10 sanningar om läsning. 1. Finländarna är _ än så länge _ ett läsande folk. 2. Barn läser, men inte lika gärna som förr.

Transkript

1 10 sanningar om läsning 1. Finländarna är _ än så länge _ ett läsande folk. 2. Barn läser, men inte lika gärna som förr. 3. Ungdomens attityd till läsning blir allt mer negativ. 4. Tiotusen utmärkta, femtusen svaga läsare. 5. Läsförmågan är jämn och håller en hög nivå. 6. Flickornas försprång i läsförmåga blir hela tiden större. 7. Tilltron till den egna läsförmågan skapas i hemmen. 8. Läsning i tidig ålder ger god grund för läsförmågan. 9. Finländare lånar sina böcker på bibliotek. 10. Man är dålig på att stöda läsning i Finland.

2 1. Finländare är _ än så länge _ ett läsande folk Under det senaste året har 80 procent av finländarna läst minst en bok. För över en tredjedel av dem är lästakten minst en bok i månaden _ Finland har den största andelen flitiga läsare i Europa. 1 Över 40 procent av kvinnorna läste mer 12 böcker under ett år. Men finländarna hör till Europas mesta läsare också I herrklassen, strax efter esterna. Nästan var tredje man läste en bok i månaden. Enligt undersökningen om tidsanvändning läste finländarna år minuter per dag, 2009 läste vi 43 minuter. Tidningsläsandet _ där finländarna hör till världstoppen _ har minskat betydligt, men böckerna har fler läsare än för ett årtionde sen. 2 Med undantag för den yngsta (10_14) och den äldsta (65 -) ålderskategorin verkar det som om de ekonomiska konjunkturerna skulle påverka fritidsläsandet. Läslusten bland personer i arbetsför ålder minskade klart 1999 jämfört med depressionsåren på 1990-talet. Efter den ekonomiska nedgången 2002 blev läsning mer populärt, för att hamna i bakgrunden igen under åren av ekonomisk uppgång. 1 Eurostat: Cultural statistics, 2011 edition, ss Uppgifter från Statistikcentralen: Levnadsförhållanden, Undersökning om tidsanvändning 2009

3 2. Barn läser, men inte lika gärna som förr I motsats till vad man ofta tror, minskar läsandet med stigande ålder. Åldersgruppen 10_14 åringar är de flitigaste läsarna, bland dem har 90 procent läst minst en bok det senaste året. Av 65-åringarna är andelen 67 procent.3 Bland 10_14-åringarna läser två tredjedelar böcker åtminstone en gång i veckan, en fjärdedel till och med varje dag. Andelen har hållits på samma nivå över 20 år, men hur länge hålls den där? PIRLS-undersökningen som gjorts bland fjärdeklassister avslöjar stora skillnader. Trots att läskunnigheten är i toppklass i Finland, tillsammans med Hongkong, Ryssland och Singapore, är läslusten och studieglädjen på bottennivå. Det framkommer av tre olika frågor. 4 Speciellt illa omtyckt var skolornas litteraturundervisning. Medan 53 procent av de ryska barnen sade sig ha en mycket positiv inställning till läsning och studier, var andelen finländare med samma inställning 15 den i särklass sämsta placeringen bland de 45 deltagande länderna. En annan fråga handlade om nyttan av att läsa. De finländska barnens läsmotivation var nästlägst i internationell jämförelse. 59 procent var välmotiverade, omotiverade 7 procent. När man frågade barnen om de tycker om att läsa och i vilken utsträckning de läser för sitt eget nöjes skull, så kommer finländarna nästan till internationell medelnivå. Av 10-åringarna tycker en fjärdedel mycket om att läsa, drygt hälften (54 %) tycker rätt mycket om det. En femtedel tycker bara lite om att läsa. 3 Statistikcentralen: Levnadsförhållanden, Undersökning om tidsanvändning 2009, Kultur- och idrottsintressen 1981_ PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.) Jyväskylä 2012, ss. 41_49. Den internationella organisationen IEA:s (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) PIRLS-undersökning (Progress in International Reading Literacy Study), som gjordes 2011 i sammanlagt 45 länder och områden.

4 3. Ungdomens attityd till läsning blir allt mer negativ Medan läsglädjen och studieivern bland lågstadieelever blir allt mindre, kan det hända att fritidsläsandet tar slut helt och hållet i högstadiet. I finländska undersökningar om tidsanvändning har det kommit fram att läsningen klart minskat bland 15_24-åringar. År 1991 hade 92 procent ur åldersgruppen läst böcker det senaste året, år 2009 var procenttalet bara I motsats till hur det var ännu för 20 år sen, upphör läsningen i 15-årsåldern bland dem som dittills läst mycket. I den åldern fördubblas andelen unga som inte läser böcker ens en gång i månaden och andelen som aldrig läser tredubblas. Andelen av de som läser sällan är redan 40 procent bland 15_24-åringarna. I PISA-undersökningen frågade man efter läsintresset. Svaren är alarmerande. Ännu år 2000 var de finländska flickornas intresse klart större än än medeltalet för OECD-länderna _ och trots att pojkarnas intresse var lägre än medeltalet, var slutsaldot positivt. År 2009 hade både flickornas och pojkarnas intresse sjunkit drastiskt: förändringen till det sämre var tredje störst bland alla Pisaländer, den mest anmärkningsvärda jämfört med de länder som fått goda resultat. 6 Av PISA-resultaten framgick dessutom, att andelen ungdomar som läser för sitt eget nöjes skull hade sjunkit mer än i något annat land som uppvisat toppresultat _ mer än 11 procent jämfört med år Av de finländska 15-åringarna läser två tredjedelar (67 %) åtminstone lite varje dag frivilligt: av flickorna läser fyra femtedelar (81%), men bland pojkarna bara lite mer än hälften (53 %). 5 Statistikcentralen: Levnadsförhållanden, Undersökning om tidsanvändning 2009, Kultur- och idrottsintressen 1981_ PISA 09: Kestääkö osaamisen pohja (red. Sari Sulkunen och Kouni Välijärvi). Undervisnings- och kulturministeriet 2012, ss OECD-länderna gör vart tredje år en internationell skolundersökning. År 2009 deltog 65 länder eller områden. Målgruppen var ungdomar som fyllde 15 år under undersökningsåret.

5 4. Tiotusen utmärkta, femtusen svaga läsare. I PISA-undersökningen 2009 fick 15 procent av niondeklassisterna i Finland utmärkta eller toppresultat i läsundersökningen. Andelen som placerade sig på de två högsta nivåerna i den sjudelade skalan hade sjunkit avsevärt sedan år 2000 _ fyra procentenheter _ men fortfarande finns det fler elever med toppresultat enbart på Nya Zeeland. 7 Det finns bara en liten andel svaga läsare, som har svårt att klara sig i skolan och placera sig på arbetsmarknaden i Finland. Åtta procent av eleverna placerar sig på de två lägsta nivåerna. Andelen svaga läsare är lägre bara i Korea. Det finns ca niondeklassister, av dem är utmärkta och 5000 svaga läsare. Andelen svaga läsare har inte ökat nämnvärt, men toppnivån har sjunkit märkbart. Jämfört med år 2000 har var femte flicka och var fjärde flicka fallit från topplaceringen _ allt som allt 2500 ungdomar. PIRLS-undersökningen bland fjärdeklassisterna (2011) är inte jämförbar med PISA, men resultaten pekar I samma riktning. 18 procent av barnen I Finland når upp till till nivån utmärkta resultat och åtta procent når inte upp till tillfredsställande nivå. De finländska skolbarnens läsförmåga är i toppklass. I Sverige kommer bara hälften så många av barnen upp till den översta nivån, i Norge knappt en tiondedel. 8 7 PISA 09: Kestääkö osaamisen pohja (red. Sari Sulkunen och Jouni Välijärvi), Undervisnings- och kulturministeriet 2012, ss 20_22 8 PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.), Jyväskylä 2012, s. 20

6 5. Läsförmågan är jämn och håller en hög nivå En övervägande majoritet av de finländska skoleleverna placerar sig mellan de bästa och svaga läsarna. Med tanke på jämlikheten är det viktigt att den allmänna nivån är hög. I PIRLS-undersökningen, som gjordes bland tioåriga skolelever nådde 63 procent av de finländska barnen upp till en god läsförmåga. Gemensamt för alla länder med topplacering _ Hongkong, Finland och Ryssland _ är att den goda läsförmågan är jämnt fördelad. 9 Skillnaderna är små också i de andra nordiska länderna, men nivån är lägre. I Danmark nådde 55 procent, i Sverige 47 och Norge bara 25 procent upp till goda läsfärdigheter. Det föreligger inte stora skillnader i läsförmågan bland 15-åringarna i Finland. Variationsvidden, som består av 90 procent av eleverna, hade år 2009 blivit mindre jämfört med år Jämställdhet och den höga nivån var nästbäst i PISA-jämförelsen. 10 Hemmet har en inverkan på läsförmågan. Barn från resurssvaga familjer har sex procent sämre resultat än barn från välbeställda familjer. Familjens höga levnardsstandard påverkar inte i sig läsförmågan på samma sätt som en atmosfär som uppskattar utbildningsnivå och kultur. Den regionala jämställdheten förverkligas väl när det gäller läsinlärning. I PIRLS-undersökningen har man inte kunnat konstatera skillnader mellan olika delar av Finland, inte heller mellan skolor i städer och på landsorten. Den främsta jämlikhetsproblemet är den växande klyftan mellan flickor och pojkar. 9 PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.), Jyväskylä 2012, ss. 20_21, 65_68 10 PISA 2009: Kestääkö osaamisen pohja (red. Sari Sulkunen, Jouni Välijärvi), Undervisnings- och kulturministeriet 2011, ss. 18_20, 53

7 6. Flickornas försprång i läsförmåga blir hela tiden större Trots att Finland hör till de ledande länderna i världen när det gäller läskunskap, är skillnaderna mellan flickor och pojkar större än i något annat land (PISA 2009). 11 En god sak är, att de finländska pojkarnas andel är bara hälften av medeltalet i OECD-länderna. Flickornas andel av de goda och utmärkta läsarna är det dubbla. Den växande klyftan ger ändå anledning till oro. Flickorna i årskurs 9 har ett försprång i läsförmågan på 1,5 år jämfört med pojkarna. Skillnaden uppstår redan i lågstadiet, vilket borde ge anledning till snabba åtgärder i undervisningen. I matematik och naturvetenskaperna är skillnaderna i kunskaperna mellan könen små. 12 Av pojkarna hör var åttonde till de svaga läsarna. Deras andel är tre gånger större än flickornas _tre fjärdedelar av de svaga läsarna är pojkar. Bland de goda läsarna är förhållandena de motsatta: flickornas andel är är tredubbel jämfört med pojkarnas. Av flickorna når var femte upp till de utmärkta eller toppläsarna, av pojkarna når var tolfte till samma nivå. År 2000 hörde lika många pojkar till de bästa och de sämsta, drygt tio procent minskade andelen i toppen och andelen svaga steg, så att andelen svaga läsare bland pojkarna var hälften större än de utmärkta (13:8). 11 PISA 2009: Kestääkö osaamisen pohja (toim. Sari Sulkunen, Jouni Välijärvi) Undervisnings- och kulturministeriet 2011, ss 20_22 12 PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.), Jyväskylä 2012, ss. 61_65, 117_118

8 7. Tilltron till den egna läsförmågan skapas i hemmen Om barnet har har goda grunder i sina läsfärdigheter redan då han eller hon börjar skolan _ läser enstaka ord, kan skriva bokstäver och några ord _ kommer hans läsfärdigheter att hållas på god nivå också senare. Enligt PIRLS-undersökningen är sambandet starkare än i många andra länder med goda läskunskaper: tidig läskunskap ger mer än tio procent bättre resultat, jämfört med dem som inlett skolgången med svaga grunder. Om det finns brister i grunderna för en förstaklassist, behöver det ändå inte anledning till oro. Man kan dela in nybörjarna i tre grupper: andelen tidiga läsare är mindre (31 %) än i många andra länder med goda läskunskaper. Bara i Ryssland är skolväsendet effektivare än i Finland: bara vart femte (22 %) barn inleder sin skolgång med goda läskunskaper. Enligt PIRLS-undersökningen litar de finländska barnen på sin egen förmåga som läsare. Skolundervisningen upplevs inte som inspirerande, läsningen inte som nyttig eller rolig, men trots detta litar nästan hälften (48 %) av tioåringarna i Finland på sin läsförmåga. Det internationella medeltalet är 36 procent. Sambandet mellan tilltron till läsförmågan och nivån på läskunskapen är starkt. Elever som litar på sin läskunskap, tar sig an mer utmanande texter, så att de kan ta sig vidare till följande nivå. 13 PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.), Jyväskylä 2012, ss. 85_86, 46_47

9 8. Läsning i tidig ålder ger god grund för läsförmågan Föräldrarnas betydelse för barnets läskunskaper är störst innan barnet kan läsa själv. Forskare i USA uppskattar att barn från litterärt intresserade hem har hört ungefär 20 miljoner fler ord vid tre års ålder, än barn från kulturellt kargare miljöer. Föräldrarna är viktiga rollmodeller när barn ska bilda sig ett förhållande till böcker och läsning. I PIRLS-undersökningen kartlades också förläldrarnas inställning till läsning och man kunde märka att hemmets positiva attityd gav återverkningar i barnets goda läsförmåga. 15 Det finns en positiv inställning till läsning i de nordiska länderna. Sverige toppar statistiken: 52 procent av eleverna har föräldrar som uppskattar läsning. I Danmark fördelar sig attityden jämnt, i Norge uppskattar 44 % av föräldrarna läsning och i Finland 43 %, drygt tio procent mer än det internationella medelvärdet. Tre fjärde delar av föräldrarna (73 %) uppger att de läst högt sina barn före skolåldern, men bara drygt en fjärdedel av barnen i Finland (27 %) minns rikliga, återkommande, läsupplevelser från tidig barndom. Av de ryska skoleleverna hade 61 procent fått höra högläsning regelbundet som barn _ Finlands andel ligger under det internationella medeltalet (37 %). Högläsning för småbarn kunde alltså utvecklas i Finland. Ett samhälle där medborgarna har goda läskunskaper ger också ekonomisk framgång. Enligt Social Return on Investment (SROI), en undersökning som gjorts i Storbritannien, ger varje pund som investerats i Bookstart, ett program för småbarn en inbesparing på 25 pund på drygt 30 år EU High Level Group of Experts on Literacy, Final Report, September PIRLS 2011: Enemmän iloa oppimiseen (Jouni Nissinen et al.) Jyväskylä 2012, ss. 85_88, 81_82 16 Carpentieri, J. Fairfax-Cholmeley, K., Litster, J., Vorhaus, J.: Family literacy in Europe: using parental support initiatives to enhance early literacy development. London: NRDC, Institute of Education, 2011.

10 9. Finländare lånar sina böcker på bibliotek Finländarna lägger ner 40 procent mera pengar än medeltalet i de andra EU-länderna på kultur _ men mindre än medeltalet på böcker! På tidningar satsar finländarna ändå mer än några andra EUmedborgare. 17 Ungefär 45 procent av finländarna äger mer än 100 böcker. I Sverige och Norge har 55 procent av befolkningen ett stort bibliotek, i Estland och Lettland klart fler än i Finland. 18 I Finland är man nogräknad med sina bokinköp. Nästan var femte äger mindre än 25 böcker. Man skaffar det man vill läsa från biblioteket. Medelfinländaren gjorde 18 lån från biblioteket år Trots att lånen blivit lite färre jämfört med toppåren, hittar man ingen motsvarighet i låneivern på annat håll i världen. 19 Finländaren bär hem dubbelt mer från biblioteket jämfört med svensken, mer än tre gånger mer än norrmannen _ och sexdubbelt mer än fransmannen. 20 Finländaren sticker sig in på biblioteket i medeltal 10 gånger i året. Besöken har blivit en aning glesare med åren, men besöken över nätet har ökat i motsvarande grad. 21 Bibliotekens ställning ä en effekt av läsningens jämlikhet i Finland. Också lågutbildade finländare är storläsare _ upp till 30 procent läser minst en bok i månaden. Det är den högsta andelen i EU. Till exempel högutbildade i Ungern kommer inte upp till samma nivå. 17 Eurostat: Cultural statistics, 2011 edition, ss. 203_209. Uppgifter från Eurostat: Cultural statistics, 2011 edition, s Uppgifter från Biblioteksstatistik, biblioteken.fi 20 Suomen kulttuuri eurooppalaisessa vertailussa, Opetus- ja kulttuuriministeriön politiikkaanalyyseja 2009:5;

11 De nordiska ländernas kulturstatistik en översikt, Undervisnings- och kulturministeriets politikanalys 2011:4 21 Biblioteksstatistik, biblioteken.fi 22 Eurostat: Cultural statistics, 2011 edition, s Uppgifter från 2007

12 10. Man är dålig på att stöda läsning i Finland Undersökningar visar att man i Finland stöder organisationer som befrämjar läsning i betydligt mindre grad än i de andra nordiska länderna, Storbritannien och Centraleuropa. 23 Läsning utanför skolornas läroplan stöds på olika sätt i olika länder. I Norden har författarna av hävd besökt skolor och bibliotek. I Storbritannien och och de övriga europeiska länderna, där bibliotekets position inte är lika stark som här, ligger tyngdpunkten på kampanjer där föräldrar uppmuntras att läsa för småbarn. I de andra nordiska länderna, Skottland och Beneluxländerna stöds författarbesök och läskampanjer med flerdubbelt större summor jämfört med Finland. Staten stöder konstnärers (bland annat författares) skolbesök med 17 miljoner euro i Sverige, i Norge med 20_23 miljoner euro. 23 Anu Laitila: Creative reading in Europe _ Finland an European models of literature and reading promotion. Lukukeskus, 2012

13 Källor Carpentieri, J., Fairfax-Cholmeley, K., Litster, J., Vorhaus, J.: Family literacy in Europe: using parental support initiatives to enhance early literacy development. London: NRDC, Institute of Education, EU High Level Group of Experts on Literacy, Final Report, September Eurostat: Cultural Statistics, 2011 edition Katsaus pohjoismaisista kulttuuritalaisoista, Opetsus- ja kulttuuriministeriön politiikkaanalyysejä 2011:3 Kupari Pekka, Sulkunen Sari, Vettenranta Jouni, Nissinen Kari: Enemmän iloa oppimiseen, Neljännen luokan oppilaiden lukutaito sekä matematiikan ja luonnontieteiden osaaminen: Kansainväliset PIRLS ja TIMSS -tutkimukset Suomessa. Koulutuksen tutkimuslaitos, Jyväskylän yliopisto, Laitila Anu: Creative reading in Europe - Finland and European models of literature and reading promotion. Lukukeskus, Sulkunen Sari ja Välijärvi Jouni (toim.) Pisa 09. Kestääkö osaamisen pohja? Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012:12 De nordiska ländernas kulturstatistik en översikt, Undervisnings- och kulturministeriets politikanalys 2009:5 Statistikcentralen: Levnadsförhållanden, Undersökning om tidsanvändning 2009, kultur- och idrottsintressen 1981_ Biblioteksstatistik, biblioteken.fi

14