Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län

Transkript

1 Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län en beskrivning av Salutsatsningens arbete samt en delstudie om gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet Health initiative Salut s efforts to improve child and adolescent health in Västerbotten - A description of Salut s initiative work, and a substudy of high school students' eating habits and physical activity Malin Jansson & Zara Isaksson Student Vt 2012 Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180 hp

2

3 Sammanfattning Bakgrund Övervikt och fetma har ökat i Sverige vilket ökar risken för vällevnadssjukdomar. Förbyggande insatser är därför viktiga och i Västerbottens län finns hälsosatsningen Salut som arbetar med att främja hälsa hos barn och ungdomar. Målet är att uppnå trygga och goda uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet. Syfte Att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och ungdomars hälsa i Västerbottens län, samt analysera Saluts data om kostvanor och fysisk aktivitet hos gymnasieelever i årskurs 1 i Umeå kommun. Metod Under hösten 2011 svarade 417 elever på ett hälsoformulär. Data som rörde kostvanor och fysisk aktivitet bearbetades och analyserades med Chi-två test och Fisher s exact Test. En semikvalitativ intervju gjordes med processledaren för Salut. Intervjun spelades in med mp3 spelare och transkriberades, varefter relevant innehåll sammanfattades. Resultat Salutsatsningen har sammanställt kriterier för en hälsofrämjande skola och ger exempel på åtgärder. Skolorna får sedan själva jobba med att uppnå dessa kriterier. Resultatet från hälsoformuläret visade att de som åt frukost oftare var fysiskt aktiva (p=0,002), oftare åt frukt (p=0,001) och grönsaker (p=0,016) samt spenderade mindre tid framför teven, datorn och med mobilen (p <0,001). Fler flickor än pojkar åt dagligen frukt och grönsaker (p=0,001) medan pojkarna oftare drack sötad dryck (p <0,001). De flesta elever deltog alltid i skolidrotten (85 %, n=354) men eleverna med övervikt/fetma deltog oftare i skolidrotten (p=0,014) än övriga. Fler pojkar än flickor var fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (p=0,042). Slutsats Goda frukostvanor var associerade med andra hälsosamma vanor. Studien tyder på bättre kostvanor hos flickorna medan pojkarna oftare var fysiskt aktiva. Därför borde hälsofrämjande arbete, t.ex. inom Salutsatsningen inriktas på att förbättra pojkars kostvanor och öka flickors fysiska aktivitet.

4 Abstract Background Overweight and obesity has increased, which makes a risk for non-communicable diseases. Preventative intervention is therefore important and in Västerbotten the health initiative Salut works with children and adolescents health. The goal is to achieve safe and healthy conditions for the children when they grow up, healthy eating habits and increased physical activity. Objective The aim of this study was to describe the health initiative Salut s work and analyze Salut s data on eating habits and physical activity among high school students in first grade in Umeå. Methods During the fall of 2011, 417 students answered questions about their health. Data relating to the students eating habits and physical activity were processed and analyzed using Chi-square test and Fisher's exact test. A semi-qualitative interview was done with the manager for Salut. The interview was recorded with an MP3-player and transcribed, afterwards the relevant content were summarized. Results Salut has put together criteria for a healthy school and gives examples on how the school can take actions to become a health promoting school. The schools are then free to do whatever they want to achieve these criteria. The results of the health questionnaire showed that those who ate breakfast were more often physically active (p = 0.002), more often ate fruit (p = 0.001) and vegetables (p = 0.016) and spent less time watching TV, computer and mobile (p <0.001). More girls than boys ate fruit and vegetables daily (p = 0.001), while boys more often drank sweetened beverages (p <0.001). Most students always participated in school sports (85%, n = 354) but students who were overweight / obese participated more frequently in physical education (p=0.014) than the others. More boys than girls were physically active more than four times a week (p = 0.042). Conclusion Healthy breakfast habits were associated with other healthy habits. The study indicates that the girls had healthier eating habits than the boys, while boys were more often physically active. Therefore, health promotion, such as Salut should focus on improving boys eating habits and increase girls physical activity.

5 Innehåll 1 BAKGRUND Hälsoarbete i skolan Salutsatsningen SYFTE METOD Salutsatsningens datainsamling Databearbetning och analys av hälsoformuläret Intervju RESULTAT Beskrivning av Salutsatsningen Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet BMI Måltidsordning Frukt och grönsakskonsumtion Intag av sötad dryck Fysisk aktivitet Salutsatsningens reflexioner och förslag till åtgärder DISKUSSION Måltidsordning Frukt och grönsakskonsumtion Fysisk aktivitet Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar Metodkritik SLUTSATS FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE TACK REFERENSER Bilaga 1. Hälsofrågor i Gymnasiet Bilaga 2. Intervjufrågor

6

7 1 BAKGRUND 1.1 Hälsoarbete i skolan I Sverige har övervikt och fetma ökat och idag lider cirka hälften av alla vuxna och var femte barn av detta (1,2). Det ökar risken för långsiktiga konsekvenser som t.ex. diabetes typ II och hjärtkärlsjukdomar (2). Förebyggande insatser är viktigt då det är lättare att förebygga än att gå ner i vikt när man redan blivit överviktig (1). Blir man överviktig när man är barn är det stor risk att man behåller den övervikten även som vuxen (3). En viktig arena för hälsofrämjande arbete är därför skolan (4). World Health Organisation lanserade tanken om hälsofrämjande skolor på 1980-talet och 1992 skapade de tillsammans med EU och Europarådet, European Network of Health Promoting School (ENHPS). ENHPS arbetar med att få in hälsoarbete i undervisningen och läroplanerna för att på så sätt kunna uppnå en sundare livsstil hos eleverna och lärarna. I Sverige tog man till sig detta och under folkhälsoinstitutets ansvar börjande man med att utse elva pilotskolor mellan åren som sedan utvärderades. Resultaten gav en djupare insikt i hur man kan arbeta vidare med hälsofrämjande skolor i Sverige. Skolverket delade upp hälsoarbetet i tre olika nivåer för att kunna gruppera insatser av olika karaktär (5). Den första nivån, främjande, innebär att man skapar en skola där alla elever ska kunna trivas, växa och utvecklas. Den andra nivån, förebyggande, innebär att skolan ska uppmärksamma den eller de elever som verkar vara extra utsatta för ohälsa. Den tredje nivån, åtgärdande, handlar om att man akut ska behandla den elev som har ohälsa och stötta denne så mycket som situationen kräver. Från och med juni 2010 ingår det i skollagen att det ska finnas en elevhälsa på skolorna (6). Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Regeringen avsätter varje år flera miljoner till elevhälsan som bland annat går till utbildning av personal som på olika nivåer jobbar med skolmaten, skolidrotten, hem och konsumentkunskapen samt informationskampanjer om vad näringsriktig skolmat är (7). 1.2 Salutsatsningen Salutsatsningen är ett folkhälsoarbete som startade som en del av landstinget Västerbottens vision om att ha världens friskaste befolkning år 2020 (8). Det är en hälsosatsning för barn och ungdomar där man jobbar med att stödja barnen och deras föräldrar (9). Den är uppdelad i sju moduler som baseras på barnens olika åldrar (Figur 1) och vid varje modul prioriteras de insatser som är mest relevanta. Salut strävar efter en god hälsa vilket innefattar både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Målen med Salutsatsningen har satts upp utifrån de nationella folkhälsomålen och innebär trygga och goda uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet. Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul 7 Det ofödda barnet 0-18mån 1-5 år 6-9 år år år år Figur 1. De olika åldersmodulerna i Salutsatsningen. 5

8 2 SYFTE Syftet med denna studie var att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och ungdomars hälsa i Västerbottens län. Ytterligare ett syfte var att analysera redan befintlig data från Salut gällande gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet, med fokus på intaget av sötade drycker, frukt- och grönsakskonsumtion, måltidsordningen samt fysisk aktivitet på skolan och fritiden, i relation till elevernas kön och Body Mass Index (BMI). 3 METOD 3.1 Salutsatsningens datainsamling I Umeå kommun finns det 18 gymnasieskolor och under hösten 2011 delade skolsköterskorna ut ett hälsoformulär (Bilaga 1) till elever i årskurs 1 på två av skolorna. Totalt går det 968 elever i årskurs 1 på dessa två skolor. Hälsoformuläret bestod av 27 frågor. De delades ut i klassrummen till 450 elever som fick svara på frågor som rörde deras fysiska och psykiska hälsa, kroppsutveckling, kostvanor, fysisk aktivitet, skolmiljö, tobak, alkohol och narkotika. Frågorna diskuterades sedan med skolsköterskan och svaren registrerades i en databas. Eleverna angav sin vikt och längd och skolsköterskorna räknade ut BMI ( ) enligt formeln: BMI: ä ( ). Deltagandet var frivilligt och det externa bortfallet utgjordes av 33 elever (8 %). Totalt ingick det 417 elever i studien. Att använda sig av ett frågeformulär är en enkel metod för att få information från ett stort antal elever och samtalet med skolsköterskan minimerade risken för att eleverna skulle missförstå frågorna. 3.2 Databearbetning och analys av hälsoformuläret Databearbetning och analys genomfördes vid Umeå universitet mellan v år Av etiska skäl var elevernas personnummer och namn borttagna i den datafil som användes vid databearbetning och analys. Eftersom att denna uppsats fokuserar på kostvanor och fysisk aktivitet valdes sex frågor gällande detta ut från formuläret för att sammanställas och bearbetas i SPSS v20. Tre av frågorna gällde måltidsordning, intag av frukt och grönsaker samt intag av sötad dryck. De tre resterande frågorna rörde elevernas fysiska aktivitet. Även elevernas BMI och kön fördes in i SPSS. På frågorna om elevernas frukt- och grönsakskonsumtion var det interna bortfallet 26 respektive 27 svar och på frågan om frukostvanor saknades ett svar. BMI saknades på elva elever. Dessa formulär förkastades dock inte utan de frågor som var besvarade analyserades. Eventuella samband mellan kostvanor och fysisk aktivitet i relation till kön och BMI analyserades med Chi-två test och signifikansnivån sattes till p < 0,05. Där Chi-två test inte var möjligt användes Fisher s exact Test. Detta var vid analys av eventuella samband mellan BMI och måltidsordning samt BMI och deltagande i idrottslektioner. Vid de statistiska analyserna delades svarsalternativen upp i två grupper (Tabell 1). 6

9 Tabell 1. Dikotom indelning av variabler i enkäten. Frågor angående: Grupp ett Grupp två BMI <25 >25 Sötade drycker Aldrig - två dagar i veckan Tre - sju dagar i veckan Fruktkonsumtion Flera gånger per dag - en gång per dag Några gånger i veckan - aldrig Grönsakskonsumtion Flera gånger per dag - en gång per dag Några gånger i veckan - aldrig Frukost Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Lunch Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Middag Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Fysiskt aktiv på fritiden Tre - sju dagar i veckan Två gånger i veckan - aldrig Idrottslektioner Alltid Varannan gång - aldrig 3.3 Intervju Hur Salutsatsningen arbetat med att förbättra barns och ungdomars hälsa undersöktes genom en semistrukturerad intervju (Bilaga 2) med Magdalena Sundqvist, processledare för Salutsatsningen. Magdalena informerades om att deltagandet var frivilligt och hon godkände att hennes namn används i denna uppsats. En semistrukturerad intervju ger möjlighet till utvecklade svar vilket bidrar till en utförlig beskrivning av Salutsatsningen. Resultatet från hälsoformuläret användes som underlag för frågor angående vad Magdalena ansåg om resultatet, varför hon tror att resultatet blev som det blev samt vad nästa steg i Salutsatsningen är. Intervjun spelades in med en mp3-spelare för att sedan transkriberas. Innehåll relevant för syftet extraherades och sammanfattades. 4 RESULTAT 4.1 Beskrivning av Salutsatsningen Salutsatsningen är ett förbättringsarbete som startade år Enligt Magdalena Sundquist var anledningen till att Salutsatsningen startade att man mellan år 2000 och 2004 hade sett en tendens till ökning av karies hos barn och ungdomar samt att en oroväckande andel barn led av övervikt och fetma. Politikerna i Västerbotten beslutade därför att inleda ett samarbete mellan folktandvården och primärvården. FoUU-staben, landstingets enhet för folkhälsa, blev inkopplad och där arbetar Magdalena. För att lyckas med en hållbar förändring beslutade man att sätta in resurser så tidigt som möjligt. Salutsatsningen valde att börja arbeta med de blivande föräldrarna eftersom att det är en tid i livet då man är villig att göra positiva förändringar. Man valde att fokusera på tre av de folkhälsopolitiska målen: goda matvanor, ökad fysisk aktivitet samt trygga och goda uppväxt villkor. De som arbetar med Salutsatsningen har tillsammans en bred kompetens och innefattar en sjukgymnast, kostekonom, psykolog, hälsopedagog, barntandläkare, barnläkare, BVC-sköterska, barnmorska och två memeologer (en enhet inom landstinget som jobbar med förbättringskunskap). Som tidigare nämnts delades barndomen upp i sju åldersmoduler för att på bästa sätt rikta arbetet. Man började jobba aktivt med de blivande föräldrarna och fortsatte sedan med de nyfödda barnen och har 7

10 systemiskt arbetat med de övriga åldersmodulerna. I de två första åldersmodulerna, det väntade och det nyfödda barnet, samarbetar man med mödravårdcentralen, barnavårdcentralen, folktandvården, öppna förskolan och socialtjänsten. År 2004 började man jobba med fyra pilotområden för att förbättra barnens hälsa i förskolan upp till högstadiet. Varje åldersmodul, förskola, lågstadium, mellanstadium och högstadium fick utveckla konceptet hälsofrämjande skola genom att delta i lärande seminarium under två år. Under dessa lärande seminarier, där elever och lärare från pilotskolorna deltog, kom man fram till olika kriterier för att nå trygga och goda uppväxt villkor, goda matvanor, rörelsevanor, munhälsa, en tobaks- och drogfri uppväxt samt en uppväxt i frånvaro av alkohol. Salut kunde därefter sammanställa totalt ca 65 kriterier samt förslag på åtgärder för att nå en hälsofrämjande skola. 4.2 Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet BMI Totalt var det 229 flickor och 188 pojkar som svarade på hälsoformuläret. Bland pojkarna var det fler som led av övervikt och fetma än bland flickorna (p=0,005; Tabell 2). Tabell 2. BMI hos flickor och pojkar på gymnasiet i årskurs 1, Umeå kommun hösten Data presenteras som procent (antal). BMI < 25 BMI > 25 BMI > 30 Flickor (220) 85 (187) 14 (30) 1 (3) Pojkar (186) 74 (137) 21 (40) 5 (9) Måltidsordning Majoriteten av eleverna åt frukost varje skoldag (Figur 2). Andelen skiljde sig inte mellan underviktiga/normalviktiga elever och elever med övervikt/fetma (p=0,923), inte heller mellan könen (p=0,827). Däremot såg man att de elever som åt frukost varje skoldag oftare åt frukt (p=0,001) och grönsaker (p=0,016; Figur 3), oftare ägnade sig åt fysisk aktivitet (p=0,002) och spenderade mindre tid framför teven, datorn och med mobilen (p<0,001). De drack även sötad dryck mer sällan (p=0,041). Över 80 % av eleverna åt av lunchen varje skoldag och majoriteten av eleverna åt även middag varje skoldag (Figur 2). Det fanns ingen signifikant skillnad beträffande intag av dessa måltider mellan könen (frukost p=0,614, lunch p=0,430, middag p=0,630). Inte heller kunde man se någon skillnad mellan intag av lunch (p=0,779) och middag (p=0,273) relaterat till BMI. Antal Varje skoldag Tre till fyra skoldagar i veckan En till två skoldagar i veckan Aldrig Äter frukost Äter lunch Äter middag Figur 2. Måltidsordning hos elever (n=417) i gymnasieklass 1 i Umeå kommun, hösten

11 Figur 3. Skillnader mellan elever i gymnasieklass årskurs 1 som äter frukost varje skoldag (n=284) jämfört med elever som inte äter frukost varje skoldag (n=131) i Umeå kommun, hösten Frukt och grönsakskonsumtion De flesta elever åt frukt några gånger per vecka (n=172) medan de åt grönsaker en gång per dag (n=145). Fler flickor än pojkar åt frukt och grönsaker dagligen (p=0,001; Figur 4). Frukt och grönsaksintaget var inte relaterat till BMI (p=0,543). De elever som åt frukt och grönsaker varje dag drack sötad dryck mer sällan (p<0,001), motionerade oftare (p=0,001) och spenderade mindre tid framför teven, datorn och mobilen (p=0,001) än de elever som inte åt frukt och grönsaker varje dag (Figur 5). 9

12 Figur 4. Frukt- och grönsakskonsumtionen hos flickor (n=229) och pojkar (n=188) i årskurs 1 på gymnasiet, Umeå kommun hösten Figur 5. Frukt och grönsaksintag relaterat till intaget av sötade drycker, motion och skärmtid hos gymnasieelever i årskurs 1, Umeå kommun hösten 2011 (n=390) Intag av sötad dryck Majoriteten (n=208) av eleverna drack sötad dryck en till två dagar i veckan. Pojkarna drack sötad dryck oftare än flickorna (p<0,001) men intaget var inte relaterat till elevernas BMI (p=0,704). De som drack sötad dryck mer än två gånger i veckan (n=143) rörde sig inte lika ofta på sin fritid som övriga elever (p=0,008). De deltog inte heller lika ofta i skolidrotten (p=0,003) och satt mer framför teven, datorn eller med mobilen (p<0,001). 10

13 4.2.5 Fysisk aktivitet De flesta elever (85 %, n=354) deltog alltid i skolidrotten och deltagandet var vanligare bland elever med övervikt/fetma än bland normalviktiga/underviktiga (p=0,014). Deltagandet var inte relaterat till elevernas kön (p=0,717). De som alltid deltog i idrotten åt frukost oftare än de elever som inte alltid deltog (p<0,001). Det var totalt elva elever som sällan eller aldrig deltog, majoriteten av dessa var normalviktiga och uppgav att de på sin fritid motionerade högst två gånger i veckan och satt med mobilen, framför teven eller datorn minst tre timmar per dag. Ungefär lika många elever ägnade sig åt fysisk aktivitet en till två gånger i veckan (31 %, n=130) som tre till fyra gånger i veckan (32 %, n= 132). Det fanns ingen skillnad mellan könen när det gällde fysisk aktivitet mindre än tre gånger i veckan (p=0,827). Däremot var fler pojkar än flickor fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (p=0,042). Inget samband mellan BMI och fysisk aktivitet fanns (p=0,624). Större delen av eleverna (48 %, n=203) satt med mobilen, framför teven eller datorn 3-4 timmar per dag medan 8 % (n=33) av eleverna satt där mer än 6 timmar. Varken BMI (p= 0,067) eller kön (p=0,806) var relaterat till hur mycket tid eleverna spenderade på detta Salutsatsningens reflexioner och förslag till åtgärder Magdalena ansåg att resultatet från hälsoformuläret var intressant och att det var oroväckande att man redan i denna ålder ser negativa samband mellan kostvanor och låg fysisk aktivitet. Hon tror att den låga frukt och grönsakskonsumtionen bland ungdomar har ett samband med vuxnas matvanor. Enligt Magdalena ser man ett samband hos vuxna med låg utbildningsnivå och låg fruktoch grönsakskonsumtion. Hon menar att matkulturen i Västerbotten inte är rik på frukt och grönsaker. På sina föreläsningar brukar hon be åhörarna nämna en norrländsk maträtt som innehåller grönsaker (förutom köttsoppa) och det är svårt för deltagarna att komma på någon. Magdalena: Frukt och grönt är man ju grymt dålig på här uppe. Det hör ju inte till våran kultur, Det har ju knappt vuxit äppelträd. Magdalena: Säger man palt och broccoli då skrattar folk Palt och grönsaker hör inte ihop. Ett av de utarbetade kriterierna för högstadiet är att uppmuntra elever att äta mer frukt och grönsaker, vilket även skulle kunna användas på gymnasieskolor. Förslag på åtgärder som Salut tagit fram är t.ex. att schemalägga fruktstund och att låta barnen ta sallad före maten. I en av kommunerna har man tagit till sig detta och serverar nu frukt som mellanmål tre dagar i veckan. Andra kriterier är t.ex. att skollunchen ska uppfylla barnens behov av energi och näring, att det ska finnas minst två rätter och ett vegetariskt alternativ, sittplatser till alla och att eleverna upplever att de alltid kan äta sig mätta på skollunchen. För att öka den fysiska aktiviteten hos gymnasieelever tror Magdalena att det är viktigt att ha en aktiv skolidrottsförening, samarbete med lokala idrottsföreningar och uppmuntra eleverna till mer fysisk aktivitet efter skolan. År 2010 erbjöds kommuner i Västerbotten att vara med i Salut. Man jobbar aktivt med varje deltagande kommun i två år. År 2011 startade man pilotfasen för gymnasieskolan. Målet är att kunna utforma kriterier och åtgärder precis som man gjort för de yngre åldrarna. Resultatet från denna studie kommer att vidarerapporteras till de berörda kommunerna och användas i Salutsatsningens föreläsningar. Magdalena säger även att de ska se över frukt och grönsaksfrågorna i formuläret p.g.a. det stora bortfallet på dessa frågor. 11

14 5 DISKUSSION 5.1 Måltidsordning Livsmedelsverket rekommenderar en jämn måltidsordning med frukost, lunch och middag samt något mellanmål (10). De flesta elever i vår studie åt både frukost, lunch och middag. En del studier har visat på ett samband mellan måltidsordning och BMI (11,12,13). I en amerikansk tvärsnittsstudie kunde man dock inte påvisa detta (14) och inte heller i vår studie. Däremot var goda frukostvanor relaterat till andra gynnsamma vanor vad gäller kost och fysisk aktivitet. Anledningen till att de elever som åt frukost regelbundet var mer aktiva skulle kunna bero på att de får i sig energi och därför orkar mer. Att det även åt mer frukt och grönsaker kan vara för att både frukostintag och hög konsumtion av frukt och grönsaker anses som goda vanor. Dock framgår det inte vad som är orsak och vad som är verkan d.v.s. om det är frukosten som ger andra goda vanor eller om det är andra vanor som ger goda frukostvanor. Tidigare studier tyder på att intag av frukost hos barn och ungdomar för med sig flera positiva effekter som t.ex. ökad koncentrationsnivå (15), ökat minne och bättre humör (16). Frukost verkar även öka kalcium och fiberintaget (17). Detta hade varit intressant att undersöka men hälsoformuläret innefattade inte denna typ av frågor. Enligt Tanaka et al. (18) finns det ett samband mellan att inte äta frukost och trötthet under studierna. Denna trötthet skulle kunna vara en anledning till att de som inte åt frukost varje skoldag oftare drack sötade drycker eftersom att det ger snabb energi och man kan känna sig piggare för en stund. Information om vilken tid på dygnet eleverna intog sötade drycker framgår dock inte. Det kan finnas många anledningar till varför man inte äter frukost, t.ex. att man hellre sover längre, man är inte hungrig, man är stressad eller att det inte finns någon mat hemma. För att få fler elever att äta frukost skulle man kunna införa gemensam frukost i skolan. Vidare skulle man kunna utbilda eleverna i varför det är viktigt att äta frukost och hur en bra frukost kan se ut. Majoriteten av eleverna i denna studie åt skollunch varje dag medan en tidigare svensk studie visade att endast 50 % av tonårseleverna åt skollunch (19). Faktorer som skulle kunnat bidra till att så många i vår studie åt lunch kan ha varit att den smakade gott och var vällagad. Även sociala faktorer skulle kunna vara en anledning till att många elever åt lunch, ju fler som äter lunch desto fler vill vara med i det sociala umgänget och äta. Eleverna kanske även hade gott om tid att sitta i lugn och ro och äta. Faktorer till att man däremot inte äter skollunch varje dag skulle kunna vara att man inte tycker om all mat som serveras, att man slutar skolan före lunchen eller har håltimma och kanske då äter hemma eller någon annanstans. Att de flesta elever åt middag kan bero på att de fortfarande bor hemma hos föräldrarna och att de kanske då har en gemensam middag på kvällen. I hemmet kan eleverna även styra valet av mat vilket kan ha bidragit till detta. 5.2 Frukt och grönsakskonsumtion Ett högt intag av frukt och grönsaker samt en regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga övervikt och fetma hos barn (20). Dock minskar konsumtionen av frukt och grönsaker hos skolungdomar i Sverige (7). Statens folkhälsoinstitut undersökte hälsovanor bland skolbarn och såg då att flickor åt mer frukt och grönsaker än med pojkar. Majoriteten av eleverna åt grönsaker minst en gång per dag medan 40 % av eleverna åt frukt varje dag. I vår studie åt eleverna frukt och grönsaker betydligt mer sällan. Detta skulle kunna bero på att de inte räknade med de grönsaker som de får i sig via maträtter utan de kanske bara tänker på grönsaker som sallad till maten. Men däremot kunde man även här se att flickorna åt mer frukt och grönsaker än pojkarna. Varför flickor konsumerar mer frukt och grönsaker kan bero på att de är mer medvetna om de positiva effekterna som detta för med sig. Flickorna kan också ha en högre press på sig att passa in i ett smalt kroppsideal vilket skulle kunna påverka deras intag. Det stora bortfallet på frågorna om frukt och grönsaker kan bero på att man t.ex. inte vet vad som räknas som grönsaker och frukt. Det kan även vara så att man äter det väldigt sällan men man vet att man borde äta 12

15 det oftare och väljer därför att inte svara. Hade dessa elever svarat på frågorna hade vårt resultat kanske blivit annorlunda. Enligt livsmedelsverkets rekommendation gällande frukt och grönsaker ska vuxna och barn över tio år få i sig minst 500 gram per dag. I denna studie är det svårt att dra några slutsatser angående frukt och grönsaksintag hos eleverna i relation till rekommendationen, då de endast svarat på hur ofta de ätit och inte hur stora mängder. Det optimala hade varit att eleverna fått ange mängd och sort, då det är stor skillnad på näringsinnehållet. Dock hade det då krävts ett mer omfattande frågeformulär vilket i sin tur hade kunnat påverka svarsfrekvensen. Enligt livsmedelsverket visar studier att de barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter (21). Resultatet från vår studie skulle kunna styrka detta då de som åt frukt och grönsaker minst en gång per dag inte drack sötad dryck lika ofta som resten av eleverna. Pojkarna drack dock sötad dryck oftare än flickorna vilket stämmer överens med en undersökning som tidigare gjorts på skolungdomar i Sverige (8). Om vår teori stämmer om flickors kroppsideal och att de är mer hälsomedvetna skulle detta kunna vara en anledning till även denna skillnad. Grunden för kostvanor läggs i tidig ålder och de barn som äter mycket frukt och grönsaker har ofta kvar dessa vanor även i vuxen ålder (15). Därför är det viktigt att arbeta med att öka barnens frukt och grönsaksintag för att få en förändring hos befolkningen i längden. För att göra detta skulle man kunna servera en större variation av grönsaker till skollunchen, både kalla och varma, samt servera frukt efter lunchen. Vidare bör man ta reda på vilka grönsaker som är populära bland eleverna så att man kan servera sådant som faktiskt äts upp. Sälja frukt till ett billigt pris i skolcafeterian och minska eller ta bort utbudet av söta och näringstäta produkter skulle också kunna öka konsumtionen. För att öka kunskapen om bra mat och dess hälsovinster skulle man kunna utbilda elever och föräldrar i näringslära. 5.3 Fysisk aktivitet Fler pojkar än flickor var överviktiga vilket stämmer överens med statistik på Sveriges befolkning som visar att män lider av övervikt i större utsträckning än kvinnor (1). I dagens samhälle ställs det mindre krav på fysisk aktivitet vilket leder till att barn och ungdomar blir mer och mer stillasittande (22). Detta skulle kunna leda till hälsoproblem i väldigt tidig ålder, man har t.ex. sett ett samband mellan fysisk inaktivitet och övervikt hos barn (23). Några sådana samband kunde dock inte ses i denna studie men på längre sikt skulle det kunna bli så. Hur eleverna tolkade frågan gällande fysisk inaktivitet kan skilja sig åt. En del kanske tolkade frågan som att framför teven är när de sitter ner framför teven medan andra kanske tolkar det som när den står på i bakgrunden. Att sitta med mobilen kan också tolkas olika, pratar man i mobilen kan man göra andra saker samtidigt som kräver större fysisk ansträngning än att bara sitta ner. Mycket tid framför datorn och teven kräver låg energiåtgång och det kan därför vara bra att uppmärksamma elever och föräldrar att man bör minska den tiden och istället öka den fysiska aktiviteten. De allra flesta elever deltog aktivt på skolidrotten vilket är positivt. Det fanns ett oväntat samband mellan de elever som hade ett BMI över 25 och deltagandet. Det skulle kunna bero på att de har en önskan att gå ner i vikt. Skolidrotten brukar dock bara vara en till två gånger i veckan och det behövs mer fysisk aktivitet och goda kostvanor för att lyckas med en viktnedgång. Man har sett att ungdomar med övervikt underrapporterar sitt energiintag (24), kanske för att de vill framstå som bättre. Detta skulle även kunna gälla för fysisk aktivitet då de kanske istället överrapporterar. Det är även svårt att veta vad eleverna menar med aktivt deltagande då detta kan ha olika innebörd för olika personer. En studie gjord på kanadensiska studenter visade att studenter som hade en låg fysisk aktivitet hade lägre psykiskt välbefinnande och var i större behov av att uppsöka läkare jämfört med studenterna med en hög fysisk aktivitet (25). Därför är det viktigt att uppmärksamma de elever som sällan eller aldrig är med på skolidrotten och försöka motivera dem till mer fysisk aktivitet. Man skulle kunna undersöka 13

16 vilka aktiviteter som uppskattas av eleverna och sträva efter variation i idrottslektionerna. Man kan även försöka få in fysisk aktivitet i de övriga lektionerna t.ex. skogsvandring på biologin, räkna matematik i naturen m.m. Livsmedelsverket rekommenderar 60 minuters fysisk aktivitet om dagen för barn och ungdomar (10). En studie gjord på elever i Sverige tyder på att det är få elever som når upp till den dagliga rekommendationen av fysisk aktivitet (7). Det var dock fler pojkar än flickor som nådde upp till rekommendationen vilket man även skulle kunna tänka sig i denna studie då det var fler av pojkarna som var fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan. Detta skulle kunna bero på att de i större utsträckning är med i någon idrottsförening (26). 5.4 Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar Salut har satt upp kriterier för en hälsofrämjande skola men skolan får själv välja hur de ska uppnå dessa kriterier. För att hälsofrämjande arbete ska bli framgångsrikt krävs att man ger individen en möjlighet att själv välja en hälsosam livsstil (27). Därmed ska man inte tvinga en person till en livsstil utan det är han/hon som ska ta initiativet till förändring. Dock har barn och ungdomar inte samma valmöjligheter till att förändra sin livsstil som vuxna. Detta gör att omgivningen får en viktigare roll. I en tidigare studie har man sett att en näringsriktig skollunch har en positiv inverkan på barns kostvanor (27). Därför är det bra att Salut har kriteriet att varje dag servera en näringsriktig lunch. Magdalena har nog rätt när hon menar på att den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på kulturen och klimatet. Men idag har vi tillgång till all världens frukt och grönsaker i matbutikerna vilket ger goda möjligheter att öka frukt och grönsakskonsumtionen. En bra idé vore att utbilda föräldrar om hur man kan äta mer frukt och grönt och varför detta är viktigt. Det finns flera stora hälsoprojekt inom skolor runtom i Sverige. I region Halland har man flera bra exempel på detta (28). På Östergårdsskolan i Halmstad har eleverna fått göra en kokbok med deras familjers favoritrecept. Varje elev fick välja ett recept som sedan samlades ihop i en gemensam kokbok. När kokboken var klar så fick eleverna tillsammans med lärarna laga några utvalda recept för att sedan äta en gemensam middag på skolan. Detta är ett bra exempel på hur man kan främja elevernas tankar och förståelse kring mat. Ett annat bra exempel från region Halland är i Kungsbacka där startade man s.k. kompispromenaden för att stimulera eleverna till mer motion. Den innebär att eleverna får gå två och två på en promenad och diskutera ett skolrelaterat ämne. Detta skulle absolut kunna vara något för skolorna inom Salutsatsningen. Bunkefloprojektet i Skåne län är ett annat hälsoprojekt. Där har man lagt till en timmes fysisk aktivitet varje dag i de medverkande skolorna (29). Resultaten har bland annat blivit att barnen fått bättre blodtryck, benmassa och motorik. Det positiva med Bunkefloprojektet är att de sätter in så konkreta insatser som är lätta att utvärdera, vilket kan tänkas bli svårare för Salut. Dock innefattar Salut så mycket mer än bara fysisk aktivitet och ska man uppnå en bra och hållbar folkhälsa krävs det att man även satsar på den psykosociala hälsan. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar om man inte har några vänner eller dåliga familjeförhållanden. Därför tycker vi att Salut är ett bra projekt som mycket väl skulle kunna spridas till andra län. 5.5 Metodkritik Det externa bortfallet på 33 elever beror dels på att vissa elever inte ville finnas med i databasen och dels för att skolsköterskan inte hunnit skriva in dem. Hälsoformuläret lämnades ut till två av 18 gymnasieskolor och endast till eleverna i årskurs 1. Detta gör att vi inte kan generalisera resultatet till varken hela skolorna eller till hela Umeå kommun. Dock är svarsfrekvensen relativt stor vilket utgör en styrka med denna studie. Eftersom vi fick färdiginsamlad data från Salutsatsningen, har vi inte kunnat kontrollera hur formulären fylldes i. Hade vi själva gjort formulären skulle vi ha utvecklat de 14

17 frågor som vi ansåg var relevanta som t.ex. vilken typ av grönsaker eleverna menade och i förekommande fall, varför de inte åt frukt och grönsaker. Vi hade även kunnat fråga eleverna om deras intag av flera sötade produkter som t.ex. godis och glass, och inte bara sötade drycker. Då hade vi fått en större insikt i hur mycket utrymmes mat eleverna egentligen åt. Vanligt BMI räknades ut på eleverna och inte så kallat IsoBMI. Då IsoBMI tar hänsyn till barnens kön och ålder rekommenderas detta till barn som är under 18år. Övervikt klassificeras lägre än 25, som är gränsen för övervikt vid vanligt BMI (30). Hade IsoBMI används så hade sannolikt fler klassats som överviktiga/feta och våra resultat hade blivit annorlunda. Det är dock svårare att räkna ut IsoBMI och det är troligen anledningen till att man valt att räkna på vanligt BMI. Det saknades BMI på elva elever vilket kan utgöra en felkälla. Hade skolsköterskan vägt och mätt alla elever hade detta kunnat undvikas. Eftersom eleverna fick fylla i hälsoformuläret i klassrummet kan det påverkat eleverna till att över eller underrapportera på frågorna. Därför hade det varit bättre om eleverna satt ensamma när de gjorde detta. 6 SLUTSATS Att flickorna åt frukt och grönsaker oftare och att pojkarna oftare var fysiskt aktiva skulle kunna bero på att det är vanligare att pojkar är med i en idrottsförening och att flickor förväntas vara mer hälsomedvetna. Även kvinnornas kroppsideal kan vara en anledning till att de äter mer frukt och grönsaker. Salutsatsningen är ett stort hälsoprojekt i Västerbotten som har goda förutsättningar till att lyckas förändra befolkningens hälsa till det bättre. Detta eftersom att Salut sätter in åtgärder i tidiga åldrar, då en stor del av kostvanorna grundläggs. Att de samarbetar med skolan är också positivt då skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Med tanke på resultaten från denna studie borde hälsofrämjande arbete, t.ex. inom Salutsatsningen inriktas på att öka pojkars frukt- och grönsakskonsumtion samt öka flickors fysiska aktivitet. Detta skulle kunna göras genom att öka utbudet av frukt på skolkafeteriorna, införa fruktstund, ha en aktiv skolidrottsförening och att samarbeta med lokala idrottsföreningar. 7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE MJ och ZI har gemensamt planerat, genomfört och sammanställt studien. 8 TACK Tack till eleverna som svarade på hälsoformuläret och tack till Magdalena Sundqvist. 15

18 9 REFERENSER 1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Västerås: Socialstyrelsen, ISBN Även tillgänglig från: 71_ pdf 2. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.) Även tillgänglig från: 3. Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr 2002;76: Region Halland. Hälsofrämjande skola i Halland. Halmstad: Region Halland, Även tillgänglig från: 5. Skolverket [hemsida på Internet]. Tre nivåer Insatser om hälsa [senast granskad 2011 Mars 9; citerad 2012 Januari 28]. Tillgänglig från: 6. Svensk författningssamling. Skollag SFS 2010:800, kap Västerås: Regeringskansliet, Tillgänglig från: /SFSdoc/10/ Statens folkhälsoinstitut. Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut ISBN (PDF): Även tillgänglig från: 8. Västerbottens läns landsting. [hemsida på internet] Hälsa 2020 [Uppdaterad: Information ej tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från: 9. Västerbottens läns landsting [hemsida på internet] Salut-satsningen [Uppdaterad: Information ej tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från: Farry P, Hejl Z, Fodor J, Braun T, Zvolankova K. The frequency of meals. Its relation to overweight, hypercholesterolemia and decreased glucose-tolerance. Lancet 1964;2: Toschke AM, Küchenhoff H, Koletzko B, von Kries R. Meal frequency and childhood obesity. Obes Res. 2005;13(11): Barba G, Troiano E, Russo P, Siani A; ARCA Project Study group. Total fat, fat distribution and blood pressure according to eating frequency in children living in southern Italy: the ARCA project. Int J Obes (Lond) Jul;30(7): Nicklas TA, Morales M, Linares A, Yang SJ, Baranowski T, De Moor C, Berenson G. Children's meal patterns have changed over a 21-year period: the Bogalusa Heart Study. J Am Diet Assoc. 2004;104(5):

19 14. Svenska livsmedelsverket. Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket, ISBN: Även tillgänglig från: Gajre NS, Fernandez S, Balakrishna N, Vazir S. Breakfast eating habits and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatr. 2008;45: Widehorn-Müller K, Hille K, Klenk J, Weiland U. Influence of having breakfast on cognitive performance and mood in 13- to 20-year-old high school students: results of a crossover trial. Pediatrics. 2008;122: Affenito SG, Thompson DR, Barton BA, Franko DL, Daniels SR, Obarzanek E et al. Breakfast consumption by African-American and white adolescent girls correlates positively with calcium and fiber intake and negatively with body mass index. J Am Diet Assoc. 2005;105(6): Tanaka M, Mizuno K, Fukuda S, Shigihara Y, Watanabe Y. Relationships between dietary habits and the prevalence of fatigue in medical students. Nutr. 2008;24: Bruno-Ambrosius K, Swanholm G, Twetman S. Eating habits, smoking and toothbrushing in relation to dental caries: a 3-year study in Swedish female teenagers. Int J Paediatr Dent. 2005;15(3): SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 173. ISBN Livsmedelsverket [hemsida på internet]. Barn över 2 år. [Senast uppdaterad: ; citerad 2012 januari 24] Tillgänglig från: Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Barn och unga (FYSS ISSN: ;152-69) Även tillgänglig från: Ann-Margret Rydell och Sven Bremberg. Tv-konsumtion och barns hälsa och anpassning. En systematisk kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut. 2004:24 (ISSN: ) Även tillgänglig från: Vance V, Woodruff S, McCargar L, Husted J, Hanning R. Self-reported dietary energy intake of normal weight, overweight and obese adolescents. Publ Health Nutr. 2008; 12 (2): Bray SR, Kwan MY. Physical activity is associated with better health and psychological wellbeing during transition to university life. J Am Coll Health. 2006;55(2): Riksidrottsförbundet [hemsida på internet]. Färsk fakta om svensk idrott. [uppdaterad: 2011 Juni 13; citerad 2012 Februari 14] Även tillgänglig från: drott/ 17

20 27. Göteborgs stad, Stadskansliet, Skolutvecklingsenheten. Hälsofrämjande arbete vilka metoder fungerar? I: Livsviktigt, Om arbetet med kost och rörelse i skolan och samhället. Göteborg: ISBN Även tillgänglig från: df/$file/livsv_25_31.pdf 28. Region Halland [hemsida på Internet] Levnadsvanor [uppdaterad 2011 Oktober 24; citerad 2012 Februari 23] Tillgänglig från: AB Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen [hemsida på internet]. Bunkeflomodellen. [uppdaterad: 2005; citerad 2012 Februari 21] Även tillgänglig från: Livsmedelsverket [hemsida på internet]. När är man överviktig? [uppdaterad: 2012 Februari 6; citerad 2012 Februari 14]. Även tillgänglig från: 18

21 Bilaga 1 (1/4)

22 Bilaga 1 (2/4)

23 Bilaga 1 (3/4)

24 Bilaga 1 (4/4)

25 Bilaga 2 (1/1) Intervjufrågor När startade salut? Hur började Salut? Vad är tanken och målet med det? Hur jobbar ni med Salut? Hur många jobbar med Salut? Resultaten Vad tycker du om resultatet? Vad tror du den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på? Arbetar Salut på något sätt med att öka den? Arbetar ni på något sätt för att öka den fysiska aktiviteten? Varför tror du det har blivit så stort bortfall på frågorna ang. frukt och grönt? Jobbar ni med utbildning för elever, föräldrar och skolpersonal ang. kost och motion? Vad kommer resultatet leda till? Vad är nästa steg för Salutsatsningen?

26