Stöd till Forskning och Utveckling. FOTON Matton Images

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till Forskning och Utveckling. FOTON Matton Images"

Transkript

1 Stöd till Forskning och Utveckling AV S N ITT FOTON Matton Images 1

2 Innehåll Förord... 3 AFA Försäkrings FoU-stöd... 4 Vårt uppdrag... 8 Året som gått Beviljade anslag Avslutade projekt AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. 2 AVSNITT

3 Vi arbetar för ökad trygghet och hälsa på jobbet Försäkringsbolag, forskningsfinansiär, kunskapscenter AFA Försäkrings många olika verksamheter tjänar alla ett övergripande syfte: att uppnå ett tryggare, säkrare och mer hälsosamt arbetsliv. Under 2014 satsade vi totalt 164 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa. AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som de allra flesta svenskar i yrkeslivet har en relation till vare sig de vet det eller ej. Totalt omfattar våra kollektivavtalade försäkringar över fyra miljoner arbetstagare. Det är närmare 90 % av alla förvärvsarbetande i Sverige. Försäkringarna gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Med årliga forsknings- och utvecklingsanslag på runt 150 miljoner kronor och totalt 240 pågående FoU-projekt, räknas AFA Försäkring till en av Sveriges största FoU-finansiärer inom arbetsmiljö och hälsa. Gemensamt för all forskning som vi stödjer är att den bidrar till praktisk nytta i arbetslivet genom att öka kunskapen om olika arbetsskador och sjukdomar och hur dessa kan förebyggas ute på landets arbetsplatser. Sett i det perspektivet var 2014 ett spännande år. Vi gav stöd till 36 nya FoU-projekt under året, samtidigt som vi utlyste ett helt nytt, treårigt FoUprogram som ska bidra till kunskapsutveckling inom kronisk smärta med särskild inriktning på hur kronisk smärta kan förebyggas och behandlas. Vårt årliga post doc-stöd ökades till två miljoner kronor och fann en värdig mottagare i Cecilia Berlin, tekn. dr vid Chalmers tekniska högskola. Som ett led i arbetet med att sprida nya forskningsrön, har AFA Försäkring också arrangerat en rad seminarier och events bland annat Gilla Jobbet, ett event som arrangerades på Stockholmsmässan i oktober tillsammans med Prevent och Suntarbetsliv och arbetsmarknadens parter. Gilla Jobbet hade nästan besökare och mer än 100 seminarier under två dagar. Med denna skrift vill vi nu summera året som gått och ge dig som läsare en bild av vad AFA Försäkrings FoU-verksamhet bidrar till i praktiken. Här kan du bland annat läsa om vårt forsknings- och utvecklingsstöd, våra utlysningar och vilka projekt som beviljats finansiering under Trevlig läsning! Anders Moberg, VD FÖRORD 3

4 AFA Försäkrings FoU-stöd 4 AVSNITT

5 Med runt 150 miljoner kronor i årliga forsknings- och utvecklingsanslag är AFA Försäkring en av Sveriges största finansiärer av forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Så här går FoU-arbetet till i praktiken. AFA Försäkring försäkrar över fyra miljoner arbetstagare. En central del av detta arbete går ut på att medverka till att göra varje arbetsplats så trygg och säker att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Detta är hela bakgrunden till AFA Försäkrings FoU-verksamhet. Genom att stötta forskning, utveckling och, inte minst, kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa, ser AFA Försäkring till att ny kunskap och nya, förebyggande metoder snabbt kommer till praktisk användning ute i arbetslivet. Under två decennier har arbetsmarknadens parter, via AFA Försäkring, på detta sätt satsat totalt nära två miljarder kronor på en lång rad olika FoU-projekt som alla bidragit till att förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro på den svenska arbetsmarknaden. Bara under 2014 gav AFA Försäkring anslag till 36 helt nya FoUprojekt och utlyste ett nytt FoU-program inom arbetsmiljö och hälsa. Projekten spände över allt från nya metoder för att mäta exponeringen för nanopartiklar på arbetsplatser till att studera hur skärmbaserad teknikanvändning påverkar faktorer som sömn, stress och inlärningsförmåga. Totalt har AFA Försäkring 240 pågående projekt i sin FoU-portfölj. FOTO Matton Images AFA FÖRSÄKRINGS FOU-STÖD 5

6 FoU-program För särskilt prioriterade forskningsområden, brukar AFA Försäkring lansera mer omfattande FoU-program. Programmen samlar flera projekt som ur olika aspekter belyser de aktuella områdena och därmed bidrar till ny kunskap och praktisk nytta för arbetslivet. Själva urvalet av prioriterade forskningsområden görs efter en grundlig analys av aktuella arbetsmiljö- och hälsorisker. Programmen löper normalt under tre till fyra år, varefter viktiga lärdomar och slutsatser summeras i avslutande rapporter, seminarier och/eller särskilda informationskampanjer. Att ansöka om anslag Den viktigaste ingrediensen för en framgångsrik FoUverksamhet är bra, väl genomtänkta projektansökningar. Alla som forskar inom arbetsmiljö och hälsa är välkomna att ansöka om stöd från AFA Försäkring för sina projekt. Skisser och ansökningar tas emot fyra gånger per år via öppna utlysningar. Dessa bereds av grupper med utgångspunkt i relevans, vetenskaplig kvalitet och, inte minst: förväntad praktisk nytta. För granskning av den vetenskapliga kvaliteten anlitas sakkunniga. De öppna utlysningarna publiceras regelbundet på AFA Försäkrings hemsida: FOTO Matton Images 6 AVSNITT

7 AFA Försäkring ger FoU-stöd inom följande områden Arbetsmiljö Hälsa Tillämpning och kommunikation psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa, säkerhet och utveckling arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och bra arbetsmiljö psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom) sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader) cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt- kärlsjukdomar och hypertoni) andningsorganens sjukdomar tumörsjukdomar här ingår också forskning och utveckling om rehabilitering utbildning och information intervention, implementering och metodutveckling branschprojekt AFA FÖRSÄKRINGS FOU-STÖD 7

8 8 AVSNITT Vårt uppdrag

9 Mats Stenberg Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Alla vinner på att vi forskar på hur arbetsmiljön kan bli bättre: arbetsgivare, medarbetare, kommuner och landsting och naturligtvis, patienter, brukare, elever och alla andra som erhåller tjänster från kommun- och landstingssektorn. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Gilla Jobbet 2014 på Stockholmsmässan var ett stort och lyckat arrangemang. Med drygt engagerade och intresserade deltagare, tror vi att Gilla Jobbet bidrar till att forskningsresultat och goda exempel omsätts i vardagen på arbetsplatser över hela Sverige. En annan händelse värd att lyfta fram är forskningsprojektet Hälsa och Framtid (Hoff). Där fann forskarna sex tydliga friskfaktorer alltså områden där friska kommuner tack vare genomtänkta strategier lyckats få sin personal att må bra och hålla sig friska. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? De stora områdena är den psykosociala arbetsmiljön och belastningsergonomin, samt ledarskap/organisation. Det är projekt inom dessa områden som vi anser vara viktiga. Även om vi har kunskap inom dessa områden behövs ny forskning. VÅRT UPPDRAG 9

10 Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Det är viktigt att fylla i de kunskapsluckor som finns på området och att vi som arbetsmarknadens parter gemensamt kan komma överens om vilka projekt vi ska prioritera. Att öka kunskapsnivån för att förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö ute på våra arbetsplatser är oerhört betydelsefullt, inte minst mot bakgrund av debatten om den stigande pensionsåldern och vikten av att kunna hålla ett helt arbetsliv. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Det är framför allt tre saker jag vill lyfta: vi utlyste ett nytt forskningsprogram om kronisk smärta, som jag tycker är väldigt angeläget eftersom smärta orsakar många sjukskrivningar och vi saknar mycket kunskap på området. Vi genomförde också för andra gången eventet Gilla Jobbet, vilket var väldigt uppskattat. Vårt mål är att omsätta nya forskningsresultat till praktisk tillämpning på arbetsplatserna, och där är Gilla Jobbet en viktig satsning. Vi har också utsett en ny mottagare av AFA Försäkrings post doc-stöd inom arbetsmiljöområdet. Mottagaren, Cecilia Berlin, forskar om hur man tekniskt kan utforma arbetsplatser som är bra ur arbetsmiljösynpunkt just den typen av praktiskt tillämpbar forskning som vi vill stötta. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Dels är det projekt som lyfter frågan om hur man kan skapa ett hållbart arbetsliv som möjliggör för oss att hålla hela arbetslivet. Dels är det projekt som tittar närmare på orsakerna till att psykisk ohälsa ökar i samhället. Det vore värdefullt att veta hur mycket av ohälsan som är arbetsrelaterad och hur mycket som beror på samhället i övrigt. Utan kunskap om orsakerna till psykisk ohälsa kan vi inte få fram bra, förebyggande åtgärder mot den. 10 VÅRT UPPDRAG

11 Christina Pettersson Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? För att det är jätteviktigt med det förebyggande arbetet. Vi vill undvika skador och sjukskrivningar, och då behöver vi evidensbaserat material som vi kan nå ut med till så många arbetsplatser som möjligt. Det här är något som bara blir svårare och svårare. Vi inom KL-sektorn gör ju många olika seminarier, både i AFA Försäkrings regi och genom Suntarbetsliv, men vi skulle behöva vara ännu mer effektiva med att sprida de forskningsresultat vi har för att verkligen påverka arbetsplatserna till det bättre. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Det enskilt största som hände 2014 var vårt event Gilla Jobbet. Där lyckades vi verkligen nå ut med vår forskning, både till skyddsombud och chefer. Evenemanget gav också ett värdefullt genomslag i medierna, eftersom alla de viktigaste fack- och HR-tidningarna skrev om det. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Jag känner lite extra för den forskning som handlar om aktivitetsbaserade kontor. Den berör många medlemmar och verksamheter såväl inom den offentliga som den privata sektorn. Sedan har vi också just startat upp ett nytt forskningsprogram om kronisk smärta som jag tycker är oerhört viktigt. Smärtproblematiken i arbetslivet är stor och i hög grad kopplad till dels kvinnor, dels långtidssjukskrivningar inom den offentliga sektorn. Kan vi göra ett genombrott där vore det fantastiskt. VÅRT UPPDRAG 11

12 Magnus Furbring LO Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Med tanke på den kunskap som AFA Försäkring har via sin arbetsskadestatistik, kan de initiera forskning och utveckling i de frågorna som berör alla parter på ett bra sätt. Genom att finansiera forskning kan man effektivt förebygga skador hos alla de människor som är försäkrade hos AFA Försäkring. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2014 som du vill lyfta? Konkret, praktisk forskning som lätt kan tillgängliggöras ute på arbetsplatserna är alltid värdefull. Under 2014 gjordes exempelvis en studie på hur frisörer på ett enkelt sätt kan skydda sig mot skador på händerna vid hårfärgning, den tror jag kan göra stor skillnad. Andra exempel är forskning om att förebygga halka för plåtslagare som jobbar på tak eller hur man med en app i sin smartphone kan mäta vibrationer i olika verktyg. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Något som vi själva har varit med om att dra igång är hur man kan göra för att uppnå bättre hälsa högre upp i åldrarna. Samhället kräver ju att pensionsåldern ska höjas både i privat och offentlig sektor. Den stora frågan är då: hur kommer man dit? Inte bara till en höjd pensionsålder, utan också med en bättre hälsa, så att de som går i pension i framtiden mår bättre i kroppen än de som går i pension idag. 12 VÅRT UPPDRAG

13 Året som gått AVSNITT 13

14 2014 Susanna ny chef Susanna Stymne Airey tillträdde som ny chef för AFA Försäkrings FoU-avdelning. Hon är fil dr och har tidigare arbetat på Gymnastikoch idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och på Högskolan i Kalmar, nuvarande Linnéuniversitetet. AMM vårmöte 9-11 april var det Arbetsoch Miljömedicinskt Vårmöte i Uppsala, vilket AFA Försäkring bidrog till såväl finansiellt som med en monter. Rehabilitera mera och tidigare Avslut Rehab FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting hade den 13 juni sin avslutningskonferens. Programmet har pågått sedan 2010 och omfattat 20 miljoner kronor. Om framgångsrika modeller för arbetslivsinriktad rehabilitering Almedalen Under Almedalsveckan 2014 anordnade AFA Försäkring två stycken seminarier med koppling till FoU-projekt. JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL Anders ny VD Anders Moberg tillträdde som ny VD för AFA Försäkring och ny ordförande i AFA Försäkrings beredningsnämnd. Utlysning av nytt FoUprogram Kronisk Smärta Ett treårigt FoU-program utlystes med fokus på förebyggande insatser och behandling av kronisk smärta. Totalt omfattar programmet 50 miljoner kronor. aj! FALF-konferens juni var det Forum för Arbetslivsforsknings konferens i Göteborg, vilket AFA Försäkring bidrog till finansiellt såväl som med en monter. 14 ÅRET SOM GÅTT

15 48 slutrapporter Avslut Kemi Den 5 september avslutades ännu ett treårigt FoU-program, Kemiska ämnen i arbetslivet där 16 miljoner kronor fördelats på 6 olika projekt. Årsmöte FHV Den 14 oktober hölls årsmöte i FoU-programmet Företagshälsovård Forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning. Årsmöten i FoU-programmen är viktiga tillfällen för både erfarenhetsutbyte mellan projektledarna och AFA Försäkrings styrgrupp att kontinuerligt följa projektens arbete. Under 2014 avslutades totalt 48 FoU-projekt som alla bidrog till ny, praktisk kunskap om hälsa och säkerhet i arbetslivet. 19 seminarier Under 2014 anordnade AFA Försäkring 19 stycken seminarier. AUG SEP OKT NOV DEC Forskarfredag Den 26 september var det Forskarfredag, som visar hur spännande och kul forskning är, vilket AFA Försäkring också tycker och därmed stödjer finansiellt. Gilla Jobbet I oktober anordnades Gilla Jobbet Sveriges största mötesplats om arbetsmiljö. Där hade AFA Försäkring 30 forskningsprojekt representerade. Post-Doc I december beslutades det att tekn. dr Cecilia Berlin ska tilldelas AFA Försäkrings post doc-stöd på två miljoner kronor inom arbetsmiljöområdet. ÅRET SOM GÅTT 15

16 Ny kunskap om kemiska risker Ny kunskap om riskerna med att exponeras för kemikalier på jobbet och nya metoder för att mäta dem. Det är några av resultaten av det FoU-program om kemiska ämnen i arbetslivet som AFA Försäkring har finansierat och som avslutades under FOTO Matton Images 16 ÅRET S O M G ÅT T

17 För många människor är det vardag: kontakten med kemiska ämnen på jobbet som på sikt kan ge upphov till allt från allergier och hudeksem till astma och cancer. I Sverige finns fler än 500 hygieniska gränsvärden för olika kemiska ämnen i arbetslivet. Trots det är kunskapen alltjämt relativt begränsad om hur vanligt förekommande dessa ämnen är och vad man kan göra för att hantera dem. Dessutom finns det tecken på att antalet mätningar av kemiska ämnen i svenskt arbetsliv är på väg att minska, vilket riskerar att försämra effekterna av förebyggande insatser eftersom man då inte vet var de höga exponeringarna för farliga ämnen finns. För att täta dessa kunskapsluckor sjösatte AFA Försäkring 2010 FoU-programmet Kemiska ämnen i arbetslivet. Programmet anslog totalt 16 miljoner kronor till sex olika forskningsprojekt som avslutades under Och AFA Försäkrings FoU-chef, Susanna Stymne Airey, är nöjd med programmets resultat: Vi startade upp programmet eftersom vi såg att det här var ett område som höll på att växa. Vi hade fått in allt fler ansökningar som berör kemiska ämnen, och insåg att vi behövde ta ett samlat grepp om frågan för att lära oss mer om bland annat exponeringsrisker i olika arbetsmiljöer och olika mätmetoder, säger hon, och tillägger: Det har vi gjort nu. På flera viktiga områden har vi fått in kunskap som förhoppningsvis kan leda till minskad exponering för kemiska ämnen i arbetslivet, och därigenom också minskade ohälsotal. raffinaderier. Ett av projekten, lett av Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har genom närstudier av utvalda arbetsplatser tagit fram ny och mycket praktiskt orienterad kunskap om det allergiframkallande ämnet epoxi (härdplaster). Trots att epoxi orsakar omfattande arbetsmiljöproblem, vet vi ännu så länge ganska lite om det. Med projektet vill vi få ökad kunskap om allergiframkallande ämnen i arbetslivet. Målet är att ta fram nya åtgärder för att skapa bättre arbetsmiljöer, där allergier och andra hälsoproblem kan undvikas, säger Susanna Stymne Airey. I ett annat projekt undersökte forskarna Gunnar Rosén och Ing-Marie Andersson vid Högskolan i Dalarna variationen i luftföroreningar på olika typer av arbetsplatser. De branschrisker som studerades var dammproblem i träindustrin, stenindustrin och läkemedelsindustrin, svetsrök i verkstadsindustrin samt lösningsmedel i plastindustrin. Mätningarna gjordes både direkt och med hjälp av video, en teknik som lyckades registrera exponeringsvariationer som konventionella mätningar annars lätt hade missat. Resultatet är en bank av totalt 46 filmer med praktiska demonstrationer som kan användas för att visa till exempel företag och skolor hur man kan jobba för att få ned luftföroreningarna. Det är ett typexempel på hur man kan arbeta med att omvandla forskning till lättillgänglig kunskap som enkelt kan komma till användning av gemene man ute i arbetslivet, säger Susanna Stymne Airey. De sex projekten spänner över ett brett spektrum av arbetsmiljöer och kemiska ämnen: från halterna av damm i träpelletsindustrin till mängden cancerframkallande ämnen i Läs mer på AVSNITT 17

18 Nya vägar till lyckad rehabilitering Rehabilitering lönar sig för alla inblandade. Det är den slutgiltiga lärdomen från FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering som gick i mål under Programmet har resulterat i en rad åtgärder som kan sättas in för att uppnå en lyckad rehabilitering av sjukskrivna. FOTO Johanna Henriksson 18 ÅRET SOM GÅTT

19 Att underlätta för sjukskrivna att snabbt kunna återvända till arbetet har varit en viktig målsättning inom såväl politiken som för arbetsmarknadens parter under de senaste åren. Bland annat sjösatte regeringen 2008 den så kallade rehabiliteringskedjan, med nya, skarpa tidsgränser för sjukskrivning inom ramarna för sjukförsäkringssystemet. Två år senare lanserade AFA Försäkring ett FoU-program om arbetslivsinriktad rehabilitering i kommuner och landsting. Syftet var att ta fram nya metoder och arbetssätt för en mer framgångsrik rehabilitering som kan leda till en snabbare återgång i arbetet för sjukskrivna. Att få sjukskrivna att varaktigt komma tillbaka i arbete är lönsamt för både arbetsgivaren och individen. Med det här programmet ville vi utforska ett brett spektrum av metoder och arbetsätt för att uppnå det. Den gemensamma utgångspunkten för alla projekt har varit att fokusera på individens kvarvarande arbetsförmåga, säger Susanna Stymne Airey, FoU-chef på AFA Försäkring. Programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering omfattade totalt 20 miljoner kronor och fem forskningsprojekt som alla fokuserade på olika delar av rehabiliteringsprocessen. I ett projekt analyserades till exempel hur företagshälsovården kan arbeta för att bidra till en mer framgångsrik rehabilitering. I ett annat utforskades värdet av sociala kontakter för den sjukskrivne i rehabiliteringsprocessen. Andra projekt belyste möjligheterna med förebyggande arbetsmiljöarbete, hur jobbyte kan användas som en väg för snabbare återgång i arbete samt fördelarna med att fokusera på den sjukskrivnes styrkor och förmågor, snarare än diagnoser och begränsningar, för att underlätta rehabiliteringen. Rehabilitera mera och tidigare Om framgångs- rika modeller för arbetslivsinriktad rehabilitering Syftet med vårt angreppssätt var att visa att det inte bara finns ett enda sätt, en enda metod, för att åstadkomma en varaktig rehabilitering. Det finns många olika vägar att ta, och dessa kan användas antingen enskilt eller som komplement till varandra, säger Susanna Stymne Airey, och tillägger att programmets slutgiltiga resultat kan ses som ett smörgåsbord av åtgärder som man kan plocka olika delar av för att uppnå en bra rehabiliteringsprocess. Som avslutande led i arbetet har AFA Försäkring sammanställt skriften Rehabilitera mera och tidigare, som belyser programmets slutsatser och lyfter viktiga lärdomar från projekten. Det är en del av vårt arbete med att sprida de här forskningsresultaten. Vi funderade länge på om vi verkligen skulle ha en skrift, men vi ser nu att den verkligen har kommit till användning. Den har använts i olika utbildningar och seminarier och rönt stor uppmärksamhet bland människor som arbetar med de här frågorna, säger Susanna Stymne Airey. Läs mer på AVSNITT 19

20 ! För Årets post doc-stöd För tredje året i rad delade AFA Försäkring ut post doc-stöd, och 2014 gick stödet till tekn. dr Cecilia Berlin. Hon undersöker hur nutida sociala hållbarhetsutmaningar kan översättas till konkreta designkriterier för arbetsplatser där både yngre och äldre arbetar. att stödja och stimulera yngre lovande forskare delar AFA Försäkring ut ett post doc-stöd på två miljoner kronor inom arbetsmiljöområdet för postdoktorala studier och forskning. Syftet är att ge personer som är i början av sina forskarkarriärer ökade möjligheter till studier och forskning års post doc-stöd gick till tekn. dr Cecilia Berlin. AFA Försäkring utlyser dessa medel för att ge duktiga forskare inom arbetsmiljö som är i början av sin karriär möjligheten att akademiskt meritera sig och fördjupa sin kompetens inom sitt forskningsfält. En viktig dimension för oss är också att dessa medel bidrar till att forskaren kan utveckla sitt akademiska nätverk internationellt, säger Susanna Stymne Airey, chef för AFA Försäkrings FoU-avdelning. Cecilia Berlin är född Hon doktorerade i ämnet Produktionsergonomi med inriktning mot makroergonomi vid Chalmers tekniska högskola Sedan dess har hon varit verksam som forskarassistent inom Ergonomi och Social Hållbarhet för Produktion vid Chalmers tekniska högskola. Min långtidsvision är att min forskning kan användas till att skapa en kultur redan i svensk grundskola, där barn framtidens arbetstagare tidigt lär sig att känna igen vad som utmärker en bra arbetsplats för både kropp och tankeförmåga, säger Cecilia Berlin. Stödet från AFA Försäkring har Cecilia Berlin fått för att utveckla konkreta designkriterier för skapandet av arbetsplatser som inkluderar flera generationer i arbete. Designprinciperna är tänkta att underlätta för till exempel företagsledningar, arkitekter, samhällsutvecklare och lärare, att utforma socialt hållbara arbetsmiljöer där de anställdas bidrag värderas högt och förstärks. 20 ÅRET SOM GÅTT

21 21 FOTO Matton Images

22 Beviljade anslag 2014 Under 2014 beviljade AFA Försäkring anslag till 36 nya FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information om projekten, besök projektkatalogen på och ange det aktuella projektets diarienummer. Ökad effektivitet av arbetsmiljöförbättrande åtgärder Dnr: kr Syftet med projektet är att genom tio fallstudier följa och utvärdera gjorda investeringar, där syftet varit att minska personalens exponering för kemiska hälsorisker, fysiska arbetsmiljöfaktorer och belastningsskador. Studien ska bl. a resultera i ett studiematerial kring möjligheterna att öka effektiviteten i arbetsmiljöinvesteringar. Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna Fungerande arbetsmiljöarbete för anställda i bemanningsföretag. Utveckling av underlag för en webbplats Dnr: kr IVL har tagit fram ett underlag för ett fungerande arbetsmiljöarbete mellan bemanningsföretag och inhyrande företag. Projektet ska utveckla detta underlag ytterligare. Underlaget ska användas som grund för en webbplats som Prevent ska producera i samarbete med IVL. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet TUDA och kör en utredning om orsakerna till arbetsskador inom yrkesgruppen distributionschaufförer/terminalarbetare Dnr: kr Distributionschaufförer är överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Projektet ska gå igenom befintliga anmälningar med hjälp av externa experter för att ta reda på orsakerna till skadorna. Projektet kommer även att anordna workshops med företagsrepresentanter och TYA:s parter samt en grupp distributionschaufförer. Studien ska resultera i förbättrande åtgärder som minskar arbetsskadorna bland branschföretag, chaufförer och terminalarbetare. Elaine Brun, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) Villkor, dilemman och strategier? stressorer i socialtjänsten och dess samband med styrformer Dnr: kr Införandet av New Public Management (NPM) inom offentlig sektor har medfört ökade arbetskrav för de anställda. Projektet ska undersöka hur de NPM-baserade styrsystemen påverkar socialsekreterarnas hälsa och arbetsvillkor, samt förutsättningar att utföra ett kvalitativt arbete och möjligheterna att föra en öppen dialog med ledningen. Wanja Astvik, Stockholms universitet Samband mellan sömn, yrke och hälsa Dnr: kr Syftet med projektet är att studera hur skärmbaserad teknikanvändning påverkar sömn och funktion, t.ex. inlärningsförmåga, samt hur sömnbrist påverkar hantering av stressiga situationer i arbetslivet. Målsättningen är att utveckla en vetenskapligt baserad app som kan ge vägledning när det gäller aktivitets- och sömnrutiner. Christian Benedict, Uppsala universitet Chefer i skottlinjen! En studie av chefer som blivit utsatta för mobbning samt/eller chefer som blivit anklagade för att mobba Dnr: kr Studien ska undersöka mobbning från ett chefsperspektiv inom både privata och offentliga organisationer. Resultaten ska bidra till ökad kunskap och förståelse för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen. Resultat kommer också att ge kunskap om hur arbetsgivare kan stödja chefer som blir utsatta för anklagelser om mobbning samt hur mobbning mot chefer kan se ut. Christina Björklund, Karolinska Institutet Ergonomisimulering för utveckling och utvärdering av arbetsmiljöer på fartyg Dnr: kr Projektet ska vidareutveckla och anpassa simuleringsverktyget IMMA för sjöfartsbranschen. Verktyget ska kunna användas dels för att utvärdera och förbättra befintliga fartygsmiljöer, dels för att utforma nya. Ett kurspaket i ergonomisimulering för blivande sjöingenjörer och skeppsbyggare ska också tas fram. Mikael Blomé, Lunds Tekniska Högskola 22 BEVILJADE ANSLAG

23 Luftburen smitta i vårdarbetsmiljöer Dnr: kr Projektet ska undersöka hur luftburen smitta befrämjas och förhindras för ett modellsmittämne: vinterkräksjukliknande virus. Resultaten ska användas för att minska risken för luftburen smittspridning genom att bättre utforma det termiska klimatet och ventilationen i inomhusmiljöer samt genom lokalutformning, vårdrutiner och arbetsorganisation vidta åtgärder för att minska smittspridning. Mats Bohgard, Lunds Tekniska Högskola MobilVib2? Mät vibrationer i arbetet med mobiltelefon Dnr: kr I Sverige utsätts ca arbetare för vibrationer i arbetet, i en del fall med mycket riskabel exponering. Trots det saknas billiga och användarvänliga mätare. En förstudie har visat att en nedladdad applikation i mobiltelefonen fungerar utmärkt till en rimlig kostnad. Syftet med projektet är att genomföra praktiska mätningar bland arbetstagare som är exponerade för vibrationer. Lage Burström, Umeå universitet MikroRNA baserad icke-invasiv prostatacancer diagnostik Dnr: kr Projektet ska tillämpa en ny teknik för att diagnosticera prostatacancer genom att med hjälp av ultraljud (akustofores) analysera kroppsvätskor för att karaktärisera prostatacancerceller. Fördelen med denna metod är att biomarkörer kan testas utan att man behöver utföra multipla invasiva (operativa) vävnadsprov som tas från patienten för att undersöka sjukliga förändringar. Yvonne Ceder, Lunds universitet Kan förändringar i läkares arbetsställning vid laparoskopi ge minskade belastningsbesvär? Dnr: kr Laparoskopisk kirurgi (titthålskirurgi) är en skonsam operationsmetod för patienten, men kirurger kan drabbas av belastningsbesvär och ökad stress till följd av ny teknisk utrustning. Projektet ska med hjälp av en högkostnads- och en lågkostnadssimulator jämföra skillnaden på träning av kirurger i de bägge simulatorerna. Resultaten ska användas för att minska belastningsbesvär hos kirurgerna vid laparoskopisk kirurgi. Ninos Oussi, Karolinska Institutet Epigenetiska analyser av reumatoid artrit och multipel skleros för att förstå och påverka sjukdomsrisk orsakade av miljöfaktorer Dnr: kr Projektet ska använda moderna epigenetiska tekniker för att studera länken mellan arvsmassan och den yttre miljön hos individer med Reumatoid artrit (RA) och Multipel skleros (MS). Resultaten ska kunna användas för att förhindra uppkomst av dessa sjukdomar och förstå individuella läkemedelseffekter. Tomas Ekström, Karolinska Institutet Skolan och barn som far illa; en förstudie om skolpersonalens situation vid anmälan enligt SoL kap 14 1 Dnr: kr Enligt Socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ingripa om föräldrar brister i vård och omsorg om sina barn. Projektet är en förstudie, som ska undersöka skolpersonalens förutsättningar att leva upp till anmälningsplikten. Det är väl känt att ansvarstyngande uppgifter som är svåra att möta påverkar hälsan negativt. Studien förväntas ge underlag för en kommande intervention. Maria Forsner, Högskolan Dalarna Fibroblast tillväxt faktor receptor 1-5-hydroxytryptamine1A heteroreceptor komplex i det raphe-hippokampala systemet. Ett nytt mål för behandling av depression Dnr: kr Kemiska förändringar i hjärnan hos personer som varit deprimerade och begått självmord har observerats. Ett orsakssamband mellan dessa förändringar och depression skulle kunna vara grunden för effektiva läkemedel mot depression. Projektet kommer att studera de kemiska förändringarna vid depression på cellulär och molekulär nivå för att karakterisera olika signalsubstanser och hur de interagerar. Kjell Fuxe, Karolinska Institutet Mätning av och åtgärder mot nanopartiklar på arbetsplatser. En studie av tillämpning av internationellt föreslagna och befintliga gränsvärden Dnr: kr Projektet ska utveckla metoder och strategier för mätning och reducering av exponering på arbetsplatser för misstänkt hälsofarliga material i nanostorlek. Mätstrategierna ska kunna tillämpas i det ordinarie arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser i samarbete med företagshälsovården. Resultatet av mätningarna ska utvärderas mot riktvärden inom EU och ge underlag för åtgärder. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Säker, motiverad och skicklig: Forskningsbaserad intervention för att stimulera hälsa, arbetsengagemang och kompetens hos nya sjuksköterskor Dnr: kr En tidigare studie har visat att sjuksköterskestudenter upplevde mindre stress när de fick hjälp att strukturerat reflektera över sina val och värderingar i förhållande till sitt yrke. Projektet syftar till att pröva om detta är ett verktyg som fungerar i större skala. Syftet är att underlätta för nya sjuksköterskor att komma in i yrket, utan att de blir sjuka av stress eller tappar sin motivation. Petter Gustavsson, Karolinska Institutet Arbetsrelaterade stressreaktioner hos förlossningspersonal efter allvarliga händelser i förlossningsvården: förekomst och förebyggande av sjukfrånvaro Dnr: kr Sjukvårdsanställda kan drabbas av psykiska stressreaktioner BEVILJADE ANSLAG 23

24 efter allvarliga händelser under en förlossning. Projektet ska ta fram riktlinjer för hur man i förlossningsvården kan utforma och införa ett stöd för de anställda. I projektet ingår också en enkät till landets förlossningsläkare och barnmorskor, varav ett urval som varit med om traumatiska händelser i samband med förlossningar kommer djupintervjuas. Ulf Högberg, Uppsala universitet Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun Dnr: kr Det är inte känt hur arbetsmiljö, hälsa och produktivitet påverkas vid arbete i kontorslandskap. Projektet ska ta fram en manual och ett enkelt utvärderingsinstrument för arbetsplatser som planerar att övergå till aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Studien kommer att utföras inom Örnsköldsviks kommun, som planerar att flytta 400 tjänstemän till nya lokaler under Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå universitet Rörelse i tankarna Ett designperspektiv på fysisk belastning och vila vid vardaglig människa dator-interaktion Dnr: kr Projektet ska utveckla moduler för rörliga kontor som stödjer fysisk rörelse under arbete, t ex teknikstöd för arbetsmöten under promenad, arbetsstationer som främjar samarbete stående vid interaktiva skärmar. Syftet är att generera kunskap om och exempel på hur stillasittandet vid datorarbete kan minskas och hur arbetsplatser kan förbättras med hjälp av rörlig kontorsteknik. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan De komplexa drivkrafterna inom vård och omsorg en fallstudie av finansiella incitament och dess konsekvenser ur ett arbetsmiljöperspektiv Dnr: kr Finansiella incitament används för att stimulera personalens motivation och öka prestandan inom vård och omsorg, men det saknas forskning på området. Detta projekt ska studera sambandet mellan finansiella incitament, patienter och personalens upplevelse av vårdkvalitet och arbetsmiljö. Boel Andersson Gäre, Högskolan i Jönköping Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet trajectories, samband och livsstadier Dnr: kr Projektet ska studera om vissa arbetsfaktorer, som t ex ökad, upprepad arbetsbörda, ökar risken för depressiva symtom över tid. Projektet ska ge ökad kunskap om långtidsstress, vilket ska kunna användas till mer effektiva preventiva åtgärder som kan minska den funktionsnedsättning i arbetslivet som psykisk ohälsa ger upphov till. Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet Betydelsen av skillnader i signalöverförande proteiner i enskilda leukemiceller och mellan patienter för utveckling av en individualiserad terapi Dnr: kr De läkemedel som används för behandling av leukemipatienter, ger inte alltid samma effekt hos patienterna, trots att läkemedlet ges i samma dosering. Studien ska kartlägga varför leukemiceller från olika patienter varierar och varför vissa patienter svarar på cellgiftsbehandling medan andra förblir sjuka. Jan-Ingvar Jönsson, Linköpings universitet Klinisk verifiering av nytt automatiskt system för mätning av blodtryck och Ankel-Brachial-Index (ABI) Dnr: kr Ankel-Brachial-Index (ABI) används bl. a för icke-invasiv (utvändig) diagnos av perifer artärsjukdom (PAD), d.v.s. sämre cirkulation i benen och som en prognostisk markör av hjärt-kärlsjukdom. För patienten medför metoden bättre diagnosmöjligheter, vilket ger ökade möjligheter till preventiva insatser för individer med ökad risk för åderförkalkningssjukdomar. Lars-Göran Lindberg, Linköpings universitet Alternativa metoder att hitta cancer deriverat genetiskt material i blodcirkulationen från patienter med Prostatacancer Dnr: kr Projektet ska resultera i en alternativ, ickeinvasiv analysmetod för att diagnosticera prostatacancer. Metoden bygger på analys av blodprov (trombocyter) som kan användas vid individbaserad behandling av prostatacancer. Jonas Nilsson, Umeå universitet En interventionsstrategi för att minska fallolyckorna i vården. Etapp 1 Dnr: kr Projektets mål är att minska fallolyckorna inom vården. I denna etapp av projektet är målet att öka kunskapen om varför fallolyckor inträffar inom vården och utveckla en interventionsstrategi. Strategin ska sedan tillämpas och vidareutvecklas på tre arbetsplatser inom vården i kommande etapper av projektet. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Byggnadssnickare och vibrerande verktyg aktuell exponering, skadepanorama och dos-responssamband Dnr: kr Projektet ska undersöka exponering för vibrationer och dos-responsförhållandena för neurologiska symptom hos byggnadssnickare och målare. Studien väntas ge kunskap om huruvida exponering för vibrerande verktyg sker inom lagstadgade nivåer, hur stor andel av snickarna som har vibrationsskador och vilken påverkan detta har på arbetsförmågan. Catarina Nordander, Lunds universitet 24 BEVILJADE ANSLAG

25 Koloskopikontroller efter att polyper i tarmen tagits bort en randomiserad multi-centerstudie The European Polyp Surveillance (EPoS) trial Dnr: kr En effekt av screening av tarmcancer är att polyper, (förstadie till cancer) påträffas hos allt fler. Även efter att polyper tagits bort, anses det föreligga en förhöjd risk för tarmcancer på sikt och uppföljande kontroller med koloskopi rekommenderas. Projektet ska ta fram säkrare guidelines med tidsintervall för när kontrollskopier ska genomföras på personer som fått tarmpolyper borttagna. Louise Olsson, Karolinska Institutet Multipel skleros: tvärdisciplinära studier av orsaker, patogenes och behandlingsstrategier Dnr: kr Projektet ska studera riskgener och vilka faktorer i omgivning och livsstil som orsakar Multipel skleros (MS). Syftet är att ta fram kunskap som kan ge mer precisa terapier och prevention. Studien omfattar miljö och levnadsvanor, genetik, hälsoekonomi och systematiska uppföljningssystem. Tomas Olsson, Karolinska Institutet Lateral Humerusepikondylit: en klinisk, muskelmorfologisk, muskelmetabolisk och funktionell utvärdering av en ny behandlingsmodell Dnr: kr Tennisarmbåge (lateral humerusepikondylit) är ett av de vanligaste smärttillstånden i övre extremiteter och drabbar oftast personer i arbetsför ålder. Syftet med denna studie är att undersöka om injektioner med botulinumtoxin, en metod som idag används utan någon större evidens, kan användas för att behandla tennisarmbåge. Kurt Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Ledarskap - Nyckeln till en framgångsrik implementering inom hälso- och sjukvården Dnr: kr Projektet ska undersöka olika typer av ledarskap hos linjechefer i hälso- och sjukvården för att identifiera vilka beteenden som leder till framgångsrik implementering av evidensbaserade metoder. Därefter genomförs en ledarintervention som omfattar utbildning av chefer. Resultaten ska kunna användas för att minska både chefernas och de anställdas stressnivå i samband med organisationsförändringar samt för att öka patientsäkerheten. Anne Richter, Stockholms universitet Så kan Lean ge en säkrare arbetsmiljö i lantbruksföretag Dnr: kr Syftet med projektet är att skapa en säkrare arbetsmiljö i lantbruket genom att tillämpa leanverktyg. Tillsammans med leancoacher ska ett interaktivt webbaserat utbildnings- och informationsmaterial med exempel på goda arbetssätt tas fram. Gruppcoaching används sedan för att sprida och implementera materialet i lantbruk. Anna Rydberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik I skärningspunkten av arbetsmiljö och socialrätt Arbetsmiljöproblematiken vid arbete i någons hem i form av hemtjänst eller personlig assistans Dnr: (Finansieras med 50 procent vardera från KL- respektive privata sektorn) Projektet ska öka kunskapen om hur arbetsvillkor och arbetsmiljöer kan utformas mellan olika parter vid arbete i andra människors hem. Studien ska kartlägga rättsliga regler kring anställningsvillkor och arbetsmiljö, analysera kommunernas förfrågningsmaterial till privata utförare och genomföra deltagande observationer med uppföljande djupintervjuer med aktuella personer och tjänstemän. Eva Schömer, Linnéuniversitetet P11 i blodceller som biomarkör och stöd för diagnostik vid depression och för att förutspå svar på antidepressiv behandling Dnr: kr Biomarkörer är centrala för att utveckla nya antidepressiva terapier för behandling av depression i ett tidigt skede. Projektet ska vidareutveckla och validera möjligheten att utveckla en biomarkör som kan användas vid diagnostik och för att mäta hur patienterna svarar på antidepressiv behandling. Per Svenningsson, Karolinska institutet Återhämtning i arbetet en interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården Dnr: kr Projektet ska studera vad medarbetare i primärvården upplever leder till återhämtning i arbetet. En interventionsmodell kommer därefter att tas fram, där olika former av återhämtning integreras i den reguljära verksamheten. Projektet förväntas leda fram till kunskap om vilken typ av återhämtning som är viktigast för hälsa och effektivitet i arbetet. Margareta Troein Töllborn, Lunds universitet Kemiska olyckor i arbetslivet, systematisk analys av giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data Dnr: kr Projektet ska analysera och systematisera data från Giftinformationscentralens sjukvårdsregister och journaler. I samverkan med Arbetsmiljöverket ska ett systematiskt arbetssätt tas fram, så att tillgänglig information tillvaratas och används för att förebygga kemiska olyckor i arbetslivet. Mattias Öberg, Karolinska Institutet COPSOQ Sverige en brygga mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor Dnr: kr Projektet ska skapa en lättanvänd webbplattform, som kan användas för att kartlägga arbetsmiljö och planera konkreta förbättringsinsatser med utgångspunkt i COPSOQ en kostnadsfri, forskningsbaserad och internationellt använd arbetsmiljöenkät. Projektet ska bidra till att stärka det praktiska arbetsmiljöarbetet så att forskningsresultat på ett enkelt sätt direkt kan användas på arbetsplatser samt av t.ex. företagshälsovård och fackliga organisationer. Hanne Berthelsen, Malmö högskola BEVILJADE ANSLAG 25

26 Några av våra avslutade projekt En ny, målsökande och biverkningsfri behandling av prostatacancer Nya metoder för att förbättra luftkvaliteten på kontor Under 2014 avslutades totalt 46 FoU-projekt som alla bidrog till ny, praktisk kunskap om hälsa och säkerhet i arbetslivet. Vill du veta mer om projekten och deras resultat, besök projektkatalogen på forskning 3 4 En ny mobilapp för att mäta exponeringen för vibrationer i verktyg En studie av hur bussförares arbetstider påverkar faktorer som sömn, stress, trötthet och körförmåga 26 AVSLUTADE PROJEKT

27 AVSNITT 27

28 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor POSTADRESS AFA Försäkring Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER VX FAX INTERNET F

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring Premiebefrielseförsäkring Utgiven i januari 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Arbetsmiljö för chefer

Arbetsmiljö för chefer Bild på tårtätare Foto Fredrik Beskow Skapa en attraktiv arbetsplats! Att en bra arbetsmiljö får oss att må bra är inte svårt att räkna ut. Att den som mår bra gör ett bättre jobb är inte heller så konstigt.

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Chef i socialtjänsten

Chef i socialtjänsten inspiration Därför stannar personalen hos oss så blir du en attraktiv arbetsgivare! Från virus till vi-rus! Så skapar du bättre teamkänsla på jobbet Rollen som chef hur hanterar du motstridiga förväntningar,

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stöd till Forskning och Utveckling 2012 FÖRSÄKRING

Stöd till Forskning och Utveckling 2012 FÖRSÄKRING Stöd till Forskning och Utveckling 2012 FÖRSÄKRING Innehåll Vi gör jobbet tryggare 3 Därför stödjer vi forskningen 5 Nytt ljus över ryggsmärta och ryggmärgsskador 8 Genomtänkt ledarskap bakom låg sjukfrånvaro

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd Sida 1 av 5 Det är självklart att man utformar bord och stolar egonomisk rätt, utifrån hur kroppen fungerar. Men det finns stora brister i hur IT fungerar ihop med hjärnans förmåga att minnas, orientera

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare tya.se Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare Roger Nilsson, TYA Avfall Sveriges höstmöte 2011 1 Vad TYA är Ideell förening Bildades 1975 Yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetsmarknadens parter

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Arbetsskada? Gör rätt från början

Arbetsskada? Gör rätt från början Arbetsskada? Gör rätt från början 1 Om du misstänker Arbetsskada Gör rätt från början Genom ditt arbete har du ett försäkringsskydd om du råkar ut för en arbetsskada. Skyddet regleras både genom lag och

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Projektteam Kontinuer Jobbar målfokuserat för att skapa

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar 1 Förord Sjukförsäkringen är en omdebatterad försäkring där den nuvarande regeringen har genomfört en rad reformer sedan

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer