Entreprenörskap och tillväxtföretag inom lantbruksnäringen

Transkript

1 Entreprenörskap och tillväxtföretag inom lantbruksnäringen Alnarp Av Jan Larsson Bengt Persson, LRF, inledningstalade på detta seminarium med drygt 90 åhörare och uppehöll sig främst kring att de enskilda företagen inom lantbruket har vuxit i snabb takt under senare år, men det totala produktionsvärdet har sjunkit med ca 6 mdr kronor på några år. Frågan är hur vi skapar vilja och ambition, kanske är det viktigare än detaljkunskap om t.ex. olika produktion. Jerker Nilsson: Möjligheter och problem vid mjölkföretagens expansion. Jerker redogjorde för en doktorsavhandling av Helena Hansson. Det hon undersökt är storleksfördelar i mjölkproduktionen och huvudfrågan är hur mycket effektivare större företag är jämfört med mindre producenter. Dataunderlaget är inte helt aktuellt, det är fem år eller äldre. Ekonomisk effektivitet är överordnad, dvs lönsamheten. Teknisk effektivitet uttrycker om kostnaderna sjunker när produktionsresurserna utnyttjas annorlunda. Resultat från studien är: 1. Fördelningseffektiviteten är oftast viktigast, dvs det ska vara balans mellan olika produktionsresurser. 2. Vid ökad storlek sjunker effektiviteten till en början, men efter en brytpunkt ökar effektiviteten. Detta kan förklaras med att det krävs en stor storlek för att nå vissa fördelar och själva tillväxten skapar obalans mellan produktionsresurserna. 3. Företagen ligger nära sin optimala storlek. Ökad storlek ger således mindre än en omläggning så att produktionsresurserna utnyttjas i harmoni. Ett ytterligare resultat är att för att tillhöra de mest effektiva måste företagen bli riktigt stora. Det är ingen bagatell utan riktigt svårt (och viktigt) att anpassa produktionsresurserna till att komplettera varandra. För detta behöver företagarna utbildas i företagsledning. Storlek ger ökad effektivitet förutsatt att expansionen är successiv så att allt hänger ihop, så att expansionen sker i harmoni mellan resurserna på företaget. Allra viktigast är att företagarnas kompetensutveckling bör ske i samklang med företagets utveckling. Ann Marie Camper, Ideon Agro Food, entreprenören en definition. En entreprenör är en person som har helheter för ögonen och som går konkret från ord till handling. En entreprenör skapar jobb och produktivitetstillväxt. Faktorer som är gynnsamma för tillväxt är entreprenören och dess omgivning kombinerat med lite tur. Det är inte affärsidén som avgör om ett företag lyckas utan det är entreprenören själv.

2 Det som utmärker en människa som är entreprenör är nyfikenhet och kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet m.m. Men det krävs även en omgivning som backar upp entreprenören. Hur blir en innovatör en entreprenör? Innovatören är påhittig, men inte nödvändigtvis inte entreprenör. Alexandra och Carl Johan von Schwerin, Att växa sig stor. Alexandra är Stockholmstjejen som för sju år sedan gav upp livet i Stockholm för Skarhults gods. Utöver påhittighet och entreprenörskap behövs definitivt även hjärta! De ursprungliga målen var med Skarhult i centrum: Skarhult Tung plikt (5 generationer) Ekonomi Stor familj Ärvd personal Styrelsen för sju år sedan beordrade paret Alexandra och Carl Johan att styra verksamheten så att det blev kul. Ny målformulering blev: Alexandra och Carl Johan Äga och agera gemensamt Ständigt lärande Kunna dra Projekt Jakt/staden Familjen/hälsa Skarhult Resan gick från växtodling och byggnader till energi med ursprungligen förhållandet 90/10, nu är det ca 50/50 för att i framtiden förmodligen bli 10/90. Vad har de lärt sig: 1. Håll dig till sanningen 2. Lägg särskilt mycket vikt i samband med att medarbetare anställs 3. Lyssna till Din inre röst, känn av och ha kul! 4. Fokusera på det Du gör nu, ha inte för många bollar i luften

3 Anders Hörnstein och Anders Joelsson, Lantbruksföretagens tillväxt strategi Anders och Anders redogjorde för en studie där man intervjuat sex lantbruksföretagare som vuxit starkt och dessa har jämförts med företag som inte vuxit. Finansiering: i princip finns fyra alternativ, eget kapital (främst vinstmedel), banklån, bidrag och nya finansieringsalternativ som leverantörer och/eller uppköpare av företagets produkter. Vilken strategi har företagen haft, vilken strategi har man haft? De flesta har uttryckt att utveckling/expansion är en nödvändighet för framtida lönsamhet. Man uttrycker att det är roligt att se det egna företaget utvecklas. Riskspridning är ett tredje argument. Tillväxthinder är främst kapital/risk. Institutionella förutsättningar är ett andra hinder liksom markresurser/omgivning. Finansiell boottrapping: man köper begagnat, samarbetar med grannar/maskinringar etc., bidrag och prisförhandlingar. Livscykelteori: företagen uttryckte att det var viktigt att någorlunda avsluta ett projekt innan man ger sig på nästa projekt. Tillväxten händer inte av sig själv utan det krävs något utöver detta. Vad gäller finansiering är företagen mycket inriktade på att självfinansiera nyinvesteringar och i andra hand är man benägen att blanda in banker. På tredje plats kommer att släppa in nya ägare, men det finns en mycket klart uttalad ovilja att släppa makt till utomstående som detta tredje alternativ innebär. Det finansiella gapet är att det är svårt att finna finansiering vid uppstart av ny verksamhet. Därför har intressebolag (typ att ett slakteri hjälper en grisproducent med finansiering av expansion) bildats, men innebär samtidigt att man kanske blir bunden till en viss leverantör eller uppköpare. Push och pull faktorer förekommer ofta i kombination när verksamheter utvecklas. De slutsatser som intervjuerna gett är att motiv och drivkrafter är en samverkan mellan finansiella och icke finansiella faktorer, typ ökad lönsamhet och att ha roligare på jobbet. Vad gäller finansiering strävar man efter att hålla utomstående intressenter utanför makten i det egna företaget, man vill inte mista kontrollen. Därför föredrar man i tur och ordning eget kapital, bank och i sista hand externa finansiärer.

4 Patrik Evertsson, Emåmejeriet Startade 1993 som mjölkbonde i tredje generationen med 79 kor. Har nu 200 mjölkkor, men har inte mjölkat kor på flera år. Intresset ligger i första hand i mejeriet. Efter ett antal resor till Stockholm startade man i början på 2006 med att planera för ett mejeri genom att man upprättade en aktivitetsplan. Man gjorde bl.a. en prisstudie där butiker och konsumenter förklarade sig intresserade av ett blivande lokalt mejeri, även om priset skulle ligga högre. Finansiering: kalkylerna var bra, människorna bakom verkade dock inte bankerna vara så imponerade av. Orsaken var att 6 av 7 små mejerier gått i konkurs, de blivande mejeriföretagarna visste inte speciellt mycket om mejeri, man var inte företagare och dessutom hade man dåligt med säkerheter för sina lån. Elfte banken nappade dock på projektet. 11 maj 2007 levererades första litern från mejeriet efter bl.a. inspiration från Danmark. Patrik menar att det är viktigt att ha respekt för tiden, tyvärr går det sällan så snabbt som man skulle vilja önska. Att distribuera en liter mjölk kostar normalt någonstans mellan öre/liter. Att sälja i butik är inte lätt, det handlar mest om bonusar etc. Däremot är konsumenterna mejeriets bästa vän. Trycket kommer nästan alltid från konsumenterna när man kommer in i en ny butik. Det pris man betalar för mjölken ligger på minst 3 kr, i regel ca 3,50 per liter. Den avslutande paneldebatten inleddes av Bengt Persson som kåserade lite kring tillväxt, finansiering och entreprenörskap. Mikael Rubin, Handelsbanken, menade att bankmannen har riskaversion och är i stort sett rena motsatsen till entreprenören. Det måste låntagaren ha i åtanke när man vänder sig till en bank. Personerna bakom är alltid det viktiga, vissa kan inte sälja vatten i Sahara medan andra säljer sand i Sahara med framgång. Banker tjänar i regel ganska mycket pengar, men inte på marginaler utan snarare på volym. Joakim Larsson, Swedbank, är från början lantbrukare och tror att det är viktigt för en bankmänniska som vänder sig till lantbruket. Lantbruket är generellt väldigt kapitalintensivt. Ett inte ovanligt förhållande kan vara att ett lantbruk t.ex. omsätter 1 miljon kr och har lån på 10 miljoner, i andra branscher kan det ofta vara omvänt, 10 miljoner i omsättning och 1 miljon kr i lån. En framgångsrik sektor tjänar pengar och attraherar kapital. Är lantbruksbranschen en attraktiv sektor? Har vi en positiv eller negativ utveckling vad gäller företagandet i branschen? Mikael Rubin menar att det är viktigt att utveckla företag genom att med befintliga system skaffa fler ben att stå på, t.ex. vindkraftverk. Joakim Larsson menar att det viktiga är att man har en så effektiv produktion att det skapar ett tillräckligt bra kassaflöde för att klara investeringar. Ofta bör detta ske genom en högre grad av förädling inom företaget och gärna flera ben att stå på. Management och synergier är oerhört viktigt. Handelsbanken ger inte råd, att vara skickliga företagare är kantbrukarens sak. Man måste lita på sin egen affärsskicklighet. Fokus har hittills legat lite för mycket på produktionsfrågor, vänd gärna fokus lite mer åt säljsidan.

5 Hur fungerar ett kluster och nätverkandet? Ann Marie Camper menar att det är lite för tajt i Skåne med diverse företeelser som önskar vara innovationer och innovatörer behjälpliga. Allt för många håller på i sitt hörn med diverse innovationsverksamhet, förhållandet mellan dessa organisationer etc. är osund, speciellt som det offentliga stöttar många av dessa. Vad är det som skapats under de senaste årtiondena. Inte så många nya företag, men fantastiskt många nya produkter. Gemensamt är de långa tidsaspekterna, utvärdering är inte möjlig förrän efter många, många år. Hur ser kapitalförsäljningen ut i framtiden. En arbetsplats kostar snart ca 60 milj. kr inom lantbruket och frågan är hur man ska kunna finansiera en sådan bransch. Jerker Nilsson: Vi har haft en ekologisk våg som nu övergått i en lokal produktionens era. Denna kommer att drabbas av en pris konkurrens och följas av en nu okänd våg. Att ha flera ben att stå på behöver inte alls vara lösningen, utan förutsättningen är att man är duktig på alla grenarna. I många fall kan det vara vettigt att specialisera sig och vara extremt duktig på detta enda. Hur ser bankerna på mindre företag, t.ex. en 10 hektar stor gård som vill bygga växthus. Joakim Larsson har inget emot dessa, det är alltid människorna bakom som är det viktiga. Även i mindre verksamheter finns utrymme för stor lönsamhet. Mikael Rubin: storleken har inte någon större betydelse, många verksamheter är små. Viktigt i affärsverksamheten är att man har flera att leverera till, man kan inte sätta sig i ett hörn och vara helt beroende av en att sälja till. Bankerna har i dessa bistra tider inte samma möjligheter att finansiera projekt. Gäller detta även lantbruket? Joakim Larsson menar att de stora investeringarna inom lantbruket i hög grad sker i samband med generationsskiften och ofta har man en ordentlig kapitalbas att utgå från. Mikael Rubin menar att naturligtvis påverkas bankvärlden av det som händer runtomkring även vad gäller lantbrukssektorn. Utan jord inom familjen (eller en bra påse med pengar) är det f.n. svårt att etablera som lantbrukare. Aktiebolag eller privatperson som lånar. Joakim bryr sig inte så mycket om företagsform utan det viktiga är att upplägget verkar fungera. Mikael Rubin ger samma svar, säkerhet kommer sent i viktighetslistan, personen och kassaflöde först. Är unga mer lönsamhetsfokuserade? Den yngre generationen vill ofta vara mindre bundna och få plats med andra intressen. Drivkraften i branschen ligger i huvudsak i primärproduktionen, den drivs inte från industrin menar Joakim Larsson avslutningsvis.