Är jag kunnig nog? Törs jag? Javisst! HANDLEDNING FÖR SKOLORNAS INTERNATIONALISERING

Transkript

1 Är jag kunnig nog? Törs jag? Javisst! HANDLEDNING FÖR SKOLORNAS INTERNATIONALISERING

2 7 Erfarenheter och synpunkter 8 Internationalismen står för dörren 9 Nya vindar i klassrummet En polsk Comenius-lärarassistent diversifierade språkundervisningen i årskurserna Experiences from Finnish schools A Czech Comenius assistant in Mäntsälä 13 Bücher, die wir lesen Under etwinning projektet vid Mankkaan koulu läser man böcker 15 Eleverna i färd med att lära sig internationalism 16 En resväska full med minnen En elev i årskurs 9 deltog i Comenius-språkprojekt 18 Vatten och nya bekantskaper Gymnasister i Finland och i Frankrike lär sig tillsammans 21 Rymdskolan förändrade mitt liv En gymnasist blev intresserad av vetenskap och av ryska språket och kulturen 23 Lärarna och rektor med i internationaliseringen 24 Är jag kunnig nog? Törs jag? - Javisst! I lärarutbyte på Grönland 27 Rektors arbete internationaliserades Under studiebesök bildas nätverk med kollegor 29 Ett kliv över gränsen Sagoprojekt tillförde daghemmet nya idéer 31 Vid språksgymnasium med 13 språk har internationalismen långa traditioner 33 Sprätt på undervisningen På Comenius-fortbildning utomlands 34 Internationalism som utbildningsutvecklare 35 Det började med ett brev till Italien Ett Comeniusprojekt med Baskien, Flandern och Sydtyrolen 37 Undervisning i taiji i Helsingfors, i innebandy i Beijing 38 I Lappland samarbete över gränserna Grannarna med i samarbetet 40 Vanda satsar på internationalisering av utbildningen 42 I Östnyland utvecklar man Ryssland-kunnandet på Nätet 2

3 45 Hur tar vi oss vidare? 46 Internationell finansiering 46 Utbildningsstyrelsens statsbidrag för skolornas internationalisering 47 Utbildningsstyrelsens stöd för vetenskapsolympiaderna och Finland-Ryssland programmet 48 Programspecifik finansiering 48 EU:s Program för livslångt lärande (Lifelong Learning Programme, LLP) 48 Comenius 48 skolornas samarbetsprojekt 49 förberedande besök och kontaktseminarier 50 fortbildningsstipendier för undervisningspersonal 50 lärarassistentsverksamhet 51 etwinning 52 Studiebesök för utbildningsexperter 53 Euroguidance 53 EU:s program för ungdomsverksamhet Youth in Action 54 Eurodesk 56 Nordiska ministerrådets Nordplus-program 56 Nordplus Junior 57 Andra enskilda finansieringskällor 57 Euroscola (Europaparlamentet) 58 Pohjola-Norden 59 Hanaholmen (svensk-finska kulturcentret) 60 Asem-Duo 61 Fulbright 62 Organisationerna för utbyteselever 62 AFS Intercultural Programs 63 YFU Youth for Understanding 64 Länklista 66 Schema 3

4 4

5 Företal Förändringen i den globala verksamhetsmiljön är en möjlighet och en utmaning för oss finländare. Det är särskilt viktigt att satsa på en kontinuerlig utveckling av utbildningen och kompetensen så att vi kan trygga ekonomins konkurrenskraft och välfärdsstatens verksamhetsförutsättningar. Den internationella verksamheten har kontinuerligt underlättats. Tack vare informations- och kommunikationstekniken är upprätthållandet av kontakter inte längre bundet till avstånd eller reskassans storlek. Såväl enskilda personer som organisationer har lätt att bygga upp egna nätverk runt om i världen. Finland har blivit mångkulturellt och gjort internationalismen till en del av skolans vardag. Elevernas och lärarnas internationalisering understöds på många olika sätt, och syftet är att påverka utvecklingen av hela vårt utbildningssystem via europeiskt samarbete. Internationalismen är dock inte något egenvärde inom utbildningen, utan en möjlighet till bättre inlärning: vid sidan av en ökad språkfärdighet och ett ökat kulturellt kunnande ger den även större flexibilitet, bättre problemlösningsförmåga, ökad självkännedom och bättre självförtroende. Kännedom om och aktning för den egna identiteten står alltid i centrum för internationaliseringen. Då man i skolan tar del av globaliseringen, tillägnar sig eleverna förutsättningar för förtroende mellan människogrupper, för ömsesidig aktning och ett framgångsrikt samarbete. Utbildningsanordnarna och läroanstalterna i sin tur ges möjlighet att hitta nya verksamhetsmodeller och på så sätt utveckla utbildningens kvalitet. Utbildningsstyrelsen och Centret för internationellt personutbyte CIMO arbetar för att främja skolornas internationalisering. Med hjälp av denna handledning som understötts av undervisningsministeriet presenteras internationaliseringens olika möjligheter och uppmuntras utbildningsanordnarna och skolorna att utveckla sin verksamhet. Medtaget finns information om program och finansieringskällor samt erfarenheter av personer som deltagit i internationell verksamhet. Vi hoppas att handledningen är till hjälp speciellt för er som först nu är i färd med att starta skolans internationella verksamhet. I handledningen kommer även erfarna internationaliserare att hitta nya metoder för sin undervisning och skolans utveckling. Timo Lankinen generaldirektör Utbildningsstyrelsen Ulla Ekberg direktör Centret för internationellt persoutbyte CIMO 5

6 Visste du detta om internationalism i skolan? Internationalisering genomförs på olika nivåer. I skolan är målet att ge så många elever som möjligt internationaliseringsfärdigheter. I samarbetet mellan skolor genomförs olika utvecklingsprojekt. Teman för projekten kan vara till exempel utveckling av läroplanerna och inlärningsmiljön, välbefi nnandet i skolan, utveckling av det mångkulturella kunnandet eller förbättrandet av utbildningens kvalitet och tillgänglighet. Internationalisering ingår i temaområdena i grunderna för läroplanen. Målet är att stödja elevernas kulturidentitet, deras deltagande i det fi nländska samhället och i den globaliserande världen samt att främja tolerans och interkulturell förståelse. Vid sidan av mobilitet ökar betydelsen av internationalism på hemmaplan. Denna vardagens internationalism understöds av informations- och kommunikationstekniken samt av den ökande kulturella mångfalden i samhället. 6

7 Erfarenheter och synpunkter I delen Erfarenheter och synpunkter i handledningen belyses med hjälp av erfarenheter olika sätt att genomföra internationalismen i skolan. Berättarna representerar de internationella aktörernas hela spektrum från förskoleundervisningen till ledningen inom bildningsväsendet. Förutom att ge en beskrivning av verksamheten förmedlas information om, hur olika finansieringskällor kan utnyttjas såväl inom personmobiliteten som vid utvecklingen av undervisningen och bildningsväsendet. 7

8 Internationalismen står för dörren Vi har just inte råd att resa någonstans. Hur genomför vi internationalismen? Internationalismen på hemmaplan ger nya dimensioner för berikande av den egna regionens språk och kultur för inlärning med hjälp av informations- och kommunikationstekniken för orientering i internationalisering inom den egna regionens näringsliv 8

9 Nya vindar i klassrummet En polsk Comenius-lärarassistent diversifierade språkundervisningen i årskurserna 1 6 Working in a Finnish school was a great opportunity to learn, to do something useful and have fun at the same time. Kasia, en polsk Comenius-lärarassistent I vår läroplan är tonvikten vid undervisningen i främmande språk i årskurserna 1-6 lagd på muntlig kommunikation. Vi beslöt oss för att ansöka om en lärarassistent till vår skola, emedan möjligheten att öva den muntliga färdigheten vore ett välkommet tillskott till undervisningen. Vi hade möjlighet att få en person till lektionerna i engelska, som i sitt hemland var fem före färdig språklärare och redan hade gedigna pedagogiska kunskaper och färdigheter. På så sätt fick vår skola för liten kostnad till sin personal en skicklig, motiverad och lärvillig vuxen. Eleverna fick möjlighet att 9

10 samtala på ett främmande språk med en person, som kunde förhålla sig naturligt till dem. Då eleverna småningom märkte, att de förstod och själva blev förstådda ökade deras mod och självförtroende. Även de flesta vuxna i skolan uttryckte sin glädje över den dagliga användningen av engelska, som ökade även deras mod att tala. Enligt vår läroplan borde undervisningen i främmande språk integrera på ett naturligt sätt med all verksamhet i skolan och ha reell användning i det dagliga livet. Även detta blev verklighet, då vår lärarassistent reste världen runt med eleverna och lyckades integrera undervisningen i engelska med undervisningen i geografi, historia och musik. Eleverna nådde resultat i sin muntliga färdighet som det vore svårt att föreställa sig utan lärarassistentens medverkan. Deras rädsla för att tala försvann och de lärde sig att använda omskrivande uttryck, då de inte visste hur en sak hette. Bekantskapen med lärarassistenten var för många elever en första personlig kontakt med en utlänning och stödde för sin del skolans fostran till internationalism. Olika inlärare drar nytta av lärarassistentsverksamheten på olika sätt. Lärarassistenten hjälpte de svagare eleverna att samtala i smågrupp, vilket gav eleverna en mera individuell undervisning än i en normal klassrumssituation. En och annan mindre motiverad elev fick nytt intresse för språkstudier. Men också de ivrigaste eleverna drog nytta, för de kunde samtala med lärarassisten enligt egna förutsättningar. Vår skolas språkutbud vidgades, då eleverna erbjöds möjlighet att delta i diskussionsklubbar i tyska och engelska, som lärarassistenten organiserade. Eleverna fick ytterligare tillfälle att delta i några lektioner i polska. Lärarassistentsverksamheten har mycket att ge skolan. Den understöder skolans internationalisering och fostran till tolerans, bidrar till en modern språkundervisning och om det vill sig även till att öka skolans klubbverksamhet. Den medför en aning extra arbete för den mottagande skolan, men ger i gengäld så mycket mer. En ung, engagerad och språkkunnig lärarassistent med sina nya idéer för med sig en frisk europeisk fläkt till klassrummet. Liisa Reinikainen, engelsklärare, Myllyojan koulu, Uleåborg Mer om mottagning av lärarassistent på sidorna 50 i handledningen Mer om utresa som lärarassistent på sidan 50 i handledningen 10

11 Experiences from Finnish schools A Czech Comenius assistant in Mäntsälä In the year 2003 I spent 5 months in Finland thanks to the Erasmus programme as an exchange student. Therefore when I found the possibility to stay in Finnish schools as an assistant thanks to the Comenius programme it was not a difficult task to decide. I have applied. Finally I spent in Finland 8 months as an assistant in Mäntsälä, where I worked in four to five small village schools. The most challenging was to go through all the papers that is necessary to fi ll in and send, but it was worthy. I would like to tell you what I consider to be important to have in mind when you apply for the assistant. There are many values to pupils and teachers, e.g. the assistant is there as a needed help especially for the language teacher, but not only (it is good to use the assistant in as many subjects/ways as possible); the assistant is a great sample of a foreigner (especially in a village) and pupils see the necessity to speak foreign language; the pupils are curious what the foreigner is talking about with the teachers and they want to understand; and the most important thing the pupils become much more spontaneous when talking to a foreigner than during usual English lessons. Of course there are values to the assistant too, and the school should try to fulfi ll at least some of them. The assistant can get to know the school system more deeply; let him/her be the equal part of the staff to feel safe and useful; let him/her decide and offer to you what he/she can do with the children (workshops, after school activities etc.); let him/her teach English without help of your mother tongue (he/she and the 11

12 The pupils become much more spontaneous when talking to a foreigner than during usual English lessons pupils too will realize that it works); take care of him/her (at least at the beginning of the stay invite him/her to families; do sport together etc.); the most important is the contact after the stay you can make many projects with his/her school abroad. It is not easy to say in one sentence how it is to be the assistant. Maybe...it is a great challenge and experience for both the assistant and the school. I myself have got to know more about village schools and I have decided to work in small school in my country too. I have realized that to be the assistant does not mean to copy materials and to wipe the blackboard we really cooperated with the teachers and prepared lessons together, during which we have learnt both a lot. And what I have done? What you can ask your assistant to do? I have participated in extra-curricular activities (trips, over night sleeping at school etc.); I had an English clubs for the children (songs, poems, reading, acting); dancing workshop (simple dances); I have started pen-friendship with a Czech school; I had a cooking workshop, art workshop, Christmas workshop and a National Project at two schools which ended in a wonderful Czech evening happening for parents. What I consider the most important is: to Have work for the assistant. The worst thing for the assistant is to feel himself/herself being totally useless. Apply for having assistant, there is nothing to lose, just to gain a lot and you also enable some foreign teacher to get to know a lot. Irena Matalová, Prague, The Czech Republic, Mäntsälän sivistyspalvelukeskus (lärarassistent i olika skolor i Mäntsälä) Mer om mottagning av lärarassistent på sidan 50 i handledningen 12

13 Bücher, die wir lesen Under etwinning-projektet vid Mankkaan koulu läser man böcker Som tysklärare anser jag att internationalism är ett viktigt tema i undervisningen. Jag fick höra om etwinning-projektet, där man kan jobba i portal och där verksamheten är gratis. Jag blev genast intresserad av saken. Jag klickade in mig på etwinnings hemsida och upptäckte till min förvåning, att hundratals om inte tusentals lärare runt om i Europa redan utnyttjar etwinning i sin undervisning. Hundratals projekt fanns listade. Jag hade tidigare själv letat efter internationella samarbetsskolor ofta med dålig framgång och nu hade jag möjlighet att komma med i ett projekt som jag inte hade varit med om att starta. Projektet heter Bücher, die wir lesen och med i arbetet är förutom elever i Finland, även elever i Polen, Ungern och Italien. Under den första månaden presenterade sig eleverna för varandra och berättade om sin skola och sin hemort. Under den andra månaden utarbetade de frågeformulär och redde ut varandras läsintressen. I vår skola inföll vid samma tidpunkt en projektdag och vi kunde under en hel dag ägna oss 13

14 enbart åt att göra upp och besvara frågeformuläret. En fördel var att vi inte behövde använda lektionerna i tyska till projektet. Under den tredje månaden presenterade eleverna sina favoritförfattare och böcker. Temat verkade svårt, för språkfärdigheten hos våra elever föreföll att vara svagare än i de andra projektskolorna. Jag upptäckte även att speciellt pojkarena inte läste böcker på sin fritid. Till all lycka läser man på lektionerna i modersmålet i Finland fortfarande så pass mycket, att även pojkarna hade möjlighet att delta i projektets uppgifter. Med hjälp av projektet kunde vi binda samman innehållet i lektionerna i tyska och i modersmålet. För många elever var det därför en trevlig överraskning, att de i projektet kunde utnyttja de böcker som de redan hade läst och behandlat under lektionerna i modersmålet. Trots detta hade somliga elever mycket svårt att hitta en bok att behandla. Under projektet har eleverna i de olika skolorna inte direkta kontakter med varandra, utan böckerna och läsning behandlas på ett allmänt plan. För framtiden har vi planerat videokonferenser, där eleverna har möjlighet att ställa frågor ansikte mot ansikte. Internationella projekt är intressanta därför, att man trots en välgjord planering aldrig vet på förhand, hur det hela kommer att arta sig. På grund av detta kräver planeringen av lektionerna längre tid. Vårt projekt hade klara riktlinjer, men eleverna bestämde hur det hela utvecklades. En del av dem kunde bli väldigt intresserade och prestera fina resultat, medan arbetet för andra var närmast något av en tvångströja. Jag anser att internationaliseringsprojekt har en mycket viktig funktion i skolan; det går inte heller i livet att planera allting i mista detalj och misslyckanden är en del av tillvaron. Inte att förglömma, i etwinning-projektet är det fråga om europeiskhet Vem av våra elever skulle annars veta någonting om den polska staden Torun (på tyskai Thorn) eller den italienska staden Padova (på tyska Padua)? Tyska språket är utmärkt som projektspråk, för tyskan är ett världsspråk och läses runt om i Europa. Det har varit en liten överraskning för eleverna, att man till exempel i Italien läser tyska. etwinning kräver tid och datateknisk kunskap. Det är dock skäl att komma ihåg, att man kan börja med också mycket begränsade datatekniska färdigheter. Till en början kan eleverna skriva worddokument, som fogas till portalen. Sedan färdigheterna ökat kan etwinning-projektet växa sig t.o.m. mycket stort. Det lönar sig att ta vara på elevernas idéer och färdigheter: språkläraren behöver inte vara någon internetguru och projektet är framför allt elevarbete. Antti Piiroinen, lektor i tyska och engelska, Mankkaan koulu, Esbo Mer om etwinning på sidan 51 i handledningen 14

15 Eleverna i färd med att lära sig internationalism Vad får eleven ut av den internationella verksamheten? kännedomen om det egna landet och kulturen förbättras samtidigt som världsbilden och kunskapen om och förståelsen för andra kulturer vidgas språk- och kommunikationsfärdigheterna förbättras de sociala färdigheterna växer eleven stiftar bekantskap med nya människor och länder han får färdigheter i att handla i internationella sammanhang självförtroendet ökar och eleven får mod att leta fram nya sätt att möta utmaningar via projekten och den internationella verksamheten tillägnar han sig ett speciellt kunnande och know-how 15

16 En resväska full med minnen En elev i årskurs 9 deltog i ett Comenius-språkprojekt Då jag fick höra om språkprojektet i vår skola tvekade jag inte ett ögonblick att gå med. Jag har alltid varit intresserad av olika länders kulturer och att få resa bortom våra närmaste grannländer hade alltid varit min önskedröm. Comeniusprojektet kom därför precis i rättan tid. Möjligheten att stifta bekantskap med nya människor inspirerade mig ytterligare och, då jag även tidigare hade haft utländska vänner, fann jag tanken på att använda engelska med främlingar, som dessutom hade ett annat hemspråk, på inget sätt märkligt eller brydsamt. Jag gladde mig åt att kunna bättra på min praktiska talfärdighet och var inte längre tveksam att inleda samtal eller att delta i andras samspråk. Projektet gav mig möjlighet att lära mig använda engelska naturligt och utan ängslan i situationer, där många skulle stelna till av blotta tanken. Kulturchocken kunde skaka upp många oerfarna resenärer väldeliga, men jag visste förbereda mig redan innan avfärden. Det går några dagar åt att vänja sig, men om man är mottaglig och anpassar sig till miljön dyker inga större problem upp. Deltagarna i vårt språkprojekt inkvarterade i spanska familjer. De nya situationerna och det att bli bekant med andras vardagsliv har börjat intressera mig allt mer under projektets gång, varför det i mina framtidplaner i detta nu ingår att resa ut vitt och brett. Jag anser att det lönar sig att delta i projekt av detta slag, om man är ens en smula intresserad av att samarbeta för att för egen del stärka relationerna mellan Europas 16

17 länder. Till på köpet vidgar man sin världssyn, lär sig nytt och börjar leta efter saker som binder samman istället för sådant som skiljer åt. Nya bekantskaper kan även på en mycket kort tid utvecklas till långvariga vänner, som träffar samman många gånger också efter språkprojektet. En förbättrad språkkunskap, eller åtminstone dess uppvaknande är enligt min mening ett mycket gott skäl för att gå med i Comeniusprojekt. För mig var det även viktigt att lära mig uppskatta kulturen och livsföringen här hemma i högre grad än tidigare. Jag fick mycket att föra med mig hem från Spanien: en resväska full med minnen värda sin vikt i guld, för vilka jag får tacka både mina finska och spanska språkprojektsvänner! Emilia Heikura, grundskoleelev, Tuupovaaran koulu, Tuupovaara Mer om Comeniusprogrammet (bilaterala skolprojekt) på sidan 48 i handledningen The Name of the Game -Spanish-Finnish-English picture dictionary of a schoolday in Finland and Spain I projektet deltog en finsk och en spansk skola. Resultatet av samarbetet var en bilderbok på tre språk med skolmotiv som eleverna tillsammans samlat ihop och publicerat. 17

18 Vatten och nya bekantskaper Gymnasister i Finland och i Frankrike lär sig tillsammans Då jag gick med i vår skolas finsk-franska vattenprojekt hade jag ingen klar uppfattning om vad jag hade gett mig in på. Det största skälet för att ansöka om att få vara med var den två veckor långa resan till staden Rochefort i Frankrike, för jag hade inte då ännu någon aning om, att projektet skulle påverka mitt liv en lång framöver. Det egentliga syftet med projektet var att undersöka vattnet i Rochefort och i Borgå, men dess kanske viktigaste och mest långtgående lärdom hade inte vidare mycket att göra med vatten. Gruppen på trettio elever från vårt gymnasium som reste ut hade gallrats ur en skara på cirka hundra sökande. På vårtintern kom en motsvarande stor grupp franska elever på ett tvåveckors besök till vår skola. Vår grupp, vars medlemmar inte kände varandra från förut, blev till en enhetlig skara redan under den långa bussresan från Paris till Rochefort. Detta gav oss goda möjligheter att utföra de kommande grupparbetena och att arbeta tillsammans under det flera månader långa projektet. 18

19 Det var en fi n erfarenhet att vi alla fick bo hemma hos var sig franska elev. I stället för ett tråkigt hotelliv fick vi på nära håll vara med om hur fransmännen tillbringar sin vardag. Det var också fi nt att få jämförelsepunkter med vårt vana liv där hemma. Det var även lärorikt att under samtalen med de övriga i gruppen konstatera, hur olika franska familjer är. Det egentliga vattenprojektet satte vi i gång i grupper. Att arbeta tillsammans med fransmän, som var vana vid annorlunda arbetsmetoder, lärde oss framför allt att vara flexibla och att forma om våra gamla, invanda arbetssätt. Även användningen av engelska gav samarbetet nya dimensioner, då varken fransmännen eller vi kunde uttrycka oss hundraprocentigt på engelska. Det fordrades tålamod av alla. På motsvarande sätt, då fransmännen på vårvintern kom till Finland, var det en stor utmaning att kunna passa ihop de egna studierna med vattenprojektet, då vi i praktiken fick vara borta från våra egentliga lektioner så mycket vi ville. Ansvaret växte, proven avlöpte väl, och även vattenprojektet blev till sist slutfört. Det var också fint att se, hur exotisk fransmännen upplevde vår vinter. Det troligtvis finaste i det hela var ändå de nya människor som vi kom i kontakt med såväl här hemma som i Frankrike. Vi finnar har hållit intim kontakt med varandra, Det troligtvis finaste i det hela var ändå de nya människor som vi kom i kontakt med såväl här hemma som i Frankrike 19

20 men besök har även avlagts mellan våra länder ännu länge efter projektets slut. Arbete och engagemang krävdes under några få månader, men frukterna av alltsammans kommer att kunna skördas ännu många år framöver. Tuomo Kiiskinen, gymnasist, Linnankosken lukio, Borgå Mer om Comeniusprogrammet (bilaterala skolprojekt) på sidan 48 i handledningen De l Atlantique à la Baltique: l eau dans tous ses états I projektet deltog en finsk och en fransk skola. Gymnasisterna stiftade bekantskap i finsk-franska smågrupper med vattnets olika aggregationstillstånd och vattnets användning och verkningar ur olika synvinklar. Som ett resultat av samarbetet tillkom webbsidor och en cd-rom. 20

21 Rymdskolan förändrade mitt liv En gymnasist blev intresserad av vetenskap och av ryska språket och kulturen Min erfarenhet av sommarskolan i rymdfysik i moskvaområdet överskred mina förväntningar. Ett par exkursioner i Moskva och ett teaterbesök ökade ytterligare mitt intresse för Ryssland, dess kultur och språk. Fritiden gav mig tillfälle att överallt komma i direkt kontakt med invånarna. Jag träffade ryssar som gav en mycket vänligare bild av folket än vad man i Finland allmänt anser. Jag läser numera ryska med mångdubbel iver och tror att jag ännu ofta kommer att resa tillbaka till Ryssland. Säkert är att jag hela mitt liv kommer att försöka göra uppfattningarna om ryssarna hos människorna omkring mig mera förståndsmässiga och realistiska. Till sommarskolans största giv hörde föreläsningarna om rymdforskningen i Ryssland och fysikens fenomen. Föreläsningarnas nivå var precis den rätta för en andra årets studerande i gymnasiet; nästan allting lämnade något att själv grubbla över. Hjärnan var hela tiden i full aktion. Kravnivån ökade av sättet på vilket uppgifterna behandlades, vilket avvek från det jag var van vid i gymnasiet. Mötet med nya sätt att lösa problem gav helt nya infallsvinklar på uppgifterna i fysik, och i allmänhet på hela vetenskapsområdet. Föreläsarna passade bra in i sommarskolan genom sitt trevliga sätt och sinne för humor. Jag visste inte att det även går att vitsa om uppgifterna i fysik! Vår tolk bidrog även för sin del till den trivsamma, vänliga atmosfären under sommarskolan. 21

22 Studiebesöken till polytekniska museet, kommandocentret för rymdfart i Korolev och staden Zvezdnyj var enastående upplevelser; de förde rymdforskningen i Ryssland oss in på nära livet. Jag har alltid varit intresserad av astronomi och redan innan sommarskolan hade jag planer på att söka in till vetenskapsområdet. Nu står mitt beslut fastare än någonsin. Även Moskva är ett möjligt alternativ som studieort. Att jag fick komma med på sommarskolan 2007 i Moskva har möjligtvis förändrat hela mitt liv. Resan till Moskva är det skäl att upprepa även med följande årsklasser. Stipendiesommarskolan i rymdfysik i Moskva ökar Finlands rykte som ett land med ett högklassigt utbildningssystem, som garanterar alla jämlika möjligheter till utveckling och framgång. Teemu Norrbacka, gymnasist, Tampereen klassillinen lukio, Tammerfors Mer om sommarskolorna inom Utbildningsstyrelsens Finland-Rysslandprogram på sidan 47 i handledningen 22

23 Lärarna och rektor med i internationaliseringen Vad får läraren och rektor ut av den internationella verksamheten? Yrkesskickligheten förbättras: språk- och kulturkännedomen ökar projektarbetsfärdigheterna blir större samplaneringen mellan lärarna i olika ämnen ökar aktningen för och kännedomen om det egna landet och skolsystemet förbättras det egna arbetet och arbetet i skolan kan utvecklas, då man får synpunkter om praxis i andra länder och kollegialt stöd av utländska experter arbetsmotivationen växer karriären kan ta ny fart av personutbytet färdigheterna i datateknik ökar 23

24 Är jag kunnig nog? Törs jag? Javisst! I lärarutbyte på Grönland Nordplus Junior -projektet erbjuder läraren möjlighet att testa sin yrkesskicklighet i en ny miljö och på ett främmande språk, men enligt min mening är dess största giv en vidgad världsbild och internationalisering. Vad som än händer under utbytet för läraren med sig till sina elever upplevelser om, hur en fi nländare reder sig ute i världen och hur intressant arbete utomlands är. Jag gjorde min Nordplusresa till Grönland i juni Jag arbetade i två lokala skolor som engelsklärare under två veckor. Alltefter situation fick jag undervisa en grupp under flera dagar i följd eller vid plötsligt lärarunderskott fungera som vikarie för flera årskurser i olika åldrar på samma gång. På så sätt lärde jag mig att utbyteslärarens viktigaste egenskap är flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig till nya situationer. 24

25 Erfarenheten gav mig extra tro på och säkerhet i min läraruppgift. Å andra sidan upptäckte jag, att jag var mera kultursändebud än språklärare. Utbytesläraren är genom sin personlighet ett levande exempel på finskhet, något som intresserar både de utländska kollegorna och eleverna. Ingen behöver således fundera över, om han har något att ge i skolan i ett annat land: enbart lärarens uppriktiga nyfi kenhet får eleverna att öppna sig för internationaliseringen. Samma fenomen märkte jag i min Erfarenheten gav mig extra tro på och säkerhet i min läraruppgift 25

26 hemskola, då jag återvänt till Finland. Många elevers fnissande inställning till avlägsna ursprungsfolk omvandlades till aktning trots att i projektet inte ingick något direkt samarbete mellan elever. För många finnar kan en tröskelfråga vid ansökan om deltagande vara den egna färdigheten i svenska, men engelska är ett lika godtagbart projektspråk i ett land, där majoriteten av eleverna använder ett nordiskt språk endast i skolan. Innan lärarutbytet inleds lönar det sig att komma överens om en kontaktperson i den mottagande skolan, likaså är det skäl att noggrant begrunda finansieringen och stipendiet. Under tiden då stipendiet är under prövning kan exempelvis priset på resbiljetterna stiga till ett överraskande belopp. Ta även reda på, om din kommun är välvilligt inställd till internationalisering. Om så är, kan du möjligtvis överlägga med kommunen om ersättning under tiden för din tjänstledighet. Om tjänstledigheten annars blir för dyr, skjut om du kan upp den till början av sommaren, då man ännu arbetar i de övriga nordiska länderna. I varje händelse är Nordplusutbytet en upplevelse, som absolut inte får dig att ångra dig senare! Leena McKinney, klasslärare, Seutulan koulu, Vanda Mer om Nordplusprogrammet på sidan 56 i handledningen Mer om utresa som lärarassistent på sidan 50 i handledningen 26

27 Rektors arbete internationaliserades Under studiebesök bildas nätverk med kollegor Jag har varit rektor för Vasaramäen koulu sedan I medlet av decenniet upplevde jag som min egen en tysk skolas annons som gällde partners till ett Comeniusprojekt. Jag befann mig plötsligt på ett tåg från Hamburg till Bonn på väg till mitt första projektmöte. Internationalismen hade blivit en central del av mitt yrke. Sedermera har jag deltagit i europeiska fortbildningskurser för undervisningspersonal samt i studiebesök avsedda för utbildningsexperter (det tidigare Arionprogrammet). I besökens sakkunniggrupper har rektorernas andel alltid varit stor, men det har varit viktigt att även kunna möta andra sakkunniga inom utbildning: inspektörer, handledare av undervisningen, psykologer och läkare. Förutom det program som byggts upp kring besökets tema har deltagarnas föredrag om sitt arbete och sitt lands skolsystem samt alla inofficiella samtal varit viktiga. Samtalet fortgår ännu med många: jag har regelbunden kontakt med flera kollegor som jag mött under 27