Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län"

Transkript

1 Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ungdomars hälsa i Västerbottens län en beskrivning av Salutsatsningens arbete samt en delstudie om gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet Health initiative Salut s efforts to improve child and adolescent health in Västerbotten - A description of Salut s initiative work, and a substudy of high school students' eating habits and physical activity Malin Jansson & Zara Isaksson Student Vt 2012 Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180 hp

2

3 Sammanfattning Bakgrund Övervikt och fetma har ökat i Sverige vilket ökar risken för vällevnadssjukdomar. Förbyggande insatser är därför viktiga och i Västerbottens län finns hälsosatsningen Salut som arbetar med att främja hälsa hos barn och ungdomar. Målet är att uppnå trygga och goda uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet. Syfte Att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och ungdomars hälsa i Västerbottens län, samt analysera Saluts data om kostvanor och fysisk aktivitet hos gymnasieelever i årskurs 1 i Umeå kommun. Metod Under hösten 2011 svarade 417 elever på ett hälsoformulär. Data som rörde kostvanor och fysisk aktivitet bearbetades och analyserades med Chi-två test och Fisher s exact Test. En semikvalitativ intervju gjordes med processledaren för Salut. Intervjun spelades in med mp3 spelare och transkriberades, varefter relevant innehåll sammanfattades. Resultat Salutsatsningen har sammanställt kriterier för en hälsofrämjande skola och ger exempel på åtgärder. Skolorna får sedan själva jobba med att uppnå dessa kriterier. Resultatet från hälsoformuläret visade att de som åt frukost oftare var fysiskt aktiva (p=0,002), oftare åt frukt (p=0,001) och grönsaker (p=0,016) samt spenderade mindre tid framför teven, datorn och med mobilen (p <0,001). Fler flickor än pojkar åt dagligen frukt och grönsaker (p=0,001) medan pojkarna oftare drack sötad dryck (p <0,001). De flesta elever deltog alltid i skolidrotten (85 %, n=354) men eleverna med övervikt/fetma deltog oftare i skolidrotten (p=0,014) än övriga. Fler pojkar än flickor var fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (p=0,042). Slutsats Goda frukostvanor var associerade med andra hälsosamma vanor. Studien tyder på bättre kostvanor hos flickorna medan pojkarna oftare var fysiskt aktiva. Därför borde hälsofrämjande arbete, t.ex. inom Salutsatsningen inriktas på att förbättra pojkars kostvanor och öka flickors fysiska aktivitet.

4 Abstract Background Overweight and obesity has increased, which makes a risk for non-communicable diseases. Preventative intervention is therefore important and in Västerbotten the health initiative Salut works with children and adolescents health. The goal is to achieve safe and healthy conditions for the children when they grow up, healthy eating habits and increased physical activity. Objective The aim of this study was to describe the health initiative Salut s work and analyze Salut s data on eating habits and physical activity among high school students in first grade in Umeå. Methods During the fall of 2011, 417 students answered questions about their health. Data relating to the students eating habits and physical activity were processed and analyzed using Chi-square test and Fisher's exact test. A semi-qualitative interview was done with the manager for Salut. The interview was recorded with an MP3-player and transcribed, afterwards the relevant content were summarized. Results Salut has put together criteria for a healthy school and gives examples on how the school can take actions to become a health promoting school. The schools are then free to do whatever they want to achieve these criteria. The results of the health questionnaire showed that those who ate breakfast were more often physically active (p = 0.002), more often ate fruit (p = 0.001) and vegetables (p = 0.016) and spent less time watching TV, computer and mobile (p <0.001). More girls than boys ate fruit and vegetables daily (p = 0.001), while boys more often drank sweetened beverages (p <0.001). Most students always participated in school sports (85%, n = 354) but students who were overweight / obese participated more frequently in physical education (p=0.014) than the others. More boys than girls were physically active more than four times a week (p = 0.042). Conclusion Healthy breakfast habits were associated with other healthy habits. The study indicates that the girls had healthier eating habits than the boys, while boys were more often physically active. Therefore, health promotion, such as Salut should focus on improving boys eating habits and increase girls physical activity.

5 Innehåll 1 BAKGRUND Hälsoarbete i skolan Salutsatsningen SYFTE METOD Salutsatsningens datainsamling Databearbetning och analys av hälsoformuläret Intervju RESULTAT Beskrivning av Salutsatsningen Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet BMI Måltidsordning Frukt och grönsakskonsumtion Intag av sötad dryck Fysisk aktivitet Salutsatsningens reflexioner och förslag till åtgärder DISKUSSION Måltidsordning Frukt och grönsakskonsumtion Fysisk aktivitet Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar Metodkritik SLUTSATS FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE TACK REFERENSER Bilaga 1. Hälsofrågor i Gymnasiet Bilaga 2. Intervjufrågor

6

7 1 BAKGRUND 1.1 Hälsoarbete i skolan I Sverige har övervikt och fetma ökat och idag lider cirka hälften av alla vuxna och var femte barn av detta (1,2). Det ökar risken för långsiktiga konsekvenser som t.ex. diabetes typ II och hjärtkärlsjukdomar (2). Förebyggande insatser är viktigt då det är lättare att förebygga än att gå ner i vikt när man redan blivit överviktig (1). Blir man överviktig när man är barn är det stor risk att man behåller den övervikten även som vuxen (3). En viktig arena för hälsofrämjande arbete är därför skolan (4). World Health Organisation lanserade tanken om hälsofrämjande skolor på 1980-talet och 1992 skapade de tillsammans med EU och Europarådet, European Network of Health Promoting School (ENHPS). ENHPS arbetar med att få in hälsoarbete i undervisningen och läroplanerna för att på så sätt kunna uppnå en sundare livsstil hos eleverna och lärarna. I Sverige tog man till sig detta och under folkhälsoinstitutets ansvar börjande man med att utse elva pilotskolor mellan åren som sedan utvärderades. Resultaten gav en djupare insikt i hur man kan arbeta vidare med hälsofrämjande skolor i Sverige. Skolverket delade upp hälsoarbetet i tre olika nivåer för att kunna gruppera insatser av olika karaktär (5). Den första nivån, främjande, innebär att man skapar en skola där alla elever ska kunna trivas, växa och utvecklas. Den andra nivån, förebyggande, innebär att skolan ska uppmärksamma den eller de elever som verkar vara extra utsatta för ohälsa. Den tredje nivån, åtgärdande, handlar om att man akut ska behandla den elev som har ohälsa och stötta denne så mycket som situationen kräver. Från och med juni 2010 ingår det i skollagen att det ska finnas en elevhälsa på skolorna (6). Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Regeringen avsätter varje år flera miljoner till elevhälsan som bland annat går till utbildning av personal som på olika nivåer jobbar med skolmaten, skolidrotten, hem och konsumentkunskapen samt informationskampanjer om vad näringsriktig skolmat är (7). 1.2 Salutsatsningen Salutsatsningen är ett folkhälsoarbete som startade som en del av landstinget Västerbottens vision om att ha världens friskaste befolkning år 2020 (8). Det är en hälsosatsning för barn och ungdomar där man jobbar med att stödja barnen och deras föräldrar (9). Den är uppdelad i sju moduler som baseras på barnens olika åldrar (Figur 1) och vid varje modul prioriteras de insatser som är mest relevanta. Salut strävar efter en god hälsa vilket innefattar både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Målen med Salutsatsningen har satts upp utifrån de nationella folkhälsomålen och innebär trygga och goda uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet. Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul 7 Det ofödda barnet 0-18mån 1-5 år 6-9 år år år år Figur 1. De olika åldersmodulerna i Salutsatsningen. 5

8 2 SYFTE Syftet med denna studie var att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och ungdomars hälsa i Västerbottens län. Ytterligare ett syfte var att analysera redan befintlig data från Salut gällande gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet, med fokus på intaget av sötade drycker, frukt- och grönsakskonsumtion, måltidsordningen samt fysisk aktivitet på skolan och fritiden, i relation till elevernas kön och Body Mass Index (BMI). 3 METOD 3.1 Salutsatsningens datainsamling I Umeå kommun finns det 18 gymnasieskolor och under hösten 2011 delade skolsköterskorna ut ett hälsoformulär (Bilaga 1) till elever i årskurs 1 på två av skolorna. Totalt går det 968 elever i årskurs 1 på dessa två skolor. Hälsoformuläret bestod av 27 frågor. De delades ut i klassrummen till 450 elever som fick svara på frågor som rörde deras fysiska och psykiska hälsa, kroppsutveckling, kostvanor, fysisk aktivitet, skolmiljö, tobak, alkohol och narkotika. Frågorna diskuterades sedan med skolsköterskan och svaren registrerades i en databas. Eleverna angav sin vikt och längd och skolsköterskorna räknade ut BMI ( ) enligt formeln: BMI: ä ( ). Deltagandet var frivilligt och det externa bortfallet utgjordes av 33 elever (8 %). Totalt ingick det 417 elever i studien. Att använda sig av ett frågeformulär är en enkel metod för att få information från ett stort antal elever och samtalet med skolsköterskan minimerade risken för att eleverna skulle missförstå frågorna. 3.2 Databearbetning och analys av hälsoformuläret Databearbetning och analys genomfördes vid Umeå universitet mellan v år Av etiska skäl var elevernas personnummer och namn borttagna i den datafil som användes vid databearbetning och analys. Eftersom att denna uppsats fokuserar på kostvanor och fysisk aktivitet valdes sex frågor gällande detta ut från formuläret för att sammanställas och bearbetas i SPSS v20. Tre av frågorna gällde måltidsordning, intag av frukt och grönsaker samt intag av sötad dryck. De tre resterande frågorna rörde elevernas fysiska aktivitet. Även elevernas BMI och kön fördes in i SPSS. På frågorna om elevernas frukt- och grönsakskonsumtion var det interna bortfallet 26 respektive 27 svar och på frågan om frukostvanor saknades ett svar. BMI saknades på elva elever. Dessa formulär förkastades dock inte utan de frågor som var besvarade analyserades. Eventuella samband mellan kostvanor och fysisk aktivitet i relation till kön och BMI analyserades med Chi-två test och signifikansnivån sattes till p < 0,05. Där Chi-två test inte var möjligt användes Fisher s exact Test. Detta var vid analys av eventuella samband mellan BMI och måltidsordning samt BMI och deltagande i idrottslektioner. Vid de statistiska analyserna delades svarsalternativen upp i två grupper (Tabell 1). 6

9 Tabell 1. Dikotom indelning av variabler i enkäten. Frågor angående: Grupp ett Grupp två BMI <25 >25 Sötade drycker Aldrig - två dagar i veckan Tre - sju dagar i veckan Fruktkonsumtion Flera gånger per dag - en gång per dag Några gånger i veckan - aldrig Grönsakskonsumtion Flera gånger per dag - en gång per dag Några gånger i veckan - aldrig Frukost Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Lunch Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Middag Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan - aldrig Fysiskt aktiv på fritiden Tre - sju dagar i veckan Två gånger i veckan - aldrig Idrottslektioner Alltid Varannan gång - aldrig 3.3 Intervju Hur Salutsatsningen arbetat med att förbättra barns och ungdomars hälsa undersöktes genom en semistrukturerad intervju (Bilaga 2) med Magdalena Sundqvist, processledare för Salutsatsningen. Magdalena informerades om att deltagandet var frivilligt och hon godkände att hennes namn används i denna uppsats. En semistrukturerad intervju ger möjlighet till utvecklade svar vilket bidrar till en utförlig beskrivning av Salutsatsningen. Resultatet från hälsoformuläret användes som underlag för frågor angående vad Magdalena ansåg om resultatet, varför hon tror att resultatet blev som det blev samt vad nästa steg i Salutsatsningen är. Intervjun spelades in med en mp3-spelare för att sedan transkriberas. Innehåll relevant för syftet extraherades och sammanfattades. 4 RESULTAT 4.1 Beskrivning av Salutsatsningen Salutsatsningen är ett förbättringsarbete som startade år Enligt Magdalena Sundquist var anledningen till att Salutsatsningen startade att man mellan år 2000 och 2004 hade sett en tendens till ökning av karies hos barn och ungdomar samt att en oroväckande andel barn led av övervikt och fetma. Politikerna i Västerbotten beslutade därför att inleda ett samarbete mellan folktandvården och primärvården. FoUU-staben, landstingets enhet för folkhälsa, blev inkopplad och där arbetar Magdalena. För att lyckas med en hållbar förändring beslutade man att sätta in resurser så tidigt som möjligt. Salutsatsningen valde att börja arbeta med de blivande föräldrarna eftersom att det är en tid i livet då man är villig att göra positiva förändringar. Man valde att fokusera på tre av de folkhälsopolitiska målen: goda matvanor, ökad fysisk aktivitet samt trygga och goda uppväxt villkor. De som arbetar med Salutsatsningen har tillsammans en bred kompetens och innefattar en sjukgymnast, kostekonom, psykolog, hälsopedagog, barntandläkare, barnläkare, BVC-sköterska, barnmorska och två memeologer (en enhet inom landstinget som jobbar med förbättringskunskap). Som tidigare nämnts delades barndomen upp i sju åldersmoduler för att på bästa sätt rikta arbetet. Man började jobba aktivt med de blivande föräldrarna och fortsatte sedan med de nyfödda barnen och har 7

10 systemiskt arbetat med de övriga åldersmodulerna. I de två första åldersmodulerna, det väntade och det nyfödda barnet, samarbetar man med mödravårdcentralen, barnavårdcentralen, folktandvården, öppna förskolan och socialtjänsten. År 2004 började man jobba med fyra pilotområden för att förbättra barnens hälsa i förskolan upp till högstadiet. Varje åldersmodul, förskola, lågstadium, mellanstadium och högstadium fick utveckla konceptet hälsofrämjande skola genom att delta i lärande seminarium under två år. Under dessa lärande seminarier, där elever och lärare från pilotskolorna deltog, kom man fram till olika kriterier för att nå trygga och goda uppväxt villkor, goda matvanor, rörelsevanor, munhälsa, en tobaks- och drogfri uppväxt samt en uppväxt i frånvaro av alkohol. Salut kunde därefter sammanställa totalt ca 65 kriterier samt förslag på åtgärder för att nå en hälsofrämjande skola. 4.2 Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet BMI Totalt var det 229 flickor och 188 pojkar som svarade på hälsoformuläret. Bland pojkarna var det fler som led av övervikt och fetma än bland flickorna (p=0,005; Tabell 2). Tabell 2. BMI hos flickor och pojkar på gymnasiet i årskurs 1, Umeå kommun hösten Data presenteras som procent (antal). BMI < 25 BMI > 25 BMI > 30 Flickor (220) 85 (187) 14 (30) 1 (3) Pojkar (186) 74 (137) 21 (40) 5 (9) Måltidsordning Majoriteten av eleverna åt frukost varje skoldag (Figur 2). Andelen skiljde sig inte mellan underviktiga/normalviktiga elever och elever med övervikt/fetma (p=0,923), inte heller mellan könen (p=0,827). Däremot såg man att de elever som åt frukost varje skoldag oftare åt frukt (p=0,001) och grönsaker (p=0,016; Figur 3), oftare ägnade sig åt fysisk aktivitet (p=0,002) och spenderade mindre tid framför teven, datorn och med mobilen (p<0,001). De drack även sötad dryck mer sällan (p=0,041). Över 80 % av eleverna åt av lunchen varje skoldag och majoriteten av eleverna åt även middag varje skoldag (Figur 2). Det fanns ingen signifikant skillnad beträffande intag av dessa måltider mellan könen (frukost p=0,614, lunch p=0,430, middag p=0,630). Inte heller kunde man se någon skillnad mellan intag av lunch (p=0,779) och middag (p=0,273) relaterat till BMI. Antal Varje skoldag Tre till fyra skoldagar i veckan En till två skoldagar i veckan Aldrig Äter frukost Äter lunch Äter middag Figur 2. Måltidsordning hos elever (n=417) i gymnasieklass 1 i Umeå kommun, hösten

11 Figur 3. Skillnader mellan elever i gymnasieklass årskurs 1 som äter frukost varje skoldag (n=284) jämfört med elever som inte äter frukost varje skoldag (n=131) i Umeå kommun, hösten Frukt och grönsakskonsumtion De flesta elever åt frukt några gånger per vecka (n=172) medan de åt grönsaker en gång per dag (n=145). Fler flickor än pojkar åt frukt och grönsaker dagligen (p=0,001; Figur 4). Frukt och grönsaksintaget var inte relaterat till BMI (p=0,543). De elever som åt frukt och grönsaker varje dag drack sötad dryck mer sällan (p<0,001), motionerade oftare (p=0,001) och spenderade mindre tid framför teven, datorn och mobilen (p=0,001) än de elever som inte åt frukt och grönsaker varje dag (Figur 5). 9

12 Figur 4. Frukt- och grönsakskonsumtionen hos flickor (n=229) och pojkar (n=188) i årskurs 1 på gymnasiet, Umeå kommun hösten Figur 5. Frukt och grönsaksintag relaterat till intaget av sötade drycker, motion och skärmtid hos gymnasieelever i årskurs 1, Umeå kommun hösten 2011 (n=390) Intag av sötad dryck Majoriteten (n=208) av eleverna drack sötad dryck en till två dagar i veckan. Pojkarna drack sötad dryck oftare än flickorna (p<0,001) men intaget var inte relaterat till elevernas BMI (p=0,704). De som drack sötad dryck mer än två gånger i veckan (n=143) rörde sig inte lika ofta på sin fritid som övriga elever (p=0,008). De deltog inte heller lika ofta i skolidrotten (p=0,003) och satt mer framför teven, datorn eller med mobilen (p<0,001). 10

13 4.2.5 Fysisk aktivitet De flesta elever (85 %, n=354) deltog alltid i skolidrotten och deltagandet var vanligare bland elever med övervikt/fetma än bland normalviktiga/underviktiga (p=0,014). Deltagandet var inte relaterat till elevernas kön (p=0,717). De som alltid deltog i idrotten åt frukost oftare än de elever som inte alltid deltog (p<0,001). Det var totalt elva elever som sällan eller aldrig deltog, majoriteten av dessa var normalviktiga och uppgav att de på sin fritid motionerade högst två gånger i veckan och satt med mobilen, framför teven eller datorn minst tre timmar per dag. Ungefär lika många elever ägnade sig åt fysisk aktivitet en till två gånger i veckan (31 %, n=130) som tre till fyra gånger i veckan (32 %, n= 132). Det fanns ingen skillnad mellan könen när det gällde fysisk aktivitet mindre än tre gånger i veckan (p=0,827). Däremot var fler pojkar än flickor fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (p=0,042). Inget samband mellan BMI och fysisk aktivitet fanns (p=0,624). Större delen av eleverna (48 %, n=203) satt med mobilen, framför teven eller datorn 3-4 timmar per dag medan 8 % (n=33) av eleverna satt där mer än 6 timmar. Varken BMI (p= 0,067) eller kön (p=0,806) var relaterat till hur mycket tid eleverna spenderade på detta Salutsatsningens reflexioner och förslag till åtgärder Magdalena ansåg att resultatet från hälsoformuläret var intressant och att det var oroväckande att man redan i denna ålder ser negativa samband mellan kostvanor och låg fysisk aktivitet. Hon tror att den låga frukt och grönsakskonsumtionen bland ungdomar har ett samband med vuxnas matvanor. Enligt Magdalena ser man ett samband hos vuxna med låg utbildningsnivå och låg fruktoch grönsakskonsumtion. Hon menar att matkulturen i Västerbotten inte är rik på frukt och grönsaker. På sina föreläsningar brukar hon be åhörarna nämna en norrländsk maträtt som innehåller grönsaker (förutom köttsoppa) och det är svårt för deltagarna att komma på någon. Magdalena: Frukt och grönt är man ju grymt dålig på här uppe. Det hör ju inte till våran kultur, Det har ju knappt vuxit äppelträd. Magdalena: Säger man palt och broccoli då skrattar folk Palt och grönsaker hör inte ihop. Ett av de utarbetade kriterierna för högstadiet är att uppmuntra elever att äta mer frukt och grönsaker, vilket även skulle kunna användas på gymnasieskolor. Förslag på åtgärder som Salut tagit fram är t.ex. att schemalägga fruktstund och att låta barnen ta sallad före maten. I en av kommunerna har man tagit till sig detta och serverar nu frukt som mellanmål tre dagar i veckan. Andra kriterier är t.ex. att skollunchen ska uppfylla barnens behov av energi och näring, att det ska finnas minst två rätter och ett vegetariskt alternativ, sittplatser till alla och att eleverna upplever att de alltid kan äta sig mätta på skollunchen. För att öka den fysiska aktiviteten hos gymnasieelever tror Magdalena att det är viktigt att ha en aktiv skolidrottsförening, samarbete med lokala idrottsföreningar och uppmuntra eleverna till mer fysisk aktivitet efter skolan. År 2010 erbjöds kommuner i Västerbotten att vara med i Salut. Man jobbar aktivt med varje deltagande kommun i två år. År 2011 startade man pilotfasen för gymnasieskolan. Målet är att kunna utforma kriterier och åtgärder precis som man gjort för de yngre åldrarna. Resultatet från denna studie kommer att vidarerapporteras till de berörda kommunerna och användas i Salutsatsningens föreläsningar. Magdalena säger även att de ska se över frukt och grönsaksfrågorna i formuläret p.g.a. det stora bortfallet på dessa frågor. 11

14 5 DISKUSSION 5.1 Måltidsordning Livsmedelsverket rekommenderar en jämn måltidsordning med frukost, lunch och middag samt något mellanmål (10). De flesta elever i vår studie åt både frukost, lunch och middag. En del studier har visat på ett samband mellan måltidsordning och BMI (11,12,13). I en amerikansk tvärsnittsstudie kunde man dock inte påvisa detta (14) och inte heller i vår studie. Däremot var goda frukostvanor relaterat till andra gynnsamma vanor vad gäller kost och fysisk aktivitet. Anledningen till att de elever som åt frukost regelbundet var mer aktiva skulle kunna bero på att de får i sig energi och därför orkar mer. Att det även åt mer frukt och grönsaker kan vara för att både frukostintag och hög konsumtion av frukt och grönsaker anses som goda vanor. Dock framgår det inte vad som är orsak och vad som är verkan d.v.s. om det är frukosten som ger andra goda vanor eller om det är andra vanor som ger goda frukostvanor. Tidigare studier tyder på att intag av frukost hos barn och ungdomar för med sig flera positiva effekter som t.ex. ökad koncentrationsnivå (15), ökat minne och bättre humör (16). Frukost verkar även öka kalcium och fiberintaget (17). Detta hade varit intressant att undersöka men hälsoformuläret innefattade inte denna typ av frågor. Enligt Tanaka et al. (18) finns det ett samband mellan att inte äta frukost och trötthet under studierna. Denna trötthet skulle kunna vara en anledning till att de som inte åt frukost varje skoldag oftare drack sötade drycker eftersom att det ger snabb energi och man kan känna sig piggare för en stund. Information om vilken tid på dygnet eleverna intog sötade drycker framgår dock inte. Det kan finnas många anledningar till varför man inte äter frukost, t.ex. att man hellre sover längre, man är inte hungrig, man är stressad eller att det inte finns någon mat hemma. För att få fler elever att äta frukost skulle man kunna införa gemensam frukost i skolan. Vidare skulle man kunna utbilda eleverna i varför det är viktigt att äta frukost och hur en bra frukost kan se ut. Majoriteten av eleverna i denna studie åt skollunch varje dag medan en tidigare svensk studie visade att endast 50 % av tonårseleverna åt skollunch (19). Faktorer som skulle kunnat bidra till att så många i vår studie åt lunch kan ha varit att den smakade gott och var vällagad. Även sociala faktorer skulle kunna vara en anledning till att många elever åt lunch, ju fler som äter lunch desto fler vill vara med i det sociala umgänget och äta. Eleverna kanske även hade gott om tid att sitta i lugn och ro och äta. Faktorer till att man däremot inte äter skollunch varje dag skulle kunna vara att man inte tycker om all mat som serveras, att man slutar skolan före lunchen eller har håltimma och kanske då äter hemma eller någon annanstans. Att de flesta elever åt middag kan bero på att de fortfarande bor hemma hos föräldrarna och att de kanske då har en gemensam middag på kvällen. I hemmet kan eleverna även styra valet av mat vilket kan ha bidragit till detta. 5.2 Frukt och grönsakskonsumtion Ett högt intag av frukt och grönsaker samt en regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga övervikt och fetma hos barn (20). Dock minskar konsumtionen av frukt och grönsaker hos skolungdomar i Sverige (7). Statens folkhälsoinstitut undersökte hälsovanor bland skolbarn och såg då att flickor åt mer frukt och grönsaker än med pojkar. Majoriteten av eleverna åt grönsaker minst en gång per dag medan 40 % av eleverna åt frukt varje dag. I vår studie åt eleverna frukt och grönsaker betydligt mer sällan. Detta skulle kunna bero på att de inte räknade med de grönsaker som de får i sig via maträtter utan de kanske bara tänker på grönsaker som sallad till maten. Men däremot kunde man även här se att flickorna åt mer frukt och grönsaker än pojkarna. Varför flickor konsumerar mer frukt och grönsaker kan bero på att de är mer medvetna om de positiva effekterna som detta för med sig. Flickorna kan också ha en högre press på sig att passa in i ett smalt kroppsideal vilket skulle kunna påverka deras intag. Det stora bortfallet på frågorna om frukt och grönsaker kan bero på att man t.ex. inte vet vad som räknas som grönsaker och frukt. Det kan även vara så att man äter det väldigt sällan men man vet att man borde äta 12

15 det oftare och väljer därför att inte svara. Hade dessa elever svarat på frågorna hade vårt resultat kanske blivit annorlunda. Enligt livsmedelsverkets rekommendation gällande frukt och grönsaker ska vuxna och barn över tio år få i sig minst 500 gram per dag. I denna studie är det svårt att dra några slutsatser angående frukt och grönsaksintag hos eleverna i relation till rekommendationen, då de endast svarat på hur ofta de ätit och inte hur stora mängder. Det optimala hade varit att eleverna fått ange mängd och sort, då det är stor skillnad på näringsinnehållet. Dock hade det då krävts ett mer omfattande frågeformulär vilket i sin tur hade kunnat påverka svarsfrekvensen. Enligt livsmedelsverket visar studier att de barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter (21). Resultatet från vår studie skulle kunna styrka detta då de som åt frukt och grönsaker minst en gång per dag inte drack sötad dryck lika ofta som resten av eleverna. Pojkarna drack dock sötad dryck oftare än flickorna vilket stämmer överens med en undersökning som tidigare gjorts på skolungdomar i Sverige (8). Om vår teori stämmer om flickors kroppsideal och att de är mer hälsomedvetna skulle detta kunna vara en anledning till även denna skillnad. Grunden för kostvanor läggs i tidig ålder och de barn som äter mycket frukt och grönsaker har ofta kvar dessa vanor även i vuxen ålder (15). Därför är det viktigt att arbeta med att öka barnens frukt och grönsaksintag för att få en förändring hos befolkningen i längden. För att göra detta skulle man kunna servera en större variation av grönsaker till skollunchen, både kalla och varma, samt servera frukt efter lunchen. Vidare bör man ta reda på vilka grönsaker som är populära bland eleverna så att man kan servera sådant som faktiskt äts upp. Sälja frukt till ett billigt pris i skolcafeterian och minska eller ta bort utbudet av söta och näringstäta produkter skulle också kunna öka konsumtionen. För att öka kunskapen om bra mat och dess hälsovinster skulle man kunna utbilda elever och föräldrar i näringslära. 5.3 Fysisk aktivitet Fler pojkar än flickor var överviktiga vilket stämmer överens med statistik på Sveriges befolkning som visar att män lider av övervikt i större utsträckning än kvinnor (1). I dagens samhälle ställs det mindre krav på fysisk aktivitet vilket leder till att barn och ungdomar blir mer och mer stillasittande (22). Detta skulle kunna leda till hälsoproblem i väldigt tidig ålder, man har t.ex. sett ett samband mellan fysisk inaktivitet och övervikt hos barn (23). Några sådana samband kunde dock inte ses i denna studie men på längre sikt skulle det kunna bli så. Hur eleverna tolkade frågan gällande fysisk inaktivitet kan skilja sig åt. En del kanske tolkade frågan som att framför teven är när de sitter ner framför teven medan andra kanske tolkar det som när den står på i bakgrunden. Att sitta med mobilen kan också tolkas olika, pratar man i mobilen kan man göra andra saker samtidigt som kräver större fysisk ansträngning än att bara sitta ner. Mycket tid framför datorn och teven kräver låg energiåtgång och det kan därför vara bra att uppmärksamma elever och föräldrar att man bör minska den tiden och istället öka den fysiska aktiviteten. De allra flesta elever deltog aktivt på skolidrotten vilket är positivt. Det fanns ett oväntat samband mellan de elever som hade ett BMI över 25 och deltagandet. Det skulle kunna bero på att de har en önskan att gå ner i vikt. Skolidrotten brukar dock bara vara en till två gånger i veckan och det behövs mer fysisk aktivitet och goda kostvanor för att lyckas med en viktnedgång. Man har sett att ungdomar med övervikt underrapporterar sitt energiintag (24), kanske för att de vill framstå som bättre. Detta skulle även kunna gälla för fysisk aktivitet då de kanske istället överrapporterar. Det är även svårt att veta vad eleverna menar med aktivt deltagande då detta kan ha olika innebörd för olika personer. En studie gjord på kanadensiska studenter visade att studenter som hade en låg fysisk aktivitet hade lägre psykiskt välbefinnande och var i större behov av att uppsöka läkare jämfört med studenterna med en hög fysisk aktivitet (25). Därför är det viktigt att uppmärksamma de elever som sällan eller aldrig är med på skolidrotten och försöka motivera dem till mer fysisk aktivitet. Man skulle kunna undersöka 13

16 vilka aktiviteter som uppskattas av eleverna och sträva efter variation i idrottslektionerna. Man kan även försöka få in fysisk aktivitet i de övriga lektionerna t.ex. skogsvandring på biologin, räkna matematik i naturen m.m. Livsmedelsverket rekommenderar 60 minuters fysisk aktivitet om dagen för barn och ungdomar (10). En studie gjord på elever i Sverige tyder på att det är få elever som når upp till den dagliga rekommendationen av fysisk aktivitet (7). Det var dock fler pojkar än flickor som nådde upp till rekommendationen vilket man även skulle kunna tänka sig i denna studie då det var fler av pojkarna som var fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan. Detta skulle kunna bero på att de i större utsträckning är med i någon idrottsförening (26). 5.4 Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar Salut har satt upp kriterier för en hälsofrämjande skola men skolan får själv välja hur de ska uppnå dessa kriterier. För att hälsofrämjande arbete ska bli framgångsrikt krävs att man ger individen en möjlighet att själv välja en hälsosam livsstil (27). Därmed ska man inte tvinga en person till en livsstil utan det är han/hon som ska ta initiativet till förändring. Dock har barn och ungdomar inte samma valmöjligheter till att förändra sin livsstil som vuxna. Detta gör att omgivningen får en viktigare roll. I en tidigare studie har man sett att en näringsriktig skollunch har en positiv inverkan på barns kostvanor (27). Därför är det bra att Salut har kriteriet att varje dag servera en näringsriktig lunch. Magdalena har nog rätt när hon menar på att den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på kulturen och klimatet. Men idag har vi tillgång till all världens frukt och grönsaker i matbutikerna vilket ger goda möjligheter att öka frukt och grönsakskonsumtionen. En bra idé vore att utbilda föräldrar om hur man kan äta mer frukt och grönt och varför detta är viktigt. Det finns flera stora hälsoprojekt inom skolor runtom i Sverige. I region Halland har man flera bra exempel på detta (28). På Östergårdsskolan i Halmstad har eleverna fått göra en kokbok med deras familjers favoritrecept. Varje elev fick välja ett recept som sedan samlades ihop i en gemensam kokbok. När kokboken var klar så fick eleverna tillsammans med lärarna laga några utvalda recept för att sedan äta en gemensam middag på skolan. Detta är ett bra exempel på hur man kan främja elevernas tankar och förståelse kring mat. Ett annat bra exempel från region Halland är i Kungsbacka där startade man s.k. kompispromenaden för att stimulera eleverna till mer motion. Den innebär att eleverna får gå två och två på en promenad och diskutera ett skolrelaterat ämne. Detta skulle absolut kunna vara något för skolorna inom Salutsatsningen. Bunkefloprojektet i Skåne län är ett annat hälsoprojekt. Där har man lagt till en timmes fysisk aktivitet varje dag i de medverkande skolorna (29). Resultaten har bland annat blivit att barnen fått bättre blodtryck, benmassa och motorik. Det positiva med Bunkefloprojektet är att de sätter in så konkreta insatser som är lätta att utvärdera, vilket kan tänkas bli svårare för Salut. Dock innefattar Salut så mycket mer än bara fysisk aktivitet och ska man uppnå en bra och hållbar folkhälsa krävs det att man även satsar på den psykosociala hälsan. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar om man inte har några vänner eller dåliga familjeförhållanden. Därför tycker vi att Salut är ett bra projekt som mycket väl skulle kunna spridas till andra län. 5.5 Metodkritik Det externa bortfallet på 33 elever beror dels på att vissa elever inte ville finnas med i databasen och dels för att skolsköterskan inte hunnit skriva in dem. Hälsoformuläret lämnades ut till två av 18 gymnasieskolor och endast till eleverna i årskurs 1. Detta gör att vi inte kan generalisera resultatet till varken hela skolorna eller till hela Umeå kommun. Dock är svarsfrekvensen relativt stor vilket utgör en styrka med denna studie. Eftersom vi fick färdiginsamlad data från Salutsatsningen, har vi inte kunnat kontrollera hur formulären fylldes i. Hade vi själva gjort formulären skulle vi ha utvecklat de 14

17 frågor som vi ansåg var relevanta som t.ex. vilken typ av grönsaker eleverna menade och i förekommande fall, varför de inte åt frukt och grönsaker. Vi hade även kunnat fråga eleverna om deras intag av flera sötade produkter som t.ex. godis och glass, och inte bara sötade drycker. Då hade vi fått en större insikt i hur mycket utrymmes mat eleverna egentligen åt. Vanligt BMI räknades ut på eleverna och inte så kallat IsoBMI. Då IsoBMI tar hänsyn till barnens kön och ålder rekommenderas detta till barn som är under 18år. Övervikt klassificeras lägre än 25, som är gränsen för övervikt vid vanligt BMI (30). Hade IsoBMI används så hade sannolikt fler klassats som överviktiga/feta och våra resultat hade blivit annorlunda. Det är dock svårare att räkna ut IsoBMI och det är troligen anledningen till att man valt att räkna på vanligt BMI. Det saknades BMI på elva elever vilket kan utgöra en felkälla. Hade skolsköterskan vägt och mätt alla elever hade detta kunnat undvikas. Eftersom eleverna fick fylla i hälsoformuläret i klassrummet kan det påverkat eleverna till att över eller underrapportera på frågorna. Därför hade det varit bättre om eleverna satt ensamma när de gjorde detta. 6 SLUTSATS Att flickorna åt frukt och grönsaker oftare och att pojkarna oftare var fysiskt aktiva skulle kunna bero på att det är vanligare att pojkar är med i en idrottsförening och att flickor förväntas vara mer hälsomedvetna. Även kvinnornas kroppsideal kan vara en anledning till att de äter mer frukt och grönsaker. Salutsatsningen är ett stort hälsoprojekt i Västerbotten som har goda förutsättningar till att lyckas förändra befolkningens hälsa till det bättre. Detta eftersom att Salut sätter in åtgärder i tidiga åldrar, då en stor del av kostvanorna grundläggs. Att de samarbetar med skolan är också positivt då skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Med tanke på resultaten från denna studie borde hälsofrämjande arbete, t.ex. inom Salutsatsningen inriktas på att öka pojkars frukt- och grönsakskonsumtion samt öka flickors fysiska aktivitet. Detta skulle kunna göras genom att öka utbudet av frukt på skolkafeteriorna, införa fruktstund, ha en aktiv skolidrottsförening och att samarbeta med lokala idrottsföreningar. 7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE MJ och ZI har gemensamt planerat, genomfört och sammanställt studien. 8 TACK Tack till eleverna som svarade på hälsoformuläret och tack till Magdalena Sundqvist. 15

18 9 REFERENSER 1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Västerås: Socialstyrelsen, ISBN Även tillgänglig från: 71_ pdf 2. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.) Även tillgänglig från: 3. Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr 2002;76: Region Halland. Hälsofrämjande skola i Halland. Halmstad: Region Halland, Även tillgänglig från: 5. Skolverket [hemsida på Internet]. Tre nivåer Insatser om hälsa [senast granskad 2011 Mars 9; citerad 2012 Januari 28]. Tillgänglig från: 6. Svensk författningssamling. Skollag SFS 2010:800, kap Västerås: Regeringskansliet, Tillgänglig från: /SFSdoc/10/ Statens folkhälsoinstitut. Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut ISBN (PDF): Även tillgänglig från: 8. Västerbottens läns landsting. [hemsida på internet] Hälsa 2020 [Uppdaterad: Information ej tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från: 9. Västerbottens läns landsting [hemsida på internet] Salut-satsningen [Uppdaterad: Information ej tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från: 10. Farry P, Hejl Z, Fodor J, Braun T, Zvolankova K. The frequency of meals. Its relation to overweight, hypercholesterolemia and decreased glucose-tolerance. Lancet 1964;2: Toschke AM, Küchenhoff H, Koletzko B, von Kries R. Meal frequency and childhood obesity. Obes Res. 2005;13(11): Barba G, Troiano E, Russo P, Siani A; ARCA Project Study group. Total fat, fat distribution and blood pressure according to eating frequency in children living in southern Italy: the ARCA project. Int J Obes (Lond) Jul;30(7): Nicklas TA, Morales M, Linares A, Yang SJ, Baranowski T, De Moor C, Berenson G. Children's meal patterns have changed over a 21-year period: the Bogalusa Heart Study. J Am Diet Assoc. 2004;104(5):

19 14. Svenska livsmedelsverket. Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket, ISBN: Även tillgänglig från: 15. Gajre NS, Fernandez S, Balakrishna N, Vazir S. Breakfast eating habits and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatr. 2008;45: Widehorn-Müller K, Hille K, Klenk J, Weiland U. Influence of having breakfast on cognitive performance and mood in 13- to 20-year-old high school students: results of a crossover trial. Pediatrics. 2008;122: Affenito SG, Thompson DR, Barton BA, Franko DL, Daniels SR, Obarzanek E et al. Breakfast consumption by African-American and white adolescent girls correlates positively with calcium and fiber intake and negatively with body mass index. J Am Diet Assoc. 2005;105(6): Tanaka M, Mizuno K, Fukuda S, Shigihara Y, Watanabe Y. Relationships between dietary habits and the prevalence of fatigue in medical students. Nutr. 2008;24: Bruno-Ambrosius K, Swanholm G, Twetman S. Eating habits, smoking and toothbrushing in relation to dental caries: a 3-year study in Swedish female teenagers. Int J Paediatr Dent. 2005;15(3): SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 173. ISBN Livsmedelsverket [hemsida på internet]. Barn över 2 år. [Senast uppdaterad: ; citerad 2012 januari 24] Tillgänglig från: 22. Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Barn och unga (FYSS ISSN: ;152-69) Även tillgänglig från: 23. Ann-Margret Rydell och Sven Bremberg. Tv-konsumtion och barns hälsa och anpassning. En systematisk kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut. 2004:24 (ISSN: ) Även tillgänglig från: 24. Vance V, Woodruff S, McCargar L, Husted J, Hanning R. Self-reported dietary energy intake of normal weight, overweight and obese adolescents. Publ Health Nutr. 2008; 12 (2): Bray SR, Kwan MY. Physical activity is associated with better health and psychological wellbeing during transition to university life. J Am Coll Health. 2006;55(2): Riksidrottsförbundet [hemsida på internet]. Färsk fakta om svensk idrott. [uppdaterad: 2011 Juni 13; citerad 2012 Februari 14] Även tillgänglig från: drott/ 17

20 27. Göteborgs stad, Stadskansliet, Skolutvecklingsenheten. Hälsofrämjande arbete vilka metoder fungerar? I: Livsviktigt, Om arbetet med kost och rörelse i skolan och samhället. Göteborg: ISBN Även tillgänglig från: df/$file/livsv_25_31.pdf 28. Region Halland [hemsida på Internet] Levnadsvanor [uppdaterad 2011 Oktober 24; citerad 2012 Februari 23] Tillgänglig från: 29. AB Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen [hemsida på internet]. Bunkeflomodellen. [uppdaterad: 2005; citerad 2012 Februari 21] Även tillgänglig från: 30. Livsmedelsverket [hemsida på internet]. När är man överviktig? [uppdaterad: 2012 Februari 6; citerad 2012 Februari 14]. Även tillgänglig från: 18

21 Bilaga 1 (1/4)

22 Bilaga 1 (2/4)

23 Bilaga 1 (3/4)

24 Bilaga 1 (4/4)

25 Bilaga 2 (1/1) Intervjufrågor När startade salut? Hur började Salut? Vad är tanken och målet med det? Hur jobbar ni med Salut? Hur många jobbar med Salut? Resultaten Vad tycker du om resultatet? Vad tror du den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på? Arbetar Salut på något sätt med att öka den? Arbetar ni på något sätt för att öka den fysiska aktiviteten? Varför tror du det har blivit så stort bortfall på frågorna ang. frukt och grönt? Jobbar ni med utbildning för elever, föräldrar och skolpersonal ang. kost och motion? Vad kommer resultatet leda till? Vad är nästa steg för Salutsatsningen?

26

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan 2012-04-26 Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige 2008

Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige 2008 Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige 2008 Lotta Moraeus 1, Lauren Lissner 1, Annika Olsson 1, Agneta Yngve 2, Eric Poortvliet 2, Usama Al- Ansari 2 Agneta Sjöberg 1 1 Göteborgs

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Gymnasieungdomars kostvanor under skoldagen och deras uppfattningar om skolkafeteriornas utbud

Gymnasieungdomars kostvanor under skoldagen och deras uppfattningar om skolkafeteriornas utbud Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Gymnasieungdomars kostvanor under skoldagen och deras uppfattningar om skolkafeteriornas utbud Författare Emma Jönsson Frida Lundqvist Handledare Marta Holm

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet FoUU-enheten FoUUrapport nr. 3 FOUU rapport 3 En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet En kvantitativ studie på individnivå Madeleine

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

presentation av aktuell forskning

presentation av aktuell forskning Den ojämlika barnfetman presentation av aktuell forskning Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa Leg sjuksköterska, Med dr Vårdcentralen Angered Enheten för Folkhälsoepidemiologi,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

kostpolicy för botkyrka kommun

kostpolicy för botkyrka kommun kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR) FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på! Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer