Protokoll. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige

2 2 95 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i utbildningsnämnden - Niclas Hjelm (MP) Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i valnämnden - Niclas Hjelm (MP) Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i barn- och ungdomsnämnden - Sandra Kjellberg (M) Avsägelse av kommunalt uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden Lina Sabah (S) Avsägelse av kommunalt uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden - Christina Karen (M) Kommunalt kompletteringsval - Suppleant i Alingsås Energi Nät AB efter Jens Christian Berlin (FP), Kerstin Rudfeldt Tjus (FP) Kommunalt kompletteringsval - Ersättare i utbildningsnämnden efter Jonathan Bessou (M), Kerstin Larsson (M) Kommunalt kompletteringsval Ledamot i barn- och ungdomsnämnden efter Sandra Kjellberg (M), Christina Karén (M) Kommunalt kompletteringsval - Ersättare i barn- och ungdomsnämnden efter Christina Karén (M), Elvira Ström Brax (M) Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ansökan om kommunal borgen från Folkets Hus Granskning av projekt Stadsskogen Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Svar på motion angående en samlad, effektiv organisation mellan kommunen och näringslivet och ett förbättrat näringslivsklimat - Anita Brodén (FP) m fl Interpellation till kommunstyrelsens ordförande, "Ledamöters rätt att väcka ärende i nämnd/styrelse/arbetsutskott" - Stefan Svensson (KD) Meddelanden... 28

3 3 Plats och tid First Hotel Grand, Alingsås kl Ajournering kl Beslutande Lennart Allbro (S), ordförande Magnus Linde (M), 1:e vice ordförande Birgitta Carlsson (S), 2:e vice ordförande Mikael Andersson (FP) Staffan Albinsson (C) Marita Barkhage Foster (V) Pär-Göran Björkman (S) Maria B. Nilsson (S) Birgit Börjesson (S) Fredrik Dolff (MP) Daniel Filipsson (M) Agneta Grange Petrusson (SD) Kristina Grapenholm (FP) Jan Gustafsson (V) Jonatan Gustafsson (V) Anna Hansson (MP) Leif Hansson (S) Niklas Hellgren (KD) Anita Hedén Unosson (S) Gunnar Henriksson (M) Tore Hult (S) Joakim Järrebring (S) Lena Klevenås (MP) Britt-Marie Kuylenstierna (MP) Lennart Lamarca (SD) Birgitta Larsson (S) Thorsten Larsson (M) Emma Liljewall (MP) Peter Martini (SD) Eva Mattsson-Hill (FP) Susanna Nerell (C) Anton Oskarsson (M) Per Palm (FP) Eva-Lotta Pamp (M) Kent Perciwall (KD) Thomas Petersson (C) Boris Petrusson (SD) Karin Schagerlind (M) Anders Sandberg (S) John Skoglund (S) Katrin Svensson (S) Stefan Svensson (KD) Per-Gordon Tranberg (M) Ann-Lie Tulokas Olsson (KD) Novak Vasic (MP) Simon Waern (S) Marianne Wikström (M) Holger Andersson (FP) Anna Hedén (M) Karin Johansson (S) Martin Lindberg (V) Paragrafer

4 4 Övriga deltagare Magnus Haggren, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Utses att justera Per Palm (FP) och Anders Sandberg (S), med Per-Gordon Tranberg (M ) som ersättare Justeringens plats och tid Rådhuset, Alingsås kl den 10 september 2015 Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Lennart Allbro (S) Per Palm (FP) Anders Sandberg (S) Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, administrativa avdelningen Underskrift

5 5 KF 95 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i utbildningsnämnden - Niclas Hjelm (MP) Niclas Hjelm (MP) har i skrivelse den 17 juni 2015 avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i utbildningsnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: N. Hjelm, UN, Klk-lön, Klk-kansli

6 6 KF 96 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i valnämnden - Niclas Hjelm (MP) Niclas Hjelm (MP) har i skrivelse den 17 juni 2015 avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i valnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: N. Hjelm, VN, Klk-lön, Klk-kansli

7 7 KF 97 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ledamot i barn- och ungdomsnämnden - Sandra Kjellberg (M) Sandra Kjellberg (M) har i skrivelse den 20 juli 2015 avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i barn- och ungdomsnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: S. Kjellberg, BUN, Klk-lön, Klk-kansli

8 8 KF 98 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden Lina Sabah (S) Lina Sabah (S) har i skrivelse den 29 juli 2015 avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i barnoch ungdomsnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: L. Sabah, BUN, Klk-lön, Klk-kansli

9 9 KF 99 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden - Christina Karen (M) Christina Karén (M) har i skrivelse den 11 augusti 2015 avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: C. Karén, BUN, Klk-lön, Klk-kansli

10 10 KF 100 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval - Suppleant i Alingsås Energi Nät AB efter Jens Christian Berlin (FP), Kerstin Rudfeldt Tjus (FP) Kerstin Rudfeldt Tjus (FP) utses till suppleant i Alingsås Energi Nät AB för tiden fram till och med årsstämman Exp: K. Rudfelt Tjus, AENAB, Klk-lön, Klk-kansli

11 11 KF 101 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval - Ersättare i utbildningsnämnden efter Jonathan Bessou (M), Kerstin Larsson (M) Kerstin Larsson (M) utses till ersättare i utbildningsnämnden för tiden fram till och med den 31 december Exp: K. Larsson, UN, Klk-lön, Klk-kansli

12 12 KF 102 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval Ledamot i barn- och ungdomsnämnden efter Sandra Kjellberg (M), Christina Karén (M) Christina Karén (M) utses till ledamot i barn- och ungdomsnämnden för tiden fram till och med den 31 december Exp: C. Karén, BUN, Klk-lön, Klk-kansli

13 13 KF 103 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval - Ersättare i barn- och ungdomsnämnden efter Christina Karén (M), Elvira Ström Brax (M) Elvira Ström Brax (M) utses till ersättare i barn- och ungdomsnämnden för tiden fram till och med den 31 december Exp: E. Ström Brax, BUN, Klk-lön, Klk-kansli

14 14 KF 104 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 lämnat följande yttrande: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Beredning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2015, 20 att återremittera utredningen till nämnderna med följande motiv: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska.

15 15 KF 104, forts Dnr KS 612 Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget i en rapport Kompletterande analys av utredningsuppdrag. I rapporten ingår följande: En beskrivning av komplexiteten i uppdraget olika skolformer, nytt betygssystem och nya behörighetsregler Utvecklad och fördjupad nulägesanalys En nationell jämförelse Fler åtgärder Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildningsnämnden (UN) har godkänt den fördjupade utredningen och givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en ny utredning i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och iscensatta åtgärder har gett effekt.(bun , 153, UN , 44). Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 juni 2015 lämnat följande yttrande: Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till nämnderna för kompletteringar. Den kompletterande analysen innehåller ett utvecklat resonemang kring varför inte alla elever når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan. Rapporten innehåller också ett antal konkreta åtgärder. Utredningen är således kompletterad inom de områden som kommunstyrelsen efterfrågade. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 15 juni 2015, 128. Anförande Anförande hålls av Per Palm (FP), Joakim Järrebring (S), Pär-Göran Björkman (S), Stefan Svensson (KD) och Leif Hansson (S). Yrkande Stefan Svensson (KD) och Leif Hansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Utredningen godkänns. Nämndernas fortsatta arbete följs upp i tertialrapporterna.

16 16 KF 105 Dnr KS 074 Ansökan om kommunal borgen från Folkets Hus Ärendebeskrivning Byggnadsföreningen Folkets Hus har inkommit med ansökan om förnyad kommunal borgen på 1,5 mnkr, daterad den 8 maj Kommunfullmäktige beslutade den 31 mars 2010 att medge kommunal borgen på 1,6 mnkr för Folkets Hus. Borgensförbindelsens längd får inte överstiga 5 år. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 3 juli 2015 lämnat följande yttrande: Byggnadsföreningen Folkets Hus ansöker om en förlängning av befintlig kommunal borgen på 1,5 mnkr med samma villkor som tidigare. Tillsammans med ansökan har även föreningen bilagt sin verksamhetsberättelse samt balans och resultaträkning för perioden den 1 januari 2014 till den 31 december Enligt fastställda riktlinjer för kommunal borgen kan kommunal borgen lämnas när det handlar om ett övrigt allmännyttigt ändamål inom kommunens kompetensområde men utgångspunkten skall vara att den väsentligt reducerar den finansiella kostnaden samt att kommunens risk minimeras. Borgen kan lämnas vid omsättning av lån, för den aktuella låneskulden, till andra än kommunala bolag, förutsatt att de tidigare erhållit kommunal borgen för lånet. Kommunfullmäktige beslutar särskilt och med mycket stor restriktivitet om borgen till av kommunen ej helägda mottagare för ändamål av stort kommunalt och allmännyttigt intresse. Kommunledningskontoret gör bedömningen att Byggnadsföreningen Folkets Hus kan göra inteckningar i fastigheten och därmed erhålla nödvändig säkerhet för föreningens lån. Kommunledningskontoret föreslår därmed att ansökan om förlängd borgen avstyrks. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 17 augusti 2015, 142. Ansökan om förlängd borgen för Folkets Hus avstyrks. Exp: Byggnadsför. Folkets Hus

17 17 KF 106 Dnr KS 078 Granskning av projekt Stadsskogen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har gett revisionens sakkunniga, E&Y, i uppdrag att granska och säkerställa externredovisningen i projektet Stadsskogen. Projektet som avser en exploatering av nytt bostadsområde i Alingsås kommun, påbörjades redan i början av talet. Projektet har ansvarsmässigt hanterats av tre olika nämnder och det pågår fortfarande. Samhällsbyggnadsnämnden har haft ansvaret för projekt Stadsskogen, sedan nämnden bildades Revisionens granskning har gett upphov till ett flertal noteringar men också rekommendationer, som bland annat att: Den löpande uppföljningen av projektets ekonomi har varit bristfällig Väsentliga förändringar av fastställd exploateringskalkyl bör presenteras för nämnden och utgöra underlag för nytt beslut Ekonomisk information avseende pågående exploateringsprojekt bör lämnas till nämnden löpande. Informationen bör minst innefatta en jämförelse mellan faktiskt utfall, kalkyl och budget samt externredovisningsmässiga effekter. Det är även väsentligt att ansvar för uppföljningen tydliggörs. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2015 bland annat framfört följande: Kommunledningskontoret vidtog med anledning av revisionens rekommendationer, flera konkreta åtgärder för att säkerställa korrekt externredovisning i 2014 års bokslut. Åtgärderna omfattade bland annat en rad bokföringsmässiga korrigeringar samt aktivering av färdigställda investeringar inom projektet. De bokslutsmässiga konsekvenserna fick till följd att 2014 års resultat förbättrades något, men medförde även negativa konsekvenser i form av högre kapitalkostnader motsvarande 2,2 mnkr Granskning av projekt Stadsskogen har även synliggjort, förutom brister kring redovisning och uppföljning av projektet, vilka konsekvenser som uppstår när kommunens investeringsplanering inte synkroniseras mellan olika nämnder, men i synnerhet när synkronisering saknas med kommunens flerårsstrategiprocess. I kommunfullmäktiges beslutade investeringsmodell, den så kallade EIRA-modellen, återfinns tre delar: Tillväxtprogram, Investeringsbudget, Övergripande exploateringsbudget, som tillsammans syftar till att tydliggöra vilka ekonomiska effekter som uppstår till följd av beslutade inriktningar. Det är framförallt den övergripande exploateringsbudgeten som skall tydliggöra vilka effekter som varje enskilt exploateringsprojekt förväntas få på respektive involverad nämnd. Den övergripande exploateringsbudgeten är det främsta redskapet för kommunstyrelsens nödvändiga prioritering av kommunens tillväxt eftersom det är där finansieringen av exploateringsområden skall säkerställas. Kommunledningskontoret kan konstatera att kommunfullmäktiges investeringsmodell ännu ej har fått full funktion. Verifierade underlag till en övergripande exploateringsbudget har saknats, vilket inneburit en tillfällig återgång till tidigare budgetmodell avseende exploateringsverksamheten.

18 18 KF 106, forts Dnr KS 078 Analyseras konsekvenserna, på övergripande nivå, av bristande beslutsunderlag, blir slutsatsen att större förändringar av redovisningsprinciper alltid måste ske planerat och i takt med budgetprocessen samt utifrån ett kommunfullmäktigeperspektiv. I annat fall uppstår obalanser i form av resultatpåverkande budgetavvikelser på nämndnivå. Kommunens ekonomistyrprinciper har till uppgift att styra nämndernas arbete och därmed säkerställa att förändringar av större karaktär först beslutas av kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret konstaterar vidare att flera av revisionens noteringar och rekommendationer kvarstår att hantera, men att granskningen gett upphov till att tydliggöra behovet av: nya riktlinjer för exploatering, översyn av redovisningen av VA-verksamheten samt krav på hantering av komponentavskrivning. Samtliga delar påverkar inte enbart projekt Stadsskogen utan även kommunens budgetering och redovisning av investeringar samt de poster som påverkar kommunens resultaträkning. Kommunledningskontoret har som målsättning att hantera respektive del, i dialog med respektive verksamhet, så att förslag på konkreta åtgärder läggs fram till beslut. Då samtliga delar har stor påverkan på bland annat kommunens externredovisning och investeringsplanering, erfordras att nytt regelverk, i enlighet med gällande lagstiftning och rekommendationer, införs från och med budgetår De övergripande rekommendationer som kvarstår att hantera är hur Alingsås kommunen ska säkerställa en korrekt och effektiv hantering av stora exploateringsprojekt såsom Stadsskogen. Större exploateringsprojekt pågår vanligtvis ett flertal budgetår och påverkar ett flertal nämnder, vilket ställer höga krav på projektledning och projektredovisning. Projekt Stadsskogen omfattar flera etapper, men har redovisningsmässigt hanterats som ett projekt vilket försvårat uppföljning och kontroll. Det är väsentligt att kommande etapper hanteras på ett korrekt sätt, i enlighet med revisionens rekommendationer. Ansvarsmässigt har hittills tre olika nämnder ansvarat för projekt Stadsskogen, vilket kan ha bidragit till den otydlighet kring beslut om fördyringar i projektet, som revisionen noterat. Det åligger däremot Samhällsbyggnadsnämnden, som ansvarig nämnd, för kommunens strategiska samhällsutveckling att hantera och säkerställa korrekt redovisning i enlighet med kommunens fastställda principer. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 17 augusti 2015, 143. Anita Skoglund (M), lekmannarevisorernas sammankallande lämnar en redovisning av ärendebeskrivningen. (står revisionen vilket istället borde vara EY) och vill lämna en protokollsanteckning med förtydligande om att EY upphandlats för utredningen och inte har beställts av kommunrevisionen. Anförande Anförande hålls av Anita Skoglund (M) lekmannarevisor, Stefan Svensson (KD) och Joakim Järrebring (S).

19 19 KF 106, forts Dnr KS 078 Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 1. Granskningsrapporten projekt Stadsskogen godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, säkerställa korrekt hantering och redovisning av projekt Stadsskogen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av kommunens VA-redovisning, Exploateringsredovisning samt införandet av komponentavskrivning. Anteckning Lekmannarevisor Anita Skoglund (M) lämnar följande protokollsanteckning: Det är väsentligt att kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter och ersättare får klart för sig skillnaden mellan kommunrevisionen och kommunrevisionens sakkunniga biträde. De senare är under denna mandatperiod efter upphandling företaget EY. När kommunledningskontoret upphandlar tjänster av EY enligt gällande ramavtal är fullmäktiges kommunrevisorer inte inblandade. Jag förutsätter att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige informerar berörda tjänstemän. Exp: KS

20 20 KF 107 Dnr KS 039 Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget 2015 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 25 maj, 104, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samråd med tekniska förvaltningen klargöra de ekonomiska förutsättningarna och snarast, dock senast den 21 augusti, återkomma med eventuell anpassning av ekonomisk ram. Det är revisionens sakkunniga biträden, E&Y, som genomfört en utredning avseende vilken grund tekniska nämnden har för att besluta om en avvikande budget samt att bedöma om dess agerande är i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Utredningen presenteras i bifogad rapport, där revisionen tydliggjort sina ställningstaganden. Slutsatserna i rapporten är att tekniska nämndens agerande vid beslutande om en detaljbudget i obalans inte är förenligt med kommunallagens bestämmelser kring budgetering och medelsförvaltning eller kommunfullmäktiges riktlinjer för ekonomistyrning. Revisionens rapport visar också att nämndens förklaring kring bristande finansiering för kapitalkostnader inte överensstämmer med den detaljbudget som nämnden beslutat om. Medel för kapitalkostnader utgör endast en mindre del av det budgeterade underskottet i nämndens detaljbudget. Merparten av det budgeterade underskottet återfinns istället under verksamhetens kostnader vilket inte förts fram som ett motiv för nämnden att lägga en budget i obalans. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret kan konstatera att granskningen av tekniska nämndens budget avseende teknisk förvaltning, påvisar ett eventuellt behov av förstärkt finansiering mellan 2,4 mnkr till 2,8 mnkr, beroende på om samtliga planerade investeringar för innevarande år genomförs och aktiveras Kommunledningskontorets bedömning är att det inte föreligger något omedelbart behov av utökad finansiering av kapitalkostnader, men att det finns en risk till negativ budgetavvikelse, som kommunstyrelsen bör notera. Tekniska nämndens månadsuppföljningar kommer därmed att följas extra noggrant under kommande månader. Nämnden har alltid möjlighet, att i ett separat ärende till kommunfullmäktige, väcka frågan om behov om ett eventuellt tilläggsanslag. Nämnden skall ha tagit fram en konsekvensanalys inkluderat beräkningar av vilka behov som inte täcks av fullmäktiges fastställda ram. Kommunledningskontoret ser, med anledning av uppkommen situation, behov av en mer stringent ansvarshantering av kommunens kapitalkostnader. Till kommande budgetår föreslås därför ett nytt och helt centraliserat sätt för hantering av kommunens kapitalkostnader. En övergripande och mer samlad hantering av dessa poster är väsentligt då kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på investeringar upptar en icke oväsentlig del av kommunens budget varje år. Då Alingsås kommun är en expansiv kommun, ställer det stora krav på dels investeringar, men även på en långsiktig och hållbar ekonomisk planering.

21 21 KF 107, forts Dnr KS 039 Kapitalkostnader bör ses som en fast kostnad, då kommunen har begränsade möjligheter att påverka när investeringarna väl är genomförda och börjar skrivas av. Möjligheten att påverka dessa kostnader finns främst i samband med investeringsplaneringen där nivån på de årliga investeringarna bestäms. Kapitalkostnaderna varierar mellan åren, beroende på när investeringar aktiveras i anläggningsreskontran, men även utifrån att investeringar blir färdigavskrivna. Kommunen behöver därför en modell för budgetering som tar hänsyn till dessa variationer och som förhindrar att avsatta medel för kapitalkostnader omvandlas till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är tillfälligt lägre. Dagens modell för budgetering innebär en uppräkning av respektive nämnds kommunbidrag mellan åren. Kapitalkostnaderna är då enbart en del i en total uppräkning. I praktiken finns därmed en möjlighet att omfördela budgetmedel från kapitalkostnader till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är lägre. Problemet uppstår när nya investeringar aktiveras och kapitalkostnaderna stiger allt mer. Verksamheterna kommer då ha sämre täckning för sina driftkostnader. För att åstadkomma en mer långsiktig hantering av kapitalkostnaderna, samt en tydligare ekonomisk styrning föreslår kommunledningskontoret, att samtliga medel för kapitalkostnader budgeteras centralt under finansieringen. Förslaget skulle innebära att medel som idag är budgeterade på respektive nämnd budgeteras centralt och nämndens budget utgörs enbart av löpande verksamhet. En sådan hantering medför att variationer i kapitalkostnadernas storlek mellan åren inte påverkar nämndernas utrymmen. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 17 augusti 2015, 144. Anförande Anförande hålls av Tore Hult (S), Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Stefan Svensson (KD), Anna Hansson (MP), Thomas Pettersson (C), Emma Liljewall (MP) och Boris Petrusson (SD). Yrkande Tore Hult (S), Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Stefan Svensson (KD), Anna Hansson (MP), Thomas Pettersson (C), Emma Liljewall (MP), Boris Petrusson (SD) och Peter Martini (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

22 22 KF 107, forts Dnr KS Granskningsrapporten godkänns. 2. Tekniska nämnden uppmanas besluta om en budget i balans, enligt Flerårsstrategin Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag för ny hantering av kommunens kapitalkostnader från och med budgetår Exp: TN, KS

23 23 KF 108 Dnr KS 092 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) har till kommunfullmäktige den 27 november 2013, 179 lämnat en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 maj 2015 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun, genom kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt Räddningstjänsten, arbetar i enlighet med de sex kriterierna för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Arbetet med några av kriterierna kan vidareutvecklas för att bli en certifierad kommun. Det handlar bland annat om att tydliggöra samordningsansvaret för vattensäkerhetsfrågorna. En annan del som kan utvecklas är informationen på hemsidan samt att utveckla säkerhetsdepån för utlåning, så att den även omfatta isdubbar. I det fall som kommunfullmäktige (KF) bifaller motionen bör KF ge räddningstjänsten i uppdrag att samordna utvecklingen av arbetet om Vattensäker kommun. Nedan följer en beskrivning över hur kommunen idag arbetar med de sex kriterierna: Punkt 1: Räddningstjänsten (RT) tar under hösten fram ett nytt fyrårigt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) där frågan om vattensäkerhetsfrågor ingår. Idag har RT en tillsynsplikt i vattensäkerhetsfrågor. Det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Dessa sköts om och kontrolleras av kultur- och fritidsförvaltningen. Punkt 2: Barn- och ungdomsförvaltningen anger att de följer upp och dokumenterar att eleverna uppfyller skolans mål, det vill säga att de senast under sjätte skolåret kan simma enligt definition i läroplanen för grundskolan. Detta innebär att elever inte kan få godkända betyg i idrott om de inte kan simma 200 m, varav 50 meter rygg, i åk 6. Kan eleven inte simma erbjuds den extra simundervisning. När det gäller kriteriet att man senast under nionde skolåret kan hantera en nödsituationer vid vattnet (häri innefattas också första hjälpen och hjärt- lungräddning HLR) så är detta inte betygsgrundande. Ansvaret ligger därför hos varje lärare att se om detta uppnås.

24 24 KF 108, forts Dnr KS 092 Punkt 3: Kommunen ska enligt kriterierna ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetenheten hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. I Alingsås ingår simundervisning för vuxna i det ordinarie utbudet. Punkt 4: Kultur- och fritidsförvaltningen anger att deras personal vid badanläggningar (finns bara i Nolhagabadet) har en adekvat säkerhetsutbildning, det vill säga de har utbildning i HRL och livräddning. Punkt 5: Idag finns information på kommunens hemsidan att det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Det står vidare att badbryggor finns på åtta badplatser i kommunen medan ett par kommunala badplatser saknar badbryggor. Inför varje säsong kontrolleras badbryggorna av dykare som samtidigt söker av botten. Punkt 6: I Nolhagahallen finns en utlåning av flytvästar till allmänheten. De kostar 5 kr per dag att låna. Det finns dock inga isdubbar att låna. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 15 juni 2015, 127 och då föreslagit att motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Anförande Anförande hålls av Leif Hansson (S), Pär-Göran Björkman (S), Joakim Järrebring (S) och Daniel Filipsson (M). Yrkande Leif Hansson (S) yrkar bifall till motionen. Joakim Järrebring(S),Jan Gustafsson (V), Daniel Filipsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Thomas Pettersson (C), Boris Petrusson (SD) yrkar bifall Leif Hanssons förslag att motionen bifalls. Proposition Ordföranden ställer Leif Hanssons m fl förslag om bifall till motionen mot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Motionen bifalls.

25 25 KF 109 Dnr KS 057 Svar på motion angående en samlad, effektiv organisation mellan kommunen och näringslivet och ett förbättrat näringslivsklimat - Anita Brodén (FP) m fl Ärendebeskrivning Anita Brodén (FP), Eva Mattsson-Hill (FP), Mikael Andersson (FP) Per Palm (FP) och Liselott Åkerfelt (FP) har i motion till kommunfullmäktige den 25 februari 2015, 18 lämnat förslag att en handlingsplan skapas i syfte att förbättra näringslivsklimatet. Handlingsplanen skall innehålla: 1. ett samlat organisatoriskt grepp om näringslivsfrågorna, mellan kommunen och näringslivet 2. en tydlig målsättning kring förbättring av servicegrad, dialog, attityd och bemötande 3. en kraftfull förkortning av handläggningstiderna i kommunen Ett blomstrande näringsliv är navet i samhällsutvecklingen och grundar sig på ett gott näringslivsklimat, något som man tagit fasta på i denna företagsmotion. En god placering på Svenskt Näringslivs rankinglista är ett kvitto på ett gott företagsklimat. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 6 augusti 2015 lämnat följande yttrande: Motionen är omfattande och berör många aspekter av kommunens roll i den gemensamma uppgiften att ha ett bra lokalt företagsklimat. Följande kommentarer kan göras kring de tre delarna som tas upp i motionen: En ny organisatorisk modell för kommunens näringslivsarbete lanserades före sommaren Det är ett gemensamt (av företrädare för näringslivet samt kommunala tjänstemän) framtaget förslag med huvudtanken att ett nytt, kraftfullt centrum, kallad Alingsås Business Centre, ABC, skapas direkt under kommunstyrelsen. Till sin hjälp skall ABC ha ett samordningsorgan kallat Alingsås Näringslivsråd, med företrädare från näringsliv och kommun. Tanken är att den nya organisationen skall träda ikraft under hösten En långsiktigt internt arbete inom kommunen kring förbättrad servicegrad, attityd och bemötande pågår. Tydliga förbättringsresultat kan ses inom främst miljöskyddsfrågorna. Men detta arbete behöver, som motionen påpekar, fortsätta och omfatta alla förvaltningar. Ett fortsatt och utökat projekt kring attityder och bemötande bör startas upp. Handläggningstiderna vid kommunens myndighetsutövning har generellt sett förkortats under senare år, även om undantag finns. Här är det upp till ansvariga kommunala nämnder att hitta former för allt effektivare handläggningsförfaranden, utan att göra avkall på rättsäkerheten.

26 26 KF 109, forts Dnr KS 057 Avslutningsvis kan sägas att behovet av en handlingsplan för näringslivsutvecklingen i Alingsås är nödvändig. Då gäller det inte klimat och attityder, utan analyser och åtgärder för att få olika branscher att växa. Det finns idag strategier för handel, industri och besöksnäring men ingen konkret handlingsplan för den totala utvecklingen fram mot Lämpligen bör den nyskapade näringslivsorganisationen få i uppdrag utarbeta en sådan handlingsplan under hösten Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 17 augusti 2015, 141. Anförande Anförande hålls av Joakim Järrebring (S), Eva Mattsson-Hill (FP) och Thomas Pettersson (C). Yrkande Joakim Järrebring (S), Eva Mattsson-Hill (FP) och Thomas Pettersson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Motionens intentioner tillstyrks enligt följande: -ny samordnad organisation för näringslivsutveckling kommer att bildas hösten 2015 i särskilt beslut i kommunstyrelsen. -kommunstyrelsen får i uppdrag att fortsätta och utöka projektet kring kommunens attityder och bemötande gentemot näringslivet. -kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för näringslivsutvecklingen fram till år 2020.

27 27 KF 110 Dnr KS 005 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande, "Ledamöters rätt att väcka ärende i nämnd/styrelse/arbetsutskott" - Stefan Svensson (KD) Stefan Svensson (KD) lämnar en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Joakim Järrebring (S) om ledamöters rätt att väcka ärende i nämnd/styrelse/arbetsutskott. I interpellationen lämnar Stefan Svensson följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: -Vilken uppfattning har du idag? Anser du alltjämt att det endast är du av arbetsutskottets (KSAU) sju ledamöter som ska kunna väcka ärenden i KSAU? -Anser du att ditt agerande, där du motarbetat att KSAU:s övriga ledamöter ska kunna väcka ärenden, har gynnat den lokala demokratin och delaktigheten? Interpellationen lämnas till kommunstyrelsen ordförande för besvarande på nästa kommunfullmäktigesammanträde. Exp: KSO

28 28 KF 111 Meddelanden Länsstyrelsen Ny ledamot i kommunfullmäktige: Eva-Lotta Pamp (M), efter Gustav Axelsson Länsstyrelsen Ny ersättare i kommunfullmäktige: Björn Dahlin (M) Alingsåsparkens Kulturförening Skrivelse om broschyr för parker i Alingsås Samhällsbyggnadsnämnden Utdrag ur, 97, protokoll från den 24 augusti 2015, Ändring av detaljplan för Alingsås, Fastighetsindelning vid Färgaregatan 9, antagande Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund från den 12 juni 2015, Kommunstyrelsen från den 15 juni 2015, , samt den 17 augusti 2015,