Tillträdesreglerna till högskolan och dess inverkan på gymnasieskolan. Skolverket/Högskoleverket juni 2000

Transkript

1 Tillträdesreglerna till högskolan och dess inverkan på gymnasieskolan juni 2000

2 Metod 2 Bakgrund och syfte Skolverket och Högskoleverket har fått indikationer om att tillträdesreglerna till högskolan har en negativ effekt på elevernas val och gymnasieskolans verksamhet. Därför är man från Skolverkets och Högskoleverkets sida intresserad av att ta reda på hur elever och skolledare ser på tillträdesreglerna till högskolan i relation till gymnasieskolan. Målgrupp Målgrupp för denna undersökning är elever i åk 3 på NV- och SP-programmet oavsett inriktning och som har sökt till högskolan till hösten, eller planerar att gör det inom en treårsperiod. Med dessa elever har sammanlagt åtta gruppdiskussioner genomförts på fyra geografiskt och socioekonomiskt spridda orter. De fyra orterna är Lidingö, Tumba, Torsby och Hudiksvall. På varje ort intervjuades även skolledaren om dennes synpunkter. På Lidingö är SP- och NV-programmen fördelade på två skolor vilket ledde till att på Lidingö intervjuades två skolledare. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med skolledare. Undersökningens genomförande Klasslistor erhölls från respektive skola. Temo ansvarade för rekrytering till gruppdiskussionerna. Gruppdiskussionerna genomfördes på respektive skola med NV-elever för sig och SP-elever för sig. Varje gruppdiskussion videofilmades samt spelades in på band. Med varje skolledare genomfördes djupintervjuer enligt en fastställd intervjuguide. Intervjuerna tog ca 1-1,5 timme. Även dessa intervjuer spelades in på band. Transcripts på gruppdiskussionerna och djupintervjuerna finns bifogade denna rapport som bilaga.

3 Sammanfattning 3 Sammanfattning elever Val av kurser styrs främst av intresse, betyg och att man vill välja något som väger upp de tunga obligatoriska ämnena. Eleverna instämmer i att man i högre grad än tidigare väljer bort språk och högre kurser i matematik genom att inte välja dessa kurser i individuella val eller genom att reducera eller specialutforma sina program. Nästan samtliga intervjuade elever kommer att läsa på Komvux, vissa för att komplettera men de flesta för att konkurrensläsa upp sina betyg. Många har redan provat på att göra högskoleprovet och det råder delade meningar om högskoleprovet är ett bra komplement till betygen när man söker till högskolan. Tillträdesreglerna tycker man är tydliga även om man inte anser dem rättvisa. I samtliga grupper diskuterades betygen och betygskriterierna och i princip alla var negativa till dagens betygssystem. Framför allt efterlyser eleverna en mer nyanserad gradering av betygsskalan mellan godkänd och väl godkänd. Sammanfattning skolledare Skolledarna i Tumba och Lidingö menar att eleverna gör taktikval av kurser och de ämnen som drabbas är främst språk och högre kurser i matematik och fysik. Skolledarna i Tumba och Lidingö oroar sig över innehållet i gymnasiet och pratar om en banalisering av gymnasieskolan, där fokus ligger på betygen istället för på kunskap. Uppdelningen i olika kurser inom samma ämne menar en skolledare leder till en betygsstress både hos elever och lärare. I stort tycker skolledarna att det är bra att det finns möjlighet att komplettera sina betyg på Komvux, även om man ser att många endast använder det för att konkurrensläsa upp sina betyg. Man ställer sig även positiv till Högskoleprovet och menar att det är ett bra komplement till betygen.

4 Gruppdiskussion elever 4 Varför går elever SP- alternativt NV-programmet? Gruppdiskussionerna inleddes med att diskutera varför man valt att gå NV respektive SP-programmet. De flesta av eleverna har valt SP eller NV på grund av att det är en bred gymnasieutbildning som ger behörighet till Högskolan. De elever som har gått ekonomiinriktning på gymnasiet menar att det är nyttig och bra att läsa ekonomiämnen, vilket underlättar om man vill arbeta något år innan man går in på högskolan. Främst NV-eleverna menar att NV i princip ger behörighet till samtliga högskoleutbildningar. SP-eleverna säger i större utsträckning att de inte vet vad de vill bli och då är SP ett bra alternativ. Jag visst inte alls vad jag ville läsa och då kände jag att det var en bra grund Jag var inte intresserad av kemi och sådana ämnen. (SP, Hudiksvall) Man kan ju fortfarande bli mer av NV än SP. NV ger ju behörighet till allt, och det gör ju inte SP. (NV, Torsby)

5 Gruppdiskussion elever 5 Valbara delar Intresse är det som i första hand styr val av kurser. Med intresset följer också större chanser att få bra betyg. Många menar också att man väljer lätta kurser som en motvikt mot de tunga obligatoriska ämnena. Därför väljer man kurser som matlagning, aerobics och specialidrott mm. Eleverna väljer även kurser som de på förhand vet att de får ett bra betyg i, antingen genom att kursen är lätt och det därför inte krävs så mycket för att få ett högt betyg, eller att man redan har de förkunskaper som behövs för ett högre betyg. Vissa elever avstår från att välja kurser som de egentligen skulle vilja gå, men som de på förhand vet att de inte kan få tillräckligt bra betyg i. Några elever menar också att man väljer kurs efter lärare. Det kommer att vara så mycket att göra i skolan, så jag tar den här kursen som är rolig och inte innebär så mycket pluggande. (NV, Lidingö) Jag visste att jag var bra på data och så är det roligt och så visste jag att där kan jag få ett skapligt betyg. (SP, Torsby) Jag skulle ju inte välja något språk, för då skulle jag inte få något bra betyg. (NV, Torsby) Tyvärr så är det så att man måste välja något som är lätt, det är ju den enda chansen att få ett bra betyg. Man vill ju inte välja en kurs som man får G i. (NV, Lidingö) Jag har valt aerobics. Inte för att det är lätt utan för att det är jättekul, och för att jag var lite skoltrött. (SP, Tumba) Jag hade valt en påbyggnadskurs i matte och sedan fick jag inte högsta betyg i sista kursen, så då hoppade jag av, för att jag inte skulle få MVG i matte D och det kändes inte så bra. (SP, Lidingö).

6 Gruppdiskussion elever 6 Valbara delar, forts Jag tog det slappaste ämnet man kunde ta, bara för att jag inte orkade. Jag läste någon web-design som är det mest lättförtjänta MVG jag har fått i hela mitt liv, och så hade jag matlagning och där stod vi och stekte det vara bara för att jag kände att jag inte vill ha några läxor i individuellt val. (NV, Torsby). Några av eleverna väljer ämnen som man tycker är bra för sin utbildning och som man tror att man kommer att ha nytta av när man går in på högskolan. Jag läste matte, en extra kurs. Det var väl främst för att skaffa behörighet till högskolan. Sedan har jag läst extra kurser i svenska och engelska av intresse. (SP, Hudiksvall) Jag valde svenska för att jag funderar på att läsa journalistik (SP, Lidingö) Jag har valt språkkurser för jag vill fortsätta med ett språkämne och det har ju med intresse att göra annars orkar man inte fördjupa sig (NV, Lidingö)

7 Gruppdiskussion elever 7 Större valfrihet att välja kurser Gymnasieskolan 2000 innebär att eleverna får välja mer fritt än tidigare. Eleverna fick en fråga om hur de skulle ha valt om de själva fått denna möjlighet. Många av eleverna hade i stort sett gjort samma val som de gjort idag. Några av NV-eleverna skulle valt bort språk och några skulle valt till språk. En del av de elever som går SP med ekonomiinriktning skulle valt bort ekonomikurserna. Man skulle i större utsträckning välja roliga kurser som man är intresserad av. Några skulle välja till ämnen som behövs för att komma in på högskolan. Några av NV-eleverna skulle välja ämnen från SP för att få en bredare utbildning. När man får välja mer kan man ju komplettera så att man tar en kurs som är välbehövlig och så kanske man tar en kurs som man tycker är väldigt rolig. (SP, Torsby) Jag skulle nog ha valt att plocka från samhälle också, få lite av båda delarna. (NV, Hudiksvall). Om man har så många timmar som 300, så blir det väl inte bara att välja kurser för att få bra betyg, utan då kanske man väljer sådant som är kul. (NV, Tumba). Jag skulle lätt ha tagit roligare kurser, det finns en massa kurser som jag skulle vilja välja, bildkurser, data och breddidrott. (NV, Lidingö) Jag skulle t ex valt bort fysik, högre kurser i fysik, och läst ekonomiska ämnen istället. Eller läst mer språk. Ha en större bredd än att bara vara inriktad naturvetare. (NV, Torsby) En elev menar att en risk med att man får välja fler ämnen mera fritt är att man kanske missar sin behörighet till högskolan om man bara väljer efter intresse. En annan elev menar att kurserna är ganska styrda i antalet poäng. Vilket gör att det kan vara svårt att till exempel läsa två språk efter varandra, eftersom varje språkkurs är 200 poäng, vilket blir 100 poäng mer än vad man har i individuellt val.

8 Gruppdiskussion elever 8 Att välja eller ta bort ämnen Något som kommer upp under diskussionerna är kurser i språk. Många vittnar om att man på olika sätt hade valt bort språk. Antingen genom att inte välja språk i individuella val, eller så valde man att gå specialutformat program. Några elever i gruppdiskussionerna har valt att reducera sitt gymnasieprogram. Andra ämnen som eleverna också valt bort är B-kursen i fysik och högre kurser i matematik. Enligt de elever som deltog i gruppdiskussionerna är det vanligt att man väljer bort att läsa språk. På en skola har det fått konsekvensen att de få elever som valt fortsättningskurs i språk inte fick möjlighet till det, då för få elever anmält sig till kursen. Det är väldigt vanligt med reducerat program. Jag har reducerat och när jag var och pratade sa de att det ökar mer och mer. Jag har valt bort spanskan. (SP, Torsby) Jag har valt bort C-matten, och läste biologi A istället på teknisk. Jag var så himla trött på matte. (SP, Hudiksvall) Jag har reducerat språket för det klarade jag inte alls av. (NV, Hudiksvall) Det finns till och med flera fall där personer som jag känner har valt bort kurser som ingår i deras standardutbildning, för att välja specialutformat program för att det tyckte att ämnena var för svåra och valde något lättare istället. (NV, Lidingö) Anledningen till att man väljer bort språk är främst att det är svårt och kräver stor studieinsats samt att det är svårt att få bra betyg.

9 Gruppdiskussion elever 9 Sökt till högskolan och val av högskoleutbildning I samtliga genomförda gruppdiskussioner anger en högre andel bland NV-elever att de har sökt till högskolan till hösten jämfört med SP-elever. Flera av NV-eleverna har sökt till civilingenjörs- eller civilekonom utbildning. SP-eleverna är mer osäkra på vad de skall göra och vilken utbildning de vill gå. Många säger att de vill ta ett sabbatsår och arbeta innan de söker till högskolan. Jag skall jobba ett år, sedan skall jag åka till USA nästa höst och jobba där ett år. (NV, Lidingö) Jag är så himla skoltrött så jag orkar inte ens tänka på att plugga något mer jag åker hellre utomlands då, får lite arbetslivserfarenhet. (NV, Hudiksvall) Jag vill prova på olika jobb eller olika inriktningar först innan jag söker, men det blir nog säkert ekonomisk. (SP, Torsby) Intresse och att det finns jobb efter högskoleutbildningen är det som i första hand styr val av högskoleutbildning. Även att det framtida jobbet har status, låg antagningspoäng till utbildningen framförs som skäl till val av högskoleutbildning. Man vill jobba med något som man tycker är kul också (SP, Hudiksvall) Där det finns jobb, inom de områdena. (NV, Tumba) För att man skall få en anständig lön så måste man nästan ha en utbildning (SP, Torsby) Man lyssnar på föräldrar och syskon och i viss mån även på sin kamrater när man skall välja högskoleutbildning.

10 Gruppdiskussion elever 10 Olika förberedelser för att komma in på högskolan Att skriva Högskoleprov menar eleverna är ett sätt att komma in på den aktuella utbildningen. Huruvida Högskoleprovet är ett bra komplement till betygsantagningen, råder det delade meningar om. De flesta av eleverna som deltog i gruppdiskussionerna har redan provat på att skriva högskoleprovet en gång, flera har skrivit högskoleprovet två gånger. Man kommer att skriva högskoleprovet igen om det behövs för att komma in på sin högskoleutbildning. Högskoleprovet, jag tycker att det är sjukt. Det baseras så mycket på läskunnighet och ordkunskap. (NV, Torsby) Hela högskoleprovet är ju felutformat för tekniker, de största delarna är ju svenska och engelska och sådant Det är konstigt att hela 40 poäng ligger på ordförståelse, lika mycket som alla mattedelar tillsammans." (NV, Tumba) Jag tycker att det är självklart att högskoleprovet skall finnas som ett komplement till betygen.. Alla måste ju ha någon sorts gemensam skala för hela landet, så att inte vissa skolor ger överbetyg. (SP, Hudiksvall) Jag tycker att det är orättvist med högskoleprovet. Jag känner en som gick ut med jättedåliga betyg, gjorde högskoleprovet och fick jättebra resultat och kom sedan in på den utbildning han ville gå. (SP, Lidingö) Jag tycker inte att högskoleprovet visar tillräckligt stora delar av ens kunskaper.högskoleprovet väger alldeles för tungt. (SP, Lidingö)

11 Gruppdiskussion elever 11 Olika förberedelser för att komma in på högskolan, forts Komvux är ett alternativ som samtliga grupper diskuterade. Att läsa upp betyg från IG till högre betyg samt att konkurrensläsa upp betyg antingen genom att tenta av dem efter gymnasietiden eller via Komvux är ett alternativ för många. Jag kommer nog att söka till Komvux, för att läsa upp betygen. Annars kommer jag inte att komma in. (NV, Hudiksvall) Av tio elever har säkert fem inte godkänt i sina ämnen utan måste plugga upp sina betyg för att komma in på högskolan. (SP, Lidingö) Det råder dock delade meningar om huruvida möjligheten att konkurrensläsa upp sina betyg på Komvux är positiv eller negativ. Det här med att läsa på Komvux är ett konstigt system men självklart utnyttjar man det. Komvux borde inte vara till för ungdomar. Det används på fel sätt, men när vi nu har ett system där betygen från årskurs 1 till 3 räknas, så är det viktigt att man kan tenta upp betyg. För när man var 15 eller 16 år så kanske man inte tänkte på sina högskolestudier, vilket gjorde att man inte satsade tillräckligt hårt. (SP, Lidingö) Det är bra att man kan tentera upp betygen, men det blir ju fel eftersom det blir svårare för de som direkt går ut gymnasiet.man borde få söka på två kvoter för det är stor skillnad om man lägger två år på att läsa upp betyg. (NV, Lidingö) Ett fel med att läsa upp på Komvux är om jag har haft ett VG i matematik A och sedan läser matematik B, C, D och E och får ett MVG i alla de kurserna så har jag lätt de kunskaper som motsvarar ett MVG i matematik A, men jag kan inte påverka betyget förutom att läsa det på Komvux, eller tentera i efterhand. Det är felet med att ha fler kurser i samma ämne. (NV, Torsby) Det här med Komvux tycker jag inte är något problem alls. Det är självklart att man skall få göra det. (SP, Hudiksvall)

12 Gruppdiskussion elever 12 Olika förberedelser för att komma in på högskolan, forts Många kommer även att ta den chans som de flesta skolor erbjuder om att få tentera upp sina betyg direkt efter skolavslutningen i årskurs tre mot en kostnad av 500 kr. Även om en del elever tycker att det är fel att det skall kosta pengar. Några av eleverna säger att man har avstått från den möjligheten just på grund av att det kostar pengar. Jag tycker att det är lite ojuste också, det här att om man får IG i ett ämne, då får man tenta upp det gratis, men om man får G, då måste man betala för att höja. Det tycker jag är orättvist. För de som kämpar och kämpar och bara lyckas få ett G, och så finns det de som struntar i det och får IG och kan tenta upp det utan att det kostar något. (NV, Tumba) Betyget IG får samtliga elever läsa upp under sin gymnasiegång eller på Komvux. Dessa elever har då företräde på Komvux framför elever som vill konkurrensläsa upp sina betyg. Någon elev menade att det finns elever som väljer att inte bli godkända i ett ämne, för att försäkra sig om en plats på Komvux.

13 Gruppdiskussion elever 13 Information från studie- och yrkesvägledaren I princip samtliga elever efterlyser mer information från studie- och yrkesvägledare. Informationen kommer för sent, ofta inte förrän i åk 3. Många skulle vilja ha information redan i åk 1. Eleverna efterlyser mer individuell kontakt med studie- och yrkesvägledare, men inser att studie- och yrkesvägledaren har mycket att göra, och det kan vara svårt för dem att hinna med alla elever. Som elev upplever man att man får ta reda på all information själv. Studie- och yrkesvägledare ansvarar mer för allmän information som skall gå ut till samtliga elever. Några elever berättar att de har bett om hjälp av studie- och yrkesvägledaren om hur man räknar ut sitt jämförelsetal men att studie- och yrkesvägledare inte hade den kunskapen. Någon menar att deras skola förlitar sig på att de olika högskolorna åker runt och informerar om sina utbildningar. Samtliga högskolor vill framstå som den bästa, vilket gör det svårt för eleverna att få en objektiv bedömning av högskolorna. Något som främst NV-eleverna vänder sig mot är att den information de får enbart kom från högskolor och universitet med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Många menar att bara för att de har valt NV-programmet på gymnasiet innebär inte det att de automatiskt väljer en högskoleutbildning med NV-inriktning. Eleverna på NV-programmet har valt gymnasieprogram för att de vill ha alla vägar öppna.

14 Gruppdiskussion elever 14 Mest lämpade kurser för en högskoleutbildning Det råder skilda uppfattningar kring om kurserna man gått på gymnasiet är de som är mest relevanta för Högskoleutbildningen. NVeleverna menar att de i stort är relevanta för högskoleutbildning. Några, främst SP-elever, tycker inte att de är det. Men i stort har man lite svårt att svara på den frågan. Främst de elever som inte riktigt vet vilken utbildning de har tänkt sig att gå på Högskolan, tycker att det är svårt att uttala sig om de kurser de har gått är relevanta eller inte. Tillträdesregler till högskolan Tillträdesreglerna upplever man som tydliga och enkla att förstå. Någon menade att de är krångliga eftersom man måste räkna om bokstäver till siffror. Varför då inte ha siffror från början? Ingen anser att tillträdesreglerna är rättvisa. Många elever efterlyser lämplighetstest eller personliga intervjuer vid tillträde till högskolan, eftersom betygen bara mäter förmågan att ta in kunskap, inte något om hur man är som person, dvs om man har social kompetens eller inte. Även betygen och betygskriterierna kommer upp i samtliga gruppdiskussioner. I princip samtliga grupper upplever man att de gamla sifferbetygen var bättre, framförallt därför att det fanns flera steg i betygsskalan. En fördel med det nya betygssystemet är att betygen är målrelaterade. Man framför dock kritik mot att skolorna själva får sätta betygskriterier för betyget MVG. Jag kan tillägga att jag inte tycker att betygen är bra. Det är alldeles för stora hopp emellan. Jag tycker sifferbetygen var mycket bättre (SP, Torsby) Sedan skulle jag vilja ha en förklaring av Skolverket, hur de menar att det här med Vi har fyra betygssteg men 20 poängsteg. Varför det? Vad har det med varandra att göra? Man kan lika bra ta bort bokstäverna och skriva siffror istället (NV, Torsby)

15 Gruppdiskussion elever 15 Tillträdesregler till högskolan, forts Betyget G är ju väldigt brett, det kan ju kännas ganska orättvist för dem som ligger nästan på VG, och de som läraren inte vill sätta IG på för att de tycker att de kämpar på ganska bra ändå. Att de skall ligga på samma betyg, för det märks ju ingen skillnad när de söker senare. Det kan ju kännas lite orättvist. Sedan det andra problemet är att det inte finns några kriterier på vad som är MVG, utan det får skolorna ta fram själva.. (SP, Hudiksvall) En elev menar att det är fel att populariteten styr antagningspoängen till högskolan. Det finns ju ett generalfel med hela antagningssystemet. Om jag vill läsa matematik på universitetet som är en av de mest impopulära utbildningar som finns, då behöver jag ett snitt på ungefär 12 eller 13. Men att ta mig ut från den utbildningen kräver ju att man är väldigt begåvad i matematik alltså snittsiffran har ju inget med utbildningens svårighet att göra. (NV, Torsby) Någon tycker också att det är fel att samtliga betyg räknas in i jämförelsetalet. Det kan ju inte vara rimligt att vi när vi har gått gymnasiet har deltagit i genomsnitt i 35 kurser, som vi har blivit betygssatta i. Varför skall alla kurser räknas in när man söker en utbildning? Skall inte de kurser som har med utbildningen att göra väga tyngre? (NV, Lidingö) Det värsta med systemet är att om du börjar plugga medelmåttigt och blir sedan bättre och bättre så kan du ändå inte få ett MVG i slutet för att du inte är tillräckligt bra i början. (NV, Lidingö) Några menar att det är fel att kursernas längd och inte svårighetsgrad avgör vilken poäng man får.

16 Gruppdiskussion elever 16 Hur kan man göra tillträdesreglerna mer rättvisa? Personliga intervjuer, anlagstest samt fler platser på högskolan är några förslag på hur man kan göra tillträdesreglerna mer rättvisa. Samt att vissa betyg skulle vara mer värda när man söker till högskolan, så kallade viktade betyg. Det borde vara ämnesrelaterat och att de ämnena man söker på till högskolan borde man ju ha bra betyg i också. (SP, Tumba) Istället för att ha så mycket komvuxplatser borde man ha mer högskoleplatser, så man liksom byter på det. (NV, Tumba) Man borde ha antagningstest, det skulle vara jättebra. Att man har MVG i alla ämnen behöver ju inte betyda att man har tillräcklig empati för att bli läkare. (SP, Lidingö) Jag tycker basämnena borde prioriteras mer när man söker till högskolan. Om man söker in på en linje för att bli högskoleingenjör, då är det bara matte och fysik som krävs egentligen. Då skall man inte behöva räkna historia A-betyget. (NV, Tumba) Några menar att faran med viktade betyg är att man väljer att strunta i de ämnen som inte räknas med när man skall söka till högskolan. Att välja en viss andel av betygen och söka på dem Samtliga elever tillfrågades om man tyckte att det skulle vara bra om man fick välja en andel av betygen och söka på dem till högskolan. Om det är bra eller dåligt råder det delade meningar om bland eleverna. En del menar att det skulle vara mycket bra, en del menar att då kommer jämförelsetalen att bli ännu högre.

17 Djupintervjuer med skolledare 17 Högskoleutbildning viktigt för gymnasieeleverna För eleverna på Lidingö är högskoleutbildning oerhört viktigt för eleverna. Andelen som söker till högskolan ligger klart över riksgenomsnittet. Hudiksvall är en av de kommuner i Sverige som har lägst andel elever som söker till högskolan. I Tumba är det enligt skolledaren främst NV-elever som söker till högskolan. Samtliga skolledare vittnar om att eleverna är medvetna om betygens och urvalet av betygens betydelse för högskolan. Vilket i sin tur leder till en oerhört press på lärarna att sätta rätt betyg. Hur resonerar eleverna utifrån tillträdesreglerna? Det är olika uppfattning om hur skolledare upplever att elever resonerar och handlar utifrån tillträdesreglerna. Skolledarna på Lidingö menar att eleverna optimerar sina möjligheter att komma in på högskolan och därför blir betyg och jämförelsetal viktigare än de kunskaper man kan inhämta från gymnasieskolan. De optimerar sina möjligheter genom att välja lätta kurser där man lätt kan få bra betyg framför kurser som kräver stor arbetsinsats. En skolledare uttrycker det på följande vis. Vill man vara elak kan man säga att gymnasieskolan för många elever är en transportsträcka när det gäller att maximera sina möjligheter att ta sig vidare i systemet (Skolledare, Lidingö) Alla skolledare uttrycker sig inte lika drastiskt. Även skolledaren i Tumba menar att man ser att eleverna väljer enkla kurser som det är lätt att få bra betyg i framför mer krävande kurser som språk. I Hudiksvall och Torsby ser man inte att eleverna resonerar lika taktiskt genom att välja enkla, lätta kurser. När det gäller individuellt val, skulle vi gärna se att eleverna läste främmande språk. Det är färre och färre elever som läser det just för att det är jobbigt, och man väljer istället bollsport eller asiatisk matlagning eller en dessertkurs, och det ger ju samma poäng till högskolan i meritvärderingen och det tycker jag är helt orättvist. (Skolledare, Tumba)

18 Djupintervjuer med skolledare 18 Reducerade program/specialutformat program Samtliga skolledare menar att reducerade program är något som skolan är oerhört återhållsam med att bevilja. Det beviljas endast för elever som har extra svårt till exempel konstaterad dyslexi eller liknande. Något som däremot har blivit vanligare är att elever väljer att specialutforma sina program genom att byta ut vissa kurser mot ett antal individuella kurser som man själv har plockat ihop. Taktiska val av kurser Skolledarna på Lidingö och Tumba menar att det har skett en flykt från språken och högre kurser i matematik och fysik. Även i Torsby märker man att fler elever väljer bort B-språk framför C-språk. En förklaring enligt skolledaren i Torsby är att eleverna tror att de kan få bättre betyg i C-språk än i B-språk. Varken i Torsby eller Hudiksvall har man i någon högre grad märkt att eleverna taktikväljer kurser på gymnasiet. Vi har en känsla av att språk två har kommit i skuggan av det stora främmande språket engelska, man kommer och säger till oss att varför skall vi läsa franska och spanska och plugga svår grammatik, när vi klarar oss med engelska över hela världen (Skolledare, Torsby) Det är en väldig flykt från språken, elever kommer och ber om att få specialutformat program för att slippa språken. Språken kräver ju en väldig arbetsinsats i jämförelse med andra ämnen. (Skolledare SP-programmet, Lidingö) Det är färre som väljer språk och det finns fler orsaker till det, men en orsak är att de helt enkelt gäller att få så höga betyg som möjligt. (Skolledare Tumba)

19 Djupintervjuer med skolledare 19 Taktiska val av kurser, forts Skolledarna vittnar om att språklärarna känner stor oro över flykten från deras ämnen. som har blivit mer och mer markant under de sista åren. Skolledaren på Gångsätraskolan vid Lidingö tror inte att det är språklärarnas fel eller språkundervisningen utan snarare vad eleverna får för signaler från högskolan om vilka ämnen som är viktiga. Högskolan kräver ju inget språk utöver engelska så det påverkar ju naturligtvis deras val. De har ju uppfattningen att det är engelskan som gäller, att man klarar sig med den. Vi binder ju ris åt egen rygg i och med att vi faktiskt ger eleverna möjlighet att få de här specialutformade programmen. (Skolledare SP-programmet, Lidingö) I Tumba och på Lidingö ser man att elevernas handlande utifrån tillträdesreglerna får negativa konsekvenser för gymnasieskolan och dess verksamhet. I Torsby och Hudiksvall ser man inte dessa effekter lika tydligt, vilket till viss del kan förklaras av att så få elever går vidare till högskolan och därför inte behöver optimera sina möjligheter att få höga betyg och därmed höga jämförelsetal. Skolledarna i Tumba och Lidingö menar att eleverna på gymnasieskolan fokuserar på betyg istället för på kunskap. Det gynnar ju inte något livslångt lärande och att lära på djupet utan jag tycker att det blir en ganska ytlig syn på vad kunskap är och systemet uppmuntrar till det. (Skolledare, Tumba)

20 Djupintervjuer med skolledare 20 Vad blir effekterna på gymnasieskolan? Betygstress är något som skolledarna i Tumba och Lidingö ser som en effekt av att varje kurs ger ett slutbetyg. I Hudiksvall menar man att det leder till en stress både hos elever och lärare eftersom lärarna hela tiden känner att de måste kunna motivera sina betyg och därför behöver de kvitto på elevernas kunskaper genom att ge dem prov under kursernas gång. I Tumba pratar skolledaren om att det lätt blir provhysteri. Skolledaren i Tumba menar att man till viss del kan lösa detta med längre kurser. Det blir lätt en provhysteri, lärarna måste ju absolut ha ett underlag eftersom de ska kunna motivera varför de sätter ett visst betyg och då blir det mycket prov, eftersom man vill kunna visa på papper. Det är därför som jag tror att längre kurser gynnar studiesituationen för eleverna, jag tror att det blir mindre stressigt än vad det är idag och att de får en längre chans att visa vad de kan. (Skolledare Tumba) Eleverna tycker att det är jättestressigt överhuvudtaget. I det gamla systemet var det ju ändå så att man läste ämnena i tre år och då var det ju en mognadsprocess. Man fick ett slutbetyg i varje ämne. Nu är det ca 30 betyg och alla räknas lika mycket. (Skolledare SPprogram, Lidingö) Skolledaren i Torsby är av en annan åsikt när det gäller jämförelse mellan det nya och det gamla betygssystemet. Jag tycker att det är ett bättre system än tidigare, även om det medför en del press, under förutsättning att man som elev, vet om förutsättningarna när man börjar ettan. För då kan man successivt beta av det hela. Det tycker jag är bättre. Tidigare kanske man slöläste och sedan räknade man med att om jag skärper mig i trean så kan jag landa mjukt ändå. (Skolledare, Torsby) Skolledarna i Torsby och Hudiksvall ser inte samma tydliga negativa effekter på gymnasieskolan som skolledarna i Tumba och Lidingö ser.

21 Djupintervjuer med skolledare 21 Hur förbereder sig eleverna inför högskolan? Samtliga skolledare menar att en hög andel kommer att läsa på Komvux efter avslutad gymnasieskola. Enligt skolledaren på Lidingö är eleverna inställda på ett fjärde år på Komvux och det finns elever som taktiskt inte plockar ut ett slutbetyg för säkra en plats på Komvux. Samme skolledare tycker också att det är något fel på systemet när elever har möjlighet att läsa upp sina betyg i A- kurserna. Det är väldigt många som är inställda på ett fjärde år på Komvux. Det finns de som taktiskt inte plockar ut ett slutbetyg för att säkra en plats på Komvux Något som jag tycker är vansinnigt är när en elev går upp och tenterar A-kursen i matte eller engelska. Den eleven har ju inte förbättrat sina kunskaper ett dugg, så där är det något system fel i antagningen. (Skolledare, SP-program, Lidingö) Skolledarna tycker ändå att det är bra att möjligheten finns för elever att läsa upp sin behörighet på Komvux. Vad man vänder sig emot är när eleverna konkurrensläser upp sina betyg i de längre A-kurserna. Naturligtvis fyller Komvux en roll, det är jättebra att det finns möjligheter för dem som av olika skäl inte har mognat eller inte kunnat göra sig själva rättvisa, att de kan komma tillbaka och komplettera sina betyg till nya behörigheter. (Skolledare, NVprogram, Lidingö) Skolledarna säger att många elever också tar chansen att konkurrensläsa upp sina betyg på respektive skola mot en kostnad på 500 kronor. Högskoleprov är också något som eleverna använder som ett komplement till betygen för att komma in på högskolan.

22 Djupintervjuer med skolledare 22 Information kring tillträdesregler Samtliga skolledare säger att de går ut och informerar om högskolan och vilka tillträdesregler som gäller. Det är något som man gör redan under första årskursen. På vissa skolor informeras även föräldrarna. Oftast är det studie- och yrkesvägledare som informerar kring detta. Dessutom åker eleverna på olika mässor och får hem studiekataloger från olika högskolor. Tillträdesreglerna tydliga och enkla att förstå Skolledarna har svårt att svara på om de tycker att tillträdesreglerna är enkla och tydliga att förstå, eftersom det oftast är studie- och yrkesvägledare som har kunskap och sköter informationen om tillträdesreglerna. I Hudiksvall och Torsby har man inte reflekterat så mycket över tillträdesreglerna. Om de är rättvisa råder det däremot delade meningar om. En skolledare tycker i och för sig att det är bra att alla ämnen har lika status. Vad som är fel är att kursernas längd och inte svårighetsgrad påverkar jämförelsetalet. I och för sig tycker jag att det är viktigt att alla ämnen har samma status och att längre kurser får mer poäng så långt är det rätt, sedan är det ju klart att man är i ett bättre konkurrensläge om man har MVG på matte A-kursen och G på B-kursen. Det är ju fullkomligt groteskt. (Skolledare, SP-programmet, Lidingö)

23 Djupintervjuer med skolledare 23 Hur kan tillträdesreglerna bli mer rättvisa? Göra kurserna längre, vikta betyg som är relevanta för högskoleutbildningen är förslag från skolledarna på hur man kan göra tillträdesreglerna mer rättvisa. Någon tidsspärr innan man får gå in på Komvux och konkurrensläsa upp sina betyg är också ett förslag som framfördes, till exempel en karenstid på ett år innan man söker till Komvux. Har eleverna de kunskaper som behövs för att klara högskolan? Skolledaren i Tumba känner oro över att eleverna inte skall klara av sina högskolestudier. Hon pekar på flera undersökningar visar på bristande kunskaper både vid övergång från grundskola till gymnasieskola och från gymnasium till högskola. Samtliga skolledare anser att det är fel är att eleverna inte tar chansen att utveckla sig och ta in ny kunskap när de har möjligheten, utan istället väljer kurser som de redan kan, eller lätta kurser som de kan få bra betyg i. Gymnasiekola 2000 Skolledarna tycker i stort att det är bra att man i den nya gymnasieskolan har vägt in kursernas svårighetsgrad. En skolledare tycker att det är bra att projektarbete har fått 100 poäng, en annan skolledare tycker inte det. Skolledarna i Hudiksvall och Torsby tycker att de har svårt att uttala sig om gymnasieskolan 2000 och dess relation till högskolan. I gymnasieskola 2000 har de ju vägt in att olika kurser har olika svårighetsgrad, Det tycker jag är bra. (Skolledare, Hudiksvall)

24 Kvantitativ studie Metod 24 Den kvantitativa delen av undersökningen genomfördes under tiden 22 maj - 8 juni på samma skolor som gruppdiskussionerna genomfördes, d v s Lidingö (2 skolor), Tumba, Hudiksvall och Torsby. Totalt har 19 klasser vid SP-programmet och 15 vid NV-programmet deltagit i undersökningen. Målgruppen för undersökningen är delvis en annan än för den kvalitativa studien, nämligen samtliga elever vid NV- och SP-programmen. Det betyder att även de elever som inte sökt eller har för avsikt att söka högskolan de närmaste tre åren har deltagit i undersökningen. Det skall påpekas att svaren från dessa skolor inte är representativa för samtliga gymnasieskolor i Sverige, men resultaten visar ändå på väsentliga trender och mönster. Datainsamlingen gick till på följande sätt. Temo kontaktade respektive skola och bad om klasslistor på samtliga elever som går åk 3 på SP- eller NV-programmet, oavsett inriktning. Temo sorterade enkäter efter elevantal per klass och lämnade personligen över enkäterna till skolledaren på respektive skola i samband med att intervjun med skolledaren genomfördes. Till varje klass medfördes en instruktion till klassläraren där syftet med undersökningen framgick samt hur den skulle genomföras. De ifyllda enkäterna budades sedan till Temo för vidare bearbetning och analys. Svarsfrekvensen varierar kraftigt mellan olika skolor, från 30 till 78 procent. En förklaring till det stora bortfallet är enligt skolledarna att enkäterna kom så sent på terminen. På vissa skolor hade slutbetygen redan satts och man hade ingen ordinarie undervisning. Det var därför svårt att samla eleverna och få dem att fylla i enkäten. Detta innebär att de mindre studiemotiverade eleverna kan vara överrepresenterade i bortfallet. En indikation på detta är att elever vid det naturvetenskapliga programmet är överrepresenterade i undersökningen. Andelen elever som söker högskolan är större vid detta program än vid SP-programmet.

25 25 Kvantitativ studie Svarsredovisning Svarsfrekvens i procent Hersby skolan 75 Gångsätraskolan 39 Bromangymnasiet 48 Stierneskolan 78 Tumba gymnasium 30 Totalt 47

26 26 Kvantitativ studie Beskrivning av eleverna Av de 373 eleverna som har svarat på enkäten går 63 procent Naturvetenskapliga programmet och 36 procent går SP. Fördelningen av elever mellan skolor i Stockholmsområdet respektive utanför Stockholmsområdet är jämn. Ungefär lika många kvinnliga som manliga elever har svarat på undersökningen. Knappt 40 procent av eleverna har föräldrar där både mamma och pappa har högskoleutbildning. En högre andel i Hersby och Gångsätra har föräldrar där båda är högskoleutbildade jämfört med övriga skolor. Totalt sett har 65 procent av eleverna som går NV-programmet föräldrar där båda har högskoleutbildning.

27 27 Kvantitativ studie Sammanfattning Förutom intresse är en viktig faktor vid val av kurs att kursen är en lättsam motvikt till andra ämnen. I andra hand kommer att det är lättare att få bra betyg på den valda kursen än på andra kurser. Det är särskilt NV-eleverna och de som söker eller kommer att söka högskolan som betonar dessa två aspekter. En majoritet av eleverna förbereder sig för högskolan genom att välja en bred utbildning och genom att göra högskoleprov. Var fjärde väljer kurser/individuella val som är lätta att få bra betyg på. Många kommer att söka Komvux för att komplettera (två av tio) eller konkurrensläsa upp betyg (tre av tio). Det är främst föräldrar och kamrater som påverkar val av kurser eller högskoleutbildning. Skolans personal har mindre betydelse. Möjligheten att få bra lön och göra karriär samt arbetsmarknaden är de faktorer som förutom intresse styr valet av högskoleutbildning. Det råder delade meningar om huruvida antagningsreglerna är lätta att förstå. Få tycker att de är rättvisa. Att tentera upp godkända kurser efter avslutat gymnasieprogram tycker sju av tio är rättvist, liksom att man kan öka chanserna att komma in på högskolan genom att göra högskoleprovet. Över hälften av eleverna anser att svårare kurser ska ge högre poäng/jämförelsetal vid ansökan till högskolan. Eleverna på Lidingö ger oftare uttryck för val av lättsamma kurser och betygstaktik än eleverna vid övriga skolor. I denna skola går 85 procent av eleverna vidare till högskolan.

28 Kvantitativ studie Läsinstruktion 28 Diagrammen för resultaten som helhet har två staplar för varje delfråga. Den gröna/högra stapeln står för andel positiva svar (dvs andelen som angivit fyra eller femma på den femgradiga skalan) och den röda/vänstra för andelen negativa (de som svarat en etta och tvåa). Den ljusare gröna står för värdet 5 och den mörkgröna står för värdet 4. Den ljusröda området på stapeln till vänster står för värdet 2 och den mörkröda för värdet 1. Andelen svar är uttryckta i procentenheter och beräknas på samtliga svarande. De neutrala dvs de som angivit en trea syns inte i diagrammet, men värdena finns angivna i högra kolumnen på diagrammet. Tillsammans med vet ej summerar varje delfråga till 100 procent, när andelen negativa och andelen positiva lagts ihop.

29 29 Kvantitativ studie Faktorer som har betydelse för val av kurser Det som förutom intresse betyder mest vid val av kurser är att kursen är lättsam och en motvikt till de tyngre ämnena. Fyrtiofem procent tycker att det har stor betydelse. Därefter följer att möjligheterna att få bra betyg på kursen är större än på kurser man annars skulle valt (35 procent). Minst betydelse har hur pass relevant kursen är för det program man valt (23 procent).

30 Kvantitativ studie Faktorer som har betydelse för val av kurser Skillnader mellan grupper av elever 30 Det är vanligare vid naturvetenskapliga programmet än vid samhällsvetenskapliga programmet att kurserna väljs därför att de är en motvikt till andra ämnen. Motsvarande gäller för dem som sökt/kommer att söka högskolan jämfört med dem som inte avser att söka till högskolan. I Hersbyskolan är det vanligare än vid andra skolor att man väljer kurser på grund av att kursen är enklare, ger en motvikt till de tyngre ämnena eller ger större möjligheter till bra betyg. En mindre andel än vid övriga skolor anger som betydelsefullt att kursen är relevant för programmet eller nödvändig för fortsatta studier.

31 31 Kvantitativ studie Personer som påverkar valet av kurser Cirka två av tio elever anger att föräldrar och kamrater påverkat deras val av kurser. Endast en av tio uppger lärare eller studie- och yrkesvägledare. På Lidingö anger en högre andel av eleverna jämfört med övriga skolor att kamraterna och lärarna påverkat deras val av kurser.

32 32 Kvantitativ studie Faktorer som påverkar valet av högskoleutbildning Förutom intresse anger 7 av 10 elever att möjligheterna att få bra lön/göra karriär påverkar deras val av högskoleutbildning. På andra plats kommer möjligheterna att få arbete (drygt 6 av 10). Fyra av tio elever uppger att möjligheterna att komma in på utbildningen styr deras val av högskoleutbildning.

33 33 Kvantitativ studie Personer som påverkar val av högskoleutbildning Drygt en av fyra elever uppger att föräldrarna påverkar valet av högskoleutbildning. Drygt an av tio uppger kamrater och syskon. Lärare, studie- och yrkesvägledare eller andra anställda på skolan tycks inte ha någon stor påverkan. En betydligt större andel i Hersbyskolan och Tumba gymnasium anger att föräldrarna har stor påverkan (cirka 45 procent), medan denna andel är betydligt lägre vid Bromangymnasiet i Hudiksvall och Stierneskolan i Torsby (15 respektive 7 procent). Endast 16 procent av dem som har föräldrar utan högskoleutbildning uppger att föräldrarna påverkar. Andelen är den dubbla bland elever där någon av föräldrarna har högskoleutbildning.

34 34 Kvantitativ studie Föräldrar påverkar val av högskoleutbildning Total Hersby Gångsätra Tumba Stierne Broman

35 35 Kvantitativ studie Förberedelser för att komma in på högskolan Det vanligaste sättet att förbereda sig för att komma in på en högskoleutbildning är i tur och ordning att välja program som är lämpligt (65 procent), att planerar eller redan genomfört högskoleprov (drygt 50 procent), valt inriktning som är lämplig för högskoleutbildningen (47 procent) och valt kurser som är lämpliga för högskoleutbildningen (32 procent). Först därefter kommer någon form av taktik, nämligen planering att söka Komvux för att konkurrensläsa upp betyg (32 procent) och val av kurser som är enklare att få bra betyg på (26 procent). Detta är dock relativt höga andelar. Cirka 20 procent har redan tenterat respektive kommer att söka Komvux för att komplettera/läsa upp icke godkända ämnen.

36 Kvantitativ studie Förberedelser för att komma in på högskolan Skillnader mellan grupper av elever 36 Samhällsvetare kommer i större utsträckning än naturvetare att söka Komvux för att komplettera kurser som inte är godkända (32 procent jämfört med 14 procent). En högre andel naturvetare än samhällsvetare har gjort högskoleprovet (64 procent jämfört med 29 procent). På Hersbyskolan har man oftare än vid andra skolor valt kurser som är lätta att få bra betyg i (42 procent jämfört med 26 procent bland samtliga). Tumba gymnasium har också en betydligt högre andel än övriga skolor som valt reducerat program.

37 Kvantitativ studie Valt reducerat program 37 Total Hersby Gångsätra Tumba Stierne Broman

38 38 Kvantitativ studie Antagningsreglerna till högskolan Eleverna anser i stor utsträckning att det är rättvist att man kan läsa upp betyget även i godkända kurser efter avslutat gymnasieprogram (71 procent) och att man kan öka chanserna genom att göra högskoleprovet (65 procent). 59 procent av eleverna anser att kurser med högre svårighetsgrad bör ge högre poäng vid ansöka till högskolan. Hälften anser att kurser med högre relevans för aktuell högskoleutbildning skall ge högre poäng. Åsikterna är delade om huruvida det är rättvist att kursernas längd påverkar jämförelsetalet. Meningarna är också delade om huruvida antagningsreglerna är lätta att förstå. Få anser att de är rättvisa.

39 Kvantitativ studie Antagningsreglerna till högskolan Skillnader mellan grupper av elever 39 Naturvetare anser i större utsträckning än samhällsvetare att kurser som är relevanta för den högskoleutbildning man söker bör ge högre poäng samt att kursernas svårighetsgrad bör påverka jämförelsetalet. Fler naturvetare anser också att det är rättvist att man kan tentera upp även godkända kurser efter avslutat gymnasieprogram. Eleverna på Hersbyskolan tycker i högre grad än andra att det vore rättvist om kursernas svårighetsgrad påverkade jämförelsetalet. Vid Gångsätraskolan uppger en mindre andel än i övriga skolor att det vore rättvist om kursernas svårighetsgrad påverkade jämförelsetalet. Vid Bromangymnasiet och i Tumba gymnasium är en större andel positiva till att högskoleprovet ökar chanserna. Vid Stierneskolan i Torsby har en större andel av eleverna svårt att ta ställning i de olika frågorna om antagningsregler till högskolan.

40 Kvantitativ studie Antagningsregler till högskolan 40 Rättvist att kunna tentera upp godkända kurser efter gymnasiet Relevanta kurser bör ge högre poäng Kusernas svårighetsgrad bör påverka jämförelsetalet Antagningsreglerna lätta att förstå NV SP

41 41 Kvantitativ studie Övriga synpunkter Dagens system är så orättvist, det är ingen idé att plugga överhuvudtaget. Gör fler högskoleplatser! Man kommer ju inte in någonstans för sjutton! Det systemet vi har nu är mycket rättvist och jag hoppas innerligt att de inte river upp systemet igen. Man ska få gå den kurs man är intresserad av, intresse är faktiskt viktigare än betygen! Det borde finnas inträdesprov till alla utbildningar. Det är inte bra att ämnen som inte har det minsta med den högskoleutbildning man skall gå på att göra, påverkar ens möjligheter att komma in. Att de ska kosta 500 kronor att tentera upp ett betyg tycker jag är otroligt dåligt. En del har inte råd fast kunskap finns. Det är fel att ett högt betyg som VG inte räcker till högskolan.

42 42 Sammanfattande diskussion Temo vill vidarebefordra några sammanfattande tankar och reflektioner från undersökningen. Antagningsreglerna till högskolan kombinerat med de höga antagningspoängen till många högskoleutbildningar ställer krav på eleverna att de från första dagen i gymnasieskolan skall prestera höga betyg på varje kurs. Samtidigt har valfrihetens släppts in i gymnasieskolan. I undersökningen är skolledare och elever överens om att de svårare eller tyngre kurserna kommer på undantag. Allt fler väljer bort språk eller högre kurser i matematik och fysik till förmån för andra ämnen eller lägre kurser. Bakom detta agerande ser flera av skolledarna en taktik från elevernas sida, ett medvetet tillvägagångssätt för att få högre betyg inför antagningen till högskolan. Eleverna ger i första hand uttryck för stress och bristande ork att klara av de svårare ämnena. Att välja andra, lättsammare ämnen tycks för flera vara en överlevnadsstrategi och enda sättet att få de höga betyg som behövs i de obligatoriska ämnena. Strategierna tycks mer genomtänkta i Stockholmsskolorna. Både elever och skolledare i Tumba och på Lidingö har i högre grad reflekterat över antagningsregler och taktik än elever och framförallt skolledare i Torsby och Hudiksvall. En skolledare anser att incitamenten för att välja mer krävande ämnen och högre kurser saknas. Att ge kurser med högre svårighetsgrad högre poäng anser deltagarna i undersökningen är en viktig åtgärd för att lösa denna problematik. Det är kanske svårare att komma tillrätta med att vissa ämnen väljs bort helt och hållet, som är fallet med språk. I samtliga genomförda gruppdiskussioner ger eleverna uttryck för att syo-konsulenterna, som de fortfarande kallas, inte ger tillräcklig vägledning vad gäller yrkesval och inträde till högskolan. Studie- och yrkesvägledarna tycks enligt eleverna snarare ha tagit på sig rollen att informera om hur man klarar sig om man inte klarar gymnasieskolan (genom att komplettera och konkurrensläsa upp betyg eller göra högskoleprovet).

43 43 Sammanfattande diskussion, forts De flesta av eleverna i den kvantitativa delen tycker att högskoleprovet skall finnas som ett komplement till betygen, även om det i den kvalitativa delen framkom en rad åsikter kring högskoleprovet och dess innehåll. Eleverna vill även ha möjligheten att komplettera och konkurrensläsa upp betyg direkt efter gymnasiet, antingen på den egna skolan eller på Komvux. Många elever i gruppdiskussionerna planerar för ett extra år på Komvux, samtidigt som de ger uttryck för skoltrötthet. I den kvalitativa delen är det fler av eleverna som uttrycker en frustration över att det är så svårt att komma in på högskolan. En förklaring till detta är, enligt eleverna, möjligheten att konkurrensläsa upp betyg, vilket leder till högre och högre jämförelsetal. Eleverna efterlyser fler högskoleplatser och många vill också ha lämplighetstest till högskoleutbildningarna. Enligt en av de intervjuade skolledarna är gymnasieskolan en transportsträcka för att nå högre studier, inte en plats att inhämta ny kunskap. Flera skolledare och även elever talar om betygsfokus i stället för kunskapsfokus.