 4 sällan 2, vanligen 2 korta 2 långa Frukt klyvfrukt med 4 nötlika delfrukter Åkermynta Mentha arvensis Ängssalvia Salvia pratensis Oregano Origanum vulgare

43 Scrophulariaceae-Boraginaceae-Lamiaceae

44 Campanulaceae - klockväxter 5-talig klocklik blomma, 5 ståndare, förenade eller fria Ibland med mjölksaft Frukt ofta kapsel med många frön Få arter i Vb Ängsklocka Campanula patens Liten blåklocka Campanula rotundifolia Notblomster Lobelia dortmanna

45 Ericacae - ljungväxter Flera med sambladig krona, vissa fribladiga fleråriga örter, ris eller buskar Vintergröna blad, läderartade, fjäll- el.barrlika ibland lövfällande 4 el. 5-talig blomma, ofta urnlik. Ögonpyrola Moneses uniflora Blåbär Vaccinium myrtillus Ljung Calluna vulgaris

46 Asteraceae - Korgblommiga Blomställning i huvudlik korg, omgiven av holk med fjäll. sambladiga kronblad av två typer (ibland ena eller andra typen ibland båda) strålblommor (kantblommor) i kanten av korg tratt- eller rörlika diskblommor i mitten av korg Blommans foder ofta ombildat till hår eller fjäderpensel Höstfibbla Prästkrage

47 Asteraceae - Korgblommiga Blomställning i huvudlik korg, omgiven av holk med fjäll. sambladiga kronblad av två typer (ibland ena eller andra typen ibland båda) strålblommor (kantblommor) i kanten av korg tratt- eller rörlika diskblommor i mitten av korg Blommans foder ofta ombildat till hår eller fjäderpensel Höstfibbla Prästkrage

48 Maskros Prästkrage Renfana Blåklint

49 Några tips! 1) Använd all info. som finns i floran + föreläsningsanteckningar 2) Lär dig känna igen vissa växtfamiljer då behöver du inte räkna ståndare. 3) Anteckna i floran 4) Markera familjer i floran ex. med post-it lappar 5) Granska alla karaktärer, t.ex bladform, hårighet, färg, storlek, växtplats etc. 6) Använd lupp!