Årsrapport 2013 BB Stockholm

Transkript

1 Årsrapport 2013 BB Stockholm

2 Förord BB Stockholm AB bedriver sedan 2001 förlossningsvård på Danderyds sjukhus. Företaget drivs som ett enskilt bolag samägt av Praktikertjänst AB (51 procent) och Danderyds sjukhus AB (49 procent) under bolagsnamnet Barnbördshuset Stockholm AB. Under år 2013 föddes barn och förlossningar skedde på BB Stockholm vilket utgör cirka 14 procent av länets alla förlossningar. Detta motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med Femtusenåttahundrasju öppenvårdsbesök (5 481) genomfördes. Av dessa besök var 1037 besök hos barnmorska. Antenatalt har 389 (237) patienter vårdats inom slutenvård före förlossning. Bolagets totala omsättning 2013 uppgick till Tkr (2012: Tkr). Nettoresultatet efter skatt var Tkr (2012: Tkr). Nettomarginalen var 7,4 procent (2021: 8,3 procent) av årsomsättningen. Ekonomin har under året påverkats positivt av ökat antal födande kvinnor på BB Stockholm. Syftet med denna årsrapport är att kortfattat redovisa verksamheten vid BB Stockholm AB under Målgrupp är medarbetare inom bolaget, ägare, samarbetspartners, beställare och politiker. April 2014 Ingela Wiklund VD Ann Hjelm Medicinsk chef slutenvård Verksamhetschef BB Tess Langemar HR-ansvarig Britta Wernolf Omvårdnadschef Chefbarnmorska BB Annika Erlander Controller 3 52

3 4 44 Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

4 Innehåll Förord...3 Inledning...9 Förlossningsmottagning och antenatalvård...10 Reportage: BB Stockholm-andan är speciell...12 Föda barn på BB Stockholm...14 Reportage: Varje barn är unikt, precis som varje mamma...12 Patienternas utvärdering av vården på BB Stockholm...26 Patientsäkerhet på BB Stockholm...28 Forskning, utveckling och undervisning...29 Personalen på BB Stockholm...33 Arbetsmiljö...34 Miljömål...35 Reportage: Gynekologi och anestesi ett framgångsrecept för låginkomstländer...12 Ekonomi...38 Viktiga händelser Sammanfattande kommentarer...39 Kvalitetsmål och aktiviteter för hela bolaget Styrkort BB Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

5 Inledning Barnbördshuset Stockholm AB/BB Stockholm är ett delägt dotterbolag till Praktikertjänst AB (51 pro cent), organisationsnummer , med säte i Stockholm. Resterande del (49 procent) ägs av Stockholms läns landsting genom Danderyds sjukhus AB. BB Stockholm AB bedriver sedan 2001 förlossningsvård på Danderyds sjukhus. Företaget drivs som ett enskilt bolag samägt av Praktikertjänst AB (51 procent) och Danderyds sjukhus AB (49 procent) under bolagsnamnet Barnbördshuset Stockholm AB. Under år 2013 föddes barn och förlossningar skedde på BB Stockholm vilket motsvarar cirka 14,1 procent av länets alla förlossningar. En ökning med 3,5 procent jämfört med föregående år (3 972 förlossningar). I öppenvården gjordes besök. Av dessa var 330 besök hos samtalsbarnmorska. Antenatalt har 389 (237) patienter vårdats inom sluten vård före förlossning under Bolagets totala omsättning uppgick under året till Tkr ( Tkr). Miljöarbetet på kliniken baseras på miljöledningssystem som minst motsvarar kraven för certifiering enligt ISO De områden BB Stockholm arbetat med för att säkra och utveckla kvaliteten i vården är: Hög kvalitet i vården Patientsäkerhet Effektivitet Forskning, utveckling och undervisning Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

6 Förlossningsmottagning och antenatalvård På förlossningsmottagningen tas blivande mammor med graviditetskomplikationer och sjukdomar som påverkar graviditeten emot. Mottagningen tar också emot kvinnor för akut poliklinisk kontroll på grund av t.ex. minskade fosterrörelser, misstanke om vattenavgång eller sjukdomssymtom och komplikationer efter hemgång. Den polikliniska verksamheten på BB Stockholm består också av en samtalsmottagning och en barnläkarmottagning. Under året gjordes (10 985) besök på förlossningsmottagningen, varav 330 var kvinnor som kom för samtal hos samtalsbarnmorska. Antalet besök på mottagningen minskade marginellt under 2013 med 109 besök jämfört med Omfattningen av den polikliniska verksamheten redovisas i tabell 1. BB Stockholm bedriver också antenatalvård för kvinnor som på grund av komplicerad graviditet behöver slutenvård. Övrig poliklinisk mottagning BB Stockholms förlossningsmottagning tar emot gravida kvinnor som på grund av sjukdom behöver göra extra kontroller under graviditeten. Det gäller till exempel kvinnor med diabetes eller koagulationsrubbningar. Mottagningen tar också emot gravida med graviditetskomplikationer som blödning, minskade fosterrörelser, misstänkt havandeskapsförgiftning, hepatos, oklara buksmärtor etc. Besöken på denna mottagning handlar också ofta om ställningstagande till förlossningssätt och individuell planering av förlossningen. På förlossningsmottagningen handläggs även vändningsförsök då barnet ligger i sätesändläge. Vid överburenhet kommer gravida till mottagningen för ställningsstagande till igångsättning av förlossningen. Samtalsverksamhet För kvinnor med förlossningsrädsla och/eller behov av individuell vårdplanering inför förlossningen finns möjlighet att komma till barnmorska för samtal. Antalet samtal varierar mellan 1 3 besök. En dag i veckan finns tillgång till rådgivning hos förlossningsläkare med särskild psykosocial inriktning. Även andra av klinikens läkare samt barnmorskor tar emot kvinnor som vill tala om sin förlossningsrädsla. Denna verksamhet har ökat i omfattning under året. Totalt har 330 patienter behandlats på den psykosociala mottagningen av barnmorskor och läkare under året. Tabell 1. Poliklinisk verksamhet från År Återbesöksmottagning Övrig pol mottagning Samtalsmottagning endast barnmorska. Totalt Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

7 BB Stockholm-andan är speciell Reportage från bb stockholm Maria Elmquist kom som nyutexaminerad barnmorska till BB Stockholm för över tio år sedan. Och hon är fortfarande kvar. Stämningen, patient kontakten och den fina teamkänslan är några av hennes drivkrafter. Och kärleken till yrket har bara blivit starkare. Tempot är högt, telefonerna ringer och ingen dag är den andra lik. Det passar Maria Elmquist perfekt. Det här är inget jobb där man tittar på klockan, tvärtom. När dagen är slut är jag det också, men på ett bra sätt. Det är full fart hela tiden och det funkar, tack vare samarbetet och sättet vi jobbar på. På BB Stockholm arbetar alla i team, med barnmorska, läkare och undersköterska. Varje dag börjar med genomgång och morgonrond, då teamet pratar ihop sig och gör sig redo. Det jag verkligen gillar är att vi har alla bitarna kring födandet; antenatalvård, förlossning, BB-vård och eftervårdsmottagningen. Det ger en flexibilitet. Hos oss kan de flesta det mesta. Och det är nödvändigt, eftersom arbetsuppgifterna hela tiden varierar. Det är en intensiv verksamhet som bedrivs och vissa dagar är mer hektiska än andra. Att det ändå fungerar så bra menar Maria beror på stämningen bland kollegorna. Vi har en speciell anda på BB Stockholm, den har funnits här sedan starten. Alla hugger i och vi stöttar varandra. Ingen äger patienten, vi hjälps åt tillsammans. Tack och lov finns ingen gemensam gnällkultur som på vissa andra ställen. Här vill alla väl. V e m ä r M a r i a E l m q v i s t? Antal år i yrket Färdig barnmorska år 2002 Familj Man, fyra barn och en hund På fritiden Jag gillar att springa, gå ut med hunden och vara med familjen. Favoritmusik Med musik är jag all-ätare, jag gillar allt möjligt. Om framtiden Jag har svårt att tänka mig göra något annat, jag känner mig väldigt nöjd som det är. Alla hugger i och vi stöttar varandra. Samarbetet mellan personalgrupperna och ledningens sätt att styra är en stor del av framgången, menar Maria. Vi har en stark ledning som är väldigt bra på att lyssna, se och bekräfta oss som arbetar här. Det finns ingen uttalad hierarki, vi vet våra egna befogenheter och begräsningar, och arbetar tillsammans för att skapa en god upplevelse för den som föder. Som barnmorska är en av hennes utmaningar att lugna blivande föräldrar, få dem att våga släppa kontrollen och lita på att det kommer fungera. Tack vare vårt sätt att arbeta får föräldrarna träffa samma personer både innan, under och efter förlossningen. Det skapar en trygghet för dem och det är även bra för oss. För det här är inget ensamyrke, här är vi ett team. Maria Elmquist, barnmorska Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

8 Föda barn på BB Stockholm BB Stockholms uppdrag är att bedriva oselekterad förlossningsvård för alla. Detta innebära att organisationen är uppbyggd för att hantera förväntat komplicerade förlossningar, induktioner, prematura förlossningar, tvillingar, sätesförlossningar och sjuka gravida kvinnor lika väl som kvinnor med helt normala förlossningar. Verksamheten bedrivs på Danderyds sjukhus på två olika våningsplan. För planerade och akuta kejsarsnitt utnyttjas befintliga operationssalar på kvinnokliniken. Samtliga läkare anställda på BB Stockholm har specialistkompetens. Detta gäller även under jourtid. Barnmorskor och undersköterskor på BB Stockholm är handplockade och anställda med utgångspunkt från BB Stockholms vårdideologi. Baserat på att vi vet att det är viktigt för kvinnor och män att vara delaktiga i den vård som ges. Stöd under förlossning och BB-tid skapar en trygg och säker vård och bidrar till en bra start av föräldraskapet. Kvinnan, hennes partner och deras barn ska vara i centrum i alla sammanhang under vårdtiden hos oss Målet med vård i samband med förlossning är att den skall resultera i en frisk mor och ett friskt barn samt en positiv upplevelse av förlossningen och med så få ingrepp som möjligt i förlossningsförloppet. Under år 2013 föddes barn och förlossningar skedde på BB Stockholm vilket motsvarar cirka 14 procent av länets alla förlossningar. Detta är 139 fler förlossningar än 2012 och verksamheten har successivt vuxit (Figur 1). Genomsnittsåldern hos kvinnor som föder sitt första barn är sedan länge högre i Stockholms län än i övriga delar av landet. Detta avspeglas också på medelåldern hos BB Stockholms patienter med en medelålder på 33 år (r=18 49) år Förlossningskomplikationer, liksom andel helt normala förlossningar följs månad för månad på BB Stockholm. Robson klassifikation, där förlossningsutfall relateras till paritet, spontan förlossningsstart eller inducerade samt bakgrundsfaktorer i övrigt som kan påverka förlossningens utfall, följs (tabell 2). Fördelen med detta Tabell 2. Medicinskt utfall n % är att jämförelser mellan olika kliniker blir mer rättvisande eftersom förutsättningar hos grupper som jämförs med varandra blir lika. Antalet kejsarsnitt i grupperna 3 10 är så få att det är svårt att göra jämförelser mellan några få år. Intressantast att följa är kejsarsnitten i grupp 1 och n % Förlossningar n % Andel normala förlossningar , , Andel förstföderskor , , ,5 Kejsarsnitt , Varav akuta 343 9, , ,5 Varav planerade 283 7, , ,4 VE/Tång 320 8, , ,6 Sätesförlossning 127 3, , ,2 Vaginala 11 8, , ,5 Kejsarsnitt , , ,4 Tvillingar Vaginala 8 27, , ,3 Kejsarsnitt 21 72, , ,6 IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet 8 0,21 5 0,1 15 0,3 Grad III- och IV-bristningar % av alla förlossningar 3,9 3,2 3,2 200 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec % av vaginala förlossningar 4,7 3,8 3, Figur 1. Antal förlossningar på BB Stockholm från 2010 till Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

9 Utvecklingen av andelen kejsarsnitt följs med särskilt stort intresse. De senaste åren har kejsarsnittfrekvensen i Sverige stabilt legat kring 17 procent. Andelen kejsarsnitt på BB Stockholm ökade i samband med att kliniken 2010 började bedriva fullskalig förlossningsvård bland annat med planerade kejsarsnitt. Tabell 3. Patientklassifikation enligt Robson jämförelse 2012 och 2013 Grupp para >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning spontan start n Andel av alla patienter % Sectio n Sectio inom gruppen % 2013 n Andel av alla patienter % Sectio n Sectio inom gruppen % , , , , para >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt ,5 1, ,0 2, , Omföd >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning spontan start ,8 25 1, ,2 27 1,8 4. Omföd >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt , , ,6 1, , Omföd Tidigare kejsarsnitt >37+0 v enkelbörd huvudbjudning A Spontan förlossningsstart B Induktion före start C Kejsarsnitt före start ,4 0,6 2, ,1 40, ,5 0,6 2, ,5 42, para Sätesbjudning 84 2, ,3 87 2,6 7. Omföd Sätesbjudning 32 0, ,4 35 0, ,7 8. Flerbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före spontan start ,3 0,3 0, ,2 9, ,4 0,3 0, ,4 15, Tvär- eller snedläge 9 0, , >37+0 v huvudbjudning Enkelbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före start ,4 0,4 0, ,3 21, ,9 0,5 0, ,1 15, Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

10 Barnläkarmottagningen Alla nyfödda undersöks av barnläkare i anslutning till hemgång. I vissa fall behöver extra uppföljning göras av barnläkare och dessa barn och föräldrar får tid för uppföljning på BB Stockholms barnläkarmottagning. Det kan handla om behov av en andra barnläkarundersökning på grund av tidig hemgång, uppföljning på grund av viktnedgång, bedömning av nyföddhetsgulsot och annat. Återbesöksmottagningen Verksamheten på återbesöksmottagningen ökar år från år. Under 2013 gjordes återbesök på återbesöksmottagningen. Dessa besök omfattar PKUscreening, viktkontroller och amningsrådgivning. Viktnedgång hos nyfödda barn på mer än 10 procent följs varje månad. Av samtliga födda på BB Stockholm under 2013 har 160 barn minskat mer än 10 procent i vikt vid återbesöket. Av dessa blev 13 inlagda på barnklinik. Kejsarsnitt Andelen kejsarsnitt på BB Stockholm ökade från 16 procent 2012 till 18 procent Såväl planerade som akuta kejsarsnitt bidrar till denna ökning, men de planerade kejsarsnitten står för den största ökningen med 8,6 procent medan de akuta kejsarsnitten bidrar med 5,3 procent av ökningen (tabell 2). Om man via s.k. Robsonklassifikation studerar indikationer för kejsarsnitt närmare finner man att det skett en ökning av kejsarsnitt i grupp 1 (friska förstföderskor med spontan start från graviditetsvecka 37). Andelen vaginala sätesförlossningar har ökat något från 12,1 till 13 procent. Andelen kejsarsnitt på grund av sätesändläge var 2013, 86,4 procent (Tabell 3). Induktioner Vissa förlossningar startas med igångsättning (induktion) på grund av medicinska skäl och någon enstaka gång på grund av humanitära skäl. Överburen graviditet (42 fullgångna graviditetsveckor eller mer) och vattenavgång utan värkar är den vanligaste anledningen till att man kan behöva sätta igång en förlossning. Om den gravida kvinnan är överburen finns det risk både för att barnet blir för stort, vilket kan göra själva förlossningen mer komplicerad, och för att moderkakan fungerar sämre. Det senare kan leda både till att barnet får för lite näring och till försämrad syretillförsel till barnets blod. Andra orsaker till att förlossningen kan behöva sättas igång är havandeskapsförgiftning och diabetes. Vid båda dessa tillstånd finns det risk att fostrets hälsa kan påverkas negativt om graviditeten tillåts fortsätta. Flerbördsgraviditet eller oklar blödning under graviditeten kan också vara orsaker till induktion. För fostrets del är den vanligaste orsaken till att man vill sätta igång förlossningen att tillväxten har saktat av. Man kan se det genom att beräkna fostrets vikt med ultraljud. Om fostret växer sämre beror det oftast på att moderkakan fungerar sämre. Moderkakans funktion kan bedömas genom blodflödesmätning av navelsträngen och genom att undersöka blodcirkulationen i fostret med hjälp av ultraljud. I nationell statistik kan man se att andelen induktioner successivt ökat sedan En orsak till ökningen är att förlossningskliniker numera oftare sätter igång förlossningar redan innan 42 fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Nationella data från Socialstyrelsen visar att 16 procent av alla fullgångna gravida inducerade år Andelen förlossningar som startades med induktion på BB Stockholm under 2013 var 515 och utgjordes av 12,5 procent av alla förlossningar och är med andra ord lägre än genomsnittet i landet. IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet Tolv barn föddes under året med Apgar mindre än 3 och 22 barn med Apgar 4 7 vid fem minuters ålder. Fyra barn dog neonatalt (tre ett par timmar efter förlossningen och en efter tre dygn). Ett av dessa barn avled på grund av en lunghypoplasi, ett barn på grund av infektion och två barn kejsarsnittades akut vid ankomst till avdelningen och avled på grund av asfyxi. Elva kvinnor med intrauterint döda barn vårdades under året på förlossningsavdelningen (IUFD). Perinatal audit genomförs regelbundet med platsansvarig barnläkare, medicinskt ansvarig obstetriker och omvårdnadschef BB Stockholm deltar vid dessa möten. En genomgång och jämförelse av det neonatala utfallet avseende samt planeras Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

11 Perineotomi/Klipp i mellangården Förekomst av perineotomi (klipp i mellangården) är fortfarande ett av de vanligaste operativa ingreppen under förlossning i världen. På senare år har detta ingrepp minskat i omfattning bland annat på grund av att flera studier visat på nackdelar, bland annat med sårläkning och smärta i efterförloppet. Detta ingrepp förekommer oftare vid förlossning med sugklocka och tång än vid vanlig förlossning. BB Stockholm har en uttalad målsättning enligt styrkortet att begränsa omfattningen av perineotomi under förlossning. Perineotomi frekvens på BB Stockholm var under året 2,1 procent av alla vaginala förlossningar. Tabell 4. Smärtlindring vid förlossningar på BB Stockholm n % % % % EDA / Spinal , , ,6 Förstföderskor , , , ,2 PDB 212 6, , , ,84 Lustgas , , , ,87 Akupunktur , , , ,27 Sterila kvaddlar 237 7, , , ,42 Ingen smärtlindring 280 8, , , Skador i ändtarmsmuskeln Skador i bäckenbotten i samband med förlossning indelas i fyra grader. I:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården (området mellan slidan och ändtarmsöppningen) men inte i underliggande vävnad. II:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning samt i hud och muskler i mellangården. III:e graden är en bristning i muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel. IV:e graden är en bristning in i ändtarmens slutmuskel och slemhinna, s.k. totalruptur. Bristningar av grad I och II är vanligt förekommande. De läker oftast snabbt och orsakar sällan långsiktiga problem. Skador på ändtarmsslutmuskeln, bristning grad III och IV, ökar risken för anal och urininkontinens, samt smärtor i underlivet. Faktorer som ökar risken för bristningar i ändtarmens slutmuskel är instrumentella förlossningar och om barnet är stort. Perinealsskydd är en metod att med händerna skydda bäckenbotten och därmed förhindra att barnets huvud föds fram för snabbt. Härigenom kan man i viss utsträckning minska skadorna på bäckenbotten. Andelen kvinnor med III:e eller IV:e gradens bristning ökade under 1990-talet och var som högst år Inom förlossningsvården har ökningen uppmärksammats och förebyggande åtgärder har vidtagits på många sjukhus. Efter 2004 minskade andelen grad III- och IV- bristningar igen och var bland förstföderskor år 2011 på samma nivå som 2010 och även 2008, vilket tyder på att 2009 var ett avvikande år. Inom SLL har barnmorskor och förlossningsläkare tillsammans tagit fram ett vårdprogram med syfte att medvetandegöra problemställningen kring sfinkterskador, dess riskfakto- rer och uppkomstmekanism, samt hur man med förebyggande åtgärd minskar risken för bristning. Nationellt har yrkesorganisationerna för barnmorskor och gynekologer i Sverige startat ett arbete för att få fram nationella riklinjer för hur dessa skador kan förebyggas, diagnostiseras och behandlas. Detta arbete beräknas vara klart sommaren BB Stockholm arbetar aktivt både med att förebygga att denna skada inträffar samt med att diagnostisera skada som uppstått. Under 2013 var andelen sfinkterrupturer oförändrat jämfört med 2012 på 3,2 procent av alla förlossningar och 3,9 av de vaginala. En läkare och två barnmorskor från BB Stockholm deltar i ett arbete med ett nationellt register för regis trering och handläggning av sfinkterskador. Detta kommer bli en del av det stora obstetriska kvalitetsregister som just nu byggs upp av Svensk Förening för Obstetrik och Barnmorskeförbundet. Syftet är att få gemensamma nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av dessa skador. Blödningskomplikation Under efterbördsskedet, dvs. tiden mellan barnets födelse och framfödandet av moderkakan, skall moderkakan lossas från livmoderväggen vars blodkärl skall dra ihop sig så att blödningen från livmodern avstannar. På BB Stockholm handläggs efterbördsske det på så sätt att 8,3 µg Syntocinon rutinmässigt ges intravenöst eller intramuskulärt till alla kvinnor så snart barnet har framfötts för att förhindra större blödning postpartum, kombinerat med andra åtgärder vid ökad blödningsrisk. Normal blödning i samband med förlossning anses vara <1000 ml. Blödningskomplikation vid förlossning är ett utfallsmått som följs regelbundet. Under 2013 drabbades 9 procent av patienterna av denna komplikation vid vaginal förlossning. Detta betyder att incidensen av denna blödningskomplikation ligger relativt stabilt mellan åren. Smärtlindring under förlossningen De vanligaste farmakologiska smärtlindringsmetoderna i förlossningsvården i dag är lustgas och epiduralblockad (ryggbedövning). Förekomst av epiduralblockad bland förstföderskor vid vaginalförlossning varierar mellan landstingen. Skillnader mellan olika landsting kan avspegla skillnader i inställningar och vårdtradition inom mödra- och förlossningsvård och variationer i tillgång på narkosläkare. Lägst andel blockader lades i Skåne med 31,7 procent och den högsta andelen hade Stockholm med 57 procent (socialstyrelsens statistikdatabas 2010). På BB Stockholm ligger användandet av epiduralbedövning hos förstföderskor som genomsnittet i riket, på 50,2 procent jämfört med riksgenomsnittet på 50 procent. Lägre än genomsnittet inom SLL där 60 procent av alla förstföderskor får EDA vid sin förlossning. Sammantaget läggs EDA/ Spinal bedövning vid 49,6 procent av alla förlossningar på BB Stockholm. En trend där de alternativa smärtlindringsmetoderna som TENS (Tabell 4) Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

12 Alternativa smärtlindringsformer Akupunktur, sterila kvaddlar och TENS är metoder som alla har det gemensamt att de stimulerar frisättningen av endorfiner, kroppens eget morfin som har avslappande och smärtlindrande effekt och dessutom ökar blodcirkulationen. Dessa metoder kan användas under hela förlossningen men anses ha bäst effekt under öppningsskedet. Akupunktur: Akupunktur härstammar från traditionell kinesisk medicin och innebär att tunna nålar placeras genom huden på särskilda punkter, så kallade akupunkturpunkter, dels över områden där det gör ont, dels i huvud, armar och ben. Akupunktur blev en vanlig smärtlindringsmetod inom svensk förlossningsvård på 1990-talet men användningen har sedan minskat. Detta kan bero på att den smärtlindrande effekten är begränsad och att det saknas tillförlitlig evidens för metodens smärtlindrande effekt vid förlossning. Akupunktur introducerades i Sverige under talet då barnmorskor utbildades i metoden. År 1996 fick nästan 25 procent av förstföderskorna i landet akupunktur i samband med vaginal förlossning och motsvarande andel bland omföderskor var 15 procent. Under 2013 användes akupunktur vid 10,27 procent av förlossningarna på BB Stockholm men endast vid 6 procent av alla vaginala förlossningar i landet. Bad Många upplever att ett varmt bad lindrar smärtan, att oron minskar och man slappnar av. Varmt vatten har inga negativa effekter för barnet så länge man badar i normal badtemperatur. Kvaddlar (injektion av sterilt vatten i huden): Kvaddlarna ges genom att man injicerar en liten mängd sterilt vatten under huden runt det område där smärtan är som starkast, det kan vara i ländryggen eller nedre delen av magen. Själva sticket, bränner till som ett getingstick och sitter i sekunder. Vissa kvinnor upplever att smärtan försvinner helt från det området där kvaddlarna har getts. Effekten sitter i en till två timmar och metoden kan upprepas flera gånger. TENS (transkutan elektrisk nervstimulering): Vid TENS-behandling stimuleras hudnära nerver med en svag elektrisk ström. Elektroder fästs på huden över den kroppsdel som smärtar eller över de nerver som försörjer smärtområdet. Elektroderna kopplas via kablar till en batteridriven, bärbar stimulator. Smärtlindringen uppkommer under stimuleringen och kvarstår ibland en stund efter avslutad stimulering. Kvinnan kan röra sig fritt under behandlingen och reglerar apparaten själv. Den här typen av smärtlindring är utmärkt att använda hemma innan värkarbetet blivit alltför intensivt. För att få så god effekt av TENS som möjligt krävs att kvinnan tränat på apparaten hemma i god tid innan förlossningsarbetet startat. Användandet av akupunktur, bad och kvaddlar har dock minskat under de senaste åren både nationellt och på BB Stockholm (tabell 4). Det finns dock regionala skillnader vilket påverkar resurser och efterfrågan Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

13 Varje barn är unikt, precis som varje mamma Katty Wiklund, undersköterska Reportage från bb stockholm Katty Wiklund är nyanställd undersköterska med lång erfarenhet från förlossningsarbete. På BB Stockholm arbetar hon främst med eftervård och trivs som fisken i vattnet. Jag har tidigare arbetat på en förlossningsavdelning några år. Här på BB Stockholm får jag chansen att vara med under hela resan och även jobba med eftervården, vilket är väldigt roligt. Alla på BB Stockholm samarbetar i team. Patienterna får träffa samma personer under hela sin vistelse, vilket Katty tycker är väldigt positivt. Blivande mammor får så många, nya intryck när de kommer in till förlossning, de kan ha ont och känna sig oroliga. Därför är det viktigt att vi bygger självförtroende, lyssnar och förstår varandra. Kontinuiteten med personal man känner igen, från förlossning till eftervård, är en stor trygghet för föräldrarna och även bra för oss personal. När förlossningen är över och barnet är fött, följer en tid av eftervård. Den ser olika ut för alla, och hur lång eller kort den blir beror helt på hur allt har gått. Ibland fungerar exempelvis amningen bra, andra gånger är det lite svårare. Varje barn är unikt, precis som varje mamma. Alla kan inte amma direkt, det är inte bara att lära sig. Eftersom var och en är speciell måste man ha tålamod och utgå från just den personen. Det får ta tid, och den tiden har vi här. För de föräldrar som vill, har vi även en kurs där föräldrarna får lära sig hur de ska ta hand om barnet, bada, byta blöja, sköta om det, och det är uppskattat. Vissa föräldrar blir kvar hos oss i någon dag, andra upp till en vecka, om det behövs. Vi ser till att ta hand om hela familjen, mamma, partner och barn. Att Katty själv trivs på BB Stockholm råder det ingen tvekan om. Jag var lite spänd i början men alla har varit så glada och trevliga och verkligen fått mig att känna mig välkommen. De uppskattar min erfarenhet och själv får jag chansen att utvecklas och lära mig nya saker hela tiden, vilket jag gillar. På BB Stockholm arbetar Katty i team med barnmorska och läkare. Som undersköterska är det Katty som gör kontroller och tar hand om omvårdnaden av barnet och föräldern, medan barnmorskan sköter det medicinska. Samarbetet fungerar väl, tycker hon. Trots att vi har mycket att göra klarar vi av det tillsammans. Stämningen är positiv och chefen är med oss. Vi jobbar inte åt någon, vi är en grupp människor som samarbetar. Det finns en stor respekt här och jag är tacksam över att få vara med och utveckla BB Stockholm. Det är roligt att komma till jobbet, varje dag! V e m ä r K a t t y W i k l u n d? Antal år i yrket Tre år Familj Sonen Lukas 9 år På fritiden Tränar, umgås med kompisar, älskar att resa. Varje land har sitt, jag vill åka runt och se nya ställen. Nästa tripp blir till Sydamerika. Favoritmusik Jag älskar salsa, både att lyssna på och att dansa! Om framtiden Jag vill fortsätta inom yrket och tänker utbilda mig till barnmorska. Jag gillar människor och vill hjälpa till, det är en fin del inom vården jag arbetar inom. Jag längtar till jobbet Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

14 Patienternas utvärdering av vården på BB Stockholm För att studera patienttillfredsställelse slutenvård anlitas Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator). Syftet med patientundersökningen är att lyfta fram patienters behov, erfarenheter av och synpunkter på vården och att ge ett underlag för ett aktivt förbättringsarbete samt för öppna jämförelser mellan länets kliniker. Frågeformuläret som används är utvecklat i syfte att reflektera den patientupplevda kvaliteten i vård och behandling. Totalt tillfrågades 200 av BB Stockholms patienter och 125 svarsformulär returnerades, vilket innebär en svarsfrekvens på 62,5 procent. Ingen skevhet fanns i bortfallet. Metoden var ett randomiserat/systematiska urval med detaljerade självinstruerande formulär. Formulären besvaras i hemmet med möjlighet till webbsvar. Studien genomfördes på kvinnor som fött barn under november Sex dimensioner av vården utvärderades. Dessa var, patientens värdering av vården, delaktighet, trygg och säker vård, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. En stor andel av de områden som utvärderades var mycket positiva framförallt de dimensioner som beskriver delaktighet, bemötande samt trygg och säker vård. De tre värden som skattades högst på BB Stockholm var: Bemötandet av barnmorskorna. Informationen som gavs av barnmorskorna. Bemötandet av närstående. De områden vilka befanns vara förbättringsområden var: information om barnets skötsel, hjälp att passa barnet under vårdtiden vid toalettbesök och dusch samt tid med barnmorskan innan hemgång för diskussion om barnets skötsel och den första tiden tillsammans med ett nyfött barn. Nittiotvå procent av patienterna bedömde vården som mycket bra eller bra, sju procent som bra och en procent som någorlunda. Nittiosex procent av de tillfrågade ansåg att det bemötande de fick i anslutning till ankomst till kliniken vara utmärkt, mycket bra eller bra. Nittiosex procent upplevde telefonkontakten med personalen som utmärkt, mycket bra eller bra. Elva procent ansåg att de inte fick tillräcklig information i samband med den läkarundersökning som gjordes på deras nyfödda barn vid hemgång. Nittiosex procent uppger att de skulle rekommendera andra att föda på BB Stockholm Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

15 Patientsäkerhet på BB Stockholm Forskning, utveckling och undervisning Avvikelsehantering Att ta tillvara på de avvikelser som sker i organisationen och bedriva ett systematiskt förbättringsarbete är en naturlig del i arbetet med ständiga förbättringar som i förlängningen syftar till att öka konkurrenskraft och lönsamhet. Processflödet i Flexite innehåller aktiviteter för registrering, analys, åtgärd och uppföljning för fullständig kontroll över verksamhetens avvikelser. Rapportering sker via enkelt utformade webbformulär och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras vi e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Alla BB Stockholms enheter använder sig av Flexite för avvikelserapportering. Alla avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplattsträffar. Inom slutenvården registrerades totalt 59 avvikelser, 19 av dessa var tillbud och 24 fall betraktades som negativ händelse. Avvikelserna omfattar många olika områden från brister i dokumentation till brister i läkemedelshantering. Från andra mottagningar och vårdgivare har BB Stockholm mottagit fyra negativa händelser, en från operationsavdelningen, två från neonatalavdelningen och en från anestesiavdelningen. Lex Maria Under året rapporterades tre ärenden enligt Lex Maria till Socialstyrelsen omfattande vårdhändelser, tre anmälningar mottogs från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Händelseanalys Tio patientfall på förlossningsavdelningen har under året lett till att verksamhetschefen initierat händelseanalys. I tre av ärendena kombinerades denna analys med en Lex Maria-anmälan. Säkerhet i samverkan med yrkesorganisationerna och Patientförsäkringen BB Stockholm har under 2013 fortsatt aktivt deltagit i de professionella yrkesorganisationernas patientsäkerhetsarbete vilket sker i samarbete mellan Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och Svenska Barnläkarföreningens neonatalsektion. Projektet stöds av Patient försäkringen som för sju år sedan initierade ett flerårigt vetenskapligt arbete som till en början syftade till att ge kunskap för att kunna minska förlossningsskador på barn, i första hand CP-skador pga. undvikbar syrebrist i samband med förlossningen. Från och med 2013 fokuserar projektet också på bäckenbottenskador hos kvinnor i samband med förlossning. Ansvariga för arbetet är endast de professionella organisationerna. Arbetet genomförs av arbetsgrupper med vardera 4 6 medlemmar utsedda av SBF, SFOG och SNS. Inom detta projekt har också ett webb-baserat utbildningsprogram med ett avslutande kunskapstest i CTG-tolkning tagits fram. Målsättningen är att alla barnmorskorna och läkare som arbetar med förlossningsvård ska ha genomgått ett godkänt kunskapstest. Samtliga barnmorskor och läkare på BB Stockholm har också genomgått ett godkänt kunskapstest. Nytt för 2014 är ett webb-baserat undervisningsprogram i Neonatal HLR som ska användas för fortbildning av förlossningspersonal. Detta ska introduceras för alla medarbetare på BB Stockholm under hösten En viktig framgångsfaktor för BB Stockholms verksamhet är att vården bedrivs enligt evidensbaserade principer. För att möjliggöra detta har BB Stockholm valt att på olika sätt uppmuntra anställda att ta del av den forskning som bedrivs, nationellt och internationellt inom verksamhetsområdet. En annan viktig faktor när det gäller utveckling är att också vara en aktör som deltar i undervisning av blivande barnmorskor och läkare. Att bedriva både kvalitetssäkringsprojekt och forskning är ytterligare en strategi för att möjliggöra att vården som bedrivs är av hög kvalitet. Tre barnmorskor anställda inom BB Stockholm var under 2013 registrerade som doktorander, alla tre vid Karolinska Institutet. En av doktoranderna, Anna- Karin Klint Carlander, planerade sin disputation som genomfördes i februari Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

16 Sju anställda på BB Stockholm har under 2012 publicerat tolv vetenskapliga rapporter: Impact of clinical factors and personality among first-time mothers on having a second child Carlander-Klint A-K, Edman G, Andolf E, Wiklund I. Acta Obstet Gynecol Scand Nov 22. Burn out in Swedish Midwives Hildingsson I, Westlund K, Wiklund I. Sexual and Reproductive Healthcare Sex Reprod Healthc Oct;4(3):87-91 Is home based pelvic floor muscle training effective in treatment of urinary incontinence after birth in primiparous women? A randomized controlled trial Pelvic floor muscle training in urinary incontinence. Ahlund S, Nordgren B, Wilander EL, Wiklund I, Fridén C. Acta Obstet Gynecol Scand Aug;92(8): Home care after early discharge: Impact on healthy mothers and newborns. Askelsdottir B, Jonge WL, Edman G, Wiklund I. Midwifery Feb 20. The impact of computerassisted programme on the ability to interpret cardiotochography. A before and after study. Sexual & Reproductive Healthcare 2013 Jan;92(1): Milde-Luthander L, Högberg U, Nyström ME, Pettersson H, Wiklund I, Grunewald C. Acta Obstet Gynecol Scand Jan;92(1): Birth experience in women with low, intermediate or high levels of fear: findings from the first baby study. Elvander C, Cnattingius S, Kjerulff KH. Birth Dec;40(4): Reason for the increasing use of vacuum extraction in Sweden: a population-based study. Elvander C, Ekéus C, Gemzell-Danielsson K, Cnattingius S. Acta Obstet Gynecol Scand Oct;92(10): Cognitive function in association with sex hormones in postmenopausal women. Kocoska-Maras L, Rådestad AF, Carlström K, Bäckström T, von Schoultz B, Hirschberg AL. Gynecol Endocrinol Jan;29(1): Epub 2012 Sep 11. Caesarean section and risk for endometriosis: a prospective cohort study of Swedish registries. Andolf E, Thorsell M, Källén K. BJOG Aug;120(9): Evaluation of stationary colposcope and the Gynocular, by the Swede score systematic colposcopic system in VIA positive women: a crossover randomized trial. Nessa A, Wistrand C, Begum SA, Thuresson M, Shemer I, Thorsell M, Shemer EA. Int J Gynecol Cancer Feb;24(2): Agreement of colposcope and gynocular in assessment of cervical lesions by swede score: a randomized, crossover pilot trial. Ngonzi J, Bajunirwe F, Wistrand C, Mayanja R, Altman D, Thorsell M, Wikström Shemer EA. J Low Genit Tract Dis Oct;17(4): Risks of emergency cesarean section and fetal asphyxia after induction of labor in intrahepatic cholestasis of pregnancy: a hospital-based retrospective cohort study. Wikström Shemer EA, Thorsell M, Marschall HU, Kaijser M. Sex Reprod Healthc Mar;4(1): Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

17 Läroböcker I början av 2014 utkom en lärobok omfattande Barnmorskans handläggning vid normal förlossning. Forskning och erfarenhet. En av författarna till denna är en medarbetare på BB Stockholm Pågående forskningsprojekt Från 2011 och framåt har en uppföljning av hälsa och livskvalitet studerats i en kohort bestående av kvinnor som mellan 2003 och 2006 fött barn med planerat kejsarsnitt. Data från denna uppföljning presenterades i en avhandling i februari 2014 (doktorandprojekt). En studie med syfte att i ett historiskt perspektiv beskriva hur barnmorskor och läkare födda 1974, 1954 och 1934 upplevt sitt barnafödande och parallellt med detta också studera deras attityder till förlossningsvården pågår. (Doktorand projekt). En deskriptiv studie där skilda generationers inställning till sitt barnafödande undersöks har planerat under 2012 startade under En undersökning av sjuklighet hos kvinnor som förlösts med planerat kejsarsnitt utan att medicinsk indikation föreligger (diagnos 0828) planeras. Data kommer att inhämtas via Medicinskt Födelse Register (MFR) och kopplas samman med slutenvårdsregister. Frågeställningen är om sjukligheten hos kvinnor som genomgått kejsarsnitt utan medicinsk indikation är större än hos dessa jämfört med andra kvinnor (doktorandprojekt). För att finansiera de studier som bedrivs inom BB Stockholm söks medel från Vetenskapsrådet, FoU medel från Praktikertjänst och ALF medel samt medel från andra privata fonder. Utbildning av medarbetare Utbildning av anställd personal kan indelas i tre områden; utbildning som ges till alla anställda, utbildning riktat till särskilda yrkesgrupper samt individuell utbildning. Dessutom ges utbildning i form av deltagande på externa konferenser. Utbildningsdagar genomfördes regelbundet under året, riktat till all personal. Syftet med dessa utbildningstillfällen är att öka kunskap inom specifika områden samt att utveckla teamkänslan hos personalen. Av denna anledning blandas olika yrkeskategorier samt dag- och nattpersonal i utbildningsgrupperna. Vid de utbildningsdagar som ges kommer personalen på BB in hela dagar var 6:e vecka för utbildning och falldragning. Exempel på teman under året: Utbildning för all personal ALSO-träning där all personal får tillfälle att praktiskt träna handläggning av sätesändlägen, instrumentell förlossning och skulderdystoci med all personal. Skills och Sim baby HLR på vuxna Antenatalvård BB Stockholms vårdorganisation Riktad utbildning till vissa yrkesgrupper: Samtliga barnmorskor på förlossningsavdelningen har genomgått CTG utbildning och en majoritet av de anställda barnmorskorna som arbetar med förlossningsvård har genomfört ett godkänt kunskapstest. Nio av tio läkare har avlagt godkänt kunskapsprov i CTG-tolkning. En mycket stor andel av barnmorskor och läkare på BB Stockholm har deltagit i yrkesorganisationernas egna årliga konferenser samt också på perinataldagarna som ordnas varje år för barnläkare, barnmorskor och förlossningsläkare. Klinisk undervisning av blivande barnmorskor och läkare BB Stockholm har liksom tidigare år bedrivit klinisk undervisning av blivande barnmorskor och läkare. I huvudsak kommer dessa studenter från Karolinska Institutet. Under året har ett 30-tal studenter från Karolinska Institutet genomfört kliniska studier inom öppen och slutenvård på BB Stockholm. Läkarstudenterna erbjuds att genomföra delar av sin kliniska undervisning på BB. Personal från BB Stockholm deltar också som föreläsare vid Barnmorskeutbildningen på Karolinska Institutet Personalen på BB Stockholm Verksamheten på BB Stockholm bedrivs dygnet runt. På kliniken arbetar 59 barnmorskor, 45 undersköterskor och 10 läkare fördelat på 48,24 barnmorsketjänst samt 36,6 underskötersketjänster och 8 läkartjänster. Till detta tillkommer cirka 50 timanställda barnmorskor och undersköterskor. Cirka 15 specialistkompetenta obstetriker ingår i jourlinje. BB Stockholm har egna anlitade barnläkare som i huvudsak genomför barnläkarundersökningar av nyfödda barn i samband med hemgång. Akuta barnläkarinsatser sker genom ett avtal med Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB). Förlossningsvård kan inte bedrivas utan legitimerade barnmorskor, obstetriker och barnläkare men inte heller utan annan vårdpersonal, administrativ personal, kök och städpersonal. Vårdens främsta resurs är de anställda med sin specifika yrkeskunskap. Ledningen diskuterar regelbundet bemanningsbehov relaterat till patientvolym och en bedömning av hur vårdbehovet (förlossningstalen) kommer att påverka patientvolymen på kliniken. Legitimationskontroll av Hälso- och sjukvårdspersonal görs vid alla nyanställningar. Under hösten 2013 meddelade en stor andel av BB Stockholms medarbetare att de sökt och fått arbete på BB Sophia som öppnade i mars Alla som nyanställts har genomgått ett introduktionsprogram omfattande 3 7 dagar där teknisk utrustning, journaldatasystem, rutiner vid omedelbara och akuta kejsarsnitt, larm, och annan kunskap som krävs för arbete inom tjänsten. Samtliga medarbetare erbjuds årligen ett utvecklingssamtal med sin närmaste chef. Ledningen Ledningsgruppen fick en delvis ny sammansättning i oktober 2013 då VD och Chefbarnmorska lämnade BB Stockholm för annat arbete. Från den första oktober kom den nya ledningsgruppen att bestå av tf VD, ny chefbarnmorska, HR-ansvarig och verksamhetschef tillika medicinskt ansvarig läkare. Från 1/ ingår också en controller i ledningsgruppen. Arbetet under senhösten 2013 och januari 2014 har i huvudsak fokuserats på att ersätta de medarbetare som i februari 2014 gick till en annan vårdgivare. Den strategiska ledningsgruppen: Britta Wernolf, Ingela Wiklund, Tess Langemar och Ann Hjelm Medarbetarnas inflytande i vården Genomgripande medarbetarundersökningar görs vartannat år och ska genomföras under hösten Utveckling av organisation och arbetsmodeller för de olika verksamhetsområdena, mottagning, förlossning och eftervård är i viss mån delegerat till en specifik grupp medarbetare. Varje medarbetare inbjuds till fyra interna utbildningsdagar per år. Målsättningen med dessa utbildningsdagar är både att ge medarbetarna möjlighet att diskutera och initiera organisationsförändringar men också till ren kunskapsinhämtning. Sjukfrånvaro Total korttidssjukfrånvaro inom BB Stockholm (<14 dagar) var 2013 totalt 1,9 (1,8) procent och den totala långtidssjukfrånvaron ( dagar) var 1,9 (1,9) procent. Detta motsvarar en total sjukfrånvaro på 3,8 (3,7) procent. Detta innebär att den totala sjukfrånvaron minskat sedan föregående år, från 4,8 procent 2011 till 3,7 procent Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m

18 Arbetsmiljö Miljömål Arbetsbelastningen inom förlossningsvården i Stockholm fortsatte under 2013 att öka och nytt rekord på BB Stockholm i antal födda noterades med förlossningar. Detta kräver flexibilitet och förmåga att ställa om verksamheten under vissa dagar eller perioder. Under våren 2013 utökas bemanningen tillfälligt med barnmorskor som redan i februari börjar sin introduktion för att kunna arbeta som semestervikarier under sommaren. Detta tillskott av personal är också nödvändigt för att kunna möta den patienttillströmning som ofta kommer under våren. Generellt är den psykiska och ibland också den fysiska arbetsmiljön inom vården tung och kan skapa problem hos de anställda. Det finns ett samband mellan dålig fysisk miljö och symtom på bristande hälsa, ångest och depression, högt blodtryck och sömnlöshet. En lugn vårdmiljö gagnar både patienter och personal. Till detta kommer hjälpmedel för ergonomiskt riktiga arbetsställningar oavsett om arbetet är fysiskt tungt eller stillasittande. Under året har framförallt barnmorskornas arbetssituation på förlossningsklinikerna i Stockholms län uppmärksammats och man har konstaterat att många barnmorskor inom sluten vård arbetar deltid. På BB Stockholm arbetar 75 procent av alla anställda barnmorskor deltid motsvarande en arbetstid mellan procent av heltid. Medelåldern hos BB Stockholms barnmorskor var 44 år med en spridning från år. Att vara delaktig i och kunna påverka sin arbetssituation på olika sätt påverkar också positivt upplevelsen av arbetet. Att ta till vara medarbetarnas kompetens och vilja att aktivt delta i företagets utveckling är en positiv framgångsfaktor för BB Stockholm. Ett viktigt redskap som bidrar till en god hälsa är fysisk aktivitet. Av denna anledning får alla anställda genom företaget ersättning för träningskostnader upp till kr/år. Medarbetarsamtal erbjuds alla anställda en gång per år. Dessa samtal hålls av chefbarnmorskor inom företaget, verksamhetschef samt för ledningsgruppen av VD. Infrastruktur BB Stockholm har under ett par år haft en ökad patientvolym och på grund av begränsade möjligheter att utöka lokalytan har detta ställt stora krav på logistik och utnyttjande av vårdrum. Patientvolymerna beräknas minska med 500 förlossningar/år under 2014 vilket innebär att belastningen och infrastrukturella problem förväntas minska. Lokaler BB Stockholm startade för 12 år sedan och lokalerna har successivt underhållits men vissa lokaler bedöms nu vara i behov av en mer genomgående upprustning. En arbetsgrupp med medarbetare har genomfört en inventering av upprustningsbehovet. BB Stockholm strävar efter att minimera miljöriskerna verksamheten kan orsaka. Lustgasdestruering mäts på årlig basis. En av de vanligaste läkemedel som används i förlossningsvården är lustgas (N2O). Lustgas är, i likhet med andra läkemedel, förknippat med vissa biverkningar. Lustgasen är också en växthusgas som påverkar vårt klimat. Endast 1 procent av Sveriges totala lustgasutsläpp kommer från sjukvården och med dagens reningsteknik kommer denna form av utsläpp att minska drastiskt. Lustgas används som smärtstillande medel. Genom inandning går lustgasen in i kroppen och den smärtstillande effekten uppnås. När lustgasen andas ut klingar effekten av direkt. Lustgasen förbrukas ej i kroppen och andas därför ut som lustgas. Det är vid patientens utandning som vårdpersonal kan komma i kontakt med lustgasen. Arbetsmiljöverkat har satt upp riktlinjer, sk. hygieniska gränsvärden, för hur mycket lustgas vårdpersonal får exponeras för. Om dessa riktlinjer följs anses lustgasen dock inte skadlig. Idag visar de flesta mätningar att vårdpersonalens exponering ligger klart under de hygieniska gränsvärdena. Det är relativt enkelt att minska koncentrationen av lustgas i den omgivande luften. Att se över ventilation, minska läckage, använda dubbelmasker, informera patienter och personal samt se till att förlossningssalarna möbleras så att personalen arbetar nära friskluftsuttagen är åtgärder som kan medverka till att riktlinjerna för de hygieniska gränsvärdena uppnås. Danderyds sjukhus (inklusive BB Stockholm) har åtgärdat brister i centralgassystemet. Lustgasutsläppet uppmättes 2013 till 283 g/ förlossning vilket är under det riktvärde på 340 g/ förlossning där straffavgift tas ut. BB Stockholm strävar efter att alltid följa lagar, förordningar och myndigheters miljövillkor. Vi strävar efter att utveckla och förbättra verksamhetens miljöresultat. Regelbundet diskuteras miljöarbetet med medarbetarna om som också deltar i diskussion om förbättrings idéer. BB Stockholm strävar efter att hushålla med resurser och minimera avfall samt förhindra föroreningar i miljön. Vid inköp av produkter och tjänster strävas efter största möjliga miljöhänsyn. BB Stockholm strävar efter att begränsa användningen av kemikalier och miljöfarliga ämnen samt att begränsa användningen av miljöstörande läkemedel Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m Å r s r a p p o r t B B S t o c k h o l m