Starta Malmö. ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap. Malmö 17 maj 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Starta Malmö. ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap. Malmö 17 maj 2006"

Transkript

1 Starta Malmö ett seminarium om ödrift, om ansvar och om beredskap Malmö 17 maj 2006 Möjligheter att trygga den lokala elförsörjningen i Malmö med ny teknik och nya produktionsanläggningar Starta Malmö 17 maj

2 Innehåll Medverkande vid seminariedagen... 3 Redaktörer Inledning av seminariet El är livsviktigt Varför händer det? Orsaker till en storstörning... 7 Några viktiga storstörningar... 8 Vad har vi lärt oss? Riskbedömningar Diskussion Svenska Kraftnät elberedskapsmyndigheten för hela kraftsystemet Förutsättningar för ödrift Diskussion Tekniska förutsättningar för önätsdrift i Malmö Frekvensregleringen Spänningsregleringen Belastning och produktion Drift av nätet Strategin för start av önät i Malmö Erfarenheter av önätsdrift Presentation av Lillgrund Litet vindkraftverk vid Svenska Högarna Säkerhetsarbetet Länsstyrelsens perspektiv på områdesansvar Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Diskussion Försvarsdepartementets perspektiv Slutord Kontaktperson på Gothia Power Starta Malmö 17 maj

3 El är livsnödvändigt i dagens samhälle. Så gott som alla funktioner både i vardagens privatliv och industri är kritiskt beroende av el under dygnets alla timmar. Elberoendet ökar också, vilket gör att både samhället och privatpersoner måste ha en beredskap för att klara åtminstone kortvariga elavbrott. Samtidigt måste elföretagen hela tiden vässa verktygen, dels att med hjälp av tidiga varningssystem och skyddssystem söka att undvika elavbrotten, dels att förbereda olika typer av åtgärder för att snabbt återställa leveransen av el. Detta är bakgrunden till det seminarium som arrangerades i Malmö den 17 maj Att frågorna har ett mycket brett intresse visar intresset från de cirka 80 deltagare, som representerade kraftföretag, Svenska Kraftnät, länsstyrelse, kommun, Krisberedskapsmyndigheten, försvaret, elintensiva företag och universitet. Samhällets behov av elektricitet ökar ständigt. Beroendet av el i sjukvården, för uppvärmning, vatten och avlopp, för hissar, livsmedelsförsörjning och betalsystem är väldokumenterat. Elförsörjningssituationen i många svenska kommuner står samtidigt inför stora strukturella förändringar. Malmö är ett tydligt exempel: nedläggning av Barsebäcksverket, tillkomsten av vindkraftparken på Lillgrund och ny produktion i Öresundsverket, är just sådana förändringar. Om vi drabbas av ett längre bortfall i tillförseln av el, finns nu tekniska möjligheter att med lokala produktionsresurser ändå kunna försörja en stadsdel, hela vår stad eller en ännu större region, med elektricitet i ett s k önät. Svenska Kraftnät och E.ON har tidigare genomfört studier, utarbetat driftinstuktioner och genomfört simulatorövningar för att kunna upprätta, driva och fasa samman elektriska önät för begränsade delar av södra Sverige. Värdet för oss alla i att snabbt (efter någon eller några timmar) kunna starta om och spänningssätta Malmö stad och dess omnejd, torde vara mycket stort. Det är viktigt att grundligt analysera på vilket sätt man ska bygga upp en lokal kraftförsörjning, och en sådan analys väcker flera väsentliga frågeställningar: Vilka är myndigheterna, organisationerna och personerna som blir berörda? Vem ska axla ansvaret och vem ska ta inititativen? Finns det regler, rutiner och praxis i dag, som inrymmer möjligheten att arbeta med ödrift? Måste regelverket förändras för att man ska kunna skapa en tydlig handlingsplan? Hur ser de tekniska förutsättningarna ut mer i detalj, för uppstart, uppbyggnad och drift av ett lokalt önät, och hur ser rutinerna för fasning mot andra nät ut? En analys ska också ge svar på om och hur man kan förse omkringliggande områden, kanske hela Skåne län, med elektricitet, och hur man kopplar samman olika lokala önät till större regionala önät. Den ska visa på hur man vid ett större bortfall snabbt kan aktivera en effektiv beredskapsorganisation, för kommunikationssamordning och kontakter med omvärlden. Seminariet Starta Malmö ingår i en förstudie, genomförd av Gothia Power på uppdrag av Malmö stad. Målsättningen med seminariet har varit att ta del av den kunskap som finns tillgänglig, att skapa diskussion kring frågor om ansvar och regelverk, och att tillsammans gå igenom möjligheterna för en robustare elförsörjning. Medverkande vid seminariedagen Anders Rubin, Kommunalråd - Ordf. Stadsbyggnadsnämnden, Malmö stad Daniel Karlsson, Tekn. dr. - Gothia Power Jan-Peter Stål, Beredskapssamordnare - Malmö stad Tomas Johannesson, Specialist - E.ON Elnät Starta Malmö 17 maj

4 Åke Larsson, Tekn. dr. Vattenfall Göran Bredvad-Jensen, Ingenjör - Svenska Kraftnät Sture Larsson, Teknisk direktör - Svenska Kraftnät Gunilla Wiklander-Andersson, Beredskapsdirektör - Länsstyrelsen i Skåne Johan Friberg, Enhetschef - Krisberedskapsmyndigheten Ulf Johansson, Kansliråd - Försvarsdepartementet Redaktörer Gustaf Olsson, Professor - Gothia Power Hans Ottosson, Tekn. lic. - Gothia Power 1 Inledning av seminariet Kommunalrådet i Malmö, Anders Rubin, visade med personliga erfarenheter några påminnelser om elens betydelse. Vid ett släktbesök utanför Chicago i mitten av 1970-talet blir TV-bilden svart. När den återkommer ser man bilder från ett strömlöst New York, det första riktigt stora elavbrottet där. Som ung SSU-are skulle Anders göra färdigt sitt första bokslut och sitter i Folkets Hus. Miniräknaren som är beroende av strömmen slutar att fungera eftersom strömavbrottet varar i 6 timmar. Hela Malmö, hela södra Sverige var svart. Detta var det beryktade avbrottet 27 dec Barnkullarna blev extra stora nio månader senare de kom att kallas propper-gruppen. Anders Rubin kom att erfara andra elberoenden i Rumänien under 1980-talet och början av 90-talet. Varje dag var påbjudet ett strömavbrott, orsakat av att elkraften inte räckte till. Diktatorn Ceaucesco s stora skrytbygge i Bukarest kom att sluka en alltför stor del av tillgänglig elkraft. Några dagar innan det stora elavbrottet i södra Sverige den 23 september 2003 hade Alf Svensson motionerat i Riksdagen om tysta rum. Hans motion fick ett oanat genomslag. 2 El är livsviktigt Konsekvenserna av ett längre elavbrott i Malmö belystes av Jan-Peter Stål, beredskapssamordnare för Malmö. Några typiska elberoenden är: Värme; Dricksvatten avloppsvatten; Ljus - vi behöver ljus, inte minst i staden; Telefonsystem; Trygghet larm; Butiker; Trafik hissar; Drivmedel, som måste förnyas. Elberoendet ökar, vilket också ökar konsekvenserna av varje elavbrott. Det är framför allt de stora och omfattande elavbrotten som vi måste analysera. Vilka konsekvenser får de för kommunala verksamheten i Malmö? Hade t.ex. stormen Gudrun drabbat Malmö hade det inneburit en enorm katastrof. Nu drabbades den robusta landsbygden! Beredskapen för lokala störningar är god. Däremot, vid avbrott i stamnätet kan effekterna bli katastrofala beroende på tidsutdräkt och yttertemperatur. Tabellen visar några exempel på några tänkbara händelser och deras konsekvenser: Starta Malmö 17 maj

5 Tänkbara händelser Normala fel i det lokala elnätet Större fel i det lokala elnätet Driftstörningar på stamnätet Is- och saltbeläggningar på stamnätet Effektbrist vid sträng kyla Sabotage Konsekvenser Små Lindriga-stora Lindriga-katastrofala Stora Lindriga-mycket stora Små-katastrofala I Malmö finns reservkraft för viktiga funktioner. Stationära system finns för stadshuset, brandstationer och ledningsplatser, Universitetssjukhuset, och avloppsreningsverket. Vattendistributionen kan också fungera men kräver tryckpumpar för nivåer högre än fem våningar. Detta är då kopplat till möjligheten att få drivmedel. Avloppspumpningen och avloppsreningen kan fungera godtagbart vid ett elavbrott, men resurserna räcker inte till allt. Risken finns att orenat vatten kommer ut i Öresund, att vatten inte kan pumpas bort från låga nivåer, vilket kan betyda att källare och viadukter kan vattenfyllas. Det finns också mobila elverk avsedda för vårdberoende, kommunteknik samt noderna i fibernätet för kommunikation. Fjärrvärmen kan fortsätta och producera, men bara fastigheter med reservel kan tillgodogöra sig fjärrvärmen, eftersom cirkulationspumpar måste kunna fungera. Det är inte säkert att varmvatten kan levereras. Under vintertid kan utebliven fjärrvärme orsaka en snabb temperatursänkning inomhus, som mest 1º per timme. Redan efter 2-3 timmar kan inomhustemperaturen vara nere i 17º. Elavbrott ger naturligtvis mörker, vilket skapar större problem i staden är på landet. Dessutom kommer många fläktsystem att stanna, vilket snabbt skapar sämre miljö. De interna IT-systemen kan hållas igång med reservkraft. Det innebär att platser med reservkraft för PC kan köra i egna system (t.ex. Stadshuset). Däremot kan e-post och annan trafik på Internet utsättas för stora störningar, vilket bl.a. drabbar ledningsstödsystem. Den trådlösa telefonin kräver kraftförsörjning på ett helt annat sätt än den konventionella trådbundna telefonin. Operatörerna har därför tvingats samarbeta inte bara med gemensamma torn och stolpar för master och sändare, utan också med reservkraft. Både telefoner och servers kräver lokal elförsörjning för att över huvud taget fungera. Basstationerna för mobilsystem klarar sig på sin reservkraftförsörjning några timmar. Telefonin under den centrala televäxeln för internt bruk (där lokal elförsörjning ej fordras) kommer att klara elavbrotten. Det kommer att gå att ringa centralt i Malmö, men den fasta telefonin kommer att klara sig endast 4-8 timmar vid ett elavbrott. Trygghetslarm kommer att slås ut genom ett elavbrott, vilket naturligtvis skapar stora problem. Eftersom sjukvården har utvidgats enormt inom kommunala verksamheten blir därför konsekvenserna mycket stora och svåröverblickbara. Många andra funktioner kommer också att drabbas: Butiker stänger omedelbart. Betalningssystemet kollapsar. Starta Malmö 17 maj

6 Kollektivtrafiken kommer att fungera sporadiskt. Svår trafiksituation p.g.a. bortfall av trafikljus och mörker. Möjligheter till bränslepåfyllning reduceras kraftigt. Passersystem slutar fungera (viss backup). Garageportar etc. går ej att öppna. Brand- och inbrottslarm går ner och/eller löser ut. Vem underhåller backup? Det finns ofta enorma brister i underhållet av dessa system. Finns inte strömförsörjning utlöser detta ofta stora larm. Lagrad mat i kylar/frysar förstörs. Hissar går ej. Många fastnar. En stor mängd larm aktiveras. Äldreboende: där öppnar sig alla system, vilket skapar risk för inbrott. Det finns ett antal verksamheter inom kommunala verksamheten som är kritiskt beroende av elen. Därför kommer ett elavbrott att ge omfattande störningar, inte minst av IT-driften. Exemplen är många: Administrativa verksamheter kan ej upprätthållas. All elektrisk kontorsutrustning ur funktion. Tredje man orsakas skada p.g.a. nedlagd ärendehantering. Detta leder ofta till skadeståndsanspråk. Inom individ- och familjeomsorgen kan man inte betala ut försörjningsstöd. Kontakter med allmänhet och organisationer begränsad. Störst problem vintertid i avsaknad av ljus och värme. Kostnader för förlorad handläggning och skadestånd. Drivmedelsbrist försvårar verksamheten ytterligare. Många kan inte ta sig till arbetsplatsen eller hindras av passagesystem. Inbrottsrisken stiger markant. I skolan blir konsekvensen att man stänger verksamheten ganska omgående, framförallt vintertid. Små barn får tas omhand av föräldrar. Äldre elever kan vara mer problematiskt, då man inte vet riktigt hur de skall hanteras i en extremsituation. Skolköken kan ej tillaga mat. All tillagning (13 kök) upphör med undantag av ett på Augustenborg och varulager för tre dygn kommer att förstöras. Inom vård och omsorg är brist på värme det största problemet. Det kan inledningsvis få lösas med förtätat boende. Man får snabbt svårigheter med matförsörjning och förvaring av livsmedel. Vårdtagare måste ganska omgående flyttas till alternativt boende. Man kräver extra resurser för medicinsktekniska hjälpmedel. I hemtjänsten får man svårigheter med hygien och livsmedelsförsörjning (idag kommer hemtjänsten ofta med halvfabrikat, vilket kräver mikrovågsugn i hemmet). Antalet besök av hemtjänsten måste också utökas markant p.g.a. bortfall av trygghetslarm. Därför måste anhöriga hjälpa till så långt det går. Personalresurser vid LSS-boende måste avsevärt utökas, och man får svårigheter för t.ex. dialyspatienter inom hemsjukvården. Inom räddningstjänsten blir det många konsekvenser av ett elavbrott. Man kan räkna med ett stort antal fellarm om brand, ett ökat antal trafikolyckor, en stor mängd hisslarm, bränder i samband med tekniska systemfel. Starta Malmö 17 maj

7 Det finns ett avtal med Köpenhamns brandväsen. För att den hjälpen skall komma fram krävs dock att situationen inte är som den 23 september 2003, då både Skåne och Själlande drabbades av elavbrott. Att utöva krisledning kan vara svårt, med tanke på svårigheten med kommunikationer. Därför kan information till allmänhet liksom den interna informationen drabbas hårt. Hamnen kommer att drabbas snabbt. Exempelvis kräver färjan Nordölink el till ramper. Därmed måste 4 turer/dygn ställas in. Lastning/lossning av övriga fartyg kan ske endast vid tillgång på mobilkranar. Fasta fyrar slocknar efter 24 timmar, fordonsvågar kommer ur funktion, TVövervakning, inpasseringssystem samt motorgrindar fungerar ej. Kommunikationer slås ut på kort tid. Ett antal konsekvenser drabbar var och en som bor i kommunen. Vintertid utgör värmen det största problemet. Tillgången till livsmedel är starkt begränsad, liksom möjligheten till matlagning. Det finns endast en begränsad tillgång till sjukvård o läkemedel. Det är svårt få drivmedel, vilket också försvårar evakuering. Mörker skapar svåra trafiksituationer. Den drabbade kommunikationen utgör ett stort problem. Avfall lagras upp snabbt, brottslighet kan bli omfattande, och företag kan inte upprätthålla verksamheten. Det större samhället är mer sårbart än den lilla byn. Det finns många exempel på den ökade sårbarheten: Alternativa möjligheter för uppvärmning o matlagning är mycket begränsade. Normalt har man betydligt mindre förråd av livsmedel. Grannsamverkan/lokalt samarbete fungerar inte på samma sätt som i ett litet samhälle. Sannolikheten för protestaktioner och upplopp är större. Behov av extraresurser för livsuppehållande verksamheter är mycket större. Vitala verksamheter vid myndigheter och institutioner drabbas. Samhället kan alltså snabbt krackelera vid en allvarlig elbrist. 3 Varför händer det? Orsaker till en storstörning Tekn. Dr. Daniel Karlsson, Gothia Power, redogjorde för några av de viktigaste orsakerna till långvariga nätbortfall. En storstörning kan definieras som ett elavbrott, orsakat av yttre nät. Södra Sverige är speciellt sårbart och är beroende av stamnätet på 400 kv och av de stora överföringslinjerna från Norrland. Regionnäten på spänningsnivåerna kv liksom lokalnäten på kv är naturligtvis också kritiska länkar i elförsörjningen. Den senaste omtalade stora störningen orsakad av stormen Gudrun i januari 2005 kan i detta sammanhang definieras som en regional störning, eftersom stamnätet på 400 kv hela tiden fungerade. De viktigaste orsakerna till nätbortfall kan relateras till: Väder vind, is, salt Varmgång av utrustning Tekniska ofullkomligheter Sabotage Starta Malmö 17 maj

8 Några viktiga storstörningar Det finns många exempel på hur vädret orsakat stora störningar. I Quebec, Canada (bilden till höger), orsakade isbeläggning av ledningar den 5 januari 1998 att 8000 MW föll bort under 30 dygn. Cirka 1,4 miljoner kunder påverkades av denna händelse. Största beläggningen var 75 mm. Att ersätta 149 ledningsstolpar för 735 kv är en ansenlig mängd. Att man klarade detta på en månad får anses vara en bedrift. Snö, is och vind orsakade nedfallna ledningar i Nordrhein- Westfalen, november 2005 (bilderna nedan). Den omedelbara omfattningen av störningen drabbade personer. Efter 4 dygn saknade fortfarande personer sin elförsörjning. Också i Sverige har isbeläggning orsakat elavbrott. Älvdalen drabbades den 12 januari 1996, då fyra stamnätsstolpar rasade på grund av isbeläggning. Vinden kan orsaka stora fysiska skador på ledningarna. Hjärup i Skåne drabbades den 1 augusti 1983 av trombliknande vindar som raserade två stamnäts-stolpar (bilderna följande sida). De reparerades inom fyra dygn. Den gången drabbades inga kunder. Stormen Gudrun finns fortfarande i färskt minne. Den drabbade stora delar av Halland o Småland den 8 januari 2005 (se kartan) kunder, de flesta lågspänningskunder, kom att påverkas av elavbrotten, som för många varade mer än en månad. Starta Malmö 17 maj

9 Stormen kom att orsaka mycket stora skador på såväl kv-näten, de lokala näten på kv och lågspänningsnäten. Bilderna nedan ger en liten illustration av skadorna på kv-näten (vänster bild) och på de lokala näten. Starta Malmö 17 maj

10 Att stamnäten kan drabbas av saltbemängd is är ett känt fenomen också i Sverige. Skåne och Halland drabbades av att saltbemängd is smälte på stamnätsledningar den februari Eftersom den smältande isen leder ström osakade den överslag och ledningar kopplades bort. Vissa ledningar kunde snabbt kopplas in igen, medan andra förblev frånkopplade, då saltet fanns kvar. Detta orsakade ett mycket kritiskt driftläge. Det tar tid att få bort isen. Man får knacka bort den eller använda besprutning från helikoptrar (se bilden nedan). I detta fallet hjälpte också solen till. Allt detta tar dock tid. Också denna gången hade man turen med sig, genom att få kunder drabbades. Ett spektakulärt elavbrott drabbade Auckland, Nya Zeeland den 20 februari En av huvudkablarna in till staden överhettades på grund av hög belastning. Marken var varm o torr och var därmed en sämre värmeavledare. Kabelhaveriet ledde i sin tur till att övriga kablar belastades ännu mer, alltså en dominoeffekt, vilket ledde till att 100 MW försvann. Mer än kunder drabbades i över 1 månad. Man valde att bygga en provisorisk luftledning längs järnvägen in till stan och därmed fick man välja mellan järnväg och el. I Sverige förekom en allvarlig kabelbrand i Akalla den 29 maj Branden var troligen orsakad av en bristfälligt utförd kabelskarv. Till råga på allt gick den ordinarie kabeln och reservkabel i samma tunnel. Elavbrottet drabbade hushåll och arbetsplatser, liksom tunnelbanan och varade i 2 dygn. Den beryktade storstörningen i Sverige den 27 december 1983 orsakades av varmgång i en frånskiljare. Detta ledde till bortkoppling av två 400-kV-ledningar, vilket i sin tur ledde till spänningskollaps i södre Sverige. 4,5 miljoner kunder drabbades av detta bortfall, som omfattade MW och varade i 5,5 timmar. Den stora störning som påverkade Sydsverige och på Själland den 23 september 2003 hade sin orsak i två av varandra oberoende händelser, dels bortfall av kärnreaktorn Oskarshamn 3, dels ett dubbelt Starta Malmö 17 maj

11 samlingsledskenefel i Horred i Västergötland. Detta ledde till att 6500 MW kopplades bort från kunderna. Felet drabbade 5 miljoner personer och varade i 7 timmar. Vad har vi lärt oss? Elnäten kan påverkas av extrema väderförhållanden och därmed orsaka storstörningar. Systemen är dimensionerna så att de skall tåla en enstaka händelse och ofta också två oberoende händelser. Överbelastning och brand kan orsaka mycket långvariga kabelavbrott, som erfarenheterna från Auckland och Akalla har visat. Det är ofta en stor fördel att ha reservkraftaggregat. En intressant möjlighet som bör analyseras och utnyttjas mer är önätsdrift, d.v.s. att en mindre enhet blir självförsörjande. En sådan ö kan vara allt från ett enskilt hushåll, ett bostadsområde, en industri, ett sjukhus till en stad eller en region. Man kan konstatera att storstörningar är sällsynta företeelser, kanske vart 20 år, men när de uppträder kan de vara länge och kan drabba väldigt många kunder. Detta gör att man måste planera för det osannolika. Riskbedömningar Risken kan beskrivas som produkten av sannolikhet och konsekvens. Om sannolikheten är mycket liten (ett tal mellan 0 och 1) medan konsekvensen är mycket stor kan fortfarande risken vara betydande. Hur kan man då planera för det osannolika? Detta påminner om resonemanget som måste föras kring försäkringar. Att förbereda åtgärder i händelse av en storstörning innebär naturligtvis kostnader, något som kan jämföras med försäkringspremien. Om ingen skada uppträder blir det fortfarande en kostnad för försäkringspremierna. Om å andra sidan inga förberedelser görs blir försäkringspremien mycket liten. Däremot kan kostnaden för själva skadan (storstörningen) bli desto större. Man måste alltså välja sin beslutsmodell. Vi kan konstatera att extremt väder blir vanligare. Om den direkta orsaken är relaterad kring klimatförändringar och ökad koldioxidhalt vet vi förstås inte med säkerhet. Vi kan konstatera att den tekniska utvecklingen för drift, underhåll, och förvaltning ger nya möjligheter att driva kraftsystemet också under extrema villkor. Samtidigt kan vi konstatera att samhället är mer beroende av el än någonsin, vilket illustrerats av exemplet Malmö tidigare. Tyvärr måste man också räkna med riskerna för sabotage och terrorism som ett verkligt hot mot elförsörjningen. Konsekvensdelen i riskbedömningen är naturligtvis viktig. Tekniska konsekvenser: i vissa fall är man beredd att ta stora risker om ekonomiska konsekvenserna inte är för stora. Socialt: vad kostar det att inte leverera energi? Man vill undvika dålig publicitet. I analysen av vilken grad av försäkring man önskar måste man alltså ta med faktorerna som vad vi kan tåla, och vad som inte får ske. Det finns idag vissa modeller för att beräkna konsekvenserna av störningar. Det sker alltså en hel del teknisk utveckling som noggrannare kan belysa hur vi skall förbereda oss för stora störningar. Starta Malmö 17 maj

12 Diskussion Publiken bidrog med flera inlägg efter Daniels presentationen: Curt Lindqvist, E.ON: Södra Sverige drabbades av en orkan den 3 dec Vindstyrkorna var till o med högre än vid stormen Gudrun, och vindbyar på mer än 40 m/s mättes upp. Många ledningar fick kopplas ur och in igen och elleveranserna var nära ett sammanbrott. Detta ledde till både utredningar och diskussioner på vilket sätt som samhället kan klara omfattande och långvariga elavbrott. Ett resultat kan bli att dimensioneringsreglerna omprövas. Hans Ottosson, Gothia Power : Samhällets expansion kräver ytterligare av kraftsystemet. John Eli Nielsen, Energinet, Danmark: Avbrutna elleveranser handlar både om teknik och om ekonomiska konsekvenser. Kunden är den som tar konsekvensen av avbrottet, medan leverantören har tekniken. Vi bör diskutera på vilket sätt som leverantören kan ta en större del av konsekvenserna. Daniel Karlsson, Gothia Power : En tanke i denna riktning är ju att betala för icke levererad energi. Vad kostar elavbrottet för kunden? Hur kan man väga in företagsekonomiska kostnader för elleverantören? Kunderna är förstås av mycket olika slag. Exempelvis ställer pappers- o massaindustrin mycket stora krav på elkvalitet och leveranssäkerhet. Leverantören kan vara med och styra sannolikheten för elavbrott. Avbrottsersättningarna har förändrats efter 1 januari. Efter stormen Gudrun har utbetalats cirka 350 MSEK till kunder, vilket också visar att vi är på väg mot en bättre balans mellan kundens risk och leverantörens risk. Vilken försörjning har Malmö? Kan Malmö råka ut för samma händelse som Akalla? I huvudsak sker inmatningen till Malmö med en 130 kv kabel. Det finns dubblerade system och kablarna finns inte på samma ställe, vilket gör att situationen i Akalla inte kan uppstå i Malmö. Daniel avslutade föredragningen med ett citat av sin förre chef på Sydkraft, Hans Elg, som efter storstörningen 27 dec 1983 yttrade: Driftsäkerheten är aldrig så bra som omedelbart före en storstörning och aldrig så dålig som omedelbart efter en storstörning. Ett tack till Lars-Åke Wahlqvist E.ON, som bidragit med material till presentationen. 4 Svenska Kraftnät elberedskapsmyndigheten för hela kraftsystemet Sture Larsson, teknisk direktör vid SvK samt Göran Bredvad-Jensen, SvK redogjorde för olika aspekter av vad som görs centralt från Svenska Kraftnät för att minska riskerna för elavbrott. Enligt Ellagen har SvK systemansvaret för det svenska elsystemet. Detta innebär att SvK har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. För att klara den uppgiften måste därför SvK kunna beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el. Systemansvaret innebär också att SvK kan beordra innehavare av nätkoncession att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare. I den mån det är möjligt måste denna begränsning och avbrytande ske så rättvist som möjligt. SvK har en föreskrift hur frånkoppling kan ske: Manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) skall kunna genomföras inom 15 minuter med fem steg á 10%. Starta Malmö 17 maj

13 Automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK) kan ske upp till 30% i fem steg. Detta sker då frekvensen ligger mellan 48,8 och 48.0 Hz. Elpannor och värmepumpar kan kopplas bort vid frekvenser mellan 49,4 och 49,1 Hz och beror av storleken på anläggningarna. Grundprincipen vid elavbrott är alltid att elförsörjningen så snabbt som möjligt skall återställas till så många förbrukare som möjligt, med prioritering för samhällsviktiga och livsuppehållande verksamheter. För närvarande är det små möjligheter att prioritera samhällsviktig verksamhet. Några exempel kan nämnas: Viktiga telestationer har reservkraft, men den har naturligtvis inte hur stor kapacitet som helst. Det är vitalt att informera allmänheten. Sverige kan lära en del av Frankrike. Sjukvården har ofta reservkraft, men det gäller att starta den ordinarie försörjning så snabbt som möjligt. E.ON kan koppla bort vissa ledningar via fjärrkontroll på Nobelvägen. Däremot kan man inte koppla bort mindre ledningar längre ute i nätet, eftersom det kräver mycket personal. Förutsättningar för ödrift Svenska Kraftnät har definierat ett antal större regioner där ödrift kan genomföras (se kartan). Malmö kan utgöra en mindre ö i den större ön som omfattar södra Sverige. I första hand är tanken att köra hela regionen som en ö. Den stora ön omfattar c:a 200 region/fördelningsstationer med systemspänning 130 kv eller 50kV. Så många stationer som möjligt bör spänningsättas för att bibehålla laddning till batterier så att fjärrkontroll samt reläskydds- och manöverfunktioner kan upprätthållas. Uppladdning av urladdade batterier kan fördröja återgång till normal drift med flera dygn. Tidigare räknade man inte med med att kunna importera elkraft från utlandet i en krissituation. Idag gör man det. Försörjningsgraden inom området är av storleksordningen %. Svenska Kraftnäts målsättning med ödrift är att genom försörjning av elsystemets lokalkraftanläggningar vidmakthålla möjligheten till kommunikation och fjärrmanöver av stationerna samt genom prioriterad försörjning i lokalnätet upprätthålla elförsörjningen av samhällsviktiga funktioner. De samhällsviktiga funktionerna kan beskrivas ungefär på följande sätt: Initialt: o Elsystemets primära behov för återuppbyggnaden. o Viktiga noder i fasta telesystemet. o Viktiga informationssystem (Lokalradion P4). o Ledningsplatser/driftcentraler med operativa roller vid en allvarlig störning i samhället. Efter 5-6 timmar: o Viktiga delar av vatten- och avloppssystem. o Sjuk- och åldringsvård. Starta Malmö 17 maj

14 o Kommunala bränslebehov (transporter, reservkraft). Efter timmar: o Fjärrvärme (beroende på årstid). o Transporter. o Bränsle. o Betalningssystem. Sammankoppling till ett nät med stor svängmassa ger större tålighet mot störningar och därför bättre förutsättning till lyckad ödrift. Vid ett omfattande elavbrott ska en återuppbyggnad påbörjas omedelbart. Normalt skall näten kunna byggas upp igen inom några timmar utan att man behöver tillämpa ödrift. Så sker i de flesta fall ganska snabbt, oftast inom några timmar. Efter storstörningarna 1983 och 2003 var stamnätet uppbyggt på någon timme. Sen tog det tid innan resten av systemet var återställt. Därför, om stamnätet fungerar är det tveksamt om man skall bygga upp en ö. Däremot, om det uppstår skador som fördröjer återanslutningen till övriga nätet ska lokala produktionsresurser övergångsvis kunna utnyttjas i ödrift. Man bör dock betona att ödrift inte är en lösning på effektbristsituationer. SvK framhåller att ödrift aldrig är statisk. Den skall avvecklas så snart som möjligt, och återanslutning av driftklara nätdelar ska ske löpande. Det bör också framhållas att SvK inte har några möjligheter att direkt styra regionala eller lokala nätdelar i ödrift. SvK har inte tillgång till all kommunikation eller kontaktvägar och kommer heller inte att ha det i framtiden. I de flesta fall är produktionsresurserna för ödrift (d.v.s. distribuerad generering) mycket begränsade. Ödrift är alltså inget alternativt sätt för försörjning, men kan vara en möjlighet att producera el till prioriterade behov. Den fysikaliska grundvillkoret att elproduktionen måste vara lika stor som förbrukningen gäller ständigt, både för det nordiska kraftsystemet och för en mindre ö. För att förverkliga ödriften måste därför en enda operativ funktion i realtid vara ansvarig för balansregleringen genom att styra produktion liksom till- och frånkoppling av laster. I ett uppbyggt önät med lugn drift räknar man med spänningstoleranser på 230 V ± 10% och frekvensvariationer 50 Hz ± 1 Hz. Kortvarigt kan man acceptera ± 2 Hz frekvensvariation. Svenska Kraftnät uppdrog åt Sydkraft år 1999 att genomföra en kraftsystemanalys för ödrift. Lars Åke Wahlqvist (numera E.ON) har ansvarat för denna analys. I södra Sverige har ett antal ödriftåtgärder genomförts: År 1999: o Genomförd kraftsystemanalys vid ödrift. o Upprättad ödriftplan. o Verifierad ödriftplan genom datorsimulering. o El-operativ studie avseende samhällsviktiga verksamheter. o Utredning av felbortkopplingstider i ödrift. År 2000: o Utredning av krav på spänning och frekvens i ödrift avseende produktionsanläggningar, nät och förbrukare. År 2001: o Reglerprov på Öresundsverkets gasturbiner med hjälp av simulator efter ombyggnad av kontrollutrustning. År 2002: Starta Malmö 17 maj

15 o Ombyggnad av regulator och reglerprov med simulator i Västhamnsverket i Helsingborg. o Installation av diesel för dödnätstart i Västhamnsverket. o Installation av fasningsutrustning mellan regionnätet och Helsingborg. År 2003: o Revidering/komplettering av ödriftplan. o Utredning kommunikationskrav och sårbarhet i ödrift. År 2004: o Anpassning i E.ON:s driftövervakningssystem till ödrift. o Simulatorövning av E.ON:s driftoperatörer vid ödrift i Malmö. Systemstrukturen vid normala förhållanden illustreras av schemat nedan. Genom sitt systemansvar kan SvK direkt beordra förbrukare, lokalnät eller regionalnät att genomföra ödrift. Den verkliga omfattningen av ödriften bestäms sedan av den aktuella situationen och kan omfatta allt från lokal reservproduktion till storskalig produktion i regionala nät. Då förbrukaren har sin egen lokala generering har man lägsta nivån av ödrift. För den småskaliga produktionen är oftast lokalnätets operatör den som är bäst skickad att ta ansvaret för driften. Om det finns tillgång till storskalig produktion kan regionnätet fungera. Det är dock inte säkert att SvK kan ha systemansvaret om en ö finns i en annan del i landet. Den verkliga omfattningen av ödriften är i praktiken aldrig så renodlad som i exemplen ovan. Stamnätet SvK Systemansvar Reglertjänster/order Balansansvariga företag Storskalig produktion Regionnät Lokalnät Småskalig produktion Förbrukare Lokal reservproduktion Det finns en hel del organisatoriska och rättsliga förutsättningar som måste vara uppfyllda för en säker ödrift. Nätföretagen måste ges ytterligare befogenheter och vissa ordervägar måste anpassas efter situationen. Den nuvarande lagstiftningen ger inte stöd att att ge regionala och lokala nätföretag befogenheter att på ett tvingande sätt koppla bort förbrukning eller att reglera produktionen. Det pågår f.n. en statlig utredning STYREL, som arbetar på uppdrag av Statens Energimyndighet, STEM. Uppdraget skall besvara frågan om att skapa möjligheter för att styra knappa eltillgångar till Starta Malmö 17 maj

16 prioriterade användare. Detta skall belysas ur både ett tekniskt och juridiskt perspektiv. En första delrapport kom i november En utredningsrapport var färdig i maj 2006 och remiss förväntas under hösten Utgångspunkterna för STYREL-utredningen är att samhällskonsekvenserna vid elbrist skall mildras, att samhällsviktiga verksamheter skall kunna prioriteras på ett förberett sätt och att bortkoppling och prioritering mellan olika elförbrukare skall vara en myndighetsutövning. Den föreslagna ansvarsfördelningen i STYREL-utredningen är att: SvK beslutar om tidpunkt och omfattning av nödvändiga bortkopplingar. Länsstyrelserna beslutar om vilken prioriteringsordning som ska tillämpas. Nätföretagen i samråd med kommunerna skall upprätta planer för hur bortkoppling skall kunna genomföras. Nätföretagen skall verkställa bortkopplingar på order från SvK. För en ödrift innebär dessa ansvarsfördelningar att bortkopplingar ska kunna genomföras enligt samma planer och prioriteringsordningar som i övriga elbristsituationer. Man måste dock komplettera hur lagstiftningen ska kunna stödja en effektiv planeringsmässig och operativ arbetsfördelning för att klara ödrift. SvK kommer att lägga sådana förslag så att de kan inordnas i samma lagförändringsprocess. Diskussion Hans Ottosson, Gothia Power : Vi har ofta fokuserat på ödrift, som är ett tydligt uttryck för en bristsituation. Vi bör mer analysera hur ordergivning och ansvarsfördelning skall definieras. Vi behöver återuppväcka mer krigstidsbaserade situationer. Vi har kanske vant oss för mycket att el alltid finns tillgänglig. Sture Larsson, SvK: Krigstidsplaneringen byggde på helt andra förutsättningar. Idag har vi företag som arbetar med mycket avancerade styrsystem. Man kan inte flytta. Man lägger idag betydligt större tonvikt på närheten till den vanliga strukturen. Grundtanken är densamma, att även krigsperspektivet måste bygga på denna struktur och vara så robust att den kan klara extrema situationer. Daniel Karlsson, Gothia Power : I vilken situation skulle SvK beeordra E.ON att starta upp en ödrift? Sture Larsson: I en situation där samhällsuppbyggnaden skulle ta ett större antal timmar. Curt Lindqvist, E.ON: Att göra ytterligare tekniska styrsystem verkar helt onödigt. STYREL borde begränsa sig till de legala gränser som finns. Sture Larsson: Utredningen säger att man skall klara av systemet med befintliga verktyg och befintliga styrsystem. Utredningen har använt ordet system men menar regelverk. Göran Bredvad-Jensen, SvK: Man måste hinna bygga upp innan batterier är slut. Kanske 6-8 timmar, som borde utsträckas till timmar. 5 Tekniska förutsättningar för önätsdrift i Malmö Tomas Johannesson, E.ON, redogjorde för tekniska förutsättningar att driva ett önät inom Malmö stad. Det finns ett antal tekniska förutsättningar för att detta skall vara möjligt: Det har redan betonats att produktion och belastning måste överensstämma i området. Det måste finnas skydd för att ta hand om fel i elnätet. Spänningen i elnätet får inte anta skadliga nivåer. I ett normalt nät måste vi klara 6% spänningsvariation, i ett önät 10 %. Fjärrvärmen måste fungera för att få kylning till Heleneholmsverket. Minst en jordad nollpunkt på en transformator på 130 kv nivå. Fjärrkontroll. Likströmssystem som försörjer våra övervakningsutrustningar. Starta Malmö 17 maj

17 Frekvensregleringen Frekvensen i elnätet skall hållas stabil (50Hz), men inom ± 1 Hz. Avvikelse i frekvensen avslöjar direkt om produktion och belastning inte är i balans. Vid varje givet ögonblick skall produktion och belastning vara lika. För att klara av det måste en del av den tillgängliga produktionskapaciteten reserveras för frekvensreglering. Är frekvensen hög (mer än 50Hz) finns det mer produktion än belastning. Är det istället det omvända med mer belastning än produktion kommer frekvensen att vara låg (mindre än 50Hz). I elnätet som vi har till vardags sköts frekvensregleringen av vattenkraftgeneratorer som tar hand om variationerna i belastningen. Generatorerna tar hand om den differens som alltid kommer att finnas i ett elsystem. Vid ödrift måste en del av tillgänglig produktionskapacitet i generatorerna avsättas för att sköta frekvensregleringen. I de tillgängliga produktionsenheterna i önätet finns det installerat frekvensreglering för varje maskin. Lämpligen ges en av maskiner automatisk frekvensreglering t.ex en av gasturbinerna i Öresundsverket, medan resterande regleras för hand. I normen SS-EN anges att frekvensen tillåts variera mellan Hz under 95% av tiden för ett önät. För resterande tid gäller Hz. För Malmös del är gränsen Hz för vid och bör istället tillåtas att variera mellan Hz enligt NORDELS rekommendationer. Varaktigheten på frekvenser inom intervallen eller Hz bör endast vara några minuter med tanke på anslutna kraftverk. Spänningsregleringen Spänningen i elkraftsystemet skall hållas inom givna gränser, för att inte skada elapparater. Det som styr vilken spänning som systemet kommer att anta är vilken reaktiv belastning elkraftssystemet utsätts för. För 130kV nätet är normalspänningen inom intervallet kV. Det som står tillbuds för att justera spänningen i ett elkraftsystem är Generatorer (ändrar utmatning av reaktiv effekt). Lindningskopplare (ändrar spänningen på nedsidan av en transformator). Shuntkondensatorer (höjer spänningen genom att tillföra reaktiv effekt). Shuntreaktorer (sänker spänningen genom att belasta med reaktiv effekt). Alla generatorer i önätet har spänningsregulatorer som strävar efter att hålla konstant spänning på respektive generatorskena. I varje transformator från 130 kv finns det lindningskopplare. I Centrala stationen finns det dessutom 2st shuntkondensatorbatterier som kan höja spänningen. Även 130 kv kabelnätet bidrar med reaktiv effekt som försvårar spänningshållningen. Speciellt kan det bli problem vid låglast då det finns mer reaktiv effekt i nätet än vad det finns belastning. I ett önät är det en fördel att inte undermagnetisera generatorerna, varför nätet totalt sett bör ha ett litet underskott av reaktiv effekt. Belastning och produktion Belastningen och produktionen måste ju vara i balans. Eftersom belastningen är störst på vintern betyder det att vintern erbjuder de svåraste förhållandena vid en stor störning. Den maximala belastningen i Malmö uppgick i januari 1996 till 355 MW. Antar vi att belastningen i det tilltänkta önätet är 80% av belastningen får vi avrundat ungefär följande effektbehov under dagtid: Vinter Vår/höst (85% av vinterlasten) Sommar (70% av vinterlasten) 300 MW 250 MW 200 MW Starta Malmö 17 maj

18 På natten sjunker belastningen till ungefär 60% av topplasten på dagen. På sommaren är belastningen som lägst ca 90 MW. De tillgängliga produktionsanläggningarna i Malmö är: Gasturbinkraft i Öresundsverket 2x63 MW = 126 MW Kraftvärme i Helenholmsverket MW = 130 MW Summa ca 250 MW Industriproduktion hos SYSAV och NCB, anslutet i Oljehamnen I framtiden kommer det att finnas ytterligare produktionskapacitet i Malmöområdet i form av: Ny gaskombianläggning i Öresundsverket ca 400 MW Ny vindkraftanläggning på Lillgrund ca 120 MW I anslutning till Öresundsverket i Malmö ligger Gasturbiner Malmö med två aggregat, G24 och G25 på vardera maximalt 63 MW. G24 togs i drift 1971 och G25 togs i drift Tillsammans har de följande huvuddata: Maxeffekt Minlast 126 MW el 0 MW el Aggregat Till fasning Total starttid till fullast Snabbstart Långsam pålastning G24 (Dieselstart) 3,5 min 7,5 min 13 min G25 (Elmotorstart) 2,5 min 6,5 min 12 min Heleneholmsverket, som togs i drift i två etapper 1966 och 1977, har fyra pannor och två aggregat (G11 och G12), för kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion. Huvudbränslet är sedan 1987/88 naturgas, men alternativt används eldningsolja. Vid full mottrycksdrift produceras 130 MW el och 340 MW värme. Inget av aggregaten går att köra helt utan fjärrvärmelast. Huvuddata för G11 och G12 kombinerat är: Maxeffekt Minlast Starttid till fasning (normal startberedskap) Starttid till fasning (kall avställning) Från fasning till fullast 130 MW el 15 MW el 30 min ca 4 tim ca 1 tim För att driva fjärrvärmen finns fyra värmeackumulatorer för att jämna ut värmelasten. De har en total kapacitet av 450 MWh värme och en maximal laddnings-/urladdningskapacitet av 80 MWh(v) per timme. Fjärrvärmenätet i Malmö har dessutom i själva nätet en ungefär lika stor ackumuleringskapacitet. Produktionskapaciteten i Heleneholmsverket är starkt beroende på avsättningsmöjligheten för fjärrvärme. Kortvarigt, storleksordning några timmar, går det att reglera upp produktionen genom att utnyttja ackumuleringseffekten i fjärrvärmenätet och de separata värmeackumulatorerna i Heleneholmsverket. Omfattningen av elnäten i Malmö är sammanfattningsvis: Ledningslängd 130 kv 89 km (varav 79 km kabel) Ledningslängd 50 kv 3 km (kabel hela) Primärstationer 130 kv 15 st Starta Malmö 17 maj

19 Primärstationer 50 kv Nätstationer 11/0,4 kv Kundstationer 11/0,4 kv 1 st ca 900 st ca 160 st Kartan visar omfattningen av Malmös 130 kv-nät. Inmatningen från stamnätet sker vid Sege och Arrie, via Käglinge. Detta är det nät som skall användas vid ödrift i Malmö. OLJEHAMNEN SJÖLUNDA ÖRESUNDSVERKET SEGE KOCKUM SEGEVÅNG ÖSTRA CENTRALA FÅGELBACK MÖLLEVÅNGEN LILLGRUND LIMHAMN HYLLIE HELENEHOLM GULLÄNGEN ELLENBORG LERNACKEN HERMODSDAL FOSIE BUNKEFLO KÄGLINGE Drift av nätet All för stationerna väsentlig utrustning för styrning och övervakning matas från stationens 110 V likströmssystem. Batterikapaciteten dimensioneras normalt för 10 timmars avbrottstid och är baserad på en viss antagen lastprofil. Primärstationernas (130/11 kv) hjälpkraftmatning tas genomgående från omgivande 0,4 kv lågspänningsdistribution. Lokalkraft kan alltså inte erhållas utan att viss omgivande belastning kopplas in samtidigt. Felbortkoppling I alla elkraftsystem skall fel bortkopplas snabbt. För 130 kv nät som är effektivt jordade (nollpunkten direktjordad) gäller att jordfel skall kopplas bort momentant (maximalt 0.5 sek) så att spänningssättningen inte antar skadliga nivåer. Kortslutningar skall också kopplas bort fort. I Malmöområdet finns det direktjordade transformatorer i Heleneholmsverket och ute i Sege mottagningsstation. I Öresundsverket saknas det idag direktjordade transformatorer. För att kunna erhålla en snabb felbortkoppling vid ett eventuellt jordfel måste någon transformator med en direktjordad nollpunkt vara i drift. I dagens situation så finns det ingen tillgänglig 130 kv nollpunkt i Öresundsverket. Närmaste tillgängliga nollpunkt är i Sege. Innan pålastning sker i nätet behövs därför inkoppling av Starta Malmö 17 maj

20 transformatorn i Sege. Den är stor jämfört med tillgänglig generatoreffekt. Med en ny gaskombi anläggning i Öresundsverket kommer det att finnas en tillgänglig 130 kv nollpunkt. Samtliga 130 kv ledningar i området är utrustade med längsdifferential-skydd och överströmsskydd. Alla generatorer är utrustade med frekvens och under/överspänningsskydd. Det finns även ett Nollpunksspänningsskydd på alla generatorinmatnings-punkter. Skydd på lägre spänningsnivåer blir i liten grad påverkade av önätsdrift och kommenteras inte. Kommunikationen mellan driftcentral och understationer utgörs i ödriftsområdet av egna signalkablar, och kan anses vara väl skyddade mot störningar. Driftansvaret Vilka möjligheter har då E.ON att driva nätet? E.ON Elnät är normalt inte systemansvarig för ett elkraftsystem. Svenska Kraftnät (SvK) är systemansvarig för det svenska kraftsystemet och ansvarig för elförsörjningens beredskap. I den egenskapen har SvK befogenhet att beordra ödrift i fred samt under höjd beredskap och krig. Beslutet att vid behov initiera ödrift tas av Svenska Kraftnät. Vid ett beslut om ödrift agerar E.ON Elnät koordinator för tilltänkt önät i Malmö. Strategin för start av önät i Malmö Strategin för uppkopplingen av ett önät i Malmö bör vara att så fort som möjligt spänningssätta 130 kv primärstationerna för att säkerställa hjälpkraftförsörjning och laddning av likströmsbatterierna i stationerna. Snabbaste sättet att komma igång är att starta gasturbin G24 som är utrustad för dödnätsstart och därefter G25 i Öresundsverket. Samtidigt kan förberedelser för att starta G11 och G12 i Heleneholmsverket göras. Önätet kan därefter pålastas i den takt som uppreglerad produktion medger. Pålastningen av systemet bör inte ske med större belastningar än 10 MW åt gången för att inte äventyra uppbyggnaden av nätet. Uthålligheten i önätet styrs av följande faktorer: Tillgängligt bränslelager i framför allt Gasturbiner Malmö. Naturgasdistributionen förutsätts vara obegränsad. Personellt förutses inga begränsningar eftersom normalt bara ordinarie driftpersonal utnyttjas. Redan 1998 utredde dåvarande Sydkraft på uppdrag av SvK förutsättningarna för att etablera önätsdrift i Malmö. I utredningen konstaterades att det är genomförbart att driva Malmö som ett önät. En viktig faktor för att lyckas med ett önät är att det finns fjärrvärmeunderlag vid tidpunkten. 6 Erfarenheter av önätsdrift Åke Larsson, Vattenfall, delade med sig av erfarenheter av önätsdrift. Han har tidigare doktorerat på Chalmers inom området elnätsanslutning från vindkraft och arbetar numera med stora vindkraftprojekt. Han är delprojektledare för nätanslutningen av Lillgrund. Starta Malmö 17 maj

21 Presentation av Lillgrund Vindkraftparken Lillgrund planeras byggas mitt i Öresund, cirka 7 km från Öresundsbron. Under senare delen av 2007 kommer 48 vindkraftverk finnas på plats. F.n. gjuts fundamenten i Polen och sedan början av maj finns ett muddringsfartyg på plats vid Lillgrund. Det första fundamentet skall finnas på plats under försommaren Vattendjupen på platsen är 4-8 m. På det 49:e fundamenten skall placeras en transformatorstation. Från denna leder en 130 kv ledning till Bunkeflo, söder om Malmö. Ett fotomontage av Lillgrund, sett från Klagshamn, söder om Malmö, visas på bilden nedan. Vindkraftverken har 93 m rotordiameter och styrs med aktiv pitch. Maskinerna kommer från Siemens. De finns tillgängliga för konstant varvtal, men med variabelt varvtal vinner man flera fördelar. Man kan bl.a. minska bullret med variabelt varvtal. För Lillgrund strävar man efter att uppfylla SvK:s krav på en produktionsanläggning. Den skall bl.a. klara av stora variationer i spänning och frekvens. Man skall utan problem klara 10% spänningsvariation och 5Hz frekvensvariation. För att åstadkomma detta krävs fyrkvadrantomriktare för maskinerna. Den reaktiva effekten styrs direkt vid respektive vindkraftverk. Varje aggregat har 2,3 MW effekt, vilket gör den beräknade produktionen till 330 GWh per år. Detta bygger på beräkningar efter en medelvindhastighet av 8.5 m/s. Tekniken i Lillgrund gör vindkraftparken idealisk för önätsdrift. Fulleffektomriktare med transistorteknik ger möjlighet till full styrbarhet av aktiv- och reaktiv effekt. Dock kan styrning av Starta Malmö 17 maj

22 effekt för önätsdrift kräva mjukvarukomplettering. Styrbarheten av reaktiv effekt kan förbättras ytterligare med landbaserad reaktor. Litet vindkraftverk vid Svenska Högarna Ett litet lokalt vindkraftverk vid Svenska Högarna, strax utanför Stockholm, skall förse två familjer med elkraft. Tidigare hade man ett dieselaggregat som försåg familjerna med el. Det gav dels bekymmer med buller och krävde en stor oljeförbrukning, cirka 33 m 3 per år. Ett vindkraftverk skulle minska bullret. Utmaningen gavs till Chalmers i början av 1990-talet. Det gällde alltså att driva ett önät med vindkraft och diesel. Det installerade vindkraftverket har en tvåbladig turbin med stor diameter, en passiv pitch och en märkeffekt på generatorn av cirka 20 kw. Maskinen har variabelt varvtal (fulleffektomriktare). För att kunna styra aktiva effekten installerades tyristoromriktare. Den reaktiva effekten är inte styrbar. Dieselaggregatet måste också anpassas efter vindhastigheten. Små dieselmotorer (< 200 kw) har en ganska hög förbrukning även vid låg belastning. Förbrukningen vid tomgång är stor, eftersom man måste hålla varvtalet. Vind-dieselsystemet har tre driftlägen: < 3 m/s endast diesel 3-6 m/s mixat vind + diesel > 6 m/s endast vind Figuren visar frekvens- och spänningsvariationer från vindturbinen. Mellan och används endast dieselaggregatet. Vindturbinen startas upp kl och systemet körs i mixed mod. Cirka kl 1 körs endast vindkraft-verket. Det blåser tillräckligt för att man skall kunna f (Hz) hålla en stabil frekvens på 50 Hz. Erfarenheterna har visat att vindkraftverket klarar frekvensregleringen bättre än enbart diesel. Exemplet Svenska Högarna visar på vindkraftens potential m.a.p. önätsdrift förutsatt ett korrekt teknikval i vindkraftverk time 2.41 f P from WT P (kw) Starta Malmö 17 maj

23 7 Säkerhetsarbetet Länsstyrelsens perspektiv på områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson från Beredskapssektionen på Länsstyrelsen redogjorde för Länsstyrelsens och kommunernas områdesansvar. Ett antal krishändelser har engagerat Länsstyrelsen under senare år. Bland exemplen finns: Nosaby 10 sept kust till kust pilen från Karlskrona på väg till Malmö kolliderade med en lastbil, 47 skadades, 2 döda. Stormen Gudrun 8 jan Stormen fick återverkningar på många kommuner påverkan på både lokal och regional nivå. Kemira 4 febr 2005 läckade cistern och läckade syra. Aviär influensa 11 april 2006 fågelinfluensan. Hanteringen efter flodvågskatastrofen i Thailand aktiverade områdesansvariga på såväl lokal, regional som nationell nivå. Samverkan och samordningen vid kriser i fredstid är organiserad i tre nivåer, som har ett antal kontaktvägar mellan sig: 1. Centrala nivån. Detta är den nationella nivån, där ytterst regeringen ansvarar, men den innefattar departement och sektorsmyndigheter. 2. Regionala nivån, där 21 länsstyrelser har områdesansvaret. 3. Lokala nivån, där var och en av 290 kommuner har sitt områdesansvar. Krisberedskapmyndigheten (KBM) är den samordnande myndigheten på nationella nivån. Sektorsmyndigheterna kan vara t.ex. Banverket, Vägverket, Svenska Kraftnät och Polisen. Vissa av dem, t.ex. Polisen är representerad på alla tre nivåerna. Bland grundprinciperna för krishanteringssystemet gäller: Likhetsprincipen - organisationen skall vara så lika som möjligt i alla situationer som möjligt fö att undvika onödigt krångel. Närhetsprincipen krisen skall hanteras på lägsta möjliga nivå. Propositionen 2001/02:158 formulerar ansvaret som: Inom ett geografiskt område ska det finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Ett avtal mellan kommuner och staten undertecknades den 17 juni 2004 och som förutsatte en 3-årig uppbyggnad av krishanteringen. Avtalet får laga kraft den 1 september Den nya lagen säger bl.a. att målet är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner skall verka för att olika aktörer samverkar så att planering kan samordnas, att krishanteringsåtgärder vidtagna av olika aktörer samordnas och att information till allmänheten samordnas. Kommuner har en vana att hantera olyckor och kriser. Områdesansvaret blir mindre frekvent övat ju högre man kommer i hierarkin. Därför skall så mycket ansvar som möjligt läggas lokalt. Detta är den bärande tanken med geografiskt områdesansvar. Starta Malmö 17 maj

Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17. Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift

Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17. Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17 Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift Tekniska förutsättningar Produktion och belastning måste överensstämma i området Skydd måste finnas för att ta hand om fel i elnätet Frekvensen

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Seminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken Starta Malmö Seminarium 2006-05-17 Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken 1 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Chef för Beredskapsstaben Svenska Kraftnät

Läs mer

Svenska Kraftnät, Elberedskapsmyndighet för hela elsystemet. Stamnät Regionnät Lokalnät

Svenska Kraftnät, Elberedskapsmyndighet för hela elsystemet. Stamnät Regionnät Lokalnät Svenska Kraftnät, Elberedskapsmyndighet för hela elsystemet. Stamnät Regionnät Lokalnät Åtgärder i 2 förordning om elberedskap Säkra driftledning och verksamhetssamordning Möjliggöra reparationsarbeten

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer Elforsk seminarium 2010-01-21 Ersätta och bygga nya reaktorer Begränsningar och behov från ett elnätsperspektiv Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Svenska Kraftnät 2 Svenska Kraftnäts

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg ISSN 1402-9049 Föreskrifter om ändring i Affärsverket svenska kraftnäts

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Beredskap och säkerhet Thord Eriksson Elberedskapsrådet 2011-03-25 MINNESANTECKNINGAR Sammanträde Elberedskapsrådet Tid: 2011-03-24, kl 1000-1200 Plats: Närvarande: SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Elförsörjningens leveranssäkerhet. Stefan Arnborg Affärsverket svenska kraftnät

Elförsörjningens leveranssäkerhet. Stefan Arnborg Affärsverket svenska kraftnät Elförsörjningens leveranssäkerhet Stefan Arnborg Affärsverket svenska kraftnät Upplägg > Vad är SvK (Stamnätsägare, systemansvarig myndighet för både el och gas, elberedskapsmyndighet, etc (vi har många

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Samhällets elberedskap

Samhällets elberedskap Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Störning FL4 S5-6 den 11/ Storm Simone den 28/ Storm Hilde den 17/

Störning FL4 S5-6 den 11/ Storm Simone den 28/ Storm Hilde den 17/ Störning FL4 S5-6 den 11/10 2013 Storm Simone den 28/10 2013 Storm Hilde den 17/11 2013 Störning FL4 S5-6 + F2 > Kl. 04:58 löser ledningen FL4 S5-6 > Dåligt väder, någon plusgrad, blåst omkring 15 m/s

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet SvK4000, v3.2, 2012-03-09 Beredskap och säkerhet 2014-10-16 FRÅGOR OCH SVAR Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet När ska en anmälan

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans

Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat. li Effektdefinitioner Energibalans översikt Innehåll: Varför reservkraft Olika typer av reservkraft Generatoraggregat Drivkälla för generatoraggregat Tillgänglighet li Effektdefinitioner Energibalans Varför reservkraft Sämre tillgänglighet

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Reglering av ett framtida kraftsystem

Reglering av ett framtida kraftsystem Reglering av ett framtida kraftsystem ett seminarium om utmaningarna med en ökad andel vind- och solkraft och hur de kan hanteras 17 mars 2016, Norra Latin, Stockholm Professor Lennart Söder Effektfrågan

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning

Läs mer

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt KS 10 8 FEBR 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Morén Åsa Datum 2011-12-16 Diarienummer KSN-2011-0483 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservelkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga

Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga 1 (6) Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner Sammanfattning I det uppdrag att redovisa fördjupade analyser och förslag beträffande möjligheterna att förstärka

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Starta Sverige. Innehåll. Projektet Starta Sverige. Strategin för Starta Sverige

Starta Sverige. Innehåll. Projektet Starta Sverige. Strategin för Starta Sverige Starta Sverige Innehåll Projektet Starta Sverige Strategin för Starta Sverige Styrande för projektet är > Koden Emergency and restoration (godkänd men ej beslutad) > Ellagen och systemansvaret > Svk driftinstruktiond026

Läs mer

med ert företag i fokus

med ert företag i fokus Lokalnät Våra kundlöften med ert företag i fokus Vår vision är att ni som är kund hos oss ska vara hundra procent nöjda. Med våra kundlöften sätter vi press på oss själva. Uppfyller vi inte våra löften

Läs mer

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem: MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Ö-drift Malin Jervant 2012-11-29 GRUVÖNS BRUK,Ö-DRIFT DEFINITION Ö-DRIFT Begreppet Ö-drift står för ett driftsförhållande som råder då ett område vid bortfall från ett överliggande

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

med ert företag i fokus

med ert företag i fokus Regionnät Våra kundlöften med ert företag i fokus Vår vision är att ni som är kund hos oss ska vara hundra procent nöjda. Med våra kundlöften sätter vi press på oss själva. Uppfyller vi inte våra löften

Läs mer

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem Carl-Johan Falk Plant Manager Öresundsverket - nu Drifttagning: 7 December 2009 Elkapacitet: 453 MW Fjärrvärmekap.: 270 MW (408 MW) Elverkningsgrad: >58 %

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010 Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara

Läs mer

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Analys av behov

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Analys av behov Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Analys av behov Claes Malcolm 2006-03-20 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2006-03-20 2241300 Författare Claes Malcolm

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar Vindkraft i elnäten 2008-12-04 Arne Bergström Vattenfall Eldistribution AB, Nätplanering Vindkraft i elnäten Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar 2 Vindkraft i elnäten Vindkraftutbyggnaden

Läs mer

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning Erfarenheter från 18 års verksamhet med statsbidrag till kommuner Kortversion av rapport Margareta Byström Lars-Olof Södergren 2007-08-27 1477/2006 Titel:

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Jag jobbar på en industri där vi har stort behov av vatten och kan få miljonbelopp i skador vid stopp några timmar.

Jag jobbar på en industri där vi har stort behov av vatten och kan få miljonbelopp i skador vid stopp några timmar. JFB på Traktordriven reservkraftsgenerator? Postad av Filip S - 03 jan 2015 08:41 Jag jobbar på en industri där vi har stort behov av vatten och kan få miljonbelopp i skador vid stopp några timmar. Så

Läs mer

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning Stamnätet Station Station, forts Stamnätets stationer 135 stationer Övervägande luftisolerade ställverk Nio seriekondensatorstationer Tre HVDC stationer

Läs mer

Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013

Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013 Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013 Caroline Törnqvist Lena Jaakonantti Magnus Andersson Lars Ström Agenda Inledande genomgång bakgrund Syfte

Läs mer

5. Hot och risker. Energiförsörjning i Europa och Sverige. Urban Bergström Energimyndigheten

5. Hot och risker. Energiförsörjning i Europa och Sverige. Urban Bergström Energimyndigheten 5. Hot och risker Energiförsörjning i Europa och Sverige Urban Bergström Energimyndigheten Global energimarknad Global handel. energislag och energibärare i viss utsträckning är utbytbara och transporterbara

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Storskalig anslutning av vindkraftproduktion

Storskalig anslutning av vindkraftproduktion Storskalig anslutning av vindkraftproduktion Vattenfall Eldistribution AB Erika Antonsson, 2010-02-19 Innehåll Utbyggnads- och förfrågningsläget Vattenfall Eldistribution Sverige Vindkraft och elnätsplanering

Läs mer

Elektronisk kommunikation vid

Elektronisk kommunikation vid Elektronisk kommunikation vid störningar i elförsörjningen Nuläge och framtid Därför finns PTS En väl fungerande telekommarknad k Frekvenser och nummer ska fördelas och hanteras effektivt Arbeta för att

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL

SVENSKA KRAFTNÄT 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal 2015-03-04 2014/2441/2 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 1/2015 Närvarande Johan Askerlund Daniel Jonsson Bo Krantz (ordförande) Ove Landberg Cecilia

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005 En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005 PTS lägesrapport om telekommunikationerna - måndag den 7 mars Det sker ett

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att: Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm 10-11 mars 2010 Syfte med seminariet är att: 1. Utveckla förståelsen mellan teleoperatörer, elnätsägare och områdesansvariga

Läs mer