Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 9/09. Instituten struktureras. Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 9/09. Instituten struktureras. Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer"

Transkript

1 9/09 Utbildning på engelska blir allt vanligare sid 4 Högskolan Dalarna: Ny kurs om etik med SULF:s riktlinjer sid 6 Industriforskning: Instituten struktureras sid 10 Ny avhandling: Webben osäker mark för universiteten sid 12

2 niversitetsläraren 9/09 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex I N N E H Å L L Ledare: Upphovsrätt en fråga om kvalitet! 3 Undervisning på engelska oftare i Norden än i Europa 4 SULF:s etiska riktlinjer grund för kurs i Dalarna 6 etiska riktlinjer för universitetslärare Björn Birath om åren på SULF: Engagerade medlemmar och starka personligheter 8 Industriforskningen struktureras holdingbolag med fyra enheter 10 Förvirrande många former av anställningar i högskolan 11 Universiteten ännu inte helt förtrogna med webben årsjubilerande Handels firas med framtidsperspektiv 14 Yrkeshögskolan startar i juli även universitet engageras 15 Debatt Antal veckor är inte det väsentliga 16 Svar till Ulf Dalnäs: Olika långa terminer ett problem 16 Sulf informerar 26 Sulf kalendariet 27 Universitetsläraren nr 10-11/2009 har manus- och annonsstopp 29 maj. OMSLAGSILLUSTRATION: ROLF BERGSTRÖM Högskolan Dalarna anordnar till höstterminen en kurs i yrkesetik för universitets- och högskolelärare. Kursen utgår från SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare. 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

3 Det senaste året har upphovsrättsfrågor varit hett nyhetsstoff i media. Debatten om IPRED-lagen och Pirate Bay-rättegången har satt fokus på frågan om vem som äger rätten till det material som finns på nätet, som musik och film. Berör då upphovsrättsfrågorna också oss universitetslärare? Ja, i allra högsta grad. I takt med den tekniska utvecklingen och möjligheten att erbjuda webbaserad utbildning har upphovsrätten blivit högaktuell också inom högskolan. Vem äger rätten till den inspelade föreläsningen eller Power Point-presentationen? Är det läraren eller lärosätet? VID ETT AV LANDETS lärosäten har styrelsen antagit en upphovsrättspolicy, som säger att lärosätet har nyttjanderätt till allt undervisningsmaterial som är avsett för digital spridning. I policyn sägs att lärosätet har rätt att lagra och tillgängliggöra materialet. Viktigt att notera är att lärosätets nyttjanderätt anses gälla också efter det att den lärare som skapat undervisningsmaterialet har lämnat lärosätet. Vad betyder då detta? Jo, policyn innebär förutom att den står i strid med gällande sedvana att vi som lärare har upphovsrätt till vårt eget material att vi också förväntas avsäga oss rätten till och kontrollen över vår kunskap. I förlängningen också rätten, eller kanske vi hellre ska tala om skyldigheten, att bedriva en undervisning som vilar på vetenskaplig grund. För vad händer om undervisningen kopplas bort från aktuell forskning, förmedlad av en närvarande lärare? Och hur påverkas studenternas lärande om det akademiska samtalet ersätts av envägskommunikation från en inspelad lärare? Kan vi då ens tala om högre utbildning? FÖR MIG HANDLAR allt detta ytterst om kvalitet, ett centralt ord inom dagens högskoledebatt. Om undervisningen vid universitet och högskolor ska kunna hålla högsta kvalitet, och den ambitionen ska vi ha, så behövs det något helt annat än policys av ovan nämnda slag. Det som behövs är närvarande lärare, som i dialog med studenter ges tid att förmedla de nyaste rönen Upphovsrätt en fråga om kvalitet! inom det aktuella vetenskapsområdet. Och detta kräver i sin tur att alla lärare får möjlighet att vara vetenskapligt aktiva. Först då kan vi tala om en undervisning på vetenskaplig grund. Visst kan man, och det ska vi göra, utnyttja den nya tekniken för att utveckla vår undervisning och göra den ännu bättre. Men att erbjuda studenter inspelade gamla föreläsningar med lärare, som kanske inte ens finns kvar på lärosätet och som studenterna därför inte kan ha en dialog med, är raka motsatsen till kvalitet! PS. Boka redan nu in den 19 november, då SULF:s Universitetslärarstämma äger rum. Temat denna gång knyter direkt an till det ovan skrivna: Var fi nns läraren i salen eller på skärmen? L E D A R E N ANNA GÖTLIND ORDFÖRANDE I SULF UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 3

4 Undervisning på engelska foto: högskolan i kalmar ILLUSTRATION: ROLF BERGSTRÖM John Airey. Det påpekar John Airey som tidigare i år disputerade i fysikens didaktik vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet, med avhandlingen: Science, Language and Literacy: Case Studies of Learning in Swedish University Physics. (Naturvetenskap, språk och ämneskompetens. Fallstudier av lärande på engelska och svenska inom högskolefysik.) Enligt Högskoleverket förväntades 2007 cirka hälften av alla mastersutbildningar använda sig av engelska som undervisningsspråk. Det har också blivit vanligt på grundnivå och gäller främst naturvetenskap, teknik och medicin. John Airey är lärare vid Högskolan i Kalmar och ska i höst fortsätta att ge de kurser han tidigare hållit, förutom i Kalmar också vid Växjö universitet. Kursen handlar bland annat om att öka medvetenheten om att undervisning på engelska innebär något annorlunda. Det är stor skillnad på att kunna engelska och på att undervisa på engelska, säger John Airey som konstaterar att detta är ett område där det finns väldigt lite forskning. Undervisning på engelska har, relaterat till Bolognaprocessens mål, blivit allt vanligare. De nordiska länderna ligger i topp i Europaligan när det gäller ett erbjuda undervisning på engelska. Bara Nederländerna har fler platser på engelskspråkiga kurser. text: MarieLouise Samuelsson undervisning på gymnasiet, men Maria Lim Falk menar att problematiken i stor utsträckning går att relatera till universitet och högskolor. Jag undervisar ju själv på högskola. Det är en utmaning att tillämpa sina engelska kunskaper i en pedagogisk situation, det är tillräckligt svårt att undervisa på svenska Det är anmärkningsvärt att den forskning som finns kring undervisning på andra språk än svenska nästan alltid rör mindre språk, lägre skolnivåer och hemspråksundervisning, men sällan engelska. Fokus ligger också mest på skolelever och studenter. Däremot finns väldigt lite kunskap när det gäller lärarnas kapacitet, vad som händer med undervisningens kvalitet när lärare med svenska som modersmål undervisar på engelska. Maria Lim Falk konstaterar att dynamiken påverkas, samspelet mellan lärare och student, att det blir lite mer rudimentärt snarare än avancerat. Frånvaron av diskussion och bristen på forskning menar Maria Lim Falk hör ihop med engelskans höga status i Sverige, med att vi med svenska som modersmål så gärna vill vara bra på engelska att vi tenderar att lura antingen oss själva eller omgivningen. Ett förhållningssätt som kan leda antingen till självöverskattning eller till rädsla att bli avslöjad, som en som inte riktigt klarar engelskan. Ju högre upp i karriären man har kommit, desto svårare kan det vara att medge att undervisningen på engelska kanske inte går så bra. Det kan också vara svårt att diskutera det här, det kan tolkas som att man är motståndare till att engelska alls används. Ingen lätt diskussion Sven Halldin är professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och aktiv inom den Det är kontraproduktivt att tro att undervisning på engelska är samma sak som att ligga i framkant. I själva verket kan det lika gärna urholka kunskapsnivån, det finns risk att det blir mer rudimentärt snarare än avancerat. Maria Lim Falk. foto: per wetsergård Samspelet påverkas Samma reflektion gör Maria Lim Falk, filosofie doktor i nordiska språk, vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hennes egen forskning har hittills gällt engelsk språkig tystare, lite mer envägskommunikation. Därför är det kontraproduktivt att tro att undervisning på engelska är samma sak som att ligga i framkant. I själva verket kan det lika gärna urholka kunskapsnivån, det finns risk att det blir grupp som har arbetat fram Teknisk- Naturvetenskapliga fakultetens språkplan. Under Övergripande mål finns bland annat följande: I sin undervisning skall fakultetens lärare kunna kommunicera effektivt och på hög nivå 4 Universitetsläraren 9/2009

5 oftare i Norden än i Europa FOTO: PRIVAT muntligt och skriftligt på såväl svenska som engelska. För att kunna delta i universitetets inre arbete och delta i en dialog med det omgivande samhället skall tillsvidareanställda lärare och forskare behärska svenska i tal och skrift. Vi måste använda både svenska och engelska, vi måste vara både nationella och internationella. Det här är inte någon helt lätt diskussion, det finns alltid risk att man stämplas som främlingsfientlig. Sven Halldin tycker att det är Sven Halldin. språkpolitisk dubbelmoral om man inte strävar efter att lärare med annat moders mål än svenska, åtminstone inom ett antal år ska kunna hålla föreläsningar på svenska. Detta mot bakgrund av att högskoleminister Lars Leijonborg talar om att införa språktest för invandrare. Jag har inga problem med förslag om språktest om den hållningen är konsekvent och då ska den gälla också på högskolan. När det gäller svenskspråkiga lärare och deras undervisning på engelska är Sven Halldin också bekymrad över frånvaron av diskussion. Förlorar en del kapacitet Jag har undervisat på engelska i många år och varit gästprofessor utomlands, bland annat på Yale. Jag anser nog att min engelska är hyfsad, men man kommer inte ifrån att det kan bli lite andefattigt, eftersom engelska inte är mitt modersmål. Som student förlorar man en del av sin förmåga att lära sig när man undervisas på ett annat språk och som lärare förlorar man en del av sin kapacitet, säger Sven Halldin som menar att Som student förlorar man en del av sin förmåga att lära sig när man undervisas på ett annat språk och som lärare förlorar man en del av sin kapacitet. svenskar i allmänhet ofta använder sig av en ungefärlighetssvengelska. Han nämner svenska EU-parlamentariker som exempel som istället för svenska använder en engelska som är nästan rätt, vilket ställer till problem för EU-parlamentets tolkar när ungefärlighetssvengelskan ska förmedlas till andra parlamentsledamöter. Det är förstås mycket svårt att översätta ett icke-korrekt språk. Det kräver resurser, lika med tid och pengar, om universitet och högskolor ska vidareutbilda lärare i undervisning på annat språk än sitt modersmål. Det krävs också fakta och kunskap. Hur många svenska universitetslärare kan egentligen undervisa på engelska och hur många utländska lärare kan undervisa på svenska? I vår lilla språkgrupp har vi haft ett kraftfullt stöd när det gäller första delen av vår språkplan, nämligen den del som handlar om att sammanställa målen, men steg två blir svårare. Det handlar om konkreta åtgärder och då kostar det genast pengar, säger Sven Halldin som hoppas att inte språkplanen bli en hyllvärmarplan. Inte pessimistisk John Airey, som förutom sin forskning har den speciella erfarenheten av att som född engelskspråkig vara verksam i en, trots mängden kurser som hålls på engelska, svenskspråkig lärosätesvärld. Från sitt perspektiv som engelsman är han inte särskilt pessimistisk gällande svenskars färdigheter i engelska. Han påpekar att det kan vara så att svenskar tenderar att bli extra stränga mot andra svenskars mer eller mindre framgångsrika försök att uttrycka sig på engelska. Kurserna som han håller erbjuds lärare som antingen redan undervisar på engelska eller just ska börja. John Airey menar att det finns mycket som läraren helt enkelt inte tänker på. Som att lärarna inte inser hur studenterna förändras av att utsättas för undervisning på ett annat språk än sitt eget. Man måste diskutera hur studenten påverkas, sådant som att de ställer färre frågor, att det blir mindre interaktivitet, att det blir svårare att anteckna och samtidigt följa den röda tråden. Detta kan, enligt John Airey, läraren motverka genom att låta små grupper av två eller tre elever formulera frågor tillsammans, genom att vara beredd på att efter en lektion som har hållits på engelska kan det vara flera studenter än vanligt som kommer till läraren med frågor. Kanske kan läraren schemalägga den stunden, så att det finns tid och så att läraren inte är tvungen att rusa iväg. Ett annat knep är att se till att studenterna läser in lektionsunderlaget i förväg, så att begreppsvärlden och uttrycken inte är främmande när de kommer till lektionen. Och ja, allt det här är ju sådant som är bra, oavsett vilket språk man undervisar på. Ett globalt experiment Men när det kommer till engelska och lärarens modersmål är svenska, gäller det att inse att språk inte bara är ett verktyg, utan också kunskap, så vad händer med kunskapen när man byter språk?. En av John Aireys teorier, som han understryker att han inte har vetenskapliga belägg för, är att lärare som är mer studentcentrerade har svårare att byta språk. Den lärare som undervisar mer traditionellt, som undervisar utifrån att leverera sin färdiga kunskap har det sanno likt lättare, då blir det mer att översätta det man använt sedan länge. Medan lärare som vill fånga upp studenternas frågor kan hamna på ny och osäker språkmark. Men ingen vet säkert vad som händer, hur undervisningen anpassas vid ett skifte av språk. Det finns inte heller någon internationell forskning. Så med tanke på att engelska används alltmer, det gäller inte bara Sverige, utan de flesta länder, kan man tala om att det pågår ett globalt experiment. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 5

6 SULF:s etiska riktlinjer grund för kurs i Dalarna Högskolan Dalarna anordnar till höstterminen en kurs i yrkesetik för universitets- och högskolelärare, troligen den första i sitt slag i Sverige. Kursen utgår från SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare och kan på sikt bli tillgänglig för lärare vid andra lärosäten. DTEXT: PER-OLOF ELIASSON et är lite märkligt, tycker Michael Toivio, att först år efter Hippokrates* ed har svenska universitetslärare tagit fram en egen yrkesetik. Michael Toivio är teologie kandidat och sedan 2002 etikadjunkt inom religions vetenskap vid Högskolan Dalarna. Han skriver på en European Master i Applied Ethics på Linköpings universitet och har tillsammans med pedagogikadjunkten Kerstin Rexling tagit initiativ till kursen Professionsetik för högskolelärare vid Högskolan Dalarna. Michael Toivio påpekar att det är paradoxalt att etisk kompetens som var välkänt redan i antiken, idag kan förefalla vara något nytt. Yrkesetik hamnar ofta i skymundan därför att många tycks tänka att det sunda förnuftet räcker även inom moraliska frågor i yrkeslivet. Många ser inte heller att etisk kompetens skiljer sig från moralisk kompetens. Yrkesetiska regler tas i regel fram av Troligen kommer kursen att alternera mellan Högskolan Dalarnas båda campus Falun och Borlänge, som lärosätets högskolepedagogiska kurs. Men vi kan utveckla den till en distanskurs så den blir mer tillgänglig för universitets- och högskolelärare vid andra lärosäten, säger Michael Toivio. För närvarande finns ett tiotal anmälda Yrkesetik hamnar ofta i skymundan därför att många tycks tänka att det sunda förnuftet räcker även inom moraliska frågor i yrkeslivet. Många ser inte heller att etisk kompetens skiljer sig från moralisk kompetens. Michael Toivio FOTO: ANNETTE SKOGSJÖ Michael Toivio är en av initiativtagarna till kursen Professionsetik för högskolelärare vid Högskolan Dalarna. ett fackförbund och växer fram nerifrån och upp via diskussioner hos yrkesutövarna. I SULF:s fall var det lite annorlunda. Efter en motion till kongressen 2003 gav förbundet i uppdrag till vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman att utforma reglerna som sedan efter bearbetning av en kommitté antogs av förbundets kongress Michael Toivio säger att SULF:s etiska riktlinjer för universitetslärare är en självklar utgångspunkt för en kurs i etik för högskolelärare. Men kunskapen om att SULF har tagit fram yrkesetiska principer verkar vara relativt liten, få tycks känna till att de överhuvudtaget finns, och ännu färre tycks ha tagit del av dem, säger han. Kursen ges till hösten 2009 på 25 procent, 7,5 högskolepoäng. Den går vid sex tillfällen, halvdagar utspridda över hela terminen. men Michael Toivio räknar med flera deltagare, särskilt som marknadsföringen av kursen har varit sparsam och några påminnelser inte har gått ut. Yrkesetiska tillämpningar Kursen består av studier i moralfilosofiska grundbegrepp, teorier och principer. Dessutom ska man ta upp yrkesetiska tillämpningar och rent praktiska frågor och dilemman som exempelvis betygsättning. Det finns en rad yrkesrelaterade frågor i alla yrken som kan vara besvärliga och som kan skapa moralisk osäkerhet och därmed bidra till moralisk stress, ett begrepp hämtat från forskning kring vårdyrken. Kursens pedagogik bygger på att deltagarna utbyter erfarenheter. Examinationen består i att deltagarna skriver reflektionsdokument. De yrkesetiska reglerna handlar något 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

7 förenklat om de professionellas plikter och klienternas rättigheter. Att ha yrkesetiska riktlinjer och kompetensen att tillämpa dessa anses vara ett av professionalitetskriterierna för ett yrke. Universitetslärarens uppgift är komplex eftersom man kan säga att en universitetslärare har flera yrkesroller: forskare, lärare och handledare samt administratör och ledare. Dessutom har verksamheten olika klienter beroende på vilken del av verksamheten som berörs. Vid utbildning är studenten klient, vid forskning är i någon mening samhället i stort klient, vid uppdragsutbildning kan klienten vara exempelvis ett företag, ett landsting eller en kommun. Michael Toivio har även tagit initiativet till att etikämnet och filosofiämnet vid Högskolan Dalarna ska bilda ett kunskapsområde och söka mastersrättigheter. Går de långt gångna planerna i lås kommer verksamheten att ledas av bland andra professor Kim Lützén, som forskar kring moralisk stress i arbetslivet. Ett syfte med kunskapsområdet och kursen i yrkesetik är att bidra till att utveckla SULF:s etiska riktlinjer. Vi har redan en del kritik mot dem. Etiska riktlinjer ska vara ett levande dokument som bör revideras fortlöpande. Ytterligare ett syfte är att samla erfarenheter, lärdomar om konkreta fall, och bygga upp en kunskapsbank och också därigenom kunna bidra till att revidera de yrkesetiska riktlinjerna. Nya ledamöter ska utses Carita Brinck, ordförande i SULF:s etiska råd och tidigare lektor i kemisk etiska riktlinjer för universitetslärare ekologi vid Lunds universitet, välkomnar att man vid Högskolan Dalarna använder de etiska riktlinjerna. Materialet är mycket användbart. Jag har själv varit involverad i planeringen av en personaldag vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet för några år sedan. Som kurs-och diskussionsunderlag användes SULF:s etiska riktlinjer, säger hon. (Personaldagen ställdes dock in på grund av sjukdom hos huvudaktören.) Etiska rådets mandat varar i fyra år och de nuvarande leda möterna är på väg att ersättas. Deras mandattid går ut i och med vårterminen och till hösten ska nya ledamöter vara utsedda av SULF:s styrelse. Rådet sammanträder en gång per termin men ännu har Carita Brinck. inte Etiska rådet haft terminens möte som också blir en utvärdering av verksamheten de gångna åren. Vi har då möjlighet att komma in med förslag till förändringar av de etiska reglerna, säger Carita Brinck. Etiska rådet ska framförallt ta upp frågor av viktig principiell natur. Men några frågor av viktig principiell karaktär har inte Etiska rådet fått på sitt bord mellan de planerade mötena i år, vilket borde ha varit fallet. Det är en sak som vi kommer att ta upp vid utvärderingen. Situationen skulle ju ha kunnat bli så underbart lugn och fin att det inte finns några frågor att behandla, men det verkar inte troligt. Vi måste vara självkritiska när vi tar upp frågan vid utvärderingen. l *Hippokrates (cirka f Kr) har kallats läkekonstens fader. Den traditionella läkareden, Hippokrates ed, har tillskrivits honom. Etiska riktlinjer för universitetslärare finns på klicka på Etik i vänsterspalten. FOTO: TORBJÖRN ZADIG Skriv inte på! PÅ NÅGRA LÄROSÄTEN har man börjat föreslå gästföreläsare och nyanställda att de ska underteckna avtal som ger arbetsgivaren obegränsad rätt att återanvända inspelade föreläsningar. SULF vill å det bestämdaste avråda alla medlemmar från att skriva under. Vi är tveksamma till hur dessa avtal förhåller sig till lagar och sedvänja kring upphovsrätt, lärarundantaget och PUL. Om avtalet ger arbetsgivaren rätt till användning långt fram i tiden är det också ett hot mot ditt arbete och den akademiska kvaliteten. Dels får du betalt en gång för ett arbete du under normala omständigheter skulle utfört kanske en gång per år eller termin. Dels innebär det att din utveckling som forskare och föreläsare inte längre följs åt. Med ett sådant avtal finns det inget som hindrar arbetsgivaren att visa din föreläsning trots att du efter ett antal år gått vidare i tankarna. För inte håller du samma föreläsning idag som för fem år sedan? Det är ditt namn och ansikte som står som garant för föreläsningens kvalitet och kunskapsinnehåll. Skriv inte på avtal som äventyrar ditt rykte och fråntar dig dina rättigheter. GIT CLAESSON PIPPING Förbundsdirektör FOTO: ISTOCKPHOTO UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 7

8 Björn Birath om åren på SULF: Engagerade medlemmar och starka personligheter Engagerade medlemmar, unika individer och möjligheten att få vara med och påverka villkoren i en spännande utveckling. Det är några av faktorerna bakom Björn Biraths dryga kvartssekel som förhandlare och förhandlingschef för Sveriges universitetslärare. TEXT: GÖRAN STEN FOTO: CECILIA LINDH Man kan naturligtvis fråga sig om det är rimligt att stanna så länge hos en och samma arbetsgivare. Men hur jag än funderar blir svaret jakande. För det är egentligen en väldigt tilltalande uppgift att vara förhandlingschef i den här typen av organisation. Engagemang och starka personligheter borde också betyda att det ibland Karriären började med ett vikariat på SUHAF i Lund 1976 och fortsatte därefter med fackligt arbete och vice ordförandeskap i SUHAF. funnits en del meningsskiljaktigheter. Visst har det funnits problem men väldigt få, faktiskt. Det här är ingen problemfylld medlemskår, tvärtom, och det har varit en fantastiskt intressant tid. Det började i Lund 1976 med ett vikariat på deltid som lokal ombudsman för SUHAF (Sveriges universitets- och högskoleamanuensers förbund), som ett knappt decennium senare skulle bli den ena halvan i dagens SULF. Det ordinarie jobbet på universitetets statistiska institution fick snart stå tillbaka för det fackliga och vice ordförandeskapet i SUHAF. Ganska snart blev det fackliga en heltidssyssla. Lund byttes mot Stockholm och jobbet som förhandlingsombudsman på DIK-förbundet. En fantastisk skola under ledning av Åke Lindström, DIK-förbundets kanslichef, säger han själv så här 30 år senare. Men dragningskraften från universitetsvärlden blev för stark och några år senare, 1981, rekryterades han till ombudsmannajobbet på ULF (den andra halvan av dagens SULF). I själva verket satt han på två halvtider en i vardera SUHAF och ULF. Så gick det som det gjorde och några år senare i november 1984 kunde de båda smälta samman till dagens universitetslärarförbund. Tuffa diskussioner En sammanslagning som kanske borde ha skett några år tidigare. Men den blev av när den kunde och mycket har hänt på statens och universitetslärarnas förhandlingsområde sedan dess, menar Björn Birath. Då, i starten, var avtalen centrala och förhandlingarna gällde löneplaner och lönegrader. Idag är avtalen både decentraliserade och individuella. Då var SULF ett mindre förbund inom ett Saco-S, som dominerades av Lärarnas Riksförbund och Juseks statligt anställda medlemmar. Sedan dess har lärarna inom ungdomsskolan kommunaliserats samtidigt som högskolan och därmed även SULF expanderat mycket kraftigt. Idag är SULF näst största Saco-förbund Jag har haft förmånen att få träffa och arbeta med så många intressanta personer, inte minst samtliga SULF:s ordförande. på det statliga förhandlingsområdet. Självklart har det ökat vår styrka och möjligheterna att få gehör för våra frågor, även om det ibland varit nog så tuffa tag i diskussionerna inom Saco-S innan de gemensamma yrkandena lagts fast, säger Björn Birath. Kanske var det mera förr, sedan mitten av 1990-talet fungerar samarbetet bra inom kartellen. Men med över 20 medlemsförbund är det aldrig givet vilka frågor som ska drivas. Till det positiva i utvecklingen hör definitivt att avtalen nu är decentraliserade, lokala och individuella. Det negativa är kanske framför allt att de svenska lärarlönerna fortsätter att ligga långt under genomsnittet inom OECD. Och det gäller lärare av alla sorter även de inom högskolan. I pensionsavtalet för statligt anställda har också premien höjts på 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

9 initiativ av SULF och Saco-S, vilket resulterat i bättre pensioner för medlemmarna. Och trots allt har en hel del förbättringar åstadkommits när det gäller anställningstryggheten, även om det fortfarande finns alltför många med tidsbegränsade anställningar. Men ser man till akademiker gruppen som helhet är anställningsvillkoren knappast imponerande, särskilt inte vid en internationell jämförelse. Den svenska utbildningspremien är för låg. Det borde helt enkelt löna sig bättre med utbildning, menar SULF:s avgående förhandlingschef. Positioner flyttats fram Med åren har Björn Birath fått en alltmer central position i de statliga förhandlingarna, inte bara när det gäller universitets- och högskoleområdet. De senaste 12 åren har han suttit som vice ordförande i presidiet för Saco-S. Och från den utkikspunkten tycker han sig se klara positionsframflyttningar i umgänget med motparten i Arbetsgivarverket. Han har också suttit med i Pensionsverkets, SPV och i styrelsen för Statens Kvalitets- och Kompetensråd, KKR, samt olika samrådsgrupper och partsorgan. Till de senare uppdragen hör styrelseposten i Kåpan pension. Ett tungt uppdrag och ett område där det hänt kolossalt mycket de senaste åren, menar han själv. Men genom alla förhandlingsdetaljer och sakfrågor lyser hela tiden människorna som han mött längs ombudsmannavägen. I fokus finns medlemmarna och de lokala förtroendemännen och -kvinnorna inom SULF, men också kontakten med de andra förbunden inom Saco-S och även andra med- och motparter. Jag har haft förmånen att få träffa och arbeta med så många intressanta personer, inte minst samtliga SULF:s ordförande: Lennart Elmevik, den förste av dem alla, Leif Lewin, Bo Södersten, Staffan Hellberg, Christoph Bargholtz och nu Anna Götlind, som första kvinna på ordförandeposten alla har de på sitt sätt präglat förbundets verksamhet. Han kommer att sakna dem alla, men efter de många åren av nattmanglingar och avtalsrörelser lämnar Björn Birath Sveriges universitetslärare och förbundets kansli. Till en början ska han ta en en längre ledighet, säger han. I klartext betyder det att han kommer att vara Höger: Från Saco uppvaktade bland andra Åke Zettermark, ansvarig för Sacos internationella verksamhet, samt statistikerna Evy Berglund och Galina Pokarezhevskaya. Åke Lindström, DIK-förbundets kanslichef, och Björn Birath. Höger, ovan: Gustaf Lindencrona, fd rektor Stockholms universitet, Ann Fritzell, chefsutredare SULF, och Björn Birath. på resande fot det närmaste halvåret. Jag har rest en del både i tjänsten och privat, men aldrig varit i länder som till exempel Japan, Brasilien, Argentina eller Sydafrika. Nu är det dags att ändra på det, menar Björn Birath. Även om den senaste tidens hotande svininfluensa möjligen kan sätta käppar i hjulet. Eller som Vänster: Anna Götlind, ordförande i SULF, och Bo Södersten, professor emeritus och tidigare ordförande i SULF. Ovan: I samtal med Anna Ekström, Sacos ordförande. Vänster: Bengt-Åke Lindblom, ordförande i SULF-föreningen samt Saco-S-föreningen vid Högskolan i Gävle överlämnar en present. en förhandlare uttrycker sig Man får anpassa sig till rådande omständigheter. Vad som händer efter årsskiftet återstår nog att se. Stora saker är i görningen inte minst när det gäller universitetens och högskolans ökade frihet. Mycket är på gång. Vi lever i en intressant tid. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009 9

10 Industriforskningen struktureras holdingbolag med fyra enheter Nu samlas industriforskningsinstituten i fyra bolag under ett gemensamt holdingbolag. Basfi nansieringen ökar med 200 miljoner kronor och instituten har fått möjlighet att delta i satsningarna på strategiska områden. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: ISTOCKPHOTO 1. Swerea IVF som är inriktat på verkstadsindustrin, bland annat forskning om material som keramer, plast och textil. Kärnområden är produkt-, produktions- och processutveckling inom teknikföretagens arbetsområden. 2. Innventia (namnet är nyligen ändrat från STFI-Packforsk) är inriktat på pappers- och förpackningsindustrin med områden som massa, papper, grafiska produkter, förpackningar och bioraffinaderiverksamhet. 3. Swedish ICT Research, som sysslar med tillämpad it-forskning inom datorvetenskap, mikroelektronik och optik, exempelvis artificiell intelligens. Instituten som ingår är: SICS, Interactive Institute, Viktoriainstitutet och Santa Anna. 4. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP från det tidigare namnet Statens provningsanstalt) där bland annat YKI, Ytkemiska Institutet och ett antal andra forskningsinstitut ingår. Sysslar med teknisk utvärdering, forskning och utveckling samt tekniköverföring och rådgivning. Industriforskningsinstituten samlas nu i en fyrklöverstruktur i fyra bolag. Syftet med förändringen är att göra tydligt institutens roll i systemet för att ta fram inno vationer och att i slutänden stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. Industriforskningsinstituten i Sverige har varit många och fragmenterade jämfört med i andra länder. Under decennier har de också försvagats ordentligt finansiellt, säger Michael Jacob, docent och departementssekreterare på Näringsdepartementet vid Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling. För att få en ändring föreslog regeringen i höstens forsknings- och innovationsproposition en förstärkning av industriforskningsinstituten. Tidigare fanns det närmare 20 forskningsinstitut, de har nu successivt samlats i fyra koncerner kring olika branscher, material och tekniker. Vi omstrukturerar ägandet till större enheter. Vi har nu vad vi kallar en fyrklöverstruktur där industriforskningsinstituten samlas i fyra bolag, säger Michael Jacob. De fyra bolagen är: Basfinansieringen ökar De här fyra industriforskningsbolagen är i sin tur hel- eller delägda av ett statligt holdingbolag som vid årsskiftet bytte namn från Ireco Holding till RISE, Research Institutes of Sweden Holding AB, med webbadressen och varumärket ri.se. Holdingbolaget har fått ett utökat mandat att utveckla sektorn och verka för kraftsamling. Det ska bli en motsvarighet till internationellt starka institut, som till exempel det tyska Fraunhofer-Gesellschaft. För närvarande ingår de tre första industriforskningsinstituten i RISE, och från halvårsskiftet ska även SP ingå, enligt dagens planer. Basfinansieringen av industriforskningsinstituten i form av strategiska 10 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

11 kompetensutvecklingsmedel ökar och medlen styrs nu genom det nya holdingbolaget. Basfinansieringen ökar stegvis med 200 miljoner kronor. De direkta anslagen till industriforskningsinstituten kommer nästan att fördubblas genom att de så kallade kompetensmedlen ökar till drygt 460 miljoner kronor för år Att de direkta anslagen ökar och nu fördelas direkt av RISE innebär kortare beslutsvägar och större flexibilitet för instituten, vilket gör att de nu kan styra sin agenda mycket mer, säger Michael Jacob. Forskningsinstituten och lärosätena kan helt klart stärka varandra genom att verka tillsammans, framförallt inom det tekniska området. Michael Jacob, docent och departementssekreterare. Tillsammans omsätter de fyra industriforskningsbolagen drygt 2 miljarder kronor per år. Ökad konkurrenskraft Förhoppningen är att instituten genom omstruktureringen kraftfullare kan verka för innovation, nyttiggörande och kommersialisering av forskning och att instituten ska öka sin internationella konkurrenskraft och sitt internationella samarbete. Regeringen vill också att samverkan mellan industriforskningsinstituten och universitet och högskolor ska öka. Industriforskningsinstituten ses som en viktig länk mellan universitet och högskolor och näringsliv, med nära koppling både till akademisk forskning och till näringslivets behov. Forskningsinstituten och lärosätena kan helt klart stärka varandra genom att verka tillsammans, framförallt inom det tekniska området, säger Michael Jacob. För det ändamålet ska industriforskningsinstituten kunna delta i den satsning på strategiska områden vid universitet och högskolor som presenterades i forskningspropositionen. l RISE: Swerea IVF: Innventia: Swedish ICT Research: SP: Förvirrande många former av anställningar i högskolan IBLAND BLIR DET något förvirrande med alla olika typer av anställningar som finns inom den statliga sektorn. Den del av statlig sektor där detta mer eller mindre har satts i system är högskolesektorn. Förutom den grundläggande regleringen som finns i anställningsskyddslagen, LAS, finns en omfattande särreglering för den statliga sektorn. LAS gäller för såväl privat som offentlig sektor. Utöver detta har således staten förbehållit sig en särreglering som delvis åsidosätter LAS för den statliga verksamheten. Om detta kan man ha olika åsikter, men en konsekvens är att det skapar en hel del frågetecken. En fråga som då och då dyker upp är frågan om man kan ha flera anställningar. Numera finns det en reglering i ett kollektivavtal för den statliga sektorn (ALFA) med regler för det som tidigare kallades tjänsteförening. De nu gällande reglerna finns i 1 kapitlet i ALFA. De innebär i korthet att en arbetstagare inom staten som har en tillsvidareanställning har rätt att vara ledig för att ha en annan statlig anställning, som är tidsbegränsad. Ledigheten är maximerad till tre år. Det finns ytterligare en regel som är av intresse för anställda inom högskolesektorn. Om man har en tillsvidareanställning inom staten, och får en tidsbegränsad anställning som med stöd av Högskoleförordningen är längre än tre år, så har man rätt att vara tjänstledig hela den tiden. Har man en tillsvidareanställning inom till exempel en statlig myndighet och får en tidsbegränsad anställning som doktorand eller biträdande lektor på fyra år, så har man rätt att vara tjänstledig från sin anställning vid den statliga myndigheten under fyra år. De två regleringarna som nämnts ovan innebär en rätt för arbetstagaren att vara ledig om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Det finns också en regel i ALFA som innebär att arbetsgivaren kan bevilja ledighet, även under andra förutsättningar. Ledigheten får i så fall omfatta högst sex månader, men kan bli längre om arbetsgivaren medger det. I detta fall är det alltså arbetsgivaren som beslutar om ledigheten. En annan typ av anställningar, som det kanske inte har varit så mycket diskussion om är anställning som prefekt. Eller är det kanske inte en anställning utan ett uppdrag? Nu har Arbetsdomstolen kommit med en dom som klargör detta (AD nr 92/08). Det gällde en prefekt vid Södertörns Högskola, och som hade ett Avtal om uppdrag som prefekt. Uppdraget skulle omfatta 75 procent av heltid, och var tidsbegränsat till att omfatta totalt tre år. Innan de tre åren hade gått entledigade rektor prefekten från uppdraget. Prefekten stämde högskolan, och menade att uppdraget som prefekt var en särskild anställning och att hon genom att ha blivit entledigad från denna blivit uppsagd från sin anställning som prefekt, och att frågan därmed skulle falla inom anställningsskyddslagens tillämpningsområde. AD menade, att en arbetsgivare och en arbetstagare har rätt att inom ramen för en anställning komma överens om att arbetstagare under en viss tid skall utföra andra arbetsuppgifter, helt eller delvis. När detta uppdrag har upphört kan arbetstagaren återgå till sina tidigare arbetsuppgifter. AD kom i detta fall fram till att avtalet har avsett ett tidsbegränsat uppdrag inom ramen för arbetstagarens anställning som lektor. Uppgiften att vara prefekt är således inte en särskild anställning, och omfattas därför inte av anställningsskyddslagens regler. Det kan också nämnas att det individuella avtalet innebar att det skulle finnas en uppsägningstid av avtalet på två månader, och denna uppsägningstid använde också högskolan. Prefekten återgick till sin anställning som lektor vid högskolan. Slutsatsen av denna dom är att ett prefektuppdrag är ett uppdrag och inte en anställning, om det är ett tidsbegränsat uppdrag inom ramen för en annan anställning vid lärosätet. CARL FALCK Förbundsjurist UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

12 Universiteten ännu inte helt förtrogna med webben Universitetens arbete med webben blir mer och mer professionaliserat. Problemet är att universiteten inte är klara över vad man kan, bör och vill använda webben till. TEXT: PER-OLOF ELIASSON Det tycker Christer Clerwall, men tillägger att på det stora hela sköter universiteten sina webbplatser ganska bra. I en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap från Karlstads universitet undersöker han faktorerna bakom webbens snabba utveckling vid universiteten. Christer Clerwall har granskat hur olika produktionsvillkor påverkar slutresultatet av en färdig webbplats. Vid analysen har han tittat på 9 av 16 universitet, två av dem har under tiden gått från högskola till universitetsstatus. Undersökningarna gjordes 2005 och 2007, men han säger att han inte tror att så mycket har förändrats sedan dess. De intervjuade var personer som jobbar med webben från informationsavdelningen; webbredaktörer och Christer Clerwall. webbstrateger och från it-avdelningen; webbmaster och webbutvecklare. Han har bland annat undersökt hur olika typer av visionsdokument leder fram till ett slutresultat. Universiteten är dåliga på att ha FOTO: KARLSTAD UNIVERSITET mera långsiktiga strategier för webben. De är inte helt på det klara med vad man kan, bör och vill använda webben till. Visionerna är otydliga, speciellt på lång sikt. De intervjuade personerna som jobbar med webben uppgav oftast att styr dokument inte fanns alls, eller att de som fanns var för gamla eller föråldrade. Att det inte finns några dokument som guidar i arbetet får konsekvenser. Det blir lätt att man lyssnar på den som skriker högst. Det finns mycket att vinna på att ha strategier om vad man ska ha webben till. Detta speciellt som universiteten är decentraliserade med olika autonoma enheter, vilket tydligt påverkar arbetet med webbplatsen. Webben har heller ingen egen orga- 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

13 nisation utan är en så kallad virtuell organisation, där personer från informationsavdelningen och från it-avdelningen ingår. Eftersom det inte finns någon övergripande webborganisation och den virtuella organisationen har ett svagt mandat är det oklart vem som bestämmer över vad när det gäller webben är det den lokala institutionen, fakulteten eller centrala administrationen? Detta är en del av problemet och det ger stort utrymme för delar av webben att gå sin egen väg. Och det märks tydligt på många universitets sajter, den grafiska profilen fungerar på ingångssidorna, men kommer man längre in så kan det se ut lite hur som helst. Det är viktigt med en enhetlig grafisk profil, påpekar Christer Clerwall. Men webborganisationen har till exempel inget mandat att stänga ner en delsajt, som inte följer den grafiska formen eftersom den centralt placerade webbstrategen inte kan bestämma över den lokale webbredaktören, vars chef finns på fakulteten. Man vill oftast inte heller sätta ner foten och ta strid utan snarare locka med en så bra grafisk profil och ett så bra publiceringssystem att avdelningarna frivilligt går över till det centrala systemet. Han har funnit att de avdelningswebbar som gått över till ett centralt system oftast är mycket nöjda det är bra för enhetligheten och det är bra för tillgängligheten. Vad kostar det? Den decentraliserade organisationen gör det svårt att avgöra vem som ansvarar för utveckling av webbens olika delar och vem som ska bära kostnaderna. Christer Clerwall försökte också ta reda på vad en webbplats kostar ett universitet, men han kunde aldrig reda ut det. Det beror på att det inte går att skilja ut webben från resten av verksamheten, den omfattar så mycket och är så djupt integrerad i verksamheten. Denna integration har skett på bara cirka 15 års tid, längre har inte webben varit i praktiskt bruk vid svenska lärosäten. Han har kunnat följa utvecklingen 13 år tillbaka i tiden, till I det första skedet markerade man närvaro på nätet, enbart för att man skulle finnas där. Då fanns bara lite information på webbplatserna. Det stadium som universitetswebbarna nu befinner sig i kallar han för verksamhetsintegrering. Ett av Christer Clerwalls resultat är att det är viktigt att ha stöd från högsta ledningen för att få en framgångsrik webbplats. Det vill säga att universitetets ledning förstår vikten av webben. Ofta handlar det om pengar. Rent konkret uppger de som anser sig ha stöd från ledningen att de fick de resurser de behöver. Medan de som anser sig inte ha tillräckligt stöd från ledningen uppgav att de inte fick tillräckliga resurser. Vill inte rangordna Ytterligare en faktor som skiljer ut framgångsrika webbar är att de sätter slutanvändaren i centrum. Denna ambition kompliceras av att slutanvändaren skiljer sig åt mellan olika delar av webbplatsen. Finns det en intern webb vänder den sig till personalen, studentportalen vänder sig naturligtvis till studenter, en del av webbplatsen riktar sig till blivande studenter och webbplatsens delar för samverkan vänder sig till olika externa målgrupper. Det finns olika sätt att få med målgrupperna i arbetet med webben, ett är webbenkäter, ett annat är att använda fokusgrupper som man bjuder in och visar webben för och som får säga vad som fungerar och vad som inte fungerar. Någon rangordning mellan universitetens webbplatser vare sig kan eller vill Christer Clerwall ange. De samarbetar i förvånande hög utsträckning, de är ju i viss mån konkurrenter. Men de turas om att införa något nytt, utbyter erfarenheter och lär av varandra. Och som sagt anser han att universitetens sajter är ganska bra. Det stora tillkortakommandet är bristen på strategi. Bristen på strategi är förklarlig. Tekniskt går utvecklingen i rasande takt, olika tekniska standarder får snabbt stor spridning och acceptans. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt att ha uppdaterade måldokument och om visionsdokumenten inte snart ska bli föråldrade riskerar de att bli så luddiga att de inte ger någon vägledning. Följden blir att många beslut fattas ad hoc. Men samtidigt som man strategiskt verkar famla i blindo så pågår det en mognadsprocess, säger Christer Clerwall. l Forskningsrön sprids bäst på Umeå-webb UMEÅ UNIVERSITET är bäst på att sprida forskning på nätet. IVA-aktuellt har för andra året i rad granskat hur bra lärosätena är på att informera om forskningsrön på nätet. Undersökningen som är publicerad i IVA-aktuellt 1/2009 är utförd i fyra olika delar. Den första redogör för hur många forskningsrön som är publicerade på webben och som dessutom är begripliga för någon utan specialkunskaper. Här toppar Umeå universitet, följt av universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm. I den andra undersökningen ställer man antalet publicerade och begripliga forskningsnyheter i förhållande till lärosätenas forskningsmedel. Här toppar Handelshögskolan i Stockholm, följd av Umeå universitet, Blekinge tekniska högskola och Växjö universitet. Uppsala universitet hamnar på åttonde plats, Stockholms universitet på tionde och Göteborgs universitet på elfte plats. I den tredje undersökningen får lärosätena poäng för om det går att hitta en kontaktperson och om det är möjligt att prenumerera på forskningsnyheter. Hos alla lärosäten går det att hitta en kontaktperson men hur lätt det är skiljer mycket. Åtta av 30 undersökta webbar saknar däremot möjlighet att prenumerera på nyheter. Den fjärde delen är det sammanvägda resultatet av de tre andra undersökningarna. Här placerar sig Umeå universitet med god marginal i topp med 97 procent av maxpoäng, på andra plats Uppsala universitet med 86 procent och på tredje plats Handelshögskolan i Stockholm med 81 procent. Vid IVA-aktuellts genomgång 2007 placerade sig Umeå som tvåa efter Uppsala universitet. l UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

14 FOTO: LASSE LYCHNELL 100-årsjubilerande Handels firas med framtidsperspektiv Festligheterna började i januari och fortsätter hela året, bland annat med öppna föreläsningar varje månad under terminerna. Hela firandet startade med en upptakt för personalen, en dag då alla avdelningar på skolan gjorde presentationer av sin verksamhet. Den 5 6 maj framfördes ett stort jubileumspex på Oscarsteatern i Stockholm för allmänheten. Ett riktigt proffsigt spex, säger Richard Wahlund som är jubileumsgeneral och professor i företagsekonomi med inriktning på media. Officiellt startades Handelshögskolan i Stockholm den 27 maj På årsdagen firas detta med ett stort födelsedagskalas där alla alumner är inbjudna. Hela dagen blir det föreläsningar och på kvällen fest. LÅG FACKLIG AKTIVITET Vi har inget kollektivavtal med SULF eller SACO och inga lokala fackliga ombud för någon av de organisationerna, säger Lisa Tilert, senior advisor vid Handelshögskolans personalavdelning. De fackliga frågor som måste lösas sköts genom kontakter med de fackliga organisationerna centralt. Jag tolkar det som att det inte funnits tillräckligt starkt intresse bland lärarna att bilda en fackklubb, säger Lisa Tilert. Handelshögskolan i Stockholm fyller 100 år Det fi ras på en rad olika sätt under hela året. TEXT: PER-OLOF ELIASSON Den september hålls jubileumsföreläsningar. Den 10 september är det en konferens med inbjudna forskare från hela världen på tema Framtiden. Hela jubileumsåret har ett framtidsperspektiv. Det är bra med 100 år på nacken, men det viktiga är att se framåt, säger Richard Wahlund. Den 11 september blir det en konferens under rubriken Human Motivation and Economic Incentives. Ett mycket aktuellt tema, konstaterar Richard Wahlund. Bland föredragshållarna märks nobelpristagarna George A. Akerlof och Gary Becker. Under dagen är det också promoveringar och på kvällen blir det galamiddag i Blå hallen följt av nightcap i studentkårens regi. I jubileumsaktiviteterna ingår också Handelshögskolan har däremot avtal med ST och SEKO. Camilla Brown, som nyligen blivit SULF:s förhandlingschef för den privata och landstingskommunala sektorn, säger: Vi vill få till ett kollektivavtal med Handels och vi tror nog att det skulle kunna sporra till bil dandet Camilla Brown. av en lokalförening. FOTO: TOMAS SÖDERGREN Bilder från Handelshögskolans jubileumspex på Oscarsteatern i Stockholm. en kampanj med mål att samla in 800 miljoner kronor till skolan. Vad är speciellt med Handelshögskolan? Framförallt har vi varit väldigt förunnade med bra studenter. Lars Burstedt. Vi har otroligt många sökande och det har nästan alltid krävts högsta betyg för att komma in. En stor andel av dem som examinerats har blivit mycket framgångsrika och gjort karriär inom näringslivet och samhället i övrigt, Richard Wahlund. till exempel inom regeringen, säger Richard Wahlund. Ett par namn han nämner inom politiken är Erik Åsbrink och Anna Hedborg. Inom näringslivet är ett exempel Peggy Bruzelius som är ordförande i Högskoleverkets insynsråd. Hon är bland annat också ledamot i styrelserna för Electrolux och Scania samt i Näringslivets börskommitté. Men raden av kända före detta studenter är lång, från Peter Wolodarski, Karin Pilsäter och Ebba Lindsö till Kristian Luuk. Handelshögskolan brukar hamna högt vid ranking av lärosäten. Richard Wahlund säger att det beror på den omfattande och framgångsrika forskning Fortsättning på sidan 17 ELISABETH OHLSON WALLIN HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/2009

15 Yrkeshögskolan startar i juli även universitet engageras Första juli samlas de eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar under ett tak och får en egen myndighet. Detta är ett led i att höja yrkesutbildningarnas status och vi får bättre överblick över den stora mängden utbildningar, säger blivande generaldirektören Pia Enochsson. DTEXT: PER-OLOF ELIASSON en nya Myndig heten för yrkeshögskolan kommer i dagligt tal att kallas YHmyndigheten. Myndigheten ska ha huvudkontor i Västerås och en ungefär lika stor verksamhet i Hässleholm. Tillsammans kommer kontoren att ha cirka 65 fast anställda. Därutöver kommer ett antal experter att vid behov knytas till myndigheten. Det är en stor mängd utbildningar som nu kommer att samlas under ett tak och med samma regelverk. Vi kommer därigenom att få bättre överblick över hela utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning, säger Pia Enochsson. Pia Enochsson är idag särskild utredare för att bilda Myndigheten för yrkes högskolan. Avsikten är att hon ska bli generaldirektör för myndigheten när den inrättas första juli. Hon har arbetat med utbildningsfrågor länge och har ett förflutet som lärare, syokonsulent och som medarbetare i Länsskolnämnd och på Utbildningsdepartementet. Under åren var Pia Enochsson statssekreterare i regeringskansliet på två olika departement. Därefter har hon varit general direktör, först för Glesbygdsverket och sedan för Myndigheten för skolutveckling. Bland den eftergymnasiala yrkesutbildning utanför hög skolan som kommer att samlas under en och samma hatt finns de tidigare KY-utbildningarna som tas över från KY-myndigheten. Ansvaret för påbyggnadsutbildningar tas över från Skolverket. Bland dessa finns till exempel utbildningar till bussförare, barnskötare och trafiklärare. Dessutom kommer YH-myndigheten att ansvara för administration av de så kallade kompletterande utbildningarna, oftast är detta konstnärliga utbildningar. Yrkeshögskoleutbildningar kan både vara stora breda utbildningar eller mycket smala hantverksutbildningar, Pia Enochsson. som till kakelugnsmakare. Som exempel på större utbildningar nämner Pia Enochsson att i den ansökningsomgång som just nu pågår finns de flesta ansökningarna inom ekonomi, teknik, hälso- och sjukvård, social omsorg samt data och it. Högskolor berörs Den nya myndigheten kommer att samarbeta nära med arbetsmarknadens företrädare om vilka utbildningsområden som ska prioriteras med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov. Pia Enochsson är noga med att understryka att det inte är Myndigheten för yrkeshögskolan som själv kommer att anordna utbildningarna, det kommer de många anordnarna att göra. Det är stor spridning på utbildningsanordnarna. Där finns offentliga anordnare som kommuner och landsting men också privata anordnare, både stora och små. Även universitet och högskolor anordnar utbildningar som kommer att ingå i yrkeshögskolan. Ett exempel är pilotutbildningen vid Lunds universitet. Gränsdragningen till högskolan är inget stort problem men det finns en liten gråzon med korta högskoleutbildningar som kan komma att flyttas över till yrkes högskolan. Samtal om detta FOTO: ANNE NILSSON kommer så småningom att ske med Högskoleverket. Ett visst samarbete mellan YH-myndigheten och HSV är att vänta. Jag tror att man med utgångspunkt för våra respektive uppdrag har all anledning att samarbeta i olika frågor. Man kommer inom yrkeshögskoleutbildningarna att behöva knyta till sig vissa kvalificerade lärarresurser och jag kan tänka mig att flera av dessa finns på olika lärosäten idag. En stor sektor inom yrkeshögskoleutbildningarna är it-administration-ekonomi med omfattande teoretiska inslag där man behöver kvalificerad lärarkompetens. Regelbunden tillsyn Den nya myndighetens ledning kommer att sitta i Västerås och där kommer också tre av myndighetens avdelningar att ligga. En viktig del som YH-myndigheten tar över från KY-myndigheten är hanteringen av statsbidrag. I Västerås kommer också avdelningen för omvärldsanalys att ligga. Vi kommer att ha ett stort ansvar för att bedöma vilka behov arbetsmarknaden har och därför kommer vi att göra dels egna kvalificerade studier dels söka samverkan med andra aktörer bland expertmyndigheter och branscher. Avdelningen för omvärldsanalys kommer också att ha nationellt ansvar för validering och att samordna valideringsverksamheten runtom i landet. I Hässleholm (där den nuvarande KYmyndigheten finns) placeras avdelningen för kommunikation och dokumentation. Den ska bland annat bygga upp ett dokumenta tionssystem för studenternas studieprestationer. Vi blickar naturligtvis på Ladok, men det kan också bli ett helt annat system, våra behov är ju annorlunda än högskolans. I Hässleholm kommer dessutom avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning att ligga. Vi kommer att utöva regelbunden Fortsättning på sidan 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 9/

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Året i sammandrag för IRECO-koncernen

Året i sammandrag för IRECO-koncernen Året i sammandrag för IRECO-koncernen Verksamheten IRECOs syfte är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Syftet förverkligas bl a genom att äga och förvalta aktier

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30.

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30. KK-stiftelsen )> / Datum Diarienr 2014-01-27 20140042 Enligt sändlista Inbjudan till KK-stiftelsens vår-lansering 2014 Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

LJUS FRAMTI NYEXAMINE

LJUS FRAMTI NYEXAMINE #5/07 Nu har högkonjunkturen slagit igenom på allvar för nyexaminerade studenter. Dessutom är jobben mer kvalificerade och motsvarar utbildningen. Robert Lindholm är Jusekmedlem och har nyligen fått jobb

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer