lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik erixon hans heikne Matematik Kurs 2b Grön lärobok natur & Kultur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik erixon hans heikne Matematik Kurs 2b Grön lärobok natur & Kultur"

Transkript

1 lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik erion hans heikne Matematik 5000 Kurs 2b Grön lärobok natur & Kultur

2 NATUR & KULTUR Bo , Stockholm Kundtjänst: Tel , Redaktion: Tel , Order och distribution: Förlagssstem, Bo 30 95, Stockholm Tel , Projektledare: Irene Bonde Tetredaktör: Mats Karlsson/Devella HB Bildredaktör: Erica Högsborn Grafisk form och omslag: Graffoto AB och Åsa Lundbom Laout: Måns Björkman/Tp & Design och Mats Karlsson/Devella HB Sättning: Måns Björkman/Tp & Design och Mats Karlsson/Devella HB Kopieringsförbud! Detta verk är skddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mcket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som brter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. 202 Lena Alfredsson, Lars-Eric Björk, Hans Brolin, Kajsa Bråting, Patrik Erion, Hans Heikne och Natur & Kultur, Stockholm Trckt i Lettland 202 Första utgåvans första trckning ISBN

3 Välkommen till Matematik 5000 Matematik 5000 är en läroboksserie för gmnasieskolan och vuenutbildningen. Den är inriktad på färdigheter, förståelse, kommunikation och problemlösning och erbjuder stora möjligheter till en varierad undervisning. Matematik 5000 ger eleverna goda förutsättningar att utveckla de förmågor och nå de kunskapsmål som beskrivs i den na ämnesplanen. Denna bok, Kurs 2b Grön lärobok, riktar sig till elever som studerar på ekonomi-, estetiska-, humanistiska- eller samhällsvetenskapsprogrammet. Hur är boken upplagd? Teoriavsnitten utgår ofta från konkreta eempel som framställs och förklaras på ett sätt som ger eleverna möjlighet att förstå och upptäcka matematiken. Teorin avslutas med flera lösta eempel som belser det viktigaste. Därefter kommer övningsuppgifter i tre nivåer, a, b och c, i stigande svårighetsgrad. Aktiviteterna ger stora möjligheter att variera undervisningen. De finns i fem olika kategorier: Upptäck, Undersök, Diskutera, Laborera och Modellera. De flesta är avsedda för arbete i grupp. I varje kapitel finns dessutom en kort Inledande aktivitet som introducerar delar av kapitlets innehåll. I Teman finns teori och uppgifter anpassade till ekonomi-, estetiska-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet och i Historik, med tillhörande uppgifter, sätts matematiken in i ett historiskt sammanhang. På många sidor blandas uppgifter av standardkaraktär med uppgifter som kräver matematisk problemlösning. Varje kapitel avslutas med: En Aktivitet som uppmuntrar till kommunikation: Sant eller falskt? En kort Sammanfattning av kapitlet. Kan du det här? och Diagnos som tillsammans ger eleverna en god möjlighet till egen kunskapskontroll. I Kan du det här? kan eleverna i par eller smågrupper värdera sina kunskaper om matematiska begrepp och strategier och i Diagnos kan de enskilt testa sina grundläggande kunskaper. Om en elev behöver repetera delar av kapitlet finns Repetitionsuppgifter i slutet av boken. Repetitionsuppgifterna är teten till de lösta uppgifterna i bokens teoriavsnitt. Två olika varianter av Blandade övningar avslutar varje kapitel. Den första innehåller endast uppgifter från det aktuella kapitlet. Den andra innehåller även uppgifter från tidigare kapitel. Blandade övningar består av tre delar: Utan räknare, Med räknare och Utredande uppgifter. I Svarsdelen finns ledtrådar till många uppgifter. Till läroboken finns en lärarhandledning med kommentarer, tterligare aktiviteter och övningsuppgifter samt en provbank. Med Matematik 5000 inbjuder vi lärare och elever till en variation av arbetssätt och arbetsformer och erbjuder många olika möjligheter för eleverna att utveckla sina matematiska förmågor. Mer information om läromedlet och digitalt material finns på Lcka till med matematiken! önskar Hans, Kajsa, Lena och Patrik förord 3

4 Innehåll. Algebra och linjära modeller 6 Inledande aktivitet: Positiva och negativa tal 7. Algebra 8 Negativa tal och prioriteringsregler 8 Tal i bråkform Algebraiska uttrck 3 Ekvationer 6 Omskrivning av formler 20.2 Funktioner 2 Koordinatsstem 2 Funktion, formel, värdetabell och graf 22 Aktivitet: Diskutera Graf, formell, tabell och beskrivning 26 Mer om funktioner 28 Grafer med digitala verktg 33.3 Räta linjens ekvation 35 Inledning 35 Aktivitet: Upptäck Torghandel 37 k-värde och m-värde 38 En formel för linjens lutning 4 Aktivitet: Upptäck Vinkelräta linjer 45 Parallella och vinkelräta linjer 46 Räta linjens ekvation 47 Aktivitet: Laborera Trästavar med skruv 50 Linjära modeller 5 Mer om räta linjer 54.4 Linjära ekvationssstem 57 Grafisk lösning 57 Substitutionsmetoden 60 Additionsmetoden 62 Några speciella ekvationssstem 65 Tema: Vinst eller förlust? 66 Tillämpningar och problemlösning 68 Tema: Nu är det NOG 7 Aktivitet: Diskutera Sant eller falskt? 74 Sammanfattning 75 Kan du det här? 76 Diagnos 77 Blandade övningar A 78 Blandade övningar B 8 2. Algebra och ickelinjära modeller 84 Inledande aktivitet: Olika beräkningar Samma resultat Polnom 86 Vad är ett polnom? 86 Räkna med polnom 87 Aktivitet: Upptäck Kvadreringsreglerna 89 Konjugatregeln och kvadreringsreglerna 90 Faktorisera Andragradsekvationer 95 Enkla andragradsekvationer 95 En lösningsformel 98 Aktivitet: Upptäck Samband mellan rötter och koefficienter 03 Historik: Ekvationer och lösningsformler 04 Olika tper av tal 06 Komplea tal en introduktion 07 Tillämpningar och problemlösning 0 Aktivitet: Undersök Andragradsfunktioner Andragradsfunktioner 4 Andragradsfunktionens graf 4 Andragradsfunktionens största/minsta värde 7 Aktivitet: Undersök Rektanglar med en given omkrets 2 Tillämpningar Potenser och potensekvationer 26 Potenser 26 Potensfunktioner och rationella eponenter Eponentialfunktioner och logaritmer 32 Eponentialfunktioner 32 Aktivitet: Undersök Grafen till = 0 34 Ekvationen 0 = b och logaritmer 35 Ekvationen a = b 38 Tillämpningar och problemlösning 40 Historik: Värdens befolkning 45 Tema: Åldersbestämning med kol-4 46 Mer om grafer 48 Aktivitet: Laborera Termosen 50 Aktivitet: Diskutera Sant eller falskt? 5 Sammanfattning 2 52 Kan du det här? 2 54 Diagnos 2 55 Blandade övningar kapitel 2 56 Blandade övningar kapitel innehåll

5 3. Geometri 62 Inledande aktivitet: Frhörningar Vinklar 64 Vinklar och vinkelsumma 64 Yttervinkelsatsen 67 Aktivitet: Upptäck Randvinklar 69 Randvinklar och medelpunktsvinklar Likformighet 74 Likformiga månghörningar 74 Historik: Fraktaler 77 Topptriangelsatsen och transversalsatsen 78 Kongruens 82 Area- och volmskala* 85 Aktivitet: Undersök Dnamisk geometri 88 Några bevis med likformighet* Koordinatgeometri 92 Pthagoras sats 92 Avståndsformeln 96 Mittpunktsformeln* 98 Aktivitet: Diskutera Sant eller falskt? 200 Sammanfattning 3 20 Kan du det här? Diagnos Blandade övningar kapitel Blandade övningar kapitel * Fördjupningsavsnitt 4. Statistik 20 Inledande aktivitet: Gissa längden 2 4. Statistiska metoder 22 Sammanställning och presentation av mätdata 22 Population, stickprov och urvalsmetoder 25 Några felkällor vid statistiska undersökningar 28 Aktivitet: Modellera Ett modellförsök av en väljarundersökning Läges- och spridningsmått 222 Lägesmått 222 Tema: Bäst i test! 227 Några spridningsmått 228 Aktivitet: Undersök Läges- och spridningsmått 233 Standardavvikelse 234 Tema: Hjärtinfarkt och statistik 238 Aktivitet: Laborera Hur lång är en mandel? Normalfördelning 242 Egenskaper hos normalfördelat material 242 Aktivitet: Laborera Finns det några samband i clementiner? Modellering 248 Korrelation 248 Regression 253 Tema: Budgetering och kostnadsanals 258 Aktivitet: Diskutera Sant eller falskt? 262 Sammanfattning Kan du det här? Diagnos Blandade övningar kapitel Blandade övningar kapitel Repetitionsuppgifter 272 Svar, ledtrådar och lösningar 279 Register 322 innehåll 5

6 ALGEBRA OCH LINJÄRA MODELLER Centralt innehåll Hantering av algebraiska uttrck och ekvationer. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe. räta linjens ekvation. begreppet linjärt ekvationssstem. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationssstem. Matematiska problem av betdelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.

7 Inledande aktivitet POSITIVA OCH NEGATIVA TAL Arbeta tillsammans två och två. Skaffa fra papperslappar och skriv talen 2, 3, 5 och 4 på lapparna Placera talen i storleksordning. 2 Beräkna summan av talen. 3 a) Välj två av lapparna och lägg dem så att summan blir så stor som möjligt. + = b) Välj på ntt och lägg två lappar så att differensen blir så stor som möjligt. = c) Välj på ntt och lägg två lappar så att produkten blir så stor som möjligt. = 4 a) Välj två av lapparna och lägg dem så att summan blir så liten som möjligt. + = b) Välj två av lapparna och lägg dem så att produkten blir så liten som möjligt. = 5 Placera ut alla fra talen så att resultatet av beräkningen + = blir så a) stor som möjligt b) liten som möjligt.

8 . Algebra Negativa tal och prioriteringsregler Vi börjar med att repetera beräkningar med negativa tal och prioriteringsreglerna från kurs. Eempel Temperaturen är 3 C och ökar 7 C. Temperaturen är 3 C och minskar 5 C = = 8 ökar 7 C minskar 5 C Eempel 2 Addition och subtraktion ( 200) = = ( 200) = = 700 Två olika tecken intill varandra kan ersättas med ett minustecken. Två lika tecken intill varandra kan ersättas med ett plustecken. Eempel 3 Multiplikation och division 6 ( 3) = = 2 Olika tecken ger ett negativt resultat. 6 ( 3) = = 2 Lika tecken ger ett positivt resultat. Vid beräkningar med flera räknesätt: Prioriteringsregler. Först parenteser 2. Därefter upphöjt till (potenser) 3. Sedan multiplikation och division 4. Sist addition och subtraktion 8. Algebra

9 0 Beräkna utan räknare a) 5 9 c) 25 ( 50) b) d) 6 + ( 9) a) 5 9 = 4 c) 25 ( 50) = = = 25 Tecknen ( ) ersätts med + b) = d) 6 + ( 9) = = = 7 = 6 9 = 7 Tecknen + ( ) ersätts med 02 Beräkna utan räknare a) 5 ( 4) c) ( 3) b) d) 0 ( 3) 2 a) 5 ( 4) = 20 c) ( 3) = = 0 5 = 2 b) = d) 0 ( 3) 2 = 0 ( 2) 2 = = 3 0 = 3 = 0 ( 2) ( 2) = 0 4 = 6 Det är vanligt att det på räknare finns två olika knappar för minustecken. används för subtraktion och ( ) används för negativa tal. 5 8 = ( ) Beräkna med räknare 24 + ( 6) 2 4 På räknaren skriver vi en parentes runt uttrcket i täljaren och uttrcket i nämnaren ( 6) = (24 + ( 6))/( 2 4) = Algebra 9

10 Beräkna utan räknare. 04 a) 5 8 c) 3 2 b) d) a) 7 + ( 3) c) 8 + ( 2) b) 5 ( 4) d) 3 ( 9) 06 a) 4 ( 3) c) ( 7) 6 b) ( 0) ( 5) d) 6 ( 2) 07 a) 5 3 b) 45 5 c) 36/( 6) d) ( 32)/( 8) 3 I Målilla i Småland är det ofta varmt på sommaren. Värmerekordet i Målilla är +38,0 C och köldrekordet är 33,8 C. Hur stor är temperaturdifferensen? 08 a) c) 2 (3 8) b) d) a) 9 ( 6) 5 ( 7) b) ( ) c) 8 ( 4) 7 ( ) d) ( 3) 0 Beräkna med räknare a) 2,97 (,68) c) 3,5 ( 26) b) 3,7 9,6 d) Beräkna med räknare 252 5,7,2 a) c) ,2 3, b) d) 4 3 ( 3) 2 Vilka belopp ska stå i de tomma vita rutorna? Insättning Uttag Behållning Skriv 3 ( 20) som en addition och beräkna summan. 5 Beräkna utan räknare a) 4 ( 5) + 5 b) 6 + ( 6) 6 c) 2 (2 5) 2 d) ( 4 + 3) ( 9) 6 Vilket tal ska stå i den tomma rutan? a) 8 = 30 b) 6 5 = 4 c) 8 35 = 3 7 I en frågesport får du +2 poäng om du svarar rätt men 3 poäng om du svarar fel. Undersök om det är möjligt att du kan ha a) 0 poäng efter att ha svarat på 0 st frågor b) 0 poäng efter att ha svarat på 8 st frågor? 8 Talen, 4, 2, 0, 2, 4,... är jämna. Talen, 3,,, 3, är udda. En kompis hävdar att differensen mellan två udda tal alltid är ett jämnt tal. Har din kompis rätt? Motivera! 0. Algebra

11 Tal i bråkform På British Museum finns ett för matematiken viktigt dokument, Rhindpaprusen. Den skrevs för nästan år sedan och visar bl a hur de gamla egptierna räknade med bråk. Metoderna har sedan dess utvecklats. Vi repeterar här några metoder /regler som du mött tidigare. Eempel Addition eller subtraktion av bråk med samma nämnare Addera /subtrahera täljarna. Nämnaren ändras inte = + 2 = Eempel 2 förlänga förkorta enklaste form Addition eller subtraktion av bråk med olika nämnare Börja med att förlänga bråken till samma nämnare = = = Avsluta med att förkorta så långt som möjligt, dvs skriv bråket i enklaste form = 42/2 60/2 = 2 30 = 2/3 30/3 = 7 0 Eempel 3 Multiplikation av bråk Multiplicera täljarna för sig och nämnarna för sig = = 2 5 Eempel 4 Multiplikation av ett heltal och ett bråk Multiplicera endast täljaren med heltalet = = kan även beräknas med addition: = 6 5 blandad form När täljaren är större än nämnaren kan du svara i blandad form: 6 5 = = 5. Algebra

12 9 Beräkna utan räknare och svara i enklaste form. a) b) c) d) a) = = 4 6 = 4/2 6/2 = 2 3 b) = = = 5 0 = 5/5 0/5 = 2 c) = = = 2 5 d) = = 6 8 = 6/2 8/2 = 3 4 Beräkna utan räknare och svara i enklaste form. 20 a) c) b) d) Visa att 3 8 är större än 3 26 Hur förändras värdet på bråket 4 /5 om du a) multiplicerar täljaren med 2 b) multiplicerar nämnaren med 2? 2 a) b) a) c) d) c) Vilket tal i bråkform ska man a) subtrahera från 8 / för att differensen ska bli b) multiplicera 5/9 med för att produkten ska bli? b) 2 6 d) Skriv i blandad form. a) 4 b) 8 c) Beräkna utan räknare. a) b) c) För flera tusen år sedan räknade man i Egpten nästan bara med bråk där täljaren är. Sådana bråk kallas stambråk. a) 5 /80 kan skrivas som ett stambråk. Vilket? b) 2 /7 kan skrivas som summan av två olika stambråk. Det ena är /4. Vilket är det andra? c) Sju tolftedelar kan skrivas som summan av två olika stambråk. Det ena är /3. Vilket är det andra? 2. Algebra

13 Algebraiska uttrck algebraiskt uttrck Eempel Ett algebraiskt uttrck är ett uttrck som innehåller tal och variabler samt tecken för räkneoperationer. Med räkneoperationer menas här de fra räknesätten, rotutdragning och upphöjande till en potens. 3 5 är ett algebraiskt uttrck med en variabelterm och en konstantterm är ett algebraiskt uttrck med två variabler. En kopp kaffe kostar kr och en bulle kostar 5 kr mer. Ett äpple kostar 2 kr mindre än kaffet kr Anton köper en kopp kaffe, en bulle och ett äpple. Vi skriver ett uttrck för kostnaden: Variabelterm Konstantterm Vi förenklar uttrcket: = = I uttrck med olika slags termer förenklas variabeltermerna för sig och konstanttermerna för sig. Eempel 2 multiplicera in Bea köper två bullar och tre äpplen. Vi skriver ett uttrck för kostnaden: 2 ( + 5) + 3 ( 2) Vi multiplicerar in faktorn 2 och faktorn 3 i respektive parentes och förenklar uttrcket: 2 ( + 5) + 3 ( 2) = = = = En faktor multipliceras med en parentes genom att faktorn multipliceras med varje term i parentesen. a (b + c) = ab + ac. AlgebrA 3

14 Eempel 3 Hur förenklar vi uttrck med parenteser? 5 + ( 8) = = 3 + före parentes: Ta bort paren tesen utan att ändra något. 5 ( 8) = = + 3 före parentes: Ta bort parentesen och ( 5 + ) = + 5 = 5 ändra tecken för alla termer i parentesen. 29 Förenkla a) b) (3 + 5) + (2 + 2) c) ( + 4) (2 + 2) a) = = 4 2 b) (3 + 5) + (2 + 2) = = c) ( + 4) (2 + 2) = = Förenkla a) 8 2(3 + 5) b) 4(a + b) 3(b a) a) 8 2(3 + 5) = = 8 6 b) 4(a + b) 3(b a) = 4a + 4b 3b + 3a = 7a + b 3 Förenkla ( + 5) + (3) 2 ( + 5) + (3) 2 = = = = = = (3) 2 förenklas enligt potenslagen (ab) 2 = a 2 b termer förenklas för sig och -termer för sig. 32 Förenkla a) b) 5 a + 3 a + 4 c) d) Förenkla a) (5 + 2 ) + (2 + ) b) (3 2 ) + (4 2 ) c) 9 (5 + 3) d) 3 (6 4) 4. Algebra

15 34 Vilka uttrck är lika? A 2 B 2 2 C D E + 2 F Multiplicera in och förenkla a) 4( + 2) + 2 c) 2 + 2(5 ) b) 3(2 5) d) 3 + 4(3 5) 36 Förenkla a) b) 3 2(5 + ) +2 c) 5 ( 2a + 3) + 4( a) d) (2 8) 3(4 3) 37 En rektangulär äng ska inhägnas. Långsidan är 30 m längre än kortsidan. Sidornas längder kan skrivas och Skriv ett förenklat uttrck för a) omkretsen b) arean. 38 Förenkla a) b) 4a 5b + a + 6b c) 2a (3b a) d) 5 2(7 ) Förenkla a) ( + 3) 2 b) c) 2 + (2) 2 d) 7 + ( 5) + 40 Förenkla a) ( ) + ( ) b) ( ) ( ) c) (a + 2) + (3 a 3) (2 a + ) d) (b 2) (2 b) ( b 2) 4 När Levi ska förenkla uttrcket 30 ( 6) 3(6 ) har han bråttom och skriver Han gör två fel. Vilka? 42 Figuren visar två identiska rektanglar. a A a A A 2 a + 2 a 2 Skriv likheten A = A + A 2 med algebraiska uttrck som motsvarar respektive area. 43 I en triangel är basen cm. Höjden är 8 cm längre än dubbla basen. a) Skriv ett uttrck för höjden. b) Skriv ett förenklat uttrck för triangelns area. c) Beräkna arean då höjden är 30 cm.. Algebra 5

16 Ekvationer ekvation En ekvation är ett matematiskt påstående som innehåller en likhet. En ekvation innehåller en eller flera obekanta (variabler). Lösningen är de variabelvärden som gör att vänstra ledet (VL) är lika med det högra ledet (HL). 2 5 = 9 är en ekvation med en obekant,. Ekvationens lösning är = 7. + = 0 är en ekvation som innehåller två obekanta, och. Ekvationen har oändligt många lösningar, t e = 2 och = Lös ekvationen a) = 9 b) 2 = 9 a) = = = = 2 3 = 4 b) 2 = = = = 0 2 = Lös ekvationen a) 9 4 = b) 60 4 = 2 5 är den minsta -termen. Subtrahera 5 från båda leden. 4 är den minsta -termen. Addera 4 till båda leden. a) 9 4 = = = = = = 6 4 = 4 b) 60 4 = = = = = = 0 6. Algebra

17 46 Lös ekvationen a) 5 = 2( 3) b) 2(3 2 ) = 9 a) 5 = 2( 3) b) 2(3 2 ) = 9 5 = = = = 9 3 = 6 5 = 5 = 2 = 3 Lös ekvationerna. 47 a) + 8 = 45 b) 29 = 7 c) 7 =9 d) 0,2 = 6 48 a) = 20 b) 5 2 = 23 c) = 30 d) = kr 2 kr 49 a) 06 = b) 5 = 6 2 c) 5 4 = 25 9,5 d) 9 = 3 50 a) 7 = b) 75 = 6 c) 2 6= 2,5 4 d) 7 3 = 5 5 Sonjas hund ökade i vikt med 80 % under första levnadsveckan. Den vägde då 80 g. Hur mcket vägde hunden som nfödd? + 5 kr + 7 kr Bestäm priserna om a) en kaffe och en ostfralla kostar lika mcket som ett glas juice och en havrekaka. b) en kaffe och en havrekaka är 8 kr billigare än en ostfralla och ett glas juice. c) två ostfrallor är 4 kr drare än ett glas juice. 53 Värdet på en aktie sjönk med 5 % till 200 kr under ett år. Hur mcket var aktien värd innan nedgången?. AlgebrA 7

18 54 Lös ekvationen a) 78 = 6,5 a) 78 = 6,5 Multiplicera båda leden med nämnaren,. 78 = 6,5 78 = 6,5 6,5 6,5 = 78 6,5 = 2 b) b) + 5 = = = = 3 7 ( +5) = 3( + 5) 7 = = 5 = 3,75 = 3 ( +5) Multiplicera båda leden med nämnaren, 7. Multiplicera båda leden med nämnaren, ( + 5). 55 Summan av tre på varandra följande hela tal är 36. Vilka är talen? Om vi kallar det minsta talet för, så är de andra andra talen + och + 2. Vi skriver och löser en ekvation. + ( + ) + ( + 2) = = 36 3 = 33 = + = 2 och + 2 = 3 Svar: Talen är, 2 och Lös ekvationen a) 72 5,8 = 24 c) 62 = 4 8 b) 0,30 = d) = Lös ekvationen a) 2 5 = 2 0 b) 5 = 6 c) 3 7 = 6 5 d) 7 2,5 = Lös ekvationen utan räknare. Svara eakt. a) 2 = 6 4 b) 3 = 2 8 c) 6 20 = 2 d) 2 = Lös ekvationen a) 8 (3 + 0) = 5 b) 0 (2 4) + 3 = 6 c) 9(z ) 2(3 z + 4) = 7 d) 2( + ) 5( 3) = 5 8. Algebra

19 60 Visa att k = 3 är lösningen till ekvationen 8,8 = k ( 2,4) +,6 6 Lös ekvationen 62 a) = 8 2 c) = 5 b) 2 4 = + d) + 7 = , 2 4 a) Skriv ett uttrck för figurens omkrets. b) Beräkna figurens omkrets om = 2,5 cm. c) Bestäm om omkretsen är 96 cm. 63 En konsertbiljett kostar 280 kr mer än en biobiljett. Tre konsertbiljetter kostar lika mcket som elva biobiljetter. Hur mcket kostar en biobiljett? 64 Lös ekvationen a) = 2 b) + 0 = Lös ekvationen a) 4 2 = 68 b) 2(4 3) = 8 3 c) 8 ( + 3) = 25 d) 2(7 ) = 0 4( 5) c) + 45, 28 = 0 z 2, 5 d) = z 75, 0 66 Summan av tre tal är 405. Det andra talet är dubbelt så stort som det första talet och det tredje talet är tre gånger så stort som det andra. Vilka är talen?. Algebra 9

20 Omskrivning av formler formel lösa ut En formel beskriver ett samband mellan variabler. Ofta skrivs formeln som en ekvation med en variabel i vänsterledet och ett uttrck med en eller flera variabler i högerledet. Med en formel gör vi ofta en beräkning genom att sätta in variabelvärden i högerledet. Formeln för triangelns area är A = b h, där b är basen och h är höjden. 2 Då vi löser ut en variabel ur en formel använder vi samma metoder som vid ekvationslösning. 67 Lös ut. a) 2 6 = 2 b) = 0 a) 2 6 = 2 Addera 6 till båda leden = = = Dividera båda leden med 2. b) = 0 -termen är negativ. Vi börjar därför med att addera 4 till båda leden = = 4 4 = = = 3 2 Låt vänsterled och högerled bta plats. Dividera båda leden med 4. Lös ut. 68 a) = 3 c) + = 3 b) = 0 d) + = 0 69 a) 2 0 = 0 c) = 0 b) = 0 d) + 2 = 5 70 a) = 0 c) 4 = 0 b) 9 = 3 6 d) 0 5 = 5 7 Multiplicera in och lös sedan ut. a) 3 = 2(2 4) c) ( 5) = 7( 3) b) 7 = 3( 2) d) ( ) = 6( ) 72 Arean av en rektangel, en triangel respektive ett parallelltrapets kan beräknas med formlerna I A = b h II A = b h 2 III h(a + b) A = 2 a) Lös ut h ur de tre formlerna. b) Lös ut b ur de tre formlerna. 73 Kan formeln a b = c skrivas om till b = c a? Motivera ditt svar. 20. Algebra

21 .2 Funktioner Koordinatsstem 20 Pricka in punkterna A = (, 3), B = (, 5), C =(4, 0), och D = (0, 2) i ett koordinatsstem. Vi ritar en horistontell -ael och en vertikal -ael och graderar alarna. Punkten A har -koordinaten och -koordinaten 3. B (, 5) A (, 3) C (4, 0) D (0, 2) 202 Ange koordinaterna för punkterna P, Q, R och S. P Q R S 206 Rita ett koordinatsstem och pricka in tre punkter med a) -koordinaten 3 b) -koordinaten 4 c) -koordinaten 0 d) -koordinaten Pricka in punkterna A (5, 2), B (0, 7), C ( 3, 4) och D ( 6, 0) i ett koordinatsstem. 204 Pricka in punkterna A (5, ), B (5, ), C ( 5, ) och D ( 5, ) i ett koordinatsstem. Vilken figur bildar sträckorna AB, BC, CD och DA? 205 Vilka av punkterna A (2, ), B (3, ), C ( 5, ) och D ( 3, 4) ligger a) ovanför -aeln b) till höger om -aeln? Avläs på linjen i figuren a) -koordinaten i punkten där = b) -koordinaten i punkten där = 0 c) -koordinaten i punkten där = 8 d) -koordinaten i punkten där = 0..2 Funktioner 2

22 Funktion, formel, värdetabell och graf Eempel värdetabell och graf Ett flgplan håller en konstant hastighet av 800 km/h. Efter h har det hunnit km. Vi visar sambandet mellan och i en värdetabell och i en graf. Tiden h Sträckan km km h formel Sambandet kan uttrckas med formeln = 800 där konstanten 800 är flgplanets hastighet i km/h Funktioner

23 variabler Många olika situationer kan beskrivas som ett samband mellan två storheter som varierar, till eempel: Kostnaden, kr, varierar med hur mcket, liter, bensin vi köper. En väande plantas höjd, cm, varierar med tiden, dagar. Storheter som varierar kallas i matematiken för variabler. Om sambandet mellan två variabler och är sådant att varje -värde, enligt någon regel, ger endast ett bestämt -värde, kan vi säga att är en funktion funktion av. Eempel 2 Vi beskriver här en funktionsregel på fra olika sätt.. Med ord: -värdet får du genom att dubbla -värdet och dra bort ett 2. Med en formel: = 2 3. Med en värdetabell: En värdetabell kan du göra själv genom att välja några -värden och beräkna motsvarande -värden med hjälp av formeln. 2 = = = 5 Varje talpar i värdetabellen (, ), (2, 3) och (3, 5) osv motsvarar en punkt i ett koordinatsstem. 4. Med en graf: Om punkterna från värdetabellen ligger på en rät linje kan du sammanbinda dem och förlänga linjen åt båda håll. En linje består av oändligt många punkter. Varje punkt på linjen motsvarar ett talpar (med ett - och ett -värde) som överensstämmer med formeln. Vi kontrollerar: Den röda punkten har koordinaterna (4, 7) = 4 ger i formeln = 2 4 = Funktioner 23

24 208 En funktion beskrivs med formeln = 4 3 a) Beräkna då = 2 b) Bestäm så att = 25 a) = 4 3 b) = 4 3 = 2 ger = 25 ger ekvationen = = 5 25 = 4 3 = 5 28 = 4 = Funktionen = 3 2 är given. a) Ställ upp en värdetabell för = 0,, 2, 3 b) Rita grafen. c) Avläs ur grafen -värdet då = 5 d) Var skär grafen -aeln? e) Ligger punkten (50, 03) på funktionens graf? a) b) = = = = = 3 (0, 3) (, ) (2, ) (3, 3) c) Ur figuren kan vi avläsa att = då = 5. d) Grafen skär -aeln när =,5. Skärningspunktens koordinater är (,5; 0). e) Vi beräknar -värdet då = 50 = = 3 00 = 97 Eftersom punkten (50, 97) ligger på linjen kan inte punkten (50, 03) ligga på linjen. = 50 kan inte ge två olika värden på Funktioner

25 20 En funktion beskrivs av formeln = 3 + Beräkna då a) = 2 b) = 4 c) = 5 2 En funktion beskrivs av formeln = 2 a) Gör en värdetabell där du väljer fra värden på. b) Rita en graf till funktionen. 22 En funktion beskrivs med ord: " -värdet får du genom att dubbla -värdet och lägga till två Beskriv funktionen med a) en formel b) en värdetabell c) en graf Grafen beskriver en funktion. a) Beskriv funktionen med en värdetabell. b) Vilket är -värdet då = 3? c) Vilket är -värdet då = 2? d) Bob säger att funktionen kan beskrivas: -värdet är -värdet minus två Stämmer det? 24 En funktion beskrivs av formeln = 4 4 Vilka värden saknas i tabellen? a) Rita grafen till = 8 2 b) Bestäm så att = 2 c) Vilka koordinater har linjens skärningspunkt med -aeln? d) Vilka koordinater har linjens skärningspunkt med -aeln? 26 En ost kostar 85 kr/kg. Låt vara priset för kg. a) Ställ upp en formel som visar hur beror av. b) Vad är om = 2,5? c) Vad är om = 68? 27 En funktion beskrivs av formeln = a) Ligger någon av punkterna (3, 425) och (5, 625) på funktionens graf? b) Är det sant att -värdet blir dubbelt så stort då ökar från 2 till 6? 28 Julia cklar 5 km på en kvart och fortsätter med samma hastighet. a) Med vilken hastighet cklar hon? Svara i km/h. b) Ställ upp en formel som visar hur sträckan km beror av tiden h. c) Rita en graf. 29 Värdetabellen beskriver en funktion. Ange funktionen med ord och med en formel. a) b) Punkterna ( 2, 4), (0, 0), (4, a) och (b, 8) ligger på en rät linje. Bestäm talen a och b..2 Funktioner 25

26 Aktivitet DISKUTERA Graf, formel, tabell och beskrivning Materiel: Sa, papper och tejp. Arbeta i par eller grupp. Varje rad i tabellen nedan och på nästa sida innehåller fra rutor: En graf 3 En värdetabell 2 En formel 4 En funktionsbeskrivning Tabellen är inte korrekt ordnad radvis. Gör så här: Kopiera tabellen (ev uppförstorad), klipp den i rutor och klistra upp rutorna radvis i rätt ordning. Graf Formel Värdetabell Funktionsbeskrivning = 2 är alltid två = 2 är halva Funktioner

27 Graf Formel Värdetabell Funktionsbeskrivning = 2 är dubbla = 3 3 0,5 är ett mindre än dubbla ,5 2 3,5 5 = är tre gånger så mcket som minus tre = 0,5 är tre minskat med = 2 är kvadraten på Funktioner 27

28 Mer om funktioner Eempel Mikaela har ett litet företag som sr och designar kläder. Hon köper en n smaskin för kr. Mikaela antar att smaskinen minskar i värde med kr per år. En modell för smaskinens värde kr är = där är antal år efter inköpet. Funktionen kan beskrivas på olika sätt. En formel En tabell En graf = kr Belopp Tid år I många tillämpningar och i en del matematiska funktioner måste vi ta hänsn till att alla värden på variablerna inte är tillåtna. definitionsmängd värdemängd En funktions tillåtna -värden kallas funktionens definitionsmängd. De värden på som de tillåtna -värdena ger, kallas funktionens värdemängd. I vårt eempel gäller funktionen bara för -värden mellan 0 och 8 år. Efter 8 år är värdet 0 kr. -värden större än eller lika med 0 och mindre än eller lika med 8 ligger i ett intervall som kan beskrivas med hjälp av olikhetstecken. Funktionens definitionsmängd: 0 8 Definitionsmängden ger värdemängden: smbolen f ( ) Matematikspråket är ett mcket kortfattat och internationellt språk. På detta språk skrivs är en funktion av som = f(). Om vi skriver f(3) så menar vi det -värde som funktionen ger när = 3. f(3) utläses f av 3. Skrivsättet är kort och mcket praktiskt. Har vi flera funktioner kan vi använda g (), h () osv Funktioner

29 Eempel 2 Beräkningar med funktionens formel Funktionen f beskrivs med regeln f () = f (5) är funktionsvärdet ( -värdet) då = 5. f (5) = = 3 Vilket -värde ger funktionsvärdet ( -värdet) 2? f () = 2 Nu måste vi lösa en ekvation = 2 2 = 8 = 9 Kontroll: f(9) = = 2 Eempel 3 Avläsningar i funktionens graf Figuren visar grafen till funktionen = f (). Vi avläser värdet på f (4) som -värdet då = 4. f (4) = 2 Vi avläser värdet på f ( 2) som -värdet då = 2. f ( 2) = Vilket -värde ger f () = 3? Vi avläser -värdet då = 3. = Funktioner 29

30 22 Funktionen f kan beskrivas med formeln f () = 4 Bestäm a) f (7) b) f ( 2) a) f (7) = 4 7 = 3 b) f ( 2) = 4 ( 2) = = 6 Parentes när två tecken står intill varandra. 222 Bestäm så att f () = 23 om f () = f () = 23 ger ekvationen = 23 2 = 6 = Låt f () = 2 2 och bestäm a) f (5) b) f ( 5) a) Vi ersätter i f () med 5 b) Vi ersätter med 5 f (5) = = f ( 5) = 2 ( 5) ( 5) 2 = =0 25 = 5 = 0 25 = 35 Obs! 5 2 = 25 ( 5) 2 = Figuren visar grafen till funktionen = f (). Använd den för att avläsa a) f (4) b) f (0) c) lösningen till ekvationen f () = 0 a) Vi avläser -värdet på grafen där = 4 f (4) = 3 b) Vi avläser -värdet på grafen där = 0. Det är där grafen skär -aeln. f (0) = 5 c) Vi avläser -värdena där = 0. Det är där grafen skär -aeln. = och 2 = 5 = f () Funktioner

31 225 Funktionen f () = Beräkna a) f (4) b) f (0) c) f ( 3) 226 Funktionen f () = 2 Beräkna a) f (5) b) f (0) c) f ( 4) 227 Bestäm så att f () = 8 om a) f () = 5 2 b) f () = Figuren visar grafen till funktionen = f (). Använd den för att avläsa a) f (6) b) f (0) c) lösningen till ekvationen f () = Då Anna sprungit i minuter beskrivs sträckan meter med formeln = 200. Denna formel kan skrivas som f() = 200. a) Vilket värde har f(2)? b) Vilket ger f() = 2 000? c) Tolka svaren i a) och b) med ord. 230 Ge eempel på en funktionsregel f och förklara med hjälp av din regel vad f (3) betder. 23 Låt f ( ) = och bestäm a) f () b) f (3) c) f ( 2) Figuren visar grafen till funktionen = f (). Bestäm med hjälp av grafen a) f (6) 4 2 b) f (0) c) så att f () = d) så att f () = Här är en värdetabell för funktionen = f () a) Bestäm f (2) b) Bestäm så att f () = 2 c) Beräkna f (3) f (2) 234 Beräkna f(5) f(3) om a) f() = b) f() = Figuren visar grafen till funktionen = f ( ). Bestäm med hjälp av grafen a) f (4) b) f (3) f (4) c) lösningen till ekvationen f () = 4 d) lösningen till ekvationen f () = 0.2 Funktioner 3

32 236 En koppargruva beräknas innehålla ca 500 miljoner ton brtbar malm. Man planerar att varje år brta ca 20 miljoner ton malm. a) Ställ upp en funktion som beskriver hur mcket brtbar malm, miljoner ton, som finns kvar efter år. b) Ange funktionens definitionsmängd och värdemängd. 237 I figuren visas graferna till två funktioner f () och g () a) Bestäm f (2) och g (2). b) För vilka är f () = g ()? c) För vilka är f () > g ()? d) För vilka är f () < g ()? 238 Ge eempel på två funktioner för vilka gäller att a) f (4) = 9 b) f ( 2) = g ( ) f ( ) 239 Funktionen g () beskriver Tildas intjänade lön i kr för dagars arbete. Vad betder a) g (8) b) g( 5) 5? 240 Låt f() = 2 och visa att f(3 + 4) inte är lika med f(3) + f (4). 24 Vinkeln är en funktion av vinkeln. a) Ställ upp en formel som visar hur beror av. b) Ange funktionens definitionsmängd och värdemängd. 242 Funktionen f() = 2 + m Bestäm talet m då a) f(3) = 0 c) f( 5) = b) f(5) = 5 d) f( 3) = 3 f(0) 32.2 Funktioner

33 Grafer med digitala verktg Eempel Grafen till f () = 22,4,4 kan vara besvärlig att rita för hand. Vi tar hjälp av en dator med ett matematikprogram. nollställe I den/de punkter där grafen till en funktion skär -aeln är f () = 0. -värdet i skärningspunkten kallas funktionens nollställe. Vi avläser nollstället = 6. grafisk lösning Vi kan grafiskt lösa ekvationen 22,4,4 = 8,4 genom att rita = 22,4,4 och = 8,4 och avläsa -värdet i skärningspunkten. Lösningen är = 0..2 Funktioner 33

34 Eempel 2 Med en grafritande räknare ritar vi grafen till f () = ZERO X = Y = 0. funktionsvärde Vi ser att grafen skär -aeln på två ställen, dvs funktionen har två nollställen. Räknarens program för nollställen ger,24 och 2 3,24 Räknarens program för beräkning av ett funktionsvärde ger -värdet när =,5. f (,5) = 4,75 X =.5 Y = Rita grafen till f () = 8,6 2,4 Avläs a) funktionens nollställe b) funktionsvärdet då = 2 c) funktionsvärdet då = 6 d) lösningen till ekvationen f () = 4 e) lösningen till ekvationen f () = 244 Rita grafen till = Avläs a) funktionens nollställen b) funktionsvärdet då =,6 c) funktionsvärdet då = 3,2 d) lösningen till ekvationen = a) Hur många nollställen har funktionen = i intervallet 5 < < 5? b) Stämmer det att funktionen = 9 2 har nollställena = 3 och 2 = 3? Motivera. 246 Vincent säljer almanackor. Resultatet (i kr) för försäljningen beskrivs av funktionen V() = 26,5 050 där är antalet sålda almanackor. Rita grafen till funktionen. a) Bestäm resultatet då antalet sålda almanackor uppgår till 50. b) Bestäm V(0). c) Förklara hur man grafiskt löser ekvationen V() = 500 d) Bestäm funktionens nollställe. e) Beskriv vad nollstället betder i detta sammanhang. 247 Rita grafen till f () = a) Hur många nollställen har funktionen i intervallet 0 < < 0? b) Bestäm nollställena. c) Avläs f (0,4) d) Lös ekvationen f () = Funktioner

35 .3 Räta linjens ekvation Inledning Här visar vi graferna till funktionerna = 3 = + 2 = 3 2 linjär funktion = k + m Du ser att graferna är räta linjer. En funktion av denna tp kallas därför en linjär funktion. Allmänt gäller att grafen till = k + m, där k och m är konstanter, är en rät linje. Vi avläser värdena på k och m för funktionerna ovan = 3 k = 3 och m = = + 2 k = och m = 2 = 3 2 k = 2 och m = 3 Vi studerar två specialfall.. Formler där = k + m 2. Formler där = k + m och m = 0 och k = 0 = 0,5 = 3 = = = 4 = 2 Graferna till dessa funktioner är linjer som går genom origo. Graferna till dessa funktioner är horisontella linjer. = 4 = = 3 = 0,5 = 2 =.3 RÄTA LINJENS EKVATION 35

36 30 Ange k och m till funktionen a) = 3 b) = 2 c) = 5 a) k = 3, m = b) k = 2, m = 0 c) k = 0, m = Skriv en funktion på formen = k + m då a) m = 20 och k = 0 b) k = 0,5 och m = 0 a) = b) = 0,5 eller = Kostnaden, kr, för att åka tai km kan beskrivas med funktionen = a) Ange och tolka m-värdet. b) Ange och tolka k-värdet. a) m = 55 Den fasta kostnaden är 55 kr. b) k = 25 Den rörliga kostnaden är 25 kr/km. 304 Ange k och m till funktionen a) = c) = 6 + b) = 8 6 d) = Ange k och m till funktionen a) = 4 c) = 3 b) = 0 d) = Skriv en funktion på formen = k + m då a) k = 3 och m = 7 b) k = 0 och m = 2 c) m = 0 och k = 3 d) k = 0,25 och m = 307 Vilken/Vilka av följande funktioner har en graf som går genom origo? A = 8 B = 8 C = 8 D = Höjden, m, på en granplanta år efter planteringen kan beskrivas med funktionen = 0,6 + 0,4 a) Hur hög är plantan 3 år efter plan teringen? b) Ange och tolka funktionens m-värde. c) Ange och tolka funktionens k-värde. d) Efter hur många år är granen 3 m hög? 309 Jonte påstår att uttrcken 3 +2 = 0,75 + 0,5 och = 4 har samma k- och m-värden. Har han rätt? Förklara RÄTA LINJENS EKVATION

37 Aktivitet UPPTÄCK Torghandel Materiel: Färgpennor, linjal Fem kvinnor står på torget och säljer morötter. Tant Grön: Morötterna kostar 3 kr/kg och påsen 2 kr. Tant Röd: Morötterna kostar 5 kr/kg (påsen är gratis). Tant Blå: Morötterna kostar 5 kr/kg och påsen 2 kr. Tant Svart: Morötterna kostar 5 kr/kg och påsen 6 kr. Tant Orange: Morötterna kostar 0 kr/kg och påsen 6 kr. a) Skriv en formel åt Tant Grön som beskriver vad kunderna ska betala. I formeln ska ange vikten i kg och priset i kr. b) Skriv liknande formler åt de andra kvinnorna. 2 Gör en värdetabell till varje formel. Välj -värdena, 2 och 3 kg. 3 a) Rita ett koordinatsstem. Låt 2 cm på -aeln vara kg och cm på -aeln vara 2 kr. b) Rita en grön linje till Tant Gröns formel. Skriv formeln intill linjen. c) Gör på motsvarande sätt för de andra kvinnornas formler. 4 Formlerna följer samma mönster, = k + m a) Vad beskriver k-värdet i formlerna? b) Vilka formler har samma k-värde? Hur kan man se det på linjerna? c) Vilken formel har störst k-värde? Hur kan man se det på linjen? 5 a) Vad beskriver m-värdet i formlerna? b) Vilka formler har samma m-värde? Hur kan man se det på linjerna? c) Vilken formel har m = 0? Hur kan man se det på linjen? 6 En dag kommer det na morotsförsäljare till torget. Använd graferna för att besvara frågorna. kr a) Vilka tar betalt för påsen? b) Vad kostar deras morötter per kg? c) Skriv en formel åt varje n försäljare kg Farbror Ljusblå Farbror Brun Farbror Grå Farbror Lila.3 RÄTA LINJENS EKVATION 37

38 k -värde och m -värde Vi undersöker sambandet mellan värdet på k respektive m och grafens utseende. Eempel Vi ritar grafen till tre funktioner med samma k-värde men med olika m-värde. = + 4 k = och m = 4 = + 2 k = och m = 2 = k = och m = 4 I den punkt där linjen skär -aeln är = 0. 2 m-värdet Om = 0 kan = k + m skrivas = k 0 + m. Vi får = m. m-värdet är detsamma som -värdet där linjen skär -aeln Eempel 2 Vi undersöker hur -värdet ändras då -värdet ökar med för funktioner med olika k-värden. a) = 2 + k = 2 och m = steg åt höger 2 steg uppåt k = Om -värdet ökar med, ökar -värdet med 2. Linjen stiger. b) = k = 3 och m = steg åt höger 3 steg nedåt k = Om -värdet ökar med, minskar -värdet med 3. Linjen faller. k-värdet k-värdet är ett mått på linjens lutning och anger hur mcket linjen ändras (stiger eller faller) för varje enhet vi går framåt i -led RÄTA LINJENS EKVATION

39 k > 0 k < 0 k = 0 Grafen till en funktion = k + m är en rät linje. Sammanfattning m-värdet anger -värdet för linjens skärningspunkt med -aeln. Skärningspunktens koordinater är (0, m ). k-värdet är ett mått på linjens lutning. Det anger hur mcket linjen ändras (stiger eller faller) för varje steg vi går åt höger i -led. 30 Bestäm genom avläsning i figuren, linjens a) m-värde b) k-värde c) ekvation. a) m-värdet avläses som -värdet i skärningspunkten med -aeln. m = 5 b) k-värdet är negativt, eftersom för varje steg vi går åt höger i -led minskar -värdet med. Linjen faller. k = c) k = och m = 5 insatt i ekvationen = k + m ger = + 5 eller = 5 m = Här är en värdetabell till funktionen = k + m a) Bestäm m. b) Bestäm lutningen k. c) Vilken är funktionen? a) Vi avläser m som -värdet då = 0. Vi får m = 4. b) För varje steg åt höger i -led ökar med 3. Vi får k = 3. c) I linjens ekvation = k + m sätter vi in k = 3 och m = 4. Vi får funktionen = RÄTA LINJENS EKVATION 39

40 32 Bestäm linjens a) m-värde b) k-värde c) ekvation. 38 Avgör om grafen till funktionen stiger eller faller när -värdena ökar. a) f() = b) f() = 4 + c) f() = d) f() = 5 33 Bestäm linjens a) m-värde b) k-värde c) ekvation. 39 Linjerna i figuren beskrivs av funktionerna. = 0,5 = + = + 4 = 4 A B C D Vilken formel och graf hör ihop? 34 Här är en värdetabell till funktionen = k + m a) Bestäm m. b) Bestäm lutningen k. c) Vilken är funktionen? 35 En linje går genom punkten (2, 3). Bestäm en annan punkt på linjen om a) k = 5 b) k = c) k = 320 En rät linje kan skrivas = 4 8 a) Vilket värde har där linjen skär -aeln? b) I vilken punkt skär linjen -aeln? 32 Förklara vad det betder för grafen att funktionen = k + m har k = 3 och m = En rät linje går genom punkterna (, ) och (, 3). a) Rita linjen. b) Bestäm linjens ekvation. 36 En linje går genom punkten (, 2). Rita linjen om a) k = b) k = 3 37 Vilken linje har A a) störst k-värde b) minst k-värde c) störst m-värde? B C D 323 Bestäm ekvationen för en linje genom origo och punkten a) (, 3) c) (3, 2) b) (2, 0) d) (, 2) 324 Ge eempel på en rät linje som går genom punkten (3, 5) och som har ett a) positivt k-värde b) negativt k-värde c) k-värde som är noll RÄTA LINJENS EKVATION

41 En formel för linjens lutning Eempel Vi beräknar lutningen för en linje genom punkterna A = (4, ) och B = (6, 5). Hur förändras - och -värdet då vi går från A till B? B (6, 5) Vi kallar förändringen i -led för och förändringen i -led för. Avläsning i figuren ger = 2 och = 4 och kan även bestämmas utan hjälp av figuren. Vi använder då punkternas koordinater. A = (4, ) och B = (6, 5) = 6 4 = 2 = 5 = 4 i och utläses delta. A (4, ) Lutningen k = förändringen i -led förändringen i -led = = 4 2 = 2 Eempel 2 Vi beräknar lutningen för en linje genom punkterna (, 5) och (, 2). Punkt : (, 5) Punkt 2: (, 2), 2, 2 = 2 = ( ) = 2 = 2 = 2 5 = 3 Lutningen k = = 3 2 =,5 Om vi istället väljer Punkt : (, ) = (, 2) och Punkt 2: ( 2, 2 ) = (, 5) så får vi k = = 2 2 = 5 2 = 3 2 =,5 Vi kan alltså börja med vilken punkt vi vill, men vi måste börja med samma punkt i täljaren och nämnaren. riktningskoefficient Eftersom lutningen k anger linjens riktning och är lika med talet (koefficienten) framför, kallas linjens k-värde för riktningskoefficient..3 RÄTA LINJENS EKVATION 4

42 Formeln för k Lutningen för en linje genom punkterna (, ) och ( 2, 2 ) beräknas med formeln förändring i -led k = förändring i -led = = 2 2 (, ) (, ) 2 2 horisontell linje En linje som är parallell med -aeln kallas vågrät eller horisontell. Eftersom = 0 är också k = 0. Linjen i figuren skrivs = 3. ( 2, 3) (2, 3) = 3 vertikal linje En linje som är parallell med -aeln kallas lodrät eller vertikal. Eftersom = 0 är k inte definierat. (Vi kan inte dividera med noll!) En vertikal linje saknar alltså k-värde. Linjen i figuren skrivs = 3. (3, 4) (3, ) = 3 Horisontell linje Vertikal linje 325 Rita en linje som går genom punkten (, 2) och har lutningen k = 2 3 (4, 4) k = = 2 3 Vi börjar med att pricka in punkten (, 2). k = 2 betder att om vi går 3 steg åt 3 höger i -led ( = 3) så ska vi gå 2 steg uppåt i -led ( = 2). Vi kommer till punkten (4, 4) som ligger på linjen. (, 2) = 3 = RÄTA LINJENS EKVATION

43 326 En rät linje går genom punkterna (, 3) och (3, 5). Bestäm linjens riktningskoefficient. Punkt : (, ) = (, 3) Punkt 2: ( 2, 2 ) = (3, 5) Formeln för k ger k = 2 = 5 ( 3) 2 3 ( ) = 8 4 = 2 Svar: Linjens riktningskoefficient är Vi går från punkt A till punkt B på linjen. Bestäm a) b) c) k-värdet. 328 Vi går från punkt A till punkt B på linjen. Bestäm a) b) c) k-värdet. 329 Vi går från punkt ( 2, 3) till (2, 4) på en linje. Bestäm a) b) c) linjens lutning. 330 Bestäm lutningen för en linje genom punkterna a) (3, 6) och (4, ) b) ( 3, 5) och (4, 2) c) (3, ) och (6, ) d) ( 4, ) och (2, 4) 5 5 A B 5 A B Avläs koordinaterna för två punkter på linjen samt beräkna k-värdet. 333 Alicia vill ha långt hår. När hon fller 6 år bestämmer hon sig för att inte klippa sig under ett helt år. Hårets längd, cm, är en linjär funktion av tiden, månader efter födelse dagen. Efter 2 månader är håret 27 cm långt och efter 7 månader 34,5 cm. a) Vilket värde har om = 2? b) Vilket värde har 2 om 2 = 34,5? c) Beräkna och tolka funktionens k-värde. a b 5 c d 33 Rita en linje som går genom punkten (0, 0) och har lutningen a) 2 b) 3/4 c) 3/5.3 RÄTA LINJENS EKVATION

44 334 Linjerna har k-värdena 3, 0, /2, och 5. En linje saknar k-värde. Tilldela varje linje rätt k-värde. c f 339 Bestäm linjens lutning om kvadraten A har arean 25 areaenheter och kvadraten B arean 6 areaenheter. b a d e A B 335 För en funktion vars graf är en rät linje är f (2) = 6 och f (0) = 3 Vilken lutning har linjen? 336 Ligger de tre punkterna på en linje? a) ( 2, ), (, 0) och (2, 2) b) (0, 4), (7, 6) och ( 7, 4) 337 Välj själv två punkter så att linjen genom punkterna får lutningen a) 6 b) Två uthrningsfirmor tar kr för att hra en båt med förare i timmar enligt graferna i figuren. kr För en linjär funktion gäller f (a) = och f (a+2) = 5 Bestäm linjens lutning med formeln för k och visa att det inte spelar någon roll vilken punkt som är den första. 34 En linje går genom punkten (3, 5) och har lutningen a 3 Bestäm a så att linjen även går genom a) punkten (5, a) b) punkten på -aeln där = 4a a 6000 B 4000 A h a) Bestäm k och m för linje A. b) Bestäm ekvationen för linje A. c) Bestäm ekvationen för linje B. d) Hur stor är skillnaden i pris mellan A och B om du hr en båt 7 timmar? 44.3 RÄTA LINJENS EKVATION

45 Aktivitet UPPTÄCK Vinkelräta linjer Linjen L går genom origo och punkten P. Om man vrider den blå figuren 90 moturs runt origo så hamnar den på den gula figuren. A L 2 Q Linjerna L och L 2 är vinkelräta. L a) Bestäm koordinaterna för punkten Q. b) Bestäm lutningen på linjerna L och L 2. c) Beräkna produkten av linjernas k-värden. P (4, 2) 2 a) Rita av figuren till höger i ett koordinatsstem. Rita också den bild du får om figuren roterar 90 moturs runt origo. A b) Bestäm lutningen på de två vinkelräta linjerna. c) Beräkna produkten av linjernas k-värden. 3 Rita av figuren. Linjerna L och L 2 är vinkelräta. Punkterna P och Q har samma avstånd till origo. A L 2 Q a) Bestäm lutningen på linjen L om punkten P har koordinaterna (a, b). b) Bestäm koordinaterna för punkten Q och lutningen på linjen L 2. L P (a, b) c) Beräkna produkten av linjernas k-värden. d) Formulera en slutsats..3 RÄTA LINJENS EKVATION 45

46 Parallella och vinkelräta linjer Eempel Vi ritar graferna till funktioner med samma k-värde. = 2, = 2 2 och = 2 4 visas som blå linjer i figuren. Linjerna är parallella, alla har k = 2. = 2 0,5, = 0,5 och = 0,5 2 visas som röda linjer i figuren. Linjerna är parallella, alla har k = 0,5. De röda och de blå linjerna är vinkelräta mot varandra. Om vi multiplicerar k-värdena får vi k blå k röd = 2 = ( 2 Man kan visa att produkten av k-värdena för vinkelräta linjer alltid är. ( Sammanfattning För två linjer med riktningskoefficienterna k och k 2 gäller: om k = k 2 är linjerna parallella om k k 2 = är linjerna vinkelräta. 342 Vilka linjer är parallella? A = D = + B = 2 E = 5 C = 3 F = Bestäm k så att linjerna = k 4 och = 3 + blir a) parallella b) vinkelräta. 344 Graferna till funktionerna = 0,25 4 och = 4 är parallella. 345 Linjerna i koordinatsstemet är inbördes parallella. a) Ange en ekvation för var och en av linjerna a, b och c. b) Ange ekvationen för en linje som är vinkelrät mot linjerna i figuren och går genom origo. a b c Förklara hur man kan se detta utan att rita graferna. 346 En linje genom punkterna P(0, 2) och Q(a, 0) är parallell med linjen = 2 + Bestäm talet a RÄTA LINJENS EKVATION

47 Räta linjens ekvation Vi har tidigare visat hur du kan beräkna lutningen, k, på en linje om två punkter är kända. m-värdet kan grafiskt avläsas som -värdet i skärningspunkten med -aeln. Men hur beräknar man m-värdet? Eempel En rät linje går genom punkten (3, 7) och har lutningen 2. Vi använder räta linjens ekvation = k + m och sätter in k = 2, = 3 och = 7 7 = m 7 = 6 + m m = Linjens ekvation är = Bestäm ekvationen för en linje som går genom punkterna (2, 5) och (, ). Formeln för k ger k = ( 5) 2 = 6 3 = 2 Vi använder räta linjens ekvation = k + m och sätter in k = 2, = 2 och = 5 5 = m 5 = 4 + m m = Vi väljer en av punkterna och sätter in koordinaterna. Svar: Linjens ekvation är = Bestäm ekvationen för en linje som är parallell med linjen = och som skär -aeln där = 3. Linjen = 4 +8 har lutningen k = 4. Den sökta linjen har också k = 4 eftersom parallella linjer har samma k-värde. Linjens skärningspunkt med -aeln är (3, 0). Vi sätter in k = 4, = 3 och = 0 i = k + m 0 = m 0 = 2 + m m = 2 Svar: Linjens ekvation är = RÄTA LINJENS EKVATION 47

48 349 En rät linje med lutningen 2 går genom punkten (, 5). a) Rita linjen och avläs m-värdet. b) Beräkna m-värdet med hjälp av formeln = k + m. 350 Bestäm ekvationen för en rät linje som har riktningskoefficienten k = 2 och går genom punkten a) (3, 8) b) (0, 7) 35 Bestäm ekvationen för en linje som går genom punkten (5, 4) och har riktningskoefficienten a) k = 3 b) k = Vilken linje tillhör vilken ekvation? Ange de fem paren ekvation linje. a) = 3 d) = 2 b) = 0,5 + 2 e) = 5 c) = + P Q R 354 Bestäm ekvationen för en linje som går genom punkten (3, 2) och är parallell med linjen a) = 2 b) = + 7 c) = Bestäm ekvationen för en linje som uppfller följande villkor: a) Lutning 2 och går genom (4, ) b) Lutning 0 och går genom ( 5, 4) c) Lutning saknas och går genom (3, 2) 356 Undersök om någon/några av punkterna A (2, 3) B (4, 4) C (6, 2) eller D = (4, 2) ligger på grafen till a) = 8 c) = 3 b) = d) = f ( ) S T 353 Bestäm ekvationen för linjen som går genom punkterna a) (4, 6) och (2, 2) b) ( 2, ) och (, 5) c) (3, 0 ) och (0, 9) d) ( 3, 2) och ( 2, 4) Figuren visar grafen till en funktion f (). a) Vilken är funktionen f ()? b) När grafen till f () speglas i -aeln bildas en annan funktion, g (). Bestäm g (). c) När grafen till f () speglas i -aeln bildas funktionen h (). Bestäm h () RÄTA LINJENS EKVATION

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2 Algebra & Ekvationer Algebra & Ekvationer Parenteser En parentes När man multiplicerar en term med en parentes måste man multiplicera båda talen i parentesen. Förenkla uttrycket 42 9. 42 9 4 2 4 9 8 36

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Provet omfattar s. 102-135 (kap 4) och s.183-186, 189, 191, 193, 200-215. Repetition: Repetitionsuppgifter 4, läa 13-16 (s. 255 260) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna. REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov År Startvecka 2013 2 Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov Vecka Lektion (2h) Datum Kapitel Avsnitt 2 Ti 08-jan Kap 1: Räta linjen

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer Höstlov Uppgift nr 1 Ge en lösning till ekvationen 0 434,2-13x 3 Ange både exakt svar och avrundat till två decimalers noggrannhet. Uppgift nr 2 Huvudräkna lg20 + lg50 Uppgift nr 3 Ge en lösning till ekvationen

Läs mer

Med ett samband menar vi hur något beror av någonting annat. Det skulle t.ex. kunna vara (sant eller inte):

Med ett samband menar vi hur något beror av någonting annat. Det skulle t.ex. kunna vara (sant eller inte): Linjära samband Räta linjens ekvation Förmågan att se, analsera och förstå olika samband är egenskaper som är viktiga att ha i vardagslivet men oundvikliga för kommande studier och arbetsliv. Med ett samband

Läs mer

Matematik A Testa dina kunskaper!

Matematik A Testa dina kunskaper! Testa dina kunskaper! Försök i största möjliga mån att räkna utan hjälp av boken, skriv små noteringar i kanten om ni tycker att ni kan uppgifterna, att ni löste dem med hjälp av boken etc. Facit kommer

Läs mer

Kap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter 1101, 1106, 1107, 1113, 1118, 1120 Talmängder

Kap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter 1101, 1106, 1107, 1113, 1118, 1120 Talmängder Kap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter Känna till de vanligaste talmängderna och de Veta hur talmängderna betecknas Ha kunskap om hur de olika talmängderna är 1101, 1106, 1107,

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2001 3. Skolverkets svar, #1 #6 9. Några lösningar till D-kursprov vt 2001 10

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2001 3. Skolverkets svar, #1 #6 9. Några lösningar till D-kursprov vt 2001 10 JENSENvuutbildning NpMaD vt för Ma4 (4) VERSION UNDER ARBETE. Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Skolverkets svar, # #6 9 Några lösningar till D-kursprov vt Digitala verktg är

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet.

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1. Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet. FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet. Detta material är en utskrift av det webbaserade innehållet i wiki.math.se/wikis/forberedandematte Studiematerialet

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1: Ellips Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad.. Prov a) i) ii) iii) =,, = st 9,876 =,9876,99 = 9,9,66,66 =,7 =,7 Anmärkning. Nollor i början av decimaltal har ingen betydelse

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Experimentversion av Endimensionell analys 1

Experimentversion av Endimensionell analys 1 Matematikcentrum Matematik Eperimentversion av Endimensionell anals Alternativ eamination Under lp 999 kommer för Bi 99, L 99 och V 99 att ges en något modifierad kurs i Endimensionell anals. Kursen avviker

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Matematik 3000 kurs A

Matematik 3000 kurs A Studieanvisning till läroboken Matematik 3000 kurs A Innehåll Kursöversikt...4 Vad skall du kunna efter Matematik kurs A?...5 Så här jobbar du med boken...6 Studieenhet Arbeta med tal...7 Studieenhet Procent...12

Läs mer

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1)

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) NATUR OCH KULTURS PROV VÅRTERMINEN 1997 MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) Provets omfattning: t o m kapitel 5.6 i Matematik 2000 NV kurs AB. Provets omfattning: t o m kapitel 3.5

Läs mer

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c Bedömningsexempel Matematik kurs 1c Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter som är representativa för Del I... 5 Exempeluppgifter som är representativa för Del II och Del III... 9 Exempel

Läs mer

Lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik Erixon Hans Heikne. Matematik. Kurs 1bc Vux lärobok. Natur & Kultur

Lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik Erixon Hans Heikne. Matematik. Kurs 1bc Vux lärobok. Natur & Kultur Lena Alfredsson Kajsa Bråting Patrik Erixon Hans Heikne Matematik 5000 Kurs 1bc Vux lärobok Natur & Kultur NATUR & KULTUR Box 27 2, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-45 85 00, order@nok.se Redaktion:

Läs mer

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Kurskod: MATMAT02a Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kommentar Begrepp i kursen matematik 2a Metoder för beräkningar vid budgetering. Budgetering

Läs mer

Tal Repetitionsuppgifter

Tal Repetitionsuppgifter epetitionsuppgifter Till varje kapitel finns repetitionsuppgifter i form av Arbetsblad. Uppgifterna är relaterade till innehållet i respektive kapitel och täcker hela kapitlet. De uppgifter som kräver

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 1.1Introduktion Introduktion Avsnitt 1 handlar till att börja med om hantering av bråkstreck. Samtidigt ges exempel och övningar

Läs mer

NpMa2b Muntlig del vt 2012

NpMa2b Muntlig del vt 2012 Till eleven - Information inför den muntliga provdelen Du kommer att få en uppgift som du ska lösa skriftligt och sedan ska du presentera din lösning muntligt. Om du behöver får du ta hjälp av dina klasskamrater

Läs mer

MATEMATIK KURS A Våren 2005

MATEMATIK KURS A Våren 2005 MATEMATIK KURS A Våren 2005 1. Vilket tal pekar pilen på? 51 52 53 Svar: (1/0) 2. Skugga 8 3 av figuren. (1/0) 3. Vad är 20 % av 50 kr? Svar: kr (1/0) 4. Hur mycket vatten ryms ungefär i ett dricksglas?

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan.

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan. Godisförsäljning För att samla in pengar till en klassresa har Klass 9b på Gotteskolan bestämt sig för att hyra ett bord och sälja godis på Torsbymarten. Det kostar 100 kr att hyra ett bord. De köper in

Läs mer

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500 Namn: Förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder Skriv talen med siffror. sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen Läs talen först. Använd sedan > eller > < Vilket tal

Läs mer

Algebra - uttryck och ekvationer

Algebra - uttryck och ekvationer Förenkla: Tänk så här: Du går till affären och köper 3 äpplen och 2 bananer och lösgodis för 7 kr. Din kompis köper 1 äpple och 3 bananer och lösgodis för 10 kr. Hur många äpplen och hur många bananer

Läs mer

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö 1 Största delen av boken ligger på höstadienivå med en mindre del på gymnasienivå Den har ej för avsikt att följa läroplanen men kan med fördel användas

Läs mer

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Bedömningsstöd i matematik på gymnasial nivå Bedömning av muntliga prestationer Materialet har framställts under 2013 av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet i samarbete med Institutionen för tillämpad

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 75 poäng varav 28 E-, 23 C- och 24 A-poäng.

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 75 poäng varav 28 E-, 23 C- och 24 A-poäng. Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består

Läs mer

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk. täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Sammanfattning: Matematik 1b

Sammanfattning: Matematik 1b Sammanfattning: Matematik 1b Ma1c kräver kompletterande delar om vektorer samt trigonometri 1. Kapitel 1: Aritmetik Centrala delar i kapitlet: - Räkneordning - Tal i bråkform och decimalform - Tal i potensform

Läs mer

Facit till Arbetsblad

Facit till Arbetsblad Facit till Arbetsblad På denna och nästa sida hittar du facit till Arbetsblad :8 och :9 samt diagram till :8 uppgift och. Facit till övriga Arbetsblad finns på efterföljande sidor markerade direkt i Arbetsbladen.

Läs mer

Talmönster och algebra. TA

Talmönster och algebra. TA Talmönster och algebra. TA Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna kan upptäcka talmönster samt på olika sätt bearbeta algebraiska uttryck och ekvationer. Förståelse av koordinatsystem och

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 18.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 18.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 8..05 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel. MATEMATIK Datum: 0-08-9 Tid: eftermiddag Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.: 0703-088304 Lösningar till tenta i TMV036 Analys och linjär algebra

Läs mer

LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG SOMMARJOBBET

LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG SOMMARJOBBET LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG 2 SOMMARJOBBET Copy ISBN 978-91-86611-68-2 2013 Mirvi Unge Thorsén och Askunge AB Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Oskar Jonsson Första upplagan 1 Boken uppfyller miljökraven

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik 2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Optimala vinkeln av bortklippt cirkelsektor fo r maximal volym pa glasstrut

Optimala vinkeln av bortklippt cirkelsektor fo r maximal volym pa glasstrut Optimala vinkeln av bortklippt cirkelsektor fo r maximal volym pa glasstrut Frågeställning Av en cirkulär pappersskiva kan en cirkelsektor med en viss vinkel klippas bort. Med den resterande sektorn går

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1b

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1b Bedömningsexempel Matematik kurs 1b Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter som är representativa för Del I... 5 Exempeluppgifter som är representativa för Del II och Del III... 9 Exempel

Läs mer

Provlektion till Uppdrag: Matte 9

Provlektion till Uppdrag: Matte 9 Provlektion till Uppdrag: Matte 9 Linjära funktioner En resa i biljettdjungeln I läromedlet Uppdrag: Matte arbetar eleverna med två spår, Uppdrag eller Räkna på. Här kommer ett prov på en lektion där uppdraget

Läs mer

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Detta kapitel är en liten matematisk vägledning om att beräkna tillväxttakten i Excel. Här visas exempel på potenser och logaritmer och hur dessa funktioner beräknas

Läs mer

Bedömningsexempel. Matematik kurs 2b och 2c

Bedömningsexempel. Matematik kurs 2b och 2c Bedömningsexempel Matematik kurs b och c Innehåll Inledning... Allmänna riktlinjer för bedömning... Bedömningsanvisningar... 3 Bedömning av skriftlig kommunikativ förmåga... 3 Provsammanställning... 4

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60. Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

Mål för kapitel 1. Sidan 4. Sidan 5

Mål för kapitel 1. Sidan 4. Sidan 5 Kapitel Mål för kapitel är att kunna förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder avrundning med stora tal formulera slutsatser utifrån mönster förstå och använda koordinatsstem en potens 0

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar

Läs mer

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp:...

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp:... DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA Namn:... Klass/Grupp:... Del I 1. Bestäm värdet av 25 3x om x = 2 Svar: (1/0/0) 2. Vilket tal ska stå i rutan för att likheten ska stämma? 2 3 + + 1 =1 Svar: (1/0/0) 9

Läs mer

Matematik är ingenjörskonstens, naturvetenskapens och ekonomins språk. Därför är matematik ett viktigt skolämne.

Matematik är ingenjörskonstens, naturvetenskapens och ekonomins språk. Därför är matematik ett viktigt skolämne. Ma2 version 2013-05-22 1(112) Förord Matematik är ingenjörskonstens, naturvetenskapens och ekonomins språk. Därför är matematik ett viktigt skolämne. Detta kompendium är en sammanställning av publicerade

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp

Läs mer

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift 7-15. Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift 7-15. Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans. Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift 7-15. Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består

Läs mer

Välkommen till studier i Matematik kurs B

Välkommen till studier i Matematik kurs B Innehåll Välkommen till studier Matematik kurs B...4 Studietips...5 Kursens uppläggning och mål...8 Examination...8 Kursmaterial...9 Webbtips...10 Litteraturtips...10 Övrigt om kursen...11 Problemlösning...12

Läs mer

Prov 1 c) 1 a) x x x. x cos = + 2π 0 = 2 cos cos = + + = 27 36 + 3 1+ 4 1 = = = 7 7 2,3. Svar a) 4 b) 7 c) 4 d) 9

Prov 1 c) 1 a) x x x. x cos = + 2π 0 = 2 cos cos = + + = 27 36 + 3 1+ 4 1 = = = 7 7 2,3. Svar a) 4 b) 7 c) 4 d) 9 Ellips Integralkalkyl lösningar till övningsproven uppdaterad 9.5. Prov c a b 8+ d / 8 + / + 7 6 + + + + 5 d / 5 5 ( 5 5 8 8 + 5 5 5 6 6 5 9 8 5 5 5 5 7 7 5 5 d π sin d π sin d u( s s' π / cos U( s π cos

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5

5Genrepet. Mål. Arbetssätt K 5 Genrepet Mål I det här kapitlet får eleverna möjlighet att repetera och reparera grunderna i grundskolans matematik. apitlet är indelat i se avsnitt: Tal Bråk och procent Geometri Algebra Statistik och

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer