Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 9/09. Instituten struktureras. Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 9/09. Instituten struktureras. Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer"

Transkript

1 9/09 Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 Högskolan Dalarna: Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer sid 6 Industriforskning: Instituten struktureras sid 10 Ny avhandling: Webben osäker mark för universiteten sid 12

2 niversitetsläraren 9/09 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex I N N E H Å L L Ledare: Upphovsrätt en fråga om kvalitet! 3 Undervisning på engelska oftare i Norden än i Europa 4 SULF:s etiska riktlinjer grund för kurs i Dalarna 6 etiska riktlinjer för universitetslärare Björn Birath om åren på SULF: Engagerade medlemmar och starka personligheter 8 Industriforskningen struktureras holdingbolag med fyra enheter 10 Förvirrande många former av anställningar i högskolan 11 Universiteten ännu inte helt förtrogna med webben årsjubilerande Handels firas med framtidsperspektiv 14 Yrkeshögskolan startar i juli även universitet engageras 15 Debatt Antal veckor är inte det väsentliga 16 Svar till Ulf Dalnäs: Olika långa terminer ett problem 16 Sulf informerar 26 Sulf kalendariet 27 Universitetsläraren nr 10-11/2009 har manus- och annonsstopp 29 maj. OMSLAGSILLUSTRATION: ROLF BERGSTRÖM Högskolan Dalarna anordnar till höstterminen en kurs i yrkesetik för universitets- och högskolelärare. Kursen utgår från SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare. 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

3 Det senaste året har upphovsrättsfrågor varit hett nyhetsstoff i media. Debatten om IPRED-lagen och Pirate Bay-rättegången har satt fokus på frågan om vem som äger rätten till det material som finns på nätet, som musik och film. Berör då upphovsrättsfrågorna också oss universitetslärare? Ja, i allra högsta grad. I takt med den tekniska utvecklingen och möjligheten att erbjuda webbaserad utbildning har upphovsrätten blivit högaktuell också inom högskolan. Vem äger rätten till den inspelade föreläsningen eller Power Point-presentationen? Är det läraren eller lärosätet? VID ETT AV LANDETS lärosäten har styrelsen antagit en upphovsrättspolicy, som säger att lärosätet har nyttjanderätt till allt undervisningsmaterial som är avsett för digital spridning. I policyn sägs att lärosätet har rätt att lagra och tillgängliggöra materialet. Viktigt att notera är att lärosätets nyttjanderätt anses gälla också efter det att den lärare som skapat undervisningsmaterialet har lämnat lärosätet. Vad betyder då detta? Jo, policyn innebär förutom att den står i strid med gällande sedvana att vi som lärare har upphovsrätt till vårt eget material att vi också förväntas avsäga oss rätten till och kontrollen över vår kunskap. I förlängningen också rätten, eller kanske vi hellre ska tala om skyldigheten, att bedriva en undervisning som vilar på vetenskaplig grund. För vad händer om undervisningen kopplas bort från aktuell forskning, förmedlad av en närvarande lärare? Och hur påverkas studenternas lärande om det akademiska samtalet ersätts av envägskommunikation från en inspelad lärare? Kan vi då ens tala om högre utbildning? FÖR MIG HANDLAR allt detta ytterst om kvalitet, ett centralt ord inom dagens högskoledebatt. Om undervisningen vid universitet och högskolor ska kunna hålla högsta kvalitet, och den ambitionen ska vi ha, så behövs det något helt annat än policys av ovan nämnda slag. Det som behövs är närvarande lärare, som i dialog med studenter ges tid att förmedla de nyaste rönen Upphovsrätt en fråga om kvalitet! inom det aktuella vetenskapsområdet. Och detta kräver i sin tur att alla lärare får möjlighet att vara vetenskapligt aktiva. Först då kan vi tala om en undervisning på vetenskaplig grund. Visst kan man, och det ska vi göra, utnyttja den nya tekniken för att utveckla vår undervisning och göra den ännu bättre. Men att erbjuda studenter inspelade gamla föreläsningar med lärare, som kanske inte ens finns kvar på lärosätet och som studenterna därför inte kan ha en dialog med, är raka motsatsen till kvalitet! PS. Boka redan nu in den 19 november, då SULF:s Universitetslärarstämma äger rum. Temat denna gång knyter direkt an till det ovan skrivna: Var fi nns läraren i salen eller på skärmen? L E D A R E N ANNA GÖTLIND ORDFÖRANDE I SULF UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 3

4 Undervisning på engelska foto: högskolan i kalmar ILLUSTRATION: ROLF BERGSTRÖM John Airey. Det påpekar John Airey som tidigare i år disputerade i fysikens didaktik vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet, med avhandlingen: Science, Language and Literacy: Case Studies of Learning in Swedish University Physics. (Naturvetenskap, språk och ämneskompetens. Fallstudier av lärande på engelska och svenska inom högskolefysik.) Enligt Högskoleverket förväntades 2007 cirka hälften av alla mastersutbildningar använda sig av engelska som undervisningsspråk. Det har också blivit vanligt på grundnivå och gäller främst naturvetenskap, teknik och medicin. John Airey är lärare vid Högskolan i Kalmar och ska i höst fortsätta att ge de kurser han tidigare hållit, förutom i Kalmar också vid Växjö universitet. Kursen handlar bland annat om att öka medvetenheten om att undervisning på engelska innebär något annorlunda. Det är stor skillnad på att kunna engelska och på att undervisa på engelska, säger John Airey som konstaterar att detta är ett område där det finns väldigt lite forskning. Undervisning på engelska har, relaterat till Bolognaprocessens mål, blivit allt vanligare. De nordiska länderna ligger i topp i Europaligan när det gäller ett erbjuda undervisning på engelska. Bara Nederländerna har fler platser på engelskspråkiga kurser. text: MarieLouise Samuelsson undervisning på gymnasiet, men Maria Lim Falk menar att problematiken i stor utsträckning går att relatera till universitet och högskolor. Jag undervisar ju själv på högskola. Det är en utmaning att tillämpa sina engelska kunskaper i en pedagogisk situation, det är tillräckligt svårt att undervisa på svenska Det är anmärkningsvärt att den forskning som finns kring undervisning på andra språk än svenska nästan alltid rör mindre språk, lägre skolnivåer och hemspråksundervisning, men sällan engelska. Fokus ligger också mest på skolelever och studenter. Däremot finns väldigt lite kunskap när det gäller lärarnas kapacitet, vad som händer med undervisningens kvalitet när lärare med svenska som modersmål undervisar på engelska. Maria Lim Falk konstaterar att dynamiken påverkas, samspelet mellan lärare och student, att det blir lite mer rudimentärt snarare än avancerat. Frånvaron av diskussion och bristen på forskning menar Maria Lim Falk hör ihop med engelskans höga status i Sverige, med att vi med svenska som modersmål så gärna vill vara bra på engelska att vi tenderar att lura antingen oss själva eller omgivningen. Ett förhållningssätt som kan leda antingen till självöverskattning eller till rädsla att bli avslöjad, som en som inte riktigt klarar engelskan. Ju högre upp i karriären man har kommit, desto svårare kan det vara att medge att undervisningen på engelska kanske inte går så bra. Det kan också vara svårt att diskutera det här, det kan tolkas som att man är motståndare till att engelska alls används. Ingen lätt diskussion Sven Halldin är professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och aktiv inom den Det är kontraproduktivt att tro att undervisning på engelska är samma sak som att ligga i framkant. I själva verket kan det lika gärna urholka kunskapsnivån, det finns risk att det blir mer rudimentärt snarare än avancerat. Maria Lim Falk. foto: per wetsergård Samspelet påverkas Samma reflektion gör Maria Lim Falk, filosofie doktor i nordiska språk, vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hennes egen forskning har hittills gällt engelsk språkig tystare, lite mer envägskommunikation. Därför är det kontraproduktivt att tro att undervisning på engelska är samma sak som att ligga i framkant. I själva verket kan det lika gärna urholka kunskapsnivån, det finns risk att det blir grupp som har arbetat fram Teknisk- Naturvetenskapliga fakultetens språkplan. Under Övergripande mål finns bland annat följande: I sin undervisning skall fakultetens lärare kunna kommunicera effektivt och på hög nivå 4 Universitetsläraren 9/2009

5 oftare i Norden än i Europa FOTO: PRIVAT muntligt och skriftligt på såväl svenska som engelska. För att kunna delta i universitetets inre arbete och delta i en dialog med det omgivande samhället skall tillsvidareanställda lärare och forskare behärska svenska i tal och skrift. Vi måste använda både svenska och engelska, vi måste vara både nationella och internationella. Det här är inte någon helt lätt diskussion, det finns alltid risk att man stämplas som främlingsfientlig. Sven Halldin tycker att det är Sven Halldin. språkpolitisk dubbelmoral om man inte strävar efter att lärare med annat moders mål än svenska, åtminstone inom ett antal år ska kunna hålla föreläsningar på svenska. Detta mot bakgrund av att högskoleminister Lars Leijonborg talar om att införa språktest för invandrare. Jag har inga problem med förslag om språktest om den hållningen är konsekvent och då ska den gälla också på högskolan. När det gäller svenskspråkiga lärare och deras undervisning på engelska är Sven Halldin också bekymrad över frånvaron av diskussion. Förlorar en del kapacitet Jag har undervisat på engelska i många år och varit gästprofessor utomlands, bland annat på Yale. Jag anser nog att min engelska är hyfsad, men man kommer inte ifrån att det kan bli lite andefattigt, eftersom engelska inte är mitt modersmål. Som student förlorar man en del av sin förmåga att lära sig när man undervisas på ett annat språk och som lärare förlorar man en del av sin kapacitet, säger Sven Halldin som menar att Som student förlorar man en del av sin förmåga att lära sig när man undervisas på ett annat språk och som lärare förlorar man en del av sin kapacitet. svenskar i allmänhet ofta använder sig av en ungefärlighetssvengelska. Han nämner svenska EU-parlamentariker som exempel som istället för svenska använder en engelska som är nästan rätt, vilket ställer till problem för EU-parlamentets tolkar när ungefärlighetssvengelskan ska förmedlas till andra parlamentsledamöter. Det är förstås mycket svårt att översätta ett icke-korrekt språk. Det kräver resurser, lika med tid och pengar, om universitet och högskolor ska vidareutbilda lärare i undervisning på annat språk än sitt modersmål. Det krävs också fakta och kunskap. Hur många svenska universitetslärare kan egentligen undervisa på engelska och hur många utländska lärare kan undervisa på svenska? I vår lilla språkgrupp har vi haft ett kraftfullt stöd när det gäller första delen av vår språkplan, nämligen den del som handlar om att sammanställa målen, men steg två blir svårare. Det handlar om konkreta åtgärder och då kostar det genast pengar, säger Sven Halldin som hoppas att inte språkplanen bli en hyllvärmarplan. Inte pessimistisk John Airey, som förutom sin forskning har den speciella erfarenheten av att som född engelskspråkig vara verksam i en, trots mängden kurser som hålls på engelska, svenskspråkig lärosätesvärld. Från sitt perspektiv som engelsman är han inte särskilt pessimistisk gällande svenskars färdigheter i engelska. Han påpekar att det kan vara så att svenskar tenderar att bli extra stränga mot andra svenskars mer eller mindre framgångsrika försök att uttrycka sig på engelska. Kurserna som han håller erbjuds lärare som antingen redan undervisar på engelska eller just ska börja. John Airey menar att det finns mycket som läraren helt enkelt inte tänker på. Som att lärarna inte inser hur studenterna förändras av att utsättas för undervisning på ett annat språk än sitt eget. Man måste diskutera hur studenten påverkas, sådant som att de ställer färre frågor, att det blir mindre interaktivitet, att det blir svårare att anteckna och samtidigt följa den röda tråden. Detta kan, enligt John Airey, läraren motverka genom att låta små grupper av två eller tre elever formulera frågor tillsammans, genom att vara beredd på att efter en lektion som har hållits på engelska kan det vara flera studenter än vanligt som kommer till läraren med frågor. Kanske kan läraren schemalägga den stunden, så att det finns tid och så att läraren inte är tvungen att rusa iväg. Ett annat knep är att se till att studenterna läser in lektionsunderlaget i förväg, så att begreppsvärlden och uttrycken inte är främmande när de kommer till lektionen. Och ja, allt det här är ju sådant som är bra, oavsett vilket språk man undervisar på. Ett globalt experiment Men när det kommer till engelska och lärarens modersmål är svenska, gäller det att inse att språk inte bara är ett verktyg, utan också kunskap, så vad händer med kunskapen när man byter språk?. En av John Aireys teorier, som han understryker att han inte har vetenskapliga belägg för, är att lärare som är mer studentcentrerade har svårare att byta språk. Den lärare som undervisar mer traditionellt, som undervisar utifrån att leverera sin färdiga kunskap har det sanno likt lättare, då blir det mer att översätta det man använt sedan länge. Medan lärare som vill fånga upp studenternas frågor kan hamna på ny och osäker språkmark. Men ingen vet säkert vad som händer, hur undervisningen anpassas vid ett skifte av språk. Det finns inte heller någon internationell forskning. Så med tanke på att engelska används alltmer, det gäller inte bara Sverige, utan de flesta länder, kan man tala om att det pågår ett globalt experiment. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 5

6 SULF:s etiska riktlinjer grund för kurs i Dalarna Högskolan Dalarna anordnar till höstterminen en kurs i yrkesetik för universitets- och högskolelärare, troligen den första i sitt slag i Sverige. Kursen utgår från SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare och kan på sikt bli tillgänglig för lärare vid andra lärosäten. DTEXT: PER-OLOF ELIASSON et är lite märkligt, tycker Michael Toivio, att först år efter Hippokrates* ed har svenska universitetslärare tagit fram en egen yrkesetik. Michael Toivio är teologie kandidat och sedan 2002 etikadjunkt inom religions vetenskap vid Högskolan Dalarna. Han skriver på en European Master i Applied Ethics på Linköpings universitet och har tillsammans med pedagogikadjunkten Kerstin Rexling tagit initiativ till kursen Professionsetik för högskolelärare vid Högskolan Dalarna. Michael Toivio påpekar att det är paradoxalt att etisk kompetens som var välkänt redan i antiken, idag kan förefalla vara något nytt. Yrkesetik hamnar ofta i skymundan därför att många tycks tänka att det sunda förnuftet räcker även inom moraliska frågor i yrkeslivet. Många ser inte heller att etisk kompetens skiljer sig från moralisk kompetens. Yrkesetiska regler tas i regel fram av Troligen kommer kursen att alternera mellan Högskolan Dalarnas båda campus Falun och Borlänge, som lärosätets högskolepedagogiska kurs. Men vi kan utveckla den till en distanskurs så den blir mer tillgänglig för universitets- och högskolelärare vid andra lärosäten, säger Michael Toivio. För närvarande finns ett tiotal anmälda Yrkesetik hamnar ofta i skymundan därför att många tycks tänka att det sunda förnuftet räcker även inom moraliska frågor i yrkeslivet. Många ser inte heller att etisk kompetens skiljer sig från moralisk kompetens. Michael Toivio FOTO: ANNETTE SKOGSJÖ Michael Toivio är en av initiativtagarna till kursen Professionsetik för högskolelärare vid Högskolan Dalarna. ett fackförbund och växer fram nerifrån och upp via diskussioner hos yrkesutövarna. I SULF:s fall var det lite annorlunda. Efter en motion till kongressen 2003 gav förbundet i uppdrag till vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman att utforma reglerna som sedan efter bearbetning av en kommitté antogs av förbundets kongress Michael Toivio säger att SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare är en självklar utgångspunkt för en kurs i etik för högskolelärare. Men kunskapen om att SULF har tagit fram yrkesetiska principer verkar vara relativt liten, få tycks känna till att de överhuvudtaget finns, och ännu färre tycks ha tagit del av dem, säger han. Kursen ges till hösten 2009 på 25 procent, 7,5 högskolepoäng. Den går vid sex tillfällen, halvdagar utspridda över hela terminen. men Michael Toivio räknar med flera deltagare, särskilt som marknadsföringen av kursen har varit sparsam och några påminnelser inte har gått ut. Yrkesetiska tillämpningar Kursen består av studier i moralfilosofiska grundbegrepp, teorier och principer. Dessutom ska man ta upp yrkesetiska tillämpningar och rent praktiska frågor och dilemman som exempelvis betygsättning. Det finns en rad yrkesrelaterade frågor i alla yrken som kan vara besvärliga och som kan skapa moralisk osäkerhet och därmed bidra till moralisk stress, ett begrepp hämtat från forskning kring vårdyrken. Kursens pedagogik bygger på att deltagarna utbyter erfarenheter. Examinationen består i att deltagarna skriver reflektionsdokument. De yrkesetiska reglerna handlar något 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

7 förenklat om de professionellas plikter och klienternas rättigheter. Att ha yrkesetiska riktlinjer och kompetensen att tillämpa dessa anses vara ett av professionalitetskriterierna för ett yrke. Universitetslärarens uppgift är komplex eftersom man kan säga att en universitetslärare har flera yrkesroller: forskare, lärare och handledare samt administratör och ledare. Dessutom har verksamheten olika klienter beroende på vilken del av verksamheten som berörs. Vid utbildning är studenten klient, vid forskning är i någon mening samhället i stort klient, vid uppdragsutbildning kan klienten vara exempelvis ett företag, ett landsting eller en kommun. Michael Toivio har även tagit initiativet till att etikämnet och filosofiämnet vid Högskolan Dalarna ska bilda ett kunskapsområde och söka mastersrättigheter. Går de långt gångna planerna i lås kommer verksamheten att ledas av bland andra professor Kim Lützén, som forskar kring moralisk stress i arbetslivet. Ett syfte med kunskapsområdet och kursen i yrkesetik är att bidra till att utveckla SULF:s etiska riktlinjer. Vi har redan en del kritik mot dem. Etiska riktlinjer ska vara ett levande dokument som bör revideras fortlöpande. Ytterligare ett syfte är att samla erfarenheter, lärdomar om konkreta fall, och bygga upp en kunskapsbank och också därigenom kunna bidra till att revidera de yrkesetiska riktlinjerna. Nya ledamöter ska utses Carita Brinck, ordförande i SULF:s etiska råd och tidigare lektor i kemisk etiska riktlinjer för universitetslärare ekologi vid Lunds universitet, välkomnar att man vid Högskolan Dalarna använder de etiska riktlinjerna. Materialet är mycket användbart. Jag har själv varit involverad i planeringen av en personaldag vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet för några år sedan. Som kurs-och diskussionsunderlag användes SULF:s etiska riktlinjer, säger hon. (Personaldagen ställdes dock in på grund av sjukdom hos huvudaktören.) Etiska rådets mandat varar i fyra år och de nuvarande leda möterna är på väg att ersättas. Deras mandattid går ut i och med vårterminen och till hösten ska nya ledamöter vara utsedda av SULF:s styrelse. Rådet sammanträder en gång per termin men ännu har Carita Brinck. inte Etiska rådet haft terminens möte som också blir en utvärdering av verksamheten de gångna åren. Vi har då möjlighet att komma in med förslag till förändringar av de etiska reglerna, säger Carita Brinck. Etiska rådet ska framförallt ta upp frågor av viktig principiell natur. Men några frågor av viktig principiell karaktär har inte Etiska rådet fått på sitt bord mellan de planerade mötena i år, vilket borde ha varit fallet. Det är en sak som vi kommer att ta upp vid utvärderingen. Situationen skulle ju ha kunnat bli så underbart lugn och fin att det inte finns några frågor att behandla, men det verkar inte troligt. Vi måste vara självkritiska när vi tar upp frågan vid utvärderingen. l *Hippokrates (cirka f Kr) har kallats läkekonstens fader. Den traditionella läkareden, Hippokrates ed, har tillskrivits honom. Etiska riktlinjer för universitetslärare finns på klicka på Etik i vänsterspalten. FOTO: TORBJÖRN ZADIG Skriv inte på! PÅ NÅGRA LÄROSÄTEN har man börjat föreslå gästföreläsare och nyanställda att de ska underteckna avtal som ger arbetsgivaren obegränsad rätt att återanvända inspelade föreläsningar. SULF vill å det bestämdaste avråda alla medlemmar från att skriva under. Vi är tveksamma till hur dessa avtal förhåller sig till lagar och sedvänja kring upphovsrätt, lärarundantaget och PUL. Om avtalet ger arbetsgivaren rätt till användning långt fram i tiden är det också ett hot mot ditt arbete och den akademiska kvaliteten. Dels får du betalt en gång för ett arbete du under normala omständigheter skulle utfört kanske en gång per år eller termin. Dels innebär det att din utveckling som forskare och föreläsare inte längre följs åt. Med ett sådant avtal finns det inget som hindrar arbetsgivaren att visa din föreläsning trots att du efter ett antal år gått vidare i tankarna. För inte håller du samma föreläsning idag som för fem år sedan? Det är ditt namn och ansikte som står som garant för föreläsningens kvalitet och kunskapsinnehåll. Skriv inte på avtal som äventyrar ditt rykte och fråntar dig dina rättigheter. GIT CLAESSON PIPPING Förbundsdirektör FOTO: ISTOCKPHOTO UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 7

8 Björn Birath om åren på SULF: Engagerade medlemmar och starka personligheter Engagerade medlemmar, unika individer och möjligheten att få vara med och påverka villkoren i en spännande utveckling. Det är några av faktorerna bakom Björn Biraths dryga kvartssekel som förhandlare och förhandlingschef för Sveriges universitetslärare. TEXT: GÖRAN STEN FOTO: CECILIA LINDH Man kan naturligtvis fråga sig om det är rimligt att stanna så länge hos en och samma arbetsgivare. Men hur jag än funderar blir svaret jakande. För det är egentligen en väldigt tilltalande uppgift att vara förhandlingschef i den här typen av organisation. Engagemang och starka personligheter borde också betyda att det ibland Karriären började med ett vikariat på SUHAF i Lund 1976 och fortsatte därefter med fackligt arbete och vice ordförandeskap i SUHAF. funnits en del meningsskiljaktigheter. Visst har det funnits problem men väldigt få, faktiskt. Det här är ingen problemfylld medlemskår, tvärtom, och det har varit en fantastiskt intressant tid. Det började i Lund 1976 med ett vikariat på deltid som lokal ombudsman för SUHAF (Sveriges universitets- och högskoleamanuensers förbund), som ett knappt decennium senare skulle bli den ena halvan i dagens SULF. Det ordinarie jobbet på universitetets statistiska institution fick snart stå tillbaka för det fackliga och vice ordförandeskapet i SUHAF. Ganska snart blev det fackliga en heltidssyssla. Lund byttes mot Stockholm och jobbet som förhandlingsombudsman på DIK-förbundet. En fantastisk skola under ledning av Åke Lindström, DIK-förbundets kanslichef, säger han själv så här 30 år senare. Men dragningskraften från universitetsvärlden blev för stark och några år senare, 1981, rekryterades han till ombudsmannajobbet på ULF (den andra halvan av dagens SULF). I själva verket satt han på två halvtider en i vardera SUHAF och ULF. Så gick det som det gjorde och några år senare i november 1984 kunde de båda smälta samman till dagens universitetslärarförbund. Tuffa diskussioner En sammanslagning som kanske borde ha skett några år tidigare. Men den blev av när den kunde och mycket har hänt på statens och universitetslärarnas förhandlingsområde sedan dess, menar Björn Birath. Då, i starten, var avtalen centrala och förhandlingarna gällde löneplaner och lönegrader. Idag är avtalen både decentraliserade och individuella. Då var SULF ett mindre förbund inom ett Saco-S, som dominerades av Lärarnas Riksförbund och Juseks statligt anställda medlemmar. Sedan dess har lärarna inom ungdomsskolan kommunaliserats samtidigt som högskolan och därmed även SULF expanderat mycket kraftigt. Idag är SULF näst största Saco-förbund Jag har haft förmånen att få träffa och arbeta med så många intressanta personer, inte minst samtliga SULF:s ordförande. på det statliga förhandlingsområdet. Självklart har det ökat vår styrka och möjligheterna att få gehör för våra frågor, även om det ibland varit nog så tuffa tag i diskussionerna inom Saco-S innan de gemensamma yrkandena lagts fast, säger Björn Birath. Kanske var det mera förr, sedan mitten av 1990-talet fungerar samarbetet bra inom kartellen. Men med över 20 medlemsförbund är det aldrig givet vilka frågor som ska drivas. Till det positiva i utvecklingen hör definitivt att avtalen nu är decentraliserade, lokala och individuella. Det negativa är kanske framför allt att de svenska lärarlönerna fortsätter att ligga långt under genomsnittet inom OECD. Och det gäller lärare av alla sorter även de inom högskolan. I pensionsavtalet för statligt anställda har också premien höjts på 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

9 initiativ av SULF och Saco-S, vilket resulterat i bättre pensioner för medlemmarna. Och trots allt har en hel del förbättringar åstadkommits när det gäller anställningstryggheten, även om det fortfarande finns alltför många med tidsbegränsade anställningar. Men ser man till akademiker gruppen som helhet är anställningsvillkoren knappast imponerande, särskilt inte vid en internationell jämförelse. Den svenska utbildningspremien är för låg. Det borde helt enkelt löna sig bättre med utbildning, menar SULF:s avgående förhandlingschef. Positioner flyttats fram Med åren har Björn Birath fått en alltmer central position i de statliga förhandlingarna, inte bara när det gäller universitets- och högskoleområdet. De senaste 12 åren har han suttit som vice ordförande i presidiet för Saco-S. Och från den utkikspunkten tycker han sig se klara positionsframflyttningar i umgänget med motparten i Arbetsgivarverket. Han har också suttit med i Pensionsverkets, SPV och i styrelsen för Statens Kvalitets- och Kompetensråd, KKR, samt olika samrådsgrupper och partsorgan. Till de senare uppdragen hör styrelseposten i Kåpan pension. Ett tungt uppdrag och ett område där det hänt kolossalt mycket de senaste åren, menar han själv. Men genom alla förhandlingsdetaljer och sakfrågor lyser hela tiden människorna som han mött längs ombudsmannavägen. I fokus finns medlemmarna och de lokala förtroendemännen och -kvinnorna inom SULF, men också kontakten med de andra förbunden inom Saco-S och även andra med- och motparter. Jag har haft förmånen att få träffa och arbeta med så många intressanta personer, inte minst samtliga SULF:s ordförande: Lennart Elmevik, den förste av dem alla, Leif Lewin, Bo Södersten, Staffan Hellberg, Christoph Bargholtz och nu Anna Götlind, som första kvinna på ordförandeposten alla har de på sitt sätt präglat förbundets verksamhet. Han kommer att sakna dem alla, men efter de många åren av nattmanglingar och avtalsrörelser lämnar Björn Birath Sveriges universitetslärare och förbundets kansli. Till en början ska han ta en en längre ledighet, säger han. I klartext betyder det att han kommer att vara Höger: Från Saco uppvaktade bland andra Åke Zettermark, ansvarig för Sacos internationella verksamhet, samt statistikerna Evy Berglund och Galina Pokarezhevskaya. Åke Lindström, DIK-förbundets kanslichef, och Björn Birath. Höger, ovan: Gustaf Lindencrona, fd rektor Stockholms universitet, Ann Fritzell, chefsutredare SULF, och Björn Birath. på resande fot det närmaste halvåret. Jag har rest en del både i tjänsten och privat, men aldrig varit i länder som till exempel Japan, Brasilien, Argentina eller Sydafrika. Nu är det dags att ändra på det, menar Björn Birath. Även om den senaste tidens hotande svininfluensa möjligen kan sätta käppar i hjulet. Eller som Vänster: Anna Götlind, ordförande i SULF, och Bo Södersten, professor emeritus och tidigare ordförande i SULF. Ovan: I samtal med Anna Ekström, Sacos ordförande. Vänster: Bengt-Åke Lindblom, ordförande i SULF-föreningen samt Saco-S-föreningen vid Högskolan i Gävle överlämnar en present. en förhandlare uttrycker sig Man får anpassa sig till rådande omständigheter. Vad som händer efter årsskiftet återstår nog att se. Stora saker är i görningen inte minst när det gäller universitetens och högskolans ökade frihet. Mycket är på gång. Vi lever i en intressant tid. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 9

10 Industriforskningen struktureras holdingbolag med fyra enheter Nu samlas industriforskningsinstituten i fyra bolag under ett gemensamt holdingbolag. Basfi nansieringen ökar med 200 miljoner kronor och instituten har fått möjlighet att delta i satsningarna på strategiska områden. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: ISTOCKPHOTO 1. Swerea IVF som är inriktat på verkstadsindustrin, bland annat forskning om material som keramer, plast och textil. Kärnområden är produkt-, produktions- och processutveckling inom teknikföretagens arbetsområden. 2. Innventia (namnet är nyligen ändrat från STFI-Packforsk) är inriktat på pappers- och förpackningsindustrin med områden som massa, papper, grafiska produkter, förpackningar och bioraffinaderiverksamhet. 3. Swedish ICT Research, som sysslar med tillämpad it-forskning inom datorvetenskap, mikroelektronik och optik, exempelvis artificiell intelligens. Instituten som ingår är: SICS, Interactive Institute, Viktoriainstitutet och Santa Anna. 4. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP från det tidigare namnet Statens provningsanstalt) där bland annat YKI, Ytkemiska Institutet och ett antal andra forskningsinstitut ingår. Sysslar med teknisk utvärdering, forskning och utveckling samt tekniköverföring och rådgivning. Industriforskningsinstituten samlas nu i en fyrklöverstruktur i fyra bolag. Syftet med förändringen är att göra tydligt institutens roll i systemet för att ta fram inno vationer och att i slutänden stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. Industriforskningsinstituten i Sverige har varit många och fragmenterade jämfört med i andra länder. Under decennier har de också försvagats ordentligt finansiellt, säger Michael Jacob, docent och departementssekreterare på Näringsdepartementet vid Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling. För att få en ändring föreslog regeringen i höstens forsknings- och innovationsproposition en förstärkning av industriforskningsinstituten. Tidigare fanns det närmare 20 forskningsinstitut, de har nu successivt samlats i fyra koncerner kring olika branscher, material och tekniker. Vi omstrukturerar ägandet till större enheter. Vi har nu vad vi kallar en fyrklöverstruktur där industriforskningsinstituten samlas i fyra bolag, säger Michael Jacob. De fyra bolagen är: Basfinansieringen ökar De här fyra industriforskningsbolagen är i sin tur hel- eller delägda av ett statligt holdingbolag som vid årsskiftet bytte namn från Ireco Holding till RISE, Research Institutes of Sweden Holding AB, med webbadressen och varumärket ri.se. Holdingbolaget har fått ett utökat mandat att utveckla sektorn och verka för kraftsamling. Det ska bli en motsvarighet till internationellt starka institut, som till exempel det tyska Fraunhofer-Gesellschaft. För närvarande ingår de tre första industriforskningsinstituten i RISE, och från halvårsskiftet ska även SP ingå, enligt dagens planer. Basfinansieringen av industriforskningsinstituten i form av strategiska 10 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

11 kompetensutvecklingsmedel ökar och medlen styrs nu genom det nya holdingbolaget. Basfinansieringen ökar stegvis med 200 miljoner kronor. De direkta anslagen till industriforskningsinstituten kommer nästan att fördubblas genom att de så kallade kompetensmedlen ökar till drygt 460 miljoner kronor för år Att de direkta anslagen ökar och nu fördelas direkt av RISE innebär kortare beslutsvägar och större flexibilitet för instituten, vilket gör att de nu kan styra sin agenda mycket mer, säger Michael Jacob. Forskningsinstituten och lärosätena kan helt klart stärka varandra genom att verka tillsammans, framförallt inom det tekniska området. Michael Jacob, docent och departementssekreterare. Tillsammans omsätter de fyra industriforskningsbolagen drygt 2 miljarder kronor per år. Ökad konkurrenskraft Förhoppningen är att instituten genom omstruktureringen kraftfullare kan verka för innovation, nyttiggörande och kommersialisering av forskning och att instituten ska öka sin internationella konkurrenskraft och sitt internationella samarbete. Regeringen vill också att samverkan mellan industriforskningsinstituten och universitet och högskolor ska öka. Industriforskningsinstituten ses som en viktig länk mellan universitet och högskolor och näringsliv, med nära koppling både till akademisk forskning och till näringslivets behov. Forskningsinstituten och lärosätena kan helt klart stärka varandra genom att verka tillsammans, framförallt inom det tekniska området, säger Michael Jacob. För det ändamålet ska industriforskningsinstituten kunna delta i den satsning på strategiska områden vid universitet och högskolor som presenterades i forskningspropositionen. l RISE: Swerea IVF: Innventia: Swedish ICT Research: SP: Förvirrande många former av anställningar i högskolan IBLAND BLIR DET något förvirrande med alla olika typer av anställningar som finns inom den statliga sektorn. Den del av statlig sektor där detta mer eller mindre har satts i system är högskolesektorn. Förutom den grundläggande regleringen som finns i anställningsskyddslagen, LAS, finns en omfattande särreglering för den statliga sektorn. LAS gäller för såväl privat som offentlig sektor. Utöver detta har således staten förbehållit sig en särreglering som delvis åsidosätter LAS för den statliga verksamheten. Om detta kan man ha olika åsikter, men en konsekvens är att det skapar en hel del frågetecken. En fråga som då och då dyker upp är frågan om man kan ha flera anställningar. Numera finns det en reglering i ett kollektivavtal för den statliga sektorn (ALFA) med regler för det som tidigare kallades tjänsteförening. De nu gällande reglerna finns i 1 kapitlet i ALFA. De innebär i korthet att en arbetstagare inom staten som har en tillsvidareanställning har rätt att vara ledig för att ha en annan statlig anställning, som är tidsbegränsad. Ledigheten är maximerad till tre år. Det finns ytterligare en regel som är av intresse för anställda inom högskolesektorn. Om man har en tillsvidareanställning inom staten, och får en tidsbegränsad anställning som med stöd av Högskoleförordningen är längre än tre år, så har man rätt att vara tjänstledig hela den tiden. Har man en tillsvidareanställning inom till exempel en statlig myndighet och får en tidsbegränsad anställning som doktorand eller biträdande lektor på fyra år, så har man rätt att vara tjänstledig från sin anställning vid den statliga myndigheten under fyra år. De två regleringarna som nämnts ovan innebär en rätt för arbetstagaren att vara ledig om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Det finns också en regel i ALFA som innebär att arbetsgivaren kan bevilja ledighet, även under andra förutsättningar. Ledigheten får i så fall omfatta högst sex månader, men kan bli längre om arbetsgivaren medger det. I detta fall är det alltså arbetsgivaren som beslutar om ledigheten. En annan typ av anställningar, som det kanske inte har varit så mycket diskussion om är anställning som prefekt. Eller är det kanske inte en anställning utan ett uppdrag? Nu har Arbetsdomstolen kommit med en dom som klargör detta (AD nr 92/08). Det gällde en prefekt vid Södertörns Högskola, och som hade ett Avtal om uppdrag som prefekt. Uppdraget skulle omfatta 75 procent av heltid, och var tidsbegränsat till att omfatta totalt tre år. Innan de tre åren hade gått entledigade rektor prefekten från uppdraget. Prefekten stämde högskolan, och menade att uppdraget som prefekt var en särskild anställning och att hon genom att ha blivit entledigad från denna blivit uppsagd från sin anställning som prefekt, och att frågan därmed skulle falla inom anställningsskyddslagens tillämpningsområde. AD menade, att en arbetsgivare och en arbetstagare har rätt att inom ramen för en anställning komma överens om att arbetstagare under en viss tid skall utföra andra arbetsuppgifter, helt eller delvis. När detta uppdrag har upphört kan arbetstagaren återgå till sina tidigare arbetsuppgifter. AD kom i detta fall fram till att avtalet har avsett ett tidsbegränsat uppdrag inom ramen för arbetstagarens anställning som lektor. Uppgiften att vara prefekt är således inte en särskild anställning, och omfattas därför inte av anställningsskyddslagens regler. Det kan också nämnas att det individuella avtalet innebar att det skulle finnas en uppsägningstid av avtalet på två månader, och denna uppsägningstid använde också högskolan. Prefekten återgick till sin anställning som lektor vid högskolan. Slutsatsen av denna dom är att ett prefektuppdrag är ett uppdrag och inte en anställning, om det är ett tidsbegränsat uppdrag inom ramen för en annan anställning vid lärosätet. CARL FALCK Förbundsjurist UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

12 Universiteten ännu inte helt förtrogna med webben Universitetens arbete med webben blir mer och mer professionaliserat. Problemet är att universiteten inte är klara över vad man kan, bör och vill använda webben till. TEXT: PER-OLOF ELIASSON Det tycker Christer Clerwall, men tillägger att på det stora hela sköter universiteten sina webbplatser ganska bra. I en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Karlstads universitet undersöker han faktorerna bakom webbens snabba utveckling vid universiteten. Christer Clerwall har granskat hur olika produktionsvillkor påverkar slutresultatet av en färdig webbplats. Vid analysen har han tittat på 9 av 16 universitet, två av dem har under tiden gått från högskola till universitetsstatus. Undersökningarna gjordes 2005 och 2007, men han säger att han inte tror att så mycket har förändrats sedan dess. De intervjuade var personer som jobbar med webben från informationsavdelningen; webbredaktörer och Christer Clerwall. webbstrateger och från it-avdelningen; webbmaster och webbutvecklare. Han har bland annat undersökt hur olika typer av visionsdokument leder fram till ett slutresultat. Universiteten är dåliga på att ha FOTO: KARLSTAD UNIVERSITET mera långsiktiga strategier för webben. De är inte helt på det klara med vad man kan, bör och vill använda webben till. Visionerna är otydliga, speciellt på lång sikt. De intervjuade personerna som jobbar med webben uppgav oftast att styr dokument inte fanns alls, eller att de som fanns var för gamla eller föråldrade. Att det inte finns några dokument som guidar i arbetet får konsekvenser. Det blir lätt att man lyssnar på den som skriker högst. Det finns mycket att vinna på att ha strategier om vad man ska ha webben till. Detta speciellt som universiteten är decentraliserade med olika autonoma enheter, vilket tydligt påverkar arbetet med webbplatsen. Webben har heller ingen egen orga- 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

13 nisation utan är en så kallad virtuell organisation, där personer från informationsavdelningen och från it-avdelningen ingår. Eftersom det inte finns någon övergripande webborganisation och den virtuella organisationen har ett svagt mandat är det oklart vem som bestämmer över vad när det gäller webben är det den lokala institutionen, fakulteten eller centrala administrationen? Detta är en del av problemet och det ger stort utrymme för delar av webben att gå sin egen väg. Och det märks tydligt på många universitets sajter, den grafiska profilen fungerar på ingångssidorna, men kommer man längre in så kan det se ut lite hur som helst. Det är viktigt med en enhetlig grafisk profil, påpekar Christer Clerwall. Men webborganisationen har till exempel inget mandat att stänga ner en delsajt, som inte följer den grafiska formen eftersom den centralt placerade webbstrategen inte kan bestämma över den lokale webbredaktören, vars chef finns på fakulteten. Man vill oftast inte heller sätta ner foten och ta strid utan snarare locka med en så bra grafisk profil och ett så bra publiceringssystem att avdelningarna frivilligt går över till det centrala systemet. Han har funnit att de avdelningswebbar som gått över till ett centralt system oftast är mycket nöjda det är bra för enhetligheten och det är bra för tillgängligheten. Vad kostar det? Den decentraliserade organisationen gör det svårt att avgöra vem som ansvarar för utveckling av webbens olika delar och vem som ska bära kostnaderna. Christer Clerwall försökte också ta reda på vad en webbplats kostar ett universitet, men han kunde aldrig reda ut det. Det beror på att det inte går att skilja ut webben från resten av verksamheten, den omfattar så mycket och är så djupt integrerad i verksamheten. Denna integration har skett på bara cirka 15 års tid, längre har inte webben varit i praktiskt bruk vid svenska lärosäten. Han har kunnat följa utvecklingen 13 år tillbaka i tiden, till I det första skedet markerade man närvaro på nätet, enbart för att man skulle finnas där. Då fanns bara lite information på webbplatserna. Det stadium som universitetswebbarna nu befinner sig i kallar han för verksamhetsintegrering. Ett av Christer Clerwalls resultat är att det är viktigt att ha stöd från högsta ledningen för att få en framgångsrik webbplats. Det vill säga att universitetets ledning förstår vikten av webben. Ofta handlar det om pengar. Rent konkret uppger de som anser sig ha stöd från ledningen att de fick de resurser de behöver. Medan de som anser sig inte ha tillräckligt stöd från ledningen uppgav att de inte fick tillräckliga resurser. Vill inte rangordna Ytterligare en faktor som skiljer ut framgångsrika webbar är att de sätter slutanvändaren i centrum. Denna ambition kompliceras av att slutanvändaren skiljer sig åt mellan olika delar av webbplatsen. Finns det en intern webb vänder den sig till personalen, studentportalen vänder sig naturligtvis till studenter, en del av webbplatsen riktar sig till blivande studenter och webbplatsens delar för samverkan vänder sig till olika externa målgrupper. Det finns olika sätt att få med målgrupperna i arbetet med webben, ett är webbenkäter, ett annat är att använda fokusgrupper som man bjuder in och visar webben för och som får säga vad som fungerar och vad som inte fungerar. Någon rangordning mellan universitetens webbplatser vare sig kan eller vill Christer Clerwall ange. De samarbetar i förvånande hög utsträckning, de är ju i viss mån konkurrenter. Men de turas om att införa något nytt, utbyter erfarenheter och lär av varandra. Och som sagt anser han att universitetens sajter är ganska bra. Det stora tillkortakommandet är bristen på strategi. Bristen på strategi är förklarlig. Tekniskt går utvecklingen i rasande takt, olika tekniska standarder får snabbt stor spridning och acceptans. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt att ha uppdaterade måldokument och om visionsdokumenten inte snart ska bli föråldrade riskerar de att bli så luddiga att de inte ger någon vägledning. Följden blir att många beslut fattas ad hoc. Men samtidigt som man strategiskt verkar famla i blindo så pågår det en mognadsprocess, säger Christer Clerwall. l Forskningsrön sprids bäst på Umeå-webb UMEÅ UNIVERSITET är bäst på att sprida forskning på nätet. IVA-aktuellt har för andra året i rad granskat hur bra lärosätena är på att informera om forskningsrön på nätet. Undersökningen som är publicerad i IVA-aktuellt 1/2009 är utförd i fyra olika delar. Den första redogör för hur många forskningsrön som är publicerade på webben och som dessutom är begripliga för någon utan specialkunskaper. Här toppar Umeå universitet, följt av universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm. I den andra undersökningen ställer man antalet publicerade och begripliga forskningsnyheter i förhållande till lärosätenas forskningsmedel. Här toppar Handelshögskolan i Stockholm, följd av Umeå universitet, Blekinge tekniska högskola och Växjö universitet. Uppsala universitet hamnar på åttonde plats, Stockholms universitet på tionde och Göteborgs universitet på elfte plats. I den tredje undersökningen får lärosätena poäng för om det går att hitta en kontaktperson och om det är möjligt att prenumerera på forskningsnyheter. Hos alla lärosäten går det att hitta en kontaktperson men hur lätt det är skiljer mycket. Åtta av 30 undersökta webbar saknar däremot möjlighet att prenumerera på nyheter. Den fjärde delen är det sammanvägda resultatet av de tre andra undersökningarna. Här placerar sig Umeå universitet med god marginal i topp med 97 procent av maxpoäng, på andra plats Uppsala universitet med 86 procent och på tredje plats Handelshögskolan i Stockholm med 81 procent. Vid IVA-aktuellts genomgång 2007 placerade sig Umeå som tvåa efter Uppsala universitet. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

14 FOTO: LASSE LYCHNELL 100-årsjubilerande Handels firas med framtidsperspektiv Festligheterna började i januari och fortsätter hela året, bland annat med öppna föreläsningar varje månad under terminerna. Hela firandet startade med en upptakt för personalen, en dag då alla avdelningar på skolan gjorde presentationer av sin verksamhet. Den 5 6 maj framfördes ett stort jubileumspex på Oscarsteatern i Stockholm för allmänheten. Ett riktigt proffsigt spex, säger Richard Wahlund som är jubileumsgeneral och professor i företagsekonomi med inriktning på media. Officiellt startades Handelshögskolan i Stockholm den 27 maj På årsdagen firas detta med ett stort födelsedagskalas där alla alumner är inbjudna. Hela dagen blir det föreläsningar och på kvällen fest. LÅG FACKLIG AKTIVITET Vi har inget kollektivavtal med SULF eller SACO och inga lokala fackliga ombud för någon av de organisationerna, säger Lisa Tilert, senior advisor vid Handelshögskolans personalavdelning. De fackliga frågor som måste lösas sköts genom kontakter med de fackliga organisationerna centralt. Jag tolkar det som att det inte funnits tillräckligt starkt intresse bland lärarna att bilda en fackklubb, säger Lisa Tilert. Handelshögskolan i Stockholm fyller 100 år Det fi ras på en rad olika sätt under hela året. TEXT: PER-OLOF ELIASSON Den september hålls jubileumsföreläsningar. Den 10 september är det en konferens med inbjudna forskare från hela världen på tema Framtiden. Hela jubileumsåret har ett framtidsperspektiv. Det är bra med 100 år på nacken, men det viktiga är att se framåt, säger Richard Wahlund. Den 11 september blir det en konferens under rubriken Human Motivation and Economic Incentives. Ett mycket aktuellt tema, konstaterar Richard Wahlund. Bland föredragshållarna märks nobelpristagarna George A. Akerlof och Gary Becker. Under dagen är det också promoveringar och på kvällen blir det galamiddag i Blå hallen följt av nightcap i studentkårens regi. I jubileumsaktiviteterna ingår också Handelshögskolan har däremot avtal med ST och SEKO. Camilla Brown, som nyligen blivit SULF:s förhandlingschef för den privata och landstingskommunala sektorn, säger: Vi vill få till ett kollektivavtal med Handels och vi tror nog att det skulle kunna sporra till bil dandet Camilla Brown. av en lokalförening. FOTO: TOMAS SÖDERGREN Bilder från Handelshögskolans jubileumspex på Oscarsteatern i Stockholm. en kampanj med mål att samla in 800 miljoner kronor till skolan. Vad är speciellt med Handelshögskolan? Framförallt har vi varit väldigt förunnade med bra studenter. Lars Burstedt. Vi har otroligt många sökande och det har nästan alltid krävts högsta betyg för att komma in. En stor andel av dem som examinerats har blivit mycket framgångsrika och gjort karriär inom näringslivet och samhället i övrigt, Richard Wahlund. till exempel inom regeringen, säger Richard Wahlund. Ett par namn han nämner inom politiken är Erik Åsbrink och Anna Hedborg. Inom näringslivet är ett exempel Peggy Bruzelius som är ordförande i Högskoleverkets insynsråd. Hon är bland annat också ledamot i styrelserna för Electrolux och Scania samt i Näringslivets börskommitté. Men raden av kända före detta studenter är lång, från Peter Wolodarski, Karin Pilsäter och Ebba Lindsö till Kristian Luuk. Handelshögskolan brukar hamna högt vid ranking av lärosäten. Richard Wahlund säger att det beror på den omfattande och framgångsrika forskning Fortsättning på sidan 17 ELISABETH OHLSON WALLIN HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

15 Yrkeshögskolan startar i juli även universitet engageras Första juli samlas de eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar under ett tak och får en egen myndighet. Detta är ett led i att höja yrkesutbildningarnas status och vi får bättre överblick över den stora mängden utbildningar, säger blivande generaldirektören Pia Enochsson. DTEXT: PER-OLOF ELIASSON en nya Myndig heten för yrkeshögskolan kommer i dagligt tal att kallas YHmyndigheten. Myndigheten ska ha huvudkontor i Västerås och en ungefär lika stor verksamhet i Hässleholm. Tillsammans kommer kontoren att ha cirka 65 fast anställda. Därutöver kommer ett antal experter att vid behov knytas till myndigheten. Det är en stor mängd utbildningar som nu kommer att samlas under ett tak och med samma regelverk. Vi kommer därigenom att få bättre överblick över hela utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning, säger Pia Enochsson. Pia Enochsson är idag särskild utredare för att bilda Myndigheten för yrkes högskolan. Avsikten är att hon ska bli generaldirektör för myndigheten när den inrättas första juli. Hon har arbetat med utbildningsfrågor länge och har ett förflutet som lärare, syokonsulent och som medarbetare i Länsskolnämnd och på Utbildningsdepartementet. Under åren var Pia Enochsson statssekreterare i regeringskansliet på två olika departement. Därefter har hon varit general direktör, först för Glesbygdsverket och sedan för Myndigheten för skolutveckling. Bland den eftergymnasiala yrkesutbildning utanför hög skolan som kommer att samlas under en och samma hatt finns de tidigare KY-utbildningarna som tas över från KY-myndigheten. Ansvaret för påbyggnadsutbildningar tas över från Skolverket. Bland dessa finns till exempel utbildningar till bussförare, barnskötare och trafiklärare. Dessutom kommer YH-myndigheten att ansvara för administration av de så kallade kompletterande utbildningarna, oftast är detta konstnärliga utbildningar. Yrkeshögskoleutbildningar kan både vara stora breda utbildningar eller mycket smala hantverksutbildningar, Pia Enochsson. som till kakelugnsmakare. Som exempel på större utbildningar nämner Pia Enochsson att i den ansökningsomgång som just nu pågår finns de flesta ansökningarna inom ekonomi, teknik, hälso- och sjukvård, social omsorg samt data och it. Högskolor berörs Den nya myndigheten kommer att samarbeta nära med arbetsmarknadens företrädare om vilka utbildningsområden som ska prioriteras med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov. Pia Enochsson är noga med att understryka att det inte är Myndigheten för yrkeshögskolan som själv kommer att anordna utbildningarna, det kommer de många anordnarna att göra. Det är stor spridning på utbildningsanordnarna. Där finns offentliga anordnare som kommuner och landsting men också privata anordnare, både stora och små. Även universitet och högskolor anordnar utbildningar som kommer att ingå i yrkeshögskolan. Ett exempel är pilotutbildningen vid Lunds universitet. Gränsdragningen till högskolan är inget stort problem men det finns en liten gråzon med korta högskoleutbildningar som kan komma att flyttas över till yrkes högskolan. Samtal om detta FOTO: ANNE NILSSON kommer så småningom att ske med Högskoleverket. Ett visst samarbete mellan YH-myndigheten och HSV är att vänta. Jag tror att man med utgångspunkt för våra respektive uppdrag har all anledning att samarbeta i olika frågor. Man kommer inom yrkeshögskoleutbildningarna att behöva knyta till sig vissa kvalificerade lärarresurser och jag kan tänka mig att flera av dessa finns på olika lärosäten idag. En stor sektor inom yrkeshögskoleutbildningarna är it-administration-ekonomi med omfattande teoretiska inslag där man behöver kvalificerad lärarkompetens. Regelbunden tillsyn Den nya myndighetens ledning kommer att sitta i Västerås och där kommer också tre av myndighetens avdelningar att ligga. En viktig del som YH-myndigheten tar över från KY-myndigheten är hanteringen av statsbidrag. I Västerås kommer också avdelningen för omvärldsanalys att ligga. Vi kommer att ha ett stort ansvar för att bedöma vilka behov arbetsmarknaden har och därför kommer vi att göra dels egna kvalificerade studier dels söka samverkan med andra aktörer bland expertmyndigheter och branscher. Avdelningen för omvärldsanalys kommer också att ha nationellt ansvar för validering och att samordna valideringsverksamheten runtom i landet. I Hässleholm (där den nuvarande KYmyndigheten finns) placeras avdelningen för kommunikation och dokumentation. Den ska bland annat bygga upp ett dokumenta tionssystem för studenternas studieprestationer. Vi blickar naturligtvis på Ladok, men det kan också bli ett helt annat system, våra behov är ju annorlunda än högskolans. I Hässleholm kommer dessutom avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning att ligga. Vi kommer att utöva regelbunden Fortsättning på sidan 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

16 Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig DEBATT rätten att redigera texten. E-postadress: Antal veckor är inte det väsentliga Noterar att SULFs inställning är att svenska systemet med 40 veckor a 40 timmars heltidsstudier bör exporteras snarare än att vi ska anpassa oss till ett, enligt dem, sämre system. Jag tycker att detta är att ignorera det reella problem som Bo G så förtjänstfullt lyfter i sitt inlägg (Universitetsläraren nr 4/2009). Det jag försökte var att visa att det fanns ett annat sätt att tänka inom räckhåll. Ja, så nära att snart sagt samtliga 46 länder inom Bolognaprocessen nu infört systemet. ECTS poängsystem är ett av tre centrala Bolognaverktyg för att främja internationell rörlighet. Det är nu enbart 6 länder som valt Sveriges väg att använda parallella poängsystem som liknar men inte är ECTS. Av dessa sex håller de tre baltstaterna på med processen att införa systemet. Turkiet, Storbritannien och Sverige kvarstår som ståndaktigt håller nationella poängfanan högt. Nåväl. Ovanstående stycke är dock mindre relevant ur Bo G:s perspektiv. Där handlar det snarare om lärande och en problematik som alla kanske förutom SULF som arbetar i hög skolesverige lider av. Det finns inga peda gogiska skäl som talar för 40 veckor a 40 timmarsprincipen. Inga administrativa skäl heller. Inga internationaliseringsskäl (snarare motverkar det rörlighet). Det enda skäl SULF ger är att studenten skall få en exakt 40 timmars arbetsvecka i exakt 40 veckor (Universitetsläraren nr 6/2009). ECTS-poängen kan visserligen innebära avsevärt färre arbetsveckor men min enkla åsikt är att vad studenterna faktiskt lär sig borde vara mer väsentligt en antalet veckor de gör så på. Tror att intensiva arbetsperioder följt av reflektion och mer luft snarare än stämpelklocka och 8-timmarsdag är lösningen. Att våra terminstider dessutom borde anpassas Svar till Ulf Dalnäs: mer för att främja internationell snarare än nationell samordning är en bieffekt. Att Sverige ska sträva efter att få övriga Europa att anpassa sig till våra egenheter som SULF verkar mena är för mig otroligt naivt. Men samtidigt är det lovvärt att ni för upp frågan för diskussion. ULF DALNÄS Utbildningsledare, Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Medlem i Svenska Bolognaexpertgruppen. Olika långa terminer ett problem DET ÄR INTE SULF som anser att Sverige har infört ECTS-poängsystemet även om det kallas för högskolepoäng. Det framgår av den stock taking rapport som presenterades vid det nyligen avslutade ministermötet i Leuven inom ramen för Bolognaprocessen. Där sägs att de svenska högskolepoängen är completely compatible med ECTS-poängen. Jag har heller aldrig påstått att SULF förordar att varje student ska arbeta exakt 40 timmar varje vecka, än mindre att stämpelklocka ska införas. Min beräkning (i Universitetsläraren nr 6/2009) var just en beräkning för att visa att en terminslängd om 40 veckor inte är orimlig om svenska studenter ska göra en arbetsinsats som motsvarar 60 ECTC-/högskolepoäng under ett läsår. För att studenterna verkligen ska uppfatta att studier kräver arbetsinsats på heltid krävs dock ett rimligt lärarstöd. Att många samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen idag endast erbjuder 4 6 timmars lärarledd undervisning är enligt SULF:s mening inte acceptabelt. Jag delar Ulf Dalnäs uppfattning att det är ett problem för både student- och lärarutbytet att terminerna i Europa har olika längd och dessutom är förlagda till olika delar av året. Ur mobilitetssynpunkt underlättar det svenska modulsystemet med kortare kurser i viss mån sådant utbyte. ANN FRITZELL, chefsutredare SULF 219: ord. hemsidespris 250: 183 s, hft Dialoger Lars Sjöstrand Den fragmenterade tiden Dialoger nr I ett antal essäer med utgångspunkt i filosofi, skön litteratur och medicinhistoria belyses kontaktytorna mellan humaniora och medicin. Det är i dessa möten mellan medicinsk och humanistisk praxis som kunskapen får liv. Mejla din beställning till: eller ring och ange koden ul0909lsj för att få del av erbjudandet. Vi be höver ditt namn, adress och telefonnummer. Vi skickar mot faktura 20 dagar. Moms ingår men frakt tillkommer. Detta erbjudande gäller t.o.m. den 31 juli Malmö University March 2010 ACTIVE CITIZENSHIP Welcome to NERA s 38th Congress First Call NERA s 38th Annual Congress March 2010 Malmö University School of Teacher Education 16 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

17 Fortsättning från sidan 14 som bedrivs vid läro sätet. Organisatoriskt kan inte Handelshögskolan jämställas med något annat svenskt lärosäte och kan sägas vara Sveriges enda privata universitet. Högskolan är inte en stiftelse och inte ett bolag utan en egen juridisk konstruktion som stadfästes av regeringen 1909, säger högskoledirektör Lars Burstedt. Initiativet till skolan togs 1906 när Handelshögskoleföreningen bildades av framstående affärsmän och företagsledare. Men man ville få examinationsrätten ratificerad av staten, vilket alltså skedde Fortfarande finansieras Handelshögskolan delvis av Handelshögskoleföreningen, som är en ideell förening. Men mycket av finansieringen kommer också från andra donatorer. 20 procent av finansieringen kommer från statliga medel i form av studentpengar, håsar och håpar. Men håsarna och håparna är mindre än för de statliga lärosätena. Det regleras i ett 15-årigt avtal som löper ut till sommaren, säger Lars Burstedt. Forskningen däremot finansieras via de vanliga kanalerna för forskningsfinansiering. Omkring studenter läser samtidigt på Handelshögskolans utbildningsprogram. Dessutom har Handels verksamhet i Lettland och Ryssland. I Riga bedriver Handels kandidatutbildning och vidareutbildning och i Ryssland Executive MBA program och vidareutbildning. Uppdragsutbildningen är organiserad i ett särskilt dotterbolag, IFL. IFL erbjuder vidareutbildning för företagsledare och nyckelpersoner inom näringsliv och förvaltning. IFL finns även i Norge, Finland, Belgien och Ryssland. Även på andra sätt är Handelshögskolan en internationell skola. Lärosätet har gått över till Bolognamodellen och startat mastersutbildningar. De två första åren ges undervisningen på svenska, men från och med det tredje året är all undervisning på engelska. Många av våra studenter åker utomlands och studerar och vi har många utländska utbytesstudenter, säger Richard Wahlund. Enligt Lars Burstedt har finanskrisen än så länge inte påverkat Handelshögskolans ekonomi i någon större utsträckning. Donationsfonderna har sjunkit i värde, men så länge vi inte behöver sälja så påverkar det inte så mycket. Men det gäller att hålla i plånboken, säger han. l Mittuniversitetet söker till Institutionen för samhällsvetenskap, Campus Östersund 1 doktorand i sociologi med inriktning mot risk- och krisforskning 1 doktorand i sociologi med inriktning mot organisations- och arbetslivsforskning Ref nr MIUN 2009/801 Besök för ytterligare information. Blekinge Tekniska Högskolas vision är att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Den är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor. Blekinge Tekniska Högskola söker Universitetslektor i klinisk medicin (ref nr 09225) Universitetslektor i folkhälsovetenskap (ref nr 09232) med placering vid sektionen för hälsa i Karlskrona. För mer information om tjänsten se vår webbplats: Du är också välkommen att kontakta chefen vid sektionen för hälsa Louise Stjernberg, tfn universitetsadjunkt Marianne Lagerholm tfn eller professor Johan Berglund tfn Välkommen med din ansökan senast den 15 juni Vill du utveckla framtidens kurslitteratur? Natur & Kultur rekryterar nu en projektledare för vård och socialt arbete. Läs mer på UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

18 Universitetslektor i nationalekonomi, särskilt bostads- och urbanekonomi Anställningen är placerad vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Stationeringsort är Gävle, men 20 procent av anställningen ska fullgöras i form av undervisning vid ämnesinstitutionen i Uppsala. Fullständig kungörelse återfinns på universitetets webbplats: under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast måndag den 8 juni 2009, UFV-PA 2009/852. Södertörns högskola är ett ungt, dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i södra Stockholm. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en universitetsstruktur med en hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag studenter och 750 anställda. Vi söker nu: Högskolelektor i retorik Dnr 444/22/2009 Sista ansökningsdag 8 juni Välkommen med din ansökan! Ytterligare upplysningar om anställningen finns på Fortsättning från sidan 15 tillsyn av verksamheterna. Det är ett sätt att säkra att kvaliteten på utbildningarna hålls hög. Den verksamheten kommer att ha vissa likheter med HSV och Skolinspektionen. Men vår verksamhet går inte riktigt att jämföra med vare sig Skolverket eller Högskoleverket och vi behöver utveckla ett eget system för kvalitetsgranskning. YH får studenter Yrkeshögskolorna kommer att finansieras med statsbidrag. Regelverket kommer att vara enhetligt med ett undantag, de kompletterande utbildningarna i huvudsak konstnärliga som tills vidare kommer att ha kvar sitt eget regelverk. Finansieringssystemet för yrkeshögskolan liknar inte alls den vanliga högskolans, utan utbildningsanordnare ansöker vid olika ansökningsomgångar att få anordna utbildningar. Utifrån behovet på arbetsmarknaden, kvaliteten på utbildningen och tillgången på statsanslag ger myndigheten tillstånd att starta utbildningen. Det är väldigt många fler som söker än som kan komma Blekinge Tekniska Högskolas vision är att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Den är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor. (www.bth.se) Blekinge Tekniska Högskola söker Universitetslektor i pedagogik (ref nr 09235) med placering vid sektionen för management i Ronneby t o m Fr o m med placering i Karlskrona. För mer information om tjänsten se vår webbplats: Du är också välkommen att kontakta universitetslektor Heléne Ivarsson eller sektionschef Magnus Olofsson Välkommen med din ansökan senast den 15 juni Utgivningsplan med format- och prislista på Klinisk forskning DEN ENSKILT VIKTIGASTE åtgärden är att ombilda universitetssjukhusen till sex Universitetsmedicinska Centra där forskningsuppdraget tydliggörs och integreras i vården. Det säger professor Olle Stendahl i en kommentar till sitt slutbetänkande om den kliniska forskningen Klinisk forskning ett lyft för sjukvården (SOU 2009:43). Betänkandet överlämnades till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i början av maj. Utredningen noterar bland annat att mer än 90 procent av all klinisk forskning utgår från universitetssjukhusen. Det är här förutsättningarna 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

19 i fråga. Längden på utbildningarna kan variera mellan ett halvt år upp till tre år. För närvarande bedömer Pia Enochsson att cirka studenter studerar inom det som ska bli yrkeshögskolan. Hur stor studentvolymen blir i framtiden är svårt att säga, det beror på fördelningen av långa och korta kurser och på politisk prioritering, hur mycket pengar regeringen väljer att avsätta för verksamheten. Pia Enochsson påpekar att YH-utredningen har haft en mycket kort förberedelsetid och att myndigheten antagligen inte kommer att kunna vara fullt bemannad vid starten 1 juli. Vi har en omfattande rekrytering i maj och alla nya medarbetare kommer inte att vara på plats vid starten. Men under juli och augusti kommer vi successivt att få verksamheten i full gång. Eftersom KY-myndighetens medarbetare följer med in i YH-myndigheten så känner jag mig trygg och säker på att vi kommer att klara övergången till den nya myndigheten bra, avslutar Pia Enochsson. l behöver 6 centra för forskning och kunskapsöverföring skapas. Utredningen ser flera hot mot den forskning som bedrivs vid universitetssjukhusen och den ekonomiska krisen i landstingen förstärker denna oro, enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet. För närvarande får forskningen stå tillbaka för den hårt trängda sjukvården. Avsaknad av forskande personal medför att de stora finansiella forsknings insatser som staten nu gör inom universitet och strategiska forskningsområden inte kan utnyttjas fullt ut samt att ny kunskap inte får genomslag i vården. l Röda Korsets Högskola är en enskild högskola som bedriver utbildning inom vårdområdet på både grund- och avancerad nivå. Vi är idag 50-talet anställda. Verksamheten bedrivs i fräscha lokaler vid KTH Campus med närhet till såväl city som Djurgårdens fina natur. Universitetslektor i statskunskap vid Statsvetenskapliga institutionen Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast fredag den 5 juni 2009, UFV-PA 2009/1041. RÖDA KORSETS HÖGSKOLA - utbildning & forskning inom vårdområdet Dags för en ny utmaning? Vi söker nu: Klinisk högskolelektor/clinical Senior Lecturer Klinisk högskoleadjunkt/clinical Lecturer Lektor omvårdnadsvetenskap/senior Lecturer in Nursing Science Studievägledare/Senior Student Adviser Läs mer på Universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot lärarutbildning vid Litteraturvetenskapliga institutionen. Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast den 10 augusti 2009, märkt UFV-PA 2009/872. UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

20 Universitetslektor och Biträdande universitetslektor i freds- och konfliktforskning vid Institutionen för freds- och konfliktforskning FOTO: DICK GILLBERG Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast fredag den 5 juni 2009, UFV-PA 2009/1045 (universitetslektor) resp UFV-PA 2009/1049 (biträdande lektor). Högskolan i Kalmar och Växjö universitet bildar 2010 tillsammans Linnéuniversitetet, ett nytt lärosäte med omkring studenter och anställda. Som anställd hos oss på Linnéuniversitetet kommer Du att arbeta i en attraktiv kunskapsmiljö där vi odlar nyfikenhet, nytänkande och nytta. Högskolan i Kalmar bedriver utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, omvårdnad, socialt arbete, kommunikation och design samt lärarutbildning. Högskolan i Kalmar söker Universitetslektor i Psykologi Universitetslektor i Omvårdnad vid Humanvetenskapliga institutionen Läs mer på (Lediga tjänster) Festivaldags i Göteborg VETENSKAPSFESTIVALEN i Göte borg välkomnade allmänheten till en mängd evenemang för trettonde året i följd med ett digert program 4 10 maj. Festivalen är Sveriges största kunskapsfest och lär också vara ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang. Förra året kom besökare. Temat var Folk Forever! och det handlade om civilisationer i alla tider och länder, enligt ett pressmeddelande från festivalarrangörerna. Bakom festi valen stod bland andra Chalmers, Göteborgs universitet, Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen och Riksdagens Jubileumsfond. Festivalen tog också fasta på att FN utnämnt 2009 till internationellt astronomiår med anledning av att det är 400 år sedan Galileo Galilei använde sin stjärnkikare för första gången. Dessutom uppmärksammades att det är dubbelt Darwin-jubileum, det vill säga 200 år sedan han föddes och 150 år sedan Om arternas uppkomst kom ut. Utöver det öppna programmet för allmänheten välkomnades även lärare och grundskoleelever från hela Sverige. Det ordnades även fackdagar för särskilt inbjudna. l 20 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karl Weigelt 08-563 087 33 karl.weigelt@hsv.se

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman Saco Chefsråd har formulerat ett antal råd kring etik och hur du som chef kan göra för

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Blekinge tekniska högskola Karlskrona

Blekinge tekniska högskola Karlskrona Blekinge tekniska högskola 371 79 Karlskrona Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Rurling 08-563 088 67

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

SKOLA + NÄR INGSLIV = KONKUR R ENS- KR AFT

SKOLA + NÄR INGSLIV = KONKUR R ENS- KR AFT SKOLA + NÄR INGSLIV = KONKUR R ENS- KR AFT VAD HAR NÄRINGSLIVET I SKOLAN ATT GÖRA? Du hit t ar mån ga int r es sant a ar tiklar på HEMSIDAN! www.svensktnaringsliv.se/skola konkurrenskraftiga individer

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer