Starta Malmö. ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap. Malmö 17 maj 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Starta Malmö. ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap. Malmö 17 maj 2006"

Transkript

1 Starta Malmö ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap Malmö 17 maj 2006 Möjligheter att trygga den lokala elförsörjningen i Malmö med ny teknik och nya produktionsanläggningar Starta Malmö 17 maj

2 Innehåll Medverkande vid seminariedagen... 3 Redaktörer Inledning av seminariet El är livsviktigt Varför händer det? Orsaker till en storstörning... 7 Några viktiga storstörningar... 8 Vad har vi lärt oss? Riskbedömningar Diskussion Svenska Kraftnät elberedskapsmyndigheten för hela kraftsystemet Förutsättningar för ödrift Diskussion Tekniska förutsättningar för önätsdrift i Malmö Frekvensregleringen Spänningsregleringen Belastning och produktion Drift av nätet Strategin för start av önät i Malmö Erfarenheter av önätsdrift Presentation av Lillgrund Litet vindkraftverk vid Svenska Högarna Säkerhetsarbetet Länsstyrelsens perspektiv på områdesansvar Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Diskussion Försvarsdepartementets perspektiv Slutord Kontaktperson på Gothia Power Starta Malmö 17 maj

3 El är livsnödvändigt i dagens samhälle. Så gott som alla funktioner både i vardagens privatliv och industri är kritiskt beroende av el under dygnets alla timmar. Elberoendet ökar också, vilket gör att både samhället och privatpersoner måste ha en beredskap för att klara åtminstone kortvariga elavbrott. Samtidigt måste elföretagen hela tiden vässa verktygen, dels att med hjälp av tidiga varningssystem och skyddssystem söka att undvika elavbrotten, dels att förbereda olika typer av åtgärder för att snabbt återställa leveransen av el. Detta är bakgrunden till det seminarium som arrangerades i Malmö den 17 maj Att frågorna har ett mycket brett intresse visar intresset från de cirka 80 deltagare, som representerade kraftföretag, Svenska Kraftnät, länsstyrelse, kommun, Krisberedskapsmyndigheten, försvaret, elintensiva företag och universitet. Samhällets behov av elektricitet ökar ständigt. Beroendet av el i sjukvården, för uppvärmning, vatten och avlopp, för hissar, livsmedelsförsörjning och betalsystem är väldokumenterat. Elförsörjningssituationen i många svenska kommuner står samtidigt inför stora strukturella förändringar. Malmö är ett tydligt exempel: nedläggning av Barsebäcksverket, tillkomsten av vindkraftparken på Lillgrund och ny produktion i Öresundsverket, är just sådana förändringar. Om vi drabbas av ett längre bortfall i tillförseln av el, finns nu tekniska möjligheter att med lokala produktionsresurser ändå kunna försörja en stadsdel, hela vår stad eller en ännu större region, med elektricitet i ett s k önät. Svenska Kraftnät och E.ON har tidigare genomfört studier, utarbetat driftinstuktioner och genomfört simulatorövningar för att kunna upprätta, driva och fasa samman elektriska önät för begränsade delar av södra Sverige. Värdet för oss alla i att snabbt (efter någon eller några timmar) kunna starta om och spänningssätta Malmö stad och dess omnejd, torde vara mycket stort. Det är viktigt att grundligt analysera på vilket sätt man ska bygga upp en lokal kraftförsörjning, och en sådan analys väcker flera väsentliga frågeställningar: Vilka är myndigheterna, organisationerna och personerna som blir berörda? Vem ska axla ansvaret och vem ska ta inititativen? Finns det regler, rutiner och praxis i dag, som inrymmer möjligheten att arbeta med ödrift? Måste regelverket förändras för att man ska kunna skapa en tydlig handlingsplan? Hur ser de tekniska förutsättningarna ut mer i detalj, för uppstart, uppbyggnad och drift av ett lokalt önät, och hur ser rutinerna för fasning mot andra nät ut? En analys ska också ge svar på om och hur man kan förse omkringliggande områden, kanske hela Skåne län, med elektricitet, och hur man kopplar samman olika lokala önät till större regionala önät. Den ska visa på hur man vid ett större bortfall snabbt kan aktivera en effektiv beredskapsorganisation, för kommunikationssamordning och kontakter med omvärlden. Seminariet Starta Malmö ingår i en förstudie, genomförd av Gothia Power på uppdrag av Malmö stad. Målsättningen med seminariet har varit att ta del av den kunskap som finns tillgänglig, att skapa diskussion kring frågor om ansvar och regelverk, och att tillsammans gå igenom möjligheterna för en robustare elförsörjning. Medverkande vid seminariedagen Anders Rubin, Kommunalråd - Ordf. Stadsbyggnadsnämnden, Malmö stad Daniel Karlsson, Tekn. dr. - Gothia Power Jan-Peter Stål, Beredskapssamordnare - Malmö stad Tomas Johannesson, Specialist - E.ON Elnät Starta Malmö 17 maj

4 Åke Larsson, Tekn. dr. Vattenfall Göran Bredvad-Jensen, Ingenjör - Svenska Kraftnät Sture Larsson, Teknisk direktör - Svenska Kraftnät Gunilla Wiklander-Andersson, Beredskapsdirektör - Länsstyrelsen i Skåne Johan Friberg, Enhetschef - Krisberedskapsmyndigheten Ulf Johansson, Kansliråd - Försvarsdepartementet Redaktörer Gustaf Olsson, Professor - Gothia Power Hans Ottosson, Tekn. lic. - Gothia Power 1 Inledning av seminariet Kommunalrådet i Malmö, Anders Rubin, visade med personliga erfarenheter några påminnelser om elens betydelse. Vid ett släktbesök utanför Chicago i mitten av 1970-talet blir TV-bilden svart. När den återkommer ser man bilder från ett strömlöst New York, det första riktigt stora elavbrottet där. Som ung SSU-are skulle Anders göra färdigt sitt första bokslut och sitter i Folkets Hus. Miniräknaren som är beroende av strömmen slutar att fungera eftersom strömavbrottet varar i 6 timmar. Hela Malmö, hela södra Sverige var svart. Detta var det beryktade avbrottet 27 dec Barnkullarna blev extra stora nio månader senare de kom att kallas propper-gruppen. Anders Rubin kom att erfara andra elberoenden i Rumänien under 1980-talet och början av 90-talet. Varje dag var påbjudet ett strömavbrott, orsakat av att elkraften inte räckte till. Diktatorn Ceaucesco s stora skrytbygge i Bukarest kom att sluka en alltför stor del av tillgänglig elkraft. Några dagar innan det stora elavbrottet i södra Sverige den 23 september 2003 hade Alf Svensson motionerat i Riksdagen om tysta rum. Hans motion fick ett oanat genomslag. 2 El är livsviktigt Konsekvenserna av ett längre elavbrott i Malmö belystes av Jan-Peter Stål, beredskapssamordnare för Malmö. Några typiska elberoenden är: Värme; Dricksvatten avloppsvatten; Ljus - vi behöver ljus, inte minst i staden; Telefonsystem; Trygghet larm; Butiker; Trafik hissar; Drivmedel, som måste förnyas. Elberoendet ökar, vilket också ökar konsekvenserna av varje elavbrott. Det är framför allt de stora och omfattande elavbrotten som vi måste analysera. Vilka konsekvenser får de för kommunala verksamheten i Malmö? Hade t.ex. stormen Gudrun drabbat Malmö hade det inneburit en enorm katastrof. Nu drabbades den robusta landsbygden! Beredskapen för lokala störningar är god. Däremot, vid avbrott i stamnätet kan effekterna bli katastrofala beroende på tidsutdräkt och yttertemperatur. Tabellen visar några exempel på några tänkbara händelser och deras konsekvenser: Starta Malmö 17 maj

5 Tänkbara händelser Normala fel i det lokala elnätet Större fel i det lokala elnätet Driftstörningar på stamnätet Is- och saltbeläggningar på stamnätet Effektbrist vid sträng kyla Sabotage Konsekvenser Små Lindriga-stora Lindriga-katastrofala Stora Lindriga-mycket stora Små-katastrofala I Malmö finns reservkraft för viktiga funktioner. Stationära system finns för stadshuset, brandstationer och ledningsplatser, Universitetssjukhuset, och avloppsreningsverket. Vattendistributionen kan också fungera men kräver tryckpumpar för nivåer högre än fem våningar. Detta är då kopplat till möjligheten att få drivmedel. Avloppspumpningen och avloppsreningen kan fungera godtagbart vid ett elavbrott, men resurserna räcker inte till allt. Risken finns att orenat vatten kommer ut i Öresund, att vatten inte kan pumpas bort från låga nivåer, vilket kan betyda att källare och viadukter kan vattenfyllas. Det finns också mobila elverk avsedda för vårdberoende, kommunteknik samt noderna i fibernätet för kommunikation. Fjärrvärmen kan fortsätta och producera, men bara fastigheter med reservel kan tillgodogöra sig fjärrvärmen, eftersom cirkulationspumpar måste kunna fungera. Det är inte säkert att varmvatten kan levereras. Under vintertid kan utebliven fjärrvärme orsaka en snabb temperatursänkning inomhus, som mest 1º per timme. Redan efter 2-3 timmar kan inomhustemperaturen vara nere i 17º. Elavbrott ger naturligtvis mörker, vilket skapar större problem i staden är på landet. Dessutom kommer många fläktsystem att stanna, vilket snabbt skapar sämre miljö. De interna IT-systemen kan hållas igång med reservkraft. Det innebär att platser med reservkraft för PC kan köra i egna system (t.ex. Stadshuset). Däremot kan e-post och annan trafik på Internet utsättas för stora störningar, vilket bl.a. drabbar ledningsstödsystem. Den trådlösa telefonin kräver kraftförsörjning på ett helt annat sätt än den konventionella trådbundna telefonin. Operatörerna har därför tvingats samarbeta inte bara med gemensamma torn och stolpar för master och sändare, utan också med reservkraft. Både telefoner och servers kräver lokal elförsörjning för att över huvud taget fungera. Basstationerna för mobilsystem klarar sig på sin reservkraftförsörjning några timmar. Telefonin under den centrala televäxeln för internt bruk (där lokal elförsörjning ej fordras) kommer att klara elavbrotten. Det kommer att gå att ringa centralt i Malmö, men den fasta telefonin kommer att klara sig endast 4-8 timmar vid ett elavbrott. Trygghetslarm kommer att slås ut genom ett elavbrott, vilket naturligtvis skapar stora problem. Eftersom sjukvården har utvidgats enormt inom kommunala verksamheten blir därför konsekvenserna mycket stora och svåröverblickbara. Många andra funktioner kommer också att drabbas: Butiker stänger omedelbart. Betalningssystemet kollapsar. Starta Malmö 17 maj

6 Kollektivtrafiken kommer att fungera sporadiskt. Svår trafiksituation p.g.a. bortfall av trafikljus och mörker. Möjligheter till bränslepåfyllning reduceras kraftigt. Passersystem slutar fungera (viss backup). Garageportar etc. går ej att öppna. Brand- och inbrottslarm går ner och/eller löser ut. Vem underhåller backup? Det finns ofta enorma brister i underhållet av dessa system. Finns inte strömförsörjning utlöser detta ofta stora larm. Lagrad mat i kylar/frysar förstörs. Hissar går ej. Många fastnar. En stor mängd larm aktiveras. Äldreboende: där öppnar sig alla system, vilket skapar risk för inbrott. Det finns ett antal verksamheter inom kommunala verksamheten som är kritiskt beroende av elen. Därför kommer ett elavbrott att ge omfattande störningar, inte minst av IT-driften. Exemplen är många: Administrativa verksamheter kan ej upprätthållas. All elektrisk kontorsutrustning ur funktion. Tredje man orsakas skada p.g.a. nedlagd ärendehantering. Detta leder ofta till skadeståndsanspråk. Inom individ- och familjeomsorgen kan man inte betala ut försörjningsstöd. Kontakter med allmänhet och organisationer begränsad. Störst problem vintertid i avsaknad av ljus och värme. Kostnader för förlorad handläggning och skadestånd. Drivmedelsbrist försvårar verksamheten ytterligare. Många kan inte ta sig till arbetsplatsen eller hindras av passagesystem. Inbrottsrisken stiger markant. I skolan blir konsekvensen att man stänger verksamheten ganska omgående, framförallt vintertid. Små barn får tas omhand av föräldrar. Äldre elever kan vara mer problematiskt, då man inte vet riktigt hur de skall hanteras i en extremsituation. Skolköken kan ej tillaga mat. All tillagning (13 kök) upphör med undantag av ett på Augustenborg och varulager för tre dygn kommer att förstöras. Inom vård och omsorg är brist på värme det största problemet. Det kan inledningsvis få lösas med förtätat boende. Man får snabbt svårigheter med matförsörjning och förvaring av livsmedel. Vårdtagare måste ganska omgående flyttas till alternativt boende. Man kräver extra resurser för medicinsktekniska hjälpmedel. I hemtjänsten får man svårigheter med hygien och livsmedelsförsörjning (idag kommer hemtjänsten ofta med halvfabrikat, vilket kräver mikrovågsugn i hemmet). Antalet besök av hemtjänsten måste också utökas markant p.g.a. bortfall av trygghetslarm. Därför måste anhöriga hjälpa till så långt det går. Personalresurser vid LSS-boende måste avsevärt utökas, och man får svårigheter för t.ex. dialyspatienter inom hemsjukvården. Inom räddningstjänsten blir det många konsekvenser av ett elavbrott. Man kan räkna med ett stort antal fellarm om brand, ett ökat antal trafikolyckor, en stor mängd hisslarm, bränder i samband med tekniska systemfel. Starta Malmö 17 maj

7 Det finns ett avtal med Köpenhamns brandväsen. För att den hjälpen skall komma fram krävs dock att situationen inte är som den 23 september 2003, då både Skåne och Själlande drabbades av elavbrott. Att utöva krisledning kan vara svårt, med tanke på svårigheten med kommunikationer. Därför kan information till allmänhet liksom den interna informationen drabbas hårt. Hamnen kommer att drabbas snabbt. Exempelvis kräver färjan Nordölink el till ramper. Därmed måste 4 turer/dygn ställas in. Lastning/lossning av övriga fartyg kan ske endast vid tillgång på mobilkranar. Fasta fyrar slocknar efter 24 timmar, fordonsvågar kommer ur funktion, TVövervakning, inpasseringssystem samt motorgrindar fungerar ej. Kommunikationer slås ut på kort tid. Ett antal konsekvenser drabbar var och en som bor i kommunen. Vintertid utgör värmen det största problemet. Tillgången till livsmedel är starkt begränsad, liksom möjligheten till matlagning. Det finns endast en begränsad tillgång till sjukvård o läkemedel. Det är svårt få drivmedel, vilket också försvårar evakuering. Mörker skapar svåra trafiksituationer. Den drabbade kommunikationen utgör ett stort problem. Avfall lagras upp snabbt, brottslighet kan bli omfattande, och företag kan inte upprätthålla verksamheten. Det större samhället är mer sårbart än den lilla byn. Det finns många exempel på den ökade sårbarheten: Alternativa möjligheter för uppvärmning o matlagning är mycket begränsade. Normalt har man betydligt mindre förråd av livsmedel. Grannsamverkan/lokalt samarbete fungerar inte på samma sätt som i ett litet samhälle. Sannolikheten för protestaktioner och upplopp är större. Behov av extraresurser för livsuppehållande verksamheter är mycket större. Vitala verksamheter vid myndigheter och institutioner drabbas. Samhället kan alltså snabbt krackelera vid en allvarlig elbrist. 3 Varför händer det? Orsaker till en storstörning Tekn. Dr. Daniel Karlsson, Gothia Power, redogjorde för några av de viktigaste orsakerna till långvariga nätbortfall. En storstörning kan definieras som ett elavbrott, orsakat av yttre nät. Södra Sverige är speciellt sårbart och är beroende av stamnätet på 400 kv och av de stora överföringslinjerna från Norrland. Regionnäten på spänningsnivåerna kv liksom lokalnäten på kv är naturligtvis också kritiska länkar i elförsörjningen. Den senaste omtalade stora störningen orsakad av stormen Gudrun i januari 2005 kan i detta sammanhang definieras som en regional störning, eftersom stamnätet på 400 kv hela tiden fungerade. De viktigaste orsakerna till nätbortfall kan relateras till: Väder vind, is, salt Varmgång av utrustning Tekniska ofullkomligheter Sabotage Starta Malmö 17 maj

8 Några viktiga storstörningar Det finns många exempel på hur vädret orsakat stora störningar. I Quebec, Canada (bilden till höger), orsakade isbeläggning av ledningar den 5 januari 1998 att 8000 MW föll bort under 30 dygn. Cirka 1,4 miljoner kunder påverkades av denna händelse. Största beläggningen var 75 mm. Att ersätta 149 ledningsstolpar för 735 kv är en ansenlig mängd. Att man klarade detta på en månad får anses vara en bedrift. Snö, is och vind orsakade nedfallna ledningar i Nordrhein- Westfalen, november 2005 (bilderna nedan). Den omedelbara omfattningen av störningen drabbade personer. Efter 4 dygn saknade fortfarande personer sin elförsörjning. Också i Sverige har isbeläggning orsakat elavbrott. Älvdalen drabbades den 12 januari 1996, då fyra stamnätsstolpar rasade på grund av isbeläggning. Vinden kan orsaka stora fysiska skador på ledningarna. Hjärup i Skåne drabbades den 1 augusti 1983 av trombliknande vindar som raserade två stamnäts-stolpar (bilderna följande sida). De reparerades inom fyra dygn. Den gången drabbades inga kunder. Stormen Gudrun finns fortfarande i färskt minne. Den drabbade stora delar av Halland o Småland den 8 januari 2005 (se kartan) kunder, de flesta lågspänningskunder, kom att påverkas av elavbrotten, som för många varade mer än en månad. Starta Malmö 17 maj

9 Stormen kom att orsaka mycket stora skador på såväl kv-näten, de lokala näten på kv och lågspänningsnäten. Bilderna nedan ger en liten illustration av skadorna på kv-näten (vänster bild) och på de lokala näten. Starta Malmö 17 maj

10 Att stamnäten kan drabbas av saltbemängd is är ett känt fenomen också i Sverige. Skåne och Halland drabbades av att saltbemängd is smälte på stamnätsledningar den februari Eftersom den smältande isen leder ström osakade den överslag och ledningar kopplades bort. Vissa ledningar kunde snabbt kopplas in igen, medan andra förblev frånkopplade, då saltet fanns kvar. Detta orsakade ett mycket kritiskt driftläge. Det tar tid att få bort isen. Man får knacka bort den eller använda besprutning från helikoptrar (se bilden nedan). I detta fallet hjälpte också solen till. Allt detta tar dock tid. Också denna gången hade man turen med sig, genom att få kunder drabbades. Ett spektakulärt elavbrott drabbade Auckland, Nya Zeeland den 20 februari En av huvudkablarna in till staden överhettades på grund av hög belastning. Marken var varm o torr och var därmed en sämre värmeavledare. Kabelhaveriet ledde i sin tur till att övriga kablar belastades ännu mer, alltså en dominoeffekt, vilket ledde till att 100 MW försvann. Mer än kunder drabbades i över 1 månad. Man valde att bygga en provisorisk luftledning längs järnvägen in till stan och därmed fick man välja mellan järnväg och el. I Sverige förekom en allvarlig kabelbrand i Akalla den 29 maj Branden var troligen orsakad av en bristfälligt utförd kabelskarv. Till råga på allt gick den ordinarie kabeln och reservkabel i samma tunnel. Elavbrottet drabbade hushåll och arbetsplatser, liksom tunnelbanan och varade i 2 dygn. Den beryktade storstörningen i Sverige den 27 december 1983 orsakades av varmgång i en frånskiljare. Detta ledde till bortkoppling av två 400-kV-ledningar, vilket i sin tur ledde till spänningskollaps i södre Sverige. 4,5 miljoner kunder drabbades av detta bortfall, som omfattade MW och varade i 5,5 timmar. Den stora störning som påverkade Sydsverige och på Själland den 23 september 2003 hade sin orsak i två av varandra oberoende händelser, dels bortfall av kärnreaktorn Oskarshamn 3, dels ett dubbelt Starta Malmö 17 maj

11 samlingsledskenefel i Horred i Västergötland. Detta ledde till att 6500 MW kopplades bort från kunderna. Felet drabbade 5 miljoner personer och varade i 7 timmar. Vad har vi lärt oss? Elnäten kan påverkas av extrema väderförhållanden och därmed orsaka storstörningar. Systemen är dimensionerna så att de skall tåla en enstaka händelse och ofta också två oberoende händelser. Överbelastning och brand kan orsaka mycket långvariga kabelavbrott, som erfarenheterna från Auckland och Akalla har visat. Det är ofta en stor fördel att ha reservkraftaggregat. En intressant möjlighet som bör analyseras och utnyttjas mer är önätsdrift, d.v.s. att en mindre enhet blir självförsörjande. En sådan ö kan vara allt från ett enskilt hushåll, ett bostadsområde, en industri, ett sjukhus till en stad eller en region. Man kan konstatera att storstörningar är sällsynta företeelser, kanske vart 20 år, men när de uppträder kan de vara länge och kan drabba väldigt många kunder. Detta gör att man måste planera för det osannolika. Riskbedömningar Risken kan beskrivas som produkten av sannolikhet och konsekvens. Om sannolikheten är mycket liten (ett tal mellan 0 och 1) medan konsekvensen är mycket stor kan fortfarande risken vara betydande. Hur kan man då planera för det osannolika? Detta påminner om resonemanget som måste föras kring försäkringar. Att förbereda åtgärder i händelse av en storstörning innebär naturligtvis kostnader, något som kan jämföras med försäkringspremien. Om ingen skada uppträder blir det fortfarande en kostnad för försäkringspremierna. Om å andra sidan inga förberedelser görs blir försäkringspremien mycket liten. Däremot kan kostnaden för själva skadan (storstörningen) bli desto större. Man måste alltså välja sin beslutsmodell. Vi kan konstatera att extremt väder blir vanligare. Om den direkta orsaken är relaterad kring klimatförändringar och ökad koldioxidhalt vet vi förstås inte med säkerhet. Vi kan konstatera att den tekniska utvecklingen för drift, underhåll, och förvaltning ger nya möjligheter att driva kraftsystemet också under extrema villkor. Samtidigt kan vi konstatera att samhället är mer beroende av el än någonsin, vilket illustrerats av exemplet Malmö tidigare. Tyvärr måste man också räkna med riskerna för sabotage och terrorism som ett verkligt hot mot elförsörjningen. Konsekvensdelen i riskbedömningen är naturligtvis viktig. Tekniska konsekvenser: i vissa fall är man beredd att ta stora risker om ekonomiska konsekvenserna inte är för stora. Socialt: vad kostar det att inte leverera energi? Man vill undvika dålig publicitet. I analysen av vilken grad av försäkring man önskar måste man alltså ta med faktorerna som vad vi kan tåla, och vad som inte får ske. Det finns idag vissa modeller för att beräkna konsekvenserna av störningar. Det sker alltså en hel del teknisk utveckling som noggrannare kan belysa hur vi skall förbereda oss för stora störningar. Starta Malmö 17 maj

12 Diskussion Publiken bidrog med flera inlägg efter Daniels presentationen: Curt Lindqvist, E.ON: Södra Sverige drabbades av en orkan den 3 dec Vindstyrkorna var till o med högre än vid stormen Gudrun, och vindbyar på mer än 40 m/s mättes upp. Många ledningar fick kopplas ur och in igen och elleveranserna var nära ett sammanbrott. Detta ledde till både utredningar och diskussioner på vilket sätt som samhället kan klara omfattande och långvariga elavbrott. Ett resultat kan bli att dimensioneringsreglerna omprövas. Hans Ottosson, Gothia Power : Samhällets expansion kräver ytterligare av kraftsystemet. John Eli Nielsen, Energinet, Danmark: Avbrutna elleveranser handlar både om teknik och om ekonomiska konsekvenser. Kunden är den som tar konsekvensen av avbrottet, medan leverantören har tekniken. Vi bör diskutera på vilket sätt som leverantören kan ta en större del av konsekvenserna. Daniel Karlsson, Gothia Power : En tanke i denna riktning är ju att betala för icke levererad energi. Vad kostar elavbrottet för kunden? Hur kan man väga in företagsekonomiska kostnader för elleverantören? Kunderna är förstås av mycket olika slag. Exempelvis ställer pappers- o massaindustrin mycket stora krav på elkvalitet och leveranssäkerhet. Leverantören kan vara med och styra sannolikheten för elavbrott. Avbrottsersättningarna har förändrats efter 1 januari. Efter stormen Gudrun har utbetalats cirka 350 MSEK till kunder, vilket också visar att vi är på väg mot en bättre balans mellan kundens risk och leverantörens risk. Vilken försörjning har Malmö? Kan Malmö råka ut för samma händelse som Akalla? I huvudsak sker inmatningen till Malmö med en 130 kv kabel. Det finns dubblerade system och kablarna finns inte på samma ställe, vilket gör att situationen i Akalla inte kan uppstå i Malmö. Daniel avslutade föredragningen med ett citat av sin förre chef på Sydkraft, Hans Elg, som efter storstörningen 27 dec 1983 yttrade: Driftsäkerheten är aldrig så bra som omedelbart före en storstörning och aldrig så dålig som omedelbart efter en storstörning. Ett tack till Lars-Åke Wahlqvist E.ON, som bidragit med material till presentationen. 4 Svenska Kraftnät elberedskapsmyndigheten för hela kraftsystemet Sture Larsson, teknisk direktör vid SvK samt Göran Bredvad-Jensen, SvK redogjorde för olika aspekter av vad som görs centralt från Svenska Kraftnät för att minska riskerna för elavbrott. Enligt Ellagen har SvK systemansvaret för det svenska elsystemet. Detta innebär att SvK har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. För att klara den uppgiften måste därför SvK kunna beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el. Systemansvaret innebär också att SvK kan beordra innehavare av nätkoncession att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare. I den mån det är möjligt måste denna begränsning och avbrytande ske så rättvist som möjligt. SvK har en föreskrift hur frånkoppling kan ske: Manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) skall kunna genomföras inom 15 minuter med fem steg á 10%. Starta Malmö 17 maj

13 Automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK) kan ske upp till 30% i fem steg. Detta sker då frekvensen ligger mellan 48,8 och 48.0 Hz. Elpannor och värmepumpar kan kopplas bort vid frekvenser mellan 49,4 och 49,1 Hz och beror av storleken på anläggningarna. Grundprincipen vid elavbrott är alltid att elförsörjningen så snabbt som möjligt skall återställas till så många förbrukare som möjligt, med prioritering för samhällsviktiga och livsuppehållande verksamheter. För närvarande är det små möjligheter att prioritera samhällsviktig verksamhet. Några exempel kan nämnas: Viktiga telestationer har reservkraft, men den har naturligtvis inte hur stor kapacitet som helst. Det är vitalt att informera allmänheten. Sverige kan lära en del av Frankrike. Sjukvården har ofta reservkraft, men det gäller att starta den ordinarie försörjning så snabbt som möjligt. E.ON kan koppla bort vissa ledningar via fjärrkontroll på Nobelvägen. Däremot kan man inte koppla bort mindre ledningar längre ute i nätet, eftersom det kräver mycket personal. Förutsättningar för ödrift Svenska Kraftnät har definierat ett antal större regioner där ödrift kan genomföras (se kartan). Malmö kan utgöra en mindre ö i den större ön som omfattar södra Sverige. I första hand är tanken att köra hela regionen som en ö. Den stora ön omfattar c:a 200 region/fördelningsstationer med systemspänning 130 kv eller 50kV. Så många stationer som möjligt bör spänningsättas för att bibehålla laddning till batterier så att fjärrkontroll samt reläskydds- och manöverfunktioner kan upprätthållas. Uppladdning av urladdade batterier kan fördröja återgång till normal drift med flera dygn. Tidigare räknade man inte med med att kunna importera elkraft från utlandet i en krissituation. Idag gör man det. Försörjningsgraden inom området är av storleksordningen %. Svenska Kraftnäts målsättning med ödrift är att genom försörjning av elsystemets lokalkraftanläggningar vidmakthålla möjligheten till kommunikation och fjärrmanöver av stationerna samt genom prioriterad försörjning i lokalnätet upprätthålla elförsörjningen av samhällsviktiga funktioner. De samhällsviktiga funktionerna kan beskrivas ungefär på följande sätt: Initialt: o Elsystemets primära behov för återuppbyggnaden. o Viktiga noder i fasta telesystemet. o Viktiga informationssystem (Lokalradion P4). o Ledningsplatser/driftcentraler med operativa roller vid en allvarlig störning i samhället. Efter 5-6 timmar: o Viktiga delar av vatten- och avloppssystem. o Sjuk- och åldringsvård. Starta Malmö 17 maj

14 o Kommunala bränslebehov (transporter, reservkraft). Efter timmar: o Fjärrvärme (beroende på årstid). o Transporter. o Bränsle. o Betalningssystem. Sammankoppling till ett nät med stor svängmassa ger större tålighet mot störningar och därför bättre förutsättning till lyckad ödrift. Vid ett omfattande elavbrott ska en återuppbyggnad påbörjas omedelbart. Normalt skall näten kunna byggas upp igen inom några timmar utan att man behöver tillämpa ödrift. Så sker i de flesta fall ganska snabbt, oftast inom några timmar. Efter storstörningarna 1983 och 2003 var stamnätet uppbyggt på någon timme. Sen tog det tid innan resten av systemet var återställt. Därför, om stamnätet fungerar är det tveksamt om man skall bygga upp en ö. Däremot, om det uppstår skador som fördröjer återanslutningen till övriga nätet ska lokala produktionsresurser övergångsvis kunna utnyttjas i ödrift. Man bör dock betona att ödrift inte är en lösning på effektbristsituationer. SvK framhåller att ödrift aldrig är statisk. Den skall avvecklas så snart som möjligt, och återanslutning av driftklara nätdelar ska ske löpande. Det bör också framhållas att SvK inte har några möjligheter att direkt styra regionala eller lokala nätdelar i ödrift. SvK har inte tillgång till all kommunikation eller kontaktvägar och kommer heller inte att ha det i framtiden. I de flesta fall är produktionsresurserna för ödrift (d.v.s. distribuerad generering) mycket begränsade. Ödrift är alltså inget alternativt sätt för försörjning, men kan vara en möjlighet att producera el till prioriterade behov. Den fysikaliska grundvillkoret att elproduktionen måste vara lika stor som förbrukningen gäller ständigt, både för det nordiska kraftsystemet och för en mindre ö. För att förverkliga ödriften måste därför en enda operativ funktion i realtid vara ansvarig för balansregleringen genom att styra produktion liksom till- och frånkoppling av laster. I ett uppbyggt önät med lugn drift räknar man med spänningstoleranser på 230 V ± 10% och frekvensvariationer 50 Hz ± 1 Hz. Kortvarigt kan man acceptera ± 2 Hz frekvensvariation. Svenska Kraftnät uppdrog åt Sydkraft år 1999 att genomföra en kraftsystemanalys för ödrift. Lars Åke Wahlqvist (numera E.ON) har ansvarat för denna analys. I södra Sverige har ett antal ödriftåtgärder genomförts: År 1999: o Genomförd kraftsystemanalys vid ödrift. o Upprättad ödriftplan. o Verifierad ödriftplan genom datorsimulering. o El-operativ studie avseende samhällsviktiga verksamheter. o Utredning av felbortkopplingstider i ödrift. År 2000: o Utredning av krav på spänning och frekvens i ödrift avseende produktionsanläggningar, nät och förbrukare. År 2001: o Reglerprov på Öresundsverkets gasturbiner med hjälp av simulator efter ombyggnad av kontrollutrustning. År 2002: Starta Malmö 17 maj

15 o Ombyggnad av regulator och reglerprov med simulator i Västhamnsverket i Helsingborg. o Installation av diesel för dödnätstart i Västhamnsverket. o Installation av fasningsutrustning mellan regionnätet och Helsingborg. År 2003: o Revidering/komplettering av ödriftplan. o Utredning kommunikationskrav och sårbarhet i ödrift. År 2004: o Anpassning i E.ON:s driftövervakningssystem till ödrift. o Simulatorövning av E.ON:s driftoperatörer vid ödrift i Malmö. Systemstrukturen vid normala förhållanden illustreras av schemat nedan. Genom sitt systemansvar kan SvK direkt beordra förbrukare, lokalnät eller regionalnät att genomföra ödrift. Den verkliga omfattningen av ödriften bestäms sedan av den aktuella situationen och kan omfatta allt från lokal reservproduktion till storskalig produktion i regionala nät. Då förbrukaren har sin egen lokala generering har man lägsta nivån av ödrift. För den småskaliga produktionen är oftast lokalnätets operatör den som är bäst skickad att ta ansvaret för driften. Om det finns tillgång till storskalig produktion kan regionnätet fungera. Det är dock inte säkert att SvK kan ha systemansvaret om en ö finns i en annan del i landet. Den verkliga omfattningen av ödriften är i praktiken aldrig så renodlad som i exemplen ovan. Stamnätet SvK Systemansvar Reglertjänster/order Balansansvariga företag Storskalig produktion Regionnät Lokalnät Småskalig produktion Förbrukare Lokal reservproduktion Det finns en hel del organisatoriska och rättsliga förutsättningar som måste vara uppfyllda för en säker ödrift. Nätföretagen måste ges ytterligare befogenheter och vissa ordervägar måste anpassas efter situationen. Den nuvarande lagstiftningen ger inte stöd att att ge regionala och lokala nätföretag befogenheter att på ett tvingande sätt koppla bort förbrukning eller att reglera produktionen. Det pågår f.n. en statlig utredning STYREL, som arbetar på uppdrag av Statens Energimyndighet, STEM. Uppdraget skall besvara frågan om att skapa möjligheter för att styra knappa eltillgångar till Starta Malmö 17 maj

16 prioriterade användare. Detta skall belysas ur både ett tekniskt och juridiskt perspektiv. En första delrapport kom i november En utredningsrapport var färdig i maj 2006 och remiss förväntas under hösten Utgångspunkterna för STYREL-utredningen är att samhällskonsekvenserna vid elbrist skall mildras, att samhällsviktiga verksamheter skall kunna prioriteras på ett förberett sätt och att bortkoppling och prioritering mellan olika elförbrukare skall vara en myndighetsutövning. Den föreslagna ansvarsfördelningen i STYREL-utredningen är att: SvK beslutar om tidpunkt och omfattning av nödvändiga bortkopplingar. Länsstyrelserna beslutar om vilken prioriteringsordning som ska tillämpas. Nätföretagen i samråd med kommunerna skall upprätta planer för hur bortkoppling skall kunna genomföras. Nätföretagen skall verkställa bortkopplingar på order från SvK. För en ödrift innebär dessa ansvarsfördelningar att bortkopplingar ska kunna genomföras enligt samma planer och prioriteringsordningar som i övriga elbristsituationer. Man måste dock komplettera hur lagstiftningen ska kunna stödja en effektiv planeringsmässig och operativ arbetsfördelning för att klara ödrift. SvK kommer att lägga sådana förslag så att de kan inordnas i samma lagförändringsprocess. Diskussion Hans Ottosson, Gothia Power : Vi har ofta fokuserat på ödrift, som är ett tydligt uttryck för en bristsituation. Vi bör mer analysera hur ordergivning och ansvarsfördelning skall definieras. Vi behöver återuppväcka mer krigstidsbaserade situationer. Vi har kanske vant oss för mycket att el alltid finns tillgänglig. Sture Larsson, SvK: Krigstidsplaneringen byggde på helt andra förutsättningar. Idag har vi företag som arbetar med mycket avancerade styrsystem. Man kan inte flytta. Man lägger idag betydligt större tonvikt på närheten till den vanliga strukturen. Grundtanken är densamma, att även krigsperspektivet måste bygga på denna struktur och vara så robust att den kan klara extrema situationer. Daniel Karlsson, Gothia Power : I vilken situation skulle SvK beeordra E.ON att starta upp en ödrift? Sture Larsson: I en situation där samhällsuppbyggnaden skulle ta ett större antal timmar. Curt Lindqvist, E.ON: Att göra ytterligare tekniska styrsystem verkar helt onödigt. STYREL borde begränsa sig till de legala gränser som finns. Sture Larsson: Utredningen säger att man skall klara av systemet med befintliga verktyg och befintliga styrsystem. Utredningen har använt ordet system men menar regelverk. Göran Bredvad-Jensen, SvK: Man måste hinna bygga upp innan batterier är slut. Kanske 6-8 timmar, som borde utsträckas till timmar. 5 Tekniska förutsättningar för önätsdrift i Malmö Tomas Johannesson, E.ON, redogjorde för tekniska förutsättningar att driva ett önät inom Malmö stad. Det finns ett antal tekniska förutsättningar för att detta skall vara möjligt: Det har redan betonats att produktion och belastning måste överensstämma i området. Det måste finnas skydd för att ta hand om fel i elnätet. Spänningen i elnätet får inte anta skadliga nivåer. I ett normalt nät måste vi klara 6% spänningsvariation, i ett önät 10 %. Fjärrvärmen måste fungera för att få kylning till Heleneholmsverket. Minst en jordad nollpunkt på en transformator på 130 kv nivå. Fjärrkontroll. Likströmssystem som försörjer våra övervakningsutrustningar. Starta Malmö 17 maj

17 Frekvensregleringen Frekvensen i elnätet skall hållas stabil (50Hz), men inom ± 1 Hz. Avvikelse i frekvensen avslöjar direkt om produktion och belastning inte är i balans. Vid varje givet ögonblick skall produktion och belastning vara lika. För att klara av det måste en del av den tillgängliga produktionskapaciteten reserveras för frekvensreglering. Är frekvensen hög (mer än 50Hz) finns det mer produktion än belastning. Är det istället det omvända med mer belastning än produktion kommer frekvensen att vara låg (mindre än 50Hz). I elnätet som vi har till vardags sköts frekvensregleringen av vattenkraftgeneratorer som tar hand om variationerna i belastningen. Generatorerna tar hand om den differens som alltid kommer att finnas i ett elsystem. Vid ödrift måste en del av tillgänglig produktionskapacitet i generatorerna avsättas för att sköta frekvensregleringen. I de tillgängliga produktionsenheterna i önätet finns det installerat frekvensreglering för varje maskin. Lämpligen ges en av maskiner automatisk frekvensreglering t.ex en av gasturbinerna i Öresundsverket, medan resterande regleras för hand. I normen SS-EN anges att frekvensen tillåts variera mellan Hz under 95% av tiden för ett önät. För resterande tid gäller Hz. För Malmös del är gränsen Hz för vid och bör istället tillåtas att variera mellan Hz enligt NORDELS rekommendationer. Varaktigheten på frekvenser inom intervallen eller Hz bör endast vara några minuter med tanke på anslutna kraftverk. Spänningsregleringen Spänningen i elkraftsystemet skall hållas inom givna gränser, för att inte skada elapparater. Det som styr vilken spänning som systemet kommer att anta är vilken reaktiv belastning elkraftssystemet utsätts för. För 130kV nätet är normalspänningen inom intervallet kV. Det som står tillbuds för att justera spänningen i ett elkraftsystem är Generatorer (ändrar utmatning av reaktiv effekt). Lindningskopplare (ändrar spänningen på nedsidan av en transformator). Shuntkondensatorer (höjer spänningen genom att tillföra reaktiv effekt). Shuntreaktorer (sänker spänningen genom att belasta med reaktiv effekt). Alla generatorer i önätet har spänningsregulatorer som strävar efter att hålla konstant spänning på respektive generatorskena. I varje transformator från 130 kv finns det lindningskopplare. I Centrala stationen finns det dessutom 2st shuntkondensatorbatterier som kan höja spänningen. Även 130 kv kabelnätet bidrar med reaktiv effekt som försvårar spänningshållningen. Speciellt kan det bli problem vid låglast då det finns mer reaktiv effekt i nätet än vad det finns belastning. I ett önät är det en fördel att inte undermagnetisera generatorerna, varför nätet totalt sett bör ha ett litet underskott av reaktiv effekt. Belastning och produktion Belastningen och produktionen måste ju vara i balans. Eftersom belastningen är störst på vintern betyder det att vintern erbjuder de svåraste förhållandena vid en stor störning. Den maximala belastningen i Malmö uppgick i januari 1996 till 355 MW. Antar vi att belastningen i det tilltänkta önätet är 80% av belastningen får vi avrundat ungefär följande effektbehov under dagtid: Vinter Vår/höst (85% av vinterlasten) Sommar (70% av vinterlasten) 300 MW 250 MW 200 MW Starta Malmö 17 maj

18 På natten sjunker belastningen till ungefär 60% av topplasten på dagen. På sommaren är belastningen som lägst ca 90 MW. De tillgängliga produktionsanläggningarna i Malmö är: Gasturbinkraft i Öresundsverket 2x63 MW = 126 MW Kraftvärme i Helenholmsverket MW = 130 MW Summa ca 250 MW Industriproduktion hos SYSAV och NCB, anslutet i Oljehamnen I framtiden kommer det att finnas ytterligare produktionskapacitet i Malmöområdet i form av: Ny gaskombianläggning i Öresundsverket ca 400 MW Ny vindkraftanläggning på Lillgrund ca 120 MW I anslutning till Öresundsverket i Malmö ligger Gasturbiner Malmö med två aggregat, G24 och G25 på vardera maximalt 63 MW. G24 togs i drift 1971 och G25 togs i drift Tillsammans har de följande huvuddata: Maxeffekt Minlast 126 MW el 0 MW el Aggregat Till fasning Total starttid till fullast Snabbstart Långsam pålastning G24 (Dieselstart) 3,5 min 7,5 min 13 min G25 (Elmotorstart) 2,5 min 6,5 min 12 min Heleneholmsverket, som togs i drift i två etapper 1966 och 1977, har fyra pannor och två aggregat (G11 och G12), för kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion. Huvudbränslet är sedan 1987/88 naturgas, men alternativt används eldningsolja. Vid full mottrycksdrift produceras 130 MW el och 340 MW värme. Inget av aggregaten går att köra helt utan fjärrvärmelast. Huvuddata för G11 och G12 kombinerat är: Maxeffekt Minlast Starttid till fasning (normal startberedskap) Starttid till fasning (kall avställning) Från fasning till fullast 130 MW el 15 MW el 30 min ca 4 tim ca 1 tim För att driva fjärrvärmen finns fyra värmeackumulatorer för att jämna ut värmelasten. De har en total kapacitet av 450 MWh värme och en maximal laddnings-/urladdningskapacitet av 80 MWh(v) per timme. Fjärrvärmenätet i Malmö har dessutom i själva nätet en ungefär lika stor ackumuleringskapacitet. Produktionskapaciteten i Heleneholmsverket är starkt beroende på avsättningsmöjligheten för fjärrvärme. Kortvarigt, storleksordning några timmar, går det att reglera upp produktionen genom att utnyttja ackumuleringseffekten i fjärrvärmenätet och de separata värmeackumulatorerna i Heleneholmsverket. Omfattningen av elnäten i Malmö är sammanfattningsvis: Ledningslängd 130 kv 89 km (varav 79 km kabel) Ledningslängd 50 kv 3 km (kabel hela) Primärstationer 130 kv 15 st Starta Malmö 17 maj

19 Primärstationer 50 kv Nätstationer 11/0,4 kv Kundstationer 11/0,4 kv 1 st ca 900 st ca 160 st Kartan visar omfattningen av Malmös 130 kv-nät. Inmatningen från stamnätet sker vid Sege och Arrie, via Käglinge. Detta är det nät som skall användas vid ödrift i Malmö. OLJEHAMNEN SJÖLUNDA ÖRESUNDSVERKET SEGE KOCKUM SEGEVÅNG ÖSTRA CENTRALA FÅGELBACK MÖLLEVÅNGEN LILLGRUND LIMHAMN HYLLIE HELENEHOLM GULLÄNGEN ELLENBORG LERNACKEN HERMODSDAL FOSIE BUNKEFLO KÄGLINGE Drift av nätet All för stationerna väsentlig utrustning för styrning och övervakning matas från stationens 110 V likströmssystem. Batterikapaciteten dimensioneras normalt för 10 timmars avbrottstid och är baserad på en viss antagen lastprofil. Primärstationernas (130/11 kv) hjälpkraftmatning tas genomgående från omgivande 0,4 kv lågspänningsdistribution. Lokalkraft kan alltså inte erhållas utan att viss omgivande belastning kopplas in samtidigt. Felbortkoppling I alla elkraftsystem skall fel bortkopplas snabbt. För 130 kv nät som är effektivt jordade (nollpunkten direktjordad) gäller att jordfel skall kopplas bort momentant (maximalt 0.5 sek) så att spänningssättningen inte antar skadliga nivåer. Kortslutningar skall också kopplas bort fort. I Malmöområdet finns det direktjordade transformatorer i Heleneholmsverket och ute i Sege mottagningsstation. I Öresundsverket saknas det idag direktjordade transformatorer. För att kunna erhålla en snabb felbortkoppling vid ett eventuellt jordfel måste någon transformator med en direktjordad nollpunkt vara i drift. I dagens situation så finns det ingen tillgänglig 130 kv nollpunkt i Öresundsverket. Närmaste tillgängliga nollpunkt är i Sege. Innan pålastning sker i nätet behövs därför inkoppling av Starta Malmö 17 maj

20 transformatorn i Sege. Den är stor jämfört med tillgänglig generatoreffekt. Med en ny gaskombi anläggning i Öresundsverket kommer det att finnas en tillgänglig 130 kv nollpunkt. Samtliga 130 kv ledningar i området är utrustade med längsdifferential-skydd och överströmsskydd. Alla generatorer är utrustade med frekvens och under/överspänningsskydd. Det finns även ett Nollpunksspänningsskydd på alla generatorinmatnings-punkter. Skydd på lägre spänningsnivåer blir i liten grad påverkade av önätsdrift och kommenteras inte. Kommunikationen mellan driftcentral och understationer utgörs i ödriftsområdet av egna signalkablar, och kan anses vara väl skyddade mot störningar. Driftansvaret Vilka möjligheter har då E.ON att driva nätet? E.ON Elnät är normalt inte systemansvarig för ett elkraftsystem. Svenska Kraftnät (SvK) är systemansvarig för det svenska kraftsystemet och ansvarig för elförsörjningens beredskap. I den egenskapen har SvK befogenhet att beordra ödrift i fred samt under höjd beredskap och krig. Beslutet att vid behov initiera ödrift tas av Svenska Kraftnät. Vid ett beslut om ödrift agerar E.ON Elnät koordinator för tilltänkt önät i Malmö. Strategin för start av önät i Malmö Strategin för uppkopplingen av ett önät i Malmö bör vara att så fort som möjligt spänningssätta 130 kv primärstationerna för att säkerställa hjälpkraftförsörjning och laddning av likströmsbatterierna i stationerna. Snabbaste sättet att komma igång är att starta gasturbin G24 som är utrustad för dödnätsstart och därefter G25 i Öresundsverket. Samtidigt kan förberedelser för att starta G11 och G12 i Heleneholmsverket göras. Önätet kan därefter pålastas i den takt som uppreglerad produktion medger. Pålastningen av systemet bör inte ske med större belastningar än 10 MW åt gången för att inte äventyra uppbyggnaden av nätet. Uthålligheten i önätet styrs av följande faktorer: Tillgängligt bränslelager i framför allt Gasturbiner Malmö. Naturgasdistributionen förutsätts vara obegränsad. Personellt förutses inga begränsningar eftersom normalt bara ordinarie driftpersonal utnyttjas. Redan 1998 utredde dåvarande Sydkraft på uppdrag av SvK förutsättningarna för att etablera önätsdrift i Malmö. I utredningen konstaterades att det är genomförbart att driva Malmö som ett önät. En viktig faktor för att lyckas med ett önät är att det finns fjärrvärmeunderlag vid tidpunkten. 6 Erfarenheter av önätsdrift Åke Larsson, Vattenfall, delade med sig av erfarenheter av önätsdrift. Han har tidigare doktorerat på Chalmers inom området elnätsanslutning från vindkraft och arbetar numera med stora vindkraftprojekt. Han är delprojektledare för nätanslutningen av Lillgrund. Starta Malmö 17 maj

21 Presentation av Lillgrund Vindkraftparken Lillgrund planeras byggas mitt i Öresund, cirka 7 km från Öresundsbron. Under senare delen av 2007 kommer 48 vindkraftverk finnas på plats. F.n. gjuts fundamenten i Polen och sedan början av maj finns ett muddringsfartyg på plats vid Lillgrund. Det första fundamentet skall finnas på plats under försommaren Vattendjupen på platsen är 4-8 m. På det 49:e fundamenten skall placeras en transformatorstation. Från denna leder en 130 kv ledning till Bunkeflo, söder om Malmö. Ett fotomontage av Lillgrund, sett från Klagshamn, söder om Malmö, visas på bilden nedan. Vindkraftverken har 93 m rotordiameter och styrs med aktiv pitch. Maskinerna kommer från Siemens. De finns tillgängliga för konstant varvtal, men med variabelt varvtal vinner man flera fördelar. Man kan bl.a. minska bullret med variabelt varvtal. För Lillgrund strävar man efter att uppfylla SvK:s krav på en produktionsanläggning. Den skall bl.a. klara av stora variationer i spänning och frekvens. Man skall utan problem klara 10% spänningsvariation och 5Hz frekvensvariation. För att åstadkomma detta krävs fyrkvadrantomriktare för maskinerna. Den reaktiva effekten styrs direkt vid respektive vindkraftverk. Varje aggregat har 2,3 MW effekt, vilket gör den beräknade produktionen till 330 GWh per år. Detta bygger på beräkningar efter en medelvindhastighet av 8.5 m/s. Tekniken i Lillgrund gör vindkraftparken idealisk för önätsdrift. Fulleffektomriktare med transistorteknik ger möjlighet till full styrbarhet av aktiv- och reaktiv effekt. Dock kan styrning av Starta Malmö 17 maj

22 effekt för önätsdrift kräva mjukvarukomplettering. Styrbarheten av reaktiv effekt kan förbättras ytterligare med landbaserad reaktor. Litet vindkraftverk vid Svenska Högarna Ett litet lokalt vindkraftverk vid Svenska Högarna, strax utanför Stockholm, skall förse två familjer med elkraft. Tidigare hade man ett dieselaggregat som försåg familjerna med el. Det gav dels bekymmer med buller och krävde en stor oljeförbrukning, cirka 33 m 3 per år. Ett vindkraftverk skulle minska bullret. Utmaningen gavs till Chalmers i början av 1990-talet. Det gällde alltså att driva ett önät med vindkraft och diesel. Det installerade vindkraftverket har en tvåbladig turbin med stor diameter, en passiv pitch och en märkeffekt på generatorn av cirka 20 kw. Maskinen har variabelt varvtal (fulleffektomriktare). För att kunna styra aktiva effekten installerades tyristoromriktare. Den reaktiva effekten är inte styrbar. Dieselaggregatet måste också anpassas efter vindhastigheten. Små dieselmotorer (< 200 kw) har en ganska hög förbrukning även vid låg belastning. Förbrukningen vid tomgång är stor, eftersom man måste hålla varvtalet. Vind-dieselsystemet har tre driftlägen: < 3 m/s endast diesel 3-6 m/s mixat vind + diesel > 6 m/s endast vind Figuren visar frekvens- och spänningsvariationer från vindturbinen. Mellan och används endast dieselaggregatet. Vindturbinen startas upp kl och systemet körs i mixed mod. Cirka kl 1 körs endast vindkraft-verket. Det blåser tillräckligt för att man skall kunna f (Hz) hålla en stabil frekvens på 50 Hz. Erfarenheterna har visat att vindkraftverket klarar frekvensregleringen bättre än enbart diesel. Exemplet Svenska Högarna visar på vindkraftens potential m.a.p. önätsdrift förutsatt ett korrekt teknikval i vindkraftverk time 2.41 f P from WT P (kw) Starta Malmö 17 maj

23 7 Säkerhetsarbetet Länsstyrelsens perspektiv på områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson från Beredskapssektionen på Länsstyrelsen redogjorde för Länsstyrelsens och kommunernas områdesansvar. Ett antal krishändelser har engagerat Länsstyrelsen under senare år. Bland exemplen finns: Nosaby 10 sept kust till kust pilen från Karlskrona på väg till Malmö kolliderade med en lastbil, 47 skadades, 2 döda. Stormen Gudrun 8 jan Stormen fick återverkningar på många kommuner påverkan på både lokal och regional nivå. Kemira 4 febr 2005 läckade cistern och läckade syra. Aviär influensa 11 april 2006 fågelinfluensan. Hanteringen efter flodvågskatastrofen i Thailand aktiverade områdesansvariga på såväl lokal, regional som nationell nivå. Samverkan och samordningen vid kriser i fredstid är organiserad i tre nivåer, som har ett antal kontaktvägar mellan sig: 1. Centrala nivån. Detta är den nationella nivån, där ytterst regeringen ansvarar, men den innefattar departement och sektorsmyndigheter. 2. Regionala nivån, där 21 länsstyrelser har områdesansvaret. 3. Lokala nivån, där var och en av 290 kommuner har sitt områdesansvar. Krisberedskapmyndigheten (KBM) är den samordnande myndigheten på nationella nivån. Sektorsmyndigheterna kan vara t.ex. Banverket, Vägverket, Svenska Kraftnät och Polisen. Vissa av dem, t.ex. Polisen är representerad på alla tre nivåerna. Bland grundprinciperna för krishanteringssystemet gäller: Likhetsprincipen - organisationen skall vara så lika som möjligt i alla situationer som möjligt fö att undvika onödigt krångel. Närhetsprincipen krisen skall hanteras på lägsta möjliga nivå. Propositionen 2001/02:158 formulerar ansvaret som: Inom ett geografiskt område ska det finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Ett avtal mellan kommuner och staten undertecknades den 17 juni 2004 och som förutsatte en 3-årig uppbyggnad av krishanteringen. Avtalet får laga kraft den 1 september Den nya lagen säger bl.a. att målet är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner skall verka för att olika aktörer samverkar så att planering kan samordnas, att krishanteringsåtgärder vidtagna av olika aktörer samordnas och att information till allmänheten samordnas. Kommuner har en vana att hantera olyckor och kriser. Områdesansvaret blir mindre frekvent övat ju högre man kommer i hierarkin. Därför skall så mycket ansvar som möjligt läggas lokalt. Detta är den bärande tanken med geografiskt områdesansvar. Starta Malmö 17 maj

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Beredskap och säkerhet Thord Eriksson Elberedskapsrådet 2011-03-25 MINNESANTECKNINGAR Sammanträde Elberedskapsrådet Tid: 2011-03-24, kl 1000-1200 Plats: Närvarande: SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans översikt Innehåll: Varför reservkraft Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat Tillgänglighet li Effektdefinitioner Energibalans Varför reservkraft Sämre tillgänglighet

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt KS 10 8 FEBR 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Morén Åsa Datum 2011-12-16 Diarienummer KSN-2011-0483 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservelkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring?

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? Datum 2012-01-13 Vår referens Adress Lars Hjort Tel 0704 916751 Er referens Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? - Fulleffektbrytare är ingen kompromissapparat

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter Claes Malcolm 2006-03-24 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2006-03-24 2241300 Författare Claes Malcolm

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

med ert företag i fokus

med ert företag i fokus Lokalnät Våra kundlöften med ert företag i fokus Vår vision är att ni som är kund hos oss ska vara hundra procent nöjda. Med våra kundlöften sätter vi press på oss själva. Uppfyller vi inte våra löften

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Så ser vi till att du har el

Så ser vi till att du har el Så ser vi till att du har el Vattenfall Distribution Vi säkrar nätet för framtiden Vi lever i ett modernt samhälle där vi tar för givet att det alltid ska finnas el i uttaget. Vattenfall är en av de stora

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93 Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge KAMEDO-rapport 93 Händelsen Strömavbrott påskafton den 7 april 2007, kl 12:13 Jordfel i högspänningskabel mellan två ställverk 70 % av elnätet

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Wexnet Green Data Center

Wexnet Green Data Center Wexnet Green Data Center Spara pengar på sista raden samtidigt som du bidrar till en grönare framtid. Våra datahallars energieffektivitet uppnås genom bland annat ett miljövänligt och modernt kylsystem

Läs mer

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm

Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten Välkomna! Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Framtida utmaningar. Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014. Daniel Karlsson 1 2014-11-20

Framtida utmaningar. Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014. Daniel Karlsson 1 2014-11-20 Framtida utmaningar Gothia Power jubileumsseminarium Göteborg den 19 november 2014 Daniel Karlsson 1 Introduktion Bakgrund och erfarenhet Kraftsystemanalys Reläskydd och felbortkoppling Nätvärn och systemvida

Läs mer

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat

Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution. Resultat Samhällets kostnader för leveranssäkerhet i eldistribution Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Kerstin Borg, 010-240 40 63 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 491-12 3 Förord Myndigheten för

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Sverige är ett långt land där produktionen av el främst sker i norr och elförbrukningen i söder. Elen måste därför transporteras långa sträckor. Över hela landet

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93 Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge KAMEDO-rapport 93 Händelsen Strömavbrott påskafton den 7 april 2007, kl 12:13 Jordfel i högspänningskabel mellan två ställverk 70 % av elnätet

Läs mer

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin Frekvensreglering EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Förklara hur balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls i ett elsystem, beräkna hur frekvensen påverkas av

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Relion. Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE

Relion. Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Relion Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Falu Elnät AB tar i bruk toppmodern skydds- och automationsteknik

Läs mer

Beroende- och konsekvensanalys, energi. Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden

Beroende- och konsekvensanalys, energi. Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden Beroende- och konsekvensanalys, Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden 2007-05-20 Dnr 0021/2007 Offentligt arbetsmaterial Beroende- och konsekvensanalys, 2 Beroende- och

Läs mer

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapsrådet Malin Stridh & Isabelle Auvray 2012-09-19 Innehåll > Hur arbetar vi praktiskt utifrån nuvarande föreskrifter? > Bakgrund till lagändring

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott

Strömlös. Hjälp vid strömavbrott Strömlös Hjälp vid strömavbrott Om det blir strömavbrott El har blivit en given förutsättning för att vardagen ska fungera. Lyckligtvis finns el tillgängligt så gott som alltid. Faktum är att du som bor

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian.

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian. " SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Näringsdepartementet Enheten för it-politik 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se 2015-06-02 2015/472 REMISSVAR Promemoria - Billigare utbyggnad av

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget

EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget Identifiering och hantering av kritisk information avseende infrastruktur Metod för att hitta denna typ av information Rita Lenander CISO, E.ON MU Nordic Ordf.

Läs mer

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Arkivbeteckning 1(10) Enligt sändlista Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Under de sommaren och hösten har Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen uppmärksammats på störningar inom fast

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Omfattning Dessa riktlinjer har tagits fram för att klargöra E.ON Elnäts hantering av anslutning av produktionskällor med säkring > 63 A till elnätet.

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer