Folkhälsans rapporter 2/2013. Ge mig 5 nävar frukt och grönt. Slutrapport Hanna Åminne, Silvia Englund

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 2/2013 Ge mig 5 nävar frukt och grönt Slutrapport Hanna Åminne, Silvia Englund

2 Innehåll FÖRORD... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Gimme5 i skolorna... 7 Material...13 Utvärdering...15 Gimme5 i daghem...21 Spridning...24 Folkhälsan 2013 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå Projektledarens reflektioner...27 Utmaningar...32 Gimme5 i fortsättningen...34 ISBN ISSN: ISSN (online):

3 FÖRORD I det hälsofrämjande arbetet med barn har balanserad kost, fysisk aktivitet och tillräcklig vila en central roll. Dessa tre dimensioner bildar en helhet och Folkhälsans förbund har utvecklat verksamhetsmodeller med fokus på de olika delarna. Chilla-materialet fokuserar på vila och återhämtning och genom projektet Gimme5 har vi skapat ett material som fokuserar på frukt och grönsaker. Enligt europeiska undersökningar äter barnen i Finland jämförelsevis väldigt lite frukter och grönsaker. Skolan har en viktig roll när det gäller att ge eleverna kunskaper om goda matvanor och framför allt att ge dem förståelse för kopplingen mellan goda matvanor och god hälsa. Mångsidig mat på regelbundna tider och tillräckligt med frukt och grönt är grunden för sunda matvanor. Detta var utgångspunkter för projektet Gimme5! smakskola med alla sinnen. Projektet samarbetade med Folkhälsans forskningscentrum, vilket stärkte möjligheten att basera verksamheten på vetenskapliga data. Docent Eva Roos och hennes forskargrupp har ställt sitt kunnande till förfogande. Carola Rays doktorsavhandling, som godkändes i mars 2013, granskade hur föräldrarnas rutiner och levnadsvanor påverkar barnens levnadsvanor. De föräldrarutiner Ray undersökte var till exempel tider för läggdags, rutiner kring måltiderna, huruvida en förälder var fysiskt aktiv tillsammans med sitt barn, om föräldern uppmuntrar barnet att äta frukter och grönsaker och huruvida föräldrarna själva åt frukt och grönt. Gimme5 hade en positiv utgångspunkt och bygger på barnens naturliga nyfikenhet. Målet var att öka variationen i den frukt, de bär och de grönsaker barnen vågar smaka på samt att öka andelen barn som får i sig det rekommenderade dagliga intaget på 400 gram. Inom projektet har många kreativa och fantasifulla metoder utvecklats. Temat ger möjligheter till färgstarka, smakrika upplevelser året runt. Vi vill rikta ett varmt tack till Penningautomatföreningen RAY som beviljade projektet ett 3-årigt understöd. Under de tre projektåren från sommaren 2010 till sommaren 2013 har över 600 barn i projektskolorna och ca 180 barn i projektdaghemmen deltagit i verksamheten, som också berört deras föräldrar. Hela 130 pedagoger i skola och daghem har deltagit. Då vi tar med övrig verksamhet med kortare insatser utöver de egentliga projektskolorna och daghemmen har ytterligare ca fått ta del av en mindre Gimme5-insatser. Vi vill tacka alla barn, lärare, daghemspersonal, kökspersonal och föräldrar för deras medverkan i projektet och alla de värdefulla synpunkter vi fått. Inom projektet Gimme5 har vi utvecklat nya arbetsmetoder för Folkhälsans hälsofrämjande arbete med barn och de kommer att användas också nu då projekttiden är slut. Varmt tack också till projektledarna Hanna Åminne och Silvia Englund för fint arbete. Vi ser fram emot många fler inspirerande Gimme5-stunder! Oktober 2013 Folkhälsans förbund Viveca Hagmark förbundsdirektör Ari-Pekka Toivari verksamhetsledare för Österbotten 1

4 Inledning Gimme5 var ett projekt som hade som mål att få barn att äta mera frukt och grönt. Projektets namn, Gimme5, syftar på antalet rekommenderade portioner frukter, bär och grönsaker som barn borde få i sig varje dag. Den gällande rekommendationen för barn är 400 gram, vilket motsvarar ungefär fem nävar. Syftet med projektet var att erbjuda skolor, daghem och eftermiddagsklubbar praktiska redskap och kunskap om hur man kan arbeta med frukt- och grönsakskonsumtionen med barn på ett lekfullt sätt. Projektet ville skapa bestående arbetsmetoder, som bidrar till långsiktiga förändringar i barns kostvanor. Projektet har använt sig av Saperemetoden för att på ett lekfullt sätt, genom smakskola med alla sinnen, väcka intresset hos barn att smaka, känna, lyssna och dofta på frukt, bär och grönsaker. Gimme5 har erbjudit skolor, daghem och eftermiddagsklubbar redskap, verktyg och besök och tillsammans utvecklat metoder för hur man kan jobba med att öka frukt- och grönsakskonsumtionen. I den här rapporten berättar vi vad vi gjort under de tre projektåren i skolorna och daghemmen. I rapporten ingår också två externa delar: ett sammandrag av två blivande hälsopromotörers examensarbete (se sid 20) och en jämförelse av hälsologgar som elever fyllt i innan projektet började i klassen och strax efter att Gimme5 varit på besök (se sid 16). Hälsologgen är en kostdagbok där barnen har registrerat sitt intag av frukt, bär och grönsaker under en veckas tid. Rapporten beskriver hur projektet utvecklats, tankar kring och orsaker till varför vi inom projektet valt vissa metoder. Rapporten är skriven så att det utgående från den går att genomföra ett liknande projekt. Bakgrund Folkhälsan har inom andra projekt, till exempel Hälsoverkstaden ( i Nyland och i Österbotten och Åboland), jobbat kring barns levnadsvanor och då utgått från en helhet med sömn, rörelse och kost. Inom Hälsoverkstaden utgick man från redan uttalade rekommendationer från WHO, Ung i Finland och Mannerheims barnskyddsförbund om att barn mår bra av att sova minst tio timmar per natt, röra på sig minst två timmar per dag och att äta fem nävar frukt och grönt varje dag (Wiik, A-L.). Den forskning som gjordes inom ramen för projektet Hälsoverkstaden visade att barn är fysiskt aktiva men att deras dagliga intag av frukt och grönt är betydligt lägre än de gällande rekommendationerna (Forss, A. Roos, E. Ray, C. Sundqvist, A.). Här väcktes en idé att starta ett nytt projekt, som skulle satsa på att öka och variera barns konsumtion av frukt och grönt. I Hälsoverkstadens rapport konstaterades även att en stor del av barnen sover mindre än vad som rekommenderas, men det är lättare att via skolorna påverka konsumtionen av frukt och grönsaker än att påverka sömnen. Undersökningar som gjorts i Finland tyder på samma sak, att barn och unga äter frukt, bär och grönsaker för sällan och för lite (Stoor, C. Ray, C. Roos, E.). Forskning visar också att förändringar över en längre tid i skolor och på eftermiddagsklubbar har effekt på livsmedelsvalen i hemmen (Nyberg). Folkhälsan har i möten med lärare erfarit att de önskar inspiration från utomstående för att kunna påverka attityder och tillgång till frukt, bär och grönsaker, såväl i hemmen som i skolköken. 2

5 Ungefär samtidigt som Gimme5 startade publicerades resultaten från det europeiska projektet Pro Greens ( ). Pro Greens gjorde en kartläggning över hur mycket frukt och grönsaker som åringar i de medverkande länderna äter. Det visade sig att de finlandssvenska barnen äter minst frukt och grönt i Europa och av dessa finlandssvenska barn äter man allra minst i Österbotten. Utgående från resultaten i Pro Greens beslutade man att avgränsa projektet Gimme5 till skolor i Österbotten. De skolor som medverkade i Pro Greens undersökning erbjöds senare ett skolbesök av Gimme5. Utifrån aktuella studier på området och resultaten från Hälsoverkstaden gjordes en ansökan till Penningautomatföreningen RAY för stöd att starta projektet. Gimme5 startade sommaren Sapere Studier visar att Saperemetoden, det vill säga smakskola via våra sinnen, är en metod som fungerar. Smakskola får barn att glömma neofobin, det vill säga rädslan för att smaka på nya saker. Barnen vågar smaka på sådant de annars inte skulle prova och samtidigt blir deras kost mer mångsidig (Mustonen, S. Tuorila, H.). Sapere är en sensorisk metod genom vilken man vill ge barn en positiv inställning till mat och smaker med hjälp av sinnena. Metoden ger barn möjlighet att på ett praktiskt och lustfyllt sätt genom syn-, lukt-, hörsel-, smak- och känselsinnet skapa sig en uppfattning om livsmedel och mat. Genom metoden vill man väcka barns nyfikenhet och intresse för att fortsätta utforska och upptäcka nya smaker och livsmedel. Inom Sapere värderas inget som rätt eller fel, alla har rätt till sin smak, ingen tvingas heller att smaka (Koistinen, Ruhanen). Idén till Sapere föddes i Frankrike på 1970-talet med Jacques Puisas som upphovsman. Han tyckte sig se att smaken blev mer och mer likriktad i västvärlden och ville motarbeta detta genom en metod där barn upptäcker maten via sina sinnen (Algotson, Hagman). Namnet kommer från latinets sapere som betyder att veta, att kunna och att smaka (Algotson, Öström). Syftet med Saperemetoden kan sammanfattas i några punkter att lära känna sina sinnen och sin egen smak att våga prova nya produkter och rätter att öka variationen i det man äter att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt att utvecklas till en medveten konsument. Folkhälsan har tidigare jobbat med metoden i mindre omfattning och upplevt det som ett lyckat upplägg. Därför valdes smakskola som koncept att bygga upp Gimme5 kring. Sapere-metoden är tillämpbar på all mat, men inom Gimme5 avgränsades den till frukt, bär och grönsaker. 3

6 Barns frukt- och grönsaksintag i Svenskfinland 260 g 225 g tr Åbo a n la n h Å ylan d, la d hu nd vu ds ta ds re gio ne n Reetta Lehto oc vä s Ös te rb ot t en 190 g Högt frukt- och grönsaksintag har visat vara bra för hälsan i otaliga undersökningar. Rekommendationen för frukt- och grönsaksintag är 400 g per dag, vilket motsvarar ca.5 portioner. En portion är ca. en frukt eller en handfull grönsaker. Folkhälsans forskningscentrum har undersökt skolbarns frukt- och grönsaksintag i Svenskfinland med ledning av seniorforskare Eva Roos. Undersökningar har gjorts i två olika projekt, Hälsoverkstaden i huvudstadsregionen år och det EU-financierade Pro Greens i Österbotten, Åboland, Nyland och Åland år Pro Greens är ett europeiskt samarbetsprojekt som har undersökt åriga skolbarnens frukt- och grönsaksintag i 10 europeiska länder. Jämfört med dem är intaget bland de finlandssvenska barnen lägst. Resultaten visar också att konsumtionen av frukt och grönsaker bland barn i samtliga deltagande länder är lägre än rekommenderat. Vi har också undersökt skillnader mellan finlandssvenska regioner i skolbarns frukt- och grönsaksintag. Skillnaderna är överraskande stora. Speciellt fruktintaget, som också innehåller bärintaget, är betydligt lägre i Österbotten än i andra regionerna. grönsaker frukt Island 231g Finland 220g Norge 345g Sverige 291g Nederländerna Tyskland 242g GRaFik: Jonas JeRnsTRöm Barns frukt- och grönsaksintag i Europa 4 Portugal 249g Slovenien 226g Bulgarien 321g Grekland 280g 39 Tidningen Folkhälsan g

7 Mål och visioner Projektets mål var att samtliga barn som tar del av smakskolan vågar smaka på nya frukter, bär och grönsaker och därigenom ökar variationen i det dagliga intaget. Övrig mål i projektet var att öka kunskapen om det rekommenderade intaget av frukt, bär och grönsaker hos barnen och deras föräldrar och att hälften av de barn som deltar i smakskolan får i sig det dagliga rekommenderade intaget. Gimme5 hade som vision att skapa attitydförändringar hos i första hand barnen, men även hos deras föräldrar, lärare samt övrig skol-, eftermiddags- och daghemspersonal. Projektet skulle utbilda, uppmuntra och inspirera personal. Tillsammans med lärare eller annan personal startade Gimme5 smakskolor i utvalda skolor, eftermiddagsklubbar och daghem. Projektet ville skapa bestående arbetsmetoder som bidrar till långsiktiga förändringar i elevernas kostvanor och skapa en ny verksamhetsmodell med olika tillämpningar, som ger skola, eftermiddagsverksamhet och daghem möjlighet att aktivt arbeta för en balanserad kost. Följande delmål ställdes upp för projektet: en ny verksamhetsmodell med olika tillämpningar, som ger skola, eftermiddagsverksamhet och daghem möjlighet att aktivt arbeta för en balanserad kost ett utbildningspaket för utbildning av personal i skola, eftermiddagsverksamhet och daghem utarbetade lärarhandledningar med lektionsplaner för smaklektioner, tips på fördjupnings övningar, värderingsövningar, kopieringsunderlag för hälsologgar och evalueringar utarbeta verktyg, spel och mellanmålsbok goda modeller för hur man ordnar hälsofrämjande föräldramöten sprida information på Folkhälsans webbplats sprida resultat och kunskap genom Folkhälsans lärarnätverk i Svenskfinland. Arbetsgruppen för Gimme5 Projektledaren har träffat arbetsgruppen vid behov för att få stöd och hjälp. Till Gimme5:s arbetsgrupp hörde: Ari-Pekka Toivari Verksamhetsledare, Folkhälsans förbund i Österbotten Per Lindroos Chef för livsstilsenheten, Folkhälsans förbund Susanna Strandback Legitimerad näringsterapeut, Folkhälsans förbund Linda Hongisto Kostrådgivare, Folkhälsans förbund Erika Fogelberg Projektledare för Hälsoverkstaden, Folkhälsans förbund Carola Ray Forskare i forskningsgruppen i levnadsvanor, Folkhälsans forskningscentrum Eva Roos Forskningsledare för forskningsgruppen i levnadsvanor, Folkhälsans forskningscentrum Hanna Åminne Projektledare 5

8 Pilotskede Sommaren 2010 började projektet med att projektledaren deltog i en intern inspirationsdag om vad smakskola innebär. Ett nära samarbete med Hälsoverkstadens projektledare och Folkhälsans näringsterapeut och kostrådgivare inleddes också. När projektledaren för Gimme5 var helt ny och skulle starta projektet var det bra att ha en kollega som precis startat projektet Hälsoverkstaden. Hon gav vägledning och hjälp med vad som var viktigt att tänka på. Samtidigt gick projekten in i varandra så Hälsoverkstadens redan utarbetade material gav inspiration till att utveckla materialet vidare. Till en början funderade projektledaren kring vad som behövs i skolorna, hur man lättast skulle nå ut och vad som skulle göras under skolbesöken. Den första tiden bekantade sig projektledaren med material som redan fanns inom området smakskola och Sapere. Klubbcentralens bok Sinnrikt i matvärlden! guide för klubbledare, innehåller sinnesövningar utformade enligt Saperemetoden och här kunde Gimme5 hitta inspiration. Ur Sinnrikt i matvärlden valdes kring 20 övningar som kunde anpassas till att användas med frukt och grönsaker. Tillsammans med näringsterapeut och kostrådgivare funderade projektledaren också kring svåra frågor som kunde dyka upp under projektet, såsom Frukt innehåller mycket socker, varför ska vi ge barnen socker?, Är det bättre att äta besprutade grönsaker än att inte äta alls?, Varför är en frukt bättre än en proteinstång som mellanmål? Vid ett flertal skolbesök har även näringsterapeut eller kostrådgivare varit med. Det var lyckat att det fanns ett litet team bakom planeringen. Efter att övningar valts ut kontaktades två skolor, Vasa Övningsskola och Gerby skola, med en förfrågan om de ville vara pilotskolor hösten Skolorna valdes ut för att de fanns i Vasa, där också projektledaren var och för att projektledaren redan var bekant med skolorna. Det förenklade samarbetet och möjligheten att åka ut till skolorna vid behov. I pilotskolorna träffade Gimme5 barn i förskolan till åk 2 och testade olika upplägg. I Gerby skola hölls ett föräldramöte för skolans samtliga föräldrar och en inspirationsdag för lärarna där Gimme5 fick testa olika praktiska övningar med lärare. I Vasa Övningsskola hölls en temadag för samtliga barn, från förskolan till åk 2, också lärarstuderande deltog i den. I Vasa Övningsskola hölls också en inspirationseftermiddag, som var uppdelad i stationer för lärarna. Pilotskolorna tackades med ett teaterbesök av Karius och Baktus och med det material som Gimme5 senare utarbetade. När Gimme5 besökt pilotklasserna och testat utvalda övningar inleddes arbetet med att prova ut ett lämpligt upplägg för skolbesöken i projektskolorna. De bästa lektionerna från piloten valdes ut och sattes ihop till ett program som skulle fungera för åk 1 2, med ca 20 elever per klass. En inbjudan att delta i projektet Gimme5 skickades ut till åk 1 2 i samtliga skolor i Österbotten. Gimme5 fångade intresset i 20 skolor och ett eftis. Av dessa valdes 15 skolor (36 klasser) och eftiset ut, sammanlagt fick Gimme5 träffa 404 elever i projektskolorna. 6

9 Gimme5 i skolorna Arbetsområdet för Gimme5 avgränsades till Österbotten. Det beslutades att Gimme5 skulle besöka skolor som geografiskt låg nära varandra under samma termin. Under tre terminer besökte Gimme5 skolor från Karleby i norr till Kristinestad i söder. Nedan följer en sammanställning över projektskolor och antal elever som tagit del av Gimme5. Pilotskolor hösten 2010 Vasa Övningsskola Förskola åk 2 Gerby skola Åk 1 2 Total antal elever 209 Projektskolor VT 2011 VT 2012 Skogsparkens skola, Nykarleby åk Nedervetil skola, Kronoby åk 2 24 Villa skola, Karleby åk Jeppo-Pensala, Nykarleby åk Edsevö skola, Jakobsatd åk 1 12 Fritids Östanlid, Jakobstad åk Kvevlax skola, Korsholm åk Solf skola, Korsholm åk Hankmo skola, Korsholm åk Karvsor skola, Vörå åk Rökiö skola, Vörå åk Lappfjärd skola, Kristinestad åk Yttermark skola, Närpes åk Härkmeri skola, Kristinestad Förskola åk 4 24 Taklax skola, Korsnäs åk Kalax-Kåtnäs skola, Närpes åk 2 14 Totalt antal elever 404 Utöver alla elever har också lärare, övrig skolpersonal och barnens föräldrar nåtts av Gimme5. 7

10 För att involvera lärarna och inspirera dem till att jobba med projektet ordnades inspirationsdagar innan Gimme5 gjorde besök i klassen. Mellan inspirationsdagen och första besöket fanns tid att i klassen bekanta sig med projektet och för att fylla i hälsologgen (kostdagbok för registrering av intag av frukt, bär och grönsaker) första gången. Gimme5 besökte klasserna två gånger à 2 timmar under en termin. Eftersom Gimme5 ville skapa bestående metoder var tanken att lärarna skulle ha tid att jobba vidare i klassen, på egen hand, mellan besöken. För att sprida budskapet till hemmen och involvera föräldrarna skickade Gimme5 hem två nyhetsbrev. Vid samtycke och önskan från skolan deltog Gimme5 också i ett föräldramöte. I anslutning till andra besöket i klassen intervjuades läraren om hur det gått, hur projektet upplevts samt för att få tips och idéer till vidareutveckling av Gimme5. För att fånga upp de lärare som varit med ordnades en återträff efter att Gimme5 besökt alla klasser. Återträffen ordnades för att få respons på projektet och få höra hur det lever vidare. Gimme5 ville också dela ut nytt material i form av ett tipshäfte för att underlätta för lärarna att fortsätta jobba med projektet på egen hand. Bilden visar hur upplägget för projektskolorna såg ut. Inspirationsdag Återträff Första Andra Hälsologg 1 skolbesöket skolbesöket Hälsologg 2 Föräldramöte Eget arbete Nyhetsbrev 1 Startlåda Nyhetsbrev 2 Mellanmålsbok G5 spel Tipshäfte 8

11 Inspirationsdag Innan skolbesöken startade var det viktigt att få med lärarna och inspirera dem till smakskola i klassen. Därför hölls en inspirationsdag i början av terminen där lärarna från projektklasserna fick träffas. Våren 2011 hölls den första inspirationsdagen i Jakobstad. Hösten 2011 hölls en i Solf och våren 2012 en i Närpes. Alla praktiska övningar som räknas upp finns beskrivna i Gimme5- tipshäftet (se Material). Programmet var följande: Föreläsning om Gimme5 Föreläsning om Varför frukt och grönt Föreläsning om Hälsofrämjande skola Praktiska övningar: Rangordna surt Sinnena säger Grundsmaker Gimme-shakes Rörelsepaus Under inspirationsdagen användes övningar som Gimme5 inte gjorde under skolbesöken, eftersom det är lättare för lärarna att i klassen göra sådant som de själva provat och upplevt. Inspirationsdagen blev en succé och så gott som alla satte genast i gång med Gimme5 efter dagen genom att klassen fyllde i hälsologgarna. Informativ dag, bra att själv få göra något praktiskt Jätteinspirerande, bra upplagt. Det var nog det som gjorde att det här är ett projekt vi skall satsa på Bäst jobbar man med ett sånt här projekt om man själv fått vara på en inspirationsdag, så en ny inspirationsdag med möjlighet för nya lärare att delta kunde kanske sprida Gimme5 ännu vidare Första besöket Besöken till klasserna bokades in tillsammans med lärarna på inspirationsdagen. Under det första besöket fick eleverna veta vad Gimme5 betyder och lära sig vikten av att äta fem nävar frukt och grönt varje dag. Förutom att namnet Gimme5 syftar på den gällande rekommendationen för intaget av frukt och grönt, fem nävar om dagen, är talet fem återkommande också genom våra fem sinnen, fem grundsmaker (sött, surt, salt, beskt och umami) och fem måltider. Eleverna fick en kort presentation av våra sinnen: syn, hörsel, doft, känsel och smak. I klassen kom man överens om smakskolans regel, som säger att ingen får säga att något smakar äckligt, utan i stället att det här är inte i min smak. Samtidigt fick barnen också lära sig att man ibland måste smaka upp till 20 gånger för att tycka om en ny smak. Ingen kan svara fel i Gimme5, eftersom alla har rätt till sin egen smak. Fokus låg ändå på det praktiska och på att med hjälp av smakskola på ett lekfullt sätt väcka barnens intresse och nyfikenhet för frukt och grönt. Alla övningar finns utförligt beskrivna i Gimme5:s tipshäfte och kommer därför enbart att nämnas här. I övningarna får barnen berätta och förklara vilka dofter och smaker de hittar och hur olika frukter, bär och grönsaker känns och låter. Några av barnens förklaringar finns med som citat vid övningarna. 9

12 Grundsmaker Honungsmelon smakar som godis och äppelpaj Känselsinnet Hemliga påsen Röd och bucklig med en grön krok, liknar en tand paprika Hörselsinnet Vilken grönsak hör du? Äpple låter som klor som klöser Banan låter klatschklatsch Doftsinnet Doftburkar Det doftar mamma vitlök Det doftar sisupastiller fänkål Synsinnet Hemliga påsen Det ser ut som popcorn blomkål Program med substans Väckte elevernas nyfikenhet och intresse att våga smaka allt Härlig upplevelse, fart och fläkt Eleverna visste en del före, vi hade hälsologgat en vecka innan. Varierande aktiviteter och jättebra att allt var rätt! Riktigt trevligt och bra upplägg! Kul med besök i klassen och ibland är det bra att det är någon annan än lärarna som tjatar om en sak Eleverna blev inspirerade och tyckte om besöket Efter första besöket hade läraren tid att jobba vidare på egen hand tillsammans med klassen. Vid första besöket fick klassen en egen startlåda med verktyg (se Material) för att det skulle vara lätt att fortsätta jobba med Gimme5. Under tiden mellan besöken fick klassen också fylla i hälsologgen på nytt. Här kunde eleverna jämföra med sin tidigare logg och se om det skett någon förändring mellan första och andra hälsologgen. Föräldramöte Varje skola erbjöds ett föräldramöte, antingen enbart till klassens föräldrar eller till hela skolans föräldrar. Under första terminen valde alla skolor utom en att ha ett föräldramöte för Gimme5- klassernas föräldrar. Föräldramötena var lyckade men det visade sig att man inte når ut till så många föräldrar när man endast har möte för klassens föräldrar, ett medeltal på ca 15 föräldrar per möte. Gimme5 upplevde det som svårt att locka med föräldrar på föräldramöte under första terminen. Hur skulle man nå dem? Barnen är hemma största delen av dagen men forskning visar att barn under dagen äter mest grönsaker i skolan (Roos, E. Ray, C.). Därför är det synnerligen viktigt att nå hemmen och föräldrarna. För höstens Gimme5-skolor föreslog vi därför att projektledaren skulle bjudas in till skolans stora föräldramöte. Det visade sig vara lyckat och projektledaren träffade i stället ca 150 föräldrar per möte. Två av skolorna valde att berätta om Gimme5 själva på sina föräldramöten. Ryktet om Gimme5 spred sig i Österbotten och projektledaren fick också besöka skolor utanför projektskolorna för att hålla föräldramöten och berätta om vikten av frukt och grönt. Gimme5:s del av föräldramötet bestod av en presentation på 45 minuter som varvades med rörelsepauser. Många skolor serverade fruktbuffé till kaffet vid dessa tillfällen. Föräldrarna fick en positiv bild vid föräldramötet, både av Hannas presentation och av frukt- och gröntserveringen Som vanligt är vissa föräldrar mera engagerade än andra, men alla tyckte att vi skulle köra i gång projektet när vi sände hem en förfrågan efter det skrala antal som kom på föräldramötet. Men det verkar vara många som fått fara till fruktdisken och handla cantaloupmelon, granatäpplen och batat! 10

13 Andra besöket Andra besöket var det sista Gimme5 gjorde i klassen och det var ett festligt besök, med fruktvernissage och smoothies. Eleverna gjorde konstverk av frukt, bär och grönsaker. Under rasten gjorde projektledaren tillsammans med läraren en konstutställning i klassrummet. Projektledaren klädde ut sig och kom på besök som fru Fruktlund och tillsammans med barnen gjorde fru Fruktlund en tv-show där det tillreddes Gimme-shakes och fruktspett som avnjöts på vernissagen. Foton av alla konstverk presenterades senare på Gimme5:s Facebooksida. Programmet för andra besöket: Grönsakskonstverk Tv-show med Gimme-shakes och fruktspett Vernissage Mycket roligt med både konstuppgiften och fruktfesten Annorlunda och intressant att använda detta material för konsten Lite kort tid till konstverken, men annars fina bilder Uppskattat och piggt. Aningen tudelad över att använda mat i konstverk, men en gång var inte så farligt Bra uppgifter som jobbade med elevernas attityder Skojigt, bra med pedagoger som projektledare Mycket bra, eleverna var intresserade och tyckte det var roligt att få prova på Gimme-shaken och att göra fruktspetten Bra med återbesök, barnen var glada att återse Kika och Hanna Andra besöket var också bra, temat var bekant för eleverna så de kunde koncentrera sig på uppgifterna mera. Bra med kreativitet. Under båda besöken varvades lektionerna med rörelsepauser så att barnen skulle orka. Efter besöken fick alla barn varsitt Gimme5-pins, nyhetsbrev till hemmet och en egen mellanmålsbok. Klassen fick också ett eget Gimme5-spel. I anslutning till andra besöket gjordes en kort intervju med projektklassens lärare. Under intervjun diskuterades hur projektet hade gått och hur klassen hade jobbat mellan besöken. Dessutom hade lärarna möjlighet att komma med tips och idéer. 11

14 Återträff För att få träffa alla lärare igen och samla in hälsologgar, dela ut nytt material, inspireras och uppleva nya tips samt för att få feedback på projektet, bestämde Gimme5 att hösten 2012 ordna en återträff för projektklasslärarna. Av 30 klasslärare kom 8 till återträffen. I och med att avståndet vara ganska stort mellan skolorna var det väntat att uppslutningen inte skulle vara hundraprocentig. För de skolor som fick Gimme5-besök under projektets första termin, vårterminen 2011, hade det vid återträffen också gått över ett år sedan besöken och det kan också ha påverkat det låga deltagarantalet. Det var så pass länge sedan lärarna i dessa skolor hade haft kontakt med projektledaren att återträffen på grund av det kanske inte kändes aktuell för dem. Återträffen blev en trevlig dag fylld av tips och idéer samt feedback på projektet. Under dagen fick lärarna ta del av tipshäftet, som vid det här tillfället var nytt, och prova på övningar ur det. En föreläsning om frukt och grönt och gruppdiskussioner om hur skolorna kan jobba vidare med Gimme5 var dagens mer teoretiska del. Den mera praktiska delen bestod av stationer med olika övningar ur tipshäftet. På så vis kunde lärarna vara i mindre grupper och alla behövde inte delta i samma övning samtidigt. Lärarna fick också göra sin egen smörgås till morgonkaffet och sitt eget fruktmellanmål på eftermiddagen. Fantasin flödade kring dessa aktiviteter och smörgåsarna blev gubben i månen, katter och älgar medan det till fruktmellanmålet gjordes päronigelkottar och halsband av rotfrukter. Lärarnas tips för hur man kan jobba med Gimme5 i klassen: Plocka bär och frukt i närmiljön Ha Gimme5-temaperioder (2 månader) Tema-eftermiddagar Mellanmålsveckor som kallas Energikick, assistenter fördelar frukter till klasserna, lärare och elever hjälptes åt i klassen med att skära upp (sponsorering från Hem & skola, Folkhälsan och skolan) Samarbete med lokalproducenter, 4H och Folkhälsan Fruktstunder mest lyckade. Alla tar med egen frukt som vi hjälps åt att skära i klassen Skördefest Smak och doft-adventskalender Egna odlingsrutor vid skolan Lärarna delade också utmaningar de upplevt med projektet. De flesta tyckte att tiden var den största boven. Det var svårt att hitta tid vid sidan av skolarbetet. Många passade på att ha fruktstund på raster, men kände att tiden var knapp även där. Den andra stora utmaningen var ekonomin, för att få rutin på fruktstunder och smakskola behövs pengar. Under återträffen deltog också två pedagoger från eftis. De upplevde inte alls dessa utmaningar, tvärtom hade de tid för Gimme5 och upplevde att upplägget var som gjort för eftis. Eftersom de också hade en mellanmålsbudget, var den ekonomiska biten inte heller någon utmaning för dem. Allt är möjligt var eftisledarnas spontana kommentar. 12

15 Material Ett av projektets delmål var att ta fram lektionsplaner och lärarhandledningar och att skapa bestående arbetsmetoder för att hålla smakskolan levande. Gimme5 har tagit fram följande material. Gimme5-spelet Smakskola handlar om att på ett lekfullt sätt smaka via våra sinnen och projektledaren konstaterade att ett spel är ypperligt för detta, dels för att man kan integrera sinnesövningar i spelet, dels för att ett spel är lätt att använda i klassen och är något som blir kvar i skolorna. Under sommaren 2010 utarbetades således ett Gimme5-spel som går ut på att barnen får dramatisera, beskriva och rita frukter och grönsaker. Som belöning ingår också att smaka på olika frukter och grönsaker. Mellanmålsbok Gimme5 gjorde en uppdatering av Folkhälsans mellanmålsbok. Tanken med mellanmålsboken är att eleverna själva kan göra nyttiga mellanmål när de kommer hem från skolan. Namnet på boken blev 5 nävar om dan och den trycktes och delades ut till samtliga elever som deltog i Gimme5, till alla Hälsoverkstadselever och i samband med inspirationsdagar och liknande träffar. Ett nytryck av mellanmålsboken gjordes hösten 2012 och distribueras senare i samband med nya inspirationsdagar. Tipshäfte De övningar som lyckats bäst och var lättast att utföra under skolbesöken skrevs ner och sattes ihop till ett tipshäfte. Lärarnas tips från den intervju som gjordes i samband med andra besöket i klasserna finns också med. Tipshäftet kom ut hösten Eftersom Gimme5 hade gjort alla skolbesök när tipshäftet var klart, delades det ut till lärarna på återträffen. Genom tipshäftet hoppas Gimme5 inspirera och göra det lättare att fortsätta med projektet på egen hand. Tipshäfte Verktyg För att i början av projektet, speciellt innan tipshäftet gjordes, ha ett samlingsnamn på material och övningar kallades de för verktyg. Hälsologg, Sinnena säger, Mitt eget recept och Fruktstund är alla verktyg som används för att jobba med smakskola. Hälsologg är en kostdagbok där barnen fyller i sitt intag av frukt, bär och grönsaker under en veckas tid. Sinnena säger är ett verktyg där barnen genom sinnena beskriver färg, form, doft, smak och konsistens på två frukter, bär eller grönsaker. De livsmedel som beskrivs får också poäng och barnen fyller i om de skulle vilja äta av dem igen. Mitt eget recept är precis som namnet säger ett verktyg som ger barnen möjlighet att skriva egna recept med frukt och grönt. Dessa verktyg finns också med i tipshäftet. 13

16 Nyhetsbrev Under den termin som Gimme5 besökte skolorna skickades två nyhetsbrev ut. Gimme5 ville genom dessa uppmuntra och inspirera föräldrarna att fortsätta arbeta med frukt, bär och grönt hemma. Breven skickades via skolorna till alla hem i projektklasserna. I nyhetsbrevet fanns läsning för både lärarna och föräldrarna, men också för alla elever. På första sidan fanns texter som riktade sig till vuxna och en hälsning från projektledaren och innehållet på brevets baksida var riktat till barnen. Eleverna fick, via responsrutor i breven, delta i en omröstning om vilken den godaste frukten, grönsaken eller bäret som de har lärt sig tycka om var eller fylla i korsord med hjälp av nya saker de lärt sig under träffarna. Startlåda Varje klass fick en startlåda efter att Gimme5 gjort sitt första besök. Lådan innehöll ett skärbräde, knivar, en sax, en äppelklyvare, Gimme5-klistermärken, mellanmålsboken 5 nävar om dan, Klubbcentralens Sinnrikt i matvärlden och Gimme5-verktyg. 14

17 Utvärdering Projektet Gimme5 har utvärderats på olika sätt. Lärarna har fyllt i både en utvärderingsblankett och en enkät och eleverna har fyllt i hälsologgar. Efter Gimme5:s två besök i klassen fick lärarna fylla i en utvärdering. Utvärderingen bestod både av en kvantitativ del där lärarna fick kryssa i vilka verktyg de har använt och en kvalitativ del med öppna frågor. 15 av 30 lärare svarade på utvärderingen. Svaren på utvärderingarna presenteras här vid respektive Gimme5-verktyg eller annat material. Lärarnas svar presenteras som citat i blått där de passar in. Största delen av svaren var positiva. Det kan bero på att lärarna känner stor tacksamhet för allt de fått (material, inspiration och besök) och därför känner att de inte kan eller vill kritisera något och att det är svårt att ge konstruktiv kritik direkt till projektledaren. Därför gjordes också en enkät av två studerande som står utanför projektet. Enkäten presenteras på sid 20. Dessutom har hälsologgar från två skolor analyserats separat (se sid 16). Fruktstund uppger 14/15 lärare att de har använt Under fyra veckor+ några tillfällen till Fungerat mycket bra I eftis varje dag För hela skolan, en vecka i taget Sinnena säger uppger 6/15 lärare att de har använt Har använt den som grund i vår smak skola i samlingen Hälsologg uppger 13/ 15 lärare att de har använt Utskickat till hemmen men få inkomna Ja, men eleverna ha de svårt att fylla i denna Mitt eget recept uppger 6/15 lärare att de har använt Har inte använt ännu, men snart Gör klassens receptbok, alla får ta med Vi gjorde vår egen receptbok, Lätt&Lagom Gimme5-spelet uppger l0/15 lärare att de har använt Har varit omtyckt Gimme5-spelet var kiva. Vi spelade 4 5 elever per lag. Det var bra att ha två spelplaner så alla kunde spela på samma gång. Gårr-roligt tyckte de att det var Mellanmålsboken 5 nävar om dan uppger 5/15 lärare att de har använt Har varit uppskattade hemma Bra respons hemifrån, omtyckta och bra recept Barnen har visat intresse för den Klubbcentralens Sinnrikt i matvärlden uppger 6/ 15 lärare att de har använt Haft planer på detta men hann aldrig Bläddrat i den, finns med på vår planering inför kommande termin 15

18 Analys av hälsologgar Sammanställt av Annette Forss Innan Gimme5 gjorde sitt första besök fyllde eleverna i en hälsologg och efter första besöket fylldes hälsologgen i på nytt. Två av projektskolornas hälsologgar, Bennäs och Kvevlax, har analyserats av Annette Forss. Det var tänkt att fler hälsologgar skulle ha ingått och att man kunde ha gjort en jämförelse, men många skolor hade inte kvar loggarna och de kunde därför inte samlas in. I Bennäs gjordes undersökningen tre gånger, i Kvevlax två gånger. Bennäs Andelen barn som uppfyller rekommendationen på minst 5 portioner frukt och grönsaker per dag varierar beroende på dag och vecka. Under vecka 1 varierade andelen mellan 29 och 64 procent, under vecka 2 mellan 36 och 73 procent och under vecka 3 mellan 41 och 100 procent. (Se figur 1.) Andelen barn i Bennäs som äter minst 5 portioner frukt/grönt per dag 100 % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 må ti ons to fre lö sö vard. veckoslut Figur 1. Andelen barn som uppnår rekommendationen på 5 portioner frukt/grönt per dag. Vecka 1 = undersökningstillfälle 1, vecka 2 = undersökningstillfälle 2, vecka 3 = undersökningstillfälle 3. Ser man till medeltalet för hela veckan uppnådde barnen rekommendationen 3,2 dagar vid första undersökningstillfället, 3,9 dagar vid andra undersökningstillfället och 4,8 dagar vid det tredje undersökningstillfället. Det ser alltså ut som om barnen i medeltal ökat sin konsumtion medan projektet fortskred. Jämför man vardagar med veckoslut ser konsumtionen ut att vara störst under vardagar. Det är också vardagskonsumtionen som ökat under projektets gång medan veckoslutskonsumtionen inte ser ut att ha förändrats. För att identifiera en grupp med ingen eller låg konsumtion skapades en variabel för dem som endast äter 0 1 portioner frukt/grönt per dag. I figur 2 kan man se att andelen barn med låg konsumtion minskat. Vid undersökningstillfälle 3 fanns det inte längre några barn som bara åt en portion frukt/grönt per dag (figur 2). 16

19 Andelen barn i Bennäs som äter max 1 portion frukt/grönt per dag 20% 15% 10% 5% 0% vardagar veckoslut Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Figur 2. Andelen barn med ingen eller låg konsumtion. Andelen vardagar Bennäsbarnen i medeltal äter någonfrukt/grönt per måltid Frukost Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Figur 3. Antal vardagar i medeltal som barnen äter någon frukt/grönt till de olika måltiderna. I figur 3 är konsumtionen per måltid under vardagar illustrerad. Här kan man se att konsumtionen under projektets gång ökade främst vid morgonmålet. Kvevlax För Kvevlax del verkar det som om barnen börjat fylla i frukt- och grönsaksloggen på en onsdag då information för måndagar och tisdagar saknas för nästan hälften av eleverna. Därför tas endast data från onsdag till söndag med här. Andelen barn som uppfyller rekommendationen på minst 5 portioner frukt och grönsaker per dag finns illustrerade i figur 4. Sammanlagt kan man se att konsumtionen verkar vara högre under vardagar än under veckoslut, både före och efter interventionen. I medeltal kommer barnen upp till rekommendationen 1,5 dagar vid bägge undersökningstillfällen. Notera att det inte lönar sig att jämföra Kvevlax medeltal med Bennäs eftersom undersökningsperioden för Kvevlax innehåller endast tre vardagar. 17

20 Andelen barn i Kvevlax som äter minst 5 portioner frukt/grönt per dag 100 % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vecka 1 Vecka 2 ons to fre lö sö vard. veckoslut Figur 4. Andelen barn som uppnår rekommendationen 5 portioner frukt och grön/dag. Vecka 1= undersökningstillfälle 1, vecka 2 = undersökningstillfälle 2. Andelen barn med ingen eller låg konsumtion ser ut att vara oförändrad trots interventionen (figur 5). Förändringar på några få procent kan inte ses som betydande eftersom antalet deltagare är så litet. Andelen barn i Kvevlax som äter max 1 portion frukt/grönt per dag 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vecka 1 Vecka 2 ons to fre lö sö vard. veckoslut Figur 5. Andelen barn med låg eller ingen konsumtion. 18

21 Antal dagar/3 dagar som Kvevlaxbarnen i medeltal äter någon frukt eller grönsak per måltid 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Frukost Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Vecka 1 Vecka 2 Figur 6. Kvevlaxbarnens frukt och grönsakskonsumtion måltidsvis. I figur 6 har frukt- och grönsakskonsumtionen på vardagar delats upp måltidsvis. Y-axeln representerar antalet vardagar i medeltal per tre dagar eftersom endast data från onsdag till fredag togs med för Kvevlax. Det ser ut som om konsumtionen minskat litet under frukost och lunch men i stället ökat under middagen. Sammanfattning Eftersom antalet barn som deltog i studien var så pass litet är det inte möjligt att dra några slutsatser om huruvida interventionen haft någon effekt eller inte. Åtminstone i Kvevlax skilde sig konsumtionen inte vid de två undersökningstillfällena. I Bennäs igen ser konsumtionen ut att ha ökat litet, men bara under vardagar. Då man såg på konsumtionen varje måltid för sig verkar det som om den ökande konsumtionen i Bennäs koncentrerats till frukosten. Här fanns det ändå data för endast nio elever så en procentuellt stor förändring kan bero på endast en eller ett fåtal elever. I Kvevlax igen ser konsumtionen ut att ha minskat vid morgonmålet och lunchen men i stället ökat vid middagen. Ifall man i framtiden vill utvärdera motsvarande projekt med loggböcker är det viktigt att se till att betydligt fler barn deltar och att loggboken fylls i ordentligt. Det kunde till exempel förverkligas om ifyllandet av loggboken inkluderas i själva projektet i stället för att vara fristående. I det här materialet fanns det ibland orsak att misstänka att barn med liten eller ingen konsumtion kanske bara försummat att fylla i loggboken så att den angivna konsumtionen inte alls motsvarar den verkliga konsumtionen. Med tanke på att barnen är så pass unga är ändå en färgglad loggbok en lätt och lämplig utvärderingsmetod. Vissa av barnen hade fyllt i den genom att rita bilder, andra hade skrivit antal eller namn på frukter eller grönsaker. Ett system med klistermärken skulle barnen säkert tycka var roligt. 19

22 Enkät Två blivande hälsopromotörer skrev sitt examensarbete om Gimme5. Som en del av arbetet har de skickat ut en enkät till samtliga lärare som varit med i projektet. Enkäten skickades först ut via e-post men då det var problem med att fylla i svaren, hjälpte projektledaren för Gimme5 till med att distribuera enkäterna, personligen, till alla lärare. I enkäten fanns frågor genom vilka man ville fånga upp hur målen med projektet uppnåtts och i vilka former Gimme5 lever vidare. 32 enkäter delades ut och tolv besvarades. Ett urval av frågorna samt lärarnas svar på dessa redovisas här. Lever Gimme5-projektet ännu kvar i er skola? Alla tolv svarade på frågan. I dessa tolv skolor, som svarat på enkäten, kom det fram att Gimme5 ännu lever kvar. På Har ni utvecklat Gimme5-projektet vidare i er skola? fördelar sig mycket jämnt. Fem av skolorna svarade ja, de har utvecklat Gimme5-projektet vidare, medan resten av skolorna (7 stycken) svarade nej, de har inte utvecklat projektet vidare. Sju av tolv skolor svarade på frågan Om ja, på vilket sätt har ni utvecklat projektet i er skola?. Det kom fram att skolorna har utvecklat bl.a. frukt och grönsaks julkalender, olika frukt- och matdagar, fruktstund, eleverna har fått hjälpa till i skolans kök och dessutom har man samarbetat med undervisningen i huslig ekonomi i åk 7 9. På frågan Om nej, kör ni med samma koncept? Har ni förslag på eventuella förändringar? svarade fem av tolv. Det kom fram att man fortsättningsvis använder Gimme5-projektet och dessutom med nya inslag. Förslag på förändring av projektet kunde vara att man utser en ansvarig lärare som kordinerar projektet i skolan. Fruktstund är det verktyg som eleverna önskar mest. Nio av tolv svarade på frågan Anser ni att Gimme5-verktygen har hjälpt er skola att skapa bestående arbetsmetoder som bidrar till långsiktiga förändringar i barnens kostvanor? Alla som svarade var av samma åsikt, att Gimme5 verktygen har hjälpt deras skola att skapa bestående arbetsmetoder som bidrar till långsiktiga förändringar i barnens kostvanor. På frågan Har ni fått feedback av föräldrarna angående Gimme5-projektet? svarade alla. Majoriteten (10 st) av skolorna svarade ja, de har fått feedback av föräldrarna angående Gimme5- projektet. Däremot svarade två av skolorna nej, att de inte fått någon feedback av föräldrarna angående Gimme5-projektet. På frågan Om ja, hurdan feedback har ni fått av föräldrarna? svarade tio av skolorna. De flesta föräldrar har gett positiv feedback angående projektet. Det kom fram att tack vare projektet har intresset för frukt och grönsaker ökat bland barnen och att barnen vågar smaka på nya frukter och grönsaker. Orsaken till att man inte fått feedback angående projektet är att skolan inte varit i kontakt med hemmet. 20

23 Gimme5 i daghem Vid projektets start, 2010, prioriterades skolorna och fokus låg på åk 1 2 och eftermiddagsklubbarna. År 2011 noterade vi en efterfrågan från daghemmen och de togs tillbaka in i verksamhetsplanen. Under projektets gång kom Gimme5 ofta i kontakt med yngre barn, det vill säga barn under skolåldern och märkte deras nyfikenhet på nya frukter och grönsaker. På en föräldrabarnträff fick Gimme5 träffa ett litet barn, som var mycket nyfiket. Han irrade kring de exotiska frukterna, smakade, rynkade på näsan, smakade igen, rynkade på näsan och fortsatte att smaka, plötsligt utbrast 3-åringen Gott!. I detta skede var det ännu inte bestämt hur hösten 2012 skulle se ut då skolbesöken i projektskolorna var över. Gimme5 beslutade att besöka daghem och en inspirationsdag för daghemspersonal ordnades. Till dem fick alla som var intresserade komma. Det visade sig att många daghem gärna tagit emot besök, men att det var svårt att hitta tid att delta i en inspirationsdag. Trots allt dök åtta personer som jobbar på daghem och en klasslärare upp och det blev en lyckad dag. Planering för pilotbesök i daghem tog vid. Ny litteratur beställdes och via boken Sinnenas skafferi av Stina Algotson & Åsa Öström, planerades daghemsbesök. Två daghem med fyra förskolegrupper, á 12 barn per grupp, utsågs till pilotgrupper för våren Gimme5 besökte tre förskolegrupper i Solbackens daghem i Smedsby, två gånger per grupp och en förskolegrupp i Tallkottens daghem i Oravais vid två tillfällen. Det visade sig att dessa 6-åringar var ännu ivrigare och modigare att smaka på nya saker än de 7 8-åringar som Gimme5 tidigare träffat. Ett nytt upplägg anpassat för daghemsbesök skapades. Tanken var först att ta med fem förskolor i Gimme5 till hösten Gimme5-besök skulle erbjudas Folkhälsans egna daghem i Vasa och Närpes och alla förskolor i Vasa. I Gimme5:s arbetsgrupp kom man överens om att tiden ändå var för knapp för att skicka ut en förfrågan till alla förskolor och att det skulle vara svårt att under en termin hinna besöka något större område. Därför erbjöds projektet denna gång endast till Folkhälsans egna daghem i Österbotten. Både daghemmet i Vasa och i Närpes nappade på erbjudandet. I dessa daghem fanns ändå inga förskolegrupper, så projektledaren valde att anpassa besöken till en lägre ålder och besöka daghemmen flera gånger och hålla kortare stunder så att de yngre barnen orkade vara med. Under våren 2013 erbjöds också de andra daghemmen som deltagit i inspirationsdagen besök. Pilotdaghem hösten 2012 Solbackens daghem 3 förskolegrupper 35 Tallkotten Oravais 1 förskolegrupp 10 Totalt antal barn 45 Projektdaghem Folkhälsans daghem, Vasa 3 5-åringar 8 Päivis, Folkhälsandaghem, Närpes 3 5-åringar 10 Liljekonvaljen, Vörå 3 6-åringar 38 (tre avdelningar) Minidagis, Maxmo 2 4-åringar 13 Knattebo, Malax 3 6-åringar 55 (fyra avdelningar) Övermark daghem 3 4-åringar 13 Totalt antal barn

24 Besök i daghemmen Eftersom Fru Fruktlund varit populär i skolorna, ville Gimme5 hitta på ett roligt sätt att även i daghemmen nå barnen via teater. Ur Sinnenas skafferi kom idén om en resväska som fick flytta hem till barnen under en vecka. I resväskan bor hunden Sappe som tillsammans med föräldrarna och barnen utför lite smakskola hemma. Hunden skriver dagbok om varje besök hemma hos barnen. Hunden är också med i barngruppen och med sitt enorma doftsinne kan han hjälpa barnen att hitta dofter de själva har svårt att hitta. Väskan innehöll förutom Sappe också ett nyhetsbrev till föräldrarna, en känselpåse, en sagobok (Hjältarna i grönsakslandet av Ulf Stark och Charlotte Ramel), doftburkar, 5 nävar om dan, ett tipshäfte, Sappes dagbok och receptbroschyren En godare dag. Föräldrarna kunde på detta sätt tillsammans med barnen uppleva sinnenas värld och tillsammans dokumentera sina upplevelser. I Folkhälsans daghem fanns inga förskolegrupper, så projektledaren valde att anpassa besöken till en lägre ålder och besöka daghemmen flera gånger och hålla kortare stunder så att de yngre barnen orkade vara med. Folkhälsan daghemmen fick besök av Gimme5 fyra gånger och programmet såg ut på följande sätt: Besök 1 Doftmemory Det doftar Thailand vitlök Citrontjuven Rörelsepaus Tid för eget arbete och tid för Sappe att följa med barnen hem Besök 2 Hemliga påsen (känsel) Det känns som gräs på toppen och hårt där under broccoli Smaka blint Det smakar som blommor citron Rörelsepaus Tid för eget arbete och tid för Sappe att följa med barnen hem Besök 3 Hemliga påsen (syn) En guldliknande hårig frukt som är lika stor som en knytnäve kiwi Vilken grönsak hör du? Det låter som när man sparkar på grus där ute blomkål Piipleken Tid för eget arbete och tid för Sappe att följa med barnen hem Besök 4 Rangordna smaker Vilken färg smakar det? Det smakar rött eller grönt äpple Rörelsepaus Det egna arbetet och utveckling av konceptet på eget initiativ fortsätter 22

25 Efter en lyckad hösttermin i Folkhälsandaghemmen i Vasa och Närpes, beslutade arbetsgruppen att anställa en person som skulle erbjuda fler daghemsbesök i Österbotten då projektledaren gick på mammaledighet. Besöken erbjöds främst till de daghem som deltagit i inspirationsdagen hösten Under våren 2013 besökte Gimme5 således ytterligare fyra daghem och träffade fler barn. Två av daghemmen var stora med flera avdelningar och då gjorde Gimme5 ett besök till varje avdelning. På grund av den korta tid som var kvar av projektet fick grupperna ett besök i stället för fyra. Med tipshäftet som hjälp kunde personalen lätt jobba vidare med gruppen på egen hand och det gjorde också att det var motiverat med ett besök i stället för flera. Övningar som gjordes under besöket: Sappe och citrontjuven Hemliga påsen (känsel) Vilken grönsak hör du?/smaka blint Doftburkar/doftmemory Beroende på gruppens storlek och barnens ålder valdes antingen Vilken grönsak hör du? eller Smaka blint och doftburkar eller doftmemory. Med yngre barn, 2 4 år, fungerade ofta Smaka blint bättre än Vilken grönsak hör du? Detsamma gällde doftburkar/doftmemory. De yngre barnen orkade inte riktigt koncentrera sig på doftmemory, i synnerhet om gruppen var stor, och då passade doftburkar bättre. Barn som var 5 6 år orkade vänta på sin tur och orkade hålla koncentrationen uppe och spela memory. 23

26 Spridning Gimme5 är ett aktuellt tema i skolor, daghem och bland föräldrar i Österbotten i dag. Ganska snabbt tog man kontakt utanför projektskolorna och projektdaghemmen och ville ha föreläsningar eller temadagar. I mån av möjlighet deltog Gimme5 gärna i dessa. Besök och föreläsningar som gjordes utanför projektskolorna och projektdaghemmen gjordes i mindre omfattning. Hälsoverkstaden Gimme5 har haft ett omfattande samarbete med projektet Hälsoverkstaden i Österbotten och Åboland samt dess projektledare. Idéer utbyttes och i efterhand kan det konstateras att det vore bra att det finns ett team kring projektledaren som vägleder, inspirerar, stöttar och finns där som bollplank när ett nytt projekt startar. Största utbytet var att Gimme5 och Hälsoverkstaden kunde sprida varandras kunskap. Gimme5-upplägget spreds till samtliga 745 Hälsoverkstadselever i två skolor i Åboland och sju skolor i Österbotten, alla elever fick en egen mellanmålsbok och varje Hälsoverkstadsskola fick ett eget Gimme5-spel. Vid varje träff med Gimme5-skolor presenterades även Hälsoverkstadens tyngdpunktsområden, att barn behöver en balanserad helhet för att må bra, med tio timmar sömn per natt, minst två timmar rörelse per dag samt fem nävar frukt, bär och grönt varje dag. Gimme5 i Nyland Projektet avgränsades i starten till Österbotten och det har också varit projektledarens område. Konceptet har ändå nått ut i Nyland och Åbo under projekttiden genom samarbetet med Folkhälsans kostrådgivare i Helsingfors. Daghem, skolor och eftis har fått ett besök om de önskat och om det har funnits tid. 257 elever, 70 barn på dagis och 60 föräldrar har kostrådgivaren träffat genom sina Gimme5-besök. Skolor, eftis och daghem i Nyland Mattliden, Esbo Åk 1 (tre klasser) 65 Vindängen, Esbo Åk 1 och 6 44 Folkhälsans eftis Sirkkala, Åbo 60 Minerva, Helsingfors Åk 1, 3 och 4 35 Folkhälsans eftis Karamalmen, Esbo 53 Folkhälsans daghem Gunghästen, Åbo Tre grupper 30 Daghemmet Petter, Lojo 20 Förskolan Virkby, Lojo 21 Totalt