Studiebrev. Vetenskapliga arbetsmetoder och vetenskapsteori III. 5 poäng

Transkript

1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande Vårdpedagogiska programmet Fördjupningskurs, poäng Distansutbildning, Magistervariant, Halvfart Studiebrev Vetenskapliga arbetsmetoder och vetenskapsteori III 5 poäng HT 2003

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vetenskapsteori... 3 Empirinära metod... 4 Studieuppgifter... 4 Studieuppgift 1 Gruppuppgift... 4 Studieuppgift 2 Uppsats-PM... 6 Schema... 7 Kurslitteratur... 8

3 Inledning Syftet med denna kurs är att du ska få möjlighet att skaffa dig fördjupade kunskaper i kvalitativa forskningstraditioner. Tanken är att dessa fördjupade kunskaper ska fungera som underlag när du väljer teori och metod i ditt examensarbete. Ett av kursens centrala mål är perspektivmedvetenhet, att kunna reflektera kring och problematisera de teoretiska och metodologiska val du som utforskare av verkligheten gör. Vi rör oss därför mellan vetenskapsteoretiska resonemang kring det kvalitativa paradigmet och fördjupade intrång i det som kallas empirinära metoder. 3 Vetenskapsteori Den vetenskapsteoretiska delen av kursen kommer att beröra klassiska vetenskapsteoretiska frågor som handlar om vad det är man skapar vetande om när man vetenskapar, på vilket sätt man kommer fram till detta vetande och vilka kriterier som ska uppfyllas för att andra ska anse detta vetande vara belagt. Tyngdpunkten kommer här att utgöras av reflektioner kring den kvalitativa ansatsens förutsättningar och möjligheter. Som en introduktion behandlas distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ ansats ingående. Behandlingen av detta mynnar ut i ett klargörande men samtidigt ett problematiserande av på vilket sätt dessa båda ansatser kan betraktas som komplementära. Bl a kommer det att hävdas att det är forskarens intresse vilken typ av kunskap som man tycker är intressant, vilka frågor man vill ha svar på - som styr valet av forskningsansats.. Utifrån detta synsätt kan man säga att forskaren väljer vad. Här kommer vi bl a in på genusaspekten i vetenskapandet. En annan fråga som handlar om vad är frågan om huruvida det man vet är en återspegling av verkligheten därute eller om det är frågan om en konstruktion utan nödvändig motsvarighet i verkligheten. Denna fråga handlar dels om slaget mellan empirismen och rationalismen. Men den handlar också om svaret på frågor som Går solen ned i väster eller.? Att solen går upp och ned kan man tala om som en fenomenologisk sanning, som upplevd sanning. Det är däremot objektivt inte sant att solen skulle gå upp och ned. I kursen tas upp flera andra perspektiv på sanning. En central fråga i resonemanget kring sanning i samband med kvalitativ forskningsansats är frågan om objektivism och relativism. Om vi bestämmer oss för att det är människans upplevelse som ska betraktas som varande sant, vilka objektiva kriterier för sanning har vi då? Blir allt därmed relativt, upp till var och en? Dessa frågor kommer också att beröras. Ett sätt att hantera problemet med relativism/objektivism är att reflektera kring den kvalitativa ansatsens motsvarighet till det som inom kvantitativ/positivistisk tradition

4 benämns reliabilitet och validitet. Även kvalitativa studier behöver ju kunna visa att det man funnit och de metoder man använt är vederhäftiga, är att lita på. Men inom kvalitativa ansatser har man utarbetat andra koncept och andra begrepp för att säkerställa forskningens kvalitet. Den vetenskapsteoretiska reflektionen i kursen kommer att avslutas med ett resonemang kring dessa kriterier för vetandet. 4 Empirinära metod I syfte att fokusera och problematisera relationen mellan teori och empiri i forskningssammanhang kommer kursens metoddel att handla om det som kallas empirinära metod. Empirinära metod inom kvalitativ forskningsansats bemödar sig om att gå upptäcktens väg, bemödar sig om att utforska verkligheten på ett så förutsättningslöst sätt att man ser nya saker i den kultur man studerar. Men även om man här avvisar den bevisets väg som man menar lätt innebär empirilös spekulation så hänger man sig inte heller i empirinära metod åt sådan teorilös empirism som positivismen. Poängen ligger istället i att vara känslig för såväl empiri som för teori och att låta empiri och teori befrukta varanda i forskningsprocessen. Empirinära metod ställer därmed stora krav på forskarens teoretiska och empiriska känslighet, medvetenhet och kreativitet, inte minst vad gäller närhet och distans till både empiri och teori. De två empirinära metoder som tas upp under kursen är Grounded Theory / Grundad Teori och etnografi. Grundad teori är en forskningsansats som passar bra att använda för att börja utforska relativt lite beforskade områden. Den har bl a använts för att börja teoretisera kring, börja sätta ord på omvårdnadsfältet och det pedagogiska fältet. Etnografi betyder beskriva kultur. Denna forskningsansats används för att beskriva såväl främmande som bekanta kulturer. Här blir tekniken att kunna främmandegöra det bekanta och/eller bekantagöra det främmande central. Studieuppgifter Kursen innehåller två studieuppgifter en gruppuppgift och en individuell uppgift. Båda uppgifterna framställs skriftligt och följs upp muntligt. Studieuppgift 1 Gruppuppgift Den första uppgiften syftar till att bereda möjlighet till en fördjupad reflektion och problematisering av empirins förhållande till teori. Som verktyg använder

5 vi här litteraturen på så sätt att vi betraktar metodlitteraturens 1 beskrivning av etnografi/grundad teori dess vetenskapsteoretiska grundvalar liksom dess metodologiska ställningstaganden i ljuset av det resonemang som förs i den vetenskapsteoretiska kurslitteraturen 2. Uppgiften är en gruppuppgift och den är såväl skriftlig som muntlig. Gruppen väljer att koncentrera sig antingen på grundad teori eller på etnografi. Varje gruppmedlem läser förutom Alvessons & Sköldbergs 3 beskrivning av grundad teori/etnografi någon av de valbara böcker i grundad teori/etnografi som finns upptagna i literturlistan. Den skriftliga uppgiften består nu i att ställa metodbeskrivningen mot det vetenskapsteoretiska resonemang som förs i Alvesson & Sköldberg 4 och i Starrin & Svensson 5. Uppgiften går ut på att i skrift reflektera kring grundad teoris/etnografins vetenskapsteoretiska och metodologiska ställningstaganden utifrån förslagsvis (några av) följande aspekter Kvantitativ/Kvalitativ Kunskapsrealism/Konstruktivism Sanningsteori Empiri/Teori Induktion/Abduktion/Deduktion Objektivism/Relativism Texten läggs in på LearnLoop. Alla grupper läser allas arbete. En grupp får dock i uppgift att ge respons på textens form - dvs struktur, stringens, röd tråd, konsistens och liknande i ett arbete. Syftet med denna respons är att utveckla medvetenheten kring texters (t ex forsknings-pm s) form. Den muntliga uppföljningen innebär sedan att ni redovisar varandras arbeten En annan grupp än den som kommenterat textens form - kommer här att få i uppgift att först kort ( 5-10 minuter) redogöra för ett arbete (annat än sitt eget alltså).. Därefter ska den redovisande gruppen leda en diskussion kring några punkter som är möjliga att problematisera i arbetet. Att problematisera innebär här att fortsätta det resonemang som förts i texten, att föra det ett steg till genom att t ex lyfta fram konsekvenser eller kanske inkonsekvenser - av textens innehåll. ( Att problematisera innebär här inte att lyfta fram det som t ex är otydligt, det har den första responsgruppen i uppgift att göra.) Syftet med 1 dvs Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj 1994, kap 3 samt den litteratur som är upptagen som valbar i litteraturlistan. 2..dvs Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj1994, kap 1 och 2 samt Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar 1994, kap 1,2,6 och 7 3 ibid kap 3 4 ibid 5 ibid 5

6 det här upplägget är bl a att fokusera frågan om på vilket sätt man kan säga att man äger en text, frågan om vem som författar innehållet i en text; författarna eller läsaren.. 6 Studieuppgift 2 Uppsats-PM Den andra uppgiften i denna kurs är en skriftlig individuell uppgift som granskas och diskuteras i grupp. Den består i att författa ett forsknings-pm för din C-uppsats. Ett PM skall klargöra vad man planerar att studera, varför man menar att detta måste studeras liksom hur man planerar att studera detta.. Eftersom detta är en metod- och teori-kurs så ska tyngdpunkten i den här kursens PM utgöras av en beskrivning av vilka vetenskapsteoretiska grunder och metodologiska ställningstaganden som studien kommer att företas utifrån. I metodhänseende är det också relevant att klargöra på vilket sätt - utifrån den metod du väljer resultatet av studien ska/kan komma att redovisas. Utöver detta ska PM et innehålla Inledning/Bakgrund och Syfte. Omfattningen torde kunna bli ca 6-7 sidor där ca 4-5 sidor ägnas åt teori, metod och resultat. Vid uppföljningen får du kommentarer från dels läraren och dels från några critical friends. PM et läggs in på LearnLoop. Varje PM läses av ca 3 critical Friends. Vid uppföljning ventileras först PM et i denna lilla grupp. Därefter träffas alla i storgrupp och du får då tillfälle att själv välja vad i ditt PM som du specifikt vill ta upp till diskussion.

7 7 Schema Tid Innehåll Plats Måndag 8 sept Introduktion Vetenskapsteori Empirinära metod Z 432 Måndag 29 sept Måndag 6 okt Måndag 20 okt Tisdag 28 okt Inlämning gruppuppgift Uppföljande seminarium PM Mer om sanning och kvalitetskriterier Inlämning av uppsats-pm Uppföljning av uppsats-pm Z 432 (fm) O 303 (em) Z 311

8 8 Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Kap 1-3. Lund: Studentlitteratur. (110 sid). Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Kap 1,2,6 & 7. Lund: Studentlitteratur. (135 sid). Valbar litteratur ; en av följande väljs Guvå, Gunilla (2003). Grundad teori. Ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber. (111 sid). Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul (1995). Ethnography. Principles in Practice. (2 ed). London: Routledge. (323 pp). Hartman, Jan (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. (120 sid). Fetterman, David M (1989). Ethnography. Step by Step. London: SAGE. (156 pp). Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (160 sid). Pilhammar Andersson, Ewa (1996). Etnografi i det vårdpedagogiska fältet. En jakt efter ledtrådar. Lund: Studentlitteratur. (122 sid). Starrin, Bengt (1991). Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. (131 sid). Referenslitteratur Atkinson, Paul (ed) (2001). Handbook of Ethnography. London: SAGE. (507 pp).

9 9 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. (2 uppl). Malmö: Glerup. (180 sid). Glaser, Barney G (2001). The Grounded Theory perspective: conceptualization contrasted with description. Mill Valley, California: socialogy Press, cop. (232 pp). Strauss, Anselm & Corbin, Juliet (1990). Basics of Qualitative Research. Grounded Theory Procedures and Techniques. London : SAGE. (267 pp). Dessutom tillkommer ca 500 sid valfri litteratur för PM