Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken"

Transkript

1 Rapport Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken

2 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (24) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG FÖR ATT ÖKA KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET 3 2. BAKGRUND 6 3. SYFTET MED UTREDNINGEN 7 4. HUR HAR ARBETET GENOMFÖRTS? Avgränsningar 7 5. TILL VILKET ÅR SKA FÖRDUBBLINGSMÅLET UPPNÅS? 8 6. ÅTGÄRDSPLAN FÖR ÖKAT RESANDE MED KOLLEKTIVTRAFIKEN Förslag till riktlinjer för Luleås planering av kollektivtrafik Förslag på åtgärder och aktiviteter för att öka resandet med busstrafiken Förslag på åtgärder/aktiviteter för att öka resandet med skärgårdsbåtarna Förslag på marknadsföring av kollektivtrafiken Förslag som behandlats inom arbetet men redan införts

3 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (24) Arbetsgruppen föreslår ett antal åtgärder som bör genomföras under de närmaste åren. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken får dock inte avstanna med dessa förslag utan samverkan mellan de olika parterna i syfte att öka det kollektiva resandet ska fortsätta kontinuerligt i det löpande arbetet. Nedan presenteras de förslag som föreslås i denna rapport. Resursbehov När Ansvar Nya upphandlingar ska utformas så att det blir Ev. något utökade Vid ny upp- SBK, LTN möjligt att pendla till både skola och arbete. kostnader handling All trafik som upphandlas av Luleå kommun Överflyttning av Vid ny upp- SBK, BUF ska vara öppen för alla resenärsgrupper. medel från BUF till handling SBK Maximalt 300 meters gångavstånd till busshåll- Kontinuerligt SBK, TF, plats bör eftersträvas inom tätorten. LLT Resursbehov När Ansvar Fördjupad utredning kring hur kollektivtrafiken upplevs på stadsdelsnivå. Framtagande av trafikstrategi/plan för centrum innefattande gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och varutransporter Utredning kring effekterna av bussgata genom Hertsön längs dagens gång- och cykelväg kronor för konsultstöd kronor för konsultstöd kronor för konsultstöd 2014 SBK TF 2016 TF Utredning av hur trafiken mellan Luleå och Råneå kan förbättras och effektiviseras. Utredning av direktlinjer till Luleå till och från kringliggande orter. Utredning 2015 LTN Utredning 2014 LTN

4 LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (24) Resursbehov När Ansvar Generell strävan efter 10-minuters turtäthet Ökade kostnader Successivt LLT inom tätorten. på ambitionsnivå Införa gemensamma tidtabellsperioder för Länstrafiken och LLT. 2,5 mkr/år Senast 2018 LLT Utökad kvällstrafik. 1,9 mkr/år 2017 LLT Resursbehov När Ansvar Nya linjer till Kronan och Lulsundsberget. 3 mkr/år LLT Nya linjer till Hällbacken. 1,3 mkr/år LLT Ny linje till Luleå Science Park. 2,5 mkr/år LLT Utökning av närlinjetrafiken med ytterligare en linje. Utredning görs inom befintlig organisation 2014 LLT Resursbehov När Ansvar Riktlinjer för upprustning/förbättringar av hållplatser TF Bättre fungerande vänthall i Råneå kronor 2015 TF Förbättra tillgängligheten. Samverkan flera Kontinuerliga Alla parter parter förbättringar Resursbehov När Ansvar Fler ställen att köpa biljetter på enkelt sätt 2014 LLT, LTN Bussprioritering i trafiksignaler även för Länstrafiken kronor/buss 2014 LTN

5 LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (24) Resursbehov När Ansvar Samordning med LLT:s trafik Turlisteplanering 2014 LLT, Fritid Biljetthantering ombord Testverksamhet 2014 LLT, Fritid Elektronisk information Utredning 2015 LLT, Fritid Uppsättning av informationsskärmar Utredning 2014 Fritid Förköp av biljetter Utredning 2014 Fritid Högre turtäthet Utvärdering inför Vid nästa Fritid nästa upphandling upphandling Trafik mellan Karlsviks camping och Luleå Utredning Inför nästa Fritid centrum upphandling Resursbehov När Ansvar Mobilitetskontor 2 mkr per år för Bör etableras TF personal och från verksamhet 2015 Marknadsför bytesmöjligheter mellan tätorts- och landsbygdstrafik Samordning 2014 LLT, LTN

6 LULEÅ KOMMUN Dnr 6 (24) I arbetet med vision Luleå 2050 och dess riktningar och program har kollektivtrafiken lyfts fram på flera sätt för att bidra till att Luleås utveckling går i en hållbar riktning. I visionen står Det dagliga livet går att klara utan egen bil. Det är möjligt för alla att ta sig fram kollektivt eller till fots. I de riktningar som antogs 2011 anges bland annat att Luleå kommun ska Agera för att kraftigt öka andelen lokala resor med kollektivtrafik, cykel och till fots. Också i program F, som är en del av kommunens nya översiktsplan, har mål satts upp för kollektivtrafiken. Där sägs bland annat att alternativ till biltrafiken behöver prioriteras, att det ska vara attraktivt att välja att gå, cykla eller åka kollektivt och att målsättningen är att busstrafiken ska fördubbla antalet resande. Det har konstaterats att miljökvalitetsnormen för kväveoxider överskrids i Luleå centrum. Kommunen har därför fått ett åläggande att ta fram ett åtgärdsprogram så att normen klaras. I det sammanhanget kommer kollektivtrafiken att ha mycket stor betydelse. Luleå kommun tecknade i oktober 2011 ett tjänstekoncessionsavtal med Luleå Lokaltrafik AB som sträcker sig över fem plus två plus två år. I avtalet sägs att parternas gemensamma och övergripande mål är att öka antalet resande med kollektivtrafiken inom Luleå tätortsområde. Avtalet utgör en del i det övergripande målet att fördubbla resandet med kollektivtrafik i Sverige till Till tjänstekoncessionsavtalet är en överenskommelse om samverkan kopplad. Då kommunfullmäktige tog beslut om tjänstekoncessionsavtalet togs också beslut om att uppmana berörda förvaltningar att teckna en överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen har tecknats mellan kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, Luleå Lokaltrafik, Länstrafiken och den Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Överenskommelsen används för att formalisera samarbetet mellan samhällsplaneringsansvariga, kollektivtrafikbeställare, trafikföretag och infrastrukturhållare för att säkerställa ett helhetsansvar för målet att ge goda förutsättningar för att skapa en attraktiv kollektivtrafik.

7 LULEÅ KOMMUN Dnr 7 (24) Syftet med projektet är att i enlighet med ovan nämnd överenskommelse ta fram förslag på aktiviteter och åtgärder som under kommande år ska bidra till en kraftig ökning av kollektivtrafikresandet i Luleå kommun. Målet är att resandet ska fördubblas. Utredningen ska därför också föreslå vilket som bör bli målår för en fördubbling av resandet. Arbetet har bedrivits i en projektgrupp som har bestått av representanter för, Tekniska förvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Luleå Lokaltrafik, Länstrafiken och den Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Ett stort antal inledande förslag har under projektets gång diskuterats och antingen fördjupats eller strukits. Projektgruppen har under arbetet behandlat en mängd olika typer av åtgärder och aktiviteter som antas påverka resandet i positiv riktning. Det finns ingen enstaka åtgärd som ensam väsentligt kan bidra till en fördubbling av det kollektiva resandet. Det krävs ett flertal olika åtgärder, större och mindre, kort- och långsiktiga samt såväl fysiska som beteendepåverkande åtgärder för att resandet ska öka. Det är samtidigt viktigt att vårda de fördelar i systemet som redan finns. Åtgärder som riskerar att försämra kollektivtrafikens attraktivitet för dagens resenärer bör utan mycket goda motiv undvikas. Kollektivtrafiken har, förutom att hålla en god kvalitet där många resande finns, också ett serviceuppdrag. Det är många grupper i samhället som inte har tillgång till bil och därför måste åtgärder också för dessa gruppers möjligheter till resande beaktas. Sådana åtgärder leder oftast inte på kort sikt till kraftiga resandeökningar men kan på längre sikt bidra positivt till hela systemets attraktivitet. Utredningen har riktat in arbetet på åtgärder som direkt påverkar kollektivtrafiken och inte behandlat åtgärder som i första hand påverkar andra transportslag. Arbetet har inriktats på åtgärder som kan genomföras relativt snabbt. Strategiska åtgärder som syftar till förändringar på längre sikt har inte behandlats. Inte heller järnvägstrafik och flygtrafik.

8 LULEÅ KOMMUN Dnr 8 (24) Projektgruppen har valt att inte behandla åtgärder och aktiviteter som har med priser, rabatter, betalsystem etc. att göra. Taxefrågor hanteras i första hand av den Regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM. De ser under vintern i samverkan med de fyra nordligaste länen över taxesystemet. Sedan den stora omläggningen av busstrafiken i Luleå tätort 2003 har resandet ökat. Mellan 2006 och 2013 har resandet ökat med 19,1 %. Under samma period har de mest nöjda resenärerna i Sveriges tätorter funnits i Luleå hade LLT för tionde året i rad landets nöjdaste kunder i tätortstrafik. Men även Länstrafiken i Norrbotten har Sveriges nöjdaste kunder sedan flera år. Kollektivtrafikbranschen har enats om att samverka för att öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna i Sverige. Branschen har enats om visionen Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle, och tagit fram ett övergripande mål: att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt. Som ett mål på vägen dit ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år Det är rimligt att Luleå kommun väljer att arbeta mot samma mål. En fördubbling av resandet redan till 2020 kan bli svårt men kommunens samlade arbete kring kollektivtrafikfrågor och frågor som påverkar kollektivtrafiken bör syfta mot en fördubbling till 2020 jämfört med Tabellen visar hur resandeutvecklingen har varit sedan Sammantaget har busstrafiken utvecklats positivt; + 14,7 % Förändring LLT ,2 % LTN ,1 % Tågtrafik * *** Skärgårdstrafik ** ,8 % * Antal resande 2001 (En mycket osäker siffra) ** Resandet 2008 *** Uppgift går inte att få från de olika tågoperatörerna

9 LULEÅ KOMMUN Dnr 9 (24) Nedan presenteras de förslag på riktlinjer samt åtgärder för att öka kollektivtrafikresandet som tagits fram i projektet. Förslagen har grupperats utifrån åtgärdskategori. Att det ska vara möjligt att året runt pendla från bostaden till skola och arbete med kollektivtrafik bör vara ambitionen för alla förbättringar av systemet. Inom tätorten Luleå är det oftast möjligt att arbetspendla med buss för de som inte har mycket udda arbetstider. På helger finns dock vissa brister. På landsbygden är det idag inte möjligt att arbetspendla från alla byar då många busslinjer bara trafikeras under skolterminerna. Att samordna alla samhällsbetalda resor innebär att det blir enklare och tydligare för kunden. Även om det kanske bara ger en marginell ökning av resandet, åtminstone initialt, så skapas en bättre service på landsbygden. Det vill säga går det ett fordon som samhället betalar så kan alla, även om betalningen sker på olika sätt, åka med det fordonet. Idag säger lagstiftningen att om transporten är upphandlad som skolskjuts så får inte vem som helst åka med. Detta skulle dock kunna lösas så att även om det främsta motivet till en busslinje är Barn- och utbildningsförvaltningens behov av skolskjuts så upphandlas den inom ramen för kommunens övriga kollektivtrafik. Gör man så får gemene man åka med skolbussen vilket inte går om skolan själv upphandlar transporten. En förutsättning är också att den Regionala kollektivtrafikmyndigheten tar in den nya linjen i sitt trafikförsörjningsprogram och fattar beslut om Trafikplikt på linjen.

10 LULEÅ KOMMUN Dnr 10 (24) För att genomföra detta i Luleå krävs att: Barn och utbildningsförvaltningen, BUF,, SBK, och den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM; är överens om att då behov av skolbusslinjer finns ska de utgöra trafikplikt. BUF överför ekonomiska resurser till SBK motsvarande den kostnad BUF haft för skolskjuts i aktuellt område. Överlåtelse kan gälla för områdets framtida skolskjuts så länge som respektive upphandling gäller. SBK låter Länstrafiken i Norrbotten AB, LTN, upphandla linjen. Potentialen för ökat kollektivt resande är svår att bedöma men är troligen inte så stor. Det ger dock en positiv bild av kollektivtrafiksystemet vilket kan ha en positiv inverkan på kollektivresandet i stort och på längre sikt. Åtgärden innebär inga extra kostnader utan endast omfördelningar inom befintliga budgetramar. Avståndet till en busshållplats bedöms ha stor inverkan på människors benägenhet att välja att åka buss. Det är dock inte bara avståndet i sig som är viktigt utan även hur gångvägen är utformad. Den ska kännas trygg, vara upplyst, gen och inte alltför kuperad. Den ska även vara upplevelserik och vacker för att göra det attraktivare att gå till bussen. Yngre på väg till jobbet, och de som åker buss sällan, värderar en längre gångtid mer negativt än vaneresenärer som åker buss oftare till jobbet. De som reser långt är mer benägna att gå en längre sträcka till hållplatsen än de som gör en kortare resa. Resenärer är generellt mer benägna att gå en längre sträcka till hållplatsen om trafiken där är regelbunden och tät. En studie med bilister visar att gångavståndet till hållplatsen ska vara måttligt, maximalt 300 meter, för att attrahera bilister. I Luleå har 95 % av befolkningen i Luleå tätort närmare än 300 meter till en busshållplats. På landsbygden är det betydligt färre men ändå 24 %. Detta säger dock inget om vilka möjligheter den enskilde har att nyttja bussen då antalet turer från respektive hållplats kan variera kraftigt. Det visar dock att det är möjligt att planera samhället och busslinjedragningarna så att de flesta har ett relativt kort avstånd till sin närmsta busshållplats.

11 LULEÅ KOMMUN Dnr 11 (24) En nackdel med många busshållplatser längs en linje är att turlistorna måste anpassas så att de tar hänsyn till påstigande även på hållplatser som har ett mycket lågt antal på- eller avstigande. Detta innebär att restider, särskilt från ytterområden, blir längre än vad de behöver vara om man har färre hållplatser. För att ge goda förutsättningar för ett ökat resande inom tätorten bör dock ett planeringsmål vara att nya områden inte ska få sämre standard än vad de allra flesta har i tätorten idag, det vill säga inte mer än 300 meters gångavstånd till närmsta busshållplats. Detta måste beaktas då nya områden planeras och även gälla gångavståndet mellan busshållplats och arbetsplatsen. I de fall det inte är möjligt med ett avstånd på högst 300 meter eller där hållplatsen har en samlande funktion i ett område ska cykelparkering byggas i anslutning till hållplatsen. Flera kommuner har gjort fördjupade utredningar kring hur kollektivtrafiken upplevs och används på stadsdelsnivå. I Luleå har vi en god kunskap om resenärernas åsikter om kollektivtrafiken på övergripande nivå tack vare vårt deltagande i kollektivtrafikbarometern. Dock inte på stadsdelsnivå. För att i framtiden kunna göra insatser där de kan ge störst effekt behöver vi få mer kunskap om i vilka stadsdelar och byar det finns god potential till ett ökat resande och var kollektivtrafiken upplevs bra respektive dålig. En sådan fördjupad utredning med stöd av konsult bedöms kosta cirka kronor. Luleå centrum är beläget på en halvö vilket innebär att det finns ett begränsat antal vägar till och från centrum för trafiken. Miljökvalitetsnormerna för kväveoxid har som tidigare nämnts överskridits i centrum vilket till stor del beror på trafiken. Samtidigt pågår det byggnationer i centrum som kan komma att påverka trafiken och dess rörelsemönster genom centrum.

12 LULEÅ KOMMUN Dnr 12 (24) En djupare utredning av trafiken i centrum behövs för att ge svar på frågor om hur trafiken kan minskas utan att kollektivtrafiken begränsas. Var kan det vara möjligt att prioritera busstrafiken med busskörfält eller bussgator? En sådan utredning bedöms kräva visst konsultstöd och beräknas kosta cirka kronor. En bussgata centralt genom hela Hertsön skulle innebära en mycket attraktiv sträckning för alla resenärer till och från Hertsön. Den skulle också ge en mycket effektiv trafikering som innebär att ekonomiska resurser frigörs. Dessa kan läggas på än bättre trafik till Hertsön eller någon annanstans där behov finns. När Hertsön byggdes på 70-talet var de första tankarna att bussen skulle gå centralt genom området men det blev inte så. Sedan dess har frågan väckts ett flertal gånger men inte utretts noggrannare. Fördelarna är stora för kollektivtrafiken men det finns också risk för att en central bussgata, åtminstone i ett inledningsskede, skulle upplevas otrygg och störande av de boende. Fördelarna med att skapa ett så attraktivt kollektivtrafiksystem som möjligt gör dock att Tekniska förvaltningen bör få i uppdrag att utreda

13 LULEÅ KOMMUN Dnr 13 (24) möjligheterna för detta. En sådan utredning bedöms kräva konsultstöd och kommer att kosta kronor. Den bör kunna genomföras under Det finns starka önskemål om att kunna arbetspendla till Råneå. Det kräver ytterligare någon tur från Luleå till Råneå på morgonen. Det behövs också fler kvällsbussar samtidigt som många turer idag kräver förstärkningstrafik. Efterfrågan är stor och en utökning bör ske. Önskemålen från Råneå avser också pendlingsmöjlighet för dem som jobbar affärstider inne i Luleå. Dvs. tur till Luleå cirka 08:00 och från Luleå cirka 18:30. Utökningar i linjetrafiken går att göra inom befintligt avtal på stomlinjetrafiken men dialog krävs med Landstinget som äger det ekonomiska och politiska ansvaret för stomlinjetrafiken. Ett annat alternativ är att förtäta trafiken mellan Råneå och Luleå, vilket gjorts till viss del i den pågående upphandlingen av de lokala linjerna i Råneå älvdal. Förslaget kräver en utredning för att samordna den Landstingsfinansierade och kommunfinansierade trafiken på ett effektivt och för resenären attraktivt sätt. Denna bör ta hänsyn till de förändringar i trafikutbudet som görs i pågående upphandling och genomföras under Enligt Kollektivtrafikbarometern har Norrbotten Sveriges mest nöjda kollektivtrafikresenärer. Enligt undersökningen är den främsta anledningen till att norrbottningen väljer åka kollektivt att man tycker att det är prisvärt och tryggt, att fordonen är bekväma och att förarna ger ett trevligt bemötande. De lägsta betygen i undersökningen fås på punkter som rör turutbud och linjesträckning. Att bussen går mer direkt och att det erbjuds fler avgångstider är faktorer som efterfrågas av Norrbottningarna och som skulle kunna vara ett bidrag till ett fördubblat resande. -Inpendlingen till Luleå från de övriga kommunerna i fyrkanten är omfattande. Älvsbyns kommun subventionerar busskorten för de pendlare som är skrivna i kommunen. Ett önskemål från Älvsbypendlarna är att fler bussar borde gå direkt till Luleå och inte via Klöverträsk. Tidsvinsten vid en direktförbindelse skulle vara cirka 7 minuter. Här krävs en bättre studie på hur Klöverträsk i så fall kan kompletteras med annan linjetrafik.

14 LULEÅ KOMMUN Dnr 14 (24) Det kommer också kontinuerligt önskemål från Antnäs/Alviksområdet om direktförbindelser mot Luleå. I dag har linjetrafiken en stark anpassning till skolornas start- och sluttider och linjesträckningarna går till största delen över Måttsund och Kallax. Direktförbindelsen skulle kunna ge 7-12 minuters tidsvinst. Den största inpendlingen till Luleå står Bodenresenärerna för. Direktbuss från Boden och Sävast är ett önskemål från många arbetsoch studiependlare. Samtliga linjer mellan Boden och Luleå angör Sunderby Sjukhus, som är en stor målpunkt i kommunen. Här efterfrågas en linjesträckning som går direkt förbi sjukhuset, vilket skulle kunna ge en tidsvinst på cirka 7 minuter. Landstinget har det politiska och ekonomiska ansvaret över den kommungränsöverskridande trafiken och bör därmed involveras i den här frågan. Länstrafiken planerar att göra en analys av och en kostnadsberäkning för de ovannämnda direktbussförslagen. Men även en utökning av direktbusstrafiken från Kalix och Piteå bör utredas. Hög turtäthet är viktigt för kollektivtrafiksystemets samlade attraktivitet. Erfarenheter från Umeå visar att hög turtäthet har större betydelse för resenärernas transportval än resans totala tidsåtgång. Det betyder att det finns ett stort värde i att inte behöva bekymra sig om en tidtabell utan istället veta att går man till busshållplatsen så blir det aldrig lång väntetid. Därför bör en ökad turtäthet till 10-minuterstrafik generellt eftersträvas i Luleå. Denna bör införas successivt både över dygnet och över året. LLT har idag fyra tidtabellsperioder. En ändring till att endast ha två tidtabellsperioder för tätortstrafiken, precis som Länstrafiken, innebär en förenkling för resenärerna då det då blir gemensamma perioder med Länstrafiken. Det skulle också öka turtätheten i tätorten under de perioder som nu täcks av vår- respektive hösttidtabellen, två månader på våren och två månader på hösten. Att göra denna utökning i dagens tätortstrafik skulle medför en kostnad på cirka 2,5 miljoner kronor per år. Förslaget bör kunna tas med i kommunens budget senast för 2018.

15 LULEÅ KOMMUN Dnr 15 (24) Efterfrågan på senare turer på kvällarna finns från människor som varit på konsert, bio eller annat inne i centrum. Sista bussen ut till stadsdelarna går sedan vintern 2013/2014 klockan När LLT tog över flygbusstrafiken hösten 2013 är sista avgång från Luleå flygplats klockan och den är inne i centrum Att införa sena kvällsavgångar från Smedjegatan klockan och för stomlinjerna samt linjerna 6, 7 och 9 innebär att resenärer från flygplatsen kan göra övergång och ta sig till alla större stadsdelar även då de kommer med dagens sista flyg. Det är god service att erbjuda möjligheten att ta bussen hem från sena aktiviteter samtidigt som även de som jobbar sent får möjlighet att nyttja bussen för att ta sig hem från jobbet. Attraktiviteten för kollektivtrafiken blir bättre då man också så pass sent på dygnet kan ta sig till Luleås olika stadsdelar. Förslaget medför en kostnad på cirka 1,9 mkr per år och bör efter utvärdering av de trafikförändringar som skett hösten 2013 kunna tas med i kommunens budget för Luleå växer och befintliga stadsdelar och arbetsområden utvecklas och nya kommer till. Detta leder också till att kollektivtrafiksystemet måste byggas ut för att ge resmöjligheter för nya Luleåbor och till nya resmål. Det är viktigt att kollektivtrafik beaktas redan i planeringens tidiga skeden och genom hela processen till byggande. Att inrätta helt nya busslinjer med någorlunda turtäthet är ofta relativt kostsamt. Samtidigt är det en åtgärd som märks och kan få stort genomslag. Nedanstående förslag kan genomföras var för sig men det är troligt att vinster kan göras om flera förändringar genomförs i form av paket. Sådana innebär att nyttjandet av bussparken kan bli bättre samtidigt som positiva effekter kan uppnås om också befintliga linjer får justeringar inom ramen för paketet. Inom ramen för detta projekt har dock inte paket av åtgärder analyserats utan detta får ske i samverkan inför varje planerad förändring. Den nya stadsdelen Kronan kommer inom några år att ha betydligt fler invånare än nu. Kronan kommer fullt utbyggd att bli en av Luleås

16 LULEÅ KOMMUN Dnr 16 (24) större stadsdelar och då krävs kollektivtrafik av relativt hög standard vilket innebär maximalt 300 meters gångavstånd från bostäder och arbetsplatser till busshållplatser samt 10-minuters turtäthet åtminstone morgon och eftermiddag. På relativt kort sikt kommer Lulsundsberget att vara bebott av kanske upp mot invånare vilket innebär att en busslinje bör inrättas upp på berget. Under tiden det pågår byggande av nya hus på Lulsundsberget är det dock inte möjligt att ordna vändmöjlighet för bussar. Inom några år bör alltså kollektivtrafiken upp till Kronan och Lulsundsberget förbättras. Ett par nya linjer samt tätare trafik blir nödvändigt. Den årliga kostnaden för trafiken blir cirka 4 miljoner kronor. Det innebär en merkostnad på 3 miljoner kronor jämfört med vad trafiken till Kronan kostar idag. Detta bör tas med i kommunens budgetarbete senast för 2017 så att det finns god kollektivtrafik när de första boende på Kronandalen kan flytta in. Lulsundsberget och Östra Kronan föreslås få ökad turtäthet från Detta kan inrymmas i den bedömda kostnaden för hela Kronan som anges ovan. Stadsdelen Hällbacken är ett område som inom de närmaste åren kommer att växa. De första åren kan kollektivtrafikbehovet tillgodoses med Länstrafikens linje från centrum till Bensbyn och Brändön. Sedan bör Hällbacken tas in i tätortstrafiknätet. En förlängning av den nya linje 14, Centrum - Klintbacken Porsön, är huvudförslaget. På sikt bör Hällbacken också få kollektivtrafikförbindelse med Björkskatan men denna lösning är beroende av de utredningar om broförbindelse över fjärden som Tekniska förvaltningen arbetar med. Kostnaden för att förlänga linje 14 från Porsön till Hällbacken blir cirka 1,3 miljoner kronor för en turtäthet under högtrafik på 30 minuter och under övrig tid timmestrafik. Detta bör tas med i kommunens budgetarbete senast för Området kring Luleå Science Park utvecklas och får alltfler arbetsplatser. Delar av området har idag för långt till busshållplats för att det ska anses som god standard. Möjligheterna att dra om befintliga linjer till Porsöområdet utan att försämra för dagens resenärer är dåliga. Därför bör en ny linje inrättas som försörjer de nya arbetsplatserna med buss-

17 LULEÅ KOMMUN Dnr 17 (24) trafik av god standard. LLT bör få i uppdrag att ta fram förslag på en ny busslinje så att detta kan tas in i budgetarbetet för I dag finns en närlinje som trafikerar centrumhalvön, Bergviken och Kallkällan med hållplatser placerade där många äldre bor och har målpunkter; serviceinrättningar, affärer och äldreboenden. Närlinjen har utvecklats i samarbete mellan socialförvaltningen och LLT för att få bästa resultat på linjedragningen. Närlinjen startade med försök våren 2005 och är nu permanentad. Socialförvaltningen är medfinansiär till närlinjen. För varje färdtjänstkund som reser med närlinjen debiterar LLT socialförvaltningen 20 kronor per resa. Socialförvaltningens kostnader för färdtjänst minskar för varje färdtjänstkund som kan resa med närlinjen istället för med taxi. Under 2012 reste färdtjänstkunder med närlinjen till en kostnad för socialförvaltningen av kronor. Om dessa kunder istället hade rest med färdtjänsttaxi till en snittkostnad per resa på 102 kronor skulle det ha kostat kronor. Socialförvaltningen sparade därmed kronor genom att färdtjänstkunder reste med närlinjen. Att utveckla närlinjer är både kostnadseffektivt och miljövänligt. Därför föreslår arbetsgruppen att LLT som projektansvarig i samverkan med Socialförvaltningen under 2014 utreder och lämnar ett eventuellt förslag på ytterligare en närlinje från centrum till Lövskatan, Örnäsets centrum, Örnäsets vårdcentral och Burströmska gärdan. Att hållplatsen upplevs som otrygg eller obehaglig ska inte vara en anledning till att välja bort kollektivtrafiken. Därför är det viktigt att jobba med frågor som rör upprustning och underhåll av hållplatserna. Det gäller både själva väderskyddet, planteringar i närheten av hållplatsen, gångvägen dit och städningen av hållplasten. Avgörande för om en hållplats ska vara utrustad med väderskydd eller inte är antal påstigande resenärer. Även vilken typ av väderskydd som finns på en hållplats bör avgöras utifrån antal resenärer. För närvarande pågår ett samarbete mellan Tekniska förvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att se över hållplatser på landsbygden ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

18 LULEÅ KOMMUN Dnr 18 (24) Tekniska förvaltningen planerar att tillsammans med SBK, LLT och Länstrafiken under 2014 arbeta fram riktlinjer för hållplatser längs det kommunala vägnätet vad gäller utrustning och underhåll. Särskilt viktigt är det att se över utbyggnadsmöjligheter och utformning av omstigningshållplatsen på Smedjegatan. Busstationen i Råneå är obevakad och har ofta utsatts för skadegörelse. Periodvis har den hållits stängd på grund av vandalism. Stationen känns inte trygg, fräsch och välkomnande för resenärerna. Tekniska förvaltningen bör få i uppdrag att i ett särskilt projekt lösa frågan om hur busstationen i Råneå ska se ut och hur den ska fungera på sikt. På kort sikt föreslås att vänthallen stängs och ersätts med vanliga väntkurar till en kostnad av cirka kronor. En god tillgänglighet för alla är mycket viktigt för att kollektivtrafiken ska vara attraktiv. Detta gäller både vägar till och från hållplatser, hållplatserna och bussarna. Alla parter ska driva arbetet mot förbättrad tillgänglighet vidare på olika sätt. Tekniska förvaltningen arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa befintliga hållplatser längs det kommunala vägnätet. Nya hållplatser byggs tillgänglighetsanpassade. Hållplatserna höjs upp, får taktila plattor och bänkarna förses med armstöd. Även hållplatser för avstigande tillgänglighetsanpassas. Alla bussar bör på sikt få audiovisuella hållplatsutrop. Tätortstrafiken i Luleå har redan sådana. På Luleå busstation finns idag bussvärdar som hjälper resenärerna inför resan. Bussvärdar bör i framtiden även under vissa tider finnas på lokaltrafikens huvudhållplats, Smedjegatan. Att det är enkelt att köpa biljetter och ladda busskort är en förutsättning för att nå nya resenärer. För restiden är det bra om så många resenärer som möjligt har köpt sin biljett innan de kliver ombord på bussen.

19 LULEÅ KOMMUN Dnr 19 (24) Att ha många möjliga försäljningsställen, kiosker, butiker, automater etc., där det tydligt framgår att biljetter till kollektivtrafiken går att köpa gör att fler nya resenärer kan upptäcka möjligheten att åka kollektivt. Att tydligt visa var biljetter kan köpas är också viktigt för turister. Att ladda LLT:s reskassekort på Internet är möjligt sedan början av Ett arbete pågår för att detta så småningom även ska kunna ske på landsbygdslinjerna när det gäller skolkorten. Arbete pågår också med att utveckla och ta i bruk automater för biljettköp. Första steget är enkelbiljetter på papper och eventuellt förladdade busskort. På sikt, när leverantören har en lösning klar, är tanken att det ska gå att ladda busskort direkt i automater med betalning från bankkortet. Automaterna kan även innehålla andra produkter som exempelvis parkering och mobilladdning. Även skärgårdstrafikens biljetter kan gå att sälja i automater. En testmaskin finns uppställd hos LLT för att se hur det kan komma att se ut. LLT har en plan på tänkta utställningsplatser för automaterna som går att placera både utom- och inomhus. LLT och RKM/Länstrafiken bör under 2014 påskynda arbetet med att få fler försäljningsställen samt tydligt marknadsföra var biljetter kan köpas. Tätortstrafiken är idag prioriterad i trafiksignaler. Det ger en positiv bild av kollektivtrafiken då bussarna inte behöver stå och vänta vid rött ljus några längre tider. Bussprioritering i trafiksignaler är intressant också för Länstrafiken på ett antal långväga stomlinjer samt på sträckan Luleå Boden som är viktiga ur arbetspendlingshänseende. Tidsvinsterna bör vara marginella men enkla medel som kan ge ett bidrag till kollektivtrafikens attraktivitet bör användas. Därför bör LTN satsa de cirka kronor per buss det kostar för, till en början, linjerna mellan Boden och Luleå. Enligt den nya kollektivtrafiklagen räknas viss skärgårdstrafik som kollektivtrafik sedan den 1 augusti I första hand avses sådan trafik som utgör arbetspendlingsmöjlighet för fast boende men även viss

20 LULEÅ KOMMUN Dnr 20 (24) turisttrafik kan rubriceras som kollektivtrafik. I Luleå skärgård förekommer idag trafik som kan vara svår att kategorisera som antingen det ena eller det andra. Kommunen bör därför vid planeringen av framtida trafik ta hänsyn till den nya lagens intentioner. Skärgårdstrafiken bör ses som en del av kommunens samlade kollektivtrafik. Möjligheterna till arbetspendling med skärgårdsbåtarna bör stärkas. Både vad gäller kommande års turlisteplanering som marknadsföring. Samverkan med LLT bör eftersträvas vilket bland annat bör innebära att skärgårdsbåtarnas avgångstider anpassas till LLT:s stomlinjers ankomster och avgångar från Smedjegatan. Detta bör LLT och Fritidsförvaltningen samordna till sommarturlistorna Ett test av en bärbar biljettmaskin ombord på båtarna planeras under sommaren 2014 tillsammans av Fritidsförvaltningen och LLT. Testet kan genomföras när LLT har fått programmet från leverantören. Skärgårdstrafiken bör synliggöras i LLT:s app. För att skärgårdstrafiken ska finnas tillgänglig för appar och realtidsinformation krävs det att trafiken finns i trafikplaneringssystemet Rebus. LLT har Rebus idag och kan administrera skärgårdstrafiken mot en överenskommen avgift för arbetstid, service och underhåll. Fritidsförvaltningen och LLT bör ta fram ett förslag på hur detta kan genomföras och hur det kan finansieras. Elektroniska informationsskärmar (ev. realtidsvisning) för skärgårdsbåtarna bör finnas i första hand i de hamnar där el finns framdraget. Det är idag Södra Hamnplan, Klubbviken, Junkön och Hindersön. Skärmarna ska också kunna visa information om inställda turer etc. På sikt även realtidsvisning om när respektive båt är att vänta. Fritidsförvaltningen bör kunna utreda förutsättningarna för detta under 2014.

21 LULEÅ KOMMUN Dnr 21 (24) Ett mål måste vara att det ska finnas en samordning av biljetter mellan olika transportslag, betalsystem och mellan olika entreprenörer. Biljetter för hela resor bör också kunna köpas innan resan. Förköp av båtbiljetter bör exempelvis kunna köpas i en biljettautomat på Södra Hamnplan eller i LLT:s planerade automater. Fritidsförvaltningen bör kunna utreda förutsättningarna för detta under Precis som för övrig kollektivtrafik har turtätheten stor betydelse för trafikens samlade attraktivitet. På sikt bör kommunen eftersträva en ökad turtäthet i skärgården framför att angöra fler hamnar. Det kan innebära att kommunen upphandlar ytterligare en båt så det exempelvis blir både "medsols- och motsolsturer" i skärgården. Det innebär också att förutsättningarna för näringsidkare på öarna förbättras genom att de då kan få överdagen-besökare genom att turlistorna anpassas så att man kan åka ut över dagen alla dagar i veckan. Båtturer mellan centrum och Karlsviks camping bör inrättas permanent under sommartid. Inför nästa upphandling bör det utredas hur sådan trafik kan utformas. Konkreta förbättringar och utökningar av kollektivtrafiken måste stödjas av god information och marknadsföring. Om inte de olika resmöjligheter som finns görs kända och trafikens kvalitéer inte lyfts fram kommer inte resandet att öka. En av de största drivkrafterna för att välja att resa kollektivt är faktorn relevans, det vill säga användbarheten. Avgångstid, linjesträckning och enkelhet är genomgående de tre parametrar som driver relevansen och de i sin tur resefrekvensen. Förutom relevans är kunskap och produktfördelar mest betydelsefullt för att öka resandet. Det är viktigt ha en marknadskommunikation som beskriver relevansen gentemot kunden. Vi måste bli bättre på att beskriva hur resenären kan använda tjänsten, att det finns ett bra utbud som kan konkurrera med bilen och att det finns förbindelser som passar resenärens behov.

22 LULEÅ KOMMUN Dnr 22 (24) Marknadsföringen måste också vara kunskapsuppbyggande så att resenären vet hur man ska använda tjänsten. Kunden måste få kunskap om linjesträckning, avgångstider med mera. Denna kunskap måste upplevas enkel och tydlig. Både LLT och Länstrafiken har satsat på marknadsföring men vi måste hela tiden överväga hur den kan vässas för att bidra till ett ökat resande. Mobility management innebär mjuka åtgärder som syftar till att påverka resan innan den börjat. Genom olika projekt påverkas invånare och företag verksamma i Luleå att välja hållbara transportmedel för sina resor. Detta är inte minst viktigt för att ge förutsättningar för minskade utsläpp av föroreningar i Luleå centrum där miljökvalitetsnormen för kväveoxider har överskridits. Erfarenheter från andra kommuner har visat att påverkansprojekt är ett viktigt komplement till fysiska åtgärder i arbetet med att minska bilresandet. Mobilitetskontoret bör bestå av två heltidsanställda personer och ingå i Tekniska förvaltningens organisation. De kan med fördel ha sitt kontor i Luleå centrum för att skapa närhet till medborgarna, till exempel tillsammans med LLT info. Ett samarbete med övriga förvaltningar och externa organisationer är viktigt. Kostnaden för personal och verksamhet uppskattas till kronor per år. Ett mobilitetskontor bör inrättas och etableras från De hållplatser som idag trafikeras av både tätortstrafiken och landsbygdstrafiken måste på ett tydligare sätt lyftas fram som möjliga bytespunkter. Framförallt skulle ett tydliggörande av möjliga bytespunkter göra det enklare och attraktivare för landsbygdsbor att ta bussen till olika målpunkter i tätorten. På hållplatserna bör det också tydligt framgå vilka bytesmöjligheter som finns. Byteshållplatserna bör också skyltas med en särskild symbol.

23 LULEÅ KOMMUN Dnr 24 (24) En linje på centrumhalvön mellan Hälsans Hus Smedjegatan Loet - Järnvägsstationen ger framförallt en tryggare förbindelsemöjlighet mellan Hälsans hus och bussomstigningshållplatsen på Smedjegatan under sen eftermiddag och kväll. Linjen är också ett första steg för behovet av en tvärlinje i centrum som blir aktuell i framtiden då ett resecentrum byggs vid järnvägen. Under hösten 2013 och ett år framåt kommer försök att göras med anropsstyrda busslinjer. Dels i Vitådalen ner till Råneå och Niemisel Råneå. Dels från Lövskär till Hertsön. En utvärdering hösten 2014 får sedan utvisa om försöken ska permanentas.

24 Anders Bylund Avdelningen för strategisk planering Luleå kommun 2014

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil Alexander Iwanowski 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Alexander

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-348 501 Kollektivtrafikplan 2015-2017 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 93 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Prova att åka kollektivt! Visste du att Kristinehamn har en bra tätortstrafik och goda pendlingsmöjligheter med både buss och tåg? Upptäck kollektivtrafiken i Kristinehamns

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Bilaga 1. Kommunens uppfattning är att de linjer som nu bedrivs bör omfattas av allmän trafikplikt och säkerställas genom avtal.

Bilaga 1. Kommunens uppfattning är att de linjer som nu bedrivs bör omfattas av allmän trafikplikt och säkerställas genom avtal. Arjeplogs kommun Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun och avstånden är långa till andra större orter. Det medför ett mycket stort behov av fungerande trafikförsörjning för att möta

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Stormöte om kollektivtrafiken

Stormöte om kollektivtrafiken 1 (6) LINKÖPINGS KOMMUN Stormöte om kollektivtrafiken Minnesanteckningar Anteckningar av: Anders Netin/Karin Linkhorst 2014-03-13 Linköpings kommuns Landsbygdsgrupp, i samarbete med Landstingets kollektivtrafiknämnd

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(14) Trafikavdelningen PM Diarienummer Buss 2015-09-09 SL 2015-0883 Handläggare Sara Catoni Sändlista T,..., _.,, Danderyds kommun K 1 ( ö p p e p ) Samrad

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet ÄRENDE 8 2012-09-14 Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Inga Jonasson,

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet 2012-06-25 LJ2012/49 Avsändare Landstingsstyrelsen Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Inledning Genom en motion föreslår Inga Jonasson (V) att Länstrafiken ges

Läs mer

INTRESSENTER I BYGGSKEDET

INTRESSENTER I BYGGSKEDET SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1 1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(37) 2012-05-29 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(37) 2012-05-29 Förord I din hand håller du förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt Mål Avtal, som driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen Ett reducerat antal överklaganden Avtal, som gör det möjligt att få mer trafik pengarna Utveckla den gemensamma affären mellan

Läs mer

#påväg. 500 kr. Vart är du på väg?

#påväg. 500 kr. Vart är du på väg? #påväg LsekAort! V TÄ 10 Re assa à 500 kr esk med r Vart är du på väg? #påväg VART ÄR DU PÅ VÄG? Till jobbet. Till skolan. På väg hem eller mot något nytt? Oavsett vart färden går så väljer många buss

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(36) ) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(36) ) Förord I din hand håller du det första regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) för Östergötland.

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Sommaren är på väg #1.2015

Sommaren är på väg #1.2015 Information från Länstrafiken i Västerbotten. #1.2015 Sid 1 (Juni 2015) Realtid i Västerbotten Till veckan kommer vi att kunna presentera realtid för våra resenärer i tätortstrafiken i Umeå. Vi kommer

Läs mer

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Magnus Forsberg, Strategisk planerare kollektivtrafik Regionala kollektivtrafikmyndigheten Historia och erfarenheter Historia och erfarenheter 25 år av centralisering av linjetrafik Historia och erfarenheter

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30.

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30. Information från Länstrafiken i Västerbotten. #3.2014 Sid 1 (December 2014) Ny tidtabell Från och med den 14 december byter vi som bekant tidtabell. Nedan följer ett urval av de viktigaste förändringarna

Läs mer

SAMTLIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG WS 2

SAMTLIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG WS 2 Bilaga 5 SAMTLIGA ÅTGÄRDSFÖRSLAG WS 2 WS 2 Hållbart resande Njurunda Sundsvall 1 Tänk om! Ansvarig respektive åtgärdsförslag Genomförbarhet Cykel- och Cykel- och gångvägar gångvägar separeras från breda

Läs mer

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015.

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Din resa. 2015 En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Innehåll Tidtabeller Åka buss och tåg Så köper du din resa Värmlandskortet

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd Bakgrund till Söderåstrafiken Samverkan mellan trafikslag Vision: Mer kollektivtrafik till fler medborgare

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Regional kollektivtrafikmyndighet 1 januari 2012: - ny kollektivtrafiklag - ny ägarstruktur Roller inom Västra Götalandsregionen Ägare = Regionfullmäktige - beslutar om ramar och

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer