En presentation från Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds Kommun. Trappsteget - ett EU-projekt som visar vinst både mänskligt och ekonomiskt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En presentation från Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds Kommun. Trappsteget - ett EU-projekt som visar vinst både mänskligt och ekonomiskt."

Transkript

1 En presentation från Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds Kommun. Trappsteget - ett EU-projekt som visar vinst både mänskligt och ekonomiskt.

2 Förord L ivet. Som vi tampas med, njuter av, gläds för, tvivlar på och begår misstag i. Alla val vi behöver göra i vårt liv. Många av oss kanske det största valet av alla: Vill jag livet, eller spelar det ingen roll om jag struntar i det, struntar i att skärpa mig och låter bli att ta ansvar? I mina intervjuer, eller samtal, med deltagare och en handledare i Trappsteget blev just livet så verkligt och nära. Det är vid sådana tillfällen som mitt hjärta liksom sjunger, när någon annans liv kommer mig nära. Under åren som gått har jag genom olika arbeten fått förmånen att samla med mig flera sådana berättelser. Närmast i mitt arbete som reporter på Sveriges Radio. Vaggeryd den 29 oktober 2010 Jenny Almlöf Notera att Lisa, Anton, Janne, Zigge och Oskar är påhittade namn.

3 Jag säljer möjligheten att ha ett bra liv Markku Engström HANDLEDARE Markku Engström är 46 år och jobbar som handledare i Trappsteget. Hans korrekta titel är ungdomscoach. Han blir engagerad när människor knackar på hans dörr för att be om hjälp och han har svårt att säga nej. Han vet personligen hur jobbigt det är när livet gör en illa och han är övertygad om att alla kan ha ett bra liv, även om livet har varit tufft. - Jag är försäljare av att ha ett bra liv, jag säljer möjligheten att ha ett bra liv. Det hela handlar om inställning. Du kan inte ändra verkligheten men du kan ändra din inställning till verkligenheten. Markku jobbar ur ett lösningsfokuserat perspektiv. Inte som om problemen inte finns, men han tror inte att man alltid ska prata problem. - För då blir det ett bekymmer. Det är inte problemen som är viktiga utan lösningarna på problemen. Jag ställer frågan: Vad behöver du göra för att komma vidare och nå dina mål? Markkus jobb går ut på att hjälpa deltagarna i Trappsteget att nå sina mål, inom jobb eller utbildning. - Jag pratar framtid och strategier med dem. Under samtalen kan det hända att de lyfter upp ett bekymmer och vill prata om det. I så fall gör 3

4 vi det. Men om jag märker att det är för djupa ärr och bekymmer så behöver jag skicka vidare till en psykolog. Psykologens roll kan vara livsviktig. Flera deltagare har haft självskadebeteenden och det kan i vissa fall finnas risk att någon tar sitt eget liv berättar Markku. Med psykologens hjälp kan Markku och hans kollegor få en bättre uppfattning om vilka krav de kan ställa på deltagarna. - Det är viktigt att skrapa på ytan för att kunna förstå en person. Här har vi möjligheten att gå in och rota lite, reda ut saker och hjälpa dem till jobb. Modellen för Trappsteget utgår från samverkan. Arbetsmarknadsenheten samarbetar med Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Gymnasieskolan. Genom samarbetet kan de upptäcka och fånga upp människor som behöver extra stöd och som annars skulle ha fallit ifrån ett normalt liv med egen försörjning. Trappsteget fungerar som ett omsorgspaket. Markku och hans kollegor tar reda på roten till deltagarnas svårigheter och utgår därifrån. Namnet Trappsteget härrör från deltagarnas utvecklingsprocess som rör sig i trappsteg. I stora drag ser det ut på följande sätt berättar Markku. 1, Du kommer till platsen, i det här fallet AME, Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryd. 2, Under tiden du är där ska du utföra något meningsfullt arbete. 3, Du måste sköta dina tider, meddela om du är sjuk eller behöver ta ledigt av någon orsak, precis som på en vanlig arbetsplats. 4, Utifrån dina egna mål får du möjligheten att genomföra utbildningar som passar dig. Eftersom deltagarna bär med sig misslyckanden i bagaget, inte minst från skolan, så är risken stor att de faller tillbaka någonstans under processens gång. Det kan dyka upp motgångar, någonting kan hända och det är lätt att återgå till gamla beteenden och mönster. Det får man räkna med menar Markku. Han ser inte det här som något misslyck- 4

5 ande utan som en möjlighet att ta reda på orsaken till varför det hände. Det är så som gamla mönster kan brytas berättar han. - Här kommer jag och förklarar att det står en låda i vägen. Vi måste öppna den och titta efter vad som finns i den. Och det är här vi kan ta reda på vad en människa har för arbetshinder. Arbetshinder kan vara saker som dyslexi, dålig skolgång, att ingen i familjen arbetar eller någonsin har arbetat. Det kan röra sig om stress och sömnproblem, depression och inte minst neuropsykiatriska funktionshinder. Många av deltagarna har genom Trappsteget gått igenom utredningar som visat på ADHD, ADD, Tourettes syndrom och liknande. Det finns också deltagare som har försökt ta livet av sig, och det finns de som har använt droger eller har andra självskadebeteenden. - Jag trodde inte att de som kom hit hade så stora bekymmer. De här ungdomarna kanske inte har något stöd hemifrån, inga känslomässiga anknytningar, de har en misslyckad fritid med socialen och fältarbetare som jagar dem. En del har haft händerna i kakburken som jag brukar säga, alltså de har ett kriminellt beteende. De har haft liv fyllda av misslyckanden. Många av deltagarna kommer från dysfunktionella familjer och sammanhang där de har behövt skapa egna strategier för att överleva. Strategier som att ljuga, hota, fly, inte komma dit, undvika, höja rösten eller skrika. Sådana beteenden kan fungera när man är barn men inte när man växer upp, och framförallt inte på en arbetsplats. I Trappsteget får deltagarna lära sig normala strategier som fungerar. Och det finns möjlighet att ta tag i problemen när de uppstår. - Om någon blir förbannad i Packen så tar vi in honom på kontoret och pratar med honom. Vi reder ut vad det var som hände, med honom och de andra. De får fundera över hur de skulle ha gjort istället och vad som kan fungera bättre nästa gång någon blir förbannad. Vi påvisar andra metoder än att gapa och skrika. De får lära sig att prata och resonera. De har inte lärt sig det hemifrån. Om du har ADHD, dina föräldrar också har det och dessutom har bekymmer med droger, hur är det vid ett sådant middagsbord? Ingen öppnar käften för då blir det bråk. 5

6 Trappsteget är en sista anhalt för de här människorna. De kommer dit när ingenting annat har fungerat. Det skulle inte ha behövt gå så långt om hjälpen hade kommit tidigare, redan i skolan. Trappstegets arbetssätt skulle mycket väl kunna användas där menar Markku. - Det här att man ser till individen och hur han eller hon tänker och anpassar undervisningen efter det. Så att varje person ska utvecklas så mycket som möjligt. Läroplanen säger ju det men skolan säger att de inte har resurser att hantera de här eleverna. Många av dem är förmodligen för smarta för skolan. De flesta av ungdomarna som har kommit hit till Trappsteget har ett IQ som ligger över snittet. Några till och med långt över snittet berättar Markku. - Det är inga knäppa ungdomar. Men skolans modell utgår från att alla ska komma i mål samtidigt med samma förutsättningar. Så om en elev inte kan följa lärarens undervisning så riskerar den att få underkänt. När skolan inte fungerar är risken stor att livet i övrigt inte heller går bra. En del av de här ungdomarna hamnar i kriminalitet. - Jag är övertygad om att många av dem som sitter på kåken och kostar kronor om dygnet inte har där att göra. Jag tror de hamnar där på grund av misslyckanden och utanförskap. Kostnaden för Trappstegets verksamhet är liten i jämförelse med vad de här ungdomarna annars skulle kosta för samhället. Markku menar att Trappsteget inte bara handlar om en humanistisk människosyn utan också om god samhällsekonomi. - Om vi kan vända ungdomar som haft bekymmer med kriminalitet, självskadebeteenden och skadegörelse på ett och ett halvt år och lyckas få dem att resonera annorlunda, tänk då hur det hade sett ut om vi börjat i tid i skolan att ta hand om dem. Vi behöver de här människorna i framtiden, vi kan inte slänga ut dem utanför samhället och vara deras fiender. För det är när människor befinner sig i utanförskap som de tenderar att göra mest skada för resten av samhället resonerar Markku. 6

7 - Om jag inte känner en person så kan jag skada honom. Om jag inte känner ansvar för en sak så kan jag slå sönder den. Men om jag känner gemenskap med andra människor och delaktighet i samhället så tar jag större ansvar och visar mer respekt. Jag tar inte sönder det som är mitt eget. Vad tror du händer med Trappstegets deltagare, på sikt? - De som är ute nu har jobb och inkomst. De vet om sina starka och sina svaga sidor. När arbetsmarknadens vindar vänder och det finns fler jobb så tror jag att de flesta av dem kommer att klara det. Sen finns det en del som kanske inte är redo utan som fortfarande kan behöva vara kvar ett tag till. Och jag tror att om de någon gång i framtiden möter bekymmer så kommer de ta kontakt med oss eller någon annan för att be om hjälp. De vet att det finns nätverk och personer de kan lita på. Det är förhållandevis få tjejer i Trappsteget, vad beror det på? - Tjejer som har problem brukar inte föra så mycket väsen. Killarna som är här har utagerat på olika sätt. De har ställt till det för sig eller på något sätt blivit ett bekymmer. Tjejerna klarar sig bättre i skolan. De är inte ett bekymmer på samma sätt. De blir ett fall för sjukvården tror jag. Du och andra handledare här har ett stort engagemang, skulle Trappsteget verkligen fungera om det inte vore för er? - Profilen vi har fungerar. Och det personliga engagemanget är naturligtvis viktigt. En kock som inte tycker om att laga mat, skulle du gå dit och äta? Men visst det finns risker med att ha för stort engagemang. Sin egen hälsa till exempel, så är det för mig. Det är lätt att ta på sig för mycket. Men jag måste ha en professionell hållning, jag kan inte bli som en pappa åt ungdomarna i Trappsteget, då har jag inte hjälpt dem. De ska klara sig själva, det är det som är målet. Vad har du fått ut av att jobba med Trappsteget? - För det första så ger det här mig fruktansvärd arbetsglädje. Och den kunskap jag bär har jag inte läst i någon bok, det har de lärt mig, ungdomarna som jag har jobbat med. De kommer hit och berättar hur de 7

8 ser på livet. Det är så viktigt för mig, det de lär mig. Det är en lärande process. Markku ger ett konkret exempel som handlar om spel. Att spela tillsammans är ett sätt att umgås som innebär mycket mer än bara spelet. I spelandet finns utrymme för att prata om saker som verkligen berör, saker man går och bär på som man behöver få prata om. - Vi kan prata om allt, om världen. Vi kan berätta saker för varandra och förklara saker samtidigt som vi spelar eller pysslar tillsammans. Det är lättare att prata när man umgås på det sättet. Vad krävs av er som arbetar som handledare i Trappsteget? - För det första relationen. Det är det viktigaste. Om jag inte har en relation med de jag ska jobba med så kan jag inte ställa några krav. Först måste jag förtjäna deras förtroende. Jag måste vara här, måste vara sann. Annars är det fjäsk. Fjäsk och dubbla budskap är de experter på, det har de mött i hela sitt liv. Alla har varit trevliga från början, lärare och andra, tills de inte har orkat med längre. De här ungdomarna har med sig många dåliga erfarenheter. Ärlighet är viktigt. 8

9 Nu kan jag göra saker på egen hand Lisa, 22 DELTAGARE Lisa är 22 år. Hon har mått dåligt under hela sitt liv utan att veta varför. Och ju äldre hon har blivit desto sämre har hon mått. Det värsta var när hon träffade folk som hon inte kände. - I början när jag kom hit till Trappsteget försökte jag gömma mig. Jag gick i keps och hade stora kläder, jag kände mig trygg i det. Men det var jobbigt när jag var här. Jag var hemma mycket och hade hög frånvaro i början. Men närvaro var ett krav för att hon skulle få stanna kvar i Trappsteget. Med det kravet skärpte hon sig och började istället prata om varför hon hade svårt att komma varje dag. - Då fick jag reda på att jag hade social fobi. Det var Jenny som förklarade vad det var. Jag fick böcker att läsa och så fick jag kontakt med en psykolog. Det hjälpte jättemycket att gå och prata där. Men jag har själv fått se till att det blivit av. Bara att åka till Jönköping för att träffa psykologen var ett stort steg för mig. Jag är jätteglad för all hjälp jag har fått härifrån. Lisa började delta i Trappsteget eftersom hon var arbetslös och inte hade klarat gymnasiet. Hennes plan från början var att gå omvårdnads- 9

10 programmet på gymnasiet. Men när hon fick barn vid 16 års ålder hoppade hon av skolan. Efter det försökte hon ta igen gymnasiet genom att läsa på komvux. Men där kände hon ingen och det var för mycket att ta igen. Hon slutade där och försökte läsa hemma på distans istället. - Men det var en tuff tid hemma, jag klarade det inte. Sen separerade jag med min sons pappa och det blev för mycket. Så jag gick bara hemma. Och för att få pengar måste man ju göra någonting. Det var genom Arbetsförmedlingen som Lisa kom i kontakt med Trappsteget. - Första tiden här så tyckte jag det var ett glida runt-ställe och alla verkade göra vad de själva ville. Ingen chef sa till en vad man skulle göra. I början satt jag mest och gjorde ingenting och det var ganska svårt för mig. Men efter att det blivit klart att jag hade social fobi så gav de mig tydliga uppgifter och ett tydligt schema. Sen gick det bättre. En av Lisas aktiviteter gick ut på att vara med i en tjejgrupp. Den startades eftersom det är så få tjejer som deltar i Trappsteget. De flesta av jobben inom AME inriktar sig mot killar snarare än mot tjejer menar Lisa. - Det är inte så många tjejjobb här. Så vi hade en tjejgrupp som träffades på fredagar. Vi gjorde saker som att pyssla, åka och fika och ibland bara sitta och prata. Ibland spelade vi spel också. Genom sin medverkan i Trappsteget har Lisa också fått pröva många olika arbetsuppgifter. Hon har paketerat varor i Packen och hon har deltagit i matlagning och bakning i köket. Hon har även gått flera kurser, bland annat i data och fotografering. Genom fotokursen lyckades hon publicera sina bilder i en utställning som har turnerat i Småland. Dessutom har hon tagit gymnasiebetyg i både matematik och engelska med hjälp av en lärare från gymnasieskolan Fenix som kommit och undervisat ungdomarna i Trappsteget. - Många här har ju svårt att gå till skolan så då tar de hit lärare. Här får man den hjälp man själv behöver. Det finns inget annat ställe att vara på för oss som haft det tufft. Det är här man hamnar om man inte klarar att gå i skolan. Många i alla fall, hamnar här. 10

11 Förutom utbildningar och sysslor inom huset har Lisa också haft olika praktikplatser, bland annat i ett travstall. Hon har gått svetsutbildning, nagelterapeututbildning och hon har tagit körkort. - Det är jag jättetacksam för, det hade dröjt många år innan jag hade kunnat ta körkort annars. Men det bästa med Trappsteget enligt Lisa, är kanske inte alla utbildningar och möjligheter till praktik. Snarare lyfter hon fram andra värden. Som den sammanhållning som växer fram mellan deltagarna när de umgås varje dag och hittar på saker som till exempel teambildning och utflykter. - Man blir som en familj när man är här. Många kanske har det tufft hemma men här får de komma till ett ställe där de får vara sig själva och inte har sån press på sig. Det finns alltid folk som lyssnar här, alltid någon man kan prata med som man känner förtroende för. Vad skulle du själv ha gjort om du inte varit med i Trappsteget? - Bara varit hemma, och fortfarande mått dåligt. För jag mådde inte bättre av att jag gick hemma. Jag var instängd och folkskygg eftersom det var så jobbigt att gå ut. Jag gick i taket hemma. Jag ville ju inte be om hjälp heller. Det var svårt att berätta att jag mådde dåligt, svårt att prata med folk jag inte kände. Jag skulle inte ha fått för mig att ringa psykolog själv. Nu har Lisa en projektanställning på AME och en av hennes arbetsuppgifter är att hjälpa till i receptionen. Där tar hon emot både människor som ringer och som kommer dit personligen. I hennes arbetsuppgifter ingår också administration och hon arbetar med Hjortsjöns camping. Dessutom jobbar hon som chaufför. Då får hon hämta en del deltagare som inte kan ta sig upp på mornarna eller som inte kan ta sig till AME själva. Lisa tycker det här extra stödet är bra. - Ja, jag vet några som har behövt den hjälpen. Även jag själv. Till mig ringde de varje morgon och såg till att jag var uppe och kom hit. Jag försov mig inte och var inte hemma så mycket då, utan jag tänkte att de ringer imorgon, jag måste vara uppe. Och då tog jag mig hit. Vissa behöver den hjälpen extra mycket. Kanske är det en bra start att få den 11

12 hjälpen innan man ska ut i arbetslivet där man måste upp och komma i tid på egen hand. Vad är dina starkaste minnen från din tid i Trappsteget? - Hela förra året var ett bra år som jag minns väldigt väl. Det var då jag fick all hjälp och började må bättre. Jag har gjort stora framsteg sedan förra året, med närvaro och allt. Jag har klarat av så många saker som har stärkt mig och jag har fått beröm för det jag har gjort. Nu känner jag mig mycket starkare än vad jag gjorde innan. Och jag har förstått att det faktiskt finns saker som jag är duktig på som jag inte visste tidigare. Sedan Lisa började må bättre och efter att hon fått gå igenom olika kurser, utbildningar och annan verksamhet på Trappsteget, så har hon märkt att hon ändrat sig när det gäller yrkesval. - Jag är väldigt konstnärligt lagd. Förut var jag inne på industri och tänkte bli svetsare. Men nu kan jag inte se mig själv på en industri. Jag har fått andra tankebanor inom jobb. Jag skulle vilja jobba med människor eller djur. Jag gillar att hjälpa andra människor. Det är det jag tycker om. Jag har funderingar på att starta egen salong inom naglar, kanske starta butik. Vi får se hur det utvecklar sig. Nu känner jag att jag står på egna ben och nu ser jag ljust på framtiden, det gjorde jag inte förut när jag mådde så dåligt. Lisas sociala fobi finns kvar till viss del. Även om det är mycket bättre nu så behöver hon öva varje dag på att gå ut själv och till exempel korsa gator på övergångsställen där det är mycket folk. Men nu kan hon hantera sin sociala fobi och det är stor skillnad i hennes liv. - Det är jätteskönt för det har varit jättejobbigt. Det är skönt att det har börjat försvinna. Nu kan jag göra saker på egen hand. Jag har vuxit väldigt mycket som människa. De säger här att de ser en jättestor skillnad på mig. Jag satt med keps och hade knappt ögonkontakt med folk. Och jag var tystlåten. Nu är jag glad och positiv. Jag går inte med keps längre och gömmer mig, utan jag pratar med folk och försöker lära känna de nya som kommer in. Det hade jag aldrig gjort för två, tre år sen. 12

13 Ingen vuxen trodde på mig Anton, 20 DELTAGARE - Jag vill hjälpa ungdomar som är på väg att hamna snett. Ge dem råd och tips. Det behövs jättemycket hjälp, för det finns mycket droger i Vaggeryd. Det finns mer och mer av allt. När jag gick i nian fanns det inte alls mycket, men nu Man känner ju folk. Åldern går bara nedåt, blir bara yngre och yngre. Jag vet. Jag vet 15-åringar som håller på, både från struliga familjer och från perfekta familjer. Det är lätt att få tag i droger här. Anton har deltagit i Trappsteget sedan starten. På den tiden var han med hans egna ord en ligistunge. - Mitt liv höll på att spåra ur. Jag hade fel umgänge, gjorde ingenting, drack mycket och höll på med andra droger. Det var inte värt att leva då. Jag kunde lika gärna knarka bort mitt liv. Så tänkte jag. Anton berättar att han och hans kompisar sysselsatte sig med att göra inbrott och vandalisera i Vaggeryd när de var yngre. De slog sönder allt vad de kom över, som busskurer och fönsterrutor. - Det var roligast att slå sönder på ställen där det var larmat. För då kom polisen och man fick springa. Det var ett tidsfördriv. Jag tyckte det var kul, när jag var mindre. 13

14 Vad tänker du om det nu? - Idag tänker jag att det är helt idiotiskt. Jag försöker prata med sådana som förstör nu, mina kompisars lillebröder, typ. Säger till dem att det inte ger någonting. De lyssnar faktiskt. Men att jag själv skulle hålla på med sånt nu skulle bara vara fånigt. Jag skulle ha gjort mycket värre saker nu, om det inte vore för det här stället, för AME. Jag skulle ha varit grovt kriminell. Varför kom du till Trappsteget? - Min kompis började här och jag blev intresserad. Jag tänkte att jag också ville börja här. För det verkade bättre än skolan. Jag gick industriprogrammet på Fenix men tröttnade. Jag har alltid känt så för skolan. Anton hoppade av skolan i gymnasiet men det var redan tidigare som det började gå utför med hans skolgång. Han hade koncentrationssvårigheter som gjorde det svårt att förstå lärarna. I högstadiet började hans kompisar skolka, och det gjorde han också. Så även om han gick till skolan så var han inte med på lektionerna. - Vi satt i cafeterian och tjötade istället, jag och mina kompisar. Lärarna sa till oss men vi brydde oss inte. Svarade dem inte ens, sa kanske bara okej. I slutet av nian fick Anton komma till en mindre studiegrupp, en mindre klass som kallades Bryggan. Där fungerade det. Med färre elever så gick det lättare att förstå. Dessutom fanns lärarna med eleverna hela tiden och hjälpte till mer. Där kunde Anton känna mer frihet. Han klarade sig igenom nian och lyckades komma in på industriprogrammet på gymnasiet. - Men där gjorde jag ingenting. Två och ett halvt år och jag gjorde ingenting. Men jag bryr mig inte nu när jag har jobb. Skolan är inte det viktigaste. Den ger ingenting. Istället för gymnasiet började Anton alltså på AME och Trappsteget. Det var framförallt olika yrkesutbildningar som lockade. Men till en början skötte han sig inte där heller, tills han förstod att det inte fungerar att bete sig så där. 14

15 - Om man inte är här och sköter sig så får man inte vara kvar. Och jag fick olika utbildningar om jag skötte mig. Det var det som var motivationen. Man kan inte gå här och glida. Då blir man avskriven. Så man måste sköta sig och göra det de säger till en. Genom Trappsteget har Anton tagit körkort, truckkort och hjullastarkort. Han har gått en skogshuggarutbildning och fått utbildning i hur man skriver CV. Därutöver har han lärt sig hantera sin personliga ekonomi, som var en enda röra tidigare. - Det var ett helvete. Pengarna tog slut samma dag som de kom in. För man betalade tillbaka till folk man var skyldig, som man hade lånat av för att kunna klara sig. Jag kunde inte riktigt reda ut det själv. Anton har förändrats mycket som person under sin tid i Trappsteget också. Något som inte bara märks på hans personlighet, utan också på andra sätt. Under tiden i Trappsteget har han fått göra flera omfattande tester för att få reda på vilka typer av jobb som han är bäst lämpad för. De tidiga testerna han gjorde visade på industrijobb. Men de senare testerna har visat att han passar bäst inom sociala jobb. - Man blir social här för alla andra är det. Det har jag absolut inte varit innan. Innan pratade jag knappt med vuxna, lärare och så. Jag var inte social. Jag var antisocial. Om de började föra en diskussion med mig så gick jag därifrån eller sa någon dum kommentar. Vuxna behandlade inte mig som de behandlade andra. Anton kände inget förtroende för vuxenvärlden tidigare, utan höll avståndet till vuxna. - Ingen vuxen trodde på mig. Inte ens min morsa trodde mig när jag sa att jag hade fått jobb liksom. Men nu är det annorlunda. Numera tycker Anton om att prata med folk och han säger själv att han är mer öppen nu än han var tidigare. - Jag är trevligare än jag var innan. Det är ju trevliga människor här. Folk lyssnar. De har inriktat sig på mig som person. Alltså vi satt en och en och pratade och vi har haft många samtal om vad jag vill göra. 15

16 I nuläget har Anton en projektanställning hos AME. Han är huvudansvarig för transporterna och är alltså en av dem som ser till att få upp en del av projektdeltagarna på mornarna. - Om nån inte kommer hit så åker vi och hämtar dem. Man får ju hjälp här. Det är rätt kul, att djävlas med folk på morgonen. Vad vill du göra sedan? - Jag vill bli behandlingspedagog. För de som är det kan ingenting och är dumma i huvudet. Anton har själv erfarenhet av behandlingspedagoger. Han kom i kontakt med Galaxen, en ungdomsmottagning mot droger, genom Trappsteget. Anledningen till detta var att han själv blev misstänkt för att hålla på med droger. En misstanke som stämde väl. - Det gjorde jag, allt jag kom över. Det var som medicinering. Och när jag var där, på behandlingen, så hade jag velat bli bemött av en gammal missbrukare som förstår. Inte av folk som har läst i en bok. Så när jag inte ska jobba här mer så vill jag utbilda mig till behandlingspedagog. Hur går det att hålla dig borta från drogerna? - Det är inte så svårt. Jag gör det med vilja, för jobbets skull. Det är så onödigt. Men man måste ha annat att tänka på. Hur ser du på framtiden? - Jag känner att jag har en bra framtid nu. Och även om en del kanske fortfarande ser mig som ligist så bryr jag mig faktiskt inte om det. Det är så mycket skitsnack ändå. 16

17 Alla söker gemenskap Janne, 21 DELTAGARE - Skolsystemet har inte alls passat mig. Det är så det är, jag kan tänka själv. För det mesta har jag ingen aning om saker, som till exempel hur man odlar ett äppelträd. Om någon berättar hur man odlar ett äppelträd och jag inte tycker att det låter logiskt eller som det enklaste sättet att odla på, då skaffar jag min egen uppfattning. Det är rätt ofta jag gör så, jag är lite sådan som person. Skolan gick bra till en början för Janne. Upp till trean var det inga problem. Han hade lätt för att både läsa och räkna. I tvåan hade han redan fyrans mattebok. Janne tyckte att det var kul i skolan, han såg det som en tävling. En tävling i att lära sig nya saker. Men efter några år hade glädjen med skolan tagit slut. I femman började det krångla med Jannes skolgång. Vid det här laget var han uttråkad. - Jag tröttnade på att repetera, jag tyckte det var tråkigt. Så jag började göra de saker jag ville och sket i det andra. Och sen högstadiet, då skulle man vara stor. I sjuan försökte man bara få respekt för niorna och i åttan sökte jag mig till andra grupper. Till folk som var likadana som mig eller som var häftiga och rökte och så. Janne har två typer av kompisar. De snälla och skötsamma och de som är mer struliga. När skolan kändes meningslös drog sig Janne mer till de ungdomar som inte heller skötte skolan, de struligare kompisarna. 17

18 - Det blev som ett äventyr att hamna bland dem. Man gjorde annorlunda saker, snattade, rökte, slogs och drack. I nian ville Janne tillbaka till skolan igen, skärpa sig och få betyg. Men då var det liksom för sent. Han hade tappat greppet om skolan och kunde inte följa strukturen. Trots det ville han göra det nationella provet i matte för att se vilken kunskapsnivå han egentligen låg på. Hans betyg i matte var IG, han gjorde inga läxor och hade knappt någon närvaro. Men på provet, som hade två delar, fick han MVG och VG. - Jag känner inte för att göra en massa moment som är helt onödiga. Jag såg att skolsystemet var uppbyggt så. Lärarna är utbildade i en viss struktur, skolsystemet är uppbyggt på ett visst sätt och jag på ett annat. Många lärare och jag kom inte överens. Svenskläraren sa till mig att jag inte behövde vara med för jag skulle ändå aldrig få godkänt. Skolan kan inte vara individuell. Vi är för olika. Efter grundskolan gled Janne längre och längre bort från det normala samhället. Han struntade i gymnasiet och umgicks mer sällan med sina skötsamma vänner. Nu hade han inte lika mycket gemensamt med dem längre. - Vi hade inte så mycket att prata om. De pratade mest om saker som hänt i skolan och jag var ju inte ens där. Däremot kände Janne större gemenskap med sina andra vänner. De som han själv inte skulle kalla Guds bästa barn. Men utanför vare sig skola eller någon annan aktivitet kom de allt längre bort från en normal tillvaro. Janne och hans kompisar hamnade i utanförskap. - Vi levde vårt liv och gjorde det vi ville och vi hade i alla fall varandra. Jag sket i alla andra, för de sket i mig. När jag gick fram till centrum, varför skulle jag säga hej till tanten, eller killen där borta? Nej, vi hade ingenting gemensamt. Istället gick Janne hem till sina kompisar och umgicks med dem och med andra människor som befann sig i samhällets utkant. För det är dem man träffar när man själv är där, menar Janne. - Alla söker gemenskap och det kan man ha med vem man än är med. Och eftersom vi var självsäkra och färgstarka så syntes vi. 18

19 Det gjorde att andra som inte heller passade in i skolan sökte sig till Janne och hans kompisar. - Vi drack när vi ville, sov när vi ville, pratade med de vi ville. Vi tog inget ansvar för ingen tog ansvar för oss. Men vi hade inga pengar. Jag kunde säga till morsan att jag behövde pengar till dataspel och så köpte vi ett flak öl istället. Till slut hörde Janne talas om Trappsteget. Trots sin bekymmerslösa tillvaro så blev han lockad av möjligheten till utbildningar och möjligheten till en andra chans. - Till en början var jag lika motsträvig där som jag hade varit förut. Så det tog sin lilla tid men jag började utvecklas. Sakta men säkert blev jag mer och mer mottaglig för omvärlden. Och jag tycker att det har gått successivt bättre och bättre. Nu har Janne läst upp sina gymnasiebetyg i svenska, engelska och matte. Jag fick bevisat att jag kunde. Jag visste det, och nu fick jag det bevisat. I skolan har de alltid sagt att jag kunde om jag ville men där hade jag svårt att sitta still. Janne har också gått igenom en neuropsykiatrisk utredning och vet att han har ADD. Han har också fått hjälp att hantera och leva med sitt funktionshinder. - Men Trappsteget var så mycket mer när man kom hit. Mer än en massa utbildningar. Man fick erfarenhet. Bakom alla utbildningar så är detta en skola om hur man växer upp, tar ansvar och mognar. Det behövs verkligen och det är bra. Det går bra. Berätta lite om det här stället, om Trappsteget. - Här ses inte nackdelar. Bara fördelar. Men samtidigt jobbar vi med varandras nackdelar. Jag menar lite att vi hejar på varandra och stöttar varandra där vi inte räcker till eller har där vi har andra problem. Vi har en gemenskap och då är det inte så svårt att visa sina svagheter. Alla har ju fel, man är mänsklig och det gör ingenting om man gör fel. Men man får alltid hjälp med hur man ska tänka för att inte göra fel. Man får stöttning och allting. 19

20 Efter en tid i Trappsteget kom Janne till en punkt där han kände sig pressad. Det gjorde att han släppte allting och började experimentera med droger. - Jag skulle ha haft ett sommarjobb men åkte dit på pissprov. Mitt drog- CV är rätt stort. Det var som att jag ville leka av mig. Testa olika droger. Men, det är egentligen sånt som kommer när man är utanför. Det är inte bra att vara utanför, så kan jag sammanfatta. Skärper man sig om man hela tiden får nya chanser? - Men så är det inte. För chanserna har tagit slut det har de. Det finns de som utnyttjar att de är så snälla här. En del har varit sådana. Det kan vara så att de som skriker högst får mest. Så är det överallt och kanske även här. Men här funkar det, integrationen lyckas. Man får positiva intryck av det här stället och då blir det som ett bra hjul som snurrar vidare av det. Det är så positivt, det blir positivt. Och självklart, det är kompetent personal. Janne har planer på att plugga vidare till behandlingspedagog framåt. Han tänker göra högskoleprovet och söka till utbildningen efter det. - Jag känner att jag har tagit ännu ett steg upp i min utveckling och nu vill jag ta mig härifrån. Jag har putsat mina fjädrar och nu är det bara att ge. Ge efter sig och ge allt jag kan. Jag är så gott som klar för skolan mentalt. Och kvalifikationerna tror jag att jag har. Hur har du förändrats sen du kom hit? - Jag kommer upp på mornarna. Jag är snällare som person, mer öppen och ärlig. Det jag känner kan jag visa och säga till andra, för det är jag stolt över. Jag är jättenöjd med min tillvaro. Och nu är den ansvarsfull och vuxen. Man kan inte bara skrapa trisslotter, vinna miljarder och leva flott, man måste jobba för att få någonting. Det var den utbildningen och den skolan jag behövde egentligen. För allt annat kunde jag. Jag har fått andra värderingar, vuxnare och mognare värderingar. Det är egentligen det ett samhälle och hela världen bygger på. Rätt värderingar och att folk tar ansvar för det de gör. Jag har öppnats och mognat. Jag kom hit som ett surt äpple och nu är jag ett jättegott och obesprutat svenskt äpple. 20

21 Alla här är som en stor familj Zigge, 21 DELTAGARE - Jag var tio år första gången jag satt på behandlingshem. Låst anstalt. Två till fyra år. Det var som ett ungdomsfängelse, men för barn. Jag gick i skolan där och fick aldrig gå omkring utan vakt. - Jag fick inte ens vara på gården själv. Det var så att jag hade koncentrationssvårigheter och var väldigt lättirriterad. Det behövdes inte mycket för att jag skulle flyga på en annan person. Men Zigges kriminella bana började tidigare än i tio årsåldern, och själv kan Zigge inte riktigt säga varför det blev så. - Nej, det fanns liksom ingen annan väg att gå. Allt började när jag var liten, vid sju, åtta års ålder. Då började min kriminalitet. Först var det mest smågrejer som att förstöra rutor och snatta. Men sen i tioårsåldern och lite äldre så blev det tyngre grejer som att bränna upp lagerlokaler, sno och elda upp bilar, småinbrott och liknande. Zigges kriminella beteende accelererade under åren som gick. Han var snart känd av polisen och till slut var han den som oftast blev huvudmisstänkt när något hade hänt i Vaggeryd. 21

22 - Det kändes absolut inte roligt alls. Det var tråkigt när det blev så illa att gamla tanter blängde på mig och sa typ; jag vet vem du är din kriminella buse. Vid det laget hade Zigge börjat med droger och han säger själv att han hade alkoholproblem. - Om jag hade fortsatt som jag gjorde då så hade jag nog blivit klassad som heltidsalkoholist nu. Jag tror inte det gick en enda dag utan att jag drack. Och om jag inte drack så rökte jag hasch, eller så var jag ute och slogs. Zigge och hans kompisar gick ut för att starta bråk, de letade bråk. Ibland höll de sig i hemtrakterna och ibland åkte de till Jönköping. De bråkade mest med invandrare. - Jag var mer rasistisk av mig på den tiden. Som jag levde då så trodde min mamma att jag inte skulle fylla 30. Det är inte så roligt att ens mamma tänker så. Det var också en del i att jag sökte hit, till Trappsteget. Ungefär samtidigt som Zigge kom i kontakt med Trappsteget träffade han en tjej. Tjejen och Trappsteget blev vändningen för honom, även om han var skeptiskt inställd till Trappsteget och AME till en början. - Ja, det var jag absolut. Jag tyckte att det här var ett skitställe. Bara en massa invandrare. I början var jag inte snälla killen. Men nu har jag ändrat mina åsikter. Nu är det en del utlänningar här som jag trivs med och har blivit riktigt bra kompis med. Så var det inte förut. Men samtidigt kände jag mig tvungen börja här. Zigge tog kontakt med socialen för att få försörjningsstöd och hjälp att hantera sin ADHD. Och socialtjänsten slussade honom vidare till Trappsteget. Hans medverkan där var mer eller mindre ett krav för att han skulle få försörjningsstöd. Men det var något mer än det ekonomiska som lockade Zigge. - Jag ville ha något att göra istället för att hitta på djävelskap. Det är inte så lätt att ändra sitt liv, men jag började ändra mig. Tjejen jag var till- 22

23 sammans med är en skötsam människa och jag var mycket med hennes föräldrar. Det gjorde också att jag hade lättare att sköta mig. Hur var det att komma hit, till Trappsteget? - I början tyckte jag att de som är här, handledarna, var riktigt jobbiga och tjatiga. De gick och tjatade på oss som var här och drog in oss på möte efter möte för att vi inte skötte oss och inte gjorde vissa arbetsuppgifter. Men det här tjatet var något som hjälpte oss utan att vi tänkte på det. Så till slut lärde jag mig att det inte var för att djävlas som de höll på så, utan det var för att vi skulle komma framåt, i arbetslivet till exempel. Zigge har fått pröva många olika arbetsuppgifter inom AME. Bland annat i snickarverkstaden, Snicken, där han och andra har byggt saker till skolor och förskolor, exempelvis ett bollplank till en av kommunens förskolor. Han har jobbat som vaktmästare och som skogsarbetare. Men, under sin medverkan i Trappsteget, fick han problem. Ett halvår efter att han och flickvännens son föddes tog förhållandet med henne slut. Det tog han väldigt hårt. - Man kan säga att jag kom till en nedförsbacke. Det kändes som jag hade förlorat allting. Det var som att slita ut mitt hjärta. Jag började dricka. På veckodagarna också, jag struntade i att komma till jobbet. Det kändes som att jag skulle gå tillbaka till det gamla. Men han gick inte så långt tillbaka som han varit förut. Han hade ju numera också sin son att tänka på och handledarna på Trappsteget började prata med honom. - De hjälpte mig extremt mycket att komma på rätt fötter igen. Kristin, Markku, Jenny och Michael, det har varit hur bra som helst att sitta och prata med dem. Jag har fått släppa ut mycket. Vissa tillfällen började jag gråta. Jag var rädd för att komma tillbaka till det gamla för jag visste att allt kunde gå åt fel håll. Markku brukade sitta kvar här på övertid på jobbet och prata med mig. Efter ett tag började jag komma på fötter igen. AME och gemenskapen där har blivit som ett andra hem för Zigge. 23

24 Ett ställe som hjälper honom att hålla sig i skinnet. En plats som gör att han känner sig glad och positiv. - Alla är snälla mot alla och ser allting positivt här. Vi är kompisar, eller, alla här är som en familj. Det är därför man kommer hit dagen efter. Och så får man alltid hjälp om man behöver, som till exempel med att flytta en bil eller någonting. Det finns alltid någon till hands. Och det finns alltid någonting man kan göra och man får beröm när det är färdigt. Man vet att man har gjort något bra, och de säger till en att man har gjort något bra. Nu känner Zigge att det går åt rätt håll igen, han ser positivt på livet och han har träffat en ny tjej. - Jag märker att hon verkligen vill ha mig och jag vill verkligen ha henne. Nu känns det nästan komplett igen. Måste du ha en tjej för att må bra? - Nej, det är inget jag måste, men det känns mycket bättre. Ett sätt att hjälpa mig också. Hon hjälper mig och ser till att jag inte gör några dumheter om man säger så. Vad har du lärt dig under din tid i Trappsteget? - Jag har fått en ny uppfattning om livet. Att livet inte bara är droger, alkohol och våld utan att det finns andra saker också. De har varit ett handtag här och hjälpt mig på vägen till förändring. De har visat mig att man inte behöver vara elak och tuff för att få kompisar. Jag har lärt mig att man kan vara snäll och få kompisar, och att man kan umgås ute på gatan utan att bråka. Hur är det att vara snäll? - Det är roligt att vara snäll för då är människor snälla tillbaka. Och när man är snäll så får man mer uppmärksamhet ute i samhället. Man hör inte något skitsnack längre utan man får höra positiva saker istället. Folk hälsar utan att peka finger. Det är det bästa med att vara snäll, att man får positiva hälsningar tillbaka om man hälsar på någon. Men jag 24

25 vill ha båda delarna fortfarande, både tuffheten och snällheten. Tuffheten behövs lika mycket som snällheten. Ibland behöver man vara tuff, beroende på vilka personer man träffar. Hur ser du på framtiden? - Min framtid nu ser rätt positiv ut. Jag har fått mycket hjälp härifrån. Och nu har jag många olika jobbmöjligheter. Zigge har fått flera olika utbildningar genom Trappsteget. Han har tagit körkort till bil, truck och hjullastare, han kan sköta en motorsåg, har gått svetsutbildning och fått pröva jobbet som bilmekaniker. - Arbete känns viktigt för mig. Innan tyckte jag inte alls det, man kan fixa pengar på annat sätt tänkte jag. Men nu ser jag arbete som en del av livet. Och det är ännu viktigare nu när jag har ett barn. Jag vill inte att min son ska växa upp med en pappa som tjänar pengar på kriminalitet. Jag vill att han ska växa upp med en pappa som har ett riktigt, fast jobb och tjänar tillräckligt med pengar så att han kan få det han behöver. Familj och jobb är viktigt nu. Zigge blickar tillbaka på sitt liv då och då. I vissa stunder tänker han på hur det var förut, hur det har blivit nu och hur det mycket väl skulle ha kunnat vara nu om han inte hade förändrat sitt liv. - Jag hade fortfarande suttit i skiten, kanske i fängelse. Nästan garanterat att jag hade varit någonstans åt det hållet. För jag vet mycket väl hurdan jag var. Jag ville inte förändras. Men nu känns det bra. Ibland så kan jag sitta och le, för jag inser hur duktig jag har varit. Att jag kunde förändras, ta tag i mig själv och bygga upp en framtid. Men sen kommer det vissa tillfällen när jag ser vad jag har gjort mot andra. De flesta ångrar jag att jag slog och det är inte roligt att ångra, det trycker på en. Men som jag säger, det är något jag har gjort och jag får stå för det helt enkelt. 25

26 Jag kommer aldrig mer sätta mig i en skolbänk Oskar, 19 DELTAGARE Skolan har alltid varit svår för Oskar, 19 år. Han klarade inte årskurs tre utan fick gå om den. För att ta reda på om hans svårigheter kunde bero på dyslexi fick han genomgå en dyslexiutredning när han gick i fyran. Men bara halvvägs, utredningen avslutades av någon anledning innan den var klar. Det har Oskar fått reda på nu, många år efteråt. - Jag blev vansinnig när jag fick höra det. Avsluta något som verkligen kunde hjälpa en. Det tog. Om jag hade fått göra hela utredningen så hade jag säkert kunnat gå vidare och klarat skolan. Skolan är ju viktig, många säger det. Visst, jag har ett jobb nu, men jag vet inte hur länge det varar. Och en del arbeten kräver ju betyg. Så istället för att få ordentlig hjälp så att han kunde följa med i skolans undervisning blev skolan något svårt och jobbigt för Oskar. - Den var pest. Jättetråkig. Skolan var det värsta jag visste. Jag låg efter med allt. Visst ställde de upp och försökte, men jag var envis och hade ingen vilja. Oskar kände sig mer och mer skoltrött och började till slut skolka. Han kom inte till lektionerna, han kom inte ens till skolan. För det mesta var han hemma. 26

27 - Lärarna ringde hem, men det hjälpte ju inte. Jag fick en annan mentor i slutet av högstadiet och han ville verkligen hjälpa mig. Men då var det redan försent. Genom den nya mentorn fick Oskar speciallektioner i svenska och han fick en pärm med olika uppgifter i som han skulle slutföra. - Den klarade jag, även om den var svår för mig då. Men matte, engelska och andra teoretiska ämnen klarade jag inte. Jag fokuserade på en sak i taget. Jag hade fyra ämnen godkända. Fyra av kanske 14 ämnen. Det var de praktiska ämnena som fungerade för Oskar. Förutom svenskan som han lyckades få godkänt i, så klarade han kemi, slöjd och bild. - Jag är praktiskt lagd, jag gillar att arbeta med praktiska grejer. Jag är inte bra på att skriva eller någonting sådant. Efter högstadiet började Oskar på IV, individuella programmet på Fenix, gymnasieskolan i Vaggeryd. - IV är det man pluggar upp sig på för att komma in på program. Man kan säga att det är nian ett år till. Men det funkade inte heller, det var ju plugga hela tiden. Jag gav upp på det med. Tillbaka till ruta ett. Oskar struntade i skolan, igen. När hans mamma trodde att han var där så låg han i själva verket hemma och sov. - Det var när mitt studiebidrag slutade komma in som mamma märkte det. Att jag inte var i skolan. Hon försökte prata med mig men det hjälpte inte. I det läget så var Trappsteget det bästa jag kunde komma på att göra. Och det har hjälpt ganska mycket. Hur kom du i kontakt med Trappsteget? - Det var genom kompisar som redan gick där. Jag pratade med Kia på Fenix och sa att jag ville gå där. Ett par år senare har Oskar en visstidsanställning på AME, han tar hand om klippning av gräsmattor i villaträdgårdar. 27

28 - Det här är en väg ut i arbetslivet. Man lär sig mycket om hur det funkar. Det är inte riktigt som ett arbete, men man kommer ut. Det är inte lika hårt känner jag, som till exempel i industrin. Men måste komma i tid och sköta sitt arbete. Något som han inte alltid har gjort under sin tid i Trappsteget och på AME. När Oskar hade en sommaranställning i köket minskade hans närvaro till nästan noll. - Jag hade börjat festa ganska mycket, drack väldigt mycket. Inte bara på helgerna utan på vardagar också. Det var många härifrån som såg det. För att få vara kvar i Trappsteget fick Oskar lov att gå igenom en utredning och behandling om missbruk. - Jag gick den, gick igenom hela. Efter det har jag skött mig helt och hållet. De ville ju hjälpa mig, ville mitt eget bästa och det var bra gjort. Hade jag fortsatt hade jag säkert legat kvar i samma sits. Och jag är inte den personen som gillar att vara hemma längre. Innan var det så men nu vill jag vara sysselsatt på något sätt. Varför vill du inte göra ingenting? - Förmodligen skulle jag börja dricka som jag gjorde innan. Det kan vara en orsak. Och här är det ju bra. Man träffar personer varje dag som det är skitkul att prata med. Det är trevligt folk här, bra arbetsledare. Varför strulade du till det? - Grupptryck kanske. Jag hade vänner som ville att jag skulle följa med dem. Visst sa jag, det kan jag. Jag såg det här, AME, som ingenting. Men nu är det en helt annan sak. Nu är detta det viktigaste på dagen. Att komma till sin arbetsplats. Det har hänt flera gånger att de andra vännerna har dragit i mig nu men jag har sagt nej, tackat nej. Jag måste sköta detta. Idag ser Oskars liv och vardag annorlunda ut. Att strula till det igen känns avlägset för honom. För nu befinner han sig i en ny situation. - Jag är mer skötsam. Jag tar mer ansvar för mig själv, för andra och för mitt arbete. Det är något helt annat om man jämför med tidigare. Jag 28

29 var ju så skoltrött, och det var inte kul att ta ansvar för något man inte tyckte om. Vad är det som gör att det funkar nu? - Det känns bra att komma till ett ställe som man trivs bra på. Jag tycker om det jag gör. Jag kan det jag gör och det är bra att få göra något som är roligt. Jag tycker om mina arbetskamrater och det är bra arbetsledare. Och så är det skönt att kunna tjäna sina egna pengar. Det känns bra att inte försörja sig på andra, för då känner man sig skuldsatt. Det gör man inte längre. Nu känns allt jättebra. Oskar hade ganska stora problem med skulder förut. Han hade skulder hos Kronofogden, bland annat på grund av obetalda teleabonnemang och obetalda böter för en olagligt ombyggd bil. - Men allt det där är borta nu. Det var det första jag la mina pengar på. Alla mina skulder. Det är en lättnad att veta att jag har pengar. Och nu lägger jag undan. Jag ger pengar till mamma varje månad för att betala räkningar. Sen har jag kvar pengar att leva på lite som jag vill. Vad är det som gör att du kommer hit varje dag? - Det är ju ett krav. Det var ju ett krav i skolan också men det tog jag inte riktigt på allvar. Här fungerar det så att ju mer jag visar mig här och ju bättre jag gör ifrån mig desto mer beröm får man och det är ju kul. Jag tycker att jag har blivit väldigt bra bemött här. Man lär sig något nytt hela tiden. Det är kul att vara här, helt okej att prata med äldre folk tycker jag. I skolan har man ju mer eller mindre ingen kontakt med vuxna, inte på fritiden som man har nu. Vem är du idag? - Efter att jag började jobba här så har jag förändrats ganska mycket. Jag är en helt annan person, gladare. Förr var jag jättetråkig som person, blyg. Nu är jag gladare och piggare och roligare att umgås med. Vad händer sen, med ditt liv? - Jag ska försöka få praktik hos någon bilmekaniker. För i framtiden vill jag jobba med allt inom bilar. Jag har alltid varit bra på att skruva 29

30 och meka, det har jag fått efter min far. När jag var 12 år gav han mig en moped som jag skulle skruva isär och sen ihop igen. Och så kollade han att allt satt rätt och det gjorde det. Det var skitkul. Sen dess har jag velat hålla på med motorer. Meka och skruva, det är skitkul. Och eftersom jag inte kan det teoretiska så får det bli så. En sak känner sig Oskar särskilt säker på när det gäller sin framtid. - Jag tänker aldrig mer sätta mig i en skolbänk. Inte en chans i världen. Inte ens om jag blev tvingad. Så när min anställning här är slut ska jag försöka söka ett riktigt jobb, så gott jag kan. Hoppas jag kommer att hitta något. 30

31 Foto: Mikaela Olofsson

32 Arbetsmarknadsenheten, Vaggeryds Kommun. En resurs med individen i centrum. Nådastigen Vaggeryd Telefon

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Karl, 47 år. grundskolan

Karl, 47 år. grundskolan Karl, 47 år grundskolan Det skulle bli roligt att börja skolan, men man kände väl ganska tidigt att det var nånting som var fel. Men det var ingen lärare, ingen som brydde sej, så att säga. Det var väl

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Feriepraktik 2014. Enkät enhetschefer, handledare, kontaktpersoner och medarbetare i Falköpings kommun. Standardrapport

Feriepraktik 2014. Enkät enhetschefer, handledare, kontaktpersoner och medarbetare i Falköpings kommun. Standardrapport Feriepraktik 2014 Enkät enhetschefer, handledare, kontaktpersoner och medarbetare i Falköpings kommun Standardrapport Procent Antal Enhetschef 18,5% 15 Handledare 25,9% 21 Kontaktperson 13,6% 11 Medarbetare

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Ta tuffa samtal på måndagen

Ta tuffa samtal på måndagen Ta tuffa samtal på måndagen Näringsliv SvD 2011-08-18 08.03 Torsdag den 18 augusti Dalarö 16 Klart.se Ta tuffa samtal på måndagen PROFIL Namn: Jenny Rosberg. Ålder: 44. Bor: Söder om söder. Familj: Man

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer