Kungsbacka kommun Uttag: Nyhetsklipp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungsbacka kommun Uttag: 2009-09-30. Nyhetsklipp"

Transkript

1 Kungsbacka kommun Uttag: Nyhetsklipp Elever får inte hjälp att välja Svenska Dagbladet Viktiga val. Studie- och yrkesvägledningen har blivit en allt otydligare process. Den hjälper inte eleverna framåt till självständiga val och startar alltför sent. Elevers rätt till professionell vägledning måste stärkas, Killar läser sämre än tjejer Östersunds-Posten Killar är sämre än tjejer på att läsa. Det visar de centrala proven i svenska som genomförs med alla Sveriges niondeklassare. Anledningen tror man är att pojkar läser färre böcker än flickor. Sveket mot de drabbade Västerbottens-Kuriren Mobbningen i skolan fortsätter och gång på gång frågar sig folk varför ingen har sett något och varför ingen har gjort något. Bland annat om oförmågan att sätta in åtgärder handlade debatten i riksdagen. Släcka kunskapstörst lågt lönat Göteborgs-Posten En ambitiös och ivrig förbättrare, beskriver hon sig själv. Det har hon haft nytta av, Ulrika Ashcroft, men som lärare får hon sänka ambitionsnivån. Många pojkar klarar inte av skolans läskrav Östersunds-Posten Var femte elev i årskurs nio fick inte godkänt på svensk läsförståelse i de nationella ämnesproven. Och pojkar läser sämre än flickor, av pojkarna var det 14 procent som inte klarade målen. Folkpartiet stödjer lärarnas kamp Göteborgs-Posten I dag hade lärarna haft ett avtal, om folkpartiet fått gehör för sin åsikt i Kommunförbundets styrelse. Vi var nämligen beredda att acceptera lärarorganisationernas lönekrav. Det är den enkla sanningen bakom bråket om läraravtalet. Lydnad hotar demokratin Svenska Dagbladet Skuldbelagda elever. Filosofen Habermas framhöll att civil olydnad är den demokratiska rättsstatens grundbult. Vad händer när elever fostras till att underordna sig marknadens eller den politiska maktens diktat? Fler frågor och svar om gymnasievalet Göteborgs-Posten Förra veckan publicerade vi svaren på några av era frågor om gymnasievalet. Här följer fler som vi även den här gången fått hjälp med av studie- och yrkesvägledaren Margareta Wåhlin. Vill ni veta mer så får ni ta kontakt med syo-konsulenten på er sko Fakta/dagens skola Sydsvenskan

2 Könsklyftorna ökar i skolan Männen blir allt färre i den svenska grundskolan. Sedan 1992 har andelen manliga lärare minskat från 30 till 24 procent. Bland skolledarna har andelen män minskat från 47 till 38 procent. I går rördes det om i grytorna på Almåsgymnasiet med extra finess. Kändiskocken Anders Dahlbom besökte skolköket. ý... I går rördes det om i grytorna på Almåsgymnasiet med extra finess. Kändiskocken Anders Dahlbom besökte skolköket. Borås Tidning Resurser styr inte betygen Sydsvenskan LUND. Sambandet mellan betyg och resurser är inte entydigt. Det skriver drätselkontoret till en förälder i Veberöd, som efterlyst annan fördelning av medel till skolorna i Lunds kommun. Friskole-styrning väcker protester Göteborgs-Posten Från nyår kommer regeringen att ställa större krav på landets friskolor. Onödiga pekpinnar, tycker moderaterna i Göteborg. Avslappnat på schemat Sydsvenskan ÖSTHAMMAR. Klockan är strax efter ett på eftermiddagen och bakom de stängda dörrarna på Frösåkerskolan i Uppsala pågår lektioner. Men medan Tove Ekeroths, David Östmans och Maria Wenälls klasskompisar Opposition mot mobbningen Nerikes Allehanda Skolverkets uppfattning att skolan för mycket domineras av kunskaper, betyg och prov är helt fel analys, anser folkpartiet liberalerna, som i lördags presenterade en handlingsplan för att åtgärda mobbningen i svenska skolor. Ni ställde frågorna och vi har svaren! Göteborgs-Posten Gymnasievalet börjar närma sig och det är många som har frågor kring det. Graffiti har tagit reda på svaren på era frågor genom den enormt hjälpsamma Margareta Wåhlin, som är studie- och yrkesvägledare på Skälltorpsskolan/ Svenska balettskolan, Avskaffa betyg vid prov Att undvika förseningar Prioritera barn ej cigaretter Visa ej flathet mot störande barn Filmen är en allegori över 70-talsvänstern Svensk tv är en lekstuga Vit marknad sänker hyrorna i innerst I debatten om antagningen till högskolan vill jag framföra följande förslag. Betygen avskaffas som urvalsinstrument. Det nuvarande högskoleprovet avskaffas och ersätts med fem olika inträdesprov med angivna ämnesinriktningar. Svenska Dagbladet NO-tjejer som är att räkna med Helsingborgs Dagblad Andra satsar på idrottsprofil och musikklasser. Norrlyckeskolan utvecklar elevernas specialintresse för matte ochnaturorienterade ämnen och tjejerna i åttan löser redan gymnasieproblem. HELSINGBORG. INBLICK/RÄTTSFONDENS SKOLSEMINARIUM Den goda medborgaren mobbar inte Är detta den demokrati vi slogs för, undrar Hjalmar Branting i Kjell Espmarks roman Lojaliteten från Svenska Dagbladet Skolan väcker starka känslor - Plugg eller flum - striden om skolan Aftonbladet Aftonbladets artikelserie "Plugg eller flum - striden om skolan" har väckt starka känslor. Här publicerar vi några av de brev och mejl som har kommit till redaktionen. Samtidigt hoppas vi att debatten om lärandet fortsätter. Fp vill utöka skolans budget med 2 milj Sydsvenskan Av Bo Nordbeck ESLÖV. Det kommer att handla mycket om skolan när Eslövs kommunfullmäktige på måndag ska fastställa budgeten för nästa år. Centern och kristdemokraterna har redan sagt att majoritetsförslaget Få gymnasieelever från länet söker högskola Östersunds-Posten procent av länets 20-åringar har tillräckligt bra betyg för att söka vidare till högskola. Jämtland är därmed ett av de fyra län i Sverige där flest 20- åringar har grundläggande behörighet. Problemet för länet är att mindre än hälften av de behöri Dom mot nazister överklagas inte Kvinna togs som gisslan på jobbet 27-årig man häktad efter gisslandrama Mobbningsreaktionförfärar Leijonborg STOCKHOLM. Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen mot de två unga nazister som tidigare fällts för att ha hotat att döda tre kommunalråd i Nybro och Karlskrona. Helsingborgs Dagblad ledare Brist på politiskt ledarskap Helsingborgs Dagblad Nya rapporter om svår mobbning i några svenska skolor upprör. I det lilla samhället Sävar utanför Umeå har en nu femtonårig flicka flera gånger fått åka ambulans till sjukhus. Flickan har trakasserats och misshandlats fysiskt under flera år. De hindras i högskolan - Bara två av 100 pluggar vidare Aftonbladet Rullstolsburna Sofia fick inte söka in på läkarlinjen. Cp-skadade Alexandra hade inte en chans att klara högskoleprovet. Bara två procent av handikappade ungdomar lyckas ta sig in på landets högskolor. Förslag om test av lärare kritiseras Sydsvenskan

3 Från TT GÖTEBORG. Lärarhögskolorna måste ta ett större ansvar när det gäller att få bort olämpliga blivande lärare från lärarutbildningarna. Det, anser Lärarförbundets ordförande Christer Romilson, är bättre än Kritik mot att skolor betyg-sätts i databas Borås Tidning Skolverket skall ställa samman en databas där betygen och exempelvis andelen invandrare för landets skolor skall kunna jämföras. Kritik mot betyg på skolor Nerikes Allehanda STOCKHOLM (TT). Skolverket skall ställa samman en databas där betygen och exempelvis andelen invandrare för landets skolor skall kunna jämföras. Men planerna får kritik från såväl lärarfack som från politiskt håll. Kritik mot att skolor betygsätts i databas Östersunds-Posten Skolverket skall ställa samman en databas där betygen och exempelvis andelen invandrare för landets skolor skall kunna jämföras. Men planerna får kritik från såväl lärarfack som från politiskt håll. Lättare att jämföra skolor Göteborgs-Posten Nästa år blir det lättare för elever och föräldrar att jämföra skolors kvalitet. Detta sker sedan Skolverket byggt upp en nationell databas med information, skriver Svenska Dagbladet. Kritik riktas mot ny skoldatabas Helsingborgs Dagblad STOCKHOLM. Skolverket ska ställa samman en databas där betygen och exempelvis andelen invandrare för landets skolor ska kunna jämföras. Men planerna får kritik från såväl lärarfack som från politiskt håll. Sålla bort olämpliga lärare Lärarförbundets ordförande om mobbningsproblem i skolan GÖTEBORG (TT) Lärarhögskolorna måste ta ett större ansvar när det gäller att få bort olämpliga blivande lärare från lärarutbildningarna. Det, anser Lärarförbundets ordförande Christer Romilson, är bättre än enstaka tester för att se om de blivande lä Nerikes Allehanda "Olämpliga lärarstudenter bör avrådas från yrket" Helsingborgs Dagblad GÖTEBORG. Lärarhögskolorna måste ta ett större ansvar när det gäller att få bort olämpliga blivande lärare från lärarutbildningarna. Olämpliga lära-re måste bort från utbildningen Borås Tidning Lärarhögskolorna måste ta ett större ansvar när det gäller att få bort olämpliga blivande lärare från lärarutbildningarna. Elever hängs ut i ny databas - Skolverkets planer får hård kritik Aftonbladet Skolverket ska starta en databas där alla kan se om det går många utländska elever i en skola och om elevernas föräldrar är lågutbildade. Syftet är att göra det enklare att välja skola, men kritiken är hård. Malmöledare: Lyft för gymnasiet Sydsvenskan Kunskapslyftet fortsätter i Malmö, även om den statliga satsningen på att förbättra utbildningen hos en bred allmänhet trappas ned nästa år. När utbildningsnämnden - som ansvarar för gymnasieskolor och Ändrade regler för friskolor Helsingborgs Dagblad Vid årsskiftet träder nya regler för friskolor i kraft. Därmed gäller samma principer för kommunala skolor och friskolor. STOCKHOLM. Krav på rektorer, utvecklingssamtal och garanterad undervisningstid. Vänstern anmäler Malmö för brott mot Skollagen Sydsvenskan Kommunen kräver inte lärarutbildning av de privata företag som tagit över individuella gymnasielinjer. Av Elin Fjellman MALMÖ. Vänsterpartiet anklagar Malmö kommun för brott mot Skollagen och har skickat en anmälan till Skolverket. Dagens Eko kvart i fem Sveriges Radio Dagens Eko P1 P3 P4 EKOT :45Löp Motgång för USA:s demokrater - handräknade röster gills inte. Sluta skjuta mot israeliska mål - maning till palestinierna från president Arafat. Innerstan lockade förortselever Svenska Dagbladet Stockholms innerstadsskolor har fler förortselever än någonsin förr. Men det har blivit betydligt svårare att komma in. Skolstriden har djupa rötter - Plugg eller flum - striden om skolan Aftonbladet Skolverkets generaldirektör Mats Ekholm ler roat. "Det du kallar den ideologiska striden om skolan är inget nytt fenomen, som kommer nu år Malmöledare: Skolor på väg mot målet Sydsvenskan Ingen enskild kommun pekas ut i den kritiska rapport - Utbildningens omvägar (Ds 2000:58) - om svenskt skolväsende som i torsdags lades fram av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Trotsar rädslorna Göteborgs-Posten Hon gör alla sina stunts själv. Slänger sig ut genom fönster, gasar fram på motorcyklel, medan filmteamet håller händerna för ögonen. På fritiden då? Då dyker Sara Sommerfeld ner i Egyptens vatten och leder safaris bland hajar och koraller. Må flickan vinna mot kommunen Göteborgs-Posten

4 En mobbad flicka mot makten. Så såg det ut i tingsrätten när Grums kommun till slut fälldes för att ha brustit i sin myndighetsutövning och inte gjort sin plikt mot ett utsatt barn. Betygssystemet får G av Wärnersson Svenska Dagbladet Det kritiserade betygssystemet i grundskolan blir kvar. Skolminister Ingegerd Wärnersson (s) säger i en SvD-intervju att hon inte tänker riva upp det. SKOLENKÄT Växande kritik mot bristande arbetsro Svenska Dagbladet *Stockholms skolor får kritik på en rad punkter när elever och föräldrar själva sätter betyg. Oro i klassrummen skapar missnöje både på högstadiet och i de lägre årskurserna. Angeredselever brister i svenska och matematik Specialpedagog vill att gymnasisterna ska få mer stöd Majoriteten av eleverna i första ring på Angeredsgymnasiet har stora brister i sina matte- och svenska-kunskaper. Det visar en undersökning som lärare på skolan har gjort. Göteborgs-Posten Rebellen kan bli president - George W Bush på väg att gå i pappas fotspår - till Vita huset Aftonbladet Förebygga allergi lärs ut Helsingborgs Dagblad I Åstorp finns sedan några år en allergikommitté. I går utbildades lärarna i kommunen om allergiproblem i skolan.åstorp. I Åstorps kommun finns cirka barn inom förskola och skola. Rockprogram ger skoltrötta revansch Svenska Dagbladet Morgontrötta och dåsiga pluggar de in gitarrerna i förstärkarna. Testar micken. En trumma flyttas. Basen stäms. Publiken väntar med halvslutna ögon, alltjämt sömndruckna. Viktig resa inom skoldaghemmets väggar Sydsvenskan Trycket på skoldaghemmen i Malmö är stort. Två tredjedelar av dem som söker får inte plats. Sydsvenskan skrev för ett tag sedan om att situationen på Rosen-gårds skolor är så svår, att stadsdelschefen på Friskolor gör barnen synliga Svenska Dagbladet Friskolor ser helt olika ut beroende på var man står när man ser dem. Och vem man är. Skolor kan betraktas uppifrån. Till exempel med statsminister Göran Perssons perspektiv. Då är friskolorna ett problem för kommunernas resursplanering. Gymnasieskolan - en demokratifråga Göteborgs-Posten n Jag kan bara hålla med, det är förfärligt orättvist att de fristående gymnasierna får mer pengar än de kommunala, skriver Vivi-Ann Nilsson (s). Elever från östra Lund får lägsta betygen på gymnasiet Sydsvenskan Dålig fördelning av resurserna är anledningen enligt politiker. Av Ingrid Nathéll LUND. Eleverna på grundskolorna i de östra kommundelarna har lägre betyg än eleverna i skolorna inne i Lund. Tendensen håller i sig när

5 Elever får inte hjälp att välja Svenska Dagbladet Andreas Bergh Peter Holmberg Lage Åström Andreas Bergh, Peter Holmberg, Lage Åström Sida: 22. Viktiga val. Studie- och yrkesvägledningen har blivit en allt otydligare process. Den hjälper inte eleverna framåt till självständiga val och startar alltför sent. Elevers rätt till professionell vägledning måste stärkas, skriver Skolverket i en ny rapport. Skolverkets kvalitetsgranskning av skolan visar att eleverna är missnöjda med grundskolans insatser när det gäller studie- och yrkesorienteringen och särskilt valet till gymnasieskolan. Skolverket genomför sedan 1998 på regeringens uppdrag kvalitetsgranskningar av den svenska skolan. I årets granskningar, som omfattat kommunens ansvar för helheten i utbildningen och övergångar i skolsystemet har studie- och yrkesvägledarna hamnat i centrum. Enligt de granskningar vi utfört av vägledningen i skolor kan man påstå att alltför många kommuner i dag saknar ett helhetsgrepp om studie- och yrkesorienteringen. Ansvaret överlåts i stor utsträckning på den enskilda skolan, där rektorerna ser mycket olika på betydelsen av studie- och yrkesorientering. För närvarande utreds frågan i en av regeringen tillsatt utredning som skall föreslå mål för studie - och yrkesorienteringen utifrån de förändrade krav som arbetsliv, samhällsutveckling och utbildning ställer. Med detta inlägg vill vi tydliggöra erfarenheterna dels från årets kvalitetsgranskning, dels utifrån tidigare erfarenheter inom Skolverket. Genom industrialiseringen kom skola och arbete att skiljas åt. Det blev då en samhällelig uppgift att återskapa en länk mellan skolan och arbetslivet. Yrkesvägledningen har förekommit i Sverige sedan slutet av 1920-talet, men det var först i och med försöksverksamheten med nioårig grundskola från 1955 som yrkesvalslärare började anställas. År 1972 introducerades studie- och yrkesorienteringen. Samtidigt inrättades särskilda kommunala tjänster, syokonsulenter, i dag benämnda studie- och yrkesvägledare. I de tidigare läroplanerna fanns uttalade formkrav, bl a på praktisk yrkesorientering, senare benämnd praktisk arbetslivsorientering (pryo respektive prao). Arbetslivskontakterna hade via pryo/prao en viktig funktion i undervisningen. Även antalet studie- och yrkesvägledare var reglerat. I och med införandet av de nu gällande läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94 försvann formkraven. Friheten och ansvaret för att bestämma hur arbetslivskontakterna skall utformas har getts till kommuner och skolor. I granskningen kan vi i dag skönja tendenser om att prao främst utgör ett välkommet avbrott från de vardagliga rutinerna och att den tidigare funktionen som brygga mellan skola och arbetsliv har försvunnit. Vägledningen i grundskolan minskade på många håll kraftigt under 1990-talet. Tjänster försvann och vägledarna fördes samman till centrala pooler. Studie- och yrkesorienteringen skulle bli en hela skolans angelägenhet som även andra personalgrupper, främst lärarna, skulle delta i. Studie- och yrkesvägledningen har blivit en allt otydligare process som visat sig vara Sida 5 av 100

6 kvantitativt och kvalitativt otillräcklig för syftet att eleverna själva skall ha så mycket kunskap inför sitt utbildningsval att de kan göra ett självständigt ställningstagande. I de granskade kommunernas skolplaner och andra dokument lyfts ofta behoven av vägledning och individuella studieplaner fram. I praktiken finns en stor skillnad mellan planerna och den verklighet eleverna säger sig möta. Skillnaden mellan kommunernas sätt att organisera verksamheten är stor, men elevernas kritik är genomgående. Bristerna gäller såväl tillgången på vägledning som det sätt den genomförs på. Studie- och yrkesvägledarna är själva ofta oklara över vad kommunen förväntar sig av dem, men i de fall där en diskussion förts och dokumenterats om yrkesroll och ansvar anser studie- och yrkesvägledarna att deras arbetsområde fått en starkare ställning. Grundskolans studie- och yrkesvägledare har en central roll när det gäller övergången mellan grund- och gymnasieskola. Utöver vägledningsprocessen inför gymnasievalet är studie- och yrkesvägledarnas oftast förekommande arbetsuppgifter att ansvara för prao i årskurs 8 och 9, delta i elevvårdskonferenser samt att ansvara för elevers individuella val, byten eller att ge stöd till elever i särskilt behov, t ex genom att organisera anpassad studiegång. Den individuella vägledningen lyfts ofta fram som den viktigaste arbetsuppgiften, som dock får konkurrera om tiden med administrativa uppgifter. Processen med studie- och yrkesorientering startar så sent som i årskurs 8. Ansvariga för denna är studie- och yrkesvägledaren. De intervjuade eleverna menade att de börjar att fundera på framtiden i årskurs 8 i samband med det första betyget. Bra betyg är viktigt eftersom detta öppnar möjligheter till vidare studier och arbete. Samtidigt skapar jakten på betyg en betydande stress. Eleverna tycker att vägledningssamtalen mer borde utgå från deras egna intressen än från betygsvärden och yrkesval. De vill ha tillgång till syo på sin egen grundskola, men anser även att både föräldrar och lärare borde kunna vara ett större stöd vid elevernas studie- och yrkesval. De ökade valmöjligheterna inom skolväsendet mellan såväl olika kommunala skolor som mellan kommunala och fristående skolor gör informationsarbetet alltmer känsligt. Speciellt gäller detta värderingen av ofta ganska glättat informationsmaterial inför valen. Vägledarna vill därför att krav ställs på verksamheten. En grupp vägledare i Stockholm ansåg t ex att de inte kunde ge information och vägledning om skolor som saknar skriftlig kvalitetsredovisning. Informationstekniken och den ökade användningen av Internet har öppnat nya möjligheter att söka information, inte minst inom utbildningsområdet. Genom detta bör en större del av arbetet kunna förskjutas mot individuell vägledning. En framgångsrik vägledning förutsätter fördjupade samtal med professionell personal där studie- och yrkesvägledare har ett nära samarbete med andra personalkategorier. Den snabba förändringstakten i samhälle och arbetsliv, ökad konkurrens mellan skolor och ökade statusskillnader mellan studievägar ökar betydelsen av och skapar nya förutsättningar för studie- och Sida 6 av 100

7 yrkesorienteringen. En strävan att förstärka vägledningen och inrikta sig på elevernas behov och intressen är framträdande. Vi anser därför att: * studie- och yrkesorienteringen bör utvecklas till en process som pågår under hela skoltiden * personal från olika yrkesgrupper bör samarbeta kring studie- och yrkesorienteringen varvid vägledaren bör få en ledande roll * studie- och yrkesvägledarnas uppdrag bör formuleras tydligare från såväl kommunens som skolledningens sida * alla elevers rätt att få en professionell vägledning bör stärkas. (C) Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren Sida 7 av 100

8 Killar läser sämre än tjejer Östersunds-Posten David Edvinsson Sida: 2. Killar är sämre än tjejer på att läsa. Det visar de centrala proven i svenska som genomförs med alla Sveriges niondeklassare. Anledningen tror man är att pojkar läser färre böcker än flickor. De nationella proven i svenska, engelska och matematik görs en gång per år för att det ska vara lättare att sätta likvärdiga betyg över hela landet. Förskräckta Skolverket samlar in resultaten från landets skolor och tittar på hur mycket kunskap landets elever i årskurs nio har. I år är man på Skolverk- et förskräckta över resultaten. Speciellt i svenska är elev-erna dåliga. Provet i svenska går ut på läsförståelse. Det vill säga att eleverna får läsa en text och sedan svara på frågor som visar hur mycket man förstått av texten. Två i en klass Av pojkarna var det 14 procent som var så dåliga på att läsa att de inte klarade gränsen för betyget godkänd. Läser färre böcker Anledningen till att killar är sämre på att läsa än tjejer tror man är att killar läser mycket färre böcker än tjejer. Det tror i alla fall Berit Högberg som jobbar på Bräcke skola. Bräcke är en av de skolor som rapporterar till Skolverket. - Här i Jämtland är pojkarna intresserade av skoter och jakt. Men texterna på proven är skönlitteratur och det brukar inte pojkar läsa, säger Berit. Om texterna handlade om sådant de är intresserade av skulle resultatet bli bättre tror hon. Även i matematik var årets resultat sämre än vanligt. I engelska var det däremot något bättre än förra året. Nu vet alla killar vad de ska önska sig i julklapp. Böcker. Bildtext: Foto: Pressens Bild Att killarna läser sämre än tjejerna kan bero på att killar läser färre böcker, så nu vet killarna vad de ska önska sig i julklapp. (C) Östersunds-Posten eller artikelförfattaren I en klass på 30 elever betyder det att två av pojkarna inte är godkända, om man antar att hälften av eleverna är pojkar. Sida 8 av 100

9 Sveket mot de drabbade Västerbottens-Kuriren Sida: 2. Mobbningen i skolan fortsätter och gång på gång frågar sig folk varför ingen har sett något och varför ingen har gjort något. Bland annat om oförmågan att sätta in åtgärder handlade debatten i riksdagen. Skolminister Ingegerd Wärnersson, s, gjorde egentligen sammanfattningen genast i sitt inledningsanförande i den aktuella debatten i riksdagen på tisdagen. Den hade begärts av kristdemokraterna och handlade om mobbning. Det är en viktig debatt och alla partier vill få stopp på mobbning bland barn och vuxna, sade hon. Naturligtvis är det så. Samtliga företrädare för partierna i riksdagen talade om medmänsklighet, ansvar, engagemang, stöd, öppen kommunikation, ledarskap och värdegrunder. Det finns lagar, regler, bestämmelser, läroplan, handlingsplaner och åtgärdsprogram. Det finns kännedom om problemen. Men likväl fortgår mobbningen, både i svåra fall som får uppmärksamhet på riksplanet och i det tysta, i tusentals fall som förorsakar obeskrivligt lidande med livslånga följder. Vad göra, frågade sig alla. Politikerna i riksdagen förnekade ingalunda att det görs mycket bra arbete i många skolor, att det finns skolledare, föräldrar och elever som är uppmärksamma och aktiva i arbetet med att förhindra att barn behandlas illa. Det var inte det debatten handlade om. Frågan är i stället varför ingen har sett något och varför ingen har gjort något i de mobbningsfall som trots allt sker och där tusentals barn trakasseras, misshandlas och kränks i dagens skola. Det finns en flathet i vuxenvärlden, sade Lars Leijonborg, fp, den enda deltagande partiledaren och den enda som också vågade vara "obekväm" i debatten. Han krävde stöd från politikerna för de rektorer och lärare som har mod att sätta gränser. Den flathet Leijonborg avsåg märks bland annat på den situation mobbningsoffren hamnar i. Först drabbas offren av mobbningen och sedan av systemets oförmåga att sätta in åtgärder. Det är de drabbade barnen som tvingas byta klass eller skola, eller till och med flytta från orten. Medan plågoandarna är kvar. Det är en inte alls ovanlig situation att resurser och stöd sätts in på dem som ställer till problem, stör ordningen och saboterar arbetet i klassen. De skötsamma tiger och lider och får skolgången förstörd. Mycket av mobbningen har sina orsaker i en dålig arbetsmiljö i skolan. Om det menade Lars Leijonborg att det är viktigt med kunskapskrav, prov och betyg så att skolarbetet är meningsfullt och målinriktat. Våga ifrågasätta betygen, som bara leder till konkurrens och stress, var Lennart Gustavssons, v, lösning. Det behövs befogenheter i skolan för att ingripa till skydd för de svaga, sade Lars Leijonborg, särskilt när mobbinggängen hamnar i destruktiva och våldsbenägna vanor. Jag ryser, vem vill avstänga en åttaåring, det är ju ett barn, var Wärnerssons svar. Obs-klasserna hjälpte inte heller, tillade hon. Mobbarna skall självfallet tas om hand, ges förutsättningar att komma till rätta Sida 9 av 100

10 i tillvaron och få ordning på sitt skolarbete. Men att svika mobbningsoffren är den största orätt vuxenvärlden kan göra i försöken att få bukt med detta problem. Bildtext: Vad göra? Även skolministern frågade. (C) Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren Sida 10 av 100

11 Släcka kunskapstörst lågt lönat Göteborgs-Posten Hansson Madelen Sida: 26. En ambitiös och ivrig förbättrare, beskriver hon sig själv. Det har hon haft nytta av, Ulrika Ashcroft, men som lärare får hon sänka ambitionsnivån. av MADELEN HANSSON Beryllgatans hus är betong och åter betong. Det hjälper inte att havet ligger nästgårds eller att lägenhetspriserna gått upp. Området andas svenskt miljonprogram och det idylliska och exotiska lyser med sin frånvaro. Desto trevligare då när en av lägenhetsdörrarna öppnas av en ung kvinna i vackra färger. - Nej jag är ingen lindansös, det var bara på skoj, sade Ulrika Ashcroft lite skamset i telefon några dagar tidigare. Hon hade skrivit det på kortet som hon skickade till Göteborgs-Postens jubilarer och vi föll direkt. Nej, hon är ingen lindansös men hon ser ut som jag föreställer mig en. Lång, mörk och lite mystisk. Runt benen tultar hennes lille son Daniel. Han är en glad och mycket charmig liten ett och ett halvt-åring med allt vad det innebär av framdragna kastruller och kladdiga handavtryck på dörrarna. Daniel har inte bara kladdiga fingrar och knubbiga ben, han är också tvåspråkig, eller åtminstone på väg att bli det. Pappa Andrew är engelsman och familjen talar engelska i hemmet. - Kan du säga vad det här är? säger Ulrika och håller fram en keramikfisk. Fish brukar Daniel säga då, men i dag säger han bara "da" som betyder un'gefär där. Ulrika är också uppväxt i ett hem med olikspråkiga föräld-rar. Hennes pappa är tysk men familjen talade svenska eller engelska. Barndomen tillbringade hon i Varberg som mittenflicka med tre systrar. Hon är övertygad om att barnets position i syskonskaran påverkar den vuxna människans sätt att vara. - Jag är ett typiskt mellanbarn. Den ständiga medlare som vill att alla ska vara vänner. Småsyskon vill vara självständiga och storasyskon vill nog gärna bestämma. När Ulrika ambitiöst trälat sig igenom gymnasiet med bra betyg tog hon paus i skolarbetet. Även om hon alltid tänkt läsa på universitet hade hon ingen lust just då. I stället blev det Göteborg, sambo och ett ordnat liv. Kanske för välordnat för den mycket unga Ulrika. - Jag levde medelåldersliv när jag var 20, säger hon och skakar på huvudet åt minnet. Hon jobbade i en fotoaffär, funderade på att bli systemvetare men kom att arbeta och utbilda sig till förskollärare inom Montessoripedagogiken. Det var så hon kom på att hon gillade att jobba med barn även om första jobbet höll på att knäcka henne. - Vi var tre stycken med 19 barn. Av olika anledningar försvann de andra två alldeles i början av terminen och så stod jag där ensam, helt grön. Men jag rodde det ändå i land. Det var som förskollärare hon kom i kontakt med fackföreningen; för att lösa en tvist på jobbet som slutade med att hon fick till en förlikning. I dag vill hon engagera sig i lärarfacket och har nyligen gått en Sida 11 av 100

12 tvådagarsutbildning. - Just nu har jag inte tid att sätta igång något, men sedan får jag se vad som händer. Det är alldeles för mycket gubbar i facket. De är inte representativa för hur sammansättningen av lärarkåren ser ut. Huka er, fackpampar. Ulrika är ambitiös och ror iland sina företag. Som när hon började plugga till lärare. Trots krävande studier hade Ulrika tid att leva livets glada dagar. - Aldrig har jag haft så roligt som då. Studentlivet är underbart. Efter sista terminen fick hon ett EU-stipendium för blivande språklärare. Sex månader var hon i England på olika skolor och arbetade. I den sista skolan hon var på engagerade sig kollegorna i hennes kärleksliv. De tyckte hon skulle träffa Andrew som tidigare vikarierat där och ordnade till ett möte mellan de två. - Vårt äktenskap är arrangerat, skojar Ulrika. Under ett år pendlade de mellan England och Sverige på loven. När Andrew äntligen flyttat hit tog det nio månader innan Daniel var född. - Kål, säger han och skålar sin krita mot min penna. Han tar sig en "kål" med fotografens kamera också. Just nu delar Ulrika och Andrew på barnledigheten. Tre dagar i veckan är hon hemma hos Daniel och två dagar tar hon bilen till skolan i Stora Höga. Det var anställningsstopp i Göteborg när hon gick ut lärarutbildningen, men som NO- och mattelärare var och är hon eftertraktad. Det var aldrig några problem att få anställning och även om en stressad rektor lade på henne lite för avancerade uppgifter alldeles i början rodde hon i land även det. Hon har många tankar kring läraryrket. Tids- och materialbrist är faktorer som tvingar många lärare att sänka sin ambitionsnivå. Låg status och låg lön påverkar allmänhetens syn på yrket. Men som hon säger: - Vi yngre accepterar det inte. Jag accepterar inte att de jag studerade med på Chalmers ska ha mycket högre lön än jag. Det är ju vi som utbildar dem från första början. Häromdagen talade hon med sina elever i fjärde klass om vad de vill göra när de blir stora. Ingen ville bli lärare. Varför inte det? undrade hon. Det är för dåligt betalt, blev svaret. **** Ulrika Ashcroft Fyller: 30 år den 10 december Yrke: Grundskollärare i matte, NO och engelska Bor: Lägenhet i Tynnered Familj: Maken Andrew och sonen Daniel 1,5 år Fritid: Gillar att renovera, sy och snickra, umgås mycket med vänner Bilden: Tagen hemma i köket Bildtext: Bild: MÅNS LANGHJELM (C) Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 12 av 100

13 Många pojkar klarar inte av skolans läskrav Östersunds-Posten Olof Ekerlid Sida: 8. Var femte elev i årskurs nio fick inte godkänt på svensk läsförståelse i de nationella ämnesproven. Och pojkar läser sämre än flickor, av pojkarna var det 14 procent som inte klarade målen. högstadiet att reflektera över det de läser, och det visar sig på läsförståelsen. På Bräcke skola jobbar man aktivt för att få pojkarna att läsa. Redan i sjuan gör alla elever ett prov. Östersund (ÖP) Varje år genomförs centrala ämnesprov i svenska, engelska och matematik för alla elever i årskurs nio. Proven ska ge stöd vid betygssättningen och göra det lättare att sätta likvärdiga betyg i hela landet. Skolverket samlar också in resultatet från ett antal skolor för att få en bild av hur det ser ut med kunskapen i riket. Skrämmade siffror Att en så stor andel som 14 procent av pojkarna visar sig vara svaga läsare förskräcker, skriver Skolverket i sin rapport. Av flickorna är det sex procent som fått godkänt eller bättre betyg på läsförståelse, och enligt Skolverket är det svårt att förklara varför könsskillnaderna är så stora. Skoter och jakt Men Berit Högberg på Bräcke skola, en av de skolor som rapporterar resultatet till Skolverket, tror att det beror på att pojkar läser färre böcker än flickor. - Sedan utgår vi ifrån det när vi lägger upp undervisningen, säger Berit Högberg. Svårt för matte De nationella proven visar också att fler elever än tidigare har svårt för matematik. Andelen elever som inte uppnått målen har ökat med fyra procentenheter sedan förra året. På delprovet som handlar om att lösa problem var det 27 procent som inte klarade godkänt. Resultatet i engelska var däremot något bättre än förra året, andelen som inte klarade godkänt var fyra procent Bildtext: Pojkar har sämre läsförståelse än flickorna, visar en undersökning som skolverket gjort. Arkivbild: Pressens Bild (C) Östersunds-Posten eller artikelförfattaren - Här i Jämtland är pojkarna intresserade av skoter och jakt. Men texterna är skönlitteratur och det läser inte pojkarna, säger Berit Högberg. Om texten handlade om jakt, fiske eller skoter tror hon att det skulle bli bättre resultat för pojkar. Hon säger också att det är svårare att få pojkar på Sida 13 av 100

14 Folkpartiet stödjer lärarnas kamp Göteborgs-Posten Björklund Margita Gabrielsson Lennart Sida: 4. I dag hade lärarna haft ett avtal, om folkpartiet fått gehör för sin åsikt i Kommunförbundets styrelse. Vi var nämligen beredda att acceptera lärarorganisationernas lönekrav. Det är den enkla sanningen bakom bråket om läraravtalet. Gunnar Rundgrens påstående att det är folkpartiets fel att förhandlingarna havererat och att det inte finns något läraravtal förefaller därmed en smula långsökt. Den svenska skolan befinner sig i djup kris. Många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Allt fler elever hoppar av gymnasieskolan och våld och hot har blivit en del av vardagen på ett ökande antal skolor. Till det kommer en skriande brist på behöriga lärare och vad värre är, allt färre ungdomar kan tänka sig att bli lärare. Dessutom är avhoppen från lärarhögskolorna stora, samtidigt som allt färre av de examinerade väljer att arbeta som lärare. Folkpartiets slutsats är att läraryrket måste uppvärderas. Tyvärr delas inte den uppfattningen av de andra partierna i Kommunförbundets styrelse. I stället avvisade de lärarorganisationernas bud och strandade därigenom förhandlingarna. Folkpartiet har under hela förhandlingsprocessen sagt ja till en kraftig förbättring av lärarnas lönenivå. Det har vi vid flera tillfällen informerat Kommunförbundets förhandlingsdelegation om. Självfallet har vi som sitter i Kommunförbundets styrelse aldrig gått ut i media under pågående förhandling och meddelat hur vi ser på vitala delar i ett kommande avtal. Det är ett fult påhopp av Gunnar Rundgren. Sedan folkpartiet genom övriga partiers agerande ställts utanför de fortsatta löneförhandlingarna, och möjligheterna att påverka det slutliga avtalet, står det oss naturligtvis fritt att offentligt framföra våra åsikter. Kommunförbundet har, precis som lärarförbundets ordförande Christer Romilsson framhållit, fallit undan för LO:s lönepolitik. Det har i praktiken inneburit att lärare i Sverige fått allt mindre betalt för sitt arbete i jämförelse med andra grupper. Nu börjar vi se resultat av denna politik. Allt färre vill bli lärare. Som politiker vill vi vara med och ta ansvar för att lösa krisen i skolan. Vi vill medverka till att lärarnas status höjs och till att det åter blir attraktivt att söka till lärarhögskolorna. För oss var det därför omöjligt att medverka till ett beslut i Kommunförbundet som i praktiken skulle ha inneburit motsatsen. Även om Gunnar Rundgren missförstått innebörden i vårt och folkpartiets agerande så får vi dagligen bevis för att många lärare uppskattar vårt agerande. Men nog är det märkligt att just ett av lärarnas egna ombud kritiserar våra försök att höja lärarnas status och därmed få en bättre skola. Margita Björklund (fp) ledamot i Kommunförbundets styrelse Lennart Gabrielsson (fp) ersättare Kommunförbundets Sida 14 av 100

15 styrelse (C) Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 15 av 100

16 Lydnad hotar demokratin Svenska Dagbladet Per Acke Orstadius Sida: 22. Skuldbelagda elever. Filosofen Habermas framhöll att civil olydnad är den demokratiska rättsstatens grundbult. Vad händer när elever fostras till att underordna sig marknadens eller den politiska maktens diktat? Lärare bör uppmuntra olydnad, skriver Per Acke Orstadius. Några vänsterpartister föreslog häromdagen, att eleverna skulle få lära sig civil olydnad i skolan. Håret reste sig på skolborgarrådet Jan Björklund i Stockholm, som myndigt förklarade i tevesoffan att civil olydnad inte har någon plats i en demokrati. Där fattas beslut gemensamt efter en uppgjord ordning och dessa beslut får varken ifrågasättas eller motarbetas av någon oppositionell minoritet. Vi ska fostra eleverna till demokratiska människor som fungerar i ett demokratiskt samhälle, menade han. Det menar jag också. Men Björklunds magistrala förkunnelse vittnar om historielöshet. Faktum är att den blinda lydnaden är ett hot mot demokratin. Det är till stor del genom civil olydnad som de reformer, som lett till vårt demokratiska samhälle, kommit till stånd. För att de fackliga rättigheterna och den allmänna rösträtten skulle drivas igenom mot den härskande klassens vilja, tvingades många människor att bryta mot gällande bestämmelser. Filosofen Habermas säger, att civil olydnad är den demokratiska rättsstatens grundbult. Vad händer med vår demokrati, om vi fostrar eleverna till att finna sig i arbetsgivarnas, marknadens eller den politiska maktens diktat även i de fall, då dessa diktat strider mot en allmän moral- och rättsuppfattning eller undergräver människors levnadsvillkor? I en demokrati borde varje medborgare kunna få lika stort inflytande över besluten. Men så är det ju inte. Kapitalet och bjässarna inom näringslivet driver många demokratiskt fattade beslut i den riktning, som överensstämmer med deras kortsiktiga vinstintressen. De stora företagen inom oljeindustrin, tobaksindustrin, vapenindustrin, bilindustrin, bankvärlden osv kan med sina lobbyister, sina ekonomiska påtryckningar och sin makt över massmedier forma demokratiskt fattade beslut, som undergräver förutsättningarna för drägliga levnadsvillkor för flertalet människor på vår jord i dag och för hela mänskligheten i morgon. Enda sättet att hindra detta är att skapa en massiv folkopinion. Men det krävs mycket pengar och makt över massmedier för att skapa en sådan opinion. De eldsjälar, som ger sig in i denna Davids kamp mot Goliat, har varken de pengar eller den makt som krävs. Därför måste de tillgripa spektakulära åtgärder, som ger dem gratisplats i nyhetsflödet. Ungdomar, som överträder bestämmelser genom att kedja fast sig vid grävskopor, sätta sig på gatorna vid högtrafik, klättra upp på höga fabriksbyggnader och sätta fast banderoller, blockera fartyg med livsfarligt avfall, demonstrera mot skövlingen av regnskog eller Världsbankens agerande mot de fattiga länderna osv gör detta med risk att förlora sin frihet, sin ekonomi Sida 16 av 100

17 och t o m sina liv. De är värda all vår respekt och tacksamhet. Men i kd-ledaren Alf Svenssons och folkpartisten Jan Björklunds ögon är de bara huliganer eller brottslingar. Svensson och Björklund ställer upp till försvar för all verksamhet som inte bryter mot demokratiskt fattade lagar. Man frågar sig om och vad de vill göra för att hindra alla de företag, som med lagarna på sin sida sprider utsläpp, som förgiftar den luft vi andas, som försurar våra sjöar, som tunnar ut skyddet mot solens strålar, som smälter ner polarisarna osv. Det är nu länge sedan de dödsbringande effekterna av dessa utsläpp i form av cancersjukdomar, allergisjukdomar, översvämningar och orkaner osv blev allmänt kända. Likväl har dessa effekter hela tiden ökat i omfattning. Men vad gör Svensson och Björklund åt detta? Jo, de försöker stoppa och skuldbelägga de eldsjälar, som viger sina liv åt att hindra den katastrofala utvecklingen på vår jord. Problemet är inte att vi har för många sådana oppositionella eldsjälar, som törs trotsa lagar och bestämmelser för den goda sakens skull. Vi har för få. Detta beror till stor del på att vi har en skola, där de flesta elever är förfärande lydiga. Genom den så kallade dolda läroplanen har de lärt sig konsten att underordna sig auktoriteter. "Vi har så snälla, fina elever här", heter det på många skolor. Snälla elever är lydiga elever. De protesterar inte. De lär sig snabbt att det inte lönar sig att ifrågasätta och protestera. Det som lönar sig är att lydigt skriva upp vad läraren sagt och läsa sina läxor, så att man minns över provet. Man ska minnas andras lösningar på problemen, inte komma med egna. Man ska inte klaga även om lektionerna är meningslösa, läxorna för långa och skolmaten för dålig. Då riskerar man sina betyg. Så fortsätter också många lektioner att vara meningslösa, läxorna för långa och skolmaten för dålig. År efter år. Och eleverna fortsätter att vara snälla och fina. Men i takt med att man underordnar sig auktoriteter förlorar man också den personliga ansvarskänslan. Vad som händer när lydnaden utplånar individens ansvar har vi sett och ser alltför många exempel på. Inte bara genom de lydiga människor, som utförde handlingarna i Ådalen, Auschwitz, Song My, Teckomatorp, Bofors och nu senast i Kosovo. Medlen för att åstadkomma denna lydnad heter främst hot och maktspråk. Eva Moberg har skrivit, att det första man måste göra om man vill främja frihet och demokrati är att avskaffa hot och maktspråk i uppfostran. I seklets början uppfostrades eleverna till lydnad genom ett hot i form av Guds straffdom och ett maktspråk i form av en rotting. Nu tvingas eleverna till lydnad med mer sofistikerade metoder. Hotet lyder, att om du inte är tyst och följer med på lektionen så klarar du inte provet och då får du inte bra betyg och då kommer du inte in på gymnasielinjen eller högskolan och då får du inget jobb eller i varje fall ingen bra lön. Maktspråket från lärare och föräldrar uttalas i allt från markerat ogillande och bannor till inskränkt fritid och indragna förmåner. Mot denna bakgrund kan det te sig angeläget att införa civil olydnad som ämne på skolschemat. Men än mer angeläget torde det vara att ändra det lydnadsklimat Sida 17 av 100

18 som råder i skolan. Frågan är bara hur detta ska gå till. Dessvärre har vi nämligen i stor utsträckning fått lydiga lärarutbildare som fostrar lydiga lärare som i sin tur fostrar lydiga elever. Lärare och lärarutbildare har själva underkastat sig de auktoritära förhållanden som rått i skolan, utan att vare sig protestera eller revoltera. Annars hade de inte fått de betyg, som krävts för att de skulle ta sig in på lärarutbildningen. De har lätt att identifiera sig med de särskilt lydiga eleverna i klassen och de för därigenom lydnadens evangelium vidare. Frågan är hur denna onda cirkel ska kunna brytas. Hur ska man kunna ändra attityder hos lärare som anser, att anpassningen och lydnaden hos eleverna är dygder, som bör befästas i arbetssätt och utvärdering och premieras genom blickar, ord och betyg? Eller hos de skolledare, som belönar ja-sägare och bestraffar kritiker i lärarkåren. Det är nog dessvärre inte bara eleverna, som behöver kurser i den civila olydnadens historia. Även lärarutbildare och skolledare kan behöva lära sig att uppmuntra och försvara olydnad, där olydnad bör försvaras. Bildtext: foto: Reuters Mot överheten. Värda respekt och tacksamhet. (C) Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren Sida 18 av 100

19 Fler frågor och svar om gymnasievalet Göteborgs-Posten Sida: 68. Förra veckan publicerade vi svaren på några av era frågor om gymnasievalet. Här följer fler som vi även den här gången fått hjälp med av studie- och yrkesvägledaren Margareta Wåhlin. Vill ni veta mer så får ni ta kontakt med syo-konsulenten på er skola. Är det säkert att man kommer in på någon linje? Du kommer in om du valt något program som dina poäng, jämförelsetalet, räcker till. Förra årets intagningspoäng kan du få veta av din syo, det kan ge dig en ungefärlig bild om vilka intagningspoäng som behövs för ett program. Har syo-konsulenten rätt att försöka få en att stanna och plugga i kommunen man är skriven i? Nej, syo:ns uppgift är att presentera ALLA de valmöjligheter du har på ett så objektivt sätt som möjligt. Du har inte bara skolor i din kommun att välja på utan även rätt att söka friskolor och alla program som inte finns i din kommun. Du kan också söka till alla riksrekryterande gymnasieskolor som finns spridda över hela landet. Det är du själv som ska göra ditt val, inte SYO:n! Vilken linje ska man välja om man vill ha en bred valmöjlighet inom yrken, men ändå inte plugga ihjäl sig? Det bredaste programmet är naturvetenskapligt program, men om du inte vill plugga så mycket så skulle jag rekommendera ett roligt estetiskt program med den inriktning som du har intresse av. Det nya teknikprogrammet är också bra eftersom du kan läsa så mycket av de teoretiska ämnena som du själv mäktar med (förutom kärnämnena och gemensamma kurser). Vilken skola har stadens bästa medieprogram? Det finns många bra medieprogram i Göteborg. Stadens bästa är svårt att säga, men de som specialiserat sig på många medieämnen är till exempel Munkebäcksgymnasiet, Ingrid Segerstedts gymnasium, Schillerska gymnasiet, Frölundagymnasiet, Aranäsgymnasiet och Lerums gymnasieskola. Vad innebär samhällslinjen och vad kan man tänkas bli efter? Samhällsvetenskapliga programmet innebär att du läser ämnen som historia, geografi, psykologi och filosofi, vilket du inte läser på de allra flesta andra program. Programmet är brett och du får behörighet att söka många yrkesutbildningar som till exempel juridik, ekonomi, uniformsyrken, lärare, kurator med mera. Hur många elever har Ingrid Segerstedts gymnasium? Cirka 100 elever per årskurs, fördelade på två intressanta varianter av samhällsvetenskapliga programmet; IT/kommunikation eller Europa och världen. Kan man komma in på en linje om man inte har nog med poäng? Nej, du måste ha tillräckligt med poäng. Ytterst sällan kan det finnas skäl att ta in en elev som inte har nog med poäng. Jag vill gå på Porthällagymnasiet med orienteringsinriktning. Kan man då gå natur-natur eller liknande? Porthällagymnasiet har både naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt program och många andra. Gå in på Sida 19 av 100

20 deras hemsida för att se vilka program de har att välja på: Är det någon skillnad att gå i en annan kommun än i Göteborg? Det finns många bra gymnasieskolor, både friskolor och kommunala skolor, i kranskommunerna men det blir en längre resväg! Programmen har samma innehåll överallt. Vad ska man ha läst för att ha full naturbehörighet efter gymnasiet? Naturvetenskaplig behörighet betyder att du har 2500 poäng efter tre år och godkänt i ämnena matematik D eller E, kemi B, biologi B, fysik B. Hur kan man läsa in kurser efter gymnasiet som man inte haft möjlighet att läsa under gymnasieåren? Du har rätt att tentera upp kurser mot en kostnad av cirka 500 kronor per kurs. Du kan pröva både för godkänt och ett högre betyg. Detta kan du göra till exempel på Hvitfeldska gymnasiet några gånger per år i olika ämnen. Du kan också läsa in det som saknas på Komvux när du fyllt 20 år och plats finns. Du kan läsa in det som saknas på folkhögskola om du fyllt 18 år eller ta "preparandaår" på högskolan vilket många högskolor erbjuder. Hur lång tid tar det att läsa en 100-poängskurs? En kurs som ger 100 poäng ges på ett mindre antal timmar, cirka 80 timmar (fördelade på olika långa perioder). Man läser matematik snabbare på naturvetenskapligt program än på fordon. och hotellinriktningen, Ester Mosesson på Lindholmen har enbart restauranginriktningen men också livsmedelsprogrammet. På Tjörn finns Turistgymnasiet som är ett specialutformat program som bygger på hotell- och restaurangprogrammet. Hur fungerar poängen på de olika kurserna? Varje kurs ger ett visst antal poäng som brukar vara 50, 100 eller 150 p. Efter varje avslutad kurs ges ett betyg som du har med dig i ditt slutbetyg. En full gymnasieutbildning är 2500 poäng, 90 procent av dessa kurser ska vara godkända. Kan man byta linje i sista minuten om man ångrar sig? Ja absolut, man ska inte gå fel program. Omval är det dock inte alla skolor som accepterar, speciellt inte friskolorna. Man måste tänka igenom detta ordentligt innan man söker till gymnasiet. Kan man byta program om man börjat på någon annan linje? Det är inte så lätt att byta program eftersom man läser kurserna i lite olika ordning på de olika gymnasieskolorna. Det går oftast bra men ibland tvingas man börja om i årskurs ett. Men har du klarat av en hel kurs och fått ett betyg i den kursen, till exempel matte A, så behöver du inte läsa om den eftersom kursen innehåller samma sak på alla skolor. (C) Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Hur många "hotell och restaurang"-linjer finns det i Göteborg? Hotell- och restaurangprogrammet finns på två gymnasieskolor; Burgården har både restauranginriktningen Sida 20 av 100

21 Fakta/dagens skola Sydsvenskan Sektion: A. Sida: 06. Könsklyftorna ökar i skolan Männen blir allt färre i den svenska grundskolan. Sedan 1992 har andelen manliga lärare minskat från 30 till 24 procent. Bland skolledarna har andelen män minskat från 47 till 38 procent. Skillnaden mellan könen märks också i elevernas resultat. Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar i alla ämnen utom idrott och teknik. Medan 92,1 procent av flickorna uppnådde gymnasiebehörighet när de gick ut årskurs nio nådde endast 88,6 procent av pojkarna behörighet. Trenden är likartad även vid övergången till högskolestudier. 35,5 procent av samtliga elever som gått ut något av de nationella gymnasieprogrammen började inom tre år läsa vid högskolan. För kvinnor är andelen hela 40,8 procent. +++ En miljon grundskoleelever Den 15 oktober 1999 fanns det elever i den svenska grundskolan av eleverna (3,2 procent) gick då på fristående skolor. Lite drygt en tredjedel av eleverna i de fristående skolorna undervisas med speciell pedagogik som t.ex. montessori och waldorf elever gick i gymnasiet förra hösten, varav (3,7 procent) gick på fristående gymnasieskolor. Av eleverna som gick årskurs ett i gymnasiet kom fyra av fem av eleverna direkt från grundskolan. +++ Var tredje läser engelska i ettan En tredjedel av eleverna i den svenska grundskolan börjar läsa engelska redan i årskurs ett. I de fristående skolorna börjar lite drygt hälften av eleverna att läsa engelska i första klass. +++ En elev kostar kronor Kostnaden per grundskoleelev uppgick förra året till i medeltal kronor. Själva undervisningen kostar då kronor, lokalerna kronor, skolmaten kronor, läromedel inklusive bibliotek och datorer kronor, skolskjuts kronor samt elevvård kronor. +++ Halvering hos dagmammorna Antalet barn som vistas hos dagmammor i Sverige har nästan halverats sedan Förra året fanns det barn i familjedaghem, en minskning med barn. +++ Många obehöriga lärare Andelen lärare med pedagogisk utbildning hade förra året minskat till 87,0 procent i grundskolan och 83,2 procent i gymnasieskolan. Bland friskolorna var andelen behöriga lärare betydligt lägre, 69,3 respektive 58,0 procent. +++ Halverad personalstyrka på fritis På fritidshemmen har personalstyrkan mer än halverats sedan Antalet barn per heltidsanställd har ökat från 8,3 till 17,8 fram till Enbart under 1999 ökade antalet barn per Sida 21 av 100

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Skoljuridik för lärare exempelsamling

Skoljuridik för lärare exempelsamling Utvecklingspaket Skoljuridik för lärare exempelsamling 1. Prövning En f.d. elev kommer till en gymnasieskola i början på höstterminen. Eleven söker upp skolans expedition och ber att få träffa någon lärare

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer