Utbildningsspecial Vi ger inblickar, tips och råd om utbildningar på gymnasier, högskolor och universitet som handlar om skog och trä.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsspecial Vi ger inblickar, tips och råd om utbildningar på gymnasier, högskolor och universitet som handlar om skog och trä."

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Professor Tuula Teeri leder ett forskningslag som arbetar för att ge papper helt nya egenskaper. Styrkan kan öka så det blir näst intill omöjligt att riva sönder Foto: Cornelia Nordström Forskarna skapar framtidens papper Sid 12 Utbildningsspecial Vi ger inblickar, tips och råd om utbildningar på gymnasier, högskolor och universitet som handlar om skog och trä. Sid Snårigt om reservaten Sid 32 Hjälp oss att samla skogens alla snapsvisor Sid 22 Dino gillar jaktlivet Sid 26

2 JONSERED CS ,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg. Pris inkl. moms 6.990:- JONSERED CS ,7 cc, 2,4 kw, 5,0 kg. Pris inkl. moms 5.990:- JONSERED CS ,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg. Pris inkl. moms 4.890:- STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst. Din återförsäljare hittar du lättast på jonsered.se eller i Gula sidorna. JONSERED RS 52 50,8 cc, 2,4 kw, 9,3 kg. Pris inkl. moms 8.190: Jonsered, Tel , Fax jonsered.se JONSERED RS 44 44,3 cc, 2,0 kw, 8,4 kg. Pris inkl. moms 6.490:

3 Innehåll nr Dags att välja Det är dags att välja till universitet, högskolor och gymnasier. Efter flera problemfyllda år börjar det ljusna för skogen, speciellt på gymnasierna. Naturbruksgymnasiet i Ljusdal, varifrån bilden här intill kommer, är en skola som märker uppgången. På andra håll ser det mörkare ut. Vi speglar utbildningsläget och ger praktiska tips till den som söker en framtid inom skog och trä. Sidorna REDAKTION: Chefredaktör och ansv utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Tel: Fax: E-post: För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. TS-upplaga 2001: Tryck och repro: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jan Holmberg, Gunilla Kjellsson, Ola Persson och Hillevi Wiss-Kullebjörk. Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 ingår som en medlemsförmån i landets sex skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. LEDARE 5 Hotet mot Skogens dagar är dumsnålhet. PROFILEN 6 Mats Mörk, framgångrik maskinförare med många idéer. NYHETER 8 Lönande extrastämma för Södra. Fler kvinnor på styrelseposter i föreningarna. FÖRÄDLING Forskarna ser många möjligheter att utveckla papperet till helt nya och bättre produkter. KULTUR Flera snapsvisor har skoglig anknytning, vi presenterar några och ber läsarna komma med fler. EKONOMI Generationsskiften unterlättas av kommande lagar. SKOGSVÅRD Lövskogen har länge varit eftersatt, inte minst i forskningssammanhang. Men nu är en ändring på gång. FÖRYNGRING Plantagen för framtidens förädlade plantor. MILJÖ Länsstyrelserna ute i landet är på väg att skruva upp riksdagens ambitiösa mål om reservat. FORSKNING En undersökning av Skogforsk visar att fler grova träd bör sparas vid avverkningar. SKOGSPRAKTIKA Tips om bästa plantvalen. DEBATT Pelle Gemmel slår larm om produktionen som befinner sig i utförsbacke på flera plan. KRÖNIKA Ulf Österblom om varför EU-bevakningen behövs Nästa nummer utkommer 9 april Tema: Skogsproduktion och IT 3

4 nr 2 nr 2 fraktfritt över 2000: (exkl moms) fraktfritt över 2000: (exkl moms) nr : : Vedvagn Skogsboggie KVF360 20,5hk KVF cc V-Twin 42 hk Huggarhängslen Med clips. 108: Läderbälte 127cm. 104: Skogsblus 70% polyester, 30% bomull. Förlängd rygg. Två bröstfickor och en armficka. 460: Timber Skogsstövel med sågskydd klass 2, stålhätta, stövelpådrag. Storlek : Skogsbyxa Med sågskydd på sidorna och framtill. Två sidfickor och en bakficka. Förhöjd rygg. 736: Måttband 15m. 240: 400: Massavedssax Max 20cm. 144: Timmersax Max 27cm. 292: Handtag i termoplast. Måttband 15m. Aluminiumkåpa. Trädfällsriktare Det oumbärliga verktyget för fällning av träd längs vägar, kraftledningar etc. Mod I+ 1980: Mod II 2460: Mod III 3180: Traktorsax Max 1500kg. Greppvidd 6 42cm. 540: Lunningssax Max 1500kg. Greppvidd 10 45cm. 860: Röjklingor Maxi EIA XRT 5-pack 80: /st Sågkedjor 5-pack 13" 80: /st 15" 88: /st Sågsvärd 13" 140: /st 15" 148: /st Gallringsrulle Skonar rygg och minskar olycksrisken. Rätt arbetshöjd, kan vila på stammen. Lätt att bära med sig. 1320: 1020: Skogskompis För fjärrmanövrering av spelets manävreringslina. Linlängd 42cm. Huggarhjälm 320: Vedmaskin: kap, klyv och transportör Ring för information! NY Vedklyv Split : Klyvlängd 39cm 1-fas 230V Vedklyv Split : Klyvlängd 50cm 1-fas 230V Vedklyv Split : Klyvlängd 52cm 3-fas 400V Rågångsstolpar KEBA 150cm. Flera färgkombinationer. UV-beständig plast. Lev. i 20-pack. 17:60/st 100st 16: /st Spets 2: /st 100st 1:80/st Traktordrift El /traktordrift Traktordrift med egen hydraulik GRATIS KATALOG Katalogbeställning dygnet runt: KATALOGEN Nima ett begrepp sedan decennier lantbruk industri trädgårdsnäring jakt - slakt KATALOGEN Nima ett begrepp sedan decennier lantbruk industri trädgårdsnäring jakt -slakt ordertelefon växel kundtjänst ordertelefon växel kundtjänst KATALOGEN Nima ett begrepp sedan decennier lantbruk industri trädgårdsnäring jakt - slakt ordertelefon växel kundtjänst sidor! fraktfritt över 2000: (exkl moms) Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris exkl moms Fraktfritt över 2000: Order Växel Fax

5 LEDARE Rädda skogens dagar Ett viktigt skäl för Holmen att behålla de egna skogarna är att pressa virkespriset. Begär säljarna för mycket finns alternativet att hugga i den egna skogen. Höjs massavedspriset med 25 kronor så kostar det Holmen 100 miljoner kronor, vilket visar att det är en viktig fråga. Det är inte vi som påstår det, utan Björn Andrén VD för Holmen skog. Vid en konferens strax före årsskiftet illustrerade han framgångarna för prispressarpolitiken med en karta från september månad. I norra Sverige kostade massaveden 199 kronor, i Mellansverige 192 kronor och i Götaland (där Södra har ett avgörande inflytande) 240 kronor. I samma veva passade Björn Andrén på att kritisera den uråldriga jordförvärvslagen som i hundra år hindrat bolagen från att köpa skogsmark. Ingen skugga ska falla över honom för det. Tvärtom. Hans uppgift är att tillvarata aktieägarnas intressen och maximera vinsten. Föreningarnas uppgift är att gynna sina medlemmar. Ingen uppgift är i sig sämre än den andra, men de är annorlunda. Det är bra att tala klarspråk och synliggöra rollerna. Skogsstyrelsens generaldirektör Maria Norrfalk lämnar snart skogen för att gå till Sida. Det är inte vår vana att lovorda makthavare, men vi gör ett undantag. Under en svår tid, med nedskärningar och en ny skogspolitik, har hon förutseende och med god fingertoppskänsla lett Skogsstyrelsen. Nu handlar det om att hävda produktionen. Efter sidbytet får någon annan fullfölja det arbetet. Sida är bara att gratulera. I ett sällsynt kortsiktigt beslut har Skogsindustrierna beslutat att dra in bidraget på 1,6 miljoner kronor till Skogens dagar. Det är ett grundskott mot ett av de verkligt lyckade projekten för att skapa förståelse och insikt om skogsnäringen. Hos en del barn tänder det säkert också tanken om att så småningom söka sin framtid i skogsnäringen. Skogens dagar hålls i hela landet. Störst är Pär Fornling, chefredaktör samlingen på Gärdet i Stockholm som senast lockade deltagare under några dagar. Att i efterhand rätta till skadan är inte så lätt. Skogens dagar har byggts upp under nio år, där kontaktvägar och frivilligt arbete är lika viktiga byggstenar som kapital. Att gå fram med rödpennan samtidigt som industrin brottas med imageproblem och tomma utbildningsplatser är sånt som brukar kallas dumsnålhet. En annan bra och viktig del i Skogsindustriernas arbete är framtidsresan som vänder sig till de lite äldre gymnasieeleverna. Framtidsresan fortsätter, tack och lov, möjligen för att den vänder sig till äldre ungdomar som är närmre arbetslivet. Men varje resa börjar med ett litet steg. Förhoppningsvis omprövas beslutet om Skogens dagar och årets 10-årsjubileum blir en milstolpe för fortsättningen. Inte en gravsten. Till de skenbart mindre nyheterna, i dubbel bemärkelse, hör Skogsforsks granskning av hotade (rödlistade) arter (sidan 34). För att vara sällsynta hittade man förvånansvärt många. Sak samma hände som bekant med nyckelbiotoperna. Vid en närmare granskning visade de sig vara mångdubbelt fler än vad som antogs från början. Det är utomordentligt goda nyheter som bättrar på miljöbetyget åt skogsbruket och ger större handlingsutrymme i valet av reservat. Något som kräver att miljösidan gör en del omprövningar. Det är däremot riktigt sällsynt. 5

6 PROFILEN EM-vinnaren som jämt vill bli bättre Han har tips som kan lyfta skolutbildningen, framhåller förarnas kunskap om miljöanpassat skogsbruk och berättar om företagandets villkor. Möt Mats Mörk, en av landets främsta maskinförare. AV: LARS-ERIK HOLMBERG Mats Mörk säger sig ha det där med maskiner i blodet. Han kommer tidigare än avtalat. Ringer först och frågar om det går bra. Jag förstår brådskan och ivern, för han är på väg till Överkalix där hans nya skotare just nu utrustas på en verkstad. Men det är ingen stressad man som stiger över tröskeln några minuter senare. I höstas var han i Skottland och vann Europamästerskapet i skotning, vilket följdes av en hektisk tid med mycket uppmärksamhet. Men som den trygga Kalixbo Mats är tar han uppståndelsen med ro. Fast visst är det kul och jag har nytta av det som företagare. Det är fin reklam för mitt företag och mina anställda. Jag kan ju inte köra alla tre maskinerna själv, men mitt tankesätt smittar av sig. Om jag är bra, då vill dom ju också vara bra! Samarbeta mer Mats berättar att han nyss kommit tillbaka från två månaders demonstrationskörning i hela landet åt Valmet. Den typen av uppdrag ger honom mycket som både förare och företagare. Där träffar han entreprenörer att utbyta erfarenheter med och samtidigt förmedla sina kunskaper till. Han efterlyser över huvud taget mer 6 samarbete entreprenörer emellan. I dag samarbetar jag med Bensby Skogsmaskiner. De har skördare, så vi bildar ett team som förhandlar tillsammans om uppdragen. Trots att vi är två skilda verksamheter, känns det ibland som om vi vore ett enda företag, så nära är samarbetet. Han konstaterar dock att många misslyckas med den här formen av samarbete. För det krävs lite extra. Inte minst att man är öppen och ärlig samt lyssnar på varandra. Tips till skolan Mats båda bröder är också skogsmaskinförare. Mellanbrodern, Björn är anställd i Mats företag, och är känd för sin körskicklighet. Den yngsta brodern, Johan, gick ut naturbruksgymnasiet i våras och tog då anställning hos Bensby Skogsmaskiner som skördarförare. Det verkar som om det ligger i blodet detta med maskiner, konstaterar Mats, och man är böjd att hålla med honom. Deras far är en synnerligen god förebild, och fortfarande verksam som timmerbilsförare. Jag stod på vedbacken, eller körde med fyrhjuling när kompisarna sysslade med annat. Det var inget val i egentlig mening att börja på naturbruksgymnasiet, det var självklart för mig! Mats gick naturbruksgymnasiet i Kalix åren , och ingick i den första årskull elever som gick tre år. Han har många positiva minnen från den tiden och tycker att det är bra att skolan åter har blivit populär bland ungdomar. Men har också synpunkter på hur utbildningen kan förbättras. När utbildningen går mot sitt slut borde man ta in en skicklig maskinförare som eleverna fick köra tillsammans med. På tio minuter kan jag lära ut olika knep som det kanske tagit mig tio år att komma på själv! Visst är lärarna på skolan väldigt skickliga, men för att nå det där SISTA måste man stå i produktionen varje dag. Där skulle en inhyrd förare kunna ge mycket till eleverna. Han tror dock inte att alla kan bli riktigt bra förare. Det krävs en viss begåvning, eller som Mats uttrycker det: Man måste ha det där SISTA som krävs för att bli riktigt bra. Tänk på att en skördarförare tar fler beslut per tidsenhet än en stridspilot! Kanske inte lika livsvik-

7 tiga, men jämförelsen är intressant. En av mina tidigare anställda är nu pilot i USA, och han säger att han har haft en oerhörd nytta av sina kunskaper som skogsmaskinförare under sin utbildning. Men allt kretsar ju inte kring förarutbildning på skolan och Mats är mycket noga med att påpeka att det är viktigt att lära sig mycket om skog och skogsbruk. Det har man sedan en oerhörd nytta av som yrkesverksam i skogen. Sedan hänger det naturligtvis på om eleverna är intresserade. Om man skall lära sig något, då måste man vara vetgirig och fråga mycket. Våga ifrågasätta och vara aktiv. En bra maskinförare måste vara intresserad av helheten och tycka om att jobba i skogen. NLS nästa Naturligtvis glider vi snart in på Mats företagarroll och hur han ser på skogsmaskinentreprenörens framtid startade han sitt företag: Mörks skogsmaskiner och började köra med en gammal skotare. Men det går inte att arbeta med gamla grejer. Snart köpte jag en ny skotare, och på den vägen är det. Man måste satsa om man skall lyckas. När jag köpte den första nya maskinen hade jag inte kontrakt på en enda stock, och nu har jag arbete upp över öronen! Till sommaren skall han börja köra åt Norrbottens läns skogsägarförening, NLS, något Mats ser fram emot. I dag kör han åt SCA i Ångermanland med ett maskinlag och de två andra lagen kör i Norrbotten. Fågelvägen är det över åttio mil mellan de yttersta maskinerna. Arbetet var en period på väg att föra honom rakt in i väggen. Han körde ett skift per dag och skötte sedan administrationen själv, plus allt annat som ett företagande för med sig. För drygt ett år sedan anställde han ytterligare en förare och förändrade sin egen arbetssituation. Efter ett halvår hade jag hämtat mig, och nu är det lika roligt igen. Han har lejt bort bokföringen, men följer den minutiöst, för marginalerna i branschen är små. Man måste ha järnkoll på det mesta om det skall fungera. De tre maskinerna är separata resultatenheter, vilket innebär att jag kan analysera resultat och produktion på ett effektivt sätt. Bra på miljövård När jag frågar vad han tycker om de nya kraven på naturhänsyn i skogen och om det är svårt som maskinförare att uppfylla dessa svarar han bestämt: SM och EM-segrare. Blir det VM nästa? Namn: Mats Mörk. Ålder: 27 år. Familj: Sambo och två barn. En pojke på 4 år (traktorintresserad!) och en flicka på 2 år. Aktuell: EM-mästare i skotning som snart börjar köra åt Norrbottens läns skogsägarförening, NLS. Fritidsintressen: Jakt och bandy. Bästa stund i skogen: När älghunden skällt i flera timmar och man till slut kommer fram på ståndet och får skjuta en älg! Dagens maskinförare är bra på det här, men i många fall beror missarna på de inspel som skogsägare och skogsvårdsstyrelsen gör. Vi vet hur man skall göra, och har en bild i huvudet av hur det färdiga resultatet skall se ut. Men när det kommer in en person i hytten och sitter och pekar i en timme på vad som skall göras, blir det sällan rätt. Då är det inte ovanligt att de efteråt säger: Oj då, blev det så här, eller något liknande när de betraktar resultatet av sina anvisningar. Mats erkänner att det ibland kan vara lite svårt att tillämpa alla bestämmelser, när man kör åt skogsägare som inte tagit till sig det nya tänkandet. Då är det viktigt att föraren kan förklara varför man huggit på ett visst sätt. Kan han inte det, då passar han inte som maskinförare! Jag tycker att det är en utmaning att få visa bra naturhänsyn i skogen, och hoppas att alla förare tycker så. Vi jobbar i skogen för att vi trivs där, och då skall man göra sitt bästa för att sköta den på rätt sätt. Jag tycker att det är kul att få komma till en ny avverkningstrakt och börja fundera över vilka bra saker man kan göra där! Kritisk planering Mats har också åsikter om hur dagens avverkningsplanering fungerar. Det är alltför vanligt att planerarna inte vet vilka krav dagens moderna maskiner ställer på en planering. Det blir vanligare och vanligare att vi själva snitslar upp posterna, en bra utveckling som minimerar problemen. Det är svårt nog att köra, speciellt under vinterhalvåret, när vi kör i mörker under långa perioder. Vi satsar allt vi kan på tekniska lösningar. Bara den nya moderna belysningen på en skotare kostar kronor! Den betalar sig, men då får en dålig planering inte spoliera våra insatser! Under vårt samtal slås jag av Mats starka vilja att utveckla sitt företag. Modet att satsa och den positiva synen på sina anställda. För honom är det naturligt att jobba i team, att samarbeta och inte minst skapa relationer med sina uppdragsgivare. Läget är pressat, men det får man inte gå och ständigt tänka på. Man måste ha en vilja av att utveckla sig själv, personalen, företaget och maskinerna. Marginalerna är små, så man måste se på alla de här bitarna. Det är inte bara att sitta och köra maskin och producera kubikmetrar, det måste bli bra också! 7

8 NYHETER Sveaskog plantjätte Regeringen föreslår att Svenska Skogsplantor blir ett dotterbolag till Sveaskog. Det statliga plantföretaget bildades i mitten av 90-talet av den verksamhet som tidigare hört till Skogsstyrelsen. Under senare år har företaget brottats med ekonomiska problem. Ett åtgärdsprogram håller på att genomföras och VD Urban Eriksson ser fördelar med att komma in i Sveaskogs starkare struktur. Enligt regeringens proposition blir Svenska Skogsplantor till att börja med ett fristående dotterbolag. Om det därefter slås ihop med Sveaskogs egen plantverksamhet är en fråga för Sveaskogs styrelse. LRF Skogsägarna är kritiska till förslaget. Vi tycker det är viktigt att ha en fristående aktör utan bindningar till ett stort skogsföretag och vill gärna diskutera den här saken med regeringen, säger Sven Lundell, LRF Skogsägarna. Stärkt balansräkning engagerade Under hösten satsade Södras medlemmar 120 miljoner kronor i föreningen i form av förlagsinsatser. De får en grundränta på fem procent plus bonus på upp till fyra procent, beroende på hur det går för företaget. På det sättet har Södra stärkt sin balansräkning och höjt soliditeten. Den finansiella ställningen var i och för sig betryggande redan innan förlagsinsatserna, men ordföranden Lars-Eric Åström betonar att det också handlar om delaktighet i föreningen: Närmare personer har satsat pengar, det ger en signal om att de är engagerade i sitt företags utveckling. Förlagsinsatser är ett intressant finansiellt instrument som bör utvecklas så att de i likhet med aktier kan handlas papperslöst, säger han. Förra teckningen, 1999, gav 252 miljoner kronor. 8 En lönande extrastämma Då Södra genomförde en extrastämma blev förtjänsten drygt en miljon kronor i minuten. AV PÄR FORNLING Ombuden kom mangrant till Växjö för stämman, som bara innehöll en enda punkt. Den hade i sin tur seglat upp beroende på något som närmast verkar vara ett missförstånd när föreningslagen moderniserades efter den företagskooperativa utredningen som kom I dess spår öppnades möjligheten till insatsemissioner, på initiativ av Södra. Därmed kan medlemmar i en ekonomisk förening nu ha två sorters insatsmedel: Traditionella insatser som medlemmen själv betalar in, Sveaskog nobbar bolagen Sveaskog vill inte ge skogsmark till bolagen i ersättning för de områden som blir reservat. I ett brev till regeringen har Skogsindustrierna begärt mark i stället för ekonomisk kompensation. Sveaskog svarar att de gärna hjälper små skogsägare, men inte de stora. Enskilda markägare måste Det här året ska andelen förtroendevalda kvinnor öka i Skogsägarföreningarna. Ett övergripande mål är att ha minst två kvinnor i varje föreningsstyrelse och i styrelserna för skogsbruksområdena. Vi måste vara mer lyhörda för kvinnornas intresse och delaktighet i skogsägandet. Att vi nu tar det här steget är oftast i samband med virkesleveranser. Pengar från insatsemissioner, som innebär att företaget ger medlemmarna del i vinsten genom att föra över pengar på insatskontot. Föreningen ger utdelning på insatserna i form av ränta. Problemet är att de beskattas olika. Så var det inte tänkt i det ursprungliga förslaget. Jag har haft kontakt med statsminister Göran Persson i frågan och vi har blivit utlovade förändringar. De kommer nog på sikt, men vi kan inte vänta längre. Det handlar om stora pengar, konstaterade Södras ordförande Lars-Eric Åström och gav några praktiska exempel: Utdelningen på insatsemissionerna drabbas av bolagsskatt på 28 procent, vilket gör prioriteras. Det är viktigt för landsbygdens utveckling. Ett reservatsbeslut hos en markägare med små arealer kan drabba verksamheten orimligt hårt. Skogsbolagen är inte utsatta på det sättet, säger Sveaskogs ordförande Bo Dockered. I samma veva som Bo Dockered gjorde det utspelet Fler kvinnor i styrelserna främst tack vare vårt kvinnliga nätverk Skogsägarkvinnorna, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna. Beslutet om att sätta ett tydligt mål för att få fler kvinnliga förtroendevalda togs av LRF:s skogsägardelegation. Nätverket Skogsägarkvinnorna har en kontaktperson för varje förening: Hillevi att en stor del av pengarna försvinner. Om 100 kronor delas ut på de inbetalda insatserna blir det 38 kronor kvar efter full beskattning. Om 100 kronor delas ut på emitterade insatser blir det 27,50 kronor kvar. Södra löser det här genom att koncentrera utdelningen på de inbetalda insatserna. Ett normalår kanske Södra delar ut drygt 100 miljoner kronor, då spar vi 20 miljoner kronor på det här sättet, sade Lars-Eric Åström. För att genomföra den operationen krävdes en stadgeändring, som i sin tur krävde en extrastämma. Beslutet om förändring togs i full enighet och själva stämman var avklarad på ungefär 15 minuter. skickade han ut trevare om att Sveaskog är beredda att sköta statens sammanlagda skogsinnehav. Sveaskog förvaltar 3,5 miljoner hektar skogsmark, men staten äger totalt 12 miljoner hektar. Till de andra större statliga förvaltarna hör fastighetsverket, försvaret och naturvårdsverket. Wiss Kullebjörk, Norrbottens läns Skogsägarförening, Deseree Sundqvist, Norra Skogsägarna, Anita Stenberg, Norrskog, Barbro Wåger, Mellanskog och Mari Sander, Södra Skogsägarna. TIPS: Läs mera på

9 Uppåt på fastighetsmarknaden Till skillnad från aktier är marknaden för skogsfastigheter stabil. I mitten av förra året märktes en vändning uppåt på fastighetsmarknaden och jag tror den tendensen står sig, säger Jan Lindberg, ansvarig för LRF Konsults Skogsbyrå. Snittpriset under 2002 var ungefär 200 kronor per skogskubikmeter. Om fem år gissar han att det har stigit till 230 kronor. Det bygger på att priserna följer penningvärdesförsämringen och en liten ökning därutöver. I det korta perspektivet driver bristen på virke upp priserna, på sina håll är det en huggsexa efter timmer. Fastighetspriserna styrs också av det som kallas ickemonetära nyttor med fiske, fritidsintresse, jakt, anknytning till bygden, glädjen i sig Jan Lindberg, Skogsbyrån. att äga mark och liknande saker. Lantmäteriet har uppskattat det till kronor per hektar, ibland ännu mer. Om investeringar i aktier och fastigheter jämförs på lång sikt står sig skogen bra. För ett år sedan (Vi Skogsägare 1-02) presenterade vi en studie om utvecklingen sedan Då visade det sig att skogen vann knappt. Därefter har jämförelsen uppdateras, så att fallet på aktiemarknaden räknats med. Då visar det sig att den som 1950 köpte skog och har behållit den i stort sett gjorde en dubbelt så bra affär som aktieköparen. Förhandlar fram mer trähus I Finland har träbyggnadsprogrammet bidragit till att konsumtionen ökat till en kubikmeter trä per person, i Sverige har den sjunkit till 0,5 kubikmeter. Kanske blir det bättre fart på träbyggandet nu. Regeringens program för ökat träbyggande har tagit ytterligare ett steg framåt genom att regeringen har utsett Fredrik von Platen som ledare av arbetet. Han kallas förhandlare, vilket slår an tonen i arbetet. Träindustrin måste själv ta initiativ och bjuda till, säger Mikael Pekkari, NTC (Nordic Timber Council) som arbetat länge för att få ett program. Det här ser bra ut, det finns mycket att göra för att öka träbyggandet. Vi hoppas det också blir ett kvantitativt mål om hur mycket träanvändningen ska öka. Fredrik von Platen är ställföreträdande generaldirektör för Boverket och har tidigare arbetat med projektet Nordiska Trästaden. Trä är en förnybar och nationell resurser med såväl miljö- som byggtekniska fördelar. Därför finns det flera skäl att främja en ökad användning av trä i byggande och produkter, säger skogsminister Ulrica Messing i en kommentar. 9

10 Marken ska man vara rädd om! Därför är alla våra sex- och åttahjuliga maskiner utrustade med balanserad boggi. Denna patenterade boggikonstruktion känner av de tyngdförskjutningar som uppstår vid körning i lutningar eller när maskinen passerar hinder som stenar och stubbar. Genom att dragkraftsfördelningen blir optimal, motverkas överstegringstendenser och den konventionella boggins andra stora nackdel, nämligen att enskilda hjul lätt gräver ner sig i marken! ALS Active Load Space är en annan unik konstruktion som bara finns hos Timberjack. Ett variabelt lastutrymme med flera fördelar än bara effektivare skotning och högre förarkomfort. Tack vare en tiltfunktion kan lassets tyngdpunkt sidoförflyttas. I sidlutningar blir ALS-skotaren därför fantastiskt stabil och samtidigt skonsammare mot marken. ALS kan erhållas till skotarna 1410D och 1710D. Miljöband är ytterligare ett tekniskt hjälpmedel som minskar maskinernas markpåverkan. För vår största skotare reduceras då trycket från boggin under det fyllda lastutrymmet med nästan 50 procent! Så med maskiner från Timberjack går det att fara skonsamt fram. Bra att veta eftersom en del av den nya skogen en gång ska växa mitt i spåren efter skördare och skotare. Håll

11 marken hel!

12 FORSKNING Papperet ändrar skepnad Papperskassar i vilka du kan bära nästan hur tungt som helst, eller varför inte skummande öl ur en pappkartong? Framtidens papper kan få helt nya egenskaper. Av: PÄR FORNLING Professor Tuula Teeri har öppnat dörren på glänt till morgondagen. Hon leder en internationell forskargrupp på KTH (Kungliga tekniska högskolan) i Stockholm. Nyligen kröntes sex års forskning med att lämna in en första patentansökan. Starkare Utrustning som kan väga molekyler (!) ger en antydan om på vilken nivå forskningen sker. Träbioteknik och enzymteknologi som det handlar om är inget lättfångat ämne, men Tuula Teeri har förmågan att göra det begripligt och måla upp en vision av vad det kan leda till: Papper som är betydligt starkare än idag. Papper som tål vatten. Nya kompositmaterial med stora mängder träfibrer i kombination med plast och andra material. Livsmedelsförpackningar som är reaktiva och byter färg om köttfärsen eller mjölken är för gammal. Pappersförpackningar som är så täta att de klarar förvaring av kolsyrade drycker. Brandsäkert papper. Blöjor och andra hygienprodukter som inte behöver något ytterskikt av plast. Papper med helt nya tryckegenskaper. Bara fantasin tycks sätta gränser. Ersätter plast Grovt förenklat handlar det om att med hjälp av enzymer få andra molekyler att fastna på cellulosaytan. Man skapar en sorts ankare vilket håller fast kemikalier som ger brandsäkerhet, plaster, eller vad det nu är för någon egenskap som efterfrågas. Det är upp till industrin att skräddarsy de färdiga produkterna, det kan vara allt från livsmedelsföretag till massaoch pappersindustrin. Vi har börjat etablera kontakter med företag som tänker sig olika kommersiella produkter. Inte minst kan en hel del plast ersättas med träfiberbaserade produkter, säger Tuula Teeri. Hon menar att skogsindustrin behöver bygga upp en bioteknisk kunskap för att hänga med och dra nytta av dessa möjligheter. Nya material Starkare papper är ett ständigt önskemål, och industrin har redan gjort stora framsteg. I grunden handlar det om träfibrer som ligger på varandra och hakas fast på ett finurligt sätt genom sin form. Skulle man kunna förstärka bindningarna extra genom en kemisk reaktion när fiberna närmar sig varandra skulle de närmast limmas ihop och papperet bli oändligt mycket starkare. Vi är inte där ännu, men jag tror det är fullt möjligt. Livsmedelsförpackningar kan få ännu bättre ytskikt och bytas mot naturligare material. De bör dessutom gå att göra gastäta. Jag vet inte hur det skulle kännas att dricka öl ur en pappförpackning, men man vänjer sig nog. Det går ju bra Nya möjligheter för skog och trä Hållbart familjeskogsbruk, 20 poäng - skogsutbildning på distans Växjö universitet erbjuder dig en unik möjlighet att på hemorten lära dig allt som behövs för att förvalta din skogsfastighet. Det speciella med vår kurs är att du under kursens gång arbetar med din egen skogsfastighet. Du arbetar med datorn som hjälpmedel, men vi använder också litteratur och träffas på några övningsmoment i fält. Självklart är kursen öppen även för dig som inte äger skog - du arbetar då med en typfastighet. Kursen genomförs i samverkan med Södra, LRF Skogsägarna, Skogsvårdsstyrelsen i Jönköping - Kronoberg samt Sveriges Jordägareförbund. Institutionen för industriella produktionssystem För mer information kontakta: Ulrika Berg, telefon: , e-post: Lis Bergenheim, telefon: , e-post: Cecilia Malmqvist, telefon , e-post: Sista anmälningsdag 15 april, välkommen med din ansökan. 12

13 Fakta: Tuula Teeri Tuula Teeri kom till Sverige som gästforskare Hon fick en professur i träbioteknik vid KTH, och har med 40 miljoner kronor i anslag från Wallenbergsstiftelsen byggt upp en internationell forskargrupp på 16 personer, med olika bakgrund och specialiteter. Skogsplantor kontakta Tuula Teeri tror att bilindustrin och flygplansindustrin är intresserade av nya kompositmaterial med träfibrer, som är både starka och lätta. med vin, säger Tuula Teeri. Kompositer är ett annat område med stor tillväxt. Oftast handlar det om träfibrer och plast i kombination vilket finns redan idag. Problemet är att de har så olika egenskaper. Cellulosan drar åt sig vatten, men plast avvisar vatten. För att skapa en bra koppling mellan de två materialen krävs höga temperaturer, vilket försvåras av att träfibern brinner. Med andra kemiska kopplingar kan man göra mycket bättre bindningar och använda betytligt större andel träfibrer, som faktiskt har större dragstyrka än stål. Höjer värdet Och med kompositer är vi inne i kärnan av forskningen. Det låter nytt och främmande, men Tuula Teeri påpekar att massaveden i sig faktiskt är ett kompositmaterial. Den består av cellulosa, hemicellulosa och lignin, vilka är kopplade till varandra som en stark flexibel komposit. I vårt arbete lär vi oss av naturens metoder. Vi försöker följa de regler som finns i naturen. Massaindustrin lägger mycket kraft på att bryta ner vedens kompositer med olika kemikalier. I Helsingfors doktorerade Tuula Teeri på vilka enzymer som kan bryta ner cellulosan, som ett alternativ till kemikalier. Hennes forskning i Sverige är på sätt och vis precis tvärtom! Nu handlar det om att bygga till egenskaper till cellulosan med hjälp av enzymer. Biotekniken är ganska dyr och det ska mycket till för att ersätta dagens teknik att koka och behandla med kemikalier. I stället är min tanke att bygga in nya värden i produkterna. Att inte konkurrera med priset utan med egenskaperna. Säkerställ återväxten med plantor från Ramlösa Plantskola Kraftig och grov toppknopp Samlat, kraftigt och fibröst rotsystem Frisk och kraftig barrmassa Grov rothalsdiameter tel: fax:

14 UTBILDNING Skogen lockar igen Nu är det snart dags att välja till gymnasier och högskolor. För skogsnäringen är valen en ödesfråga inför framtiden. AV PÄR FORNLING För att hitta rätt i utbildningsdjungeln är det bra att se flera steg fram och ha kursen klar från början. De närmaste tio åren beräknas 20 procent av de anställda inom skogsindustrin gå i pension. I runda tal handlar det om personer. Det behövs alltså fyllas på med mycket folk. 14 Kapar bort Uppsala? Lantbruksuniversitetet står inför stora förändringar. AV PÄR FORNLING Flera institutioner har misskött sin ekonomi så till den milda grad att de nu står under tvångsförvaltning. Budgetramarna har sprängts flera gånger om. Det har lett till ekonomiska problem för hela universitetet som i år måste spara 40 miljoner kronor. Av det ska den skogliga fakulteten stå för 10 miljoner kronor. Dessutom föreslår en utredning drastiska förändringar av organisationen. I första hand som en anpassning till tiden, men under resans gång har den usla ekonomin kastat sina skuggor över arbetet. För skogens del innebär förslaget att Uppsala kapas bort från den skogliga fakulteten. I och för sig kommer där att finnas en del skoglig verksamhet, men den försvinner delvis från sitt sammanhang genom att flyttas in under en ny naturresursfakultet. Den skogliga fakulteten finns enligt förslaget kvar i Alnarp och Umeå, som förblir huvudort. Gymnasiet Och någonting har hänt. Förra året började eleverna plötsligt återvända till skogen på naturbruksgymnasierna. Flera skolor har nästan fulla klasser i årskurs ett. Helgesboskolan i Kalmar län gjorde till och med ett överintag i höstas då de plockade in 35 elever. Till saken hör att de satsat ordentligt på att marknadsföra sig, vilket gett utdelning. Blekinge däremot har slängt in handduken och lägger ner skogsutbildningen, efter att bara ha haft ett fåtal elever de senaste åren. En del andra skolor har fortfarande problem. Det handlar om att vinna eller försvinna. För att lyckas med skogsutbildningen krävs både engagerad marknadsföring och stora resurser i form av en modern maskinpark med skotare och skördare. Det tycks vara ett trendbrott, men ännu är det långt ifrån glansdagarna på mitten av 90- talet. Skogsintresserade gymnasieelever i Blekinge får nu söka sig till andra skolor och det gäller att själv veta vad man vill. Det finns risk för att de lokala yrkesvägledarna inte är så entusiastiska, eftersom kommunen får skicka med pengar till utbildningar de inte själva kan erbjuda. På gymnasiet är som regel eleverna hänvisade till lokala skolor, även om utbildningen är bättre i något annat län. (Och kvalitén kan skilja mycket!) Kanske blir det annorlunda i Det är inget förslag jag tycker om, vi vill ha kvar Uppsala, betonar chefen för den skogliga fakulteten, dekanus Jan-Erik Hällgren. Förra året nödgades han också spara och lade ner institutionen för skogshushållning. Det är ingenting mot vad som väntar i år. Antalet institutioner föreslås mer än halveras till ett tiotal. Det har sina fördelar med större institutioner som är stabilare när ekonomin svänger, säger Jan-Erik Hällgren. Till saken hör att en del av framtiden. Den nu aktuella Gymnasiekommittén föreslår att eleverna ska få ett friare val. Bland skogsutbildningarna har Stora Segerstad redan i dag så kallat riksintag, men de tillhör undantagen. Andra förslag från utredarna handlar om att ha färre ingångar i gymnasierna. Det skulle kunna betyda att naturbruk buntas ihop med natur och samhälle, vilket i praktiken torde medföra att den teoretiska delen vidgas. Vilket i sin tur för med sig bredare behörighet Jan-Erik Hällgren, dekanus på den skogliga fakulteten. de lärare och forskare som leder avdelningarna uppenbarligen har andra kvalifikationer än budgetarbete. Kostnaderna har underskattats och man har varit alltför optimistisk om antalet studenter och forskningspengar. Andra besparingar är att slå ihop försöksparkerna till en enhet och att se över hyreskostnaderna. I dag händer det att tomma hus drar stora hyreskostnader! Universitetet har ett avgörande styrelsemöte den 19 februari.

15 NÄTTIPS Det mesta om högskolestudier. Här är ingången till alla naturbruksgymnasier, du får en överblick över hela landet och går lätt vidare till hemsidan för den skola som intresserar. Om distansutbildning på högskolenivå. En inblick i högskolevärlden. Verket för högskolestudier, uppgifter om intagningspoäng och anmälan till högskoleprovet. Kvalificerad yrkesutbildning direkt efter gymnasiet. Tips om riksrekryterande gymnasieutbildningar och utlandsstudier. Centrala studiestödsnämnden. Lediga jobb. Bland annat tips om bostäder. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Blandade tips om gymnasieutbildning. till högre utbildningar. I dag finns risken att hamna i en återvändsgränd, att kanske gå naturbruksgymnasiet och finna det är så intressant att man vill läsa vidare till jägmästare men saknar behörighet. Skadan kan tas igen med olika kurser, men det är klokt att tänka flera steg fram. Högskolorna Bland högskolorna och universiteten är jägmästarutbildningen, största utropstecknet, som fyllt sina platser. En svala gör ingen sommar, men vi märker på antalet förfrågningar att intresset är stort. Studenter kommer från hela landet, men vi är underrepresenterade i Värmland och i de stora städerna. Där vi ska fortsätta marknadsföra oss mer, säger skogsfakultetens dekanus Jan-Erik Hällgren på SLU. Andra gröna skolor, som Högskolan Dalarna, har gett upp i brist på elever. Gammelkroppa och Garpenberg fyller i stort sett skolorna, men det är långt ifrån början av 90-talet när det gick 2,5 sökande på varje plats. Svagt träintresse För de många nya träutbildningarna märks inget trendbrott, det är en kamp om eleverna. Till dels kan det bero på att sågverken och den trämekaniska industrin inte har någon egentlig akademisk tradition. Flygande start för distanskurs om hållbart familjeskogsbruk Det blev succé för distansutbildningen om hållbart familjeskogsbruk. Största utropstecknet bland utbildningarna är skogsägare som läser på distans. Efter en flygande start har intresset vuxit hela tiden. Kursen heter Hållbart familjeskogsbruk och ger 20 poäng. Utgångspunkten är att lära mer om den egna skogsfastigheten. På första kursen började Viktiga datum 15 februari: sista anmälningsdag för vårens högskoleprov. 5 april: högskoleprovet äger rum. 15 april: sista anmälningsdag till höstens högskoleutbildningar. 15 maj: som regel sista dag för omval till gymnasieskolan. 1 juli: intagningsbesked till gymnasieskolan. 130 personer. Av dem har ungefär 90 tagit examen, vilket jag tycker är bra, säger Björn Nelson på Växjö universitet. Han håller i kursen med LRF Skogsägarna och Södra som två av flera samarbetspartner. Skogsägarna läser på distans med hjälp av internet, dessutom träffas man ibland för olika seminarier. I höstas började ytterligare 140 skogsägare som läser på halvfart. Dessutom håller 200 personer på att läsa in kursen på kvartsfart vid åtta olika lärocentra över landet, från Småland upp till Åsele i norr. Till hösten öppnas möjligheten att bygga på med ytterligare 20 poäng, dessutom är en liknande distanskurs på gång för de som arbetar inom träindustrin. Jag måste säga att det har gått över förväntan, både när det gäller antalet deltagare och utfallet. Tekniken fungerar bra och vi anpassar materialet till dem som sitter på en svag uppkoppling med ett vanligt modem. Skogsindustrin följer med oro hur intresset för det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet minskar något och studenterna på de tekniska högskolorna har backat med 20 procent. Doktor Det blir allt vanligare att kröna utbildningen med en doktorsexamen. Tidigare var det närmast liktydigt med en akademisk yrkeskarriär, men nu leder det ofta ut i näringslivet. En annan möjlighet är att läsa en del av utbildningen utomlands, flera universitet och högskolor har kontakter med utländska universitet. Påbyggnad för maskinförare Den som vill bygga på gymnasieutbildningen kan fortsätta med KY (Kvalificerad Yrkesutbildning). Det är kurser som stöttas av näringslivet, de finns inom flera områden. För maskinförare finns en kurs på 1,5 år i Värnamo. Den ger framför allt fördjupade kunskaper i reparation och företagsekonomi. Tel

16 UTBILDNING Gymnasiet fylls igen men flickorna tvekar På naturbruksgymnasiet i Ljusdal märks det ökade intresset för skogsutbildningar, antalet sökande ökar konstant. AV: CAMILLA LAGERQVIST Martin Ribacke och Henrik Trolin, som båda går andra året på skogsutbildningen, kontrollerar ett av skolans senaste nyförvärv i maskinparken. Det har blivit ett tydligt trendbrott. Nu ringer syokonsulenterna och frågar om vi kan komma och berätta om utbildningen eftersom intresset är så stort bland eleverna, säger Sten Bodin som är biträdande rektor på naturbruksgymnasiet i Ljusdal. I dag går 85 elever den treåriga skogsutbildningen. Motivationen är stor liksom intresset något man märker när man träffar eleverna. Tränar att köra skotare Någon kilometer från skolbyggnaden ligger skolans övningsgård där det pågår full aktivitet. Ungdomarna från årskurs ett tränar att köra och manövrera skotare under överinseende av läraren Per Zeidlitz. Han instruerar var de ska köra och hur de ska manövrera maskinerna. En ung kille lyssnar spänt innan han sätter på sig hjälmen och hoppar in i hytten. Övningsgården är viktig, men så snart eleverna lärt sig att köra och behärska skotare och skördare får de förflytta praktiken ut i verkligheten, det vill säga till skogen, berättar Per, samtidigt som han håller ett vakande öka på skotarens framfart. Eleverna har det väl förspänt med en av de nyaste maskinparkerna i landet. Vi har precis köpt in två nya skördare och sex nya skotare, säger Sten Bodin, inte utan stolthet. Utöver maskinerna finns här två skördarsimulatorer. Genom ett samarbete med Tekniska högskolan i Linköping är dessutom en skotarsimulator på gång där man i datormiljö ska kunna träna på planering och körning. Skolan åtar sig avverkningsuppdrag åt de stora skogsföretagen i området, vilket ger en del intäkter som bidrar till finansieringen av maskinerna. Jag brukar poängtera att det ändå är en biproduktion. I första hand handlar det om att utbilda eleverna, säger rektor Erik Persson. Arbete direkt Efter skolan finns det bra förutsättningar att få arbete. Skogsföretagen ropar efter folk som kan sköta maskindelen i skogen, säger Sten Bodin. Många har arbete som väntar på dem när de gått klart. I dag väljer över hälften av eleverna att börja jobba direkt efter utbildningens slut, medan de övriga studerar vidare. Det finns flera vägar att gå. En del väljer att söka till de skogliga högskoleutbildningarna. Då kan man behöva läsa in några ämnen för att få den särskilda behörighet som krävs. Främsta marknadsförarna för skolan är eleverna själva. Dels besöker de högstadieskolor och berättar om utbildningen, dels bjuder vi in till speciella studiedagar då grundskoleelever får komma hit och titta. I dag har vi också börjat marknadsföra oss mot de elever som går i åttan, vilket visat sig vara ett lyckat tillvägagångssätt, säger Sten Bodin. Saknar flickorna Han beklagar att det är så få tjejer som söker till Ljusdal, trots speciella satsningar för att locka dem. Vi har pratat om att mixa ihop skogsutbildningen med vår djurvårdarutbildning här på skolan. Där är det könsdominerat åt andra hållet med mest tjejer, säger Sten Bodin och fortsätter: I dag går det bara en tjej på skogsutbildningen, men det finns förutsättningar att ta emot fler, vi har redan separata duschar och omklädningsrum. Genom att mixa ihop utbildningarna och kanske läsa några gemensamma ämnen så skulle tjejerna inte känna sig så ensamma på utbildningen. 16

17 Efter halva utbildningen får eleverna välja inriktning mot maskinförare (avverkningsmaskiner), jakt och fiske eller privatskogsbruk och landsbygdsföretagande, berättar Sten Bodin biträdande rektor på naturbruksgymnasiet i Ljusdal. Henrik Trolin övar sig att köra på skolans skördarsimulator. Familjens skog inspirerar skolvalet De som väljer skog på naturbruksgymnasiet har ofta skogsintresset med sig hemifrån. Det visade sig när vi frågade några elever i Ljusdal om skolan och framtidsplanerna. Per Zeilitz instruerar en elev hur han ska köra innan han hoppar in i hytten. Per Hedlund, Svärdsjö, går tredje året Patrik Berg, Torsåker, går tredje året Jonas Nornholm, Torsåker, går tredje året Martin Ribacke, Valbo, går andra året Henrik Trolin, Forsa, går andra året Rikard Åberg, Bergby, går andra året Min far äger mycket skog och jag har alltid tyckt att det varit ett intressant område. Efter examen ska jag börja jobba med pappa i skogen, inte minst blir det en hel del röjning och underhåll. Skolan har varit ungefär som förväntat. Jag ville lära mig att köra maskin och det kan jag nu. Jag har alltid tyckt det verkat roligt att jobba i skogen. Min pappa har en del skog, så jag har fått prova på att köra lite och känner att det här är det jag vill jobba med. Utbildningen har varit bra, jag har fått lära mig att köra maskiner. Det enda jag inte gjort ännu är röjning, men det ska vi få göra nästa termin. Efter skolan ska jag söka jobb direkt. Intresset för skogsutbildning väcktes när jag fick åka med en kille i hans skotare, vilket var väldigt roligt. Då kändes att det var något jag ville hålla på med. I sommar, då jag är klar med skolan, vill jag börja köra maskin i skogarna hemikring. Eftersom jag bor på en liten bondgård och tycker om att vara i skogen så verkade det här vara en bra utbildning. Hittills har allt varit bra här. Framöver ska jag ta över bondgården hemma. Jag vill inte bara sitta i en skogsmaskin hela livet, men eftersom vi har skog vill jag kunna sköta om den. Jag gillar inte det teoretiska utan ville gå en praktisk utbildning. Då verkade den här utbildningen lämplig. Skolan har varit bra, men jag skulle gärna lära mig lite mer om privat landsbygdsföretagande och kanske mer om småskalighet. Jag vill inte sitta i en maskin hela tiden utan gå vidare och kanske vidareutbilda mig samt eventuellt ta över gården hemma. I början visste jag inte ens att utbildningen fanns, utan det var syokonsulenten på skolan som berättade om den. Eftersom jag kommer från en gård verkade den passa mig. Jag är lite besviken för jag trodde att vi skulle kunna få välja privat skog tredje året, men det är oklart om det blir någon sådan kurs. Efter skolan kommer jag att läsa vidare och jobba inom ett annat yrke. Men det är bra att ha den här utbildningen i botten. 17

18 UTBILDNING En vecka på Gammelkroppa På Gammelkroppa i Värmland har skogsfolk utbildats sedan Men hur är studentlivet i dag? Vi bad Johan Nilsson, en av de blivande skogsingenjörerna, att skriva en dagbok. Så här var det vecka 49 på den klassiska utbildningen. Johan Nilsson. Måndag den 2/12 Stereon går igång som vanligt klockan 6:59 så att jag kan vakna till Ekots sändning. Exkursion direkt på morgonen för att ta del av hur man kalibrerar och håller koll på en skördares volymmätning. Det är Stora Enso som har den stora äran att bli besökta av oss. Av gammal sed krånglar naturligtvis utrustningen vid exkursioner. I dag är det en dataklave som inte vill samarbeta, men principerna kring kalibreringen klargörs ändå. Efter lunch har vi en föreläsning om virkeslära. Tankarna fladdrar iväg. Tredje året, vad skall jag läsa då? Vilka kurser skall jag gå för att bli så eftertraktad som möjligt av presumtiva arbetsgivare i framtiden? Lövskogsskötsel, företagsekonomi eller GIS? Kanske satsa på att ta ut en mäklarexamen? Oops, skall nog hänga med bättre i föreläsningen... Efter den schemalagda skoldagens slut fortsätter studierna. Går och sätter mig i datasalen för att fortsätta på en Grön skogsbruksplan som jag håller på med i PC-SKOG. Sänglampan slocknar vid elvatiden efter att ha lyst på mitt projektarbete som handlar om vederlagsmätning med skördare. Tisdag den 3/12 Ska hålla på med dataprogrammet SilviA hela dagen. Mellan inläggningar av prislistor och simuleringar försöker jag hitta den bokhandel som har lägst pris på litteraturen till kursen i nationalekonomi. Nästa vecka har vi arbetsledarpraktik. Jag skall vara på Södra, närmare bestämt Nordvästra Skånes SBO. När dagen är slut och man har gått från en novis till expert på SilviA är huvudet riktigt segt. Samvetet gör sig påmint, måste räkna lite matte om tentan på fredag ska gå vägen. Klockan åtta startas videon i dagrummet och de nio internerna, av totalt 15 i kursen, ser klassikern Örnnästet. Onsdag 4/12 Skogsekonomi. Hur beräknas den skogliga kalkylräntan är den aktuella frågeställningen. Låter betydligt enklare än vad det är. Föreläsningen slutar 13:30 och resten av dagen blir det självstudier. Kvällen går i glädjens och traditionens tecken. Det skall bli fest för att fira att vi är halvvägs genom utbildningen, tre terminer av sex är avklarade. Om en termin splittras de 15 i skogsingenjörskursen för att läsa individuella kurser. Tanken känns ledsam eftersom vi blivit som en familj med den gemenskap och meningsskiljaktighet som finns i en sådan. Partyt börjar med middag i vinkällaren tillsammans med personal och lärare på skolan. Som vanligt blir det mycket trevligt. Historier och julsången ljuder högt. Gammelkroppas speciella anda infinner sig snabbt. En sak är säkert: skönt att vi har självstudier hela morgondagen! Torsdag 5/12 Om jag vaknade trött i går så är det inget mot vad jag gör i dag. Jaja, allt är självförvållat. Efter frukost blir det skogsekonomi för att knäcka de inlämningsuppgifter vi blivit ålagda att lösa. De var ändå inte så farliga som det först kändes. Ett avbrott i ekonomin görs för ett besök i Filipstad med lite bankärenden. Visst ja, älgen som vi sköt förra veckan måste styckas före jullovet. Är det någon som fixat det? På kvällen infinner sig ett dämpat lugn i efterdyningarna från kvällen innan. Väskan packas för i morgon är det hemfärd, hem till Anki. Fredag 6/12 Matte C ska tentas av. Modet är inte på topp då det känns att jag lagt för lite energi på att klara den men det höjs temporärt under tentans gång. Efter tentan avslutas terminen med ett rejält julbord. I tankarna är jag redan hemma i Vinslöv. Ahh, äntligen jullov. 18

19 Fest och föreläsningar i Umeå Elisabeth Lindström går tredje året på lantbruksuniversitetet i Umeå för att ta en skoglig magisterexamen, eller kanske bli jägmästare. Vi bad henne skriva dagbok en vecka. Måndag den 9/12 Föreläsning av professor Ljusk-Ola Eriksson i Multiple Criteria Decision Making, vilket handlar om beslutsfattande med många kriterier. Ett exempel är renskötsel kombinerat med skogsbruk och hur man kan optimera nyttan av skogen vid en kombination av båda näringarna. På eftermiddagen överförde vi teorierna i en datamodell. Efter mycket stillasittande är det skönt att köra vattenträning i universitetets sporthall. Simmar och funderar på åren här i Umeå. Det har blivit bra, även om valet var lite osäkert. Läste samhällskunskap på gymnasiet och kompletterade med ett naturbasår på Mitthögskolan i Sundsvall för att få behörighet. Tisdag den 10/12 Föreläsning i beslutsanalys inom något som kallas AP-metoden. Den bygger på att få ut ett värde på varje beslutsalternativ. Det kan vara som att välja mobiltelefon. Alternativen är många och alla har olika egenskaper, fördelar och nackdelar. För att göra bästa valet ställer man upp en struktur av egenskaper och viktar dessa i varje nivå för att få ett genomsnittligt värde för varje alternativ. Följde med Rebecka ned på stan för att handla födelsedagspresent till Kristin. Vi som studerar på Skogis är ett trevligt folk tycker jag och det har blivit så att mina närmaste vänner i Umeå går där. Onsdag den 11/12 Ledig, men Rebecka och jag började så smått med nästa veckas övning. I höstas besökte vi Östad, en stor fastighet utanför Alingsås. Nu ska vi göra både en skogsbruksplan och en rekreationsplan. Antagningsbesked kom i dag, utöver de vanliga studierna på SLU ska jag läsa 10 poäng juridik vid Umeå universitet, kul! Sedan får jag se hur det blir nästa år. Antingen kan jag gå ut som skoglig magister efter att ha avslutat examensarbetet i mitt huvudämne, skogshushållning, eller lägga på ett femte år och bli jägmästare. Som det känns nu kan det vara värt att satsa på! Torsdag den 12/12 Föreläsning om olika modellberäkningar. Slutade vid lunch. Skönt att bli ledig innan mörkret kommer. Tog en lång promenad runt Nydalasjön, härligt att få vara ute en stund. Det känns som det var längesedan vi var i Östad och gjorde inventeringar, men man förstår varför vi har teori och dataövningar just den här tiden på året. Det riktigt bet i kinderna när jag var ute och gick. På kvällen är det födelsedagsfika hos Kristin, Maria kom och hämtade upp mig. Fredag den 13/12, Lucia Morgonen startar med Luciatåg, både personal och studenter bjuds på fika samtidigt som skogiskören sjunger. Efter kaffe och lussebullar väntar SILVA, ett tyskt dataprogram om skogsmodeller. På kvällen fest i Mikaelas kollektiv. Carina och jag gjorde sällskap dit. Kollektiv och studentkorridor har sin charm, men efter ett sånt år uppskattar jag den egna lägenheten. Lördag den 14/12 Julfest i kårhuset. Mycket som skulle ordnas innan det drar igång, scenen ska upp, dukning, matlagning och tända bastun Det blev en lång kväll, men vi som arbetade fick också chansen att ta en paus och skaka loss till kvällens liveband. När jag äntligen klev in i lägenheten var klockan fyra på morgonen. Både fötter och nacke gjorde ont, men kort och gott det var det nog värt. Elisabeth Lindström. Söndag den 15/12 En lugn dag, sov, tog en promenad. Började på en ny bok som legat och samlat damm i bokhyllan i en alltför lång tid, behöver en söndag innehålla mer? VILL DU HA JOBB? SKOGSINGENJÖR 120 P Gammelkroppa Skogsskola Sista ansökningsdag 5 maj Gammelkroppa Skogsskola, Box 64, Filipstad, ,

20 UTBILDNING Välj och vraka Studenter som är intresserade av skog och trä har mycket att välja bland. Skog På gymnasienivå har naturbruksskolorna skoglig inriktning (www.naturbruk.org). Här nedan finns de viktigaste högskoleutbildningarna. Förutom de färdiga programmen arrangeras fristående kurser. Lantbruksuniversitetet, SLU Umeå , Uppsala , Alnarp Jägmästarutbildningen är tillbaka och med den studenterna. Förra året fylldes alla 80 platserna på det skogliga programmet, tidigare år har flera stolar gapat tomma. Starten på utbildningen är koncentrerad till Umeå. Den som vill kan sedan läsa 2 år i Uppsala/Alnarp. Efter 4,5 år (180 poäng) har man en skoglig magister. För att blir jägmästare (200 poäng) krävs det ytterligare ett halvår. Till årets nyheter hör att den klassiska Sverigeresan nu kompletterats med en Europaresa. Uppsala har ett naturresursprogram med skoglig inriktning (160 poäng) som innehåller ganska mycket marklära och biologi. SLU har flera kurser vilka antingen kan läsas som en del i utbildningen, eller fristående. Skinnskatteberg , En klassisk utbildning i en klassisk miljö, en herrgård från 1700-talet i Västmanland. På skogsmästarskolan, som ingår i SLU, utbildar man sig till skogsingenjör under tre år. Gammelkroppa , Treårig utbildning till skogsingenjör (läs dagboken på sidan 18). Mitthögskolan , Bispgården håller på att avvecklas som utbildningsplats. I stället går det att ta en kandidatexamen (120 poäng/3 år) i Östersund. Trä I takt med ökat intresse för träbyggnad har det kommit flera olika utbildningar, en del närmare sågverken och andra närmare byggandet. Här är några av de viktigaste. Luleå tekniska universitet/ Skellefteå , Landets mest avancerade träutbildning som leder till en civilingenjörsexamen (180 poäng). Växjö Universitet , Av de nya universiteten gör Växjö den mest ambitiösa satsningen i gränslandet mellan skog, sågverk och träförädling. Ett synligt bevis är landets största trähus som invigdes förra året, där utbildningen äger rum. Inom trä och skog har man på relativt kort tid installerat 11 professorer som i sin tur vägleder 20 doktorander. Här finns ingenjörsutbildningen (120 poäng) inom Skog och trä som kan byggas på upp till civilingenjör (180 poäng) inom träbyggnad. Universitetet har också en treårig designutbildning delvis för möbler och trä. Träcentrum Nässjö , Har flera olika utbildningar inom trä och design. Linköpings universitet , Ingenjörsutbildning med kurser i träinriktning och kurs i möbeldesign, 120 poäng. KTH, Kungliga tekniska högskolan , Trä och design Inom design finns en mängd olika skolor och utbildningar, både på gymnasienivå och bland högskolorna. Här är några exempel. Högskolan i Gävle , Grundtanken handlar om ökad träförädling, kursen design och träteknik är på 120 poäng. Capellagården , Skola på Öland för hantverk och möbelsnickeri. Göteborgs universitet , Högskola för design & konsthantverk. Woodex , Har olika träutbildningar i Alfta. 20

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Har precis lagt en beställning på Linkan Android för Scrollan som många här använder.

Har precis lagt en beställning på Linkan Android för Scrollan som många här använder. SCROLLAN android Postad av Marcus Lundström - 13 jan 2013 22:42 Har precis lagt en beställning på Linkan Android för Scrollan som många här använder. Lite chansning eftersom det knappt finns någon information

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning Målinriktad gymnasiepraktik 2015 Hjärnkr aft 2015 Den röda tråden Uthållighet

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Reseberättelse Prag hösten 2008 CVUT

Reseberättelse Prag hösten 2008 CVUT Reseberättelse Prag hösten 2008 Prag är en unik och underbar stad att studera i och jag rekommenderar alla som har möjlighet att åka dit och uppleva staden. Prag har ungefär lika många invånare som Stockholm

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Om skolan och miljon. Om framtiden

Om skolan och miljon. Om framtiden FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat gymnasiechef Pär Hyss om Viskastrandsgymnasiets samarbete med Vuxenutbildningen. Förbundsdirektör Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

KTH. Företagskatalog Stockholm

KTH. Företagskatalog Stockholm 11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har

Läs mer

Sveriges mest ovanliga företagare

Sveriges mest ovanliga företagare Sveriges mest ovanliga företagare Therese Albrechtson startade sitt företag Bodyguard Säkerhetsprodukter direkt efter gymnasiet. Idag, vid 22 års ålder, har hon tre aktiebolag och har fått en rad fina

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Redo för nya utmaningar?

Redo för nya utmaningar? Redo för nya utmaningar? Högskole- utbildning på distans, halvfart Produktionsledning för yrkesverksamma 30 hp Är du framtidens produktionsledare?! Du känner att det finns mer att förbättra på företaget.

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02)

Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02) Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02) 1 Tisdag 1 februari Stressad av planering sover jag mycket lite, trött, trött måndag

Läs mer

Scandinavian training camp 21-28/4 2007.

Scandinavian training camp 21-28/4 2007. Scandinavian training camp 21-28/4 2007. Inspirerade av Christians historier var vi några som på bussen till Lidingöloppet bestämde oss för att också prova på att åka på träningsläger till Portugal. Här

Läs mer

Ingenjörer med innovationer på schemat

Ingenjörer med innovationer på schemat Sten Fåhré-stipendiater Ingenjörer med innovationer på schemat Publicerad: 2012-04-23 10:51 Det krävs tre års högskolestudier för att kunna arbeta som utvecklingsingenjör. Tre år där stor del av studierna

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

SKOGSMÄSTARSKOLAN. 9.30 Avfärd 08.15 Datasal D Datasal D Datasal D R A S T 10.00 Medtag ESU ESU ESU Matsäck & In-

SKOGSMÄSTARSKOLAN. 9.30 Avfärd 08.15 Datasal D Datasal D Datasal D R A S T 10.00 Medtag ESU ESU ESU Matsäck & In- 2015-07-08 Vecka 36 31 augusti - 4 september Datum: 31 1 2 3 4 8.00 Obligatoriskt Besök Beståndsmetod Naddebo Beståndsmetod, skogsbr.plan ev. egen fastighet Beståndsmetod Aktuell Affär Naddebo Grupp 1

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer