Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen"

Transkript

1 Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen Vasa stads bildningsväsende Planen uppgjord Justering av uppbyggnaden Vasa stads bildningsväsendets IKT-grupps möte Formell justering Vasa stads bildningsväsendets IKT-grupps möte Strategin godkänd Christina Knookala

2 Innehållsförteckning 1 STRATEGIPROCESSEN 3 2 VISION : FRÅN DAGENS NOVISER TILL FRAMTIDENS PROFFS 4 3 MÅL 5 4 VERKSAMHETSPLAN Bestående IKT-strukturer Planering och utveckling IKT-tekniskt stöd och tjänster IKT-pedagogiskt stöd IKT-fortbildning IKT i undervisningen Effektivt informationsflöde 11 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING IKT-strategier Förankring av informations- och kommunikationstekniken 12 6 UTGÅNGSLÄGET ÅR Sammandrag av nulägesanalysen Nulägesanalys/Pedagogik Nulägesanalys/Stödtjänster Nulägesanalys/Fortbildning 17 7 BILAGOR IKT-centret IKT-struktur IKT i undervisningen Färdighetsnivåer 20

3 1 Strategiprocessen Direktören för Vasa stads bildningsväsende Christina Knookala har tillsatt en grupp/arbetsgrupp på kommunnivå för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen och studierna för tiden IKT-gruppen har i uppgift att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier vid Vasa stads läroanstalter som en gemensam, språk- och skolgränserna överskridande angelägenhet för hela bildningsväsendet. Faktorer som ska beaktas är åtminstone nätundervisningens och flerformsundervisningens pedagogiska och tekniska frågor, stödservice, sociala medier, informationsläskunnighet, medieläskunnighet, upphovsrättsfrågor, informationsmaterial, elevförvaltning, lärarnas fortbildning, individuellt arbete över sektorgränserna samt utvecklande och spridning av god praxis. Till IKT-gruppen har följande personer utsetts: Knookala, Christina Björkell-Holm, Ann-Maj Brännkärr, Tomas Gammelgård, Lillemor Höglund, Birgitta Kauhanen, Pirjo Lehtonen, Teemu Levander, Christer Lehmus, Juha-Pekka Mikola, Marja Mäkinen, Berit Neste, Vesa Tarvonen, Sari Ullakko, Ritva Äkkinen, Miia bildningsdirektör, ordförande rektor, Arbis biträdande rektor, VG/VSA direktör för småbarnsfostran skoldirektör, svenskspråkig grundläggande utbildning ledande rektor för andra stadiet lektor, IKT-ansvarig vid Verket för fostran och utbildning datateknikchef, förvaltningsservice skoldirektör, grundläggande utbildning biträdande biblioteksdirektör ekonomichef vice rektor, Vaasan lyseon lukio specialsakkunnig inom bildningsväsendet, centralförvaltningen förvaltningsdirektör, andra stadiet rektor, Vasa sommaruniversitet, sekreterare För att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier har IKT-gruppen kartlagt nuläget inom användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier med hjälp av fyra teman och undergrupper som bildats med tanke på dem: pedagogik, fortbildning, stödtjänster samt teknik och media. Pedagogiken bildar en grundval för de andra temana. IKT-gruppen har inrättat IKT-centrets ledningsgrupp, i vilken ingår personer från alla sektorer (grundläggande utbildning, andra stadiet, biblioteket och it) och vars första uppgift är att utarbeta en gemensam IKT-strategi för Vasa stads bildningsväsende.

4 Medlemmar i IKT-centrets ledningsgrupp: o o o o o o o Tomas Brännkärr, pedagogik, andra stadiet Stig-Ove Enlund, Vasa stads it-avdelning Teemu Lehtonen, pedagogik, grundläggande utbildning Christer Levander, Vasa stads it-avdelning Marja Mikola, biblioteket Heikki Saarinen, it, andra stadiet Miia Äkkinen, helheten IKT-strategin är gemensam för Vasa stads bildningsväsende och den ålägger alla lärostadier och underlydande läroanstalter att upprätta en egen IKT-strategi. Alla IKT-strategier har krav på uppföljning och uppdatering. Utgångspunkterna i IKT-strategin är de framtida IKT-mål som satts av IKT-centrets ledningsgrupp och som är baserade på en analys av nuläget, en nationell plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik samt nya riksomfattande läroplansgrunder. 2 Vision : Från dagens noviser till framtidens proffs Från dagens noviser till framtidens experter Genom ett yrkesövergripande samarbete mellan de olika skolstadierna och genom förenande av resurserna garanteras de lärande multilitteracitet och andra informations- och kommunikationstekniska färdigheter som fordras av aktiva medborgare i informationssamhället. Lärospåret granskas som en process som pågår hela livet och som i varje skede stöds av informations- och kommunikationstekniken. Den accelererande elektrifieringen av samhället och de allt större kraven i arbetslivet på informationstekniska färdigheter ställer krav på skolor och läroanstalter att för sina elever och studerande ordna sådan undervisning genom vilken de kan lära sig dessa färdigheter. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) ska vara en naturlig del av inlärningen, handledningen och undervisningen och fungera som ett element som stöder dessa, inte egentligen vara föremål för undervisningen. För att den nivå ska kunna nås som de nuvarande kraven ställer i fråga om undervisningstillfälle och undervisningsinnehåll, ska skolorna och läroanstalterna tillhandahålla såväl lärarna/utbildarna som eleverna/studerandena nödvändiga redskap och stöd i att använda dem. Bäst lyckas man med detta om informations- och kommunikationstekniken inkluderas i de befintliga läroplanerna eller examenskraven genom åtgärder i praktiken, inte egentligen som separata krav eller målsättningar. Hela inlärningsprocessen ska dokumenteras genom användande av olika metoder. Inlärningens livscykel finns dokumenterad från förskolan ända till arbetslivet på ett ställe där den kan kontrolleras vid behov. Inlärningsstigen betraktas som en process där den lärandes kunskaps- och färdighetsnivå är kumulerande. IKT är en naturlig del av interaktionen och kommunikationen med olika intressentgrupper, t.ex. hemmet, biblioteket, praktikplatsen, arbetsplatsen osv.

5 Utvecklingstakten i ett föränderligt informationssamhälle är snabb. För att man ska kunna svara på behov som ändras krävs det kontinuerlig planering och utveckling. Att föra in informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är något som är genomtänkt och välavvägt. Det är viktigt att man parallellt med den informations- och kommuntekniska progressen utvecklar multilitteracitet: grundläggande läs- och skrivfärdigheter, förmåga att läsa material som producerats på olika sätt och i olika format samt att förhålla sig kritiskt och med avvägande av källornas värde när det gäller det man läser, ser och hör. I ett splittrat informationssamhälle kan gestaltandet av helheter, t.ex. något ämnesområde, stödas bl.a. i bibliotek där det finns texter, bilder och ljud av varierande form i ämnet. I IKT-strategin beaktas alla de möjligheter som för närvarande står till buds såväl via sociala medier som via program och anläggningar. 3 Mål Vasa stads bildningsväsendes informations- och kommunikationstekniska mål är: Man stöder den lärandes informations- och kommunikationstekniska färdigheter samt multilitteracitet i ett informationssamhälle som är under utveckling Genom informations- och kommunikationsteknik stöds livslångt lärande för alla parter Lärarnas och den övriga personalens färdigheter att stöda de lärande på lärospåret säkerställs IKT stöder och främjar naturlig och äkta tvåspråkighet Genom IKT tillmötesgår man kraven på en hållbar utveckling, ett av målen är t.ex. en papperslös skola Man svarar på de regionala utmaningarna att få kunnig arbetskraft genom att behoven kompletteras med motsvarande informations- och kommunikationstekniska färdigheter 4 Verksamhetsplan Visionen Från dagens noviser till framtidens experter uppnås genom att man skapar bestående strukturer för organisering av IKT-funktionerna och för tekniska och pedagogiska IKT-stödtjänster genom att man möjliggör hantering och delning av filer samt lättillgänglighet vad gäller färdigt elektroniskt läromedel som stöd för undervisningen via öppna molnbaserade datortjänster, oberoende av terminal genom att man ger lärarna tillräckligt med uppmuntran, utbildning och stöd för att de i undervisningen ska kunna använda informations- och kommunikationsteknik på sitt eget modersmål i den egna arbetsmiljön genom att man erbjuder ett tillförlitligt interaktions- och kommunikationsunderlag för elevernas/studerandenas och lärarnas/utbildarnas kontakt till kommunikation samt till informationsförmedling och individuell inlärning inom och mellan skolor, bibliotek och skolstadier oberoende av språkgränserna.

6 4.1 Bestående IKT-strukturer Utgångspunkterna för skapande av strukturer som möjliggör användningen av informations- och kommunikationsteknik har varit fungerande anläggningar och nät samt ett lättillgängligt tekniskt och pedagogiskt närstöd på det egna modersmålet i anslutning till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Strukturen ska även stöda den interna utbildningen, på så sätt blir den en naturlig del av läroanstalternas verksamhet. I skapandet av strukturen poängteras virtualiteten; åtminstone under de inledande åren av verksamheten inrättar man inga gemensamma lokaler eller sammanför människor i samma utrymme, snarare kopplar man samman de personer som har anknytning till IKT-verksamheten. En gemensam IKT-centerwebbplats i Office365-miljö samlar IKT-informationen på samma ställe Planering och utveckling IKT-centrets ledningsgrupp svarar för den strategiska planeringen och utvecklingen av IKT. Ledningsgruppen träffas varje vecka. Varje träff har ett tema och till mötena kallas vid behov personer med anknytning till temana. IKT-centrets ledningsgrupp fungerar som en knutpunkt där de olika enheterna förenas över språkoch läroanstaltsgränserna, säkerställer en fungerande informationsförmedling och garanterar att målen i IKT-strategin på kommunnivå nås. De gemensamma träffarna är viktiga då det inte finns något fysiskt IKTcenter utan verksamheten snarare går ut på att sammanställa kunnande och resurser inom bildningsväsendets olika enheter. IKT-centrets ledningsgrupp är en kombination av pedagogiskt och tekniskt IKT-kunnande, och ledningsgruppen fungerar som ett filter som väljer hurdana anläggningar, program och utbildningar som införs i den utbildning som Vasa stad ordnar (genom att anlita utomstående eller producera själv), på så sätt säkerställer man att det som introduceras motsvarar IKT-strategin. IKT-centrets ledningsgrupp håller IKT-strategin tidsenlig genom att själv följa med sin tid, planera och förutse det kommande och genom att blicka tillräckligt långt in i framtiden. Den nuvarande ledningsgruppen för IKT-centret stärks med en resurs som ska ansvara för att IKT-arbetet fortsätter genom att finansiering för verksamheten söks. I framtiden leds IKT-centret av en heltidsanställd person IKT-tekniskt stöd och tjänster På undervisningssidan kombineras it-tjänsterna som ska se till att det finns ramar för att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det här sker genom att man tillhandahåller i förväg tekniskt och pedagogiskt testade anläggningar och program och en säker nätförbindelse. De tekniska stödtjänsterna förverkligas enligt modellen som utgår ifrån campusområden. Till dessa campusområden, som bildats inom andra stadiets utbildning, ansluts även skolor inom grundläggande utbildning samt läroanstalter inom det fria bildningsväsendet Till uppgifterna för undervisningssidans gemensamma it-tjänster hör upprätthållande av läroanstalternas gemensamma edu-nät, administration av koder, licenser och program, tekniskt stöd och anskaffningar av utrustning. Enheten har ett nära samarbete med Vasa stads it-avdelning. Edu-nätet är snabbt, helt fristående från stadens förvaltningsnät och det kan fås även till alla anställdas och elevers/studerandes egna enheter. På så sätt möjliggörs användningen av egna enheter (BYOD, "Bring Your Own Device") efter att användaren har identifierat sig i nätet.

7 Undervisningens gemensamma it-enhet upprätthåller en arbetsmiljö som grundar sig på molnbaserade datortjänster (tills vidare Office365) som möjliggör en enkel tillgång till elektroniskt material i anslutning till undervisningen, enhetsoberoende, nåbarhet vad gäller personer som omfattas av systemet och en möjlighet för eleverna att i sin egen webbfolder spara material från förskoleundervisningen ända till vuxenundervisningen. Office365 blir tillgängligt för alla Vasa stads anställda vid läroanstalter och för elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt för studerande på andra stadiet. Bibliotekspersonalen handleder kunderna och eleverna/studerandena i användningen av sådant e-material som biblioteket erbjuder (bl.a. nerladdning av läsprogram och material på pekdatorer eller användning av material i bibliotekslokalerna) IKT-pedagogiskt stöd Lärare och utbildare erbjuds under kontrollerade och ledda former ett personligt, pedagogiskt stöd för att i undervisningen använda informations- och kommunikationsteknik. Den pedagogiska IKT-stödstrukturen sträcker sig från IKT-centrets ledningsgrupp till enskilda läroanstalter. Man önskar att det pedagogiska stödet ska finnas nära lärarna och utbildarna, därför har möjligheten att få stöd i det egna huset eller inom det egna området och på lärarens eget modersmål en nyckelposition i utformandet av strukturen. Läraren får i det egna huset pedagogiskt IKT-närstöd av en stödperson som utsetts för läroanstalten/enheten eller ett visst område. 1 Stödstruktur, se bilaga 7.2

8 I en nyckelposition för att stödstrukturen ska bevaras och hållas livskraftig är att den koordineras på ett kontrollerat sätt. Inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet finns heltidsanställda IKTansvariga/it-pedagoger, som koordinerar den IKT-pedagogiska stödverksamheten och samlar aktörerna regelbundet; de utbildar utbildarna. I framtiden fungerar vid IKT-centret också minst 1 2 it-pedagoger som en gemensam resurs för alla lärostadier. Deras huvuduppgift är att erbjuda och upprätthålla tidsenlig information med tanke på lärostadiernas och särskilt stödpersonernas behov. För att få personligt pedagogiskt IKT-stöd tar läraren i första hand kontakt med den egna enhetens ansvarsperson (t.ex. inom den grundläggande utbildningen den it-ansvariga, på andra stadiet etutorn ), som vid behov vänder sig till ansvarspersonen för flera områden eller enheter. De ansvarspersoner som utsetts att ansvara för IKT-frågor samarbetar även med de heltidsanställda IKT-ansvariga/it-pedagogerna för respektive lärostadium och med de it-pedagoger som är gemensamma för alla lärostadier. På IKT-centrets webbsidor i Office365-miljö grundas ett stödforum där lärarna eller utbildarna kan be om hjälp och råd eller erbjuda kollegialt stöd åt andra. I Office365-miljö utarbetar man och upprätthåller en kompetenskarta där man antecknar lärarna/utbildarna och de särskilda IKT-kompetensområdena. Antalet pedagogiska informatiker vid biblioteket utökas med en person, vilket innebär att man med en sammanlagd resurs om tre pedagogiska informatiker kan stöda lärarna i användningen i undervisningen av informations- och kommunikationsteknik och i främjandet av multilitteracitet. Rollen för bibliotekets pedagogiska informatiker utvidgas från att handleda elever till att utbilda även lärare. Det är viktigt att skapa kontinuerlig interaktion inom och mellan bildningsväsendets olika aktörer och språkgränser. Den pedagogiska IKT-praxisen måste spridas inom och mellan läroanstalterna. För de pedagogiska IKT-ansvariga vid olika skolor och enheter ordnas regelbundna träffar för att få igång samarbetet och för att man ska kunna dela med sig av sina erfarenheter IKT-fortbildning Lärarna erbjuds regelbunden IKT-fortbildning i enlighet med målen i IKT-strategin. IKT-centrets ledningsgrupp fastställer årligen IKT-fortbildningens fokusområden (utifrån enkäter) samt anskaffningssätten. En del av utbildningarna kommer man att utveckla själv så att de lämpar sig för både närundervisning och nätbaserad undervisning, en del skaffas externt och i mån av möjlighet utnyttjas det befintliga utbudet av nätundervisning. Målet är att varje lärare/utbildare ska vara på minst färdighetsnivå 2 (se bilaga 7.4) före slutet av år För kartläggningen av den aktuella färdighetsnivån skapas konkretare enkäter om kompetensnivån än tidigare. De fortbildningar som ska ordnas i syfte att nå färdighetsnivå 2 arrangeras främst som intern utbildning inom den egna organisationen. Inom den grundläggande utbildningen utbildar t.ex. den IKTansvariga de områdesansvariga, som utbildar skolornas it-ansvariga, som utbildar lärarna. Bibliotekets pedagogiska informatiker deltar i lärarnas IKT-utbildning i ärenden som gäller multilitteracitetsoch informationssökningsfärdigheter. Biblioteket kan som helhet inta en aktivare roll i att marknadsföra undervisningsanvändningen av sitt material för undervisnings- och daghemspersonalen. En tydlig instruktions- och tipsningsplan görs upp av de olika aktörerna. IKT-centrets ledningsgrupp beslutar vilka utbildningar som upphandlas externt. I dessa utbildningar deltar alltid personer som hör till den pedagogiska stödringen så att man försäkrar sig om att det nya ärendet förs

9 vidare inom organisationen. Syftet är att i större omfattning än tidigare dela med sig av kunskaperna vid regelbundna träffar och på nätet. Om t.ex. en svenskspråkig utbildare på andra stadiet sätter sig in i nya IKT-frågor instruerar utbildaren de andra pedagogiska stödpersonerna i dessa frågor. År 2014 är fokusområde i fortbildningen den nya inlärningsmiljön Office365, och efter det ordnas fortbildningar inom färdighetsnivåtabellens olika delområden för att miniminivån 2 ska uppnås vad gäller lärarnas IKT-kompetens. På IKT-centrets webbsidor informeras kontinuerligt om de IKT-utbildningar som är avsedda för lärare och som ordnas inom verksamhetsområdet (arrangörer är Datero, Rfv, NTM-centralen, sommaruniversiteten, privata utbildningsarrangörer o.d.). Utbildningarna arrangeras som nät- eller närundervisning. IKT-centrets ledningsgrupp planerar och arrangerar vid behov även sådana utbildningar i vilka vem som helst av Vasa stads lärare eller utbildare kan delta. Utbildare inom dessa fortbildningar är i första hand Vasa stads lärare och utbildare. Till Vasa sommaruniversitet styrs uppgifterna i anslutning till ordnande av annan IKT-utbildning. I det första skedet sker fortbildningen som närundervisning. IKT-centrets ledningsgrupp utvecklar även nätundervisning med avseende på nätundervisningen. 4.2 IKT i undervisningen På senare år har lärarnas och utbildarnas arbetsredskap ändrats delvis obemärkt i och med förändringar i samhället och delvis genom olika val och utbildningar. Utvecklingen har dock varit nästan helt okontrollerad och försiggått utan en gemensam plan. Till stor del har utvecklingen varit teknikcentrerad och skett utan tillämpande av pedagogiska grunder. Man har nästan helt glömt bort att även elevernas redskap har utvecklats i och med att samhället förändrats. Man har hamnat i en situation då det i undervisningsrummet kan finnas rentav fler informations- och kommunikationstekniska anläggningar än människor, men trots detta är användningsgraden på en mycket låg nivå. Förändringen bör alltså inte i så stor omfattning gälla tekniken som sättet att undervisa. Det nuvarande sättet att undervisa stöder endast ett visst sätt att lära sig, vilket innebär att informations- och kommunikationsteknikens viktigaste uppgift är att göra undervisningen mångsidig så att den stöder alla olika sätt att lära sig. I framtiden kommer IKT att integreras i varje delområde av undervisningen och lärandet så totalt att det inte längre är möjligt att ens urskilja IKT som en egen del.

10 2 IKT i undervisningen, se bilaga 7.3 Det första skedet i ändringen av sättet att undervisa och lära sig är att tillhandahålla alla parter en utrustningsoberoende plattform som möjliggör alla önskade funktioner och som fungerar som en ryggrad för all informations- och kommunikationsteknik som används. Alla lärare i stadens anställning har tillgång till undervisningssidans nätverk och lösenord till plattformen. När främjandet av informations- och kommunikationsteknik och multilitteracitet förs in i undervisningen, kopplas den till undervisningssituationen så att den blir till direkt nytta och så att den på ett genuint sätt stöder undervisningen och inlärningen; då blir den inte en separat företeelse. En IKT-läroplan för respektive stadium görs upp, dvs. en plan som är anknuten till läroplanerna/examensfordringarna eller inom det fria bildningsarbetet till läroanstalternas andra mål. Planen gäller i vilka ämnen informations- och kommunikationstekniken ska användas, hur den och lärandet till multilitteracitet ska beaktas i undervisningen och inlärningen samt med vilka metoder detta ska genomföras. Dessa är minimikrav som alla lärare ska uppfylla. Alla lärare känner till IKT-läroplanen. Varje lärare har en klar uppfattning om vad som krävs av honom eller henne när det gäller informations- och kommunikationsteknik och multilitteracitet i något visst ämne/någon viss kurs med en viss åldersgrupp. I grundskolan innehåller den gemensamma plattformen färdigt material för lärarna så att minimimålen ska uppnås. Materialet har kopplats färdigt till läroplanen och inbegriper de centrala angelägenheterna för respektive årsklass. Med tanke på hela lärospåret intar elevernas beredskap att fungera i nätverket och att läsa och producera elektroniskt material en särskilt viktig roll. I fokus är sådana saker som multilitteracitet, mediefostran, nätetikett, källkritik, upphovsrätt samt förståelse för vilka följder felaktigt agerande kan ha. I den gemensamma plattformen gör man upp en webbplats, en materialbank där man kan samla länkar till färdigt undervisningsmaterial på nätet och där man kan bearbeta sådant elektroniskt läromedel som utarbetats gemensamt. Den grundläggande principen är att om bearbetningen av läromedlet sker på

11 arbetstid är det Vasa stads egendom och kan distribueras till andra. Om bearbetningen sker på egen tid kan lärarna välja om de delar med sig av materialet. I materialbanken kan man även lagra olika slags färdiga underlag som lärarna kan använda, t.ex. underlag för nätkurser och övningsarbeten samt anvisningar för hur t.ex. webbplatser skapas. Via materialbanken erbjuder biblioteken såväl undervisningspersonalen som de som lär sig grundläggande information om informationssökning, om kritisk bedömning av källor och om etisk användning av information. I banken kan man dessutom lägga till bl.a. information om tillgängligt material, databaser, e- böcker, bok-, film- och musikvinkar, eventuella temavisa materialpaket e.d. som stöd för undervisningen samt tekniska anvisningar för installeringen av bl.a. läsprogram för e-material i olika anläggningar. Parallellt med utbildandet av lärarna erbjuds även eleverna grundläggande utbildning i utrustning och program. Ansvarig för undervisningen är, beroende på situationen, läroanstaltens IKT-ansvarsperson, den lärare som handleder gruppen eller den undervisande läraren. Förutom basutbildning erbjuds eleverna möjlighet att utvidga sina grundläggande färdigheter via tillvalsämnen, påbyggnadskurser och externa utbildningar såsom spelprogrammering. Inom alla läroanstalter ska man ta ställning till hur elevernas egen utrustning kan utnyttjas i undervisningen och inlärningen. All informations- och kommunikationsteknisk utrustning som finns att tillgå i samband med undervisningen används i de undervisningssituationer där det är motiverat. I de lärostadiespecifika IKTstrategierna redogörs för fokusområdena och målen. I IKT-strategierna för respektive läroanstalt beskrivs hur utrustningen ska förankras i praktiken. När såväl lärarna som eleverna/studerandena har utbildats att i undervisningen använda informations- och kommunikationsteknik, är det naturligt att använda den i undervisningssituationen. Eftersom IKT inte kan bedömas som ett eget ämne, ska alla lärostadier regelbundet mäta såväl lärarnas som elevernas/studerandenas informationstekniska färdigheter. På basis av mätningarna ska läroanstalterna rikta stödet dit det behövs. I och med att informations- och kommunikationstekniken utvecklas ständigt, ska även verksamhetssätten och kunskapsnivån kontrolleras aktivt. IKT i undervisningen/inlärningen är ett begrepp som håller på att föråldras eftersom målet är en fullständig integration, vilket innebär att dess omnämnande blir onödigt. 4.3 Effektivt informationsflöde Den kanske största förändringen som informationstekniken fört med sig är att information sprids över hela världen och att kontakterna mellan människorna överskrider alla tidigare gränser. I en mindre skala är dessa två angelägenheter dock alltjämt de allra viktigaste kriterierna när man funderar på skolvärldens framtid. Informations- och kommunikationstekniken har redan nu revolutionerat sätten att följa upp studierna och eleverna/studerandena samt kontakterna mellan hemmet och läroanstalten. Följande verkliga omvälvning kommer att vara att bearbeta själva läromaterialet, läroprocessen, självutvärderingen osv. till elektronisk form samt vidare att tillhandahålla detta fortlöpande, oberoende av plats och tid för alla som behöver. Grunden för hela den informations- och kommunikationstekniska förändringen kommer att vara en utrustningsoberoende molnbaserad plattform som möjliggör ett enhetligt samarbete över skolgränserna och med andra intressentgrupper såsom biblioteket, arbetslivet, praktikplatserna och yrkesprovsplatserna. På plattformen kan alla lärare, elever, studerande och stödpersoner kommunicera med varandra, i grupper,

12 via databaser, genom att texta, med hjälp av videor etc. I anslutning till plattformen fungerar både ett tekniskt och pedagogiskt stöd som förmedlar praxis, anvisningar, vinkar och möjliggör en mångbottnad diskussion om hur informations- och kommunikationstekniken borde utvecklas i framtiden. Kontakterna mellan hemmet och läroanstalten stöds genom olika elevdatasystems webbläsarbaserade program som möjliggör modern information, kommunikation och interaktion samt möjligheter för vårdnadshavaren och eleverna/studerandena att följa studierna i realtid. Alla system på undervisningssidan fungerar i samma massnätverk inom undervisningssidan, och genom att logga in sig i nätverket får man tillgång till dem. Lärarna och eleverna/studerandena använder endast ett lösenord, genom vilket de har tillgång till alla program och allt material som de behöver, såväl egna som gemensamma. 5 Uppföljning och utvärdering 5.1 IKT-strategier IKT-centrets ledningsgrupp följer genomförandet av Vasa stads bildningsväsendes gemensamma IKTstrategi samt säkerställer att de lärostadiespecifika IKT-strategierna är i linje med bildningsväsendets IKTstrategi. Uppföljningen av strategin och utvecklingsarbetet är kontinuerligt. På så sätt säkerställer man att de årligen uppsatta målen uppfylls. IKT-strategin är ett offentligt dokument som alla har möjlighet att läsa. Diskussionen och feedbacken är öppen. Man meddelar om ändringar i strategin och all feedback tas i beaktande då ändringarna behandlas. 5.2 Förankring av informations- och kommunikationstekniken Den primära mätaren då det gäller IKT-målen är nivån på elevernas och de studerandes IKT-kunnande. Elevernas och de studerandes informations- och kommunikationstekniska färdigheter kommer att mätas regelbundet. Testerna är knutna till olika skeden i elevens lärospår, varvid man får kontinuerlig information om huruvida man i undervisningen kommit närmare de uppställda målen. På basis av resultaten från testerna kan nödvändig IKT-utbildning och närstöd för lärarna kanaliseras just dit där det behövs. Även lärarnas och den övriga personalens IKT-färdigheter kommer att testas regelbundet såväl ur ett administrativt som ur undervisningens perspektiv. Utbildning ordnas och närstödet utökas så att den önskade färdighetsnivån nås på alla stadier. Man uppmuntrar till självbedömning och hjälpsökande, och den erhållna feedbacken bearbetas på behörigt sätt. Utöver färdighetsnivåmätningar kommer man också att ordna enkäter om vilka åsikter som finns beträffande nuläget och i vilken riktning utvecklingen bör gå. Enkäterna riktas till såväl elever, lärare som vårdnadshavare. Målet är att vid fastställandet av nya mål för informations- och kommunikationstekniken samt användningen av den alltid beakta varje enskild aktörs situation. En central roll vid uppgörandet av enkäterna spelar utrustningens användningsgrad just då. Användningen av egen utrustning möjliggörs och främjas kontinuerligt. Mängden egen utrustning i läroanstalterna görs mera jämbördig och moderniseras, och utrustningens användningsgrad höjs systematiskt. Utgående från enkäterna ska läroanstalterna sätta upp mål för det kommande läsåret samt uppfylla dem utifrån verksamhetsplanerna.

13 6 Utgångsläget år Sammandrag av nulägesanalysen GRUPP /TEMA Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Teknik och media Pedagogikgrup pen ordf. Teemu Lehtonen Stödservicegru ppen ordf. Ritva Ullakko Koordineran de aktör och resurstilldelni ng saknas Alltför beroende av eget intresse Kunniga och intresserade lärare finns Målet är att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödtjänstern a/-resurserna synergi, filter (spec. grundläggand e utbildning) kompetensce nter Måldefinerin g: filter + rektorerna (pedagog. led.) Helhetskontr oll och kunskapsför medling Tvåspråkighe IKT anses stöda skolgången, inlärningen och handledningen Personalberoe nde (lärarna) Studerandenas svaga IKTkunskaper, märks speciellt i övergångssked ena (åk 7, andra stadiet) Studerandenas engagemang Webbpedago g saknas Kunskap och kunnande ska lyftas fram Ett lärcenter, grupparbetsu trymmen, en e- materialbank önskas Hjälp av bibliotekets pedagogiska informatiker Stadens itavdelnings helpdeskresur ser till alla sektorer, särskilt it-stöd för användningen av IKT i undervisninge n önskas På andra stadiet eget it-stöd Behov av att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödresursern a till samma ställe Det pedagogiska stödet nära läraren (e- Kartläggningen av lärarnas kunskaper baserar sig på självbedömning Stort utbud av avgiftsfri IKTutbildning Ett gemensamt utbildningsutbud önskas Aktörer inom det fria bildningsarbetet kan erbjuda fortbildning Utbildningsstyrel sens avgiftsfria IKT-utbildningar Den grundläggande utbildningens pedagogiska bricka omfattar inte systematiskt IKT-utbildningar Målet är ett gemensamt fortbildningspro gram, utbildarprogram Olikheterna i inlärningsplattfo rmarna upplevs inte som något problem Utrustningen är skolbunden Att själv kunna administrera edu-nätet önskas Långsam internetförbinde lse Intresse av gemensamma utrustnings- och programvaruupp handlingar Partnerskap med Vasa stads itenhet Gemensamt för den grundläggande utbildningen och andra stadiet nu: virusbekämpnin g + delade programvaror Den grundläggande utbildningens upphandlingar görs nu på egen hand utan gallring Målet pedagogiskt inriktade utrustnings- och programvaruupp handlingar och test, centraliserad

14 t tutor, IKTansvarig) Möjlighet att utöka stödtjänstern a på andra stadiets lösning *helpdesk preciseras produktion av digitalt material GRUPP /TEMA Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Teknik och media Fortbildningsgr uppen ordf. Ann-Maj Björkell-Holm Småbarnsfostran, IKT-utbildning om eget intresse finns Aftonläroverke t framstegsvänlig t då det gäller distansinlärnin g och nätverksinlärni ng Pedagogiskt inriktad IKTfortbildning Skräddarsydd utbildning och inspiration! Andra stadiets e- tutor utbildningspr ojekt (Utbildningsst yrelsen + Palmenia); webbpedagog iskt stöd mellan kolleger Grundläggande utbildningen + andra stadiet: Skolorna skaffar själv IKTutbildning (Utbildningsstyr elsen, Rfv, CLL, Arbis) Hepake ordnar tekniska kurser (ickepedagogisk) Kurser vid sommaruniversit etet på basis av eget intresse (Rfv) Yrkeshögskolorn a (Rfv) Egna sakkunniga utnyttjas som utbildare Direkta utbildningsupph andlingar av företag Utbildningar som utrustningsoch programvarutillv erkarna erbjuder Teknik/medieg ruppen inte hållit separata Fritt bildningsarbete: enstaka utbildningar

15 möten 6.2 Nulägesanalys/Pedagogik Temavisa observationer i sammandraget av den pedagogiska undergruppen: Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Saknas aktör/person som skulle vara insatt i helheten Resurser för IKT-arbetet behövs (helhetsansvar + eget arbete) IKT-arbetet alltför beroende av lärarnas eget intresse/ork/tid/tilläggsarbete. Att driva verksamheten på frivillig basis är inte hållbart. Lärarnas arbetsavtal bromsar utvecklingen IKT anses stöda skolgången, inlärningen och handledningen, möjligheterna är kända. De studerandes svaga färdighetsnivå då de kommer till åk 7 9 och andra stadiet. Elevernas IKT-kunskaper har förskjutits från verktygsanvändning och blivit underhållningsinriktade. Målet är att dokumentera det egna arbetet och dela kunskap IKT ökar studiemotivationen, eleverna är intresserade av att lära sig med hjälp av datorer Personbunden (helt beroende av läraren, kunskapsnivån, intresset, tidsanvändningen) Bibliotekspersonalen, i synnerhet de pedagogiska informatikerna, hjälper vid informationssökning och lär ut informationssökningsfärdigheter. Ett lärcenter, grupparbetsutrymmen, utrymmen för nätbaserad undervisning, e-material, materialbank önskas Avsaknad av webbpedagog Kunskap och kunnande tas fram, nu beroende av enskilda personer, inte dokumenterats Kartläggningen av lärarnas kompetens baserar sig för närvarande på självbedömning. Stort utbud av avgiftsfri IKT-utbildning finns Ett gemensamt utbildningsutbud önskas Aktörer inom det fria bildningsarbetet kan erbjuda fortbildning Teknik och media Olikheterna i inlärningsplattformarna upplevs inte som något problem; med avseende på användbarheten inget behov av att skapa lokal enhetlighet mellan läroanstalterna. Utrustningen är skolbunden: riklig och modern vs inte råd med utrustningsanskaffningar Möjlighet att själv kunna administrera Edu-nätet önskas Långsam internetförbindelse Utrustningsupphandlingarna på stadens ansvar, upplevs att det inte finns någon anknytning till pedagogiken och tidvis alltför robusta investeringar: stadsdirektören och eleverna i åk 1-6 har likadana bärbara datorer Intresse av att göra utrustnings- och programvaruupphandlingarna gemensamt; enhetlighet från åk 1-6 till andra stadiet

16 6.3 Nulägesanalys/Stödtjänster Temavisa observationer i sammandraget av Stödserviceundergruppen: Helhet: Målet är ett gemensamt stödservicecenter, IKT-centret Gemensam front som har stor pondus, sökande efter synergifördelar, funktion som filter, ett kompetenscenter med den senaste kunskapen Fastställande av mål tillräckligt långt in i framtiden: filter + rektorerna (pedagogiskt ledarskap) Spridning av bra praxis, goda och dåliga erfarenheter och försök samt modeller; sammanställer det som testas och prövas i skolorna Helhetsbild i e-projekten, projektkoordinerning och -ansökan Även ökad diskussion och förmedling av information mellan stödpersonerna Tvåspråkighet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Vakk: E-tutorerna ger stöd i webbpedagogiska frågor vid sidan av sitt eget arbete Kön av arbeten vid it-avdelningens helpdesk är lång En kartläggning av resurserna för tekniskt stöd finns Behov av att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödresurserna till samma ställe Det pedagogiska stödet nära läraren: e-tutor i egen skola, IKT-ansvarig Speciellt inom den grundläggande utbildningen finns ett kritiskt behov av att få ett filter emellan: o pedagogiskt inriktad testning av utrustning och programvara o pedagogiskt inriktade programvaru- och utrustningsupphandlingar Vakk har utnyttjat Utbildningsstyrelsens avgiftsfria IKT-utbildningar ((Palmenia) Pedagogiska brickan (grundläggande utbildning, småbarnsfostran) lösryckt, frivilligt, inte koordinerat, självbedömning Målet är ett gemensamt program för fortbildning, utbildarutbildning Fortbildning som en del av ledarskapet (utvecklingssamtal, lön) Teknik och media Bra partnerskap med Vasa stads it-enhet Gemensamt för den grundläggande utbildningen och andra stadiet: virusbekämpning + delade programvaror Tillräckligt stöd erbjuds andra stadiet, möjlighet att utnyttja i större utsträckning och bygga ut stödtjänsterna. Inom den grundläggande utbildningen skolspecifika utbildningar, utrustningsupphandlingarna görs för närvarande utan gallring, skolorna är på egen hand i kontakt med leverantörerna och tjänstoperatörerna. Målet är att man centraliserat sköter: o produktionen av mer utvecklat digitalt material o testningen av utrustning och programvara o sökandet efter maskinoberoende lösningar (pekdatorer, pc-apparater, hemdatorer, )

17 6.4 Nulägesanalys/Fortbildning Temavisa observationer i sammandraget av Fortbildningsundergruppen: Finskspråkig Svenskspråkig Småbarnsfostran/förskola Kurser vid Vasa sommaruniversitet + datakurser vid Vaasa-opisto och Arbis (eget intresse) Personalfortbildning: Intelligent på tangent -skolning Barnen får bestämma hur de lär sig läsa och skriva (ÅA, CLL) Administrationsprogram: Wilma, Rondo, webtallennus Grundläggande utbildning Andra stadiet Vuxenutbildning Kartläggning av färdighetsnivån Hepakes teknikutbildningar (ickepedagogiska IKT-utbildningar) Kunnig: Smartboard, AV-utrustning (Vasa, Laihela, Lillkyro) Teemus och Anssis utbildningar Pedagogiska brickan (inte IKT) Vasa sommaruniversitet (Rfv) Direkta utbildningsupphandlingar från företag Utbildning för ämneslärare Pengar till förfogande för fortbildning Chydeniusinstitutet (Utbildningsstyrelsen) Deltagandet följs upp med ett utbildningshanteringssystem Vakk: Enkät 2012 (sociala medier, smartboard, mobil utrustning) Utrustnings- och programvarutillverkarnas utbildningar (Anvia) Utbildningar som hålls av andra stadiets informationstekniska expert Agenda (programvaruleverantörens utbildningar) Studenta+ (pilotprojekt av vuxenutbildningscentret som utbildar + intern utbildning, egen lärare i informationsteknik) e-tutorer (webbpedagogisk) Palmenia: Ammattiope 2.0, 7 dagar yrkesprogrammen Aterix, cad/cam applikationer (lärarna deltar i utbildningar som ordnas av programtillverkaren) Vasa sommaruniversitet: Skyot Inte fortgående utbildning Kuula-institutet; varifrån köper ni fortbildning? Sommaruniversitetet Birgitta Höglund: Kunnig-ansökan tillsammans med Närpes och Malax; självbedömning av kompetensen. Alla som bedömt att nivån är under 3 utbildning (arrangör Arbis) Kunnig (Arbis) Svenska smartboardfortbildning hepake tekniska kurser CLL utbildningar för hela regionen Sommaruni (Rfv) Samarbete med närkommunerna Arbis och opistos vanliga datakurser Fronter Aftonläroverket framstegsvänligt Kunnig (Vakk, gymnasierna) CLL Rfv Utbildningsstyrelsens utbildningar På egen tid utbildningar som ämnesföreningarna ordnar Arbis inte resurs eller kunnande Inte systematisk fortbildning Bildningsalliansen enskilda kurser med projektfinansiering Aftonläroverket: erfarenhet med

18 distansutbildning Kriterier för IKT-kunskapsnivån - kan de nu uppgjorda kriterierna utnyttjas i Kunnig-projektets enkäter? - Flera kommuner deltar i Kunnig-projekten, samma färdighetsnivåenkäter till alla kommuner? - Egna kunskapsnivåer för personalen inom småbarnsfostran? - Olika krav på färdighetsnivå för olika lärargrupper? Ska krav på en miniminivå ställas? Fortbildning: - Idealiskt vore en IKT-utbildningsbricka med ett utbud av kliniktyp i tillräckligt små delar - Utbildning + inspiration! dvs. förutom skräddarsydd utbildning för ett visst upptäckt behov, även sådan utbildning som öppnar ögonen och inspirerar till nytt - Man vill att utbildningen för lärarna hålls i skolorna

19 7 Bilagor 7.1 IKT-centret 7.2 IKT-struktur Inom den grundläggande utbildningen har en del av lärarna utsetts till områdesansvariga (fyra geografiska områden och ett svenskspråkigt område). De områdesansvariga får ersättning för sitt arbete och de har ett visst ansvar och vissa befogenheter. Inom den grundläggande utbildningen har man utsett en IKT-ansvarig i huvudsyssla, som leder de områdesansvarigas verksamhet. De områdesansvariga förankrar IKT-arbetsmetoder hos läroanstaltens lärare i sitt eget område och deltar även i utbildningen av lärarna. Inom förskoleundervisningen utses enligt modellen för den grundläggande utbildningen för varje enhet en it-ansvarig, och en del av dessa utses till områdesansvariga. På andra stadiet har man läroanstaltsvis utsett e-tutorer eller IKT-ansvariga Inom det fria bildningsarbetet söker man en lämplig modell från den pågående Open Päivitysutbildningen som Utbildningsstyrelsen erbjuder. I utbildningen finns två grupper: det fria bildningsarbetets lärare och ett av lärare bestående lokalt team, som erbjuder undervisningen och lärandet inom det fria bildningsarbetet IKT-stöd.

20 7.3 IKT i undervisningen 7.4 Färdighetsnivåer https://skydrive.live.com/redir?resid=bfb3eab998d9a6da!712&authkey=!ajdfnuaktp2t3hi

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo

Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo 2016-04-18 1 (10) Informationsstrategi för skolväsendet i Sibbo Godkänd: Uppdatering: 2 (10) Innehåll 1. ALLMÄNT... 3 1.1. Edu-IT... 3 1.2. Uppgifter som Edu-IT-gruppen handhar... 4 2. PEDAGOGISKA MÅL...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012 Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) 91 Utbildningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen gällande fullmäktigeledamot Björnberg-Enckells m.fl. budgetmotion om ITstrategi för skolorna HEL 2012-004357

Läs mer

Ledaren 9/2015. Överdirektör Mika Tammilehto, undervisnings- och kulturministeriet

Ledaren 9/2015. Överdirektör Mika Tammilehto, undervisnings- och kulturministeriet 9/2015 I det här nyhetsbrevet berättar vi om att projektet för lärande är på slutrakan, om höstens gemensamma ansökan till yrkesutbildning, kommunikationen i Studieinfo, materialet för höstens infodagar

Läs mer

Strategi för nästa generations lärande

Strategi för nästa generations lärande Strategi för nästa generations lärande Med lärande i fokus från förskola till gymnasium. Varför: När vi besöker våra förskolor och skolor ska vi se barn, elever och lärare som kommunicerar effektivt, mot

Läs mer

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

KUNNIG i skolan 2012-2013 PROJEKTRAPPORT, IKT i skolan

KUNNIG i skolan 2012-2013 PROJEKTRAPPORT, IKT i skolan KUNNIG i skolan 2012-2013 PROJEKTRAPPORT, IKT i skolan Fredrik Sandelin projektkoordinator 1 Sammanfattning KUNNIG I SKOLAN i Vörå och Korsholms kommuner har nu arbetat med projektdelar sedan 2011. Första

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka

Läs mer

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN 1.1. Regioninstruktörens uppdrag 1.2. Personlig kontakt 1.3. Regioninstruktörerna fungerar parvis 1.4. Regioninstruktörens uppgift

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

IKT i förskola och skola

IKT i förskola och skola IKT i förskola och skola 1.11.2015-31.10.2016 Vad har projektverksamheten inneburit i Vörå? Cecilia Raunio, projektledare Specialunderstöd Undervisnings- och kulturministeriet beviljade Vörå kommun ett

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Upphovsrätt och undervisning

Upphovsrätt och undervisning Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå 2015 2017 2015 Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- samarbete samarbete främjar elevernas studerandenas entusiasm inlärning stöder dem att utvecklas till allmänbildade medborgare. Målet

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Strategi för bättre lärande i matematik

Strategi för bättre lärande i matematik Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens

Läs mer

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning Inledning Bildningsväsendets plan för utvecklandet av de mångkulturella färdigheterna definierar de centrala

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Läroplansinspiration. Tammerfors

Läroplansinspiration. Tammerfors Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY

VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY I enlighet med styrgruppen 04.05.2005 Godkänd av ledningsgruppen för dataförvaltningen 21.06.2005 Godkänd av stadsstyrelsen 22.8.2005 1. Inledning... 3 2. Vision... 3 3. Datasäkerhetens

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

IT-strategi. Sida 1 (6)

IT-strategi. Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2013-05-03 IT-strategi I en förskola och skola i världsklass är modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens självklarheter. Genom att it-verktygen används för lärande,

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola 2014-2015 IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola Björklinge skola Skuttunge skola 2014 2015 IT-strategi för Björklinge skola & Skuttunge skola IT i skolan, brukar ofta kallas IKT (Information, Kommunikation

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget

Läs mer