TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE & KVALITETSREDOVISNING 2010.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE & KVALITETSREDOVISNING 2010."

Transkript

1 TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE & KVALITETSREDOVISNING 2010.

2 Samarbete Engagemang Tydlighet Trovärdighet TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIETS VÄRDEGRUND

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 3 Program 3 Skolledning 3 Arbetslag 3 Värdegrundsarbete 4 Mål 4 2. RUTINER FÖR KVALITETSARBETET 5 3. VIDTAGNA ÅTGÄRDER PÅ GRUND AV TIDIGARE KONSTATERADE BRISTER OCH RESULTATET AV DESSA 6 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 8 Lärartäthet 8 Lärarnas utbildning 8 Annan personal 8 Materiella resurser 8 Ekonomiska resurser ARBETET I SKOLAN 12 Ledarskap 12 Personalens utveckling 13 Skolan som arbetsplats 16 Undervisningen 18 Vårdnadshavarnas delaktighet 23 Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning RESULTAT 25 Analys av studieresultaten 29 Resultat och analys av målen om normer och värden 32 Resultat och analys för elever med särskilda behov 33 Resultat och analys för elever med funktionshinder 33 Resultat och analys för elever med annat modersmål 34 Resultat och analys av utbildningsvalen 34 Resultat och analys av utvärderingar gjorda på skolan 34 Mål i skolplanen - utvärdering och analys 35 Resultat och analys för flickor respektive pojkar 36 Resultat och analys av det ekonomiska utfallet ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV BRISTER I MÅLUPPFYLLELSEN 39 2

4 KVALITETSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 FÖR TÖRNSTRÖMSKA GYMNASIET 1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Törnströmska gymnasiet är den största av Karlskrona kommuns fem gymnasieskolor. Skolan är centralt belägen vid Östra Köpmansgatan 10 i kvarteret Psilander och disponerar där fem våningsplan. På plan två finns dessutom Kilströmska gymnasiet som är särskolegymnasium och på plan sex finns Fischerströmska gymnasiet med IV, Lärlingsprogrammet samt SFU. Vidare disponerar Törnströmska gymnasiet lokaler för Autoteknikprogrammet och Byggprogrammet anläggning vid Rosenholm. Skolan har knappt 900 elever och drygt 100 anställda. PROGRAM Skolans sex nationella program är Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska programmet och Medieprogrammet. Skolans tre specialutformade program är Autoteknikprogrammet, Sjöfartsprogrammet samt Spelgrafik och animation. Det senare blev i oktober godkänt av Skolverket inom Gy11 som estetiskt spetsprogram med riksrekrytering. Namnet ändrades samtidigt till Spelgrafik, 3D och animation. Sjöfartsprogrammet blev vid samma tidpunkt godkänt inom Gy11 som specialutformat program med riksrekrytering. SKOLLEDNING Skolan leds av en rektorsgrupp med fyra rektorer varav en är rektor/chef för skolan. Från och med höstterminen minskades rektorsbemanningen med 100 % varvid skolan med egen finansiering behöll 50%. Rektor/chef har ansvar för ett program och övriga har ansvar för två eller tre program. Fördelningen av skolans program förändrades från och med höstterminen. Skolans ledningsgrupp utgörs av rektorerna och arbetslagssamordnarna. Ledningsgruppen är kommunikationskanal till arbetslagen och referensgrupp inför beslut samt är beslutsfattande i vissa frågor. ARBETSLAG Arbetsformen för skolans lärare, elevassistenter och elevvårdspersonal är integrerade arbetslag. Skolan har sex arbetslag formerade runt ett eller flera program. Autoteknik och Byggprogrammet anläggning utgör ett arbetslag på skolenheten Rosenholm. Energiprogrammet, Elprogrammet och Sjöfartsprogrammet utgör ett arbetslag medan övriga fyra arbetslag är knutna till respektive program, d v s Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet, Medieprogrammet med Spelgrafik och Animation integrerat samt Byggprogrammet på skolenheten i kvarteret Psilander. Ett sjunde arbetslag utgörs av skolans elevvårdspersonal, studie- och yrkesvägledare samt administrativ personal och för detta ansvarar rektor/chef. Arbetslagsarbetet innebär snabb kommunikation, närhet mellan elever och lärare, ämnesövergripande arbete, effektiv uppföljning av elevers studieresultat mm. Varje arbetslag har en arbetslagssamordnare som även ingår i skolans ledningsgrupp. 3

5 VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans arbete med att skapa en gemensam värdegrund har fortsatt under 2010 genom såväl gemensamma utbildnings- och reflektionstillfällen som genom arbete i arbetslagen och med eleverna. Se särskilt avsnitt om detta! MÅL Under 2010 har vi i skolans lokala arbetsplan valt att fokusera på följande mål: Att genomföra skolans arbetsmiljöarbete på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt Att den gemensamma värdegrunden ska anammas av alla och genomsyra allt som sker i skolan Att ge tid och resurser att sätta sig in i Gy11. 4

6 2. RUTINER FÖR KVALITETSARBETET Innehållet i kvalitetsredovisningen och verksamhetsberättelsen baserar sig på flera olika aktiviteter såsom kursutvärderingar, egen och officiell statistik samt muntliga beskrivningar. Innehållet sammanfattas av skolledningen utifrån ledningens och arbetslagens verksamhetsbeskrivningar. Statistiken tas fram med hjälp av skolassistenterna och analyseras av rektorsgruppen. Utbildningsförvaltningen har en central kvalitetsgrupp med representation för alla skolorna och under ledning av förvaltningens verksamhetscontroller. Den centrala gruppen arbetar framför allt med kompetensutveckling inom området samt informationsutbyte mellan skolorna. Trots olika angreppssätt och olika ledningsresurs i detta sammanhang har vi vid skolan inte lyckats skapa en lokal kvalitetsgrupp med representation för samtliga program och som arbetar med kontinuitet. Två av rektorerna har såväl utbildning som erfarenhet av metoder för kvalitetsarbete i stora organisationer, vilket är en tillgång i skolans kvalitetsarbete. Även om skolan saknar en kvalitetsgrupp vill vi betona att kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen till stor del bygger på bidrag från och samarbete med flera olika medarbetare vid skolan. Skolledningen har huvudansvaret för kvalitetsredovisningen och verksamhetsberättelsen. 5

7 3. VIDTAGNA ÅTGÄRDER PÅ GRUND AV TIDIGARE KONSTATERADE BRISTER OCH RESULTAT AV DESSA Under verksamhetsåret har vår ambition varit att särskilt arbeta med tre områden, vilket vi också gjort. Vi vill dock ytterligare utveckla vårt arbete när det gäller stöd till elever i behov av särskilt stöd. 1. Det drogförebyggande arbetet. 2. Utvärdering av skolans arbetslagsarbete. 3. Särskilt stöd till elever i behov av stöd. 1. I mars månad genomförde skolan en utbildning för all personal vid skolan om droger och hur vi här kan jobba förebyggande. En representant för polisen med stor erfarenhet av att arbeta med ungdomar och droger beskrev sitt arbete och situationen bland ungdomar i kommunen samt visade olika typer av nya droger. Vidare deltog två personer från fältgruppen och beskrev sitt arbete med ungdomar på fritiden. Slutligen gav föräldraföreningen mot narkotika oss en inblick i hur det kan vara när en ungdom blir beroende av droger. Den nyvunna kunskapen tog mentorerna med sig till klasserna och i många klasser följde intressanta och livliga diskussioner. Under senare delen av vårterminen bjöd skolan in till ett allmänt föräldramöte med samma upplägg som ovan för personalen. Det var ett välbesökt föräldramöte och många frågor lyftes. Det finns stor oro hos föräldrarna kring den flora av droger som finns idag och hur man ska göra för att hindra användandet. Vi enades om att skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet kring droger och att vi ska fortsätta med våra informationsträffar. 2. Under höstterminen 2007 gick startskottet för vårt arbetslagsarbete under namnet Samlad kompetens för elevens bästa. Målet med arbetet har varit att: - tydliggöra en elevbaserad organisation - klargöra en helhetssyn på kunskap - lärare med olika kompetenser samarbetar kring en grupp elever - skapa en hög flexibilitet i verksamheten - decentralisera organisationen - skapa en positiv utveckling för elever och personal. Efter tre år skulle en större utvärdering göras bland personalen och den ägde rum i juni Vi kan konstatera att utvärderingen pekar på att arbetet med arbetslag idag är en självklarhet bland personalen och att man inte kan tänka sig att jobba på annat sätt. Man ser positiva vinningar för eleverna som på detta sätt har en samlad lärargrupp. Den röda tråden i utbildningen blir tydligare för eleven och personalen känner en stor trivsel när utbytet med kollegerna blir större i arbetslagen. Inför terminsslut genomfördes en elevenkät bland avgångseleverna för att få deras syn på bl a trivsel, inflytande, lärarengagemang under gymnasietiden. Enkäten genomfördes på så vis att respektive rektor besökte klasserna samt delade ut och samlade in enkäten. Resultatet visade i stor utsträckning på nöjdhet, att det funnit stora möjligheter att ha inflytande samt att man trivts mycket bra på programmet och skolan. Vissa synpunkter på mindre bra lärarengagemang, slarv, otydlighet fanns också med för vidare bearbetning av arbetslagen. Resultatet sammanställdes och lämnades till respektive program. 6

8 Nästa steg i vårt arbete blir att dela med oss av positiva erfarenheter mellan arbetslagen samt att fördjupa de pedagogiska diskussionerna ytterligare. Inför Gy11 finns ett stort behov bland kärnämneslärarna att inom ämnet få tid att tillsammans med övriga kärnämneslärare tränga in i, planera och hitta utvecklingsmöjligheter i de nya ämnesplanerna. Skolledningen kommer att försöka hitta tid och möjlighet för detta och det är dessutom ett utvecklingsarbete som vi gärna skulle se även sker i samarbete med våra övriga kommunala gymnasieskolor. 3. Att förbättra stödet till elever i behov av särskilt stöd är en nödvändighet. Vi har under flera år p g a av resursbrist inte kunnat leva upp till elevernas behov, vare sig när det gäller stöd eller specialundervisning. Vi har valt att i år tillsammans med af Chapmangymnasiet starta Slussen som är en verksamhet belägen vid Törnströmska gymnasiet för de elever som har behov av stöd i svenska, engelska och matematik. Slussen är bemannad med lärare från bägge skolorna. Under terminens senare del har vi erbjudit så kallad drop-in, d v s eleven kan komma oanmäld till Slussen när den är bemannad och jobba med vilken kurs som helst som den behöver extra stöd i. Den här verksamheten är i sin linda och behöver utvecklas och även förstärkas på personalsidan. Målsättningen inför läsåret är att på ett tydligare sätt kartlägga stödbehovet och organisera stödet för elevernas bästa. Vi hoppas att utlovade extrapengar till gymnasieskolan kan göra det möjligt för oss att bygga ut verksamheten under läsåret

9 4. FÖRUTSÄTTNINGAR LÄRARTÄTHET Törnströmska gymnasiet har en lärartäthet på 8,0% lärare per 100 elever. Den relativt höga lärartätheten beror på att kurser inom karaktärsämnena oftast bedrivs i små grupper. Törnströmska gymnasiet har inte några egna specialpedagoger utan anlitar pedagogerna vid Fischerströmska gymnasiets speciallärarinstitution. LÄRARNAS UTBILDNING Vid Törnströmska gymnasiet finns 65 tillsvidareanställda och 16 visstidsanställda lärare. Av de tillsvidareanställda lärarna har 54 lärare pedagogisk högskoleutbildning och en lärare deltar i sådan. Bland de visstidsanställda lärarna har tre lärare pedagogisk högskoleutbildning och tre lärare deltar i sådan utbildning. ANNAN PERSONAL Administration Vid skolexpeditionen finns tre skolassistenter och en ekonomiassistent. Studie- och yrkesvägledare Törnströmska gymnasiet har två studie- och yrkesvägledare vilka har de olika programmen uppdelade mellan sig. Skolsköterska Vid skolan finns två skolsköterska som bägge i olika omfattning även är knutna till två av kommunens andra gymnasieskolor. Kurator Törnströmska gymnasiet har två kuratorer vilka har de olika programmen uppdelade mellan sig. Elevassistenter Törnströmska gymnasiet hade under vårterminen sex elevassistenter varav en bekostats av annan kommun. Från och med höstterminen har skolan haft åtta elevassistenter varav två bekostats av annan kommun. Skolledare Skolan har under vårterminen haft en rektor/chef med övergripande ansvar för hela skolan samt tre rektorer med rektorsansvar för skolans program inklusive lärare och elever. Från och med höstterminen minskades rektorsresursen med 100 % varvid skolan med egen finansiering behöll 50%. MATERIELLA RESURSER Läromedel En del läromedel är slitna av återanvändning och i flera ämnen får eleverna endast låna böcker och material den tid man är i skolan. När det gäller utrustning är flera av programmen mycket investerings- och kostnadskrävande för att en undervisning skall kunna bedrivas. På grund av det kärva ekonomiska läget förnyas programmens utrustning i tur och ordning. Pedagogisk utrustning Skolan har en gemensam datorsal med 32 datorer vilket är en tillgång i undervisningen. Utöver detta finns ytterligare ett antal äldre datorer utplacerade på BF och ES/MP, foto och bild. För 8

10 mer specialiserade ändamål har ES musik ett antal musikdatorer, Spel och Animation har 24 Mac-datorer med hög prestanda för att möta de krav på programvaror som utbildningen har. EC och SMEC har ett antal äldre datorer för CAD-ritningar och laborationsändamål i bland annat nätverksutbildningar och programmering. Vid Rosenholmsenheten färdigställdes efter många turer en datorsal med 20 stationära datorer. Vidare finns det ett tiotal bärbara datorer att tillgå i undervisningssyfte. För karaktärsämnena finns även fyra datorer utplacerade i verkstäderna på FP med uppkoppling mot leverantörer och fordonstillverkare. BP anläggning har införskaffat två simulatorer för grävmaskinistutbildning och ytterligare två skall införskaffas vilket är en stor tillgång i utbildningen. Under året har ytterligare fyra lektionssalar utrustats med fast bildkanon. Sammantaget innebär det i de flesta fall en otillräcklig tillgång på datorer och annan utrustning för IKT. Skolan har också påbörjat ett analysarbete för att få klarhet i vad som utgör skolans ITkostnader. Kommunens styrande och otympliga organisation när det gäller IT har inneburit att det varit mycket svårt att bringa klarhet i de verkliga kostnaderna. Lokaler Under våren projekterades i samråd med personalen uppfräschning av trapphus, korridorer och ett antal klassrum på plan ett och två i kvarteret Psilander. Arbetet skulle ha varit färdigställda under sommaren men fördröjdes och slutfördes under hösten. Därför har andra delar såsom golvslipning fått skjutas upp. Ett nytt klassrum håller i samarbete med Byggprogrammet och entreprenörer på att färdigställas på plan ett. På plan fem har golvet i den sal ämnad för dans som samutnyttjas av Törnströmska gymnasiet och Kulturskolan bytts ut av arbetsmiljöskäl och på initiativ av Kulturskolan som också bekostat det nya golvet. En projektgrupp har startats för att se över skolans lokaler för att optimera lokalanvändningen med avseende på användning av IKT och andra pedagogiska landvinningar. Projektgruppen består av representanter från skolan och förvaltningen och skall arbeta i samråd med personal och elever. Bibliotek Eleverna i kvarteret Psilander har tillgång till ett välutrustat och välskött bibliotek vilket används flitigt i undervisningen av samtliga program. Personalen har minskats från två heltids bibliotekarietjänster och en halvtids biblioteksassistent till en heltids och 37% bibliotekarietjänster. Det har inneburit minskat öppethållande, sämre service och har inverkat menligt på undervisningen och alla elevers möjligheter att inspireras till läslust. Elever och lärare är mycket frustrerade och irriterade över detta. Bibliotekariernas arbetsbörda har blivit helt orimlig. Elever och personal vid Rosenholm har inte tillgång till bibliotek utan måste i det sammanhanget hitta andra arbetssätt. Planer finns att under 2011 köpa in viss referenslitteratur till Rosenholm för att möta behovet av fördjupning i de olika kurserna. Personalens och elevernas uppfattning om möjligheten att bedriva en bra undervisning Törnströmska gymnasiet har till en del ändamålsenliga lokaler som gör det möjligt att bedriva en bra undervisning. Det gäller framför allt de lokaler som är avsedda för karaktärsämnen. Det finns dock brister när det gäller teknisk utrustning i de av skolans klassrum som är avsedda för 9

11 teoretisk undervisning. Det finns även brister som är graverande för vissa karaktärsämnen, vilka har utrustning som utanför skolan anses som förlegad. Samtliga klassrum bör skyndsamt utrustas med uppkoppling till Internet samt vara försedda med projektor och tillhörande fast teknisk utrustning, så att man som lärare inte behöver flytta med sig utrustning utan kan var förvissad om att det klassrum som ska användas har adekvat utrustning. Under året har sex klassrum utrustats på detta sätt, men fortfarande återstår i kvarteret Psilander och 10 på Rosenholm. Såväl lärare som elever anser att tillgången på modern IT-utrustning överlag saknas. Personalen vill att varje lärare ska ha tillgång till en egen arbetsdator. Eleverna har önskemål om att det ska finnas fungerande datorer i uppehållsrum och korridorer samt att dessa utrymmen möbleras på ett ändamålsenligt sätt. Det är skolans målsättning att försäkra sig om att skolan har den utrustning tillgänglig, som behövs för att eleverna ska kunna fullgöra sina studier. Kraven har höjts i Gy11. Synpunkter av ovanstående karaktär har rektorsgruppen inhämtat från ledningsgrupp, arbetslag och klassråd vilka samtliga är viktiga kontakt- och referensgrupper för skolans ledning. EKONOMISKA RESURSER Tilldelade ekonomiska resurser per program och elev Resursfördelning i sek/elev 2010 (Avsatt till läromedel) BF (2 722) Bygg (10 222) El inkl CREW (7 526) Energi (6 034) Sjöfartsutbildningen (3 289) Estetiska (3 955) Rosenholmsprogrammen (12 842) Media (3 745) Time (1 984) Skolans kostnader per elev och program 2010 Törnströmskas totala Varav använt till kostnader i sek per elev/program 2010 läromedel i sek per elev/program 2010 BF Bygg El inkl CREW Energi Sjöfartsutbildningen Estetiska Rosenholmsprogrammen Media Time

12 Skolans analys av tilldelade ekonomiska resurser per program och elev. Under förra året gjordes förändringar i den interna redovisningen så att skolmåltider, lokaler och idrottsundervisning kunde redovisas i bokslutets under kostnader per program. Detta har gjort att vi nu kan redovisa väl rättvisande kostnader per program vilket uppdraget i delar kräver av oss. Vi kan nu göra rättvisande jämförelser mellan budget och utfall när det gäller avsatta ekonomiska medel till läromedel/drift. Vi kan även med resultatet av det gångna verksamhetsåret se effekter att av Törnströmska hittat ett bra arbetssätt när det gäller fördelning/delegation av läromedel och driftskostnader ner till en arbetslagsnivå. Trots att det på ett par ställen finns avvikelser som vi kan förklara med en del oförutsedda händelser är vi mycket nöjda med det sätt som läromedelsbudgeten hanterats av verksamheten. I vidhåller vår tro på att ett långt delegerat ansvar genererar bästa möjliga effekt gäller som en ledstjärna för oss på skolan. Inför varje budgetår har vi ett gemensamt möte, i syfte att fördela läromedelsbudgeten, tillsammans med representanter ifrån alla arbetslagen. Vid mötet reviderar och kommer vi överens om vilka kriterier som skall gälla för tilldelningen av läromedels/driftsbudget. Därefter kan mötet fördela läromedelsbudgeten mellan de 6 olika arbetslagen. På varje arbetslag finns en ekonomiskt ansvarig som får kvittera arbetslagets budget samt periodisera hur man i arbetslaget avser att använda delegerade medel. Vi anser själva att Törnströmska gymnasiet har kommit anmärkningsvärt långt i denna process. Gymnasieskolans interna resursfördelningssystem är fortsatt en onekligen komplicerad historia. Detta gör att för den oinvigde, den som inte i detalj kan de interna fördelningsprinciperna, har mycket stora svårigheter i att sätta sig/bedöma de olika resultatenheternas(de enskilda skolorna) förutsättningar till vad som är god ekonomisk hushållning eller rationell ekonomisk verksamhetsdrift. Historian om det interna resursfördelningssystemet handlar i det stora om att fördela de resurser som kommer från den kommunala övergripande budgeten till utbildningsförvaltningen. Att fördela resurser på ett så rättvist sätt möjligt, mellan elever, program och skolor, där redan ingångsvärdena är orimligt låga, p.g.a. gjorda kommunalpolitiska prioriteringar i en svag kommunal ekonomi, är sannolikt en mycket svår uppgift. I detta sätt att försöka fördela knappa resurser finns inga vinnare utan enbart förlorare. Detta påverkar tydligt Törnströmskas möjligheter till att, på ett för verksamhetens bästa sätt, fördela de ekonomiska resurserna mellan de olika programmen. Skolan är även årligen, mycket beroende utav skolans programsammansättning, i behov av relativt stora investeringskostnader. Detta gör att vi i rådande ekonomiska situation får problem med att hantera våra avskrivningskostande som uppgår till cirka 1,6 miljoner under verksamhetsåret När vi tittar på utfallet respektive tilldelade resurser på programnivå(se tabell ovan) kan vi se att vi lyckats mycket väl i de största delarna när det gäller programmens sätt att förhålla sig till de tilldelade resurserna. I tabellen blir det svårigheter att läsa energiprogrammet och sjöfartsprogrammet pga. svårigheter i stödsystemen att särredovisa. Försäljningen av skolfartyget Wartena som gjordes under året spökar lite i uppföljningen. Lägger man ihop programmens kostnader och delar med totalt antal elever så stämmer bilden bättre med att sjöfartsprogrammet utav anledningar som förklarar senare i redovisningen kostat avsevärt mera under året än beräknat. Där vi kan se avvikelser i kostnader per elev övrigt är på Estetiska programmet vilket i stora delar skall förklaras med årets musikaluppsättning amt rosenholmsprogrammens del anläggning/anläggning maskin som är oerhört kostsamma utbildningar. Törnströmska har kommit långt i att skapa möjligheter i att följa verksamhetens kostnader per program. En sak som vi kommer att fortsätta utveckla under nästa verksamhetsår. 11

13 5. ARBETET I SKOLAN LEDARSKAP Törnströmska gymnasiets ledning består av rektor/chef och tre rektorer med programansvar vilka utgör skolans rektorsgrupp. Rektor/chef har det övergripande ansvaret för skolan vilket innebär ekonomiskt ansvar och arbetsmiljöansvar. Skolans ledningsgrupp utgörs av rektorerna och arbetslagssamordnarna. Skolan har sex arbetslag och varje arbetslag har en ledare som benämns arbetslagssamordnare. Arbetslagen är direkt knutna till program. Varje medarbetare på skolan tillhör oavsett kompetens ett arbetslag. Detta gäller även skolans gemensamma kompetens såsom studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator samt skolans administrativ personal. I ledningsgruppen genomförs bland annat budgetarbetet varvid varje program tilldelas budget för drift, investering och fortbildning. Rektorer med programansvar har delegerat ansvar för ett till två arbetslag vardera varvid ansvaret omfattar personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar. Rektorsgruppen har fasta möten varje vecka och ansvarar som team för skolans måluppfyllelse och utveckling. Ledningsgruppen träffas regelbundet minst en gång per månad för informationsutbyte och diskussion av aktuella frågor. Rektor/chef leder ledningsgruppen som vid varje möte jobbar efter en dagordning. Varje representant i ledningsgruppen kan anmäla ärenden att ta upp vid gruppens möten. Arbetslagen träffas på fast tid varje vecka där arbetslagssamordnaren ansvarar för dagordning samt avrapportering till rektor. Rektor deltar oftast i någon del av arbetslagsmötet. Törnströmska gymnasiet har ytterligare några forum för det ledarskapliga uppdraget - lokal samverkansgrupp, ett elevhälsoteam samt en övergripande skolkonferens med representation av elever och personal. Skolan har under det gångna året jobbat med att tydliggöra gränssnittet mellan de olika arenorna för ledarskap. Detta för att på ett för hela organisationen så tydligt sätt som möjligt skapa förutsättningar för att rätt fråga hamnar i rätt forum. Arbetet fortsätter, i väntan på organisatoriska förutsättningar och eventuells förändringar inför gymnasiereformen 2011, för att kunna beslutas i halvårsskiftet Nedan ses en övergripande skiss för Törnströmska gymnasiets arenor för ledarskapet. Rektorsgruppen Lokal samverkan Ledningsgruppen Kvalitetsgruppen Elevhälsoteam Skolkonferensen Arenor för ledarskapet på Törnströmska Gymnasiet 12

14 PERSONALENS UTVECKLING Drogförebyggande arbete På Törnströmska gymnasiet träffas elevhälsoteamet, som består av rektor/chef, skolsköterskor och kuratorer, regelbundet och diskuterar elevhälsofrågor. En återkommande fråga på dagordningen är det drogförebyggande arbetet. Eftersom forskning visar att det bästa sättet att påverka ungdomars inställning till droger, sker genom föräldrarna, anordnades en föräldrakväll, efter modell från Ehrensvärdska gymnasiet. Programmet utarbetades i samråd med Socialförvaltningens fältgrupp, polisen och föreningen Föräldrar mot Narkotika. Programmet bestod av två steg. Steg ett bestod i att utbilda skolans personal, vilket skedde den 25 mars. I steg två bjöds den 17 maj föräldrar till elever i årskurs ett in till en informationskväll. Rektor/chef informerade om gymnasieskolans drogpolicy och handlingsprogram och gav skolledningens syn på drogproblematiken. Kuratorerna informerade om resultaten från kommunens drogundersökning, som genomfördes 2009 i årskurs åtta på högstadiet och i årskurs två på gymnasiet. Polisen berättade om tidiga signaler, nya droger och förevisade olika rökdon, som beslagtagits. Fältassistenterna berättade om sin verksamhet. Gymnasieskolans drogpolicy och handlingsprogram delades ut, likaså ett kompendium om hasch och dess påverkan. Ett femtiotal föräldrar hörsammade inbjudan. Elevhälsoteamet har även arbetat med ett handlingsprogram för Törnströmska gymnasiet, i enlighet med Alkoholkommitténs råd i skriften Alkoholförebyggande insatser och enats om vilka områden som bör utvecklas vid Törnströmska gymnasiet. Inom ramen för denna handlingsplan ges information om droger till föräldrarna på höstens första föräldramöte. Vi arbetar också för att göra skolmiljön trivsammare och skapa goda relationer. Elevassistenter har fått fortbildning om diagnoser. Elevrådet fungerar bra på lokal nivå och kontaktas ofta som referensgrupp av skolledningen. Skolhälsovården har fokus på hälsosamtalet, som genomförs i årskurs ett, varvid många elever med behov av stöd och insatser fångas upp. Inför studentexamen, som är drogfri, besöker rektorerna avgångsklasserna och medvetandegör eleverna om vilka regler som gäller samt anordnar tillsammans med övrig personal, en lunch med spex för studenterna på examensdagen. Inom det pågående arbetet med likabehandlingsplanen har enkäten för kartläggning av situationen på skolan uppgraderats och är klar att genomföras. Enkäten kommer bland annat att ge svar på om eleverna anser att skolan gör tillräckligt mycket i förebyggande syfte vad gäller droger. Elevhälsoteamet har även gjort en kartläggning av det drogförebyggande arbetet i samtliga arbetslag samt informerat om olika material, som är användbara i arbetet med elever och föräldrar. Det visar sig att lärare diskuterar droger och attityder till dessa i många sammanhang, bland annat i ämnena svenska, samhällskunskap, religion, naturkunskap, arbetsmiljö, trafikkunskap, hälsopedagogik och inom karaktärsämnena på byggprogrammet. Man lyfter även frågan till diskussion inför lucia, valborg och skolavslutning. Gemensam värdegrund Skolans påbörjade värdegrundsarbete under ledning av två externa konsulter har fortsatt och utvecklats under året. "Kulturbärarna" har träffats ett antal gånger för att prata om hur värdegrundsarbetet ska hållas levande och spridas till eleverna och utgör på så sätt en viktig motor i arbetet. Varje arbetslag har också satt ord och knutit handlingar till de fyra värdeorden - Samarbete, Engagemang, Trovärdighet, Tydlighet - vilket har visat sig i diverse aktiviteter på 13

15 programmen. Det är dock i det dagliga arbetet och i vår dagliga kommunikation som värdegrunden ska kännas levande. Under vårterminen fick eleverna se Riksteatern föreställningen No Tears for Queers som handlar om frågor som manlighet och hatbrott, HBT och sexuell läggning. Föreställningarna följdes av en diskussionsstund mellan elever, teaterensemble och företrädare för RFSU. Ett ytterligare steg för att stärka samarbetet mellan programmen är att varje program och arbetslag har presenterat sin verksamhet. Arbetslagen har gjort besök vid skolans olika programmen för att lära sig mera om varandras vardag. Det har varit ett uppskattat och givande inslag och ett bra sätt att öka förståelsen för varandras verksamhet. Under hösten genomfördes ett pedagogiskt café för personalen med en inspirationsföreläsning som hette Kunskap räcker inte". Föreläsningen följdes av intressanta diskussioner och reflektioner kring frågor som hur vi möter och bemöter våra elever, vårt egna ansvar och hur vi förvaltar det, att vara modig och göra sånt som känns obekvämt mm. Ett material framtaget för elever fanns med i föreläsningen så diskussionerna kunde även fortsatta i klasserna. Ett stort önskemål finns hos personalen att fördjupa sig mera i pedagogiska frågor. Hösten har dock fyllts av arbete med den nya gymnasiereformen, där skolan kommer att lägga en hel del fokus framöver. De pedagogiska diskussionerna ska ändå ha en tydlig arena och prioriteras även fortsättningsvis. Kompetensutveckling När det gäller medel för kompetensutveckling har de ekonomiska resurserna till viss del begränsat möjligheterna till individuell eller programbaserad kompetensutveckling. Av lönesumman har 0,7% avsatts för kompetensutveckling. Av den totala summan har en viss del disponerats för gemensamma insatser, medan den resterande summan helt disponerats av respektive arbetslag. På Autoteknikprogrammet har karaktärsämneslärarna deltagit i en utbildning om bland annat dieselmotorer som hållits i Kalmar. Två karaktärsämneslärare deltog i en tvådagarsutbildning för fordonslärare om Gy11. Kärnämneslärarna har tillsammans med elevassistenterna vid Rosenholm gått en utbildning kring elever med ADHD och Aspergers syndrom. Byggprogrammet på Rosenholm har många certifieringar avseende bland annat körkort som måste genomföras. Dessa certifieringar är nödvändiga för att verksamheten ska fungera men tar samtidigt i anspråk större delen av arbetslagets kompetensmedel varvid det inte blir mycket kvar till övrig kompetensutveckling Byggarbetslaget på Trossö valde att låta hela arbetslaget åka på bokmässan i Göteborg under två dagar. Syftet var dels att fortsätta svetsa samman arbetslaget, dels att se vilka kurser som kan infärgas i programmet. Vid plåt- respektive måleriinriktningarna har lärarna deltagit i fortbildning inom branschen samt om Gy11. Vid träinriktningen deltog många lärare i en fortbildning på Öland om Gy11 samt andra områden som berör byggutbildningen. Vid Barn- och fritidsprogrammet besökte större delen av arbetslaget bokmässan i september månad. Ett par lärare gjorde studiebesök på utbildningsdepartementet, vilket finansierades av ett lärarstipendium. En utbildningsdag om barnkonventionen genomfördes och finansierades av Rädda Barnen. Två lärare samt rektor deltog i programmets nätverksträff i Göteborg. 14

16 Vidare har arbetslaget deltagit i droginformation. Arbetslaget har även varit på egen teambuilding genom en planeringsresa till Helsingborg. Lärarna vid energiprogrammet var under vecka 44 på konferens angående GY11 vilken anordnades av VVS-yrkesnämnd och där huvuddelen av utbildare inom Energiprogrammets inriktning mot VVS var på plats. Några lärare vid Estetiska programmet deltog i årets bokmässa. Programmets trumlärare deltog i en avancerad trumkurs för en välrenommerad trummis i New York, varvid läraren själv stod för större delen av kostnaderna. Musiklärarena har tillsammans med verksamma musiker deltagit i en workshop om brasiliansk musik. Här kunde även en del elever vara med vilket passar bra med tanke på programmets sambainslag. En bildlärare har under hösten deltagit i en keramikkurs. Teaterläraren deltog i teaterdagarna i Hallunda. Vid Medieprogrammet och Spelgrafik och animation besökte några lärare bokmässan i Göteborg. Medeinätverk Syd har varit mycket aktivt under året med tanke på Gy11. Två nätverksträffar har genomförts där några lärare samt rektor deltagit, dels i Falkenberg, dels i Köpenhamn. Vidare har nätverket haft ett diskussionsmöte i Kristianstad då två medielärare deltog. En fotolärare har deltagit i en kortkurs om entreprenörskap som hölls i Malmö av Konstnärernas riksförbund. Internationella kontakter Under året har skolan startat och av Internationella programkontoret fått godkännande av ett multilateralt Comeniusprojekt med deltagande av tre länder förutom Sverige. Deltagande skolor och länder är Törnströmska gymnasiet i Karlskrona, Lycee Merleau-Ponty i Rochefort, Frankrike, Viimsi Keskkoll i Viimsi, Estland samt Ylivieska lukio i Ylivieska, Finland. Projektet pågår t o m 2012 och har som huvudsyfte att inspirera till rörlighet i Europa för såväl personal som elever. Under projektets gång ska minst 24 mobiliteter = resor mellan deltagande länder genomföras av lärare och elever. Utgångspunkten är att få utbyte när det gäller språk och kultur samt att i dessa sammanhang utforska och dela med sig av IT-kunnande och digitala plattformer i utbildningssituationer. I slutet av januari kommer 11 lärare och en rektor att resa till Viimsi i Estland för ett första utbyte och gemensamt projektmöte. En förstudie inför den slutliga ansökan gjordes i januari då respektive lands koordinatorer träffades i Ylivieska i Finland. Sjöfartseleverna i årskurs ett genomförde för andra året en fyra veckor lång seglats med marinens segelfartyg HMS Gladan. Aktiviteten är en del i elevernas FFU (fartygsförlagd utbildning). Detta året seglade klassen i farvattnen kring Kanarieöarna. Integration I huset Psilander ryms tre skolor med i viss mån olika verksamheter. För att på bästa sätt fungera väl tillsammans och ha tydliga och gemensamma ramar så har alla skolorna gått igenom värdegrundsutbildningen. En stark gemensam värdegrund är ett stöd för alla verksamheterna. Fischerströmska gymnasiet flaggade för att man behövde fler lokaler i huset till höstterminen 2010 eftersom man skulle flytta in SFU-undervisningen från Vux på Verkö till Fischerströmska. Törnströmska gymnasiet upplät så salar mitt i huset på plan tre för att på detta sätt bidra till att blanda invandrarungdomar med ungdomarna på de nationella programmen på Törnströmska. Vår förhoppning var att ungdomarna skulle få en större förståelse för varandra när de träffas dagligen. Arrangemanget har ännu inte utvärderats. Vid entrén till skolhuset i kvarteret Psilander blir det ofta krockar mellan framför allt invandrarungdomar och andra elever och personal. Det kan t ex handla om att elever struntar i 15

17 rökförbudet på skolgården varvid diskussioner av tråkig karaktär kan uppstå. Här behöver skolledningarna vid Törnströmska och Fischerströmska skaffa sig tydliga gemensamma rutiner så att kontroverser undviks. Skolorna behöver jobba i gemensamma projekt för att stärka banden mellan eleverna på de olika skolorna. Genom att minska anonymiteten mellan eleverna motverkar vi främlingsfientlighet Skolbiblioteket som kulturell mötesplats Skolbiblioteken är en arbetsplats, en läromedelsresurs och en mötesplats för utbildningsförvaltningens elever. Biblioteket i kvarteret Psilander erbjuder en lugn och trygg studiemiljö där elever från olika program och med olika kulturella bakgrund möts. Med sin centrala placering i entrén är det lättillgängligt för alla. Skolbiblioteket är väl integrerat i skolans undervisning. Det sker genom att bibliotekarierna arbetar tillsammans med lärare och övrig personal för att ge alla elever, oberoende av förutsättningarna, goda möjligheter att klara av sina gymnasiestudier och uppmuntra till ett livslångt lärande. SKOLAN SOM ARBETSPLATS Arbetsmiljöåtgärder Under året har Kulturskolan flyttat in på plan fem i de lokaler som tidigare tillhörde AVcentralen. Fem rum vid ES på plan fem samutnyttjas dessutom av Kulturskolan och ES. I samband med Kulturskolans ombyggnad av de egna lokalerna gjordes också vissa akustikförbättringar i de lokaler som samutnyttjas av Kulturskolan och ES. En genomgång gjordes av samtliga lektionssalar på plan fem ur akustikhänseende. Enligt avtal ska dessa salarna få samma ljud- och akustikstandard som Kulturskolans lokaler. Dessa förbättringar har utlovats ske under läsåret 2011, troligtvis under sommarlovet. Gemensamt för kommunens gymnasieskolor är att vi årligen har en utbildning för elevskyddsombud i samtliga årskurser. Detta år ansvarade Lärarnas Riksförbunds skyddsombud för denna utbildning. Eleverna fick bland annat studera sina programmen mer ingående ur arbetsmiljösynpunkt, vilket visade sig vara ett lyckat koncept. Gemensamma större arbetsmiljöåtgärder har gjorts bland annat på Rosenholm där vi har säkerställt att samtliga liftar som används på Autoteknikprogrammet setts över grundligt. Relativt stora investeringar har gjorts i form av att viktiga delar bytts ut, vilket har lett till att liftarnas säkerheten numera är utmärkt. I huset Psilander har vi ett återkommande problem med bristfällig ventilation som påverkar lokaler och utrustning på ett negativt sätt. Vid lov och helger stängs ventilationen av vilket innebär att luftfuktigheten skadar både instrument och maskiner i plåtverkstaden, liksom musikinstrument vid ES på plan fem. Det handlar om stora summor som måste läggas ner på renovera och byta ut dyra musikinstrument. Ventilationsproblemen medför också mögel i taket på flera ställen på plan fem. Trots att vi från skolan ständigt har påpekat för Tekniska kontoret det orimliga i att stänga av ventilationen så fortsätter man att göra det. Här måste vi komma fram till en lösning med hyresvärden då det blir stora kostnader för oss i förstörd utrustning förutom att personalen mår dåligt av mögel och dålig arbetsmiljö. Brandskydd Ett genomgripande brandskyddsarbete som inkluderade utbildning genomfördes tillsammans med Räddningstjänsten under Brandskyddsombud utsågs vid varje program. Dessa ska kontinuerligt gå igenom lokalerna utifrån en checklista. Någon brandskyddsövning har inte 16

18 genomförts 2010, vilket dock kommer att ske Vid Rosenholm genomförs brandskyddsövning vid varje terminsstart. Systematiskt arbetsmiljöarbete Efter en olycka på Byggprogrammet har vi där lagt ner mycket arbete på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta arbetssätt kommer att spridas på hela skolan under Vid Byggprogrammet har det systematiska arbetsmiljöarbetet tydliggjorts genom en årsplan där de olika rutinerna och aktiviteterna planeras över året. En fördelning av ansvaret över lokaler och maskiner har genomförts. Dokument för att tydliggöra ansvaret har upprättats. Kontroll av bygghallar, skyddsanordningar och maskiner sker i januari och augusti varje år. Utöver detta tillkommer den årliga skyddsronden. En gemensam översyn av säkerhetsföreskrifter och varningsskyltar vid samtliga maskiner och verktyg har upprättats. Skolans huvudskyddsombud har varit oss behjälpliga i detta arbete. Kursen arbetsmiljökunskap har från att ha varit en teoretisk kurs i helklass i klassrummet flyttats ut i halvklass till bygghallarna. Undervisningen hålls av yrkeslärarna på bygg där man går igenom arbetsmiljön på varje inriktning och noggrant utbildar eleverna på maskinerna samt tränar dem i att göra riskbedömningar. Besök på brandstationen, första hjälpen och elsäkerhet är andra moment som ingår i kursen. Det här innebär att vi står väl rustade för ändringen i Gy-11 där utbildningen i arbetsmiljö ska genomsyra varje kurs istället för att utgöra en egen kurs. Det systematiska arbetsmiljöarbetet tog ännu ett kliv fram under Vi får tacka Arbetsmiljöverket för att de inte bara haft blåslampan på oss utan att de med krav och kritik faktiskt har bidragit till ökad trygghet på arbetsplatsen. Lokal samverkan Den lokala amverkan mellan skolledning och fackliga företrädare fungerar väl. Där hålls kontinuerlig uppdatering av ekonomi och budget, personal- och arbetsmiljöfrågor diskuteras, och alla har en strävan att bidra till utvecklingsarbetet. Arbetstagare liksom arbetsgivare kan sin verksamhet. Ett problem är dock att den personal som ansvarar för städ respektive vaktmästeri och skolmåltider inte är representerad i den lokala samverkan. Försök har gjorts till att samla representanter för alla i huset, oavsett enhetstillhörighet, i ett så kallat husråd. Det är viktigt för att öka trivsel och engagemang, för att överbrygga kulturskillnader och konflikter och för att hitta rationella former för det rent logistiska. Initiativet har tagits från Törnströmskas ledning men som annat viktigt har det i otillräcklighetens namn sköljts undan och hamnat vid sidan. Systematiskt arbetsmiljöarbete - en resursfråga Ska SAM kunna fungera helt ut, vara en reell utvecklingsfaktor så som lagstiftningen föreskriver och som det beskrivs i kommunens och förvaltningens policys räcker inte skolledares goda vilja. Intresserade och engagerade medarbetare måste ha arbetsmiljöarbete i sitt uppdrag för att detta ska bli en verklighet. För SAM innebär arbete, kunskaper i arbetsmiljöfrågor, kännedom om verksamhetsspecifika omständigheter samt förankring hos medarbetarna i arbetslaget. I det kommande systematiska arbetsmiljöarbetet kommer vi att intensifiera våra ambitioner att göra verksamhetens ytterst arbetsmiljöansvariga om hur det ser ut och vad som måste göras. Skyddsronder Varje hösttermin genomförs skyddsronder vid alla program med deltagande av lärare, elevskyddsombud, rektor samt huvudskyddsombuden vid LR samt vid LF. Föregående års skyddsrondsprotokoll gås igenom och punkterna kontrolleras. Därefter sker själva 17

19 rundvandringen varvid protokoll förs med angivande av ansvar, åtgärd och tidpunkt. En hel del punkter har med hyresvärden, Tekniska förvaltningen, att göra, varför dessa punkter samlas från samtliga skolans skyddsrondsprotokoll för vidarebefordran dit. Elevinflytande Som tidigare nämnts i kvalitetsredovisningen så arbetar skolan med lokala elevråd, ett per arbetslagsansvar. Skolan har även ett gemensamt elevråd som under 2010 varit under rekonstruktion. Elevrådet har nu etablerat en styrelse som jobbar med att bredda representationen i rådet. Tid för klassråd finns varje vecka i alla schema för att öka elevinflytandet. Rektorerna får protokoll från klassrådskonferenserna och kan vid behov följa upp olika frågor. När det gäller skolkonferensen så har skolan under en längre tid haft problem med konferensens elevrepresentation. Ledningen har inte nog tydligt kunnat beskriva vikten av samt motivera till elevernas frivilliga deltagande. Under våren 2010 genomfördes en utvärdering av vad avgångsklasserna tyckte om sin gymnasieutbildning. Utvärderingen har sammanställts och kommunicerats ut i arbetslagen. Skolan har som målsättning att jobba mot referensgrupper av elever i olika frågor. På så sätt ger skolan eleverna de bästa möjligheterna till inflytande över skolans verksamhet. I övrigt så finns möjlighet till elevinflytande över hur studierna ska bedrivas i kurserna. När en kurs startar så presenterar läraren innehåll och mål. Hur man ska nå målen blir föremål för vidare samarbete mellan elev och lärare. UNDERVISNINGEN Barn- och fritidsprogrammet Läsårsstarten gav möjlighet till individuella aktiviteter för de olika årskurserna genom att de startade vid olika tidpunkter. Syftet var framför allt att låta eleverna i årskurs ett få möjlighet att finna sig tillrätta med skola och lärare. Efter två skolveckor gjordes byten inom årskurs ett efter elevönskemål och av praktiskt eller schematekniska orsaker. Under året har ämnesöverskridande projekt bedrivits i svenska och samhällskunskap samt i natur och friluftsliv A och B. I natur och friluftsliv B har åk 3 ordnat loppmarknadsförsäljning i Ronneby samt på skolan. Paddling har genoförts i ett samarbete med Kajakklubben Eskimå. Vandring vid Skärva och cykelutflykt på Aspö har även gjorts som externa aktiviteter på programmet. Vidare genomförs inom kurserna en fyradagars vinterresa till Näsfjället med såväl längdskidåkning som utförsåkning. Inom kursen natur och friluftsliv A har årskurs två haft lägerverksamhet i tre dagar vid Friluftsfrämjandets anläggning i Alljungen med vandring, paddling, överlevnadskunskap mm. Paddling genomförs också i samarbete med Kajakklubben Eskimå och finansierat av Handslaget, Blekinge idrottsförbund. Aktiviteten Fritidshemmets Dag i Wämöparken med cirka barn genomfördes med årskurs 2 inom ramen för kursen Förskola, skola och fritidshem. BF är sedan flera år tillbaka med och arrangerar denna dag och är då ansvarig för flertalet aktivitetsstationer. Exempel på projektarbete som genomförts är insamling till barnhem i Sydafrika, fotbollsturnering, tidning om olika pedagogik i förskolan, insamling till vinterresan mm. 18

20 Studiebesök som genomförts med elever under verksamhetsåret är bland annat besök på Habiliteringen Karlskrona, Valjeviken Sölvesborg, Marinmuseet, Blekinge museum, Bilmuseet, Planetariet, Östra Torpskolan, varmbadhuset, förlossningen, Kommunfullmäktigesammanträde, Montessori- och Waldorfskolan i Karlshamn, Karlskrona räddningskår, lekterapin. Byggprogrammet Byggprogrammet är det största programmet vid Törnströmska gymnasiet och den starka sökandebilden håller i sig. Programmet fick i år säga nej till ett trettiotal ungdomar med behörighet som ville börja. Programmet erbjuder 56 platser och anpassar sig därmed till byggbranschen behov. I årskurs tre har dock programmet 80 elever vilket är resultatet av ett överintag för tre år sedan. Det innebär att det är många elever på APU, något som ibland kan vara svårt att hitta ordna för alla. Programmet har dock lyckats med att få fram platser till de allra flesta - inte minst tack vare karaktärsämneslärarnas goda kontakter i branschen. Den som är elev vid programmet märker tydligt av samarbetet mellan kärn- och karaktärsämneslärarna. I den ena klassen i årskurs ett delas mentorskapet av en matematiklärare och en målarlärare och i den andra av en svensklärare och en murarlärare - allt för att betona vikten av helheten i utbildningen. Samarbetet är mycket gott bland lärarna vilket är något som eleverna tydligt märker. Ramarna är tydliga, eleverna blir sedda och vi har få avhopp från programmet. Utvärderingar gjorda i åk tre visar på mycket goda vitsord från eleverna. Viktigt projekt under året har varit satsningen på det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket redovisats tidigare i kvalitetsredovisningen. Praktisk matematik i bygghallen har utvecklats under detta året då vi schemalägger 35% av matematikundervisningen i praktiska moment i bygghallarna. Detta projekt utvecklar förståelsen för matematiken i det tilltänkta byggyrket. Under höstterminen hade årskurserna ett och två vid programmet besök av EXPO som talade om rasism och främlingsfientlighet vilket inspirerade till vidare diskussioner i klasserna. Samhällskunskapsundervisningen vid byggprogrammet kvalitetsgranskades av Skolinspektionen och undervisningen fick högt betyg samt omdömet att man arbetar engagerat mot målen. Under 2009 deltog en elev från plåtinriktningen i Plåt-SM i Borlänge och gick då till final. Eleven vann till slut hela finalen och korades till Sveriges bästa plåtslagarelev. Rosenholm - Autoteknik, Byggprogrammet Vid skolenheten i Rosenholm finns Autoteknikprogrammet samt Byggprogrammet med två inriktningar. På Autoteknikprogrammet har antalet platser utökats till 40 för att motverka effekten av att flera elever börjar på Transportinriktningen i Kalmar eller Karlshamn till årskurs två. Till följd av det stora intaget så har programmet fått en del elever med ett stort stödbehov. För att anpassa till behovet så har en speciallärare kommit ut till Rosenholm och på plats haft specialundervisning i svenska och engelska. När det gäller matematik måste eleverna även fortsättningsvis åka till stan för att få specialundervisning. Förhoppningen är att det till nästa läsår ska finnas lärare med speciallärarkompetens som tjänstgör på Rosenholm. Det är inte någon bra lösning att de elever vid Rosenholm som behöver specialundervisning måste göra en tidsödande resa till stan för att få sin specialundervisning.. Programmet har satsat på ett tvåårsprojekt under namnet Kitcarbygget. Det innebär att eleverna bygger en bil av delvis färdiga delar men också delar från så kallade "donatorbilar" och på så vis sätter ihop en ny bil - en kitcar. Bilen - elevernas Kitcar - kommer från England och som besiktningsman under projektet har vi haft en bilexpert känd från TV. Konsulten har även 19

21 vid sina besök haft föreläsningar för eleverna. I ett nära samarbete med programmet Spelgrafik och animation dokumenteras bygget av bilen av elever från det programmet i form av en avancerad animering där hela processen och alla detaljer kan ses. Det färdiga resultatet kommer bl a att visas på mässan i januari men finns också att beskåda på skolans hemsida. På byggprogrammet Rosenholm har skolan satsat på att förstärka möjligheten att köra grävmaskin med hjälp av två simulatorer och tv-skärmar. Det har krävt stora investeringar men utvecklar kvaliteten på utbildningen då arbetet i simulatorerna ger en fullständigt realistisk upplevelse. Antalet sökande har varit högt till bägge inriktningarna i år, vilket har inneburit att ny personal fått anställas. Satsningen på skolans arbete med värdegrund har varit engagerad och i gemensamma återkommande pedagogiska diskussioner har programmet haft ambitionen att skapa aktiviteter med eleverna utifrån denna värdegrund. Det har resulterat i specifika dagar med eleverna som fått träna och reflektera över samarbete. Programmet har också haft gemensamma dagar där man haft tävlingar och andra aktiviteter för att svetsa samman de två programmen. Aktiviteter har också genomförts för personalen med ambitionen att skapa ett bra team. Elprogrammet Under hösten påbörjades den sista åk 3 på SMEC varvid detta specialutformade program i och med vårterminen fasas ut ur skolans verksamhet. Det stod också klart vid ett nämndsmöte vid slutet av höstterminen att den nyligen inrättade elektronikinriktningen också skall fasas ut. Höstens åk 1 blir de sista som har den valmöjligheten. I övrigt har året kännetecknats av arbetet med Gy11. Efter möten i Sydostregionen har det beslutats att åk 1 på kommande El- och Energiprogram skall ha i stort sett samma timplan i hela regionen för att underlätta för elever som byter skola i regionen. Under året har ett antal utvecklingsråd genomförts på programmet. Energiprogrammet Antalet elever under vårterminen var åtta stycken i vardera årskurs. Till hösten avbröts intaget till en ny årskurs ett på grund av ett lågt förstahandssökande. Under våren gavs eleverna i årskurs tre en individuellt anpassad studiegång för att ge eleverna möjlighet att klara utbildningen. Vårens elever i årskurs två (nuvarande åk 3) är mycket motiverade och har redan under våren kunnat följa ombyggnationen av ett flerfamiljshus med komplettering med solfångarsystem. De har även följt flera andra projekt i kommunen. Vid några tillfällen har även elever från årskurs ett under våren deltagit i dessa studiebesök. Under hösten har några elever i årskurs tre arbetat med uppbyggnad av en solfångaranläggning som projektarbete. Programmets elever har även installerat en solvärmeanläggning på Aspö. Båda årskurserna har deltagit i ombyggnationer på skolan. Ett mässbesök har också varit med på agendan. Hösten har kännetecknats av ett intensivt arbete med att etablera Gy11 och det nya VVS- och fastighetsprogrammet. Studie- och yrkesvägledare i Sydostregionen har inbjudits till ett studiebesök och informationsträff med elever och branschföreträdare. Det har även hållits ett antal utvecklingsråd. Estetiska programmet Inom inriktningen bild och form så var bildeleverna med och arbetade med mask, kostym och scenografin och målade de scenografiska bakgrunderna och miljön till musikalen Rent som gavs 20

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan 2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan Olofsson Jerker Johan-Olovskolan 2013-01-01 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Personal... 2 Fortbildning... 2 Arbetmiljö...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshem Läsår: 2015/16 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Karlbergsgymnasiet 1 och 2 samt gymnasiesärskolan, Åmål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Karlbergsgymnasiet 1 och 2 samt gymnasiesärskolan, Åmål Plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlbergsgymnasiet 1 och 2 samt gymnasiesärskolan, Åmål 2016-2017 1 Innehåll Omfattning, ansvar, vision och delaktighet kring planen... 3 Utvärdering av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005-2006. Avseende Barn- och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Cybergymnasiet Malmö Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvarig för planen Johan Wingren, rektor Vår vision På vår skola

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys 2013-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Fritidshemmet Rektors namn: Lise-Lotte Kjellsdotter Telefonnummer: 134060 E-postadresser: lise-lotte.kjellsdotter@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Dokumentation av kvalitetsarbetet 1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun JB Gymnasium Mitt AB Postadress: Box 3147, 550 03 Jönköping Rektorn för JB Gymnasiet i Norrköping tommy.thundahl@jbgymnasiet.se 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA Bildningsförvaltning Kvalitetsredovisning Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA Normer och värden Likabehandlingsplaner finns på alla fritidshem i samverkan med skolan, men med tydliga

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkesprogram rin Skolinspektionen Beslut G.O. Kompetens Transportgymnasium AB Org.nr. 556641-2549 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i G.O. Kompetens Transportgymnasium AB belägen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 SKOLANS VISION SID 3 DEFINITIONER SID 3 ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer