FRAMTIDENS BETALSYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS BETALSYSTEM"

Transkript

1 FRAMTIDENS BETALSYSTEM En studie av förnyelse av det svenska betalsystemet Ekon. dr Niklas Arvidsson Rapport Stockholm 2009 TRITA/KTH/CEFIN-SR-09-SE ISSN ISBN KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Centrum för bank och finans KTH, SE Stockholm

2 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER BETALSYSTEMET DEN FINANSIELLA INFRASTRUKTUREN I DAG METOD Ett kollaborativt tillvägagångssätt RESULTAT Definitioner och avgränsningar Identifiering och analys av kontextuella drivkrafter Scenarier för framtidens betalsystem Fördjupad analys av attityder till betalmedel Ungdomars syn på betalmedel Lärdomar från den rådande debatten kring ett kontantlöst samhälle Vilka drivkrafter leder till förnyelse respektive effektivisering av systemet? DISKUSSION OCH REFLEKTIONER Betalsystemets utveckling Hur skapas lönsamma affärsmodeller för alla aktörer? Kontanterna kommer att finnas kvar! Förtroende en kritisk strategisk konkurrensfaktor Myndigheters roll och ansvar Implikationer för banker Implikationer för andra kritiska aktörer Slutord FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG REFERENSER Bilaga 1. Debattartikel på Svd.se 7 november 2009 Vi behöver ett nytt betalsystem

3 1. INTRODUKTION Denna rapport redogör för en studie av förändringar av strukturer och processer inom det svenska betalsystemet samt implikationer för effektivisering och förnyelse av banker samt närliggande branscher som handeln och telekom. Grundfrågan rör vilka drivkrafter som kommer att styra utvecklingen av systemet och dess betalmedel i framtiden samt vilka konsekvenser detta kan komma att ha för systemet som helhet och för bankbranschen i synnerhet. En viktig bakomliggande fråga för denna studie är den om samhällets kontantanvändning kommer att minska och i än större utsträckning ersättas av andra typer av betalmedel. Frågan om kontantanvändningen är viktig eftersom en ekonomi kan minska sin samhällsekonomiska kostnad för betalsystemet med en procent av BNP vid en övergång från pappersbaserade till elektroniska betalningar (Humphrey et al, 2006; Flaatraker & Robinsson, 1995). För Sverige skulle denna besparing motsvara över 30 miljarder kronor per år, och för hela EU blir motsvarande siffra 120 miljarder euro! Även om svensk kontantanvändning är relativt låg jämfört med EU (CapGemini et al, 2008) är den högre än i övriga nordiska länder (Sveriges Riksbank, 2009; Guiborg & Segendorf, 2007), vilket innebär att det finns en outnyttjad förbättringspotential. Med stigande BNP tenderar dessutom mängden utestående sedlar och mynt att öka per automatik, vilket förstärker nödvändigheten av att förändra betalsystemet. För att realisera samhällsekonomiska vinster till följd av minskad kontantanvändning har EU lanserat det s.k. Payment Service Directive (PSD, 2007), vilket dessutom har kompletterats med ett självreglerande initiativ av Europas banker genom Single Euro Payments Area (European Central Bank, 2008). EU:s system för betalmedel genomgår för närvarande en fundamental infrastrukturell omvandling med syfte att öka den samhällsekonomiska effektiviteten, vilket visar vikten av att förbättra förståelsen av vilka drivkrafter som har den största förändringskraften samt hur betalsystemet kan komma att utvecklas. Projektet Framtidens betalsystem syftar därför till att analysera faktorer och drivkrafter bakom framväxten av ett förändrat svenskt betalsystem, dvs. det finansiella systemets uppgift att skapa effektiva och säkra betalningar (Sveriges Riksbank, 2009). Målet är att förstå implikationerna för infrastruktur, myndigheter, konkurrens och affärsmodeller i Sverige till följd av de förändringar som sker inom EU samt till följd av kritiska drivkrafter som t.ex. teknikutveckling, demografisk förändring, branschutveckling samt förändringar inom närliggande branscher. Denna delrapport kommer att identifiera viktiga drivkrafter med hjälp av teorier om innovationssystem och scenariometodik för att därefter diskutera implikationer för olika kritiska faktorer i betalsystemet. 3

4 2. BAKGRUND Betalmedel brukar tillskrivas tre viktiga och kompletterande egenskaper. För det första är det ett medel för att kunna byta varor och/eller tjänster mot varandra. Det är lättare att hitta någon som vill byta en viss mängd pengar mot t.ex. en bil än det är att hitta någon som vill byta en bil mot en viss mängd potatisar eller revisionstjänster. För det andra utgör de en måttenhet som förenklar värdering, beräkningar och jämförelser av olika typer av varor och tjänster i samhället. Det går snabbt och relativt enkelt att jämföra olika alternativ och hitta statistik som t.ex. värderar en begagnad Volvo till kronor och sedan lägga ut en annons för att sälja den. Det vore oerhört mycket krångligare om säljaren var tvungen att bestämma sig för att antingen byta bilen mot potatisar eller mot revisionstjänster. För det tredje utgör betalmedel ett instrument för att lagra tillgångar över tiden. Potatisar tenderar att ruttna och det långsiktiga värdet på revisionstjänster kan förändras drastiskt. Pengar kan relativt enkelt lagras och t.o.m. lagras på ett sådant sätt att de ökar i värde för att sedan kunna användas när behovet faller på. Samtidigt finns förstås en risk att pengarnas värde urholkas pga. Inflation eller dåliga investeringar. Den sammanlagda effekten av dessa tre egenskaper är att effektiviteten i det ekonomiska systemet ökar när ett betalmedel uppfyller alla tre kraven på ett bra sätt, vilket samtidigt per automatik innebär att effektiviteten minskar när någon eller alla av dessa tre egenskaperna inte fyller sin respektive funktion på ett bra sätt. Ett bra betalmedel är billigt att använda, hållbart över tiden, enkelt och säkert att använda vid behov samt pålitligt. I Mesopotamien användes för runt år sedan många olika typer av betalmedel. Mynt av lera som kunde bytas mot en given mängd sädeskorn eller bomull var under denna tid effektiva betalmedel. Ringar, silver eller vete var andra. Trots att dessa mynt kan anses primitiva var de mycket avancerade. Ett av dessa mynt av lera som hittats i nuvarande Irak var gjort av kungen Ammi-ditana, som regerade under perioden f.kr., och hade en inskription som sa att myntet kunde bytas mot en given mängd sädeskorn samt att detta byte garanterades av kungen (Ferguson, 2008). Redan på den tiden förstod man att ett betalmedel endast kunde fungera effektivt om medborgarna kände förtroende för dess värde. De tidigaste metallbaserade mynt som upptäckts är från 600 f.kr. och hittades i vad som i dag är Turkiet. Dessa mynt var gjorda av en legering bestående av guld och silver och var prydda med en bild av ett lejonhuvud. Användningen av mynt tog sedan fart i antikens Grekland samt i det romerska imperiet som tillverkade mynt i tre olika metaller (guld, silver och brons) prydda med bilder av Romulus och Remus på ena sidan och den sittande kejsaren på andra sidan. I Kina tog användningen fart när den förste kejsaren Qin skapade ett för det nya Kina gemensamt bronsbaserat mynt. I samtliga av dessa fall var en monopoliserad myntproduktion ett viktigt instrument för härskarna att skapa intäkter till sina respektive imperium (Ferguson, 2008). I Europas 800-tal uppstod dock brist på den ädla metallen silver eftersom mynten flödade från det relativt outvecklade Europa till de mer utvecklade ekonomierna i Mellanöstern och ännu längre österut. Detta hämmade den ekonomiska utvecklingen. För att hantera detta problem var ekonomierna i Europa tvungna att antingen handla med varor och arbetskraft, dvs. slavar, eller starta krig mot de mer välbärgade muslimska länderna och därigenom finansiera härskarnas och landets utgifter. Detta dilemma kvarstod i princip ända tills Spaniens conquistadorer hittade silver och guld i nuvarande Central- och Sydamerika. Paradoxalt nog skapade dessa nya metallfynd endast en kortvarig lycka då den nya mängden mynt ledde till 4

5 en stark inflation i Europas ledande ekonomier under perioden (Ferguson, 2008). Spanien, vars rikedomar hade ökat snabbt genom denna nya tillgång till metaller, drabbades dessutom av vad som ibland kallas resursernas förbannelse. Den relativt enkla tillgången på resurser som inkaguldet gav innebar samtidigt att man inte investerade i annan produktiv verksamhet. När mynten och metallerna sedan tappade värde genom inflation hade Spanien inget alternativt sätt att finansiera sina behov. Detta blev en kostsam läxa i att värde är relativt, inte absolut. Värdet av ett mynt eller en metall är endast det som någon annan vid en given tidpunkt är villig att betala för detta. Den garanti som utfärdades på lermynten för tusentals års sedan utgör också grunden för utvecklingen av sedlar som betalmedel. Kung Ammi-ditanas garanti för att byta ett mynt mot säd är i princip exakt samma sak som att Riksbanken i dag garanterar värdet på en hundralapp. Sedlarna växte fram som papperslappar på vilka det stod skrivet ett löfte om en framtida motprestation, vilket därigenom skapade ett värde på papperslappen. I dessa fall fanns ju inget underliggande metallvärde, som var fallet för metallbaserade mynt, utan endast ett löfte 1. På sedlar från Bank of England syns detta tydligt i och med att det står skrivet att: I promise to pay the bearer on demand the sum of (Ferguson, 2008). Betydelsen av att detta löfte är trovärdigt, och de skadliga effekterna av att trovärdigheten försvinner, har synts tydligt vid tider av inflation och kanske allra mest tydligt i 1920-talets Tyskland där trovärdigheten för tyska sedlar försvann helt och hållet. Trovärdigheten i ett löfte är med andra ord kritiskt för hur allmänheten kommer att hantera ett betalmedel, vilket i sin tur påverkar effektiviteten i ekonomin. I slutändan är dock denna trovärdighet baserad på relationen mellan faktiskt underliggande tillgångar i dag, exempelvis utvecklingen för ett lands BNP, och förväntningar på framtida ekonomisk utveckling, exempelvis uttryckt i det samlade börsvärdet i ett land eller de samlade utestående krediterna i ett lands banksystem. När exempelvis de utestående krediterna blir alltför stora i förhållande till de underliggande tillgångarna kommer till slut betalmedlet, dvs. valutan, hamna i en förtroendekris och tappa i värde. Det är i längden utvecklingen i den reala ekonomin som styr en valutas värde och det är förtroendet för ett betalmedel som avgör dess bidrag till en effektivt fungerande och utvecklingsbar ekonomi. Den stora frågan är därför om framväxten av nya typer av betalmedel klarar av att uppfylla de tre grundläggande krav som ställs: 1. Kan betalmedlet skapa effektiva byten mellan olika slag varor och/eller tjänster? 2. Är det en bra måttenhet som förenklar värdering, beräkningar och jämförelser av olika typer av varor och tjänster? 3. Är det ett bra instrument för att lagra tillgångar över tiden? 1 Det ursprungliga engelska ordet för sedlar var promissory notes, vilket tydligt speglar sedelns funktion som ett löfte om en framtida motprestation. 5

6 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Denna studie analyserar förutsättningarna för förändring och förnyelse av det svenska betalsystemet med utgångspunkt från teorier om innovationssystem (Lundvall, 1992 & 1994; Edquist, 1997) präglade av kreativ förstörelse (Schumpeter, 1934; Dahmén, 1988) där förändring drivs genom ett socioteknologiskt samspel (Geels, 2004). Vi studerar betalsystemets roll för innovation och samhällsutveckling, vilket omfattar institutioner som tillåter både kortsiktig effektivitet och lönsamhet hos framgångsrika företag samt möjligheter för innovativa företag att utveckla och förändra de dominerande teknologi- och affärsidéerna (Schumpeter, 1934; March, 1991). För att realisera detta krävs exempelvis att det finns möjligheter till Schumpeters kreativa förstörelse där innovativa inträdare och/eller kompetensblock (Dahmén, 1988) utmanar de existerande aktörerna som kan svara på detta genom omorganisering, rationalisering och/eller utträde. Systemet måste vara öppet för inrespektive utträde av individer och organisationer. En kritisk faktor är att institutioner och värderingar inte hindrar nya tankar att växa fram, få jordmån och utmana de existerande sanningarna. För långsiktigt lönsam utveckling av organisationer är det därmed kritiskt att systemet har krafter som möjliggör både effektivisering och förnyelse (Arvidsson & Mannervik, 2009; Mannervik & Arvidsson, 2005). Figur 1. Förnyelse och effektivisering (Arvidsson & Mannervik, 2009; Mannervik & Arvidsson, 2005) Innebörden i detta teoretiska ramverk är att ett innovationssystem alltid består av olika typer av krafter och viljor med ömsesidigt uteslutande och direkt konkurrerande mål. Det finns en typ av krafter som strävar efter att kontinuerligt utveckla och effektivisera de för tillfället dominerande teknik- och affärsidéerna och därigenom skapa bibehållen eller förbättrad lönsamhet. När dessa exploaterande krafter (Schumpeter, 1934; March, 1991) dominerar innovationssystemet får företag och investerare avkastning på de satsade resurser som lett fram till de ledande affärsmodellerna, vilket innebär att denna fas är kritisk för alla typer av ekonomiska system. Det finns samtidigt en annan typ av krafter som strävar efter att radikalt förändra affärssystemet genom att skapa nya och förbättrade teknik- och affärsidéer samt en helt ny infrastruktur. När dessa explorerande eller utforskningsfokuserade krafter (Schumpeter, 1934; March, 1991) dominerar affärssystemet läggs grunden för morgondagens lönsamhet och framtidens teknik- och affärsidéer. 6

7 Modellen utgår från idén att ett system alltid har två typer av krafter. Den ena typen vill konservera den rådande strukturen eftersom den ger avkastning på exempelvis teknologier, affärsmodeller och andra investeringar. Den andra typen vill skapa förnyelse genom att utveckla nya typer av teknologier, affärsmodeller och kompetenser och utmanar därför den första typen av kraft. Det långsiktiga målet för dessa förnyare är givetvis att de i framtiden ska vara de som får avkastning på sina investeringar genom att då befinna sig i en exploaterande process. Om den rådande strukturen är stark kommer förnyelsekrafterna ha svårt att lyckas. Ett exempel på detta var när det så kallade kontantkortet (cash card) lanserades i Sverige. Det var ett försök att förnya betalsystemet genom att skapa elektroniska kontanter, men det misslyckades eftersom motståndet i form av infrastrukturella brister samt konsumenternas behov och värderingar var för stort. Den sammanlagda kraften från de faktorer som gynnade fortsatt exploatering av tidens rådande teknologi- och affärsidéer gjorde att förnyelsen uteblev. För att affärssystemet ska vara lönsamt på lång sikt krävs att båda dessa typer av krafter är närvarande och att de vid varierande tillfällen turas om att dominera systemet. Den stora utmaningen för innovationssystemet som helhet är att de båda krafterna konkurrerar om begränsade resurser och att de därmed även kan motverka varandra. Det finns alltid krafter och intressen byggda kring lönsamhet i en rådande affärsmodell som motverkar radikal förändring, samtidigt som det finns krafter och intressen byggda kring radikal förändring som motverkar en kontinuerlig lönsamhet kring de rådande affärsmodellerna. Ibland kan t.o.m. dessa motverkande krafter finnas inom en och samma organisation (March, 1991). Det är hanteringen av spänningarna mellan dessa två typer av på kort sikt konkurrerande men på längre sikt kompletterande krafter som avgör om systemet domineras förnyelse eller av effektivisering (Arvidsson & Mannervik, 2009; Mannervik & Arvidsson, 2005). Studien har som mål att identifiera viktiga drivkrafter vars utveckling antingen kan leda systemet mot förnyelse av teknologi- och affärsidéer alternativt skapa fortsatt tillväxt med de teknologi- och affärsidéer som i dag dominerar betalsystemet. Modellen pekar därmed på betydelsen av att systemet ibland måste stimulera skiften mellan fokus på effektivisering ( exploitation ) till fokus på förnyelse ( exploration ) och vice versa. Det grå fältet i modellen illustrerar dessa två typer av skiften. Om systemet under allt för lång tid har dominerats av exploatering kommer lönsamheten sannolikt att bli väldigt låg samtidigt som det uppstår risker att utifrån kommande aktörer ska invadera systemet med nya teknologi- och affärsidéer (Ramirez & Wallin, 2000) och därmed konkurrera bort de idag dominerande aktörerna. Därför måste systemet ibland skifta fokus från att investera i effektivisering av de rådande strukturerna och processerna, till att skapa morgondagens teknologi- och affärsidéer. En viktig fråga blir då vilka krafter som motverkar respektive stimulerar ett sådant skifte, dvs. en övergång från en effektiviserande process till en process med förnyelsefokus. När detta väl har skett och systemet, eller åtminstone vissa delar av systemet och dess aktörer, fokuserar på förnyelse uppstår nästa fråga: Hur länge kan man investera i förnyelseprocessen? Målet med förnyelsen är ju att övergå i en ny framtida struktur för effektivisering och avkastning. Om förnyelsen pågår för länge eller inte resulterar i teknologi- och affärsidéer som kan realisera nya typer av intäkter uppstår inte den önskvärda avkastningen på dessa investeringar. Vid något tillfälle måste därför systemet skifta tillbaka fokus på den effektiviserande och exploaterande processen, fast i detta fall med radikalt nya förutsättningar och affärsmodeller. 7

8 Vi tänker oss sålunda att ett innovationssystem kan analyseras genom att studera vilka krafter som verkar konserverande kring de rådande strukturerna respektive vilka som vill skapa förnyelse. Dessutom betonar vi vikten av att förstå skiften mellan huvudsaklig fokus på respektive process (Arvidsson & Mannervik, 2009; Mannervik & Arvidsson, 2005). Med krafter avses exempelvis teknologier, organisationers strukturer och processer, kunders beteenden och behov, samhällsvärderingar, lagar och regelverk, kunskapssyn, moraliska och etiska förhållningssätt samt vanor. Med dessa utgångspunkter kommer vi att studera innovationssystemet kring betalmedel, vilket omfattar både aktörer inom betalsystemet samt den omgivande infrastrukturen (Sveriges Riksbank, 2009) för betalmedel vars uppgift är: to guarantee the settlement of a claimed balance between the buyer and the seller with a minimal use of financial resources and minimal risk exposure necessary to process the transaction (Willesson, 2007:12). Betalsystemet omfattar därmed ett teknologiskt system, ett faktiskt betalmedel samt ett nätverk inom vilket betalningar genomförs (Willesson, 2007). Genom att förstå de drivkrafter som avgör betalsystemets utveckling och framtid samt olika aktörers intressen i kombination med teorier om kritiska egenskaper i långsiktigt hållbara innovationssystem kommer studien att skapa scenarier för hur betalsystemet kan komma att se ut om ett antal år. Detta omfattar principer för kombinationen av ramar och regelverk, aktörer och deras beteenden samt kunskap och erbjudanden som gemensamt definierar beteendet i branschen. Denna definition är avsiktligen bred och avser att fånga inte bara den finansiella branschen och dess aktörer utan även andra för studien viktiga aktörer som handeln, konsumenterna och exempelvis telekombolag samt teknikutvecklingsföretag. Med hjälp av olika scenarier kan studien fokusera på ett antal av de mest kritiska utmaningarna för aktörer inom handel, bank och finans sett i relation till förnyelse respektive tillväxt. En viktig delfråga är givetvis hur kontanthanteringen kommer att utvecklas i framtiden, vilket också leder till flera relaterade frågor. Kontanter kommer rimligtvis att finnas kvar som en viktig del av betalsystemet även i framtiden, men frågan är i vilken omfattning samt till vilka syften. Parallellt med denna fråga finns givetvis hur de mobila och elektroniska betalmedlen kommer att utvecklas. Vilka delar av kontanthanteringen kommer att kunna skötas via elektronisk betalningsförmedling och vad kommer även fortsättningsvis att ske kontant? Studien har därmed ett övergripande fokus på infrastrukturen för det framtida betalsystemet och fokuserar på följande frågor: 1. Vilka är de viktigaste förändringskrafterna inom betalsystemet och på vilket sätt kan utvecklingen av dessa antingen skapa förnyelse eller konservera den rådande tillväxten? 2. Hur ser olika möjliga framtidsbilder av betalsystemets utveckling ut? 3. Vilka implikationer har denna analys för betalsystemet som helhet respektive för bankerna? 8

9 4. BETALSYSTEMET DEN FINANSIELLA INFRASTRUKTUREN I DAG En av det finansiella systemets viktigaste funktioner är att skapa förutsättningar för att betalningar och värdepapperstransaktioner ska kunna ske på ett säkert och effektivt sätt. Detta kräver olika rutiner, instrument och system. Med ett gemensamt begrepp kallas dessa för den finansiella infrastrukturen (Riksbanken, 2009). Riksbanken delar upp den finansiella infrastrukturen, dvs. betalsystemet, i olika delar beroende på vilken typ av betalning som avses. För det första delar man upp systemet i massbetalningar respektive stora betalningar. Massbetalningarna är vanligast och står för majoriteten av alla betalningar mellan enskilda företag och organisationer, mellan hushåll, samt mellan enskilda företag samt organisationer och hushåll. Beloppen är inte stora men vi utför stora mängder av dessa betalningar. Det kan handla om löneutbetalningar, luncher, idrottsavgifter och biobesök. Stora betalningar rör belopp på mellan 10 och 100 miljoner kronor och sker oftast mellan stora företag, mellan myndigheter samt mellan stora företag och myndigheter. Den fortsatta diskussionen rör endast massbetalningar. Vid massbetalningar kan man skilja på betalningar med eller utan mellanhänder. En enkel betalning är en direkt utväxling av en vara eller tjänst mot en summa pengar. Denna kräver inga mellanhänder och innebär antingen att en innestående fordran löses eller att ett utbyte sker direkt. En betalning med en mellanhand innebär att betalningen inte går direkt till den som ska ha pengarna, t.ex. en säljare, utan i stället först går till en mellanhand som sedan överför pengar till fordringsägaren. När en aktör agerar mellanhand uppstår helt plötsligt ett behov av en avancerad finansiell infrastruktur. Detta eftersom betalningen till säljaren fördröjs samt att det dessutom oftast innebär att betalningen ska gå mellan parter som inte har någon direkt relation till varandra. Om en säljare och en köpare har samma bank kanske det räcker med en mellanhand, men i de flesta fallen krävs flera mellanhänder samt leverantörer av administrativa tjänster för att reglera betalningen, vilket gör att komplexiteten i den finansiella infrastrukturen snabbt växer. I dessa fall har processen flera steg. Först ska betalningen auktoriseras och kontrolleras så att säljaren kan vara trygg i att köparen faktiskt har de pengar som krävs. Därefter sker en clearing då instruktioner om överföringen sammanställs, vilket utförs av en clearingorganisation. I sista fasen sker överföringen och betalningen avvecklas. När detta tredje steg är genomfört är betalningen slutförd. Under denna process ska dessutom de aktörer som levererar tjänster som är nödvändiga för att genomföra betalningen ha ersättning för sina tjänster. Behovet av mellanhänder beror på vilken typ av betalmedel som används. Här skiljer Riksbanken på betalningsmedel respektive betalningsinstrument. Betalningsmedel är antingen kontanter (sedlar och mynt) eller förskottsbetalda kort, dvs. kort som är registrerade med en i förväg fastställd summa pengar och sedan kan användas som betalkort tills denna summa är slut. Betalningsinstrument är, som namnet indikerar, instrument som indirekt möjliggör betalningar. Dessa kan vara av två typer: pappersbaserade (giroblanketter, checkar och postväxlar) eller elektroniska (bankkort, betalkort, kreditkort, autogiro, stående överföringar och e-pengar). Kontanter används framför allt vid transaktioner med låga belopp, men de svarar för en hög andel av det totala antalet betalningstransaktioner. Antalet transaktioner med kontanter går av naturliga skäl inte att spåra och vi vet därför inte hur många kontantbetalningar som sker i 9

10 samhället. Däremot ger värdet av mängden sedlar och mynt i omlopp i relation till BNP en indikator på kontantanvändningen. Denna andel har sedan 1950 minskat från 10 procent till dagens 3,2 procent (Riksbanken, 2009), vilket kan jämföras med ett ungefärligt EUgenomsnitt på runt 7 procent (CapGemini et al, 2008). Vad gäller transaktioner med elektroniska betalningsinstrument står kortbetalningar för ca 60 procent, gireringar för ca 16 procent och autogiro för nästan 4 procent (Riksbanken, 2009). Betalningsinstrument som än så länge har relativt begränsad användning är t.ex. e-pengar, dvs. ett elektroniskt substitut till kontanter som existerar fristående på ett kort eller i en dator, samt mobilbetalningar, dvs. betalningar som vid något tillfälle inkluderar en mobiltelefon. Eftersom kortbetalningar är det vanligaste kontobaserade betalinstrumentet är det viktigt att förstå vad som händer vid en kortbetalning. När du exempelvis betalar med ett betalkort sker en mängd olika saker där fyra, eller egentligen fem, parter är inblandade (figur 2). Först har du kontaktat en kortutgivare, t.ex. din bank, och sagt att du vill ha ett betalkort som är kopplat till bankkontot. Banken hjälper dig med detta mot en årlig ersättning på ett fastställt belopp. För denna årliga summa får du möjlighet att betala med ett kort samt dessutom en försäkring mot bedrägerier och korttjuvar som gäller så länge du beter på ett ansvarigt sätt. Sedan går dina skor sönder och du bestämmer dig för att köpa ett par nya skor och betalar dessa med hjälp av ditt betalkort. Skoaffären får en fordran som registreras via ditt betalkort och du får nya skor. Butikens system informerar sin bank (kortinlösaren) som i sin tur kontrollerar säkerheten för denna fordran genom att kontakta systemleverantören. Därefter kontaktar systemleverantören din kortutgivare för slutlig kontroll. När köpet godkänts tar kortinlösaren över butikens fordran och betalar pengarna exklusive en avgift till butikens konto. När butiken har fått sina pengar avslutas deras roll i denna process. Därefter betalar kortutgivaren beloppet (exkl. s.k. interchange avgift) till kortinlösaren. Slutligen drar kortutgivaren hela beloppet för skorna från ditt konto. I detta läge avvecklas affären. Det är denna s.k. fyrpartsmodell som ligger till grund för hur kortbetalningar hanteras i dagens betalsystem. Exemplet i figur 2 handlar om en kortbetalning som dras direkt från kortinnehavarens konto men principerna för systemet är likartade även för kreditkortsbetalningar förutom att det i de fallen även tillkommer avgifter för själva krediten. Den femte parten systemleverantören - spelar sålunda en mycket viktig roll genom att leverera infrastrukturen för hela processen. De mest kända systemleverantörerna är VISA, Mastercard och American Express. De har utformat regler för själva systemet, vilket har lett till multilaterala överenskommelser 2 för hur banker kan använda systemet. Användarna av systemet får betala avgifter (t.ex. licensavgift och interchange avgift) till systemleverantörerna som levererar system samt kritiska tjänster. Svenska kortutgivare har sedan använt denna infrastruktur för att ge ut kort tillsammans med dessa internationella systemleverantörer. 2 Det är för övrigt just det faktum att avtalen är utformade som multilaterala villkor som kortutgivande och kortinlösande banker måste acceptera som fått EU:s konkurrensmyndigheter att agera. Konkurrensmyndigheten anser att detta är ett missbruk av en dominerande ställning medan systemleverantörerna framhåller att en gemensam standard för infrastrukturen medför stora kostnadsfördelar som gynnar alla aktörer. 10

11 Figur 2. Förenklad bild av den s.k. fyrpartsmodellen som styr kortsystemet 3 Årsavgift för kort betalas av kortinnehavare till kortutgivare Betalning för vara/tjänst från kortinnehavaren till kortutgivaren KORTUTGIVARE Godkännande Kort samt garanti mot kortbedrägerier KORTINNEHAVARE / KONSUMENT Betalning från kortutgivare till kortinlösare (exkl. interchangeavgift) Information om transaktion och kortinnehavare Leverans av vara / tjänst vid köp Information om transaktion och kortinnehavare SYSTEM- LEVERANTÖR Information om kortinnehavaren och hans/hennes konto Godkännande Information om transaktion samt kortinnehavare KORTINLÖSARE BUTIK Godkännande Garanterad inlösen av kortbetalning med avdrag för avgift Efter denna översikt av hur betalsystemet och dess betalmedel fungerar i dag ska vi ge oss in i diskussionen om hur framtidens betalsystem kan komma att se ut. 3 Baserat på offentlig information från VISA och Mastercard samt intervjuer. 11

12 5. METOD Under våren 2009 avslutades en pilotstudie av infrastrukturen för betalsystemet samt roller för kritiska aktörer, och dess resultat skapade grunden för denna fördjupande studie av framtidens betalmedel. Pilotstudien bygger på omfattande litteraturstudier samt ca 25 intervjuer med representanter från bl.a. SEB, Handelsbanken, Swedbank, Riksbanken, European Payment Council, Finansförbundet och Bankföreningen. Denna studie tar avstamp i pilotstudien där scenariometodik möjliggör analys av drivkrafterna för respektive mot förnyelse, som i sin tur möjliggör visualisering av framtidsbilder för betalsystemet. Dessa framtidsbilder används sedan för att analysera utvecklingen av infrastruktur, bankers affärsmodeller samt konsumenters beteenden. Studien utvecklar en kvalitativ förståelse av hur framtidens betalsystem kan komma att se ut samt vilka implikationer detta har för infrastrukturen och dess aktörer. Därefter analyseras hur organisationer, konsumenter samt offentliga aktörer bör agera för att realisera ett mer samhällsekonomiskt effektivt betalsystem. Ett kollaborativt tillvägagångssätt Studien som ligger till grund för denna rapport bygger på en kollaborativ och interaktiv metodik där representanter från olika organisationer samt experter inom utvalda områden tillsammans analyserar drivkrafter och utvecklar förståelse för deras implikationer. Dessa representanter har under ledning av författaren tillsammans formulerat fördjupningsområden samt diskuterat drivkrafternas egenskaper och implikationer. Studien inleddes med fördjupade litteraturstudier som utgjorde grunden för semistrukturerade intervjuer (se tabell 2) utifrån underlaget i tabell 1 nedan. Därefter sammanställdes detta material och presenterades vid ett akademiskt seminarium. I nästa steg hölls under våren 2009 ett första arbetsmöte med fokus på de drivkrafter som kommer att styra utvecklingen av betalsystemet under de närmaste åtta åren. På det första arbetsmötet deltog representanter från Svensk Handel, KTH, Riksbanken, Finansförbundet, Bankföreningen, Nordea, Swedbank, och Finansdepartementet. En rapport skickades ut till dessa deltagare för kommentarer och kritik under våren Under hösten 2009 hölls sedan ett andra arbetsmöte med fokus på kvalitet på olika scenarier samt implikationer för de kritiska aktörerna. Vid detta möte deltog representanter för Svensk Handel, KTH, Riksbanken, Bankföreningen, Nordea och Swedbank. Studien bygger sålunda på samverkan med kompetenta och relevanta personer från akademi, näringsliv och samhälle, vilket borgar för hög relevans. Samtidigt kommer dessa deltagare ta med sig kunskap från arbetsmöten och rapporter tillbaka till sina organisationer på ett mer direkt sätt än om vi endast förmedlar information genom skriftliga rapporter och muntliga presentationer. Detta kollaborativa arbetssätt skapar delaktighet och ett djupt lärande som stimulerar deltagarna att förmedla kunskapen till sina respektive organisationer. 12

13 Tabell 1. Underlag till semistrukturerade intervjuer Intervjuunderlag 1. Hur tycker ni att man bör definiera och avgränsa ett betalsystem? 2. Givet denna avgränsning, vilka är systemets mest kritiska faktorer? a. Samhällspåverkande faktorer (kriminalitet, värderingar, terrorism, globalisering, osv.). b. Ekonomiska faktorer (i Sverige, EU samt globalt). c. Politiska faktorer (politiker, myndigheter, rättsväsendet, EU och andra). d. Teknologiska faktorer. e. Regelsystem och lagstiftningar. f. Miljörelaterade faktorer (globala miljöfrågor, arbetsmiljö osv.). 3. Vilka av ovanstående faktorer tror ni kommer få störst påverkan av systemets utveckling de närmaste 10 åren? På vilket sätt kommer de att påverka systemet? 4. Hur tror ni att utvecklingen av kontanthantering respektive elektronisk betalningsförmedling kommer att se ut framöver? 5. Hur tror ni att infrastrukturen för det framtida betalsystemet inkluderande både kontanthantering och elektronisk betalningsförmedling kommer att utvecklas? 6. Givet detta: a. Hur kommer säkerhetshantering och arbetsmiljö att utvecklas och hanteras? b. Hur kommer roller och ansvar för de viktigaste aktörerna att utvecklas (banker, finansbolag, handeln, invadörer, lagstiftare, myndigheter samt konsumenter)? 7. Övriga kommentarer. Tabell 2. Översikt av intervjuer vid förstudien (hösten 2008 och våren 2009) Organisation Intervjuade Intervjutid Bankföreningen En person 1 ½ timme European Banking Federation (EBF), Bryssel En person 1 ½ timme European Commission, Directorate-General for Retail En person 1 timme Issues, Consumer Policy and Payment Systems (DG Markt), Bryssel European Commission Directorate-General for En person 1 timme Competition (DG Comp), Bryssel European Payments Council (EPC), Bryssel En person 2 timmar European Savings Banks Group (WSBI-ESBG); En person 1 timme Bryssel Finansförbundet Två personer 1 timme Handelsanställdas förbund En person 1 ½ timme KTH Två personer 2 timmar Nordea En person 1 ½ timme Riksbanken Två personer 1 timme SEB Två personer 1 timme SHB En person 1 ½ timme Swedbank Fyra personer 4 timmar och 30 minuter Transportarbetareförbundet En person 1 timme Totalt 22 personer 23 timmar Under hösten 2009 genomfördes även ett diskussionsmöte med studenter från Botkyrka gymnasium. Målet med detta möte var att studien även skulle ta med ungas insikter om åsikter och attityder kring betalmedel. Eftersom de intervjuade samt deltagarna i de två ovan nämnda arbetsmötena som hölls nästan uteslutande var medelålders män är det viktigt att även ta in ungdomars syn på betalmedel. Vi samlade därför 16 studenter i åldrarna år för att diskutera deras syn på kritiska frågor om valet av betalmedel. De fick även besvara en kort enkät. Ytterligare ett bidrag till denna studie kommer i form av de kommentarer och reaktioner som läsare av Svenska Dagbladet har skrivit till följd av den debattartikel som författaren skrev på Svd.se den 7 november 2009 (bilaga 1). Dessa kommentarer speglar viktiga samhällsvärderingar som har betydelse för utvecklingen av betalsystemet. 13

14 6. RESULTAT Denna del av rapporten presenterar resultaten från det kollaborativa arbetet som leddes av författaren. Utgångspunkterna hade nåtts genom en litteraturstudie samt intervjuer med representanter för olika delar och intressen i betalsystemet. Definitioner och avgränsningar Ett viktigt första steg i vårt arbete var att definiera analysenheten eller det system för vilket vi gör scenarier. Vi utgick från en konceptuell och teoretisk definition av betalsystemet, dvs. omfattande både aktörer inom systemet samt infrastrukturen (Sveriges Riksbank, 2009) vars uppgift är: to guarantee the settlement of a claimed balance between the buyer and the seller with a minimal use of financial resources and minimal risk exposure necessary to process the transaction (Willesson, 2007:12). Denna definition tydliggör att betalsystemet inbegriper ett teknologiskt system, ett faktiskt betalmedel samt ett nätverk inom vilket betalningar genomförs (Willesson, 2007). Vid vårt första arbetsmöte gavs gruppen uppgiften att utifrån denna teoretiska definition enas om en mer praktiskt orienterad definition av betalsystemet. Denna definition formulerades som följande: Ett system byggt på förtroende för aktörer och deras system för transaktioner vilket omfattar aktörer både inom det transparenta regelverket ( open loop ) samt aktörer med egna regelverk ( closed loop ). Systemet avgränsades geografiskt som EU eftersom EU:s regelverk har stor betydelse för det svenska betalsystemet, men analysen fokuserar på Sverige. Denna relativt breda definition omfattar aktörer som kortutgivare, kortinlösare, systemleverantörer ( scheme providers ); t.ex. VISA, Mastercard, American Express m.fl.), leverantörer av betaltjänster både för konsumenter (t.ex. Pay Pal och Pay Nova samt prepaid lösningar, m.fl.) och för företag (t.ex. CEKAB), leverantörer av clearing (Automated Clearing Houses), telekomföretag som lanserar och/eller erbjuder lösningar för betaltjänster, money transfer -företag (t.ex. Western Union m.fl.) samt aktörer och branscher som direkt eller indirekt utnyttjar den teknologiska och regelmässiga plattformen för betalningar i sina egna affärsmodeller (t.ex. kollektivtransportföretaget SL som bygger ett biljettsystem för mobila betalningar). Den tidsmässiga avgränsningen bestämdes till år 2017 med motivering att vi då med största sannolikhet har sett effekterna av SEPA och PSD samtidigt som vi har genomgått fler än en mandatperiod både inom EU och i Sverige. Identifiering och analys av kontextuella drivkrafter För att skapa scenarier krävs att man analyserar kontextuella drivkrafter, dvs. faktorer utanför betalsystemet som har varit och/eller kommer att vara viktiga bestämmelsefaktorer för systemets utformning. Det är faktorer och aktörer som inte direkt verkar inom betalsystemet men som har ett avgörande inflytande på systemets utveckling. Detta kan vara samhällskrafter som opinionsbildning och demografi, ekonomiska krafter som den allmänna ekonomiska utvecklingen och utformning av skattesystemet, politiska krafter som vilka partier som styr samhället samt vilka politiska frågor som står i centrum, teknologiska krafter som utvecklingen av mobila teknologier och digitalisering, ekologiska krafter som miljöförstöring och arbetsmiljöfrågor samt slutligen legala frågor kring lagstiftning och regelverk som styr betalsystemet. Med utgångspunkt från dessa kategorier av drivkrafter gäller det att inledningsvis skapa en bruttolista av viktiga drivkrafter för betalsystemets utveckling. 14

15 Figur 3. Exempel på kontextuella drivkrafter för betalsystemet Globala kortsystem Konjunktur SEPA m.m. Lagar (EU + SE) Banker Kontextuell omgivning PSD Värderingar Betalsystem Kortutgivare Tjänste- Kortinlösare leverantörer Systemleverantörer m.m. (VISA, Mastercard, Amex etc.) Producenter av kontanter Andra (nya?) aktörer Teknologier Demografi Teknikleverantörer Politik(er) m.m. m.m. Drivkrafter inom systemet för betalmedel omfattar kapitaltäckningskrav (BASEL II), EU:s PSD samt SEPA, teknologier som EMV-kort och kontaktlösa kort genom RFID-teknologier (Willesson, 2007), konsolideringen av bankbranschen genom skalfördelar (Beijnen & Bolt, 2009), internationell standardisering, globalisering av handeln och internationella betalsystem samt frågor om kriminalitet i form av bank-, värdetransport- och butiksrån (BRÅ, 2007). Andra drivkrafter omfattar en osynlig kostnadsbild för kontanthantering (Bergman et al, 2007), avgiftsstrukturer för kortanvändning samt inställning till förändring hos organisationer (March, 1991) och andra aktörer (Mallat, 2007; Au & Kauffman, 2008; Plouffe et al, 2001). Banker har historiskt sett tagit en aktiv roll i skapandet av betalsystemet (Willesson, 2007), och en kritisk fråga för banker i dag är hur de ska hantera och nyttja effekterna av SEPA (ABE EBA, 2007). SEPA kommer exempelvis att påverka organiseringen av clearing respektive efterföljande interbanktransaktioner samt skapa möjligheter för att det uppstår ny konkurrens genom s.k. betalinstitutioner ( payment institutions ). En kritisk faktor för konsumenternas attityder är tilliten till betalmedel och systemet som helhet eftersom pengar egentligen inte är något annat än ett formaliserat löfte om en motprestation. Vilka betalmedel som är mest effektiva beror med andra ord på konsumenternas attityder till själva betalmedlet, definitionen av den miljö inom vilken transaktionen sker respektive transaktionens storlek (Garcia-Swartz et al, 2006; Shampine, 2007; Ten Raa & Shestalova, 2004; Brits & Winder, 2005; Bergman et al, 2007). Forskning visar mer specifikt att valet av betalmedel beror konsumenternas situation i termer av inkomst, utbildning och familjesituation (Stavin, 2001), men det beror även på vilka attityder de har mot nya teknologier samt transaktionens egenskaper (Hayashi & Klee, 2003). Det finns också resultat som pekar ut vikten av att konsumenter känner tillit till betalmedlet samt att de känner sig trygga och säkra (Gefen et al, 2003). Sammanfattningsvis kan man säga att beslutet att välja betalmedel beror på resultatet av en komparativ analys av för- respektive nackdelar med olika betalmedel, personliga preferenser, komplexitet, kostnader, externa effekter inom nätverk, säkerhet och tillit samt användarens situation (Mallat, 2007; Plouffe et al, 2001). Handeln har dessutom blivit en viktig aktör i betalsystemet genom att skapa egna betalkort för marknadsföring och kundkontakter (Willesson, 2007), men dessutom styrs både handeln och konsumenterna av avgiftsstrukturen i den s.k. fyrpartsmodellen som leder handeln mot att föredra kontanter vid lägre transaktionsbelopp. Sammanfattningsvis förklaras 15

16 samhällseffekterna av betalmedel av sociala välfärdseffekter, direkta avgifter samt nätverkssynergier (Willesson, 2007). Med utgångspunkt från dessa drivkrafter som identifierats tidigare gjordes semi-strukturerade intervjuer för att sortera fram en bruttolista på drivkrafter som de intervjuade anser vara speciellt betydelsefulla för det svenska betalsystemet (tabell 3). Dessa var av olika karaktär och omfattar t.ex. regleringar, politiska faktorer, självreglerande initiativ samt myndigheters roller och ansvar. Även andra faktorer som den världsekonomiska konjunkturen, behov av investeringar i infrastruktur samt och teknologisk utveckling ansågs vara viktiga. När det gäller konsumenter pekades på betydelsen av allmänhetens förtroende för betalsystemet och dess betalmedel samt eventuella förändringar till följd av demografiska förändringar samt direkta avgifter för olika slags betalmedel. Utöver detta var utvecklingen inom närliggande branscher som telekom respektive branscher där betaltjänster kan utgöra en kritisk faktor för kostnadsbesparingar samt innovativa tjänster och satsningar kring nya betalmedel i andra länder betydelsefulla. Avslutningsvis identifierades kriminalitet kopplat till kontanter samt elektroniska betalmedel, samt kompetenser, förmåga och innovationsbenägenhet inom banker som viktiga drivkrafter. Denna bruttolista (tabell 3) utgjorde sedan grunden för identifiering av de absolut mest viktiga drivkrafterna, vilket skedde vid det första arbetsmötet. Tabell 3. Kontextuella drivkrafter för betalsystemet Viktiga kontextuella drivkrafter för betalsystemet som identifierades i förstudien Betaltjänstdirektivet (PSD). Single Euro Payment Area (SEPA). European Payment Council (EPC). E-money directive. Politiska mål och politiska ändringar både inom EU (ny kommission hösten 2009) och i Sverige (riksdagsval). Myndigheters roller, ansvar och målsättningar (ägare, operatörer och övervakare). Finanskrisens effekter för bankerna och andra finansiella aktörer samt för förändrat regelverk och lagstiftning. Investeringsbehov i infrastruktur (NFC-baserat system). Allmänhetens samt företagens förtroende för betalsystemet och dess aktörer. Krona eller euro. Samhällsekonomiska vinster av minskad kontantanvändning. Mobilitet bland konsumenter. Utveckling av systemet för avgifter för olika typer av betalmedel. Samspelet mellan marknaden och regleringen i sig självt (t.ex. mellan kommissionens olika delar samt i förhållande till marknadens aktörer). Kriminalitet. Miljöaspekter. Strukturella förändringar i andra affärssystem (t.ex. handel, turism och kollektivtransporter). Utvecklingen av betalsystem i andra länder, t.ex. i Afrika och Asien. Kompetensbehov inom banker och andra finansiella aktörer. Förändringar av demografi och samhällsvärderingar. Teknologisk utveckling (t.ex. mobil kommunikation, POS-terminaler, NFC-teknologi och RFID). För att identifiera de absolut mest viktiga drivkrafterna och därefter skapa scenarier genomfördes en kvalitativ diskussion med syfte att rangordna betydelsen av olika drivkrafter för utvecklingen av betalsystemet utifrån två dimensioner: Kommer drivkraften ha stor betydelse för utvecklingen? Kan drivkraften utvecklas på två distinkt olika sätt (som kan beskrivas som en dikotomi)? 16

17 De två drivkrafter som bedömdes uppfylla båda dessa kriterier i högre grad än andra drivkrafter valdes sedan ut som de två absolut mest betydelsefulla. Denna analys gjordes av deltagarna vid det första arbetsmötet genom en öppen diskussion där olika aktörer fritt kunde argumentera om de tyckte att en specifik drivkraft uppfyllde dessa två kriterier. I slutändan identifierade gruppen gemensamt de två absolut mest drivande kontextuella krafterna för framtidens betalsystem: 1. Nya synergier kommer betalsystemet att få dragkraft för utveckling genom att dess plattform bidrar till effektivitetslösningar i andra branscher (t.ex. hemtjänst, kollektivtrafik och turism)? 2. Nya aktörer kommer vi att se nya aktörer inom betalsystemet (t.ex. payment institutions eller andra produkt- och/eller tjänsteleverantörer)? Dessa två drivkrafter beror givetvis på utfallet av övriga drivkrafter och innebär inte att vi inte använder andra drivkrafter i den fortsatta analysen. Tvärtom kommer vi utgå från utvecklingen av övriga drivkrafter för att beskriva respektive scenario (figur 5). Scenarier för framtidens betalsystem De två viktigaste drivkrafterna nya synergier och nya aktörer inklusive deras alternativa utfall utgör grunden för scenarioanalysen, dvs. framtagningen av fyra scenarier som är realistiska men alternativa bilder av hur betalsystemet kan komma att se år De två drivkrafterna formuleras så att de har två alternativa utfall, vilket innebär att vi kan formulera fyra olika scenarier (figur 3). Varje scenario har döpts av deltagarna vid det första arbetsmötet där namnet syftar till att spegla deras tolkning av innebörden av respektive scenario. Namnen indikerar att deltagarna tenderade att beskriva scenarierna med utgångspunkt från hur de i dag mest centrala aktörerna bankerna kommer att påverkas. Det är även viktigt att påpeka att utgångspunkten är att alla scenarier har samma sannolikhet att inträffa. De är analysverktyg med vars hjälp en aktör kan besvara frågor som: Vad gör vi om detta scenario inträffar? eller Vilka resultat kommer vi nå med vår nuvarande handlingsplan i respektive scenario?. Scenarierna ger fyra olika bilder av hur betalsystemet i Sverige kan komma att se ut år Figur 4. Fyra scenarier för framtidens betalsystem NYA AKTÖRER Ja NYA SYNERGIER Nej Julskinka 10 kr/kg Värre än status quo Win-winwin Fat cats Ja Nej 17

18 Det första scenariot Julskinka 10 kr/kg speglar en framtid där det kommer en mängd nya aktörer inom betalsystemet, vilket ökar konkurrensen samtidigt som plattformen för betalmedel inte integreras med andra branscher och deras affärsmodeller. Följden blir att betaltjänster erbjuds som ett slags lockvara i andra branscher och lönsamheten pressas ner ordentligt. De andra branscherna, t.ex. telekom, transporter och turism, behöver inte leverera lönsamma betaltjänster utan ser dem framför allt som lockvaror för att sälja de erbjudanden som utgör deras respektive kärnaffär. Konsumenterna ser mobila betallösningar som en självklarhet och är inte villiga att betala extra för denna tjänst. Det andra scenariot Värre än status quo speglar en framtid där det inte kommer nya aktörer inom betalsystemet samtidigt som plattformen för betalmedel inte integreras med andra branscher och deras affärsmodeller. Följden blir att betaltjänster levereras ungefär som i dag samtidigt som allt mer krävande kunder pressar ner priserna och lönsamheten för banker och andra. De flesta aktörerna är ekonomiskt pressade och fokuserar på att minska sina kostnader, vilket driver fram konsolidering och jakt på stordriftsfördelar. Konsumenterna är heller inte speciellt intresserade av mobila betallösningar. Det tredje scenariot Win-win-win speglar en framtid där det kommer en mängd nya aktörer inom betalsystemet, vilket ökar konkurrensen samtidigt som plattformen för betalmedel framgångsrikt integreras med andra branscher och deras affärsmodeller. Följden blir att betaltjänster blir en viktig komponent i en mängd branscher samtidigt som det går att pressa ner kostnaderna för infrastrukturella investeringar. Banker, telekombolag, kortföretag samt de andra branscherna t.ex. telekom, transporter och turism hittar affärsmodeller som skapar lönsamhet för samtliga dessa aktörer så länge de gör ett bra jobb. Konsumenterna drivs av att hitta mobila betallösningar och efterfrågar nya, innovativa erbjudanden. Det fjärde scenariot Fat cats speglar en framtid där det inte kommer nya aktörer inom betalsystemet samtidigt som plattformen för betalmedel framgångsrikt integreras med andra branscher och deras affärsmodeller. Samtidigt ser vi att EU inte integreras framgångsrikt utan att detta främst sker på regional nivå, dvs. inom Norden. Följden blir att betaltjänster blir en viktig komponent i en mängd branscher samtidigt som bankerna får en särställning i detta system. Kanske endast bankerna hittar affärsmodeller som skapar lönsamhet för betaltjänster samtidigt som de andra aktörerna trots detta vill ha betaltjänster som komplement till sina kärnaffärer. Konsumenterna drivs av att hitta mobila betallösningar men får räkna med att de kan vara dyra. 18

19 Figur 5. Detaljerade egenskaper för respektive scenario. JULSKINKA 10 KR/KG - SEPA och PSD är realiserade. - Infrastrukturen har skapats genom privata investeringar som ej gett nya, lönsamma affärer. - Affärsmodellerna ger mycket låg lönsamhet för banker medan operatörer lever på trafiken. - Aktörer som hotell, restauranger, tåg/buss/flyg, badhus etc. förväntas ge mobila betaltjänster som gratis service till sina erbjudanden. - Processhantering outsourcat till specialiserade aktörer som realiserar stordriftsfördelar inom EU. - Telekombolag agerar främst som underleverantörer av kommunikation inom mobila betalningar. - Nya betalinstitut, ev. PayPal och Google, skapar intäkter även på annat än betaltjänster, - Bankerna ser inte affärspotential i att investera i nya tjänster, - Finansiella krisen samt investeringar för att klara SEPA och PSD har gjort bankerna passiva inom innovationssidan. - Nya aktörer priskonkurrerar med etablerade som tappar kunder och/eller marginaler. - Betaltjänster är ej speciellt lönsamma sämst inom massbetalningar. - Kontantanvändningen minskar, hur snabbt beror på avgiftsstrukturen. - Euro är ny valuta i Sverige. - Fortsatt trend med grova bank- och värdetransportrån. -Utländska aktörer får lättare att etablera sig och/eller konkurrera i Sverige genom euron. - Stora multinationella företag efterfrågar nya finansiella tjänster som tillägg till sin kärnaffär. - Konsumenter och handlare kan köpa enkla betaltjänster billigt. - Konsumenter ser mobilitet som en självklarhet och vill inte betala extra för dessa tjänster. NYA SYNERGIER Nej VÄRRE ÄN STATUS QUO - SEPA och PSD har förhalats och urvattnats. - Ingen investerar i ny infrastruktur, varken mobiler, POS - terminaler eller nya lösningar. - Affärsmodellerna ger låg lönsamhet för banker och operatörer. - Befintlig betalningsinfrastruktur effektiviseras successivt. - Stark konsolidering inom inlösen och processhantering jakt på stordriftsfördelar. - Betaltjänster är ej lönsamma. - Intensivt fokus på kostnadsbesparingar hos banker. - Stort antal förvärv och sammanslagningar, främst inom EU, drivet av jakt på kostnadsminskningar. - Bankerna ser inte affärspotential i att investera i nya tjänster. - Krisen och investeringar för SEPA och PSD har gjort bankerna till passiva innovatörer. - Kontantanvändningen minskar sakta. - Nationell protektionism efter krisen Euro ej infört i Sverige. -Fortsatt trend med grova bank- och värdetransportrån. - Eftersom Sverige har SEK är inte utländska aktörer så intresserade att satsa här. - Konsumenter och handlare kan köpa enkla betaltjänster till normalhöga priser. - Konsumenter är inte intresserade av mobilitet och branschen gör inte mycket för att ändra detta. NYA AKTÖRER Ja Nej WIN-WIN-WIN - SEPA och PSD realiserade och starkt drivande för utvecklingen i en inre marknad. - Infrastrukturen har skapats genom privata investeringar drivet av lönsamma affärer. - Affärsmodellerna ger lönsamhet för banker, operatörer, handlare och leverantörer. - Systemet drivs av tjänster från samma plattform som mobila betalningar (nycklar, passerkort, identifikation, biljetter, Internet/epostaccess, kalendrar och telefoni). - Europeisk konsolidering av inlösenmarknaden och processhantering medan marknaderna för konsumentnära tjänster differentieras. - Internationell konkurrens inom processhantering (clearing and settlement). - Banker säljer/förmedlar tjänster som e-fakturering, clearing och settlement i realtid och direkt access till clearingsystem. - Banking-as-service har realiserats (betaltjänster är komponenter i andra branscher). - Avancerade betaltjänster med direkt nytta för kunders kärnaffär ger god lönsamhet. - Betaltjänster erbjuds även av icke-banker (communities) open och closed loop. - Kontantanvändningen låg och det finns kontantkort (pre-paid). - Euro är ny valuta i Sverige. - Grova rån minskar drastiskt medan elektroniska rån ökar. - Trusted Service Managers (TSM) är viktiga mäklare av tjänster. - Telekombolag har bl.a. betaltjänster, jmf. multi-radio, multioperator -system, och är viktiga katalysatorer för förnyelse av systemet för betaltjänster. - Multinationella företag efterfrågar finansiella tjänster integrerade i kärnaffären. - Konsumenter och handlare erbjuds avancerade tjänster till höga priser. - Konsumenter drivs av mobilitet och efterfrågar nya, innovativa tjänster. Ja FAT CATS - SEPA och PSD realiserade men med många särregler. - Offentliga aktörer har gjort och drivit fram investeringar i ny infrastruktur. - Få aktörer har skapat lönsamma affärsmodeller, kanske endast bankerna. - Nordisk konsolidering främst inom inlösen och processhantering. - Det kommer nya aktörer, men några misslyckas med processhanteringen vilket får till följd att kunderna strömmar tillbaka till de mer trovärdiga bankerna. - Telekombolag samarbetar med bankerna för att ta fram nya betaltjänster. - Bankerna är de enda som med trovärdighet sköter betaltjänster och dessa är lönsamma för banker med stordriftsfördelar trots dubbla system (euro & SEK). - Bankbranschen i Sverige domineras av de fyra stora affärsbankerna. - Betalningar främst genom etablerat transparent regelverk. - Banker säljer/förmedlar tjänster som e-fakturering, clearing och settlement i realtid samt direkt access till clearingsystem. - Euro ej infört i Sverige. - Grova rån minskar drastiskt medan elektroniska rån ökar - Eftersom Sverige har SEK är inte utländska aktörer intresserade att investera. - Kontantanvändningen låg och det finns kontantkort (pre-paid). - Nationell protektionism efter krisen Trusted Service Managers (TSM) lyckas ej etablera sig och skapa egen nisch. - Konsumenter och handlare kan köpa enkla betaltjänster till relativt höga priser. - Konsumenter drivs av mobilitet men de nya tjänsterna är mycket dyra. 19

20 Fördjupad analys av attityder till betalmedel Scenarierna ovan pekar på vikten av affärsmodeller och ny konkurrens men utöver detta är ytterligare en viktig faktor den som bestämmer konsumenters vilja att använda nya typer av betalmedel. Vi bestämde oss därför för att fördjupa analysen kring ungdomars attityder till betalmedel genom ett seminarium med en grupp av gymnasieungdomar vid Botkyrka Gymnasium i Tumba. Dessutom skrev författaren en debattartikel som publicerades på Svd.se och som skapade en stor debatt på Svenska Dagbladets hemsida. Även denna debatt är intressant i detta sammanhang och redovisas nedan. Ungdomars syn på betalmedel Många har pekat på de stora förändringarna i betalsystemet som uppstår när dagens ungdomar, som vuxit upp med mobilen i handen, börjar arbeta och får en egen ekonomi. Det är kanske dessa personer med nya värderingar och vanor som driver fram förändringarna, medan de som har vuxit upp i ett kontantbaserat samhälle har svårare att ändra sina vanor. Vi genomförde därför ett möte med ungdomar för att få indikativa svar på dessa frågor. De övergripande resultaten var att studenterna främst använder kontanter som betalmedel, att de framför allt litar på sin bank och sitt kortföretag när det gäller betalningar samt att säkerheten vid betalningar är det absolut mest viktiga vid valet av betalmedel. Bankernas långa tradition kring att hantera betalningar ger dem en stark ställning, åtminstone till denna grupp ungdomar, medan nyare former av betalmedel som Internet och via mobilen inte känns tillräckligt pålitliga. Detta trots att de var erfarna användare av mobiltelefoner och Internet. Många av studenterna pratade om riskerna med både Internet och mobilen men sa samtidigt att om dessa kunde göras säkra vore de bra alternativ. De pekade på att mobiler lätt kan stjälas och att Internet lätt kan manipuleras och användas för att lura andra. I slutändan var det kontanter och sin bank som ungdomar kände störst förtroende för. Tabell 4. Valet av betalmedel Vilket betalmedel För vem/vilka har du störst förtroende använder du mest? när det gäller att hantera dina Vad är viktigast vid valet av betalmedel, dvs. hur du ska betala för något? betalningar? 1. Kontanter 1. Min bank 1. Att betalningen är säker, dvs. att jag får det jag köpt 2. Kort 2. Mitt kortföretag 2. Att betalningen inte kan leda till att mitt konto plundras 3. Internetbanken 3. Min butik 3. Att betalningen är snabb respektive enkel 4. Mobilen 4. Min telekomoperatör 4. Att betalmedlet är billigt 5. Min mejloperatör 6. Min mest använda hemsida Vi ställde även frågor om hur en mobil betalning via mobiltelefonen skulle vara utformad. De fick frågan om de föredrog att man bara kunde nudda en betalterminal i butiken med mobilen (via NFC-teknik) när man skulle betala eller om man skulle behöva nudda betalterminalen med mobilen samt knappa in en kod. På denna fråga svarade fjorton av sexton studenter att de föredrog alternativ två, dvs. man skulle behöva nudda betalterminalen med mobilen samt knappa in en kod för att verkställa betalningen. På en uppföljningsfråga om hur mycket de skulle vara villiga att betala för att ha tillgång till en mobil plånbok i mobilen svarade sju av sexton studenter att de aldrig skulle vara villiga att betala för en sådan tjänst medan fem stycken svarade att de högst skulle betala 10 kronor per månad för denna tjänst. Tre sa att de skulle högst betala 20 kronor per månad medan två personer sa att gränsen gick vid 50 kronor per månad. 20

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Niklas Arvidsson Universitetslektor KTH Industriell dynamik De har två dansgolv och en stor ölhall. Tyvärr tar barerna inte kort men de

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

DET KONTANTLÖSA SAMHÄLLET RAPPORT FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT

DET KONTANTLÖSA SAMHÄLLET RAPPORT FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT DET KONTANTLÖSA SAMHÄLLET RAPPORT FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT Niklas Arvidsson, Docent och Lektor i Industriell Dynamik vid KTH niklas.arvidsson@indek.kth.se 29 Januari 2013 TRITA IEO-R 2013:01 ISSN 1100-7982

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt KOM IGÅNG-GUIDE för att ta betalt på nätet Vi gör det enkelt att ta betalt VEM GÖR VAD? När du ska komma igång med din e-handel är det flera parter inblandade. Här ser du några av dom och vad de gör. DIBS

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017 EUROPEAN PAYMENT REPORT Sverige European Payment Report bygger på en undersökning som genomfördes i 29 europeiska länder under februari och mars. Vi har samlat in uppgifter från 1 468 företag för att få

Läs mer

Det är dyrt att betala - använder vi för mycket kontanter?

Det är dyrt att betala - använder vi för mycket kontanter? ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Finansförbundets kongress i Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Konsultation avseende grönbok om betaltjänster i EU

Konsultation avseende grönbok om betaltjänster i EU KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-03-01 Dnr 94/2012 1 (7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Att. Markus Forsman 105 33 Stockholm Konsultation avseende grönbok om betaltjänster i EU Sammanfattning

Läs mer

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar Kort version Niklas Arvidsson Centrum för bank och finans Kungliga Tekniska Högskolan SAMMANFATTNING För att förverkliga en

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Dags att byta kontanterna mot kort?

Dags att byta kontanterna mot kort? ANFÖRANDE DATUM: 2010-01-20 TALARE: Vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Nordic Card Markets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet

Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet Priser och kostnader i det svenska betalningssystemet PRISER OCH KOSTNADER En företagsekonomisk analys av de svenska storbankernas kostnader i samband med produktionen av betalningstjänster visar att de

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved

Framtiden & Säkerhet. Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder. Logica 2008. All rights reserved Framtiden & Säkerhet Säkerhet och trygghet för Bank 2.0 kunder Logica 2008. All rights reserved Betalningsmedel Mynt Sedlar Bankbok Faktura, e-faktura, autogiro... Check Giro Betalkort Wap Telebank Internetbank

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

Kortbetalningars konsekvenser för handeln

Kortbetalningars konsekvenser för handeln Kortbetalningars konsekvenser för handeln Denna informationsskrift är framtagen för att ge bättre kunskap om kortbetalningar inom svensk detaljhandel. Maj 2014 2(9) Betalningsmarknaden i förändring Kontant

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Forskarfrukost hos Retail House Mötesplatsen mellan forskare och praktiker.

Forskarfrukost hos Retail House Mötesplatsen mellan forskare och praktiker. Forskarfrukost hos Retail House Mötesplatsen mellan forskare och praktiker. I samarbete med MARKNADSFÖRING OCH EKONOMISKT RESULTAT Kunskap i butiksekonomi är nyckeln för att förstå hur varumärket och dess

Läs mer

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT.

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group grundades år 2000 och har ca 350 medarbetare i

Läs mer

Kortbetalningar i Sverige

Kortbetalningar i Sverige Kortbetalningar i Sverige AV LARS NYBERG OCH GABRIELA GUIBOURG Lars Nyberg är vice riksbankschef och Gabriela Guibourg är verksam på avdelningen för finansiell stabilitet. De nordiska länderna är flitiga

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar

Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar 2 Sven Uthorn VD och koncernchef Harriet Piscator CFO Highlights, första kvartalet 2017 Tillväxtsatsningar Marknaden och B3IT Finansiell utveckling, jan-mars

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år Kön Ålder Utbildning Postnummer Äger mobiltelefon (nej/ja iphone/ ja android, ja annan) Huvudsysselsättning (student, pensionär etc 1. Hur ofta använder du följande betalmetoder? a. Aldrig b. per år c.

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Yttrande Sida 1 av 8 Naturvårdsverket fordjupadutvardering@naturvardsverket.se Ärendenr NV-02549-15 Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Beskrivning av ärendet Naturvårdsverket

Läs mer

DIBS Payment Services Första kvartalet 2011

DIBS Payment Services Första kvartalet 2011 DIBS Payment Services Första kvartalet 2011 DIBS roll i värdekedjan SIDE 2 Stark tillväxt under många år Under de senaste fyra åren har den genomsnittliga årliga tillväxten i SEK varit 23 % och EBITDA-marginalen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och Svar Fråga: Stämmer det att det tar 10 år att betala en skuld på 20 000 SEK och att det kostar mig 11 996 SEK i ränta? Svar:

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kontantanvändningen i den svenska ekonomin

Kontantanvändningen i den svenska ekonomin Kontantanvändningen i den svenska ekonomin AV MARTIN ANDERSSON OCH GABRIELA GUIBOURG Båda är verksamma på avdelningen för finansiell stilitet. Trots att kontanter används i allt mindre utsträckning som

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Kontant eller kort? En studie över butikers och restaurangers kostnader för att ta betalt

Kontant eller kort? En studie över butikers och restaurangers kostnader för att ta betalt Kontant eller kort? En studie över butikers och restaurangers kostnader för att ta betalt Slutrapport 2013 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Urval och metod... 3 3. Resultat... 5 3.1. Kontanter står för 41

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kommer kort att ersätta kontanter? 1

Kommer kort att ersätta kontanter? 1 ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Cards and Cash Payments Forum, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2010 Nr 290 304 INNEHÅLL Nr Sidan 290 Betaltjänstlag... 1121 291 Lag om ändring av 7 kap. 19 i konsumentskyddslagen... 1144 292 Lag

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Juni 2013. Kundperspektivet. Information köpa och få biljett visera resa ( kontroll)

Juni 2013. Kundperspektivet. Information köpa och få biljett visera resa ( kontroll) Kundperspektivet Information köpa och få biljett visera resa ( kontroll) Standards Juni 2013 Information i kollektivtrafik....med information tillgänglig från många datakällor Myndighet/företag Fordon/infrastruktur

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Spara pengar på att betala smart.

Spara pengar på att betala smart. Spara pengar på att betala smart. Både ett kort och en hel betallösning First Card låter som ett kort, men är ett helt betalsystem. Det innebär att våra kunder för det första kan samla både kortköp och

Läs mer