En skola på väg. Utmaningar inför framtiden Bertil Östberg. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet

Transkript

1 En skola på väg Utmaningar inför framtiden Bertil Östberg

2 Hittills Vi har påbörjat arbetet med praktiskt taget alla punkter i alliansens 143-punktsprogram (mycket hamnar i skollagsarbetet) Fokus på direktiv till utredningar Några enklare propositioner som fanns i byrålådan eller gick att ta fram snabbt

3 Förskolan

4 Detta vill vi med förskolan! Mer pedagogiska inslag Allmän förskola från 3 års ålder Barnomsorgspeng valfrihet för föräldrarna! Regeringen återkommer till riksdagen med en samlad plan för förskolans utveckling

5 Ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan Översyn av läroplanen tydligare mål uppmärksamma barns språkutveckling Pedagogisk dokumentation Förskolechefer ska finnas Förskollärare i varje förskola med övergripande pedagogiskt ansvar Förskollärarutbildning med egen identitet

6 Barnomsorgspeng Etableringsfrihet för familjedaghem, flerfamiljssystem mm Barnomsorgspeng för köp av fristående förskoleverksamhet och i andra kommuner Dela pengen mellan allmän förskola och annan barnomsorg Rätt att överklaga med förvaltningsbesvär

7 Grundskolan -nuläge -åtgärder

8 Internationella och svenska kunskapsmätningar Sverige sjunker i jämförelser i Matematik Naturvetenskap Läs- och skrivförmåga 25% i grundskolan är inte godkända i alla ämnen Var tionde är inte behörig att börja gymnasieskolan

9 Mattekunskap i utförsbacke Sjuorna räknade bättre 1995 än vad åttorna gjorde Elever i sjuan 1995 Elever i åttan 2003 Resultat på TIMSS-matematikprovet

10 och hur ska vi få barnen att läsa bättre? Eleverna i trean läser sämre Resultat på PIRLS-läsprov

11 Vem kan lära sig något i kaos? Stora ordningsproblem i den svenska skolan 100% 92% 75% 70% 70% 50% 25% 42% 29% 23% Sverige Övriga länder 0% Sen ankomst Ogiltig frånvaro Skolk från enstaka lektioner Rektors bedömning av hur ofta olika elevbeteenden förekommer på skolan varje dag eller varje vecka. Källa: Timss

12 33,1 33,0 32,9 32,7 32,7 32,7 32,2 31,6 31,1 30,6 Svenska elever pluggar minst i västvärlden läxläsning+undervisningstid 50 48,5 46, ,7 42, ,2 39,3 37,8 37, ,4 34,2 34,2 34, ,7 29,6 29,0 28,4 27, Korea Turkiet Mexico Grekland Italien Irland Spanien Ungern Belgien Österrike Luxemburg Slovakien Frankrike Kanada Island USA Australien Portugal Japan Nya Zeeland Tyskland Schweiz Tjeckien Finland Danmark Norge Sverige T i mmar i skol an, extr al ekti oner och stödunder visni ng samt ti mmar med läxläsning, pr i vatl är ar e, l ektioner utanf ör skolan och andr a studier Käl la: OECD, Educati on at a glance

13 Diagram 5.3 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen uppdelat på etnisk bakgrund och kön år 2005/06 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Flickor svensk bakgrund Pojkar svensk bakgrund Flickor utländsk bakgrund Pojkar utländsk bakgrund

14 Diagram 5.4 Andel elever behöriga till gymnasieskolan 94,0 93,0 92,0 91,0 90,0 89,0 88,0 87,0 86,0 85,0 Flickor Pojkar 84,0 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06

15 Allt fler obehöriga lärare en fördubbling på tio år 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 18,1% 8,3% 1995/ /06 Andel obehöriga lärare i grundskolan och gymnasiet

16 Läsa, skriva, räkna Att lära barnen att läsa, skriva, räkna är skolans huvuduppgift! Fortbildning av lärare med fokus på läsa, skriva Mål och nationella prov åk 3 i svenska och matte (vt 09) 900 mnkr i särskild läsa-skriva-räkna-satsning Stöd till barn med särskilda behov genom en ny speciallärarutbildning från 2008 Ny lärarutbildning

17 Ökad trygghet och arbetsro i skolan! Ökade och tydligare befogenheter för lärare Myndigheten för Skolutveckling har fått 40 miljoner kronor (4 år) för att sprida och implementera forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning Som en yttersta åtgärd får mobbare flyttas till en annan skola Omhänderta störande föremål

18 Fler och tidigare betyg! Nytt betygssystem med fem godkända steg och ett-två icke godkända Införs Betyg från årskurs 6

19 Fler steg ger bättre incitament att anstränga sig extra i skolan och ger både föräldrar och elever bättre information

20 Färre och tydligare mål Färre, enklare och tydligare mål prop i vår Ny läroplan och nya kursplaner i grundskolan Mål i åk 3 i sv och ma Obligatoriska kontrollstationer (3 st) för att stödja elevernas utveckling mot målen

21 Bättre information Förbättrad information till föräldrarna genom att förbudet mot betygsliknande omdömen hävs Ordning Skolk

22 Fristående skolor Friskolor får samma villkor som kommunala skolor Rätt att överklaga skolpengens storlek Översyn av tillståndsprocessen

23 Bättre kontroll av skolor Fördubbling av resurserna till skolinspektionen Inspektionerna fokuseras på skolans kunskapsuppdrag Utreds f n

24 Översyn av myndigheterna Myndigheten för skolutveckling och Centrum för flexibelt lärande upphör som egna myndigheter och deras kärnuppgifter överförs till skolverket Egen myndighet för skolinspektion? En samlad myndighet för drift av specialskolor samt råd och stöd till vissa grupper av funktionshindrade

25 Ny skollag införs 2010 Vuxenutbildningen regleras i skollagen Lärarnas befogenheter ökar och förtydligas Fristående skolors rättssäkerhet stärks Behörighetsreglerna för läraryrket stramas upp Lärarauktorisation i någon form införs

26 Gymnasieskolan - vårt största krisområde

27 Problem med gymnasieskolan Alltför många avbryter sina gymnasiestudier Gymnasieskolan förbereder dåligt för högskolestudier Gymnasieskolan erbjuder inte en tillräckligt bra yrkesutbildning Resultatet är en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. Matchningen fungerar inte.

28 Andel elever som inte nått programmets mål inom tre år 50% 44,8% 43,7% 45% 41,2% 40,9% 40,1% 40,0% 40% 38,3% 36,5% 35,2% 35,1% 34,1% 35% 31,6% 29,1% 30% 27,6% 25% 20% 15 % 10 % 5% 0% Industri Fordon Barn- och fritid Handels- o. adm. H otell- o. rest. El Omvårdnad Medie Livsmedel Energi Naturbruk Estetiska Hantverk Bygg Nybör jar e Pr ogr ammets mål def inier as som lägst betyget Godkänd på mi nst 90 pr ocent av pr ogr ammets kur ser. Källa: Skolver ket

29 Andel elever som inte nått programmets mål inom tre år 40% 37,4% 35% 30% 25% 25,9% 20% 15% 10% 5% 0% Studieförberedande program Yrkesförberedande program Andel nybör jar e 2003 med slutbetyg och lägst betyget Godkänd på kur ser som omf attar minst 90 pr ocent av de gymnasiepoäng som kr ävs f ör ett f ullständigt pr ogr am inom tr e år Källa: Skolverket

30 Avhoppen från gymnasiet slår rekord 40% 36% 35% 31% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel tjugoåringar som lämnat gymnasiet utan att ha nått målet för utbildningen

31 Allt fler saknar gymnasieutbildning - var tredje 20-åring har inte klarat gymnasiet 40% 30% 31% 36% 20% 10% 0% Andel 20-åringar utan grundläggande högskolebehörighet (Källa: Skolverket)

32 IV är gymnasiets största program IV SP / / / / / / / / / /07 Ant al elever på samhällsvet enskapligt progam och på individuella program (Källa: Skolverket)

33 Allt färre läser fördjupningskurser i språk 35% 30% 32,3% Bas: Gymnasieelever som läst sex år totalt (inkl högstadiet) 25% 20% 15% 15,6% 10% 5% 0% Källa: Skolverket

34 Färre än en av tio läser tyska (steg 4) år 1997 var det var fjärde elev Steg 4 / B-språk kurs B Totalt Tyska Franska Spanska

35 Många manliga yrkesprogram leder till jobb - andra ut i arbetslöshet LO:s index för abetsmarknadsframgång för elever från olika program Fordon Bygg Hotell och restaurang Omvårdnad Media Barn och fritid

36 Ändrade regler för tillträde till högre utbildning förändrar gymnasiet nu! Det måste löna sig att fördjupa sig, extra meritpoäng för fördjupning i bl a språk och matematik Utbildningssystemet ska inte missgynna dem som vill gå till högre studier i unga år! Inga arbetslivspoäng om man söker med högskoleprov Krav på godkänt i svenska, engelska och matematik för att gå på högskolan.

37 Meritpoäng Totalt max 2,5 poäng. Endast kurser utöver behörighetskrav räknas. 1. Meritkurser i moderna språk 0,5 poäng för språk steg 3 + 0,5 p för språk steg Meritkurser i ytterligare moderna språk Om meritpoäng enligt punkten 1 har utdelats, utgår 0,5 för ytterligare fördjupning eller steg Meritkurser i engelska 0,5 p för Engelska B och 0,5 p för Engelska C. 4. Meritkurser i matematik 0,5 p för ytterligare en nivå i matematik + 0,5 p för ytterligare en kurs 5. Meritkurser som avser områdeskurser En 0,5 p för 100 gymnasiepoäng. 0,25 p för 50 gymnasiepoäng. Områdeskurser skall maximalt kunna ge en (1,0) meritpoäng.

38 Snart kommer det nya gymnasiet! April 2008 ska utredaren presentera ett förslag om en ny gymnasieskola. Direktiven utgår från ett tredelat gymnasium Gymnasieexamen med högskolebehörighet Yrkesexamen Lärlingsexamen Eleverna på yrkes- och lärlingsprogrammen kan välja att också läsa in högskolebehörighet!

39 Studieförberedande Vilka nationella program och inriktningar ska finnas Ökad möjlighet att läsa kurser som är relevanta, uppmuntra till fördjupning Högre behörighetskrav för att tas in

40 Uppgradera yrkesutbildningarna! Mer tid för yrkesämnen Kärnämnena blir än mer yrkesanpassade än idag Nationella program och inriktningar som tillgodoser olika branschers och yrkesområdens utbildningsbehov De som väljer att inte läsa in högskolebehörighet under gymnasietiden ska ha rätt att läsa in det som vuxen!

41 Lärlingsutbildning Vilka yrkesförberedande program ska erbjudas som lärlingsutbildning? Andra lärlingsutbildningar som inte omfattas av yrkesförberedande program. I vissa fall längre än 3 år? Ekonomisk ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar? Huvuddelen av utbildningen på arbetsplats

42 Betyg i gymnasiet Fem godkända och två underkända Tre alternativ som alla bygger på kursbetyg: 1. Varje kurs ingår i slutbetyget 2. Slutbetyget motsvarar betyget på sista kursen 3. Slutbetyget är en sammanvägning av de olika kursbetygen Hur ska likvärdigheten kunna uppnås genom t ex nationella prov?

43 Utredaren ska också fundera på Riksrekrytering Utvidgad frisök (prop läggs i år om frisök) Flexibel skolstart Lektorer i gymnasieskolan Behovet av lokala inriktningar, specialutformade program och lokala kurser

44 Yrkeslärare Många obehöriga Hur säkerställa tillräcklig yrkeskompetens? Hur ordna den pedagogiska utbildningen?

45 Lärlingsutbildning från ht 2008 Sökbar variant inom yrkesprogrammen Minst halva utbildningstiden på en arbetsplats Möjlighet att reducera tiden för kärnämnen (dock minst 500 gymnasiepoäng) Rättighet att läsa in högskolebehörighet antingen på gymnasiet eller på komvux Anställning blir tillåten

46 Lärlingsutbildning från ht 2008 Företag som upplåter lärlingsplatser får ersättning från kommunen Kommunen får kronor per lärlingsplats i ersättning från staten Lärlingsråd med representanter från skola, företag och fackförbund Stor lokal och regional flexibilitet

47 Halvmiljardsatsning i budgeten Sammanlagt satsat 515 miljoner under perioden Ersättning för lärlingsplatser 50 milj 150 milj 250 milj Handledarutbildning 15 milj 25 milj 25 milj

48 Lärarlyftet 3,6 mdkr under 4 år: Fortbildning för lärare Obehöriga lärare Forskarutbildning Specialpedagogik

49 Fortbildning Stärka ämnesteoretisk kompetens och ämnesdidaktisk Längre högskolekurser (en halv eller en termin) Betald tjänstledighet (80 %) Staten står för 70% av kostnaden och kommunen för 30% av lönen under studierna Kommunerna får medel utifrån antalet lärare Skolverket upphandlar kurser från högskolorna Möjligt för enskilda lärare att söka direkt till högskolan

50 Lektorer och rektorer Utredning om behörighet och auktorisation Lektorer åter i svensk skola Rektorsutbildningen fördubblas och blir obligatorisk med tre delar och ger 30 hp: skoljuridisk, myndighetsutövning mål- och resultatstyrd skola ledarskapsutbildning Behörighet för rektorer?

51 Vuxenutbildning

52 En bättre skola innebär Fler har vid 20 års ålder tagit en gymnasieexamen Studieförberedande program förbereder bättre för högskolan och yrkesprogram för arbete Ändrade antagningsregler gör att det är lättare att komma in på högskolan utan att vänta länge (kvotgrupper, högskoleprov). Behovet av att höja betygen minskar Snittåldern för att påbörja högskolestudier sjunker Påverkar behovet av vuxenutbildning

53 Vuxenutbildning i budgetprop. Viktig roll i samhället, en del av det livslånga lärandet Utgångspunkten de vuxnas behov av utbildning, personlig utveckling samt arbetsmarknadens behov. Rätt till gymnasial vuxenutbildning och särvux Fristående vuxenutbildning Yrkeshögskola Validering

54 Några utmaningar Sfi, svenska2 och grundvux Gymnasieutbildning en rättighet Komplettera yrkesexamen/lärlingsexamen för att få högskolebehörighet De som saknar högskolebehörighet Mer yrkesutbildning på komvux Valfrihet och flexibilitet

55 Yrkeshögskola! KY-utbildningar och övriga yrkesutbildningar som idag inte ligger inom den akademiska sfären samlas under ett paraply Förenklar för studenter att hitta utbildningarna nya KY-platser från 2008

56 2009? Nytt betygssystem Ny gymnasieskola Ny läroplan för grundskolan och gymnasiet Ny lärarutbildning Ny skollag Ny fristående vux Ny rätt till gymnasial vux Ny yrkeshögskola Största reformåret sedan 1842