Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre Verksamhetens kvalitet

Transkript

1 Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre 2008 Verksamhetens kvalitet

2 Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad augusti

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom vården och omsorgen om äldre Socialstyrelsen har prioriterat att ta fram uppgifter riktade till brukare och närstående och att redovisa dem på Internet. Den första jämförelsen presenterades vid årsskiftet 2007/2008 i rapportform för kommungrupper och för enskilda kommuner och äldreboenden i Äldreguiden på Internet i mars Detta är den andra omgången öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre. De uppgifter vi presenterar här kommer dels från register och dels från enkäter till kommuner och landsting. Utan det omfattande arbete som kommuner och landsting lagt ned på att ta fram uppgifterna hade inte dessa öppna jämförelser varit möjliga. Syftet med rapporten är att redovisa resultat från 2008 års öppna jämförelser som gäller data från hösten/vintern 2007/2008. Förändringar mellan 2008 års och 2007 års öppna jämförelser redovisas när det är möjligt. Det är Sven Lusensky och Gert Alaby på Socialstyrelsens äldreenhet huvudsakligen har arbetat med uppdraget. De statistiska bearbetningarna har gjorts av Simon Lind på socialtjänstavdelningens statistikenhet. Projektledare och ansvarig för denna rapport är Gert Alaby. Arbetet bedrivs i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 7 Genomfört arbete 7 Rapportering 7 Resultat 8 Uppdraget 11 Regeringens uppdrag 11 Socialstyrelsens arbete 12 Arbetssätt och metod 14 Vad är kvalitet? 14 Kvalitetsbegreppet i denna undersökning 14 Befolknings- och verksamhetsperspektiv 15 Indikatorer, nyckeltal och andra mått på kvalitet 15 Vilka kvalitetsområden? 16 Mät- och presentationsnivå 18 Använda nyckeltal 19 Datakällor 23 Kvalitetssäkring av enkätdata 24 Redovisningen i denna rapport 24 Redovisningen i Äldreguiden 26 Utveckling av databas och webbpresentation 26 Erfarenheter från 2008 års undersökning 27 Resultat 28 Svarsfrekvens 28 Resultat för kommuner och stadsdelar 29 Tillgänglighet 29 Delaktighet 36 Personaltäthet 37 Kompetens 38 Kontinuitet 42 Självständighet 46 Mat 47 Stöd till närstående 49 Ledning och uppföljning 52 Uppföljning av biståndsbeslut 54 Information 54 5

6 Äldreboenden 59 Delaktighet 61 Personaltäthet i permanent särskilt boende 63 Kompetens 65 Kontinuitet 69 Självständighet 76 Mat 80 Möjlighet att välja maträtt i äldreboende 81 Ledning 83 Referenser 85 Bilagor 87 Metod vid webbgranskning 87 Frågeområden kommuner 87 Genomförande och bearbetning 88 Kommungruppsfördelning efter standardkostnad och storlek 89 6

7 Sammanfattning Uppdraget Regeringen har gett Socialstyrelsen uppdraget att utveckla ett system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom vården och omsorgen om äldre. Uppdraget ska slutredovisas vid utgången av 2009 och genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ska genomföra en årlig enkätundersökning som underlag för öppna jämförelser, tillsammans med registeruppgifter och eventuellt annat material. De första jämförelserna redovisades vid utgången av Genomfört arbete Socialstyrelsen har valt att prioritera uppgifter som brukare och deras närstående kan behöva och uppgifter om verksamhetens struktur- och processkvalitet. Skillnaden från förra årets öppna jämförelser är att vi nu även redovisar data på enhetsnivå för korttidsboenden. Enkäter har ställts till kommuner, stadsdelar i storstäderna, vårdcentraler samt äldreboenden/korttidsboenden och belyser förhållanden under hösten/vintern 2007/2008. Uppgifter redovisas för samtliga kommuner och för stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. I år ingår avsevärt fler äldre-/korttidsboenden. Även i år har vi haft påtagliga svårigheter att få data från landstingen om hemsjukvård och läkarmedverkan, varför sådana uppgifter saknas i denna rapport. I denna rapport redovisar vi nyckeltalsvärden för kommunernas äldreomsorg, korttidsboenden och äldreboenden på kommungruppsnivå. I Äldreguiden på Internet redovisas dessa för kommuner och specifika äldreboenden och korttidsboenden. Där vägs nyckeltalen också samman till omdömen på olika kvalitetsområden. De uppgifter som presenteras har kvalitetsgranskats av Socialstyrelsen och tveksamma uppgifter har skickats tillbaka till kommunerna, som gjort ändringar i förekommande fall. Rapportering Data i denna andra rapport redovisas för nio grupper av kommuner, som skapats genom att landets kommuner delats in i tre storleksgrupper och tre standardkostnadsgrupper. Standardkostnader uttrycker kommunens sociala struktur och är en uppskattning av hur stora resurser som kan behövas för äldreomsorg i respektive kommun. Under hösten 2008 kommer uppgifter för enskilda kommuner och enheter att redovisas i Äldreguiden. Socialstyrelsens första omgång av öppna jämförelser presenterades i december 2007 i rapporten Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om 7

8 äldre. Verksamhetens kvalitet (1) och i mars 2008 i Äldreguiden på Internet. Resultat Äldreomsorg generellt. Här följer en översikt av läge och förändringar inom de områden som ingår i undersökningen: Andelen biståndsbeslut inom äldreomsorgen som inte verkställts har ökat kraftigt mellan mätåren 2006 och Högst andel fanns i stora och små kommuner med en social struktur som ger höga resursanspråk (hög standardkostnad). Dessa har också haft störst försämringar av andelen ej verkställda beslut. Andelen äldre som får hemtjänst var år ,0 procent av befolkningen 65 år och äldre. Andel var 14,3 procent i stora kommuner med hög standardkostnad jämfört med 6,4 i små kommuner med låg standardkostnad. I mediankommunen i riket hade hemtjänsten en omfattning som motsvarade 2,4 beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65 år och äldre I små kommuner med låg standardkostnad var motsvarande uppgift 1,6 timmar, jämfört med stora kommuner med hög standardkostnad som hade 3,5 timmar. Andelen äldre som bodde i permanent äldreboende var 5,7 procent av antalet personer 65 år och äldre och 0,5 procent i korttidsboende, i mediankommunen. Andelen äldre personer som bodde i äldreboende var större i kommuner med hög standardkostnad än i kommuner med låg standardkostnad i alla kommunstorleksgrupper. Två av tre brukare inom äldreomsorgen har varit delaktiga i att utforma en plan för genomförandet av hjälpen. Stora skillnader finns mellan kommunerna. Medianen för antalet årsarbeten per brukare i hemtjänst var ,29 och medianen för stora kommuner med höga standardkostnader var betydligt lägre, 0,21. År 2007 hade drygt 76 procent (medianvärde) av omvårdnadspersonalen yrkesförberedande utbildning, vilket är en ökning jämfört med 2006 med 0,5 procentenheter. Denna andel är lägst i stora kommuner med låga respektive höga standardkostnader, där också en viss minskning av andelen med yrkesförberedande utbildning skett mellan 2006 och Andelen av personalen som har eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg har ökat något mellan 2006 och 2007, från 12 till 13 procent. Andelen har ökat kraftigt i stora kommuner med hög standardkostnad. Hög sysselsättningsgrad, få timavlönade och låg personalomsättning är goda förutsättningar för kontinuitet. Andelen med en sysselsättningsgrad på 85 procent eller mer är 44 procent och oförändrad. 8

9 Högst var andelen i stora kommuner med hög standardkostnad, 69 procent och lägst i små kommuner med låg standardkostnad, 37 procent. Av omvårdnadspersonalens arbete utförs i mediankommunen i riket 12 procent av timavlönade, med variation från 10 till 15 procent mellan kommungrupperna. Personalomsättningen var i mediankommunen cirka 14 procent. Högst var personalomsättningen i stora kommuner med låg standardkostnad och lägst i små kommuner med medelhög standardkostnad. Andelen äldre med matdistribution som har möjlighet att välja mellan minst två maträtter har ökat mellan 2006 och 2007, från 42 till 49 procent. I stora kommuner med hög standardkostnad är andelen högst, 86 procent och i små kommuner med låg standardkostnad lägst, endast 14 procent. Stödet till närstående genom avlösning har ökat något mellan åren 2006 och 2007 och når störst andel äldre i stora kommuner med låg standardkostnad och lägst i små kommuner. I mediankommunen har varje enhetschef i genomsnitt 22 medarbetare. Skillnaderna mellan kommungrupperna var relativt små, men inom kommungrupperna fanns mycket stora skillnader. Av gällande biståndsbeslut inom äldreomsorg följdes 14 procent upp under ett kvartal. I stora kommuner hög standardkostnad var andelen 23 procent och i små kommuner med medelhög standardkostnad 9 procent. Uppsökande verksamhet nådde 4,3 procent av befolkningen 65 år och äldre, vilket är en ökning sedan föregående år. Många kommuner har förbättrat sin information om vården och omsorgen på Internet. Stora kommuner är bättre än små. Äldreboenden och korttidsboenden Nästan alla äldre som bor permanent i äldreboenden har varit delaktiga i att utforma en plan för genomförandet av vården och omsorgen, 94 procent. Spridningen är stor, särskilt i små kommuner. Personaltätheten i permanent äldreboende var för medianboendet 0,98 årsarbeten per boende. Skillnaderna mellan kommunerna var mycket stora. I korttidsboende var personaltätheten högre, 1,25 årsarbetare per boende. Av omvårdnadspersonalen i äldreboende hade 81 procent yrkesförberedande utbildning, vilket är högre än för vården och omsorgen i övrigt. Spridningen ligger mellan 40 procent och 100 procent. I korttidsboende hade 92 procent yrkesförberedande utbildning. I äldreboenden med permanent inriktning hade 14 procent av personalen minst tvåårig eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg. Motsvarande andel i korttidsboende var 22 procent. 9

10 Vid permanenta äldreboende hade 40 procent av omvårdnadspersonalen hög sysselsättningsgrad och vid korttidsboenden 44 procent. Personalomsättningen på äldreboendenivå var för hela riket 5 procent 1. Den var högst i stora kommuner med låg standardkostnad och lägst i små kommuner med medelhög och låg standardkostnad. Andelen timavlönade varierar kraftigt mellan äldreboenden. I stora kommuner med låg standardkostnad varierade andelen från 1,3 procent till 20,1 procent. Andelen timavlönade vid korttidsboende var något lägre än i permanent äldreboende. Andelen som tvingas dela rum med annan än någon närstående i permanent äldreboende var 2,5 procent, medan den i korttidsboende var 23 procent. De allra flesta som bodde permanent i äldreboende hade tillgång till eget hygienutrymme och egna kokmöjligheter, 78 procent. Högst andel som hade dessa kvaliteter fanns i stora kommuner och lägst i små kommuner. Andelen som hade tillgång till eget hygienutrymme och egna kokmöjligheter var betydligt lägre i korttidsboende, endast 19 procent. Andelen av kommunernas äldreboende som utgörs av gruppboende för dementa om högst tio boende låg i mediankommunen på 20 procent. Högst var andelen i stora kommuner med låg standardkostnad och lägst i små kommuner. I permanent äldreboende hade nästan var tredje boende möjlighet att välja mellan minst två maträtter. Detta var betydligt vanligare i stora kommuner än i små. Äldre som bodde i korttidsboende hade sämre möjligheter att välja mat än andra. Andelen i permanent äldreboende som hade en nattfasta som var längre än 11 timmar var 26 procent. I små kommuner med hög standardkostnad var andelen så hög som 54 procent. I korttidsboende hade en något större andel av de boende lång nattfasta. Antalet medarbetare per chef i permanent äldreboende var 37, dvs. betydligt högre än i äldreomsorgen i stort. Vid korttidsboende hade cheferna färre medarbetare, 27 medarbetare per chef i genomsnitt. Fortsatt arbete Socialstyrelsens kommer att upprepa denna undersökning år Då planerar vi även att samla in uppgifter om hemtjänst och dagverksamhet på enhetsnivå. Avsikten är att utveckla analysen av materialet i kommande rapporter. 1 Jämfört med 14 procents personalomsättning på kommunnivå är 5 procent på äldreboendenivå en låg siffra. På kommunnivå har uppgiften hämtats från registerdata och för äldreboenden från enkäten till äldreboenden. Möjligen kan den stora skillnaden bero på en underrapportering från äldreboenden. 10

11 Uppdraget Regeringens uppdrag Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser. Arbetet ska bedrivas i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Jämförelserna ska beskriva kvalitet, kostnader och effektivitet i kommunernas vård och omsorg om äldre samt i landstingens hemsjukvård. Avsikten är att ge information till olika intressenter för att dessa ska kunna följa utvecklingen, stimulera förbättringsarbete och välja utförare. De öppna jämförelserna ska rikta sig till beslutsfattare och medborgare samt ledning och personal. I uppdraget ingår att vi ska utveckla kvalitetsindikatorer för att följa upp och värdera hur vården och omsorgen fungerar mått på brukarnas behov och deras funktionstillstånd metoder för att beskriva insatser. Socialstyrelsen ska även genomföra en årlig enkätundersökning. Uppgifterna från den ska bilda underlag för den första omgången av öppna jämförelser, tillsammans med registeruppgifter och eventuellt annat material. De första jämförelserna redovisades vid utgången av Därefter ska de redovisas årligen i augusti. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla nationella brukarundersökningar som ska belysa brukarnas uppfattningar om vården och omsorgen om äldre. Arbetet med öppna jämförelser ska samordnas med detta uppdrag. Vidare har Socialstyrelsen uppdraget att utveckla personnummerbaserad statistik inom vården och omsorgen om äldre. Den 1 oktober 2007 påbörjades insamlingen av dessa uppgifter. Allteftersom det ovan nämnda utvecklingsarbetet leder till ändamålsenliga sätt att beskriva kvalitet, kostnader och effektivitet ska ytterligare uppgifter inordnas i den personnummerbaserade statistiken. Den insamling av uppgifter som sker genom den årliga enkätundersökningen samt genom den personnummerbaserade statistiken innebär ökade krav på kommuner och landsting att dokumentera och lämna in statistikuppgifter till staten. Det medför även merkostnader. För att täcka dem merkostnader får kommunerna och landstingen använda en del av det statliga stimulansbidraget till kommuner och landsting för att utveckla insatser inom vård och omsorg om äldre. Av regeringens beslut om detta uppdrag framgår att kommuner och landsting i samband med ansökan om stimulansmedel förbinder sig att besvara den årliga enkät som Socialstyrelsen gör inom uppdraget att utveckla ett system för öppna jämförelser. 11

12 Regeringens uppdrag om öppna jämförelser sträcker sig fram till utgången av 2009 och en delrapport redovisades till regeringen vid halvårsskiftet Socialstyrelsens arbete Uppdraget att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser består av flera delar. Systemet ska innehålla olika typer av information till olika intressenter och det gäller både kort och lång sikt. Socialstyrelsen arbetar med uppdraget i olika delprojekt. Arbetet med att utveckla nationella brukarundersökningar och den personnummerbaserade statistiken samordnas med uppdraget. I denna rapport behandlar vi endast den årliga enkätundersökningen samt bearbetningen av registerdata och annat tillgängligt material som ligger till grund för de öppna jämförelserna. Socialstyrelsen har valt att inledningsvis prioritera att samla in och presentera de uppgifter som beskriver struktur- och processkvalitet. Avsikten är att senare presentera uppgifter om resultatkvalitet. Vi har valt att lyfta fram sådan information som i första hand är av intresse för brukare och deras närstående. Av uppdraget framgår att jämförelserna ska bygga på uppgifter som finns tillgängliga i kommuner och landsting samt i befintlig nationell statistik och eventuella andra befintliga data. Socialstyrelsen har valt att samla in uppgifter som beskriver förhållanden i kommuner, förutom Stockholm, Göteborg och Malmö stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö landstingen på vårdcentralnivå äldreboenden för permanent boende korttidsboenden (endast år 2). Det är enbart äldreboenden som antingen är helt inriktade på permanent respektive korttidsboende eller som har båda inriktningarna som redovisas på enhetsnivå. Vi inkluderar både kommunalt drivna äldreboenden och sådana där kommunen lämnat uppdrag åt en enskild utförare att driva verksamheten eller där enskilda utförare säljer enstaka platser till kommuner. Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser har bestått av följande delar: Bearbetning av registerdata och data från andra undersökningar Insamling och bearbetning av enkätdata från kommuner och landsting Utveckling av databas och webbapplikation för presentation av data på kommun- och enhetsnivå Kommuner och landsting har lagt ned ett betydande arbete för att ta fram de uppgifter som ligger till grund för jämförelserna. De uppgifter som redovisas i denna rapport bygger på data som samlats in under våren 2008 och de 12

13 gäller förhållandena under hösten/vintern 2007/2008. För de flesta uppgifterna är det andra gången som de samlas in. Uppgifterna om korttidsboende på enhetsnivå har dock inte samlats in tidigare. Socialstyrelsen har tillsammans med kommunerna genomfört en omfattande kvalitetsgranskning av uppgifterna. Presentationen av det första årets öppna jämförelser vid början av 2007 följdes av en offentlig granskning av uppgifterna. Socialstyrelsen har inbjudit uppgiftslämnarna att meddela eventuella felaktigheter till oss och vissa uppgifter har rättats, men vi har behövt göra ganska få sådana rättningar. Årets insamling och kvalitetskontroll har genomförts under tidspress. Det finns ändå skäl att förmoda att kvaliteten i årets data är högre än föregående års. I nästa avsnitt beskrivs arbetet med insamling och bearbetning av data. Vi har utvecklat och genomfört de öppna jämförelserna inom vården och omsorgen om äldre i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Vi har även haft överläggningar med fackliga organisationer och yrkesorganisationer. Genom Socialstyrelsens referensgrupp har företrädare för pensionärsorganisationerna lämnat värdefulla synpunkter på arbetet. 13

14 Arbetssätt och metod Socialstyrelsen har valt att i de tre första årliga redovisningarna av öppna jämförelser beskriva struktur- och processkvalitet. Målgruppen för informationen är i första hand äldre personer och deras närstående. Avsikten är att förbättra deras möjlighet att påverka verksamheten och att välja utförare av vård och omsorg. Denna inriktning ställer särskilda krav på att jämförelserna ska vara relevanta, begripliga och trovärdiga. Även personal, ledning och andra intressenter bör ha intresse av de uppgifter som presenteras. Vad är kvalitet? Litteraturen om kvalitetsbegreppet är omfattande och definitionerna skiftande. Swedish Standards Institute (SIS) definierar kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Denna definition är internationellt antagen (ISO). Ett klassiskt sätt att beskriva kvalitet är att skilja mellan struktur, process och resultat (2). Strukturkvalitet är de yttre förutsättningarna för tjänsternas utförande, t.ex. hur mycket personal som finns. Processkvalitet handlar om verksamhetens processer t.ex. arbetssätt och personalens förhållningssätt. Resultatkvalitet är den inverkan verksamheten har på brukarna. God strukturkvalitet ger förutsättningarna för en hög processkvalitet, vilken i sin tur förväntas påverka resultatkvaliteten. Kvalitetsbegreppet i denna undersökning Målet med de senare årens utvecklingsarbete är att även kunna beskriva resultatkvalitet, alltså effekterna för dem som använder samhällets tjänster. Resultatet av tjänsterna bör sättas i förhållande till de resurser som sätts in. Det är angeläget att kunna beskriva kostnadseffektiviteten, men det går inte med de data som finns tillgängliga för närvarande. Den inventering av kommunernas verksamhetsuppföljning som Socialstyrelsen genomförde 2006 visade att många kommuner systematiskt följer upp verksamhetens kvalitet, men att de gör det med olika metoder. Det är därför inte möjligt att jämföra resultatkvaliteten i kommunernas vård och omsorg med befintliga data i kommuner eller nationella registerdata (3). Vi räknar dock med att inom kort kunna påbörja insamling av vissa resultatkvalitetsindikatorer. Förutsättningarna för den undersökning som redovisas här var att den första gången skulle kunna genomföras inom ett år. Den skulle bygga på befintliga uppgifter som redan fanns hos kommuner och landsting samt i tillgängliga register. Den första insamlingen av uppgifter som genomfördes under 2007 har upprepats 2008 med mättidpunkter som i stort sett ligger ett år senare än vid den första undersökningen. 14

15 De kvalitetsområden som tas upp i denna rapport är av central betydelse för att beskriva kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Trots uppdragets begränsningar ger vår undersökning en god översiktlig beskrivning av kvaliteten på vården och omsorgen om äldre. Befolknings- och verksamhetsperspektiv Utgångspunkten för vår kartläggning är brukarnas och närståendes behov av information. Det kan gälla hur väl de ansvariga huvudmännen lever upp till lagstiftningens intentioner, vilka tjänster de erbjuder, hur de sköter sin information, om de bedriver uppsökande verksamhet osv. Uppgifterna beskriver generella förhållanden hos huvudmannen som främst är av intresse från ett demokratiperspektiv. De ger underlag för aktörerna i den politiska processen. Brukarna behöver rimligen även ha behov av information om konkreta förhållanden i utförandet av vården och omsorgen. Det kan t.ex. vara uppgifter om de strukturella förutsättningarna och om de verksamhetsprocesser vid de utförande enheterna, som kan vara både kommunala och enskilda utförare. God tillgång till denna typ av uppgifter underlättar för brukare och för deras närstående att göra välgrundade val mellan olika utförare. Denna undersökning innehåller uppgifter som rör båda dessa delar verksamhetsuppdraget och utförandet av vården och omsorgen. Indikatorer, nyckeltal och andra mått på kvalitet Socialstyrelsen har tidigare beskrivit innebörden av termen kvalitetsindikator så här: En kvalitetsindikator visar på kvaliteten i en social tjänst och är tänkt att användas i arbetet med att förbättra verksamheten inom socialtjänsten. Indikatorn ska också användas för att mäta och följa upp kvaliteten i syfte att tydliggöra kvaliteten för olika intressenter. (4). Motsvarande innebörd av termen används inom hälso- och sjukvården (5). För att man ska kunna göra bra öppna jämförelser måste kvalitetsindikatorerna utarbetas enligt en tydlig arbetsprocess. Följande steg bör ingå: specifikation av den verksamhet som kvalitetsindikatorerna ska belysa intressentanalys kartläggning av underlag för den valda verksamheten bedömning av vilka som är de viktiga dimensionerna för att kunna mäta vad som är god kvalitet inom den valda verksamheten val av arbetsmetod arbete för att utarbeta en uppsättning indikatorer test av indikatorerna remissförfarande beslut implementering 15

16 Nyckeltal benämns vissa tal som används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Ett nyckeltal uttrycks som kvoten mellan en täljare och en nämnare. I arbetet med att ta fram nyckeltal och indikatorer inom kvalitetsområden som används i denna rapport har vi följt ovanstående arbetsprocess så långt som möjligt. På grund av tidsbrist har dock stegen i arbetsprocessen fått genomföras översiktligt. Förankring genom tester och remissförfarande har begränsats till test i ett tjugotal kommuner, ett par landsting och några stadsdelar. Tiden för test och remiss har varit kort. Det material som samlats in redovisas på följande sätt i denna rapport och på Socialstyrelsens webbplats Äldreguiden. Inför andra omgången av undersökningen har formulärens utformning ändrats utifrån erfarenheter från den första undersökningen. I denna rapport för kommungrupper Nyckeltal Ja Ja Andra mått på kvalitet Ja Ja Indikatorer inom kvalitetsområden Nej Ja Äldreguiden på kommunnivå och för äldreboenden (korttids- och permanentboenden) Inom de flesta kvalitetsområdena redovisas nyckeltalsvärden som en kvot. Det betyder att t.ex. 60 anställda (täljare) av totalt 100 (nämnare) divideras och talet 0,6 (kvoten) redovisas. Inom området information redovisar vi däremot resultatet av en webbgranskning, där det presenterade värdet utgör en sammanvägning av svaren på flera granskningskriterier. Detta uttrycks alltså inte som en kvot utan som ett värde från 0 till 2. Nyckeltal och andra mått på kvalitet vägs samman till indikatorer inom respektive kvalitetsområde och redovisas i Äldreguiden. Där beskriver vi översiktligt vilken metod som använts vid bearbetning av de data som presenteras. Vilka kvalitetsområden? När man vill belysa en verksamhets kvalitet är det inte självklart vad som ska mätas. För att välja områden att mäta har vi utgått från lagstiftning och styrdokument, brukarnas uppfattning, kommunala tjänstemäns bedömningar och vård- och omsorgspersonalens uppfattningar. Lagstiftning och andra styrdokument Lagstiftning och andra styrdokument har en grundläggande betydelse i en politiskt styrd och skattefinansierad verksamhet. I socialtjänstlagen och gällande styrdokument anges att följande områden ska vara vägledande: jämlikhet i levnadsvillkor, leva och bo självständigt, trygghet, aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra samt vård och omsorg av god kvalitet. 16

17 Socialstyrelsen har tidigare identifierat följande kvalitetsområden för hälso- och sjukvården: hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillgänglig (6). Brukarnas uppfattningar När man mäter kvalitet är det naturligt att även utgå från brukarnas uppfattningar om vilka de viktigaste kvalitetsegenskaperna är och vilka kvalitetsbrister som förekommer mest i verksamheten. Följande centrala kvalitetsområden framkommer när man frågar brukarna: inflytande och brukaranpassning, tillgänglighet, tidsåtgång och stress, psykosocial stimulans, kontinuitet, personalens kompetens, förväntningar, relationer, kommunikation, ensamhet, lyhördhet för närståendes intressen (7, 8, 9). De kvalitetsbrister som oftast förs fram av brukare i kommunala brukarundersökningar är följande: bristande personkontinuitet, för dålig tidshållning, stressad personal, brister i social samvaro, för låg kompetens hos personalen, bristande flexibilitet i verksamheten samt för lite inflytande och för låg tillgänglighet (10). I en dansk studie har man funnit att följande egenskaper i verksamheten främjar god kvalitet: pålitlighet, kontinuitet, goda kvalifikationer hos personalen, flexibilitet, brukarnas kontroll över dagliga aktiviteter, en god social relation, personalens förmåga att leva sig in i brukarnas situation, personalens lyhördhet (11). Kommunala tjänstemäns bedömningar I en undersökning som Socialstyrelsen genomförde 2006 tillfrågades kommunalt ansvariga förvaltningschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor om vilka kvalitetsområden som bör mätas för att på ett tillfredsställande sätt beskriva kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Närmare 80 procent av landets kommuner och kommundelar svarade. I fallande ordning bedömdes följande kvalitetsområden vara mest angelägna att belysa: nutrition och kost, bemötande, trycksår och andra sår, läkemedelsanvändning, brukarnöjdhet, delaktighet, trygghet, personalens kompetens, inkontinens, fallförekomst (3). Personalens uppfattningar Även vård- och omsorgspersonalens uppfattningar är viktiga. Organisationen Bravå, som består av 16 yrkes- och fackliga organisationer och dessa lyfter fram följande kvalitetsområden: värdigt bemötande, delaktighet, vårdplanering, aktivering och rehabilitering, boendemiljö, mat och dryck samt måltidsmiljö, läkemedelshantering, mun- och tandvård, sömn, oro och ångest, smärta, inkontinens, trycksår, fall och fallskador, hörsel, demenssjukdom, sexuell hälsa, ledning och organisation samt uppföljning, utvärdering och utveckling (12). Valda kvalitetsområden Bland de kvalitetsområden som nyss redovisats har vi valt dem som kan beskrivas med struktur- eller processmått och där data finns tillgängliga. Vi 17

18 har prioriterat kvalitetsområden som återkommer i flera källor. Följande områden har valts: Tillgänglighet möjligheterna att vid behov få vård- och omsorgstjänster. Delaktighet* brukarnas möjlighet att påverka hjälpen. Personaltäthet* hur mycket personal som finns att tillgå i förhållande till antalet brukare. Kompetens* personalens yrkeskompetens. Kontinuitet* möjligheterna för brukare att få hjälp från ett begränsat antal personal. Självständighet* möjligheterna att leva och bo självständigt. Mat* nattfastans längd och möjligheter att välja maträtt. Stöd till närstående omfattningen av avlösningen av närstående. Läkarmedverkan omfattningen av läkarnas medverkan i kommunernas vård och omsorg. (På grund av alltför stort bortfall presenteras inga uppgifter om läkarmedverkan i denna rapport) Ledning och uppföljning* förutsättningarna för att leda verksamheten och uppföljningen av ärenden. Information förekomst av uppsökande verksamhet samt information på Internet om vården och omsorgen. Dessa elva kvalitetsområden beskrivs på kommunnivå samt för stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Landstingens hemsjukvård och läkarmedverkan har också kartlagts på denna nivå. De sju kvalitetsområden som markerats med * redovisas även per äldreboende och korttidsboende. Undersökningen omfattar särskilt boende för service och omvårdnad enligt socialtjänstlagen som fördelas efter biståndsbeslut. Boende för service och omvårdnad innefattar såväl boenden där äldre bor permanent och där de bor tillfälligt. I denna rapport använder vi begreppet äldreboende med innebörden permanent boende för service och omvårdnad och korttidsboende med innebörden tillfälligt boende för service och omvårdnad. Mät- och presentationsnivå Den officiella statistiken beskriver verksamhet och kostnader på landstingsoch kommunnivå. Sveriges Kommuner och Landsting redovisar statistik om personalen inom kommuners och landstings verksamhet, däremot inte för enskilda utförare. Vårt mål med denna undersökning är att mäta förhållanden och presentera uppgifter på den nivå som brukarna och deras närstående förmodas vara intresserade av. Vi har bedömt att de vill ha informationen presenterad på kommunnivå, eftersom det är kommunen som samhällsnivå och beslutsnivå som har ansvaret för den absoluta merparten av den verksamhet som ingår i denna undersökning. Landstingen bidrar med läkarresurser knutet till kommunernas vård och omsorg och i ungefär hälften av länen med hemsjukvård. 18

19 Därför har vi samlat in uppgifter om landstingens verksamhet via enskilda vårdcentraler. I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns stadsdelsnämnder som helt eller till stor del har ansvaret för vården och omsorgen om äldre. För befolkningen i storstäderna fyller stadsdelsnämnderna en funktion som är jämförbar med kommunernas i övriga landet. Därför har vi valt att endast redovisa uppgifter på stadsdelsnivå för de tre storstäderna. Detta gäller även för landstingsverksamheten i dessa städer. När äldre ska välja vem som ska utföra beviljad hjälp är det dock endast om brukaren överväger att flytta till en annan kommun eller stadsdel som information på kommun- och stadsdelsnivån är relevant. I övrigt är det de enskilda enheterna som är relevanta. Det saknas helt officiell statistik och tidigare studier som omfattar samtliga enheter, t.ex. permanent särskilt boende eller korttidsboende. Det saknas enhetlig terminologi och även registrering av vilken typ av verksamhet som finns och vilka enheter av ett visst slag som förekommer, såväl i kommunal som i enskild regi. För att det ska gå att göra jämförelser måste de enheter som jämförs vara av samma typ. Inom kommunernas äldreomsorg finns följande huvudsakliga verksamhetsområden: särskilt boende (äldreboende) där äldre bor permanent korttidsboende hemtjänst/hemsjukvård i ordinärt boende (som rymmer flera olika delverksamheter) dagverksamhet I den första öppna jämförelsen redovisade vi uppgifter för kommuner, stadsdelar och äldreboenden där äldre bor permanent. Dessa finns med även i årets öppna jämförelser, men i år redovisar vi dessutom korttidsboenden på enhetsnivå. Använda nyckeltal Nyckeltalen i redovisningen har valts med ambitionen att de sammantaget ska belysa respektive kvalitetsområde. Ett enskilt nyckeltal kan aldrig belysa ett kvalitetsområde fullt ut. Genom att välja flera nyckeltal kan de sammantaget ge en bättre bild av kvalitetsområdet. På samma sätt ger data inom flera kvalitetsområden en bättre sammantagen bild än uppgifter inom ett enda kvalitetsområde. Möjligheterna att välja nyckeltal begränsas dock av tillgången till data. Målet bör vara att även mäta resultatkvalitet, alltså vilka effekter insatserna får bland brukarna subjektiva som objektiva. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla sådan mätning och kommer senare att redovisa förslag i dessa delar. Av tabellen nedan framgår vilka nyckeltal och andra mått på kvalitet som används på kommunnivå och för äldreboenden samt korttidsboenden. Nyckeltalen redovisas i Äldreguiden dels var för sig, dels sammanvägda till ett 19

20 mått för kvalitetsområdet. I denna rapport redovisas dock endast nyckeltalsvärden på kommungruppsnivå. De nyckeltal som beskriver ett kvalitetsområde bör vara tillförlitliga och mäta det de är tänkta att mäta. Målet bör vara att använda kontinuerliga variabler. Vidare bör de ha en tydlig riktning ett högt värde måste vara bättre än ett lågt värde. Vårt arbete har så långt som möjligt genomförts utifrån dessa utgångspunkter. I denna sammanställning markeras strukturnyckeltal med (S) och processnyckeltal och andra mått på kvalitet med (P). Observera att nedanstående redovisning av kvalitetsområden och nyckeltal beskriver den struktur som används i Äldreguiden. I denna rapport har de nyckeltal som redovisas fördelats på ett sådant sätt att uppgifter som avser all äldreomsorg redovisas i ett avsnitt och de som avser äldreboenden och korttidsboenden i ett annat avsnitt. Nyckeltal för all äldreomsorg i kommuner och stadsdelar Kvalitetsområden Nyckeltal (kvot) Täljare Nämnare 1. Tillgänglighet a. Ej verkställda beslut (P) b. Täckningsgrad hemtjänst (S) c. Täckningsgrad äldreboende/korttidsboende (S) d. Täckningsgrad hemsjukvård (S) (kan inte redovisas för 2007) 2. Delaktighet a. Brukarmedverkan i individuell plan (P) 3. Personaltäthet a. Personaltäthet i äldreboende/korttidsboende (S) b. Personaltäthet i hemtjänst (S) 4. Kompetens a. Omvårdnadspersonalens kompetens (S) b. Eftergymnasial utbildning (S) Antal ej verkställda beslut om bistånd inom äldreomsorg äldre än 3 månader Antal personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende Antal personer som bor i äldreboende/korttidsboende Antal personer som är registrerade mottagare av hemsjukvård i ordinärt boende Antal personer som har aktuell genomförandeplan och som varit delaktiga i att utforma den Antal årsarbeten i äldreboende/korttidsboende Antal årsarbeten i hemtjänst Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen som har yrkesförberedande utbildning Antal månadsanställda med eftergymnasial vård- och omsorgsutbildning Totala antalet beslut om bistånd inom äldreomsorg Antal personer 65 år och äldre i kommunens befolkning Antal personer 65 år och äldre i kommunens befolkning Antal personer 65 år och äldre i kommunens befolkning Antal personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende, äldreboende och korttidsboende Antal personer som bor i äldreboende och korttidsboende Antal personer som beviljats hemtjänst Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen 20

21 5. Kontinuitet a. Hög sysselsättningsgrad (S) b. Personalomsättning (S) c. Timavlönade (S) 6. Självständighet a. Hemtjänsttimmar i ordinärt boende (S) b. Eget rum eller lägenhet i permanent äldreboende (S) c. Eget hygienrum och kokmöjlighet i äldreboende/korttidsboende (S) d. Anpassat demensboende (S) 7. Mat a. Välja mat i äldreboende/korttidsboende (P) b. Välja mat i ordinärt boende (P) c. Nattfasta i äldreboende (P) Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen med sysselsättningsgrad 85 % av heltid eller mer Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen som slutat det senaste året Antal årsarbeten som utförs av timavlönad omvårdnadspersonal Antal hemtjänsttimmar som beviljats personer 65 år och äldre i ordinärt boende Antal personer i äldreboende/korttidsboende som delar rum med annan än maka/make/annan nära anhörig Antal personer i korttidsboende/äldreboende som har eget hygienutrymme samt kokmöjlighet Antal boende personer med demenssjukdom som bor permanent i gruppboende om högst 10 boende Antal personer som bor i äldreboende/korttidsboende som har möjlighet att välja mellan minst två olika rätter i samband med något av huvudmålen Antal personer i ordinärt boende med matdistribution som kan välja mellan minst två olika rätter Antal personer i äldreboende/korttidsboende som har nattfasta som är 11 timmar eller mindre Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal utförda årsarbeten av omvårdnadspersonal Antal personer 65 år och äldre i kommunens befolkning Antal boende i äldreboende/korttidsboende Antalet boende i korttidsboende/äldreboende Antal boende i permanent särskilt boende Antal personer som bor i äldreboende/korttidsboende Antal personer med matdistribution Antal personer i äldreboende/korttidsboende 21

22 8. Stöd till närstående 9. Läkarmedverkan Kan inte redovisas för Ledning och uppföljning a. Personer med avlösning (P) b. Avlösningens omfattning (P) a. Läkarmedverkan i äldreboende/korttidsboend e (S) b. Läkarmedverkan i hemsjukvård (S) a. Medarbetare per chef (S) b. Uppföljning av biståndsbeslut (P) 11. Information Uppsökande verksamhet (P) Antal anhöriga och närstående som får avlösning Antal dygn avlösning till anhöriga/närstående Antal minuter läkartid per månad i äldreboende/korttidsboende Antal läkarbesök per månad till personer med hemsjukvård i ordinärt boende Antal månadsanställd och timanställd omvårdnadspersonal Antal biståndsbeslut som följts upp Antal personer som får personligt besök genom uppsökande verksamhet Antal personer 65 år och äldre i kommunens befolkning Antal personer 65 år och äldre i kommunbefolkningen Antal personer i äldreboende/korttidsboende Antal personer med hemsjukvård i ordinärt boende Antal första linjens chef Antal biståndsbeslut äldre än tre månader Antal personer 65 år och äldre i kommunbefolkningen Informationsindikatorn består förutom av nyckeltalet för uppsökande verksamhet av följande fyra värden som hämtats från vår granskning av huvudmännens webbplatser. Dessa är: orienterbarhet, generell information, äldreboendeinformation samt information om stöd i ordinärt boende. Dessa variabler byggs upp av svaren på ett antal frågor inom respektive område (se bilaga 1). Nyckeltal för äldreboenden och korttidsboenden Kvalitetsområden Nyckeltal Täljare Nämnare 1. Delaktighet Brukarmedverkan i individuell plan (P) 2. Personaltäthet Personaltäthet (S) 3. Kompetens a. Omvårdnadspersonalens kompetens (P) b. Eftergymnasial utbildning (P) Antal personer i särskilt boende som har aktuell genomförandeplan eller vårdplan och som varit delaktiga i att utforma denna Antal årsarbeten i äldreboende resp korttidsboende Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen som har yrkesförberedande utbildning Antal månadsanställda med eftergymnasial vård- och omsorgsutbildning Antal personer i äldreboende resp korttidsboende Antal personer som bor i äldreboende resp korttidsboende Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal månadsanställda 22

23 4. Kontinuitet a. Hög sysselsättningsgrad (S) b. Personalomsättning (S) 5. Självständighet a. Eget rum eller lägenhet (S) b. Eget hygienrum och kokmöjlighet (S) 6. Mat a. Välja mat i äldreboende resp korttidsboende (P) 7. Ledning och uppföljning Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen med sysselsättningsgrad 85 % av heltid eller mer Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen som har slutat det senaste året c. Timavlönade (S) Antal årsarbeten som utförs av timavlönad omvårdnadspersonal b. Nattfasta i äldreboende resp korttidsboende (P) Medarbetare per chef (S) Antal personer i äldreboende resp korttidsboende som delar rum med annan än maka, make eller annan nära anhörig Antal personer som har eget hygienutrymme samt kokmöjlighet Antal personer som bor som har möjlighet att välja mellan minst två olika rätter i samband med något av huvudmålen Antal personer i särskilt boende som har nattfasta som är 11 timmar eller mindre Antal månadsanställd och timanställd omvårdnadspersonal Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal månadsanställda i omvårdnadspersonalen Antal utförda årsarbeten av omvårdnadspersonal Antal boende Antal boende Antal personer Antal personer Antal första linjens chefer Datakällor Avsikten är att så långt som möjligt använda registerdata. Det underlättar arbetet såväl lokalt som nationellt genom att färre data behöver samlas in via enkäter. Registerdata är dessutom kvalitetskontrollerad. I dessa öppna jämförelser har vi använt officiell befolkningsstatistik samt Socialstyrelsens verksamhetsstatistik för vård och omsorg om äldre. Vidare har Statistiska centralbyrån gjort en bearbetning av utbildningsregistret och samkört det med personaluppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. För att belysa omfattningen av ej verkställda beslut inom äldreomsorgen har samtliga länsstyrelser lämnat bearbetade uppgifter från den kartläggning som Länsstyrelserna genomförde under För att få kompletterande uppgifter till registerdata och tidigare genomförda undersökningar har Socialstyrelsen genomfört fyra enkätundersökningar och en granskning av kommuners webbplatser. Enkätundersökningarna har riktat sig till kommunerna (förutom de tre storstäderna), landstingen (vårdcentraler), stadsdelarna i de tre storstäderna samt äldreboenden för permanent boende och korttidsboenden. 23

24 Kartläggningen gäller kommunernas och landstingens roll, dels som vårdoch omsorgsgivare och finansiär, dels som utförare. På kommunnivå ingår både offentligt och enskilt utförd verksamhet. Samtliga äldreboenden ingår. De har delats in i korttidsboenden och permanentboenden. I de fall en enhet innehåller båda verksamhetsformerna har frågor ställts om båda delarna. Personalen har då fördelats i relation till antalet platser i respektive boendeform. Både kommunalt drivna enheter och enskild drivna enheter ingår. I enskilt drivna enheter ingår både sådan verksamhet som drivs av enskilda utförare på entreprenad åt kommunen och enheter där en enskild utförare säljer enstaka platser till flera kommuner. Kvalitetssäkring av enkätdata För att förbereda huvudmännen på den kommande webbenkäten skickade vi ut ett meddelandeblad med information om undersökningen i god tid före utskicket av dessa. Enkätformulären testades under år 2007 i ett tjugotal kommuner samt några stadsdelar och landsting. Erfarenheterna från den första undersökningen har använts för att göra betydande redaktionella ändringar i formulären. Efter omarbetning skickades enkäter ut i början av april månad Enkäterna sändes till samtliga kommuner, stadsdelar i storstäderna, äldreboenden samt till vårdcentraler i landsting och regioner. I webbenkäten har kontrollfunktioner byggts in. Dessa har konstruerats så att de gett en påminnelse om att kontrollera svaret om det värde som redovisats varit utanför de förväntade värdena. I vissa fall har spärrar byggts in, vilka förhindrat fortsatt redovisning i enkätformuläret om inte en viss uppgift lämnats. På så sätt har en första kvalitetskontroll av uppgifternas riktighet byggts in i undersökningen. Statistiska centralbyrån har genomfört webbundersökningen och levererat inkommande data till Socialstyrelsen. Därefter har nyckeltal konstruerats och extremvärden identifierats. Dessa har återkopplats till de ansvariga i kommuner och stadsdelar för kontroll och rättning. Statistiska centralbyråns mättekniska laboratorium genomförde på Socialstyrelsens uppdrag under 2007 en intervjuundersökning bland uppgiftslämnarna för att belysa tillförlitligheten och kvaliteten i materialet. Av deras rapport framgår att tillförlitligheten och kvaliteten i svaren 2007 varierade. Vissa frågor hade varit svåra att förstå och framför allt att besvara utan ibland omfattande manuellt arbete. Andra frågor hade varit tydliga och gått att besvara med uppgifter från lokala register. I undersökningen har det framkommit värdefulla förbättringsförslag, som har använts vid omarbetningen av årets enkätformulär. Även om vi genomfört en omfattande kvalitetskontroll kan det förekomma felaktiga uppgifter. Det kan bero på dels att felen inte uppmärksammats trots omfattande kvalitetskontroll, dels att uppgiftslämnaren medvetet kan ha lämnat felaktiga uppgifter. Redovisningen i denna rapport I denna rapport anger vi nyckeltalens mittvärden (median) och ibland genomsnittsvärden (medelvärde) för kommungrupperna, liksom spridningen 24

25 av värden inom gruppen. Vi jämför också dessa för de två år som vi har data från, i de fall detta är möjligt. Vissa data finns endast för ett år (korttidsboenden) och i några andra fall har vi gjort ändringar i nyckeltalsdefinitioner mellan åren som gör att det inte går att jämföra mellan åren. Uppgifterna redovisas samlat på kommungrupper. Kommunerna har grupperats efter storlek och standardkostnad. För både storlek och kostnad finns det tre klasser, vilket innebär att kommunerna redovisas i nio grupper enligt tabell 1 nedan. Standardkostnaden är konstruerad så att den återspeglar faktorer som påverkar vilka resurser som krävs för äldreomsorg, t.ex. ålderssammansättning, könsfördelning, yrkesbakgrund, civilstånd och utomnordisk bakgrund 2. Gruppering efter kommunstorlek skapar en kategorisering som ökar jämförbarheten. Vilka kommuner som ingår i respektive grupp framgår av bilaga 2. Tabell 1. Gruppering av kommuner i resultatredovisningen med hänsyn till storlek och standardkostnad. Nummer på kommungruppen Kommunstorlek Standardkostnad Låg Medel Hög Färre än invånare Mellan och invånare Fler än invånare I det kommunalekonomiska utjämningssystemet omfördelas pengar mellan kommunerna för att ta hänsyn till strukturella skillnader som påverkar äldreomsorgen. Med hjälp av utjämningssystemets modell kan en standardkostnad för respektive kommun beräknas. Standardkostnaden kan kort beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten på en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagen till kommunens strukturella förhållanden. Standardkostnaden för äldreomsorg baseras på åldersstruktur indelad i femårsintervall, könsfördelning, yrkesbakgrund, civilstånd och utomnordisk bakgrund. Dessa faktorer är tänkta att spegla skillnader i hälsa och vårdbehov och bygger på fältstudier i ett antal kommuner. Glesbygdskommuner får särskilda tillägg då de har merkostnader för resor inom hemtjänsten och för att behovet av särskilt boende är större på grund av bebyggelsestrukturen. 25

26 Redovisningen i Äldreguiden I Äldreguiden presenterar vi värden för enskilda kommuner, stadsdelar, äldreboenden och korttidsboenden. Förutom ett värde för varje kvalitetsområde redovisar vi även samtliga nyckeltal som finns inom respektive kvalitetsområde. Varje variabelvärde har rangordnats och delats in i kvintiler (femtedelar). Varje kvintil har tilldelats ett omdöme från 5 till 1, där 5 är bäst. Detta är huvudregeln för bearbetningen. För vissa variabler är svarsfördelningen sned. Om många kommuner har t.ex. värdet 0 på en variabel ges de alla omdömet 1. I dessa fall används inte alltid hela skalan 1 5. Detta beskrivs närmare i Äldreguiden. Värdet för kvalitetsområdet är genomsnittet av de ingående nyckeltal som ingår i området. Det betyder att samtliga nyckeltal som ingår har getts samma relativa vikt vid beräkningen av värdet för kvalitetsområdet. Detta är inte självklart, men eftersom det saknas underlag för att fastställa vilken faktiskt betydelse olika kvalitetsområden har för den totala kvaliteten har det inte varit möjligt att ge olika relativ vikt åt olika nyckeltal. Ett sådant underlag skulle ha varit önskvärt. Denna förenkling i presentationen har bedömts vara angelägen för att nå målgruppen för Äldreguiden, det vill säga brukare och deras närstående. I Äldreguiden presenterar vi även de verkliga värdena på nyckeltalen. Där ges också möjligheten att jämföra de verkliga värdena för nyckeltalen för 2007 års och 2008 års öppna jämförelser. De omdömen från 5 till 1 som redovisas i Äldreguiden illustrerar skillnaderna i nyckeltalsvärden. Det gör även det sammanvägda värdet för de kvalitetsområden som används i undersökningen. Det finns skäl att understryka att det inte finns någon generell entydig norm för vilken nivå på ett värde som är lämpligt eller klandervärd inom de områden vi mätt, förutom för ej verkställda beslut, som inte ska förekomma enligt gällande rätt. Genomgående gäller dock att ett högre omdöme är bättre än ett lägre. Utveckling av databas och webbpresentation De öppna jämförelser som Socialstyrelsen redovisar vänder sig i första hand till äldre och deras närstående. Det ställer särskilda krav på materialets relevans och presentationssätt. Tidigare öppna jämförelser inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård och nyckeltalsjämförelser i allmänhet har i första hand riktats till ledningen för verksamheten. Socialstyrelsen har lagt ned ett betydande arbete för att göra webbpresentationen användarvänlig för målgruppen, brukare och närstående. Webbpresentationen, som är en del av Socialstyrelsens webbplats, kallas Äldreguiden. Äldreguiden har utformats för att svara mot de tillgänglighetskrav som Verva ställt upp (13). Webbplatsen har utvecklats i dialog med användare i målgruppen som vid upprepade tillfällen har testat den. Inför presentationen av årets öppna jämförelser har Äldreguiden utvecklats för att kunna presentera ytterligare data. De data som samlats in beskriver struktur- och processkvalitet. På sikt bör vi kunna redovisa brukarnas uppfattningar om den faktiska kvaliteten samt 26