Stöd till Forskning och Utveckling. FOTON Matton Images

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till Forskning och Utveckling. FOTON Matton Images"

Transkript

1 Stöd till Forskning och Utveckling AV S N ITT FOTON Matton Images 1

2 Innehåll Förord... 3 AFA Försäkrings FoU-stöd... 4 Vårt uppdrag... 8 Året som gått Beviljade anslag Avslutade projekt AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. 2 AVSNITT

3 Vi arbetar för ökad trygghet och hälsa på jobbet Försäkringsbolag, forskningsfinansiär, kunskapscenter AFA Försäkrings många olika verksamheter tjänar alla ett övergripande syfte: att uppnå ett tryggare, säkrare och mer hälsosamt arbetsliv. Under 2014 satsade vi totalt 164 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa. AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som de allra flesta svenskar i yrkeslivet har en relation till vare sig de vet det eller ej. Totalt omfattar våra kollektivavtalade försäkringar över fyra miljoner arbetstagare. Det är närmare 90 % av alla förvärvsarbetande i Sverige. Försäkringarna gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Med årliga forsknings- och utvecklingsanslag på runt 150 miljoner kronor och totalt 240 pågående FoU-projekt, räknas AFA Försäkring till en av Sveriges största FoU-finansiärer inom arbetsmiljö och hälsa. Gemensamt för all forskning som vi stödjer är att den bidrar till praktisk nytta i arbetslivet genom att öka kunskapen om olika arbetsskador och sjukdomar och hur dessa kan förebyggas ute på landets arbetsplatser. Sett i det perspektivet var 2014 ett spännande år. Vi gav stöd till 36 nya FoU-projekt under året, samtidigt som vi utlyste ett helt nytt, treårigt FoUprogram som ska bidra till kunskapsutveckling inom kronisk smärta med särskild inriktning på hur kronisk smärta kan förebyggas och behandlas. Vårt årliga post doc-stöd ökades till två miljoner kronor och fann en värdig mottagare i Cecilia Berlin, tekn. dr vid Chalmers tekniska högskola. Som ett led i arbetet med att sprida nya forskningsrön, har AFA Försäkring också arrangerat en rad seminarier och events bland annat Gilla Jobbet, ett event som arrangerades på Stockholmsmässan i oktober tillsammans med Prevent och Suntarbetsliv och arbetsmarknadens parter. Gilla Jobbet hade nästan besökare och mer än 100 seminarier under två dagar. Med denna skrift vill vi nu summera året som gått och ge dig som läsare en bild av vad AFA Försäkrings FoU-verksamhet bidrar till i praktiken. Här kan du bland annat läsa om vårt forsknings- och utvecklingsstöd, våra utlysningar och vilka projekt som beviljats finansiering under Trevlig läsning! Anders Moberg, VD FÖRORD 3

4 AFA Försäkrings FoU-stöd 4 AVSNITT

5 Med runt 150 miljoner kronor i årliga forsknings- och utvecklingsanslag är AFA Försäkring en av Sveriges största finansiärer av forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Så här går FoU-arbetet till i praktiken. AFA Försäkring försäkrar över fyra miljoner arbetstagare. En central del av detta arbete går ut på att medverka till att göra varje arbetsplats så trygg och säker att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Detta är hela bakgrunden till AFA Försäkrings FoU-verksamhet. Genom att stötta forskning, utveckling och, inte minst, kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa, ser AFA Försäkring till att ny kunskap och nya, förebyggande metoder snabbt kommer till praktisk användning ute i arbetslivet. Under två decennier har arbetsmarknadens parter, via AFA Försäkring, på detta sätt satsat totalt nära två miljarder kronor på en lång rad olika FoU-projekt som alla bidragit till att förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro på den svenska arbetsmarknaden. Bara under 2014 gav AFA Försäkring anslag till 36 helt nya FoUprojekt och utlyste ett nytt FoU-program inom arbetsmiljö och hälsa. Projekten spände över allt från nya metoder för att mäta exponeringen för nanopartiklar på arbetsplatser till att studera hur skärmbaserad teknikanvändning påverkar faktorer som sömn, stress och inlärningsförmåga. Totalt har AFA Försäkring 240 pågående projekt i sin FoU-portfölj. FOTO Matton Images AFA FÖRSÄKRINGS FOU-STÖD 5

6 FoU-program För särskilt prioriterade forskningsområden, brukar AFA Försäkring lansera mer omfattande FoU-program. Programmen samlar flera projekt som ur olika aspekter belyser de aktuella områdena och därmed bidrar till ny kunskap och praktisk nytta för arbetslivet. Själva urvalet av prioriterade forskningsområden görs efter en grundlig analys av aktuella arbetsmiljö- och hälsorisker. Programmen löper normalt under tre till fyra år, varefter viktiga lärdomar och slutsatser summeras i avslutande rapporter, seminarier och/eller särskilda informationskampanjer. Att ansöka om anslag Den viktigaste ingrediensen för en framgångsrik FoUverksamhet är bra, väl genomtänkta projektansökningar. Alla som forskar inom arbetsmiljö och hälsa är välkomna att ansöka om stöd från AFA Försäkring för sina projekt. Skisser och ansökningar tas emot fyra gånger per år via öppna utlysningar. Dessa bereds av grupper med utgångspunkt i relevans, vetenskaplig kvalitet och, inte minst: förväntad praktisk nytta. För granskning av den vetenskapliga kvaliteten anlitas sakkunniga. De öppna utlysningarna publiceras regelbundet på AFA Försäkrings hemsida: FOTO Matton Images 6 AVSNITT

7 AFA Försäkring ger FoU-stöd inom följande områden Arbetsmiljö Hälsa Tillämpning och kommunikation psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa, säkerhet och utveckling arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och bra arbetsmiljö psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom) sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader) cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt- kärlsjukdomar och hypertoni) andningsorganens sjukdomar tumörsjukdomar här ingår också forskning och utveckling om rehabilitering utbildning och information intervention, implementering och metodutveckling branschprojekt AFA FÖRSÄKRINGS FOU-STÖD 7

8 8 AVSNITT Vårt uppdrag

9 Mats Stenberg Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Alla vinner på att vi forskar på hur arbetsmiljön kan bli bättre: arbetsgivare, medarbetare, kommuner och landsting och naturligtvis, patienter, brukare, elever och alla andra som erhåller tjänster från kommun- och landstingssektorn. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Gilla Jobbet 2014 på Stockholmsmässan var ett stort och lyckat arrangemang. Med drygt engagerade och intresserade deltagare, tror vi att Gilla Jobbet bidrar till att forskningsresultat och goda exempel omsätts i vardagen på arbetsplatser över hela Sverige. En annan händelse värd att lyfta fram är forskningsprojektet Hälsa och Framtid (Hoff). Där fann forskarna sex tydliga friskfaktorer alltså områden där friska kommuner tack vare genomtänkta strategier lyckats få sin personal att må bra och hålla sig friska. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? De stora områdena är den psykosociala arbetsmiljön och belastningsergonomin, samt ledarskap/organisation. Det är projekt inom dessa områden som vi anser vara viktiga. Även om vi har kunskap inom dessa områden behövs ny forskning. VÅRT UPPDRAG 9

10 Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Det är viktigt att fylla i de kunskapsluckor som finns på området och att vi som arbetsmarknadens parter gemensamt kan komma överens om vilka projekt vi ska prioritera. Att öka kunskapsnivån för att förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö ute på våra arbetsplatser är oerhört betydelsefullt, inte minst mot bakgrund av debatten om den stigande pensionsåldern och vikten av att kunna hålla ett helt arbetsliv. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Det är framför allt tre saker jag vill lyfta: vi utlyste ett nytt forskningsprogram om kronisk smärta, som jag tycker är väldigt angeläget eftersom smärta orsakar många sjukskrivningar och vi saknar mycket kunskap på området. Vi genomförde också för andra gången eventet Gilla Jobbet, vilket var väldigt uppskattat. Vårt mål är att omsätta nya forskningsresultat till praktisk tillämpning på arbetsplatserna, och där är Gilla Jobbet en viktig satsning. Vi har också utsett en ny mottagare av AFA Försäkrings post doc-stöd inom arbetsmiljöområdet. Mottagaren, Cecilia Berlin, forskar om hur man tekniskt kan utforma arbetsplatser som är bra ur arbetsmiljösynpunkt just den typen av praktiskt tillämpbar forskning som vi vill stötta. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Dels är det projekt som lyfter frågan om hur man kan skapa ett hållbart arbetsliv som möjliggör för oss att hålla hela arbetslivet. Dels är det projekt som tittar närmare på orsakerna till att psykisk ohälsa ökar i samhället. Det vore värdefullt att veta hur mycket av ohälsan som är arbetsrelaterad och hur mycket som beror på samhället i övrigt. Utan kunskap om orsakerna till psykisk ohälsa kan vi inte få fram bra, förebyggande åtgärder mot den. 10 VÅRT UPPDRAG

11 Christina Pettersson Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? För att det är jätteviktigt med det förebyggande arbetet. Vi vill undvika skador och sjukskrivningar, och då behöver vi evidensbaserat material som vi kan nå ut med till så många arbetsplatser som möjligt. Det här är något som bara blir svårare och svårare. Vi inom KL-sektorn gör ju många olika seminarier, både i AFA Försäkrings regi och genom Suntarbetsliv, men vi skulle behöva vara ännu mer effektiva med att sprida de forskningsresultat vi har för att verkligen påverka arbetsplatserna till det bättre. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Det enskilt största som hände 2014 var vårt event Gilla Jobbet. Där lyckades vi verkligen nå ut med vår forskning, både till skyddsombud och chefer. Evenemanget gav också ett värdefullt genomslag i medierna, eftersom alla de viktigaste fack- och HR-tidningarna skrev om det. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Jag känner lite extra för den forskning som handlar om aktivitetsbaserade kontor. Den berör många medlemmar och verksamheter såväl inom den offentliga som den privata sektorn. Sedan har vi också just startat upp ett nytt forskningsprogram om kronisk smärta som jag tycker är oerhört viktigt. Smärtproblematiken i arbetslivet är stor och i hög grad kopplad till dels kvinnor, dels långtidssjukskrivningar inom den offentliga sektorn. Kan vi göra ett genombrott där vore det fantastiskt. VÅRT UPPDRAG 11

12 Magnus Furbring LO Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Med tanke på den kunskap som AFA Försäkring har via sin arbetsskadestatistik, kan de initiera forskning och utveckling i de frågorna som berör alla parter på ett bra sätt. Genom att finansiera forskning kan man effektivt förebygga skador hos alla de människor som är försäkrade hos AFA Försäkring. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Konkret, praktisk forskning som lätt kan tillgängliggöras ute på arbetsplatserna är alltid värdefull. Under 2014 gjordes exempelvis en studie på hur frisörer på ett enkelt sätt kan skydda sig mot skador på händerna vid hårfärgning, den tror jag kan göra stor skillnad. Andra exempel är forskning om att förebygga halka för plåtslagare som jobbar på tak eller hur man med en app i sin smartphone kan mäta vibrationer i olika verktyg. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Något som vi själva har varit med om att dra igång är hur man kan göra för att uppnå bättre hälsa högre upp i åldrarna. Samhället kräver ju att pensionsåldern ska höjas både i privat och offentlig sektor. Den stora frågan är då: hur kommer man dit? Inte bara till en höjd pensionsålder, utan också med en bättre hälsa, så att de som går i pension i framtiden mår bättre i kroppen än de som går i pension idag. 12 VÅRT UPPDRAG

13 Året som gått AVSNITT 13

14 2014 Susanna ny chef Susanna Stymne Airey tillträdde som ny chef för AFA Försäkrings FoU-avdelning. Hon är fil dr och har tidigare arbetat på Gymnastikoch idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och på Högskolan i Kalmar, nuvarande Linnéuniversitetet. AMM vårmöte 9-11 april var det Arbetsoch Miljömedicinskt Vårmöte i Uppsala, vilket AFA Försäkring bidrog till såväl finansiellt som med en monter. Rehabilitera mera och tidigare Avslut Rehab FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting hade den 13 juni sin avslutningskonferens. Programmet har pågått sedan 2010 och omfattat 20 miljoner kronor. Om framgångsrika modeller för arbetslivsinriktad rehabilitering Almedalen Under Almedalsveckan 2014 anordnade AFA Försäkring två stycken seminarier med koppling till FoU-projekt. JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL Anders ny VD Anders Moberg tillträdde som ny VD för AFA Försäkring och ny ordförande i AFA Försäkrings beredningsnämnd. Utlysning av nytt FoUprogram Kronisk Smärta Ett treårigt FoU-program utlystes med fokus på förebyggande insatser och behandling av kronisk smärta. Totalt omfattar programmet 50 miljoner kronor. aj! FALF-konferens juni var det Forum för Arbetslivsforsknings konferens i Göteborg, vilket AFA Försäkring bidrog till finansiellt såväl som med en monter. 14 ÅRET SOM GÅTT

15 48 slutrapporter Avslut Kemi Den 5 september avslutades ännu ett treårigt FoU-program, Kemiska ämnen i arbetslivet där 16 miljoner kronor fördelats på 6 olika projekt. Årsmöte FHV Den 14 oktober hölls årsmöte i FoU-programmet Företagshälsovård Forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning. Årsmöten i FoU-programmen är viktiga tillfällen för både erfarenhetsutbyte mellan projektledarna och AFA Försäkrings styrgrupp att kontinuerligt följa projektens arbete. Under 2014 avslutades totalt 48 FoU-projekt som alla bidrog till ny, praktisk kunskap om hälsa och säkerhet i arbetslivet. 19 seminarier Under 2014 anordnade AFA Försäkring 19 stycken seminarier. AUG SEP OKT NOV DEC Forskarfredag Den 26 september var det Forskarfredag, som visar hur spännande och kul forskning är, vilket AFA Försäkring också tycker och därmed stödjer finansiellt. Gilla Jobbet I oktober anordnades Gilla Jobbet Sveriges största mötesplats om arbetsmiljö. Där hade AFA Försäkring 30 forskningsprojekt representerade. Post-Doc I december beslutades det att tekn. dr Cecilia Berlin ska tilldelas AFA Försäkrings post doc-stöd på två miljoner kronor inom arbetsmiljöområdet. ÅRET SOM GÅTT 15

16 Ny kunskap om kemiska risker Ny kunskap om riskerna med att exponeras för kemikalier på jobbet och nya metoder för att mäta dem. Det är några av resultaten av det FoU-program om kemiska ämnen i arbetslivet som AFA Försäkring har finansierat och som avslutades under FOTO Matton Images 16 ÅRET S O M G ÅT T

17 För många människor är det vardag: kontakten med kemiska ämnen på jobbet som på sikt kan ge upphov till allt från allergier och hudeksem till astma och cancer. I Sverige finns fler än 500 hygieniska gränsvärden för olika kemiska ämnen i arbetslivet. Trots det är kunskapen alltjämt relativt begränsad om hur vanligt förekommande dessa ämnen är och vad man kan göra för att hantera dem. Dessutom finns det tecken på att antalet mätningar av kemiska ämnen i svenskt arbetsliv är på väg att minska, vilket riskerar att försämra effekterna av förebyggande insatser eftersom man då inte vet var de höga exponeringarna för farliga ämnen finns. För att täta dessa kunskapsluckor sjösatte AFA Försäkring 2010 FoU-programmet Kemiska ämnen i arbetslivet. Programmet anslog totalt 16 miljoner kronor till sex olika forskningsprojekt som avslutades under Och AFA Försäkrings FoU-chef, Susanna Stymne Airey, är nöjd med programmets resultat: Vi startade upp programmet eftersom vi såg att det här var ett område som höll på att växa. Vi hade fått in allt fler ansökningar som berör kemiska ämnen, och insåg att vi behövde ta ett samlat grepp om frågan för att lära oss mer om bland annat exponeringsrisker i olika arbetsmiljöer och olika mätmetoder, säger hon, och tillägger: Det har vi gjort nu. På flera viktiga områden har vi fått in kunskap som förhoppningsvis kan leda till minskad exponering för kemiska ämnen i arbetslivet, och därigenom också minskade ohälsotal. raffinaderier. Ett av projekten, lett av Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har genom närstudier av utvalda arbetsplatser tagit fram ny och mycket praktiskt orienterad kunskap om det allergiframkallande ämnet epoxi (härdplaster). Trots att epoxi orsakar omfattande arbetsmiljöproblem, vet vi ännu så länge ganska lite om det. Med projektet vill vi få ökad kunskap om allergiframkallande ämnen i arbetslivet. Målet är att ta fram nya åtgärder för att skapa bättre arbetsmiljöer, där allergier och andra hälsoproblem kan undvikas, säger Susanna Stymne Airey. I ett annat projekt undersökte forskarna Gunnar Rosén och Ing-Marie Andersson vid Högskolan i Dalarna variationen i luftföroreningar på olika typer av arbetsplatser. De branschrisker som studerades var dammproblem i träindustrin, stenindustrin och läkemedelsindustrin, svetsrök i verkstadsindustrin samt lösningsmedel i plastindustrin. Mätningarna gjordes både direkt och med hjälp av video, en teknik som lyckades registrera exponeringsvariationer som konventionella mätningar annars lätt hade missat. Resultatet är en bank av totalt 46 filmer med praktiska demonstrationer som kan användas för att visa till exempel företag och skolor hur man kan jobba för att få ned luftföroreningarna. Det är ett typexempel på hur man kan arbeta med att omvandla forskning till lättillgänglig kunskap som enkelt kan komma till användning av gemene man ute i arbetslivet, säger Susanna Stymne Airey. De sex projekten spänner över ett brett spektrum av arbetsmiljöer och kemiska ämnen: från halterna av damm i träpelletsindustrin till mängden cancerframkallande ämnen i Läs mer på AVSNITT 17

18 Nya vägar till lyckad rehabilitering Rehabilitering lönar sig för alla inblandade. Det är den slutgiltiga lärdomen från FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering som gick i mål under Programmet har resulterat i en rad åtgärder som kan sättas in för att uppnå en lyckad rehabilitering av sjukskrivna. FOTO Johanna Henriksson 18 ÅRET SOM GÅTT

19 Att underlätta för sjukskrivna att snabbt kunna återvända till arbetet har varit en viktig målsättning inom såväl politiken som för arbetsmarknadens parter under de senaste åren. Bland annat sjösatte regeringen 2008 den så kallade rehabiliteringskedjan, med nya, skarpa tidsgränser för sjukskrivning inom ramarna för sjukförsäkringssystemet. Två år senare lanserade AFA Försäkring ett FoU-program om arbetslivsinriktad rehabilitering i kommuner och landsting. Syftet var att ta fram nya metoder och arbetssätt för en mer framgångsrik rehabilitering som kan leda till en snabbare återgång i arbetet för sjukskrivna. Att få sjukskrivna att varaktigt komma tillbaka i arbete är lönsamt för både arbetsgivaren och individen. Med det här programmet ville vi utforska ett brett spektrum av metoder och arbetsätt för att uppnå det. Den gemensamma utgångspunkten för alla projekt har varit att fokusera på individens kvarvarande arbetsförmåga, säger Susanna Stymne Airey, FoU-chef på AFA Försäkring. Programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering omfattade totalt 20 miljoner kronor och fem forskningsprojekt som alla fokuserade på olika delar av rehabiliteringsprocessen. I ett projekt analyserades till exempel hur företagshälsovården kan arbeta för att bidra till en mer framgångsrik rehabilitering. I ett annat utforskades värdet av sociala kontakter för den sjukskrivne i rehabiliteringsprocessen. Andra projekt belyste möjligheterna med förebyggande arbetsmiljöarbete, hur jobbyte kan användas som en väg för snabbare återgång i arbete samt fördelarna med att fokusera på den sjukskrivnes styrkor och förmågor, snarare än diagnoser och begränsningar, för att underlätta rehabiliteringen. Rehabilitera mera och tidigare Om framgångs- rika modeller för arbetslivsinriktad rehabilitering Syftet med vårt angreppssätt var att visa att det inte bara finns ett enda sätt, en enda metod, för att åstadkomma en varaktig rehabilitering. Det finns många olika vägar att ta, och dessa kan användas antingen enskilt eller som komplement till varandra, säger Susanna Stymne Airey, och tillägger att programmets slutgiltiga resultat kan ses som ett smörgåsbord av åtgärder som man kan plocka olika delar av för att uppnå en bra rehabiliteringsprocess. Som avslutande led i arbetet har AFA Försäkring sammanställt skriften Rehabilitera mera och tidigare, som belyser programmets slutsatser och lyfter viktiga lärdomar från projekten. Det är en del av vårt arbete med att sprida de här forskningsresultaten. Vi funderade länge på om vi verkligen skulle ha en skrift, men vi ser nu att den verkligen har kommit till användning. Den har använts i olika utbildningar och seminarier och rönt stor uppmärksamhet bland människor som arbetar med de här frågorna, säger Susanna Stymne Airey. Läs mer på AVSNITT 19

20 ! För Årets post doc-stöd För tredje året i rad delade AFA Försäkring ut post doc-stöd, och 2014 gick stödet till tekn. dr Cecilia Berlin. Hon undersöker hur nutida sociala hållbarhetsutmaningar kan översättas till konkreta designkriterier för arbetsplatser där både yngre och äldre arbetar. att stödja och stimulera yngre lovande forskare delar AFA Försäkring ut ett post doc-stöd på två miljoner kronor inom arbetsmiljöområdet för postdoktorala studier och forskning. Syftet är att ge personer som är i början av sina forskarkarriärer ökade möjligheter till studier och forskning års post doc-stöd gick till tekn. dr Cecilia Berlin. AFA Försäkring utlyser dessa medel för att ge duktiga forskare inom arbetsmiljö som är i början av sin karriär möjligheten att akademiskt meritera sig och fördjupa sin kompetens inom sitt forskningsfält. En viktig dimension för oss är också att dessa medel bidrar till att forskaren kan utveckla sitt akademiska nätverk internationellt, säger Susanna Stymne Airey, chef för AFA Försäkrings FoU-avdelning. Cecilia Berlin är född Hon doktorerade i ämnet Produktionsergonomi med inriktning mot makroergonomi vid Chalmers tekniska högskola Sedan dess har hon varit verksam som forskarassistent inom Ergonomi och Social Hållbarhet för Produktion vid Chalmers tekniska högskola. Min långtidsvision är att min forskning kan användas till att skapa en kultur redan i svensk grundskola, där barn framtidens arbetstagare tidigt lär sig att känna igen vad som utmärker en bra arbetsplats för både kropp och tankeförmåga, säger Cecilia Berlin. Stödet från AFA Försäkring har Cecilia Berlin fått för att utveckla konkreta designkriterier för skapandet av arbetsplatser som inkluderar flera generationer i arbete. Designprinciperna är tänkta att underlätta för till exempel företagsledningar, arkitekter, samhällsutvecklare och lärare, att utforma socialt hållbara arbetsmiljöer där de anställdas bidrag värderas högt och förstärks. 20 ÅRET SOM GÅTT

21 21 FOTO Matton Images

22 Beviljade anslag 2014 Under 2014 beviljade AFA Försäkring anslag till 36 nya FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information om projekten, besök projektkatalogen på och ange det aktuella projektets diarienummer. Ökad effektivitet av arbetsmiljöförbättrande åtgärder Dnr: kr Syftet med projektet är att genom tio fallstudier följa och utvärdera gjorda investeringar, där syftet varit att minska personalens exponering för kemiska hälsorisker, fysiska arbetsmiljöfaktorer och belastningsskador. Studien ska bl. a resultera i ett studiematerial kring möjligheterna att öka effektiviteten i arbetsmiljöinvesteringar. Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna Fungerande arbetsmiljöarbete för anställda i bemanningsföretag. Utveckling av underlag för en webbplats Dnr: kr IVL har tagit fram ett underlag för ett fungerande arbetsmiljöarbete mellan bemanningsföretag och inhyrande företag. Projektet ska utveckla detta underlag ytterligare. Underlaget ska användas som grund för en webbplats som Prevent ska producera i samarbete med IVL. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet TUDA och kör en utredning om orsakerna till arbetsskador inom yrkesgruppen distributionschaufförer/terminalarbetare Dnr: kr Distributionschaufförer är överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Projektet ska gå igenom befintliga anmälningar med hjälp av externa experter för att ta reda på orsakerna till skadorna. Projektet kommer även att anordna workshops med företagsrepresentanter och TYA:s parter samt en grupp distributionschaufförer. Studien ska resultera i förbättrande åtgärder som minskar arbetsskadorna bland branschföretag, chaufförer och terminalarbetare. Elaine Brun, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) Villkor, dilemman och strategier? stressorer i socialtjänsten och dess samband med styrformer Dnr: kr Införandet av New Public Management (NPM) inom offentlig sektor har medfört ökade arbetskrav för de anställda. Projektet ska undersöka hur de NPM-baserade styrsystemen påverkar socialsekreterarnas hälsa och arbetsvillkor, samt förutsättningar att utföra ett kvalitativt arbete och möjligheterna att föra en öppen dialog med ledningen. Wanja Astvik, Stockholms universitet Samband mellan sömn, yrke och hälsa Dnr: kr Syftet med projektet är att studera hur skärmbaserad teknikanvändning påverkar sömn och funktion, t.ex. inlärningsförmåga, samt hur sömnbrist påverkar hantering av stressiga situationer i arbetslivet. Målsättningen är att utveckla en vetenskapligt baserad app som kan ge vägledning när det gäller aktivitets- och sömnrutiner. Christian Benedict, Uppsala universitet Chefer i skottlinjen! En studie av chefer som blivit utsatta för mobbning samt/eller chefer som blivit anklagade för att mobba Dnr: kr Studien ska undersöka mobbning från ett chefsperspektiv inom både privata och offentliga organisationer. Resultaten ska bidra till ökad kunskap och förståelse för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen. Resultat kommer också att ge kunskap om hur arbetsgivare kan stödja chefer som blir utsatta för anklagelser om mobbning samt hur mobbning mot chefer kan se ut. Christina Björklund, Karolinska Institutet Ergonomisimulering för utveckling och utvärdering av arbetsmiljöer på fartyg Dnr: kr Projektet ska vidareutveckla och anpassa simuleringsverktyget IMMA för sjöfartsbranschen. Verktyget ska kunna användas dels för att utvärdera och förbättra befintliga fartygsmiljöer, dels för att utforma nya. Ett kurspaket i ergonomisimulering för blivande sjöingenjörer och skeppsbyggare ska också tas fram. Mikael Blomé, Lunds Tekniska Högskola 22 BEVILJADE ANSLAG

23 Luftburen smitta i vårdarbetsmiljöer Dnr: kr Projektet ska undersöka hur luftburen smitta befrämjas och förhindras för ett modellsmittämne: vinterkräksjukliknande virus. Resultaten ska användas för att minska risken för luftburen smittspridning genom att bättre utforma det termiska klimatet och ventilationen i inomhusmiljöer samt genom lokalutformning, vårdrutiner och arbetsorganisation vidta åtgärder för att minska smittspridning. Mats Bohgard, Lunds Tekniska Högskola MobilVib2? Mät vibrationer i arbetet med mobiltelefon Dnr: kr I Sverige utsätts ca arbetare för vibrationer i arbetet, i en del fall med mycket riskabel exponering. Trots det saknas billiga och användarvänliga mätare. En förstudie har visat att en nedladdad applikation i mobiltelefonen fungerar utmärkt till en rimlig kostnad. Syftet med projektet är att genomföra praktiska mätningar bland arbetstagare som är exponerade för vibrationer. Lage Burström, Umeå universitet MikroRNA baserad icke-invasiv prostatacancer diagnostik Dnr: kr Projektet ska tillämpa en ny teknik för att diagnosticera prostatacancer genom att med hjälp av ultraljud (akustofores) analysera kroppsvätskor för att karaktärisera prostatacancerceller. Fördelen med denna metod är att biomarkörer kan testas utan att man behöver utföra multipla invasiva (operativa) vävnadsprov som tas från patienten för att undersöka sjukliga förändringar. Yvonne Ceder, Lunds universitet Kan förändringar i läkares arbetsställning vid laparoskopi ge minskade belastningsbesvär? Dnr: kr Laparoskopisk kirurgi (titthålskirurgi) är en skonsam operationsmetod för patienten, men kirurger kan drabbas av belastningsbesvär och ökad stress till följd av ny teknisk utrustning. Projektet ska med hjälp av en högkostnads- och en lågkostnadssimulator jämföra skillnaden på träning av kirurger i de bägge simulatorerna. Resultaten ska användas för att minska belastningsbesvär hos kirurgerna vid laparoskopisk kirurgi. Ninos Oussi, Karolinska Institutet Epigenetiska analyser av reumatoid artrit och multipel skleros för att förstå och påverka sjukdomsrisk orsakade av miljöfaktorer Dnr: kr Projektet ska använda moderna epigenetiska tekniker för att studera länken mellan arvsmassan och den yttre miljön hos individer med Reumatoid artrit (RA) och Multipel skleros (MS). Resultaten ska kunna användas för att förhindra uppkomst av dessa sjukdomar och förstå individuella läkemedelseffekter. Tomas Ekström, Karolinska Institutet Skolan och barn som far illa; en förstudie om skolpersonalens situation vid anmälan enligt SoL kap 14 1 Dnr: kr Enligt Socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ingripa om föräldrar brister i vård och omsorg om sina barn. Projektet är en förstudie, som ska undersöka skolpersonalens förutsättningar att leva upp till anmälningsplikten. Det är väl känt att ansvarstyngande uppgifter som är svåra att möta påverkar hälsan negativt. Studien förväntas ge underlag för en kommande intervention. Maria Forsner, Högskolan Dalarna Fibroblast tillväxt faktor receptor 1-5-hydroxytryptamine1A heteroreceptor komplex i det raphe-hippokampala systemet. Ett nytt mål för behandling av depression Dnr: kr Kemiska förändringar i hjärnan hos personer som varit deprimerade och begått självmord har observerats. Ett orsakssamband mellan dessa förändringar och depression skulle kunna vara grunden för effektiva läkemedel mot depression. Projektet kommer att studera de kemiska förändringarna vid depression på cellulär och molekulär nivå för att karakterisera olika signalsubstanser och hur de interagerar. Kjell Fuxe, Karolinska Institutet Mätning av och åtgärder mot nanopartiklar på arbetsplatser. En studie av tillämpning av internationellt föreslagna och befintliga gränsvärden Dnr: kr Projektet ska utveckla metoder och strategier för mätning och reducering av exponering på arbetsplatser för misstänkt hälsofarliga material i nanostorlek. Mätstrategierna ska kunna tillämpas i det ordinarie arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser i samarbete med företagshälsovården. Resultatet av mätningarna ska utvärderas mot riktvärden inom EU och ge underlag för åtgärder. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Säker, motiverad och skicklig: Forskningsbaserad intervention för att stimulera hälsa, arbetsengagemang och kompetens hos nya sjuksköterskor Dnr: kr En tidigare studie har visat att sjuksköterskestudenter upplevde mindre stress när de fick hjälp att strukturerat reflektera över sina val och värderingar i förhållande till sitt yrke. Projektet syftar till att pröva om detta är ett verktyg som fungerar i större skala. Syftet är att underlätta för nya sjuksköterskor att komma in i yrket, utan att de blir sjuka av stress eller tappar sin motivation. Petter Gustavsson, Karolinska Institutet Arbetsrelaterade stressreaktioner hos förlossningspersonal efter allvarliga händelser i förlossningsvården: förekomst och förebyggande av sjukfrånvaro Dnr: kr Sjukvårdsanställda kan drabbas av psykiska stressreaktioner BEVILJADE ANSLAG 23

24 efter allvarliga händelser under en förlossning. Projektet ska ta fram riktlinjer för hur man i förlossningsvården kan utforma och införa ett stöd för de anställda. I projektet ingår också en enkät till landets förlossningsläkare och barnmorskor, varav ett urval som varit med om traumatiska händelser i samband med förlossningar kommer djupintervjuas. Ulf Högberg, Uppsala universitet Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun Dnr: kr Det är inte känt hur arbetsmiljö, hälsa och produktivitet påverkas vid arbete i kontorslandskap. Projektet ska ta fram en manual och ett enkelt utvärderingsinstrument för arbetsplatser som planerar att övergå till aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Studien kommer att utföras inom Örnsköldsviks kommun, som planerar att flytta 400 tjänstemän till nya lokaler under Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå universitet Rörelse i tankarna Ett designperspektiv på fysisk belastning och vila vid vardaglig människa dator-interaktion Dnr: kr Projektet ska utveckla moduler för rörliga kontor som stödjer fysisk rörelse under arbete, t ex teknikstöd för arbetsmöten under promenad, arbetsstationer som främjar samarbete stående vid interaktiva skärmar. Syftet är att generera kunskap om och exempel på hur stillasittandet vid datorarbete kan minskas och hur arbetsplatser kan förbättras med hjälp av rörlig kontorsteknik. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan De komplexa drivkrafterna inom vård och omsorg en fallstudie av finansiella incitament och dess konsekvenser ur ett arbetsmiljöperspektiv Dnr: kr Finansiella incitament används för att stimulera personalens motivation och öka prestandan inom vård och omsorg, men det saknas forskning på området. Detta projekt ska studera sambandet mellan finansiella incitament, patienter och personalens upplevelse av vårdkvalitet och arbetsmiljö. Boel Andersson Gäre, Högskolan i Jönköping Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet trajectories, samband och livsstadier Dnr: kr Projektet ska studera om vissa arbetsfaktorer, som t ex ökad, upprepad arbetsbörda, ökar risken för depressiva symtom över tid. Projektet ska ge ökad kunskap om långtidsstress, vilket ska kunna användas till mer effektiva preventiva åtgärder som kan minska den funktionsnedsättning i arbetslivet som psykisk ohälsa ger upphov till. Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet Betydelsen av skillnader i signalöverförande proteiner i enskilda leukemiceller och mellan patienter för utveckling av en individualiserad terapi Dnr: kr De läkemedel som används för behandling av leukemipatienter, ger inte alltid samma effekt hos patienterna, trots att läkemedlet ges i samma dosering. Studien ska kartlägga varför leukemiceller från olika patienter varierar och varför vissa patienter svarar på cellgiftsbehandling medan andra förblir sjuka. Jan-Ingvar Jönsson, Linköpings universitet Klinisk verifiering av nytt automatiskt system för mätning av blodtryck och Ankel-Brachial-Index (ABI) Dnr: kr Ankel-Brachial-Index (ABI) används bl. a för icke-invasiv (utvändig) diagnos av perifer artärsjukdom (PAD), d.v.s. sämre cirkulation i benen och som en prognostisk markör av hjärt-kärlsjukdom. För patienten medför metoden bättre diagnosmöjligheter, vilket ger ökade möjligheter till preventiva insatser för individer med ökad risk för åderförkalkningssjukdomar. Lars-Göran Lindberg, Linköpings universitet Alternativa metoder att hitta cancer deriverat genetiskt material i blodcirkulationen från patienter med Prostatacancer Dnr: kr Projektet ska resultera i en alternativ, ickeinvasiv analysmetod för att diagnosticera prostatacancer. Metoden bygger på analys av blodprov (trombocyter) som kan användas vid individbaserad behandling av prostatacancer. Jonas Nilsson, Umeå universitet En interventionsstrategi för att minska fallolyckorna i vården. Etapp 1 Dnr: kr Projektets mål är att minska fallolyckorna inom vården. I denna etapp av projektet är målet att öka kunskapen om varför fallolyckor inträffar inom vården och utveckla en interventionsstrategi. Strategin ska sedan tillämpas och vidareutvecklas på tre arbetsplatser inom vården i kommande etapper av projektet. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Byggnadssnickare och vibrerande verktyg aktuell exponering, skadepanorama och dos-responssamband Dnr: kr Projektet ska undersöka exponering för vibrationer och dos-responsförhållandena för neurologiska symptom hos byggnadssnickare och målare. Studien väntas ge kunskap om huruvida exponering för vibrerande verktyg sker inom lagstadgade nivåer, hur stor andel av snickarna som har vibrationsskador och vilken påverkan detta har på arbetsförmågan. Catarina Nordander, Lunds universitet 24 BEVILJADE ANSLAG

25 Koloskopikontroller efter att polyper i tarmen tagits bort en randomiserad multi-centerstudie The European Polyp Surveillance (EPoS) trial Dnr: kr En effekt av screening av tarmcancer är att polyper, (förstadie till cancer) påträffas hos allt fler. Även efter att polyper tagits bort, anses det föreligga en förhöjd risk för tarmcancer på sikt och uppföljande kontroller med koloskopi rekommenderas. Projektet ska ta fram säkrare guidelines med tidsintervall för när kontrollskopier ska genomföras på personer som fått tarmpolyper borttagna. Louise Olsson, Karolinska Institutet Multipel skleros: tvärdisciplinära studier av orsaker, patogenes och behandlingsstrategier Dnr: kr Projektet ska studera riskgener och vilka faktorer i omgivning och livsstil som orsakar Multipel skleros (MS). Syftet är att ta fram kunskap som kan ge mer precisa terapier och prevention. Studien omfattar miljö och levnadsvanor, genetik, hälsoekonomi och systematiska uppföljningssystem. Tomas Olsson, Karolinska Institutet Lateral Humerusepikondylit: en klinisk, muskelmorfologisk, muskelmetabolisk och funktionell utvärdering av en ny behandlingsmodell Dnr: kr Tennisarmbåge (lateral humerusepikondylit) är ett av de vanligaste smärttillstånden i övre extremiteter och drabbar oftast personer i arbetsför ålder. Syftet med denna studie är att undersöka om injektioner med botulinumtoxin, en metod som idag används utan någon större evidens, kan användas för att behandla tennisarmbåge. Kurt Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Ledarskap - Nyckeln till en framgångsrik implementering inom hälso- och sjukvården Dnr: kr Projektet ska undersöka olika typer av ledarskap hos linjechefer i hälso- och sjukvården för att identifiera vilka beteenden som leder till framgångsrik implementering av evidensbaserade metoder. Därefter genomförs en ledarintervention som omfattar utbildning av chefer. Resultaten ska kunna användas för att minska både chefernas och de anställdas stressnivå i samband med organisationsförändringar samt för att öka patientsäkerheten. Anne Richter, Stockholms universitet Så kan Lean ge en säkrare arbetsmiljö i lantbruksföretag Dnr: kr Syftet med projektet är att skapa en säkrare arbetsmiljö i lantbruket genom att tillämpa leanverktyg. Tillsammans med leancoacher ska ett interaktivt webbaserat utbildnings- och informationsmaterial med exempel på goda arbetssätt tas fram. Gruppcoaching används sedan för att sprida och implementera materialet i lantbruk. Anna Rydberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik I skärningspunkten av arbetsmiljö och socialrätt Arbetsmiljöproblematiken vid arbete i någons hem i form av hemtjänst eller personlig assistans Dnr: (Finansieras med 50 procent vardera från KL- respektive privata sektorn) Projektet ska öka kunskapen om hur arbetsvillkor och arbetsmiljöer kan utformas mellan olika parter vid arbete i andra människors hem. Studien ska kartlägga rättsliga regler kring anställningsvillkor och arbetsmiljö, analysera kommunernas förfrågningsmaterial till privata utförare och genomföra deltagande observationer med uppföljande djupintervjuer med aktuella personer och tjänstemän. Eva Schömer, Linnéuniversitetet P11 i blodceller som biomarkör och stöd för diagnostik vid depression och för att förutspå svar på antidepressiv behandling Dnr: kr Biomarkörer är centrala för att utveckla nya antidepressiva terapier för behandling av depression i ett tidigt skede. Projektet ska vidareutveckla och validera möjligheten att utveckla en biomarkör som kan användas vid diagnostik och för att mäta hur patienterna svarar på antidepressiv behandling. Per Svenningsson, Karolinska institutet Återhämtning i arbetet en interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården Dnr: kr Projektet ska studera vad medarbetare i primärvården upplever leder till återhämtning i arbetet. En interventionsmodell kommer därefter att tas fram, där olika former av återhämtning integreras i den reguljära verksamheten. Projektet förväntas leda fram till kunskap om vilken typ av återhämtning som är viktigast för hälsa och effektivitet i arbetet. Margareta Troein Töllborn, Lunds universitet Kemiska olyckor i arbetslivet, systematisk analys av giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data Dnr: kr Projektet ska analysera och systematisera data från Giftinformationscentralens sjukvårdsregister och journaler. I samverkan med Arbetsmiljöverket ska ett systematiskt arbetssätt tas fram, så att tillgänglig information tillvaratas och används för att förebygga kemiska olyckor i arbetslivet. Mattias Öberg, Karolinska Institutet COPSOQ Sverige en brygga mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor Dnr: kr Projektet ska skapa en lättanvänd webbplattform, som kan användas för att kartlägga arbetsmiljö och planera konkreta förbättringsinsatser med utgångspunkt i COPSOQ en kostnadsfri, forskningsbaserad och internationellt använd arbetsmiljöenkät. Projektet ska bidra till att stärka det praktiska arbetsmiljöarbetet så att forskningsresultat på ett enkelt sätt direkt kan användas på arbetsplatser samt av t.ex. företagshälsovård och fackliga organisationer. Hanne Berthelsen, Malmö högskola BEVILJADE ANSLAG 25

26 Några av våra avslutade projekt En ny, målsökande och biverkningsfri behandling av prostatacancer Nya metoder för att förbättra luftkvaliteten på kontor Under 2014 avslutades totalt 46 FoU-projekt som alla bidrog till ny, praktisk kunskap om hälsa och säkerhet i arbetslivet. Vill du veta mer om projekten och deras resultat, besök projektkatalogen på forskning 3 4 En ny mobilapp för att mäta exponeringen för vibrationer i verktyg En studie av hur bussförares arbetstider påverkar faktorer som sömn, stress, trötthet och körförmåga 26 AVSLUTADE PROJEKT

27 AVSNITT 27

28 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor POSTADRESS AFA Försäkring Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER VX FAX INTERNET F

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen

Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen Svenskt Näringsliv, LO och PTK om sjukförsäkringen En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Svenskt Näringsliv, LO och PTK (parterna) anser att såväl arbetsgivare som arbetstagare har behov av en sjukförsäkring

Läs mer

Arbetsmiljöprogram

Arbetsmiljöprogram PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting

AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting 1 (10) AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting Kommuner och landsting står inför särskilda utmaningar. En åldrande befolkning, etablering av stora grupper nyanlända

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring Premiebefrielseförsäkring Utgiven i januari 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du blir sjuk För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i maj 2017 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem är

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring för yrkesfiskare TGL/EF

Tjänstegrupplivförsäkring för yrkesfiskare TGL/EF Tjänstegrupplivförsäkring för yrkesfiskare TGL/EF Utgiven i mars 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Om du blir uppsagd. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du blir uppsagd. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du blir uppsagd För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2017 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till

Läs mer

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING Om du skadar dig För privat anställda FÖRSÄKRING Utgiven i juni 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem är du försäkrad via jobbet.

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Läs mer

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING

Om du skadar dig. För privat anställda FÖRSÄKRING Om du skadar dig För privat anställda FÖRSÄKRING Utgiven i augusti 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem är du försäkrad via jobbet.

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare. Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent

Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare. Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent Bakgrund AFA-finansierade projekt Aktionsprogram för optimal

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Om du blir sjuk. För anställda i kommun, landsting, region, svenska kyrkan och vissa kommunala bolag FÖRSÄKRING

Om du blir sjuk. För anställda i kommun, landsting, region, svenska kyrkan och vissa kommunala bolag FÖRSÄKRING Om du blir sjuk För anställda i kommun, landsting, region, svenska kyrkan och vissa kommunala bolag FÖRSÄKRING Utgiven i augusti 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november

Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november FÖRSÄKRING Inbjudan till AFA Försäkrings FoU-dag den 25 november Nu är det dags för vår tredje FoU-dag. Forskare och andra aktörer inom arbetsmiljö och hälsa ger en bild över kunskapsläget och aktuella

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Om du avlider. För privat anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du avlider. För privat anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du avlider För privat anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2017 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem är du försäkrad via

Läs mer

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador

Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador Arbets- och miljömedicin Arbetsmiljöverket Ergonomisektionen Arbets- och miljömedicin Område ergonomi Ergonom sedan 2014

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Cirkulär Nr 17 December 2015

Cirkulär Nr 17 December 2015 Cirkulär Nr 17 December 2015 Stöd för arbetsmiljöutbildning En överenskommelse har träffats mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om stöd för arbetsmiljöutbildning. Överenskommelsen är tidsbegränsad och

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer