KVALITETSREDOVISNING 2009/2010. Hagagymnasiet

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2009/2010 Hagagymnasiet Version 3

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING GRUNDFAKTA OM HAGAGYMNASIET UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ÅTGÄRDER ENLIGT KVALITETSREDOVISNING 08/ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PERSONAL Resultat av medarbetarenkäten 09/ Kompetensutveckling 09/ MATERIELLA RESURSER EKONOMISKA RESURSER ANALYS OCH BEDÖMNING SKOLPLANEN VISION FÖR LÄRANDE PRIORITERADE OMRÅDEN DEMOKRATI OCH INFLYTANDE AKTIVITETER OCH RESULTAT Resultat betyg AKTIVITETER OCH RESULTAT Resultat av elevenkäten 09/10 i åk 2 avseende elevinflytande ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE AKTIVITETER OCH RESULTAT AKTIVITETER OCH RESULTAT ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE SKOLAN EN DEL AV SAMHÄLLET AKTIVITETER OCH RESULTAT AKTIVITETER OCH RESULTAT ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (IKT) AKTIVITETER OCH RESULTAT AKTIVITETER OCH RESULTAT ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE UPPFÖLJNINGEN AV LIKABEHANDLINGSPLANEN AKTIVITETER OCH RESULTAT Övriga resultat i elevenkäten ANALYS OCH MÅLUPPFYLLELSE ÖVRIGT STUDIEAVBROTT/BYTE AV STUDIEINRIKTNING RESULTAT AV ELEVENKÄTEN 09/10 I ÅK 3 AVSEENDE LÄRANDE ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING BESLUT OCH ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN ELISABETH SJÖGREN, REKTOR, HAGAGYMNASIET BILAGA: NATIONELLA PROV

3 1 Inledning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702), reviderad genom (SFS 2001:649) och (SFS 2005:609) skall varje skola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningen tydligt till mål- och resultatstyrningen av skolan. De resultat som kommer fram i denna redovisning skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som framöver skall lyftas fram och prioriteras inom skolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för Hagagymnasiet. 2 Grundfakta om Hagagymnasiet Hagagymnasiet finns på Hagalund i Borlänge. Hos oss ska eleven vara i centrum och bli rustad med goda kunskaper, social kompetens samt en fortsatt vilja att lära även efter sin gymnasietid. Hagagymnasiets ombyggnation (klar 2006/07) betyder mycket för elever, lärare och övrig personal och ger mycket goda förutsättningar för en flexibel pedagogik i en god arbetsmiljö. Arbetslagsenheterna innebär att eleven är i centrum och att lärarna i arbetslagen finns nära eleven med fokus på varje elevs hela utveckling. Organisationen av personalen i arbetslag är helt genomförd. Skolan har tio arbetslag varav åtta är lärararbetslag. Hagagymnasiets utveckling när det gäller pedagogik och arbetsmiljö har varit mycket positiv och har kommit långt genom de lokaler och den utrustning som finns att tillgå. Allt fler lärare arbetar med elevernas olika lärstilar, vilket ges möjlighet till i arbetslagsenheternas studiemiljö. Följande program och inriktningar finns vid skolan: BF Barn- och fritidsprogrammet med inriktningarna Fritid Pedagogisk och social verksamhet HP Handels- och administrationsprogrammet med inriktningarna Handel och service Turism och resor MP Medieprogrammet med inriktningen Medieproduktion IVa - Individuella programmet Asperger SP Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk 3

4 Specialutformade program: med BF som bas Människokunskap och ledarskap med SP som bas Engelskspråkigt - Musikal - Räddningstjänst Individuella programmet består dels av elever som går i den särskilda gruppen IVAsperger dels av elever som lämnat något av de nationella programmen på Haga och i stället fått en individuellt anpassad studiegång. Tabell 2:1 Elevstatistik oktober 2009 (Källa Skolverket) Program Antal elever Andel flickor Andel elever med utländsk bakgrund * åk1 åk2 åk3 % % Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administration Individuellt program Medieprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformade program Totalt (*med utländsk bakgrund avses elever födda utomlands eller elever med båda föräldrarna födda utomlands) 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För varje år skapas allt bättre rutiner för utvärdering och uppföljning. Elever och lärare utvärderar kurserna och under utvärderingsdagarna i juni beskriver lärarna hur arbetet under året har gått och vilka åtgärder till förbättring som behövs. De aktivitetsplaner, som varje arbetslag utformat, utgör grunden för arbetet i arbetslagen med eleverna och med den egna kompetensutvecklingen - och aktivitetsplanerna utvärderas och revideras under junidagarna. Arbetslagen både arbetslagen för lärare och för övrig personal arbetar med sin del av kvalitetsredovisningen. Som bakgrundsmaterial används då den lokala verksamhetsplanen och framför allt varje arbetslags aktivitetsplan, där det också finns tidsbestämda åtgärder. Elevenkäten och medarbetarenkäten som genomförs i hela Borlänge-Säter Gymnasieskola under läsåret ligger också till grund för Kvalitetsredovisningen. 4

5 4 Åtgärder enligt kvalitetsredovisning 08/09 Lägga stödundervisning i matematik mellan 15 och 17 vissa dagar i veckan. Utveckla möjligheter att ge alla elever handledning i kurserna Ma A, Ma B och Ma C måndag till fredag mellan kl Fortsätta använda Skola24 som kommunikation om frånvaro/närvaro både mellan mentor och elev samt mellan mentor och målsman. Genomföra att alla elever och lärare använder First Class för att kommunicera med varandra. Våra studie- och yrkesvägledare ska tillsammans med lärarna planera informationer om framtidens arbetsmarknad och vidare studier. Varje arbetslag ska ha kontinuerliga kontakter med arbetsliv och högskola för att ge eleverna bilder av relevanta yrken och utbildningar inom olika branscher Mentor ansvarar för att varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP) som även ska innehålla framtidsfrågor Mentorerna ska tillsammans med elevhälsan och ansvarig rektor arbeta för att minska andelen avhopp och byten på respektive program. Varje arbetslag ska arbeta med ämnesövergripande projekt och samarbete mellan flera kurser så att eleverna ser helhet och sammanhang i sin utbildning. Lärarna ska öka sin kunskap om elevernas naturliga digitala mötesplatser genom fortbildning inom området. Vi ska fortsätta använda kursen Projektarbete för att utveckla elevernas förmåga att reflektera och förstå sammanhang. Vi ska fortsätta utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och analysera den information som finns tillgänglig på Internet. Alla klasser/arbetslag ska genomföra klassråd minst en gång per månad, då protokoll ska skrivas och inlämnas till rektorsexpeditionen. Eleverna ska uppmuntras att på egen hand genomföra klassrådet, att fastställa dagordning och att sköta ordförandeskap och protokollskrivning. I alla kurser ska eleverna vara delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Genom information, temadagar och elevprojekt öka den kulturella förståelsen hos eleverna. 5

6 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 5.1 Personal Antal tjänster: Tabell 5:1 Antal heltidstjänster okt 2009 vid Hagagymnasiet: Totalt Skolled. Lärare Lärare, lärare och rektorer rektor Andel kvinnor %, 69,3 3,1 66,2 63,3% Lärartäthet: Tabell 5:2 Lärartäthet okt 2009 (Källa Skolverket) 2009/ / /2008 Antal heltidstjänster per 100 elever 8,4 9,3 8,9 Lärarnas utbildning: Tabell 5:3 Lärarnas utbildning (Källa Skolverket) 2009/ / /2008 Andel lärare med pedagogisk utbildning* 89 % 86 % 82 % Andel lärare med specialpedagogisk 3,2 % 2,9 % 3 % utbildning *Uppgifter om lärares utbildning inhämtas till lärarregistret via registret över examinerade och bygger på inrapportering av examina från landets högskolor. Lärare som inte tagit ut sin examen eller lärare som har s. k lokal behörighet i kommunen kommer inte med i SCB-statistiken. Andel med lokal behörighet enligt uppgift från skolan. Sex lärare utan fullständig lärarutbildning finns anställda på halv till hel tjänst. Obehöriga lärare finns framför allt inom Medieprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Dessa undervisar i Grafisk kommunikation, Grafisk illustration, Fotografisk bild, Mediekunskap, datakurser samt teckenspråk och lärarna har en hög kompetens inom dessa områden. Personal utöver den undervisande personalen Tabell 5:4 Övrig personal vecka Vaktmästare Vägledare Kurator Skolsköterska Antal heltid Antal heltid Antal heltid Antal heltid Antal heltid ,5 1 0,75 2 1,5 6

7 Fältfritidsledarassistent Skolassistent Bibliotekarie Bibl- Rektoreer Antal heltid Antal heltid Antal heltid Antal heltid Antal heltid 1 0,6 2 1,5 1 0,6 1 0, Resultat av medarbetarenkäten 09/10 Totalt ligger resultatet av 2009/10 års medarbetarenkät på 66%, dvs något lägre än året innan då det var 69%. De områden som har tappat mest är hälsa (från 78% till 75), förtroende för närmaste chef (från 70% till 61) och driver mot mål (från 58% till 53). Arbetet i arbetslag är något bättre (från 72% till 73) och möjlighet att planera (från 79% till 81) Kompetensutveckling 09/10 Under läsåret 09/10 ska kompetensutvecklingen prioriteras inom följande områden: Olika ungdomsgruppers liv och tänkande Kulturell förståelse Dialog och kommunikation Ledarskap för skolledare och lärare Mentorskap, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner IKT Omvärldsbevakning och analys 7

8 Kulturell förståelse 21 sept 2009 hade vi en halv studiedag med detta tema, eftersom kulturell förståelse och mångkulturella mötesplatser är två utvecklingsområden i Borlänges mångkulturella samhälle. Kenneth Persson, kommunalråd och Jan Bohman, ordförande i gymnasienämnden Borlänge Säter och vuxenutbildningsnämnden inledde med att sätta in Borlänges mångkulturella arbete i ett kommunperspektiv. Gillis Herlitz, som har en bakgrund som antropolog och etnolog med omfattande praktisk erfarenhet från många kulturer runt om i världen, föreläste sedan. Hans föreläsning handlade om kommunikation och relationer på arbetsplatser, om värderingar och attityder och om de kulturella skillnader som även finns svenskar emellan. Gillis Herlitz avslutade föreläsningen med några diskussionsfrågor som bearbetades under eftermiddagen. Dialog och kommunikation/ Individuella utvecklingsplaner Under hela läsåret arbetade lärarna och elevhälsan med att utforma en IUP. I vecka 44 hade lärarna fortsatt fortbildning i IUP. Vi kunde under året se att det växte fram en modell där vi kan hjälpa eleverna att se sin utbildning i ett sammanhang. Lärarna utvecklade också sin förmåga att bedöma eleverna och att kommunicera med dem. En grupp lärare gick en högskoleutbildning i IUP och var därigenom drivande i denna fortbildning. IKT Under läsåret gick en grupp lärare en högskoleutbildning inom området Informations- och kommunikationsteknik. I kursen ingick uppgiften att pröva distansinlärning för eleverna, vilket resulterade i en mycket lyckad satsning Fröken Matte. Matematiklärarna spelade in avsnitt ur kursen Matematik B och lade ut dessa avsnitt på YouTube. Vid vårterminens slut hade ca besök gjorts på Fröken Matte. Mentorskap, IUP Den 12 april hade vi en studiedag för personalen. Den handlade om IUP under förmiddagen och sedan under eftermiddagen valbara seminarier om personlig utveckling, smart board och dataprogram. Omvärldsbevakning Den 20 april startade vi arbetet med Gy11 genom diskussioner om de nya gymnasieprogrammen. I övrigt har lärare och övrig personal deltagit i fortbildning inom sina ämnesområden. 5.2 Materiella resurser Hagagymnasiet har byggts om och rustats under perioden för ca 100 milj SEK. Samhällsvetenskapsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet finns i de helt ombyggda delarna av skolan. HP och MP har fått möbler och utrustning som motsvarar övriga arbetslags, men lokalerna för dessa program har inte rustats upp. De elever som gick ut våren 2009 och 2010 har genomfört sin gymnasieutbildning i det helt eller delvis ombyggda Hagagymnasiet. Detta innebär att elever och lärare är vana vid den fräscha miljön och också uppskattar denna. Alla större salar är utrustade med AV-utrustning och kanoner för uppkoppling mot datorer. 8

9 Biblioteket disponerar numera utökade lokaler med god tillgång på både faktaböcker och skönlitteratur. Läromedel köptes in för ca 1,3 miljoner och biblioteksböcker och informationsbaser för drygt kr läsåret 2009/10. Antalet datorer (inkl personalens datorer) är ca 400 st, men tyvärr har vi haft problem med utlåningen av de bärbara datorerna. 5.3 Ekonomiska resurser Haga Budget 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 Bruttokostnader, tkr Andel personalkostnader 51 % 53 % 53 % Andel lokalkostnader 26 % 25 % 24 % Genomsnittskostnad, kronor per elev Analys och bedömning I vår skola tillhör eleverna en arbetslagsenhet (vi har 8 pedagogiska arbetslag), där de och deras lärare finns i stort sett hela dagen. Detta ger en närhet och ett stöd vilket ger goda förutsättningar för måluppfyllelse. Studiecentralen, där speciallärare och specialpedagoger finns hela dagarna, ger möjligheter för alla elever att få stöd och hjälp i framför allt svenska, engelska och matematik, men även andra ämnen. En av specialpedagogerna utför test och kan ge särskild hjälp inom läs- och skrivsvårigheter. Satsningen på stöd är omfattande vid Hagagymnasiet och under detta läsår har detta främst gällt matematik se Frökenmatte på Youtube! 6 Skolplanen Utgångspunkten i skolplanen är lärandet som ska ge alla möjlighet att få de kunskaper och färdigheter som ger handlingsfrihet och ett rikt liv. 6.1 Vision för lärande Framtidens medborgare ska utveckla en social kompetens med internationell förståelse. Globalisering och hållbar utveckling är framtidsfrågor som måste prioriteras. Det är viktigt att kunna värdera information utifrån olika infallsvinklar och kunna analysera och ta ställning till olika alternativ. Viljan till ständig utveckling och förändring kommer att vara av avgörande betydelse. Människans förmåga att se komplexitet och helhet måste förenas med breda kunskaper. Samhället ska ge förutsättningar för ett livslångt lärande. 9

10 6.2 Prioriterade områden I skolplanen finns fyra prioriterade utvecklingsområden: Demokrati och inflytande Mångkulturellt samhälle Skolan som en del av samhället Informations- och kommunikationsteknik Nedan beskrivs verksamheten relaterat till de prioriterade målen. 7 Demokrati och inflytande Skolplanen: Kommunerna ska erbjuda en skola med förutsättningar för alla. Skolan ska verka i demokratiska arbetsformer, där eleven har inflytande över och delaktighet i sitt skolarbete och lärmiljön. Skolan ska utveckla ett demokratiskt förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten i sin helhet. Delområde: En likvärdig skola Nämndmål: Öka alla elevers möjlighet till måluppfyllelse Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Alla elever ska år 2010 ha en individuell utvecklingsplan (IUP) som har sin utgångspunkt i personlig, demokratisk, social och kunskapsmässig utveckling. Andelen gymnasieelever som inom fyra år avslutar sina studier med slutbetyg ska senast våren 2010 vara lägst 80 % på de olika programmen. Andelen elever som i sitt slutbetyg är behöriga till högskolestudier ska senast våren 2010 vara lägst 85 % på de olika programmen. Andelen elever på övriga yrkesförberedande program som avslutar kursen Ma A med godkänt resultat ska öka. Andelen elever på samhällvetenskapsprogrammet som avslutar kursen Ma B med godkänt resultat ska öka. 7.1 Aktiviteter och resultat Vi har under läsåret arbetat specifikt med utveckling av elevernas möjligheter att uppnå måluppfyllelse. Detta har skett på gemensamma studiedagar, vid konferenser av olika slag, framför allt ämneskonferenser. Vi lägger regelbundet ämneskonferenser för att lärarna ska få möjlighet att utveckla en samsyn inom respektive ämne. Det finns en ämnesansvarig lärare per ämnesområde som är ansvarig för betygsstatistik, inköp av läromedel samt att utveckla en samsyn inom ämnet. I slutet av läsåret genomförs betygskonferenser för de olika årskurserna där lärarna ämnesvis stämmer av kunskapskrav och betygsnivåer. Vi rektorer följer upp resultaten och sammanställningarna, som lämnas in av respektive ämnesansvarig. Vi ger också instruktioner som lärarna ska följa vid betygskonferenserna. 10

11 Alla program utom Medieprogrammet når upp till målet, att andelen elever som fullföljde utbildningen inom 4 år, ska vara 80 %. På Medieprogrammet var det endast 73% som klarade detta. Andelen elever som i sitt slutbetyg är behöriga till högskolan ska vara 85%, vilket alla program utom Barn- och fritidsprogrammet når upp till våren Se tabell 7:1 och 7:3. Kommentarer från arbetslagen: Engspr Angående slutbetyg för alla våra elever i alla ämnen (med lägst godkänt) kan vi konstatera att trots idoga insatser i form av stödundervisning, stöttande personliga samtal, telefonkontakter, extra provchanser har inte målet nåtts. Eftersom 94% av våra elever är behöriga till högskolestudier har vi kommit en bra bit på väg..så många oförutsedda händelser kan dyka upp i unga människors liv. SPSam - På kort sikt konstaterar vi att vi uppfyller målet om att minst 85 % av eleverna ska vara behöriga till högskolan samt målet att minst 80% av eleverna ska ha slutbetyg inom fyra år. Alla elever hos oss följs upp kontinuerligt genom mentorssamtal och utvecklingssamtal. Vi pedagoger ser våra elever och följer upp om det föreligger speciella behov, t.ex. extra stöd i vissa ämnen och andra åtgärder. Arbetslaget är också väldigt tillgängligt om eleverna vill fråga något eller vill få extra hjälp. Utvecklingssamtalen är framåtsyftande och eleven uppmanas formulera sina mål och handlingsplaner inför vidare studiegång och framtiden. IUP - individuella utvecklingsplaner - kommer att införas under hösten Lärare och elev kommer gemensamt överens om elevens utvecklingsplan för sina studier. Viktigt i sammanhanget är att inte bara att den kunskapsmässiga aspekten tillgodoses; även elevens personliga och sociala situation beaktas dvs. vi utgår från ett holistiskt perspektiv på individen. SpSpråk o kultur - Alla klasser i arbetslaget har haft utökad mentortid (50 min). Vi har också haft "Fråga läraren" ett tillfälle per månad där samtliga lärare funnits till hands för eleverna. Elever känner trygghet och har förtroende för sina lärare. Arbetar med att regelbundet följa upp närvaro/frånvaro av eleverna. Barn- o fritid har arbetat med lärstilar och ämnesintegration. Räddningstjänst - Vi försöker också vara tydliga när det gäller betygskriterier för att eleven ska känna sig delaktig och ha inflytande över sitt studieresultat. Under året har vi genomfört ämnesövergripande arbeten som vi beskrivit som schemafria och alltså varit tydliga med att eleverna disponerar sin tid själv. Vi upplever att veckorna föll väl ut och fortsätter med försöket under kommande läsår Resultat betyg Tabell 7:1 (Källa Skolverket) Andel elever som fullföjde utbildningen inom 4 år (%) Andel elever som fullföjde utbildningen inom 4 år (%) Program Riket BF HP MP SP

12 SM Tabell 7:2 (Källa Skolverket) Genomsnittlig betygspoäng Av de elever som fått slutbetyg år Program BF 12,5 11,8 11,2 HP 12,4 11,9 12,0 MP 12,7 13,0 13,2 SP 14,0 14,0 14,2 Tabell 7:3 (Källa Skolverket) Andel elever Antal elever med (%) behöriga Läsår Program till högskola * slutbetyg (G i 90% av de 2500 gyp) Samlat betygsdokument (fr 08/09) Andel elever (%) som i slutbetyget är godkända i Ma A En A Sv B 07/08 BF /09 BF /10 BF /08 HP /09 HP /10 HP /08 MP /09 MP /10 MP /08 SP /09 SP /10 SP /08 SM /09 SM /10 SM *För 09/10 är resultatet preliminärt Tabell 7:4 (Källa Hagagymnasiet) Läsår Program Antal elever med slutbetyg eller samlat betygsdokument Andel elever som är godkända i Ma B En B 08/09 BF % 32 % 09/10 BF /09 HP % 24 % 09/10 HP

13 08/09 MP % 65 % 09/10 MP /09 SP % 98 % 09/10 SP /09 SM % 99 % 09/10 SM Delområde: En demokratisk skola Nämndmål: Öka elevernas inflytande och delaktighet Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Genomföra klassråd minst en gång per månad. Innehållet på klassrådet skall ha sin utgångspunkt i skolplanens skrivningar om demokrati och inflytande. Öka elevernas delaktighet i planering och utvärdering av undervisningen så att resultatet på indexfrågorna avseende inflytande i årskurs två ska förbättras. Relationerna mellan lärare och elever ska vara positiva och präglas av ömsesidig respekt och förtroende och lärarna är demokratiska förebilder och auktoriteter. 7.2 Aktiviteter och resultat Vi har arbetat med att öka elevernas inflytande genom klassråd, husråd, elevråd och skolkonferens. Genom dessa insatser finns det goda möjligheter att påverka inköp, miljö och skolmat. Eftersom eleverna vistas i sin del av skolan (i sin egen arbetslagsenhet) kan de där ha en ständigt pågående dialog med de egna lärarna, som nästan alltid finns till hands. I kurserna diskuterar elever och lärare upplägg och redovisningar. Under detta läsår har lärarna arbetat mycket med IUP, vilket är en stor utvecklingsinsats. Vid ett tillfälle har lärarna i tvärgrupper diskuterat detta mål i Verksamhetsplanen: Att öka alla elevers möjlighet till måluppfyllelse Resultat av elevenkäten 09/10 i åk 2 avseende elevinflytande Index elevinflytande , Haga åk2 (212 elever) 5 4,5 4 3,5 3 2, ,5 1 0,5 13 0

14 De index som beräknats har maxvärdet 5 och medelvärdet 2,5. Svarsfrekvensen i åk 2 var 83 %. 7.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse Eleverna i årskurs 2 upplever att de i år (jämfört med årskurs /09) i högre grad har fått information och i högre grad kan påverka arbetssätt. Övriga områden ligger ungefär lika som tidigare, dvs påverka innehållet, utvärdera kurserna samt påverka prövningssätt. Kommentarer från arbetslagen: Handels - Enligt den genomförda elevenkäten upplever en alldeles för stor andel brister i delaktighet i planering av utbildningen. Alldeles för många upplever inte att de deltagit i utvecklingssamtal trots att alla har haft samtal. Vi måste bli tydligare med informationen och fortsätta arbetet mot fullt elevinflytande. För att öka sammanhållningen har vi under året genomfört en gemensam frukost samt en aktivitetsdag där eleverna har deltagit och ansvarat för planeringen. IVAsperger - Samtliga elever och mentorer på IVA har klassråd en gång i veckan, vid dessa tillfällen får eleverna information om vad som händer och sker i skolan. Dessutom har eleverna möjlighet att vara med och diskutera spörsmål och vara delaktiga i en demokratisk process. Poster som ordförande och sekreterare varierar också från vecka till vecka så att alla verkligen är delaktiga. Vi finner det av yttersta vikt att dessa möten blir av. IVA har en representant i elevrådet och ett elevskyddsombud. Engspr beträffande elevers delaktighet och inflytande kan vi konstatera att vi ej hunnit ha ett klassråd per månad. Därtill har mentorstiden varit för alltför knapp (tjugo minuter). Däremot har vi alla försökt att ge eleverna mer ansvar för en sorts klassråd där de fått diskutera sina frågor. Vi arbetar vidare på att utveckla elevers ansvarsförmåga och delaktighet i den demokratiska processen som vi alla anser vara mycket viktig. SPSam - Alla klasser i arbetslaget har mentorstid vid samma tillfälle vilket gör att vi kan ha gemensamma stormöten där alla lärare och elever kan delta. Vi får då en bredare diskussion om frågor som rör hela arbetslaget. Ordningsfrågor är ett vanligt i ämne i detta forum. Alla klasser har även klassråd minst en gång i månaden där eleverna leder mötet. De tränas då i mötesteknik men de får även förståelse för att deras röst har betydelse. Husrådet på SpSa är vilande enligt eleverna önskemål. Eleverna har gemensamt beslutat att husrådet ska få vakna vid behov. Eleverna är med och planerar sina kurser och är delaktiga i innehållsurval. Medie - Att gå igenom kursmål och konkretisera vad eleverna själva kan påverka inom de olika kurserna är viktigt. Eleverna ges möjlighet att välja redovisningsformer och även välja fokus i vissa moment. Att själv få välja tyngdpunkt i ett visst moment gör eleven mer delaktig och motiverad. I medieprogrammet finns en mediekonferens schemalagd, där både lärare och elever träffas fredagar under 45 minuter för information, planering, föreläsningar och även redovisningar av projekt. 2 elever från varje klass är med i en kommitté, som planerar konferensernas innehåll tillsammans med några lärare. Klassråd sker varje månad. 14

15 Räddningstjänst - Vi arbetar sedan flera år aktivt för att elevernas inflytande över kursinnehåll, redovisningsformer och arbetssätt ska vara reellt. Det innebär att eleverna är delaktiga i beslut gällande kursinnehåll, upplägg av delkurser, tidsåtgång, inlärningssätt och examination. När vi planerar ämnesövergripande blir planeringen för lärarna en nödvändighet och ramar sätts upp men även här lyfts den demokratiska arbetsprocessen. SPEkonomi - Vi har arbetat med våra klassråd och husråd därefter tas eventuella förändringar upp i arbetslaget. Vi fortsätter med att ha dörren öppen till arbetsrummet. Alla kurser startar med diskussion om upplägget av kursen och hur examinationen av delkurserna ska ske. 8 Mångkulturellt samhälle Skolplanen: De många nya svenskarna är en stor tillgång för kommunerna. Genom att skapa mångkulturella mötesplatser berikar vi den kulturella mångfalden. Våra skolor är en naturlig arena för dessa möten där en kulturell förståelse ska växa sig allt starkare. Skolan ska eftersträva en likvärdig utveckling som värnar ett integrerat samhälle, dvs att alla har samma rättigheter och skyldigheter. Delområde: Kulturell förståelse Nämndmål: Öka den kulturella förståelsen utifrån mångfalden i kommunerna. Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Öka den kulturella förståelsen hos elever och medarbetare. Förvaltningen organiserar kompetensutveckling i form av föreläsningar och litteraturseminarier angående kulturförståelse. Förvaltningen initierar diskussioner kring begreppet kulturförståelse i verksamheten. 8.1 Aktiviteter och resultat Med den mångfald av elever som Hagagymnasiet har, är det mycket enkelt och naturligt att i vardagen uppmärksamma olika kulturer. Vi räknar med att andelen elever med utländsk bakgrund är mer än 10% även om Skolverkets siffror säger 9 %. De flesta av dessa elever går på SP och även på Handels. I undervisningen förekommer ofta teman inom de mångkulturella områdena och eleverna gör också projektarbeten i åk 3 med fokus på olika länder. Vi har haft två språkpraktikanter under läsåret, en ung man från Irak och en från Somalia. Flera av våra lärare har en utländsk bakgrund. Delområde: Mångkulturella mötesplatser Nämndmål: Skapa fler gränsöverskridande möten där vi positivt bejakar varandra Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Varje skola ska kartlägga de kulturella möten som förekommer och analysera dessa utifrån skolplanens intentioner. IVIK ska organiseras utifrån riktlinjerna för utbildning av nyanlända. Grupper ska kunna finnas på samtliga skolor. Organiserade kulturmöten ska skapas på varje skola 15

16 8.2 Aktiviteter och resultat Vi har haft gemensamma aktiviteter för hela skolan, där alla elever har mötts, t ex vid det stora tårtkalaset i ljushallen. Kalaset ordnades för eleverna, eftersom de i så hög grad besvarat elevenkäten under läsåret. Våra utbyten med skolor i andra länder ger våra elever en god inblick i hur människor lever i andra länder och ger ett viktigt bidrag till förståelsen för olika kulturer. Vi har kontakter med Mora, Minnesota i USA, Oakdale, Calefornien i USA, Alcoi i Spanien, Castrup-Rauxel och Müncheberg i Tyskland, Wuhan i Kina, Italien, Grekland, Färöarna samt Lettland. Kommentarer från arbetslagen: SPSpråk o kultur - Under våren fick alla elever höra Jonas Hassen Khemiri berätta om sin bakgrund och hur han ser på språket som en väg till förståelse mellan människor med olika etnisk bakgrund. Våra ettor tyckte att de fick många nya tankar tack vare honom. Barn- o fritid fortsätta kontakten med skolan i Färöarna. Två elever från vårt program har besökt Lettland och berättat om sitt besök för samtliga klasser på BF. IVAsperger - Det förs en diskussion om mångkultur inför det stundande valet i september. Det är av största vikt att få in dessa nya svenskar i vårt samhälle och skola och det är något vi diskuterar både mellan elever och mellan elever och lärare. Engspr vi har deltagit med tolv elever på FN-rollspel i Falun där vi berikats med kunskap om FN:s organisation och hur det internationella samarbetet fungerar i världen. På detta FN-rollspel deltog elever från Namibia och Frankrike förutom Sverige. SPSam - Torsdagen den 17 december organiserade vi en mångkulturell halvdag på arbetslaget. Eleverna delades in i fem olika grupper där eleverna blandades klassvis för att de skulle lära känna varandra bättre. De fick besöka fem stationer: Margarita Engvall från Lettland föreläste om sin bakgrund, Hussein Ahmadberättade om att vara muslim i Sverige, vi hade en värderingsövningsstation, en frågesport med ett mångkulturellt tema samt en fikastation. En stor del av klass S3a deltog i Historia C-kursen om Förintelsen. Detta ökade förståelsen för judarnas situation i såväl historisk som modern tid. Resan till Polen ökade sammanhållningen i klassen, där ett antal elever har en muslimsk bakgrund. Fyra elever i klassen berättade sedan om sina upplevelser för Maserskolans elever som projektarbete. SPEkonomi - Vi har aktivt arbetat för att få bort vi och de - tänkandet. Vi har arbetat för ökad förståelse för olika grupper och kulturer och med ämnesövergripande projekt i åk 3, religion, filosofi och något ekonomiskt ämne. Vi har haft ökad kontakt med föräldrar till barn med invandrarbakgrund. Vi har gjort en mer aktiv styrning och sammansättning av grupper i olika sammanhang. Vi har försökt att styra in fler elever med denna bakgrund till elevrådet. Räddningstjänst - Ett ämnesövergripande arbete om länderna söder om Sahara har ökat förståelsen för de förhållanden som leder till att flyktingströmmar skapas. Det blir också, hoppas vi, svårare att betrakta Afrika som en helhet med identiska bekymmer. Genom att alla elever deltar i detta arbete menar vi att deras syn på mångkulturalitet i Sverige mognar och nyanseras 8.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse Hagagymnasiet är en skola med elever och personal med olika kulturell bakgrund. Arbetet med att öka den kulturella förståelsen pågår inom alla program. 16

17 I klasserna blandas elever med olika bakgrund, men tyvärr blir det lite av en koncentration av elever med utländsk bakgrund i vissa klasser, eftersom schemaläggningen av svenska som andraspråk måste samordnas. Vi arbetar också på att ytterligare blanda upp elever med olika bakgrund, så att det blir en mix även utanför det reguljära skolarbetet. Där behöver mer göras. 9 Skolan en del av samhället Skolplanen: Skolan måste bli bättre på kompetensförsörjning, dvs att leverera de kompetenser som behövs i arbetslivet. Det är angeläget att samverka med den regionala arbetsmarknaden kring arbetskraftsförsörjning. Skolan ska vägleda eleven utifrån individuella behov och önskemål för att ge handlingsfrihet för framtida val av studier och arbete. Studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas så att eleven får kunskap om samhällets behov av kompetenser och arbetskraft. Den ökade internationaliseringen innebär att samverkan över nationsgränserna blir allt viktigare. Det är därför viktigt att skolan genom ständig omvärldsbevakning och analys håller sig uppdaterad om utvecklingen i världen. Delområde: Vägledning till handlingsfrihet Nämndmål: Öka elevernas kunskap och medvetenhet om samhällets framtida behov och krav Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Studie- och yrkesorienteringen ska ske enligt de framtagna riktlinjerna Alla program ska ha kontinuerliga kontakter med arbetsliv och högskola för att ge eleverna bilder av relevanta yrken och utbildningar inom olika branscher Varje individuell utvecklingsplan (IUP) ska innehålla framtidsfrågor Minska andelen avhopp och byten på respektive program. 9.1 Aktiviteter och resultat Hagagymnasiet arbetar utifrån Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Genom den årliga aktivitetsplanen för Hagagymnasiet kring studie- och yrkesvägledning ser vi till att kortsiktiga och långsiktiga mål tillgodoses. - Besök har gjorts med ca 80 elever till Uppsala universitet samt 60 elever som besökte Högskolan Dalarna vid öppet hus. - Högskolan Dalarna har besökt årskurs 2 med en föreläsning kring hur det är att studera vid högskola/universitet. Högskolan har även funnits tillgängliga under våren inför 15 april då ansökan till högskolan görs av våra avgångselever. - Innan elevernas val av kurser inför årskurs 3 besöker studievägledarna samtliga klasser i årskurs 2. Eleverna får en grundlig genomgång om behörighet till högskola/universitet samt 17

18 yrkeshögskola, hur betygen räknas ut och hur det fungerar med meritpoäng vid sökning till högskola/universitet. Eleverna får en tankeväckare inför sista valet av kurser inför årskurs 3 då en hel del behörighetsgivande och meritpoängskurser finns i utbudet. För yrkesprogrammen tas meritpoäng även upp inför valet till årskurs 2. - Samverkan sker med vägledningscentrum kring information om vuxenutbildning och eleverna i årskurs 3 har erbjudits för eleverna i årskurs 3 att besöka dem. Några elever deltog vid detta tillfälle. - Ett särskilt tillfälle gavs för eleverna i årskurs 3 för besök vid arbetsförmedlingen i Borlänge. Tyvärr är intresset litet i slutet av årskurs 3 och detta läsår ställdes arrangemanget in. Enstaka intresserade elever hänvisas till egna personliga besök eller besök i någon av kurserna som ges vid skolan. - Eures (arbetsförmedlingen utland) besökte Hagagymnasiet och 40 intresserade elever i årskurs 3 fick ta del av information kring möjligheten till arbeta inom Europa eller andra delar av världen. Dessutom bjöds alla elever som önskade besöka den mässan om arbete utomlands vid cozmoz i januari. - Mot arbetslivet har Hagagymnasiet kontakt vid enskilda ärenden samt att studie- och yrkesvägledare tillsammans med ämneslärare arbetar med arbetslivskunskap, genom exempelvis att skriva personliga brev och CV. - Eleverna vid Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Medieprogrammet samt Människokunskap- och ledarskapsprogrammet gör under alla tre åren APU och får då kontakter och insyn i arbetslivet. Dessa kontakter är värdefulla för deras fortsatta studier och vägval efter gymnasiet. Kommentarer från arbetslagen: Medie - mediekonferensen på fredagar är ett utmärkt forum för att både knyta kontakter till arbetslivet och att utveckla elevernas sociala kompetens. Vi har haft besök av kronofogden, olika företagare som berättat om sina verksamheter och affärsplaner, högskolan har informerat om sina kurser, representant från Boom Town har introducerat eleverna i de olika kurser och möjligheter som finns i den skolformen. Barn- o fritid för att minska antalet avhopp försöker vi ha en tydlig struktur och handledning i alla sammanhang. Vi skriver åtgärdsprogram när eleverna riskerar att inte nå målen eller har hög frånvaro. Handels - Inom Hp ingår kontakter med samhället via APU och programmets inriktning. Många studiebesök har genomförts och även besök till skolan från olika delar av samhället pågår ständigt. Arbetet med att utveckla besöksnäringscollege fortgår. Under läsåret har tre programråd genomförts. IVAsperger - På IVA finns kontakter med Arbetsförmedlingen och deras SIUS-konsulenter, LSS, habiliteringen och Högskolan Dalarna. Dessa bjuds varje år in för samtal med elever och mentorer. Utöver detta har IVA en bra kontakt med SYV. Vi tycker det är viktigt att förbereda eleverna för ett liv efter gymnasiet, ett aktivt liv i vårt gemensamma samhälle. Redan idag finns framtidsfrågor med i elevernas IUP och under en vecka per år praktiserar eleverna på någon arbetsplats. SPSam - SYV har besökt klasserna och informerat om val, högskoleprov och olika studiebesök. Flera kontakter med AF; AF-utland. Besök på Komvux. Språkutbyten med Tyskland och Spanien. Kulturdag med inbjudna gäster. Utvecklingssamtal som även innehållit framtidsfrågor. IUP har diskuterats och vidareutvecklats vid flera tillfällen. Räddningstjänst - Inriktningen räddningstjänst har som ambition att samverkan mellan räddningsämnen och kärn - och karaktärsämnen på ett naturligt sätt ska länka samman samhället utanför skolan med de teoretiska studierna. Det sker i ämnesövergripande arbeten som exempelvis handlar om krishantering, polisarbete, räddningsinsatser vid katastrofer och krigssituationer. 18

19 Delområde: Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Nämndmål: Öka anpassningen av lärandet utifrån samhällets behov Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Varje program ska ha en koppling till ett collegeområde. Alla yrkesförberedande program ska ha ett programråd Gymnasieskolans programinformation ska ge eleverna insikt i och förståelse för de olika programmens roll inför framtida studie- och yrkesval. 9.2 Aktiviteter och resultat - Besöket vid SACO-mässan i Älvsjö i november är en del av internationaliseringen där såväl arbetsgivare som utbildningsanordnare finns representerade. 120 avgångselever från Hagagymnasiet besökte mässan. - Studievägledarna träffar elever individuellt utefter önskemål, behov beroende på studieplanering och studieresultat. Konsekvenser av och möjligheter av olika handlingsalternativ för den enskilde eleven ses över. Vid önskemål om byten av program eller studievägar såväl inom, till eller från Hagagymnasiet är studievägledarna alltid en sammanhållande länk. - Hagagymnasiet arbetar aktivt med programinformation. Information ges till grundskolans elever i val av utbildning genom att anordna miljöbesök vid samtliga utbildningar, enskilda elevbesök samt berätta om våra utbildningar vid vägval och mässor i närområdet. Ett nytt sätt att möta eleverna i årskurs 8 har utvecklats under läsåret. Kommentarer från arbetslagen: Medie - Elever har besökt UF-mässan i Stockholm under våren. APU har varit knutet till medieprogrammets karaktärsämnen. Samarbete med spelutvecklingsföretaget Tension har också skett inom ramen för APU. Även andra elevarbeten har knutits till arbetsmarknaden. Ett exempel på det är uppdraget från Ljungbergsfonden till 3 elever i åk 3, där uppdraget gick ut på att ta fram en presentationsfolder över Ljungbergsfondens verksamhet och historia. Ett annat exempel är arbetet för folkrörelsearkivet, där några elever har hjälpt till att producera informationsmaterial. UF-företag har startats under året, med koppling till Medieprogrammets kurser. SPspråk o kultur - Vi informerar eleverna om vikten av goda språkkunskaper i framtiden. Aktuella samhällsfrågor tas upp i de olika ämnena, bl a genom artiklar och nutidsfrågor. Ettorna har gjort studiebesök på tingsrätten Barn- o fritid flera handledarträffar har ordnats under läsåret. 9.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse Hagagymnasiet har goda kontakter både med Högskolor och med de aktuella yrkesbranscherna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen har 15 veckors APU och oftast på arbetsplatser, som innebär en utmärkt del i lärandeprocessen för eleverna. Våra studie- och yrkesvägledare gör ett strukturerat arbete både när det gäller information och stöd till elever. 19

20 Eleverna i åk 3 gör enligt elevenkäten bedömningen att skolan lyckas att ge möjligheter till samverkan med arbetslivet utanför skolan till 2,8 (av 5 möjliga). Samverkan med högskolan bedöms av eleverna till 2,4. Det är siffror som bör förbättras kommande läsår. 10 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Skolplanen: Verksamheten ska ha en struktur som möjliggör för eleven att själv planera sitt lärande i tid och rum. I lärandet ska möjlighet ges till social gemenskap och gemensam reflektion. En förutsättning för det flexibla lärandet är tillgång till en pedagogisk lärplattform. Informations- och kommunikationsteknik ska göra det möjligt att kommunicera med omvärlden och utveckla ett ökat internationellt engagemang. Lärande och tänkande är idag starkt influerat av det informationsflöde som medier och Internet vidarebefordrar. Detta gör det extra viktigt att eleverna tränas i ett kritiskt analytiskt förhållningssätt Delområde: Ett flexibelt lärande Nämndmål: Öka stödet till elevernas lärande oberoende av tid och rum Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Utveckla möjligheter att ge alla elever direkt handledning och stöd måndag till fredag mellan kl i kurserna Ma A, Ma B och Ma C. Utveckla IKT vid lärande och kommunikation mellan lärare och elev/föräldrar. Utreda hur en lärplattform ska utformas för att möjliggöra ett flexibelt lärande Aktiviteter och resultat Under läsåret har vi gjort en extra satsning på matematiken. Matematiklärarna har spelat in hela kursen Matematik B och lagt ut den i korta avsnitt på YouTube. Detta innebär att eleverna har haft tillgång till genomgångar av kursen vid vilken tid på dygnet som helst. Lärarna har också mött elever med IG i matte i små grupper, med ett upplägg helt anpassat till berörda elever. Kommentarer från arbetslagen: SPEk - Vi har gett eleverna möjlighet till handledning i matematik och andra ämnen genom att ha öppen dörr och vara tillgängliga både i vårt arbetsrum och ute i arbetslaget. Eleverna har således haft möjlighet att få hjälp när problem uppstått.vi kommunicerar med elever/föräldrar via mail och sms samt använder skola24. Barn- o fritid Flera försök att öka användningen av First Class har misslyckats. Eleverna föredrar arbetsgrupper på Facebook och privata e-postadresser samt SMS. SPSam - Vi utnyttjar den kommunikation som finns tillgänglig på skolan. Bland annat First Class, Lathunden för projektarbete, telefon och traditionella brev. Dock är det ett flertal av eleverna som ej använder sig av First Class, vilket måste förbättras. Vi har också fått positiv respons från våra elever att vi är tillgängliga för hjälp och handledning av skolarbetet under hela skoldagen. En viktig del i vår roll som lärare är att kunna stimulera och inspirera våra elever i klassrummet och skapa goda förutsättningar för ett bra lärande. 20

21 SPEs Genom Internet har vi ett intensivt utbyte med elever i andra länder inför och efter våra utbyten. SPSpråk o kultur - Vi har gett eleverna möjlighet till handledning i matematik och andra ämnen genom att a) ha öppen dörr och vara tillgängliga både i vårt arbetsrum och ute i arbetslaget. Eleverna har således haft möjlighet att få hjälp när problem uppstått. b) ha förlängd och samtidig mentorstid med möjlighet till studiehjälp. Under höstterminen genomfördes Fråga lärar n, där eleverna kunde få studiehjälp av undervisande lärare i olika ämnen. Delområde: Kritiskt och analytiskt förhållningssätt Nämndmål: Utveckla elevernas förmåga att reflektera och förstå sammanhang Mål/aktiviteter i verksamhetsplanen: Arbetslaget ska organisera lärandet så att eleverna ser helhet och sammanhang i sin utbildning. Öka kunskapen om elevernas naturliga digitala mötesplatser. Kursen Projektarbete ska användas för att utveckla elevernas förmåga att reflektera och förstå sammanhang. Utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och analysera den information som finns tillgänglig på Internet Aktiviteter och resultat Arbetslagen har i uppgift att arbeta runt eleverna i arbetslaget. All undervisning går ut på att hjälpa eleven att se helheten i sin utbildning. Ämnesövergripande projekt uppmuntras. Kommentarer från arbetslagen: SPSpråk o kultur - I alla ämnen försöker vi utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och analysera den information som finns tillgänglig på Internet, men också andra källor. Några lärare är aktiva i begränsade grupper på Facebook och för där aktiva diskussioner med elever. Räddningstjänst - Källkritik är grundläggande kunskap som tränas speciellt i samhällskunskap, historia och svenska. Handels - Eftersom eleverna på Hp dagligen arbetar vid datorer, förs en ständig diskussion kring att förhålla sig kritiskt till olika källors tillförlitlighet Barn- o fritid I samtliga kurser har eleverna fått öva att kritiskt granska, reflektera och analysera. IVAsperger - Eftersom många av eleverna på IVA använder sig av elektroniska källor, så som Internet, har vi aktivt under åren diskuterat vad som är en giltig källa eller inte. Bland annat söker eleverna information om sin egen diagnos på nätet och då har vi sett att det är svårt att hitta tillförlitligt material, många skriver om självupplevda händelser vilket ger en skev bild och negativ syn på Aspergers syndrom. Vid informationssökning hänvisar vi våra elever till säkra platser, såsom Hagagymnasiets bibliotekssida eller organisationer. När det gäller andra ämnen/kurser sker mycket informationssök över de sidor skolan köpt in sig på. Vårt mål är att eleverna alltid ska tänka efter om källan är tillförlitlig. 21

22 10.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse Hagagymnasiets pedagogiska arbetslag är väl fungerande och arbetar med elevens bästa i fokus. Mentorerna stöttar också sina elever i att se helheten i utbildningen. Vi har kommit längre med tillgängligheten att ge eleverna stöd på olika sätt, genom att Fröken Matte utvecklats och genom arbetslagens idoga arbete med handledning av eleverna. 11 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 11.1 Aktiviteter och resultat Ur 08/09 års uppföljning av likabehandlingsplanen elever ur arbetslag har efterlyst en antimobbinggrupp på Haga. En sådan grupp ska arbeta förebyggande och självklart aktivt vid behov. Elever vet då vem de kan vända sig till Under läsåret 09/10 har arbete startats med att ta fram en plan för att motverka att elever blir utsatta för kränkande behandling. Den skall ersätta den tidigare Likabehandlingsplanen. Arbetet startade med att en lärare från varje arbetslag och kurator deltog på en föreläsning av Gunnar Höistad om hur vi blir bättre på att upptäcka och stoppa mobbing (okt. 09) Vid efterkommande möte med gruppen beslöts en fortbildningsdag för all personal 8 jan.2010 med samma föreläsare. Därefter bildades en Anti-mobbinggrupp som tog sig namnet Trygghetsgruppen bestående av 1 ansvarig rektor, 4 lärare och kurator. Gruppen har lämnat en förslag på Handlingsplan för att motverka kränkande behandling på Haga. Vid skolstart läsåret 10/11 skall gruppen presentera sig för alla i åk. 1 i aulan och därefter skall en film visas Var fick du luft ifrån. Mentorerna skall sedan klassvis diskutera filmen och gå igenom den nya planen. Elever i åk.2 o 3 skall också av sina mentorer få en genomgång av planen. Trygghetsgruppen kan nås per mejl av elever och personal. Resultat av elevenkäten 09/10 i åk 1 avseende normer och värden Index trygghet mm Haga Åk 1 (241 elever) 5 4,5 4 3,5 3 2, ,5 1 0,5 0 lokaler skolmat matsalsmiljö lektioner ordning trygg gemenskap information bemötande samma möjligheter kön vågar fråga läraren läraren bryr sig om 22

23 De index som beräknats har maxvärdet 5 och medelvärdet 2,5. Svarsfrekvensen i åk 1 var 90 % Övriga resultat i elevenkäten 6 % av eleverna anger att de någon gång utsatts för våld eller hot på sin gymnasieskola 8 % av eleverna anger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på sin gymnasieskola 62 % av eleverna anger att de vet till vem de ska vända sig på skolan om de utsätts för diskriminering eller trakasserier 11.2 Analys och måluppfyllelse Resultatet av elevenkäten visar att eleverna ökat sitt trygghetsindex jämfört med de två senaste mätningarna. Ettorna anger att de är trygga till ett värde av 4,3 av 5 möjliga. Över värdet 4 ligger också att de vågar fråga läraren, att de har samma möjligheter oavsett kön och att de känner gemenskap på skolan. Trygghetsgruppens målsättning är att ytterligare höja nivån så att alla elever skall känna sig säkra och trygga i skolan. Endast 62 % av eleverna anger att de vet till vem de ska vända sig på skolan om de utsätts för diskriminering eller trakasserier. Till kommande läsår skall därför trygghetsgruppen arbeta med att bli kända för eleverna och starta ett samarbete med Elevrådet. Det är inte tillfredsställande att 6 % säger att de utsatts för våld eller hot. Detta är också en uppgift för alla personal och för Trygghetsgruppen. 12 Övrigt Studiecentralen är öppen varje dag och där kan eleverna få hjälp av våra sex speciallärare. Lärarna kan hjälpa till med läxor i allmänhet, med matematik, engelska och naturligtvis svenska. En av speciallärarna finns också med vid elevhälsans möte varje vecka. Hagagymnasiet har i år 22 registrerade UF Ung företagsamhet. Vi har skördat stora framgångar och fått mycket beröm från näringslivet. Det märktes på mässan i Teknikdalen att Borlänges UFföretag fanns med. 23

24 12.1 Studieavbrott/byte av studieinriktning Tabell 12:1 Sammanställning av studieavbrott/byte Antal studieavbrott Antal byten till annan gymnasieskola Antal byten inom B/S Gymnasieskola Till Till Till annat IVHaga IV program BF 4 1 HP MP 2 SP Resultat av elevenkäten 09/10 i åk 3 avseende lärande Index lärande Haga Åk 3 (206 elever) 5 4,5 4 3,5 3 2, ,5 1 0,5 0 lärandemiljö arbetsro varierade former varierade arbetssätt datorstöd individualisering tydliggöra betygskriterier positiv feedback ge stöd ge stöd utanför schema ge kunskap o färdigheter samverkan m arbetslivet samverkan med högskolan koppling arbetsliv-skola De index som beräknats har maxvärdet 5 och medelvärdet 2,5. Svarsfrekvensen i åk 3 var 83 %. 24