Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen"

Transkript

1 Strategi och verksamhetsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen Vasa stads bildningsväsende Planen uppgjord Justering av uppbyggnaden Vasa stads bildningsväsendets IKT-grupps möte Formell justering Vasa stads bildningsväsendets IKT-grupps möte Strategin godkänd Christina Knookala

2 Innehållsförteckning 1 STRATEGIPROCESSEN 3 2 VISION : FRÅN DAGENS NOVISER TILL FRAMTIDENS PROFFS 4 3 MÅL 5 4 VERKSAMHETSPLAN Bestående IKT-strukturer Planering och utveckling IKT-tekniskt stöd och tjänster IKT-pedagogiskt stöd IKT-fortbildning IKT i undervisningen Effektivt informationsflöde 11 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING IKT-strategier Förankring av informations- och kommunikationstekniken 12 6 UTGÅNGSLÄGET ÅR Sammandrag av nulägesanalysen Nulägesanalys/Pedagogik Nulägesanalys/Stödtjänster Nulägesanalys/Fortbildning 17 7 BILAGOR IKT-centret IKT-struktur IKT i undervisningen Färdighetsnivåer 20

3 1 Strategiprocessen Direktören för Vasa stads bildningsväsende Christina Knookala har tillsatt en grupp/arbetsgrupp på kommunnivå för användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen och studierna för tiden IKT-gruppen har i uppgift att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier vid Vasa stads läroanstalter som en gemensam, språk- och skolgränserna överskridande angelägenhet för hela bildningsväsendet. Faktorer som ska beaktas är åtminstone nätundervisningens och flerformsundervisningens pedagogiska och tekniska frågor, stödservice, sociala medier, informationsläskunnighet, medieläskunnighet, upphovsrättsfrågor, informationsmaterial, elevförvaltning, lärarnas fortbildning, individuellt arbete över sektorgränserna samt utvecklande och spridning av god praxis. Till IKT-gruppen har följande personer utsetts: Knookala, Christina Björkell-Holm, Ann-Maj Brännkärr, Tomas Gammelgård, Lillemor Höglund, Birgitta Kauhanen, Pirjo Lehtonen, Teemu Levander, Christer Lehmus, Juha-Pekka Mikola, Marja Mäkinen, Berit Neste, Vesa Tarvonen, Sari Ullakko, Ritva Äkkinen, Miia bildningsdirektör, ordförande rektor, Arbis biträdande rektor, VG/VSA direktör för småbarnsfostran skoldirektör, svenskspråkig grundläggande utbildning ledande rektor för andra stadiet lektor, IKT-ansvarig vid Verket för fostran och utbildning datateknikchef, förvaltningsservice skoldirektör, grundläggande utbildning biträdande biblioteksdirektör ekonomichef vice rektor, Vaasan lyseon lukio specialsakkunnig inom bildningsväsendet, centralförvaltningen förvaltningsdirektör, andra stadiet rektor, Vasa sommaruniversitet, sekreterare För att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier har IKT-gruppen kartlagt nuläget inom användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och i studier med hjälp av fyra teman och undergrupper som bildats med tanke på dem: pedagogik, fortbildning, stödtjänster samt teknik och media. Pedagogiken bildar en grundval för de andra temana. IKT-gruppen har inrättat IKT-centrets ledningsgrupp, i vilken ingår personer från alla sektorer (grundläggande utbildning, andra stadiet, biblioteket och it) och vars första uppgift är att utarbeta en gemensam IKT-strategi för Vasa stads bildningsväsende.

4 Medlemmar i IKT-centrets ledningsgrupp: o o o o o o o Tomas Brännkärr, pedagogik, andra stadiet Stig-Ove Enlund, Vasa stads it-avdelning Teemu Lehtonen, pedagogik, grundläggande utbildning Christer Levander, Vasa stads it-avdelning Marja Mikola, biblioteket Heikki Saarinen, it, andra stadiet Miia Äkkinen, helheten IKT-strategin är gemensam för Vasa stads bildningsväsende och den ålägger alla lärostadier och underlydande läroanstalter att upprätta en egen IKT-strategi. Alla IKT-strategier har krav på uppföljning och uppdatering. Utgångspunkterna i IKT-strategin är de framtida IKT-mål som satts av IKT-centrets ledningsgrupp och som är baserade på en analys av nuläget, en nationell plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik samt nya riksomfattande läroplansgrunder. 2 Vision : Från dagens noviser till framtidens proffs Från dagens noviser till framtidens experter Genom ett yrkesövergripande samarbete mellan de olika skolstadierna och genom förenande av resurserna garanteras de lärande multilitteracitet och andra informations- och kommunikationstekniska färdigheter som fordras av aktiva medborgare i informationssamhället. Lärospåret granskas som en process som pågår hela livet och som i varje skede stöds av informations- och kommunikationstekniken. Den accelererande elektrifieringen av samhället och de allt större kraven i arbetslivet på informationstekniska färdigheter ställer krav på skolor och läroanstalter att för sina elever och studerande ordna sådan undervisning genom vilken de kan lära sig dessa färdigheter. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) ska vara en naturlig del av inlärningen, handledningen och undervisningen och fungera som ett element som stöder dessa, inte egentligen vara föremål för undervisningen. För att den nivå ska kunna nås som de nuvarande kraven ställer i fråga om undervisningstillfälle och undervisningsinnehåll, ska skolorna och läroanstalterna tillhandahålla såväl lärarna/utbildarna som eleverna/studerandena nödvändiga redskap och stöd i att använda dem. Bäst lyckas man med detta om informations- och kommunikationstekniken inkluderas i de befintliga läroplanerna eller examenskraven genom åtgärder i praktiken, inte egentligen som separata krav eller målsättningar. Hela inlärningsprocessen ska dokumenteras genom användande av olika metoder. Inlärningens livscykel finns dokumenterad från förskolan ända till arbetslivet på ett ställe där den kan kontrolleras vid behov. Inlärningsstigen betraktas som en process där den lärandes kunskaps- och färdighetsnivå är kumulerande. IKT är en naturlig del av interaktionen och kommunikationen med olika intressentgrupper, t.ex. hemmet, biblioteket, praktikplatsen, arbetsplatsen osv.

5 Utvecklingstakten i ett föränderligt informationssamhälle är snabb. För att man ska kunna svara på behov som ändras krävs det kontinuerlig planering och utveckling. Att föra in informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är något som är genomtänkt och välavvägt. Det är viktigt att man parallellt med den informations- och kommuntekniska progressen utvecklar multilitteracitet: grundläggande läs- och skrivfärdigheter, förmåga att läsa material som producerats på olika sätt och i olika format samt att förhålla sig kritiskt och med avvägande av källornas värde när det gäller det man läser, ser och hör. I ett splittrat informationssamhälle kan gestaltandet av helheter, t.ex. något ämnesområde, stödas bl.a. i bibliotek där det finns texter, bilder och ljud av varierande form i ämnet. I IKT-strategin beaktas alla de möjligheter som för närvarande står till buds såväl via sociala medier som via program och anläggningar. 3 Mål Vasa stads bildningsväsendes informations- och kommunikationstekniska mål är: Man stöder den lärandes informations- och kommunikationstekniska färdigheter samt multilitteracitet i ett informationssamhälle som är under utveckling Genom informations- och kommunikationsteknik stöds livslångt lärande för alla parter Lärarnas och den övriga personalens färdigheter att stöda de lärande på lärospåret säkerställs IKT stöder och främjar naturlig och äkta tvåspråkighet Genom IKT tillmötesgår man kraven på en hållbar utveckling, ett av målen är t.ex. en papperslös skola Man svarar på de regionala utmaningarna att få kunnig arbetskraft genom att behoven kompletteras med motsvarande informations- och kommunikationstekniska färdigheter 4 Verksamhetsplan Visionen Från dagens noviser till framtidens experter uppnås genom att man skapar bestående strukturer för organisering av IKT-funktionerna och för tekniska och pedagogiska IKT-stödtjänster genom att man möjliggör hantering och delning av filer samt lättillgänglighet vad gäller färdigt elektroniskt läromedel som stöd för undervisningen via öppna molnbaserade datortjänster, oberoende av terminal genom att man ger lärarna tillräckligt med uppmuntran, utbildning och stöd för att de i undervisningen ska kunna använda informations- och kommunikationsteknik på sitt eget modersmål i den egna arbetsmiljön genom att man erbjuder ett tillförlitligt interaktions- och kommunikationsunderlag för elevernas/studerandenas och lärarnas/utbildarnas kontakt till kommunikation samt till informationsförmedling och individuell inlärning inom och mellan skolor, bibliotek och skolstadier oberoende av språkgränserna.

6 4.1 Bestående IKT-strukturer Utgångspunkterna för skapande av strukturer som möjliggör användningen av informations- och kommunikationsteknik har varit fungerande anläggningar och nät samt ett lättillgängligt tekniskt och pedagogiskt närstöd på det egna modersmålet i anslutning till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Strukturen ska även stöda den interna utbildningen, på så sätt blir den en naturlig del av läroanstalternas verksamhet. I skapandet av strukturen poängteras virtualiteten; åtminstone under de inledande åren av verksamheten inrättar man inga gemensamma lokaler eller sammanför människor i samma utrymme, snarare kopplar man samman de personer som har anknytning till IKT-verksamheten. En gemensam IKT-centerwebbplats i Office365-miljö samlar IKT-informationen på samma ställe Planering och utveckling IKT-centrets ledningsgrupp svarar för den strategiska planeringen och utvecklingen av IKT. Ledningsgruppen träffas varje vecka. Varje träff har ett tema och till mötena kallas vid behov personer med anknytning till temana. IKT-centrets ledningsgrupp fungerar som en knutpunkt där de olika enheterna förenas över språkoch läroanstaltsgränserna, säkerställer en fungerande informationsförmedling och garanterar att målen i IKT-strategin på kommunnivå nås. De gemensamma träffarna är viktiga då det inte finns något fysiskt IKTcenter utan verksamheten snarare går ut på att sammanställa kunnande och resurser inom bildningsväsendets olika enheter. IKT-centrets ledningsgrupp är en kombination av pedagogiskt och tekniskt IKT-kunnande, och ledningsgruppen fungerar som ett filter som väljer hurdana anläggningar, program och utbildningar som införs i den utbildning som Vasa stad ordnar (genom att anlita utomstående eller producera själv), på så sätt säkerställer man att det som introduceras motsvarar IKT-strategin. IKT-centrets ledningsgrupp håller IKT-strategin tidsenlig genom att själv följa med sin tid, planera och förutse det kommande och genom att blicka tillräckligt långt in i framtiden. Den nuvarande ledningsgruppen för IKT-centret stärks med en resurs som ska ansvara för att IKT-arbetet fortsätter genom att finansiering för verksamheten söks. I framtiden leds IKT-centret av en heltidsanställd person IKT-tekniskt stöd och tjänster På undervisningssidan kombineras it-tjänsterna som ska se till att det finns ramar för att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det här sker genom att man tillhandahåller i förväg tekniskt och pedagogiskt testade anläggningar och program och en säker nätförbindelse. De tekniska stödtjänsterna förverkligas enligt modellen som utgår ifrån campusområden. Till dessa campusområden, som bildats inom andra stadiets utbildning, ansluts även skolor inom grundläggande utbildning samt läroanstalter inom det fria bildningsväsendet Till uppgifterna för undervisningssidans gemensamma it-tjänster hör upprätthållande av läroanstalternas gemensamma edu-nät, administration av koder, licenser och program, tekniskt stöd och anskaffningar av utrustning. Enheten har ett nära samarbete med Vasa stads it-avdelning. Edu-nätet är snabbt, helt fristående från stadens förvaltningsnät och det kan fås även till alla anställdas och elevers/studerandes egna enheter. På så sätt möjliggörs användningen av egna enheter (BYOD, "Bring Your Own Device") efter att användaren har identifierat sig i nätet.

7 Undervisningens gemensamma it-enhet upprätthåller en arbetsmiljö som grundar sig på molnbaserade datortjänster (tills vidare Office365) som möjliggör en enkel tillgång till elektroniskt material i anslutning till undervisningen, enhetsoberoende, nåbarhet vad gäller personer som omfattas av systemet och en möjlighet för eleverna att i sin egen webbfolder spara material från förskoleundervisningen ända till vuxenundervisningen. Office365 blir tillgängligt för alla Vasa stads anställda vid läroanstalter och för elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt för studerande på andra stadiet. Bibliotekspersonalen handleder kunderna och eleverna/studerandena i användningen av sådant e-material som biblioteket erbjuder (bl.a. nerladdning av läsprogram och material på pekdatorer eller användning av material i bibliotekslokalerna) IKT-pedagogiskt stöd Lärare och utbildare erbjuds under kontrollerade och ledda former ett personligt, pedagogiskt stöd för att i undervisningen använda informations- och kommunikationsteknik. Den pedagogiska IKT-stödstrukturen sträcker sig från IKT-centrets ledningsgrupp till enskilda läroanstalter. Man önskar att det pedagogiska stödet ska finnas nära lärarna och utbildarna, därför har möjligheten att få stöd i det egna huset eller inom det egna området och på lärarens eget modersmål en nyckelposition i utformandet av strukturen. Läraren får i det egna huset pedagogiskt IKT-närstöd av en stödperson som utsetts för läroanstalten/enheten eller ett visst område. 1 Stödstruktur, se bilaga 7.2

8 I en nyckelposition för att stödstrukturen ska bevaras och hållas livskraftig är att den koordineras på ett kontrollerat sätt. Inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet finns heltidsanställda IKTansvariga/it-pedagoger, som koordinerar den IKT-pedagogiska stödverksamheten och samlar aktörerna regelbundet; de utbildar utbildarna. I framtiden fungerar vid IKT-centret också minst 1 2 it-pedagoger som en gemensam resurs för alla lärostadier. Deras huvuduppgift är att erbjuda och upprätthålla tidsenlig information med tanke på lärostadiernas och särskilt stödpersonernas behov. För att få personligt pedagogiskt IKT-stöd tar läraren i första hand kontakt med den egna enhetens ansvarsperson (t.ex. inom den grundläggande utbildningen den it-ansvariga, på andra stadiet etutorn ), som vid behov vänder sig till ansvarspersonen för flera områden eller enheter. De ansvarspersoner som utsetts att ansvara för IKT-frågor samarbetar även med de heltidsanställda IKT-ansvariga/it-pedagogerna för respektive lärostadium och med de it-pedagoger som är gemensamma för alla lärostadier. På IKT-centrets webbsidor i Office365-miljö grundas ett stödforum där lärarna eller utbildarna kan be om hjälp och råd eller erbjuda kollegialt stöd åt andra. I Office365-miljö utarbetar man och upprätthåller en kompetenskarta där man antecknar lärarna/utbildarna och de särskilda IKT-kompetensområdena. Antalet pedagogiska informatiker vid biblioteket utökas med en person, vilket innebär att man med en sammanlagd resurs om tre pedagogiska informatiker kan stöda lärarna i användningen i undervisningen av informations- och kommunikationsteknik och i främjandet av multilitteracitet. Rollen för bibliotekets pedagogiska informatiker utvidgas från att handleda elever till att utbilda även lärare. Det är viktigt att skapa kontinuerlig interaktion inom och mellan bildningsväsendets olika aktörer och språkgränser. Den pedagogiska IKT-praxisen måste spridas inom och mellan läroanstalterna. För de pedagogiska IKT-ansvariga vid olika skolor och enheter ordnas regelbundna träffar för att få igång samarbetet och för att man ska kunna dela med sig av sina erfarenheter IKT-fortbildning Lärarna erbjuds regelbunden IKT-fortbildning i enlighet med målen i IKT-strategin. IKT-centrets ledningsgrupp fastställer årligen IKT-fortbildningens fokusområden (utifrån enkäter) samt anskaffningssätten. En del av utbildningarna kommer man att utveckla själv så att de lämpar sig för både närundervisning och nätbaserad undervisning, en del skaffas externt och i mån av möjlighet utnyttjas det befintliga utbudet av nätundervisning. Målet är att varje lärare/utbildare ska vara på minst färdighetsnivå 2 (se bilaga 7.4) före slutet av år För kartläggningen av den aktuella färdighetsnivån skapas konkretare enkäter om kompetensnivån än tidigare. De fortbildningar som ska ordnas i syfte att nå färdighetsnivå 2 arrangeras främst som intern utbildning inom den egna organisationen. Inom den grundläggande utbildningen utbildar t.ex. den IKTansvariga de områdesansvariga, som utbildar skolornas it-ansvariga, som utbildar lärarna. Bibliotekets pedagogiska informatiker deltar i lärarnas IKT-utbildning i ärenden som gäller multilitteracitetsoch informationssökningsfärdigheter. Biblioteket kan som helhet inta en aktivare roll i att marknadsföra undervisningsanvändningen av sitt material för undervisnings- och daghemspersonalen. En tydlig instruktions- och tipsningsplan görs upp av de olika aktörerna. IKT-centrets ledningsgrupp beslutar vilka utbildningar som upphandlas externt. I dessa utbildningar deltar alltid personer som hör till den pedagogiska stödringen så att man försäkrar sig om att det nya ärendet förs

9 vidare inom organisationen. Syftet är att i större omfattning än tidigare dela med sig av kunskaperna vid regelbundna träffar och på nätet. Om t.ex. en svenskspråkig utbildare på andra stadiet sätter sig in i nya IKT-frågor instruerar utbildaren de andra pedagogiska stödpersonerna i dessa frågor. År 2014 är fokusområde i fortbildningen den nya inlärningsmiljön Office365, och efter det ordnas fortbildningar inom färdighetsnivåtabellens olika delområden för att miniminivån 2 ska uppnås vad gäller lärarnas IKT-kompetens. På IKT-centrets webbsidor informeras kontinuerligt om de IKT-utbildningar som är avsedda för lärare och som ordnas inom verksamhetsområdet (arrangörer är Datero, Rfv, NTM-centralen, sommaruniversiteten, privata utbildningsarrangörer o.d.). Utbildningarna arrangeras som nät- eller närundervisning. IKT-centrets ledningsgrupp planerar och arrangerar vid behov även sådana utbildningar i vilka vem som helst av Vasa stads lärare eller utbildare kan delta. Utbildare inom dessa fortbildningar är i första hand Vasa stads lärare och utbildare. Till Vasa sommaruniversitet styrs uppgifterna i anslutning till ordnande av annan IKT-utbildning. I det första skedet sker fortbildningen som närundervisning. IKT-centrets ledningsgrupp utvecklar även nätundervisning med avseende på nätundervisningen. 4.2 IKT i undervisningen På senare år har lärarnas och utbildarnas arbetsredskap ändrats delvis obemärkt i och med förändringar i samhället och delvis genom olika val och utbildningar. Utvecklingen har dock varit nästan helt okontrollerad och försiggått utan en gemensam plan. Till stor del har utvecklingen varit teknikcentrerad och skett utan tillämpande av pedagogiska grunder. Man har nästan helt glömt bort att även elevernas redskap har utvecklats i och med att samhället förändrats. Man har hamnat i en situation då det i undervisningsrummet kan finnas rentav fler informations- och kommunikationstekniska anläggningar än människor, men trots detta är användningsgraden på en mycket låg nivå. Förändringen bör alltså inte i så stor omfattning gälla tekniken som sättet att undervisa. Det nuvarande sättet att undervisa stöder endast ett visst sätt att lära sig, vilket innebär att informations- och kommunikationsteknikens viktigaste uppgift är att göra undervisningen mångsidig så att den stöder alla olika sätt att lära sig. I framtiden kommer IKT att integreras i varje delområde av undervisningen och lärandet så totalt att det inte längre är möjligt att ens urskilja IKT som en egen del.

10 2 IKT i undervisningen, se bilaga 7.3 Det första skedet i ändringen av sättet att undervisa och lära sig är att tillhandahålla alla parter en utrustningsoberoende plattform som möjliggör alla önskade funktioner och som fungerar som en ryggrad för all informations- och kommunikationsteknik som används. Alla lärare i stadens anställning har tillgång till undervisningssidans nätverk och lösenord till plattformen. När främjandet av informations- och kommunikationsteknik och multilitteracitet förs in i undervisningen, kopplas den till undervisningssituationen så att den blir till direkt nytta och så att den på ett genuint sätt stöder undervisningen och inlärningen; då blir den inte en separat företeelse. En IKT-läroplan för respektive stadium görs upp, dvs. en plan som är anknuten till läroplanerna/examensfordringarna eller inom det fria bildningsarbetet till läroanstalternas andra mål. Planen gäller i vilka ämnen informations- och kommunikationstekniken ska användas, hur den och lärandet till multilitteracitet ska beaktas i undervisningen och inlärningen samt med vilka metoder detta ska genomföras. Dessa är minimikrav som alla lärare ska uppfylla. Alla lärare känner till IKT-läroplanen. Varje lärare har en klar uppfattning om vad som krävs av honom eller henne när det gäller informations- och kommunikationsteknik och multilitteracitet i något visst ämne/någon viss kurs med en viss åldersgrupp. I grundskolan innehåller den gemensamma plattformen färdigt material för lärarna så att minimimålen ska uppnås. Materialet har kopplats färdigt till läroplanen och inbegriper de centrala angelägenheterna för respektive årsklass. Med tanke på hela lärospåret intar elevernas beredskap att fungera i nätverket och att läsa och producera elektroniskt material en särskilt viktig roll. I fokus är sådana saker som multilitteracitet, mediefostran, nätetikett, källkritik, upphovsrätt samt förståelse för vilka följder felaktigt agerande kan ha. I den gemensamma plattformen gör man upp en webbplats, en materialbank där man kan samla länkar till färdigt undervisningsmaterial på nätet och där man kan bearbeta sådant elektroniskt läromedel som utarbetats gemensamt. Den grundläggande principen är att om bearbetningen av läromedlet sker på

11 arbetstid är det Vasa stads egendom och kan distribueras till andra. Om bearbetningen sker på egen tid kan lärarna välja om de delar med sig av materialet. I materialbanken kan man även lagra olika slags färdiga underlag som lärarna kan använda, t.ex. underlag för nätkurser och övningsarbeten samt anvisningar för hur t.ex. webbplatser skapas. Via materialbanken erbjuder biblioteken såväl undervisningspersonalen som de som lär sig grundläggande information om informationssökning, om kritisk bedömning av källor och om etisk användning av information. I banken kan man dessutom lägga till bl.a. information om tillgängligt material, databaser, e- böcker, bok-, film- och musikvinkar, eventuella temavisa materialpaket e.d. som stöd för undervisningen samt tekniska anvisningar för installeringen av bl.a. läsprogram för e-material i olika anläggningar. Parallellt med utbildandet av lärarna erbjuds även eleverna grundläggande utbildning i utrustning och program. Ansvarig för undervisningen är, beroende på situationen, läroanstaltens IKT-ansvarsperson, den lärare som handleder gruppen eller den undervisande läraren. Förutom basutbildning erbjuds eleverna möjlighet att utvidga sina grundläggande färdigheter via tillvalsämnen, påbyggnadskurser och externa utbildningar såsom spelprogrammering. Inom alla läroanstalter ska man ta ställning till hur elevernas egen utrustning kan utnyttjas i undervisningen och inlärningen. All informations- och kommunikationsteknisk utrustning som finns att tillgå i samband med undervisningen används i de undervisningssituationer där det är motiverat. I de lärostadiespecifika IKTstrategierna redogörs för fokusområdena och målen. I IKT-strategierna för respektive läroanstalt beskrivs hur utrustningen ska förankras i praktiken. När såväl lärarna som eleverna/studerandena har utbildats att i undervisningen använda informations- och kommunikationsteknik, är det naturligt att använda den i undervisningssituationen. Eftersom IKT inte kan bedömas som ett eget ämne, ska alla lärostadier regelbundet mäta såväl lärarnas som elevernas/studerandenas informationstekniska färdigheter. På basis av mätningarna ska läroanstalterna rikta stödet dit det behövs. I och med att informations- och kommunikationstekniken utvecklas ständigt, ska även verksamhetssätten och kunskapsnivån kontrolleras aktivt. IKT i undervisningen/inlärningen är ett begrepp som håller på att föråldras eftersom målet är en fullständig integration, vilket innebär att dess omnämnande blir onödigt. 4.3 Effektivt informationsflöde Den kanske största förändringen som informationstekniken fört med sig är att information sprids över hela världen och att kontakterna mellan människorna överskrider alla tidigare gränser. I en mindre skala är dessa två angelägenheter dock alltjämt de allra viktigaste kriterierna när man funderar på skolvärldens framtid. Informations- och kommunikationstekniken har redan nu revolutionerat sätten att följa upp studierna och eleverna/studerandena samt kontakterna mellan hemmet och läroanstalten. Följande verkliga omvälvning kommer att vara att bearbeta själva läromaterialet, läroprocessen, självutvärderingen osv. till elektronisk form samt vidare att tillhandahålla detta fortlöpande, oberoende av plats och tid för alla som behöver. Grunden för hela den informations- och kommunikationstekniska förändringen kommer att vara en utrustningsoberoende molnbaserad plattform som möjliggör ett enhetligt samarbete över skolgränserna och med andra intressentgrupper såsom biblioteket, arbetslivet, praktikplatserna och yrkesprovsplatserna. På plattformen kan alla lärare, elever, studerande och stödpersoner kommunicera med varandra, i grupper,

12 via databaser, genom att texta, med hjälp av videor etc. I anslutning till plattformen fungerar både ett tekniskt och pedagogiskt stöd som förmedlar praxis, anvisningar, vinkar och möjliggör en mångbottnad diskussion om hur informations- och kommunikationstekniken borde utvecklas i framtiden. Kontakterna mellan hemmet och läroanstalten stöds genom olika elevdatasystems webbläsarbaserade program som möjliggör modern information, kommunikation och interaktion samt möjligheter för vårdnadshavaren och eleverna/studerandena att följa studierna i realtid. Alla system på undervisningssidan fungerar i samma massnätverk inom undervisningssidan, och genom att logga in sig i nätverket får man tillgång till dem. Lärarna och eleverna/studerandena använder endast ett lösenord, genom vilket de har tillgång till alla program och allt material som de behöver, såväl egna som gemensamma. 5 Uppföljning och utvärdering 5.1 IKT-strategier IKT-centrets ledningsgrupp följer genomförandet av Vasa stads bildningsväsendes gemensamma IKTstrategi samt säkerställer att de lärostadiespecifika IKT-strategierna är i linje med bildningsväsendets IKTstrategi. Uppföljningen av strategin och utvecklingsarbetet är kontinuerligt. På så sätt säkerställer man att de årligen uppsatta målen uppfylls. IKT-strategin är ett offentligt dokument som alla har möjlighet att läsa. Diskussionen och feedbacken är öppen. Man meddelar om ändringar i strategin och all feedback tas i beaktande då ändringarna behandlas. 5.2 Förankring av informations- och kommunikationstekniken Den primära mätaren då det gäller IKT-målen är nivån på elevernas och de studerandes IKT-kunnande. Elevernas och de studerandes informations- och kommunikationstekniska färdigheter kommer att mätas regelbundet. Testerna är knutna till olika skeden i elevens lärospår, varvid man får kontinuerlig information om huruvida man i undervisningen kommit närmare de uppställda målen. På basis av resultaten från testerna kan nödvändig IKT-utbildning och närstöd för lärarna kanaliseras just dit där det behövs. Även lärarnas och den övriga personalens IKT-färdigheter kommer att testas regelbundet såväl ur ett administrativt som ur undervisningens perspektiv. Utbildning ordnas och närstödet utökas så att den önskade färdighetsnivån nås på alla stadier. Man uppmuntrar till självbedömning och hjälpsökande, och den erhållna feedbacken bearbetas på behörigt sätt. Utöver färdighetsnivåmätningar kommer man också att ordna enkäter om vilka åsikter som finns beträffande nuläget och i vilken riktning utvecklingen bör gå. Enkäterna riktas till såväl elever, lärare som vårdnadshavare. Målet är att vid fastställandet av nya mål för informations- och kommunikationstekniken samt användningen av den alltid beakta varje enskild aktörs situation. En central roll vid uppgörandet av enkäterna spelar utrustningens användningsgrad just då. Användningen av egen utrustning möjliggörs och främjas kontinuerligt. Mängden egen utrustning i läroanstalterna görs mera jämbördig och moderniseras, och utrustningens användningsgrad höjs systematiskt. Utgående från enkäterna ska läroanstalterna sätta upp mål för det kommande läsåret samt uppfylla dem utifrån verksamhetsplanerna.

13 6 Utgångsläget år Sammandrag av nulägesanalysen GRUPP /TEMA Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Teknik och media Pedagogikgrup pen ordf. Teemu Lehtonen Stödservicegru ppen ordf. Ritva Ullakko Koordineran de aktör och resurstilldelni ng saknas Alltför beroende av eget intresse Kunniga och intresserade lärare finns Målet är att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödtjänstern a/-resurserna synergi, filter (spec. grundläggand e utbildning) kompetensce nter Måldefinerin g: filter + rektorerna (pedagog. led.) Helhetskontr oll och kunskapsför medling Tvåspråkighe IKT anses stöda skolgången, inlärningen och handledningen Personalberoe nde (lärarna) Studerandenas svaga IKTkunskaper, märks speciellt i övergångssked ena (åk 7, andra stadiet) Studerandenas engagemang Webbpedago g saknas Kunskap och kunnande ska lyftas fram Ett lärcenter, grupparbetsu trymmen, en e- materialbank önskas Hjälp av bibliotekets pedagogiska informatiker Stadens itavdelnings helpdeskresur ser till alla sektorer, särskilt it-stöd för användningen av IKT i undervisninge n önskas På andra stadiet eget it-stöd Behov av att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödresursern a till samma ställe Det pedagogiska stödet nära läraren (e- Kartläggningen av lärarnas kunskaper baserar sig på självbedömning Stort utbud av avgiftsfri IKTutbildning Ett gemensamt utbildningsutbud önskas Aktörer inom det fria bildningsarbetet kan erbjuda fortbildning Utbildningsstyrel sens avgiftsfria IKT-utbildningar Den grundläggande utbildningens pedagogiska bricka omfattar inte systematiskt IKT-utbildningar Målet är ett gemensamt fortbildningspro gram, utbildarprogram Olikheterna i inlärningsplattfo rmarna upplevs inte som något problem Utrustningen är skolbunden Att själv kunna administrera edu-nätet önskas Långsam internetförbinde lse Intresse av gemensamma utrustnings- och programvaruupp handlingar Partnerskap med Vasa stads itenhet Gemensamt för den grundläggande utbildningen och andra stadiet nu: virusbekämpnin g + delade programvaror Den grundläggande utbildningens upphandlingar görs nu på egen hand utan gallring Målet pedagogiskt inriktade utrustnings- och programvaruupp handlingar och test, centraliserad

14 t tutor, IKTansvarig) Möjlighet att utöka stödtjänstern a på andra stadiets lösning *helpdesk preciseras produktion av digitalt material GRUPP /TEMA Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Teknik och media Fortbildningsgr uppen ordf. Ann-Maj Björkell-Holm Småbarnsfostran, IKT-utbildning om eget intresse finns Aftonläroverke t framstegsvänlig t då det gäller distansinlärnin g och nätverksinlärni ng Pedagogiskt inriktad IKTfortbildning Skräddarsydd utbildning och inspiration! Andra stadiets e- tutor utbildningspr ojekt (Utbildningsst yrelsen + Palmenia); webbpedagog iskt stöd mellan kolleger Grundläggande utbildningen + andra stadiet: Skolorna skaffar själv IKTutbildning (Utbildningsstyr elsen, Rfv, CLL, Arbis) Hepake ordnar tekniska kurser (ickepedagogisk) Kurser vid sommaruniversit etet på basis av eget intresse (Rfv) Yrkeshögskolorn a (Rfv) Egna sakkunniga utnyttjas som utbildare Direkta utbildningsupph andlingar av företag Utbildningar som utrustningsoch programvarutillv erkarna erbjuder Teknik/medieg ruppen inte hållit separata Fritt bildningsarbete: enstaka utbildningar

15 möten 6.2 Nulägesanalys/Pedagogik Temavisa observationer i sammandraget av den pedagogiska undergruppen: Helhet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Saknas aktör/person som skulle vara insatt i helheten Resurser för IKT-arbetet behövs (helhetsansvar + eget arbete) IKT-arbetet alltför beroende av lärarnas eget intresse/ork/tid/tilläggsarbete. Att driva verksamheten på frivillig basis är inte hållbart. Lärarnas arbetsavtal bromsar utvecklingen IKT anses stöda skolgången, inlärningen och handledningen, möjligheterna är kända. De studerandes svaga färdighetsnivå då de kommer till åk 7 9 och andra stadiet. Elevernas IKT-kunskaper har förskjutits från verktygsanvändning och blivit underhållningsinriktade. Målet är att dokumentera det egna arbetet och dela kunskap IKT ökar studiemotivationen, eleverna är intresserade av att lära sig med hjälp av datorer Personbunden (helt beroende av läraren, kunskapsnivån, intresset, tidsanvändningen) Bibliotekspersonalen, i synnerhet de pedagogiska informatikerna, hjälper vid informationssökning och lär ut informationssökningsfärdigheter. Ett lärcenter, grupparbetsutrymmen, utrymmen för nätbaserad undervisning, e-material, materialbank önskas Avsaknad av webbpedagog Kunskap och kunnande tas fram, nu beroende av enskilda personer, inte dokumenterats Kartläggningen av lärarnas kompetens baserar sig för närvarande på självbedömning. Stort utbud av avgiftsfri IKT-utbildning finns Ett gemensamt utbildningsutbud önskas Aktörer inom det fria bildningsarbetet kan erbjuda fortbildning Teknik och media Olikheterna i inlärningsplattformarna upplevs inte som något problem; med avseende på användbarheten inget behov av att skapa lokal enhetlighet mellan läroanstalterna. Utrustningen är skolbunden: riklig och modern vs inte råd med utrustningsanskaffningar Möjlighet att själv kunna administrera Edu-nätet önskas Långsam internetförbindelse Utrustningsupphandlingarna på stadens ansvar, upplevs att det inte finns någon anknytning till pedagogiken och tidvis alltför robusta investeringar: stadsdirektören och eleverna i åk 1-6 har likadana bärbara datorer Intresse av att göra utrustnings- och programvaruupphandlingarna gemensamt; enhetlighet från åk 1-6 till andra stadiet

16 6.3 Nulägesanalys/Stödtjänster Temavisa observationer i sammandraget av Stödserviceundergruppen: Helhet: Målet är ett gemensamt stödservicecenter, IKT-centret Gemensam front som har stor pondus, sökande efter synergifördelar, funktion som filter, ett kompetenscenter med den senaste kunskapen Fastställande av mål tillräckligt långt in i framtiden: filter + rektorerna (pedagogiskt ledarskap) Spridning av bra praxis, goda och dåliga erfarenheter och försök samt modeller; sammanställer det som testas och prövas i skolorna Helhetsbild i e-projekten, projektkoordinerning och -ansökan Även ökad diskussion och förmedling av information mellan stödpersonerna Tvåspråkighet Pedagogik Stödtjänster Fortbildning Vakk: E-tutorerna ger stöd i webbpedagogiska frågor vid sidan av sitt eget arbete Kön av arbeten vid it-avdelningens helpdesk är lång En kartläggning av resurserna för tekniskt stöd finns Behov av att koncentrera de tekniska och pedagogiska stödresurserna till samma ställe Det pedagogiska stödet nära läraren: e-tutor i egen skola, IKT-ansvarig Speciellt inom den grundläggande utbildningen finns ett kritiskt behov av att få ett filter emellan: o pedagogiskt inriktad testning av utrustning och programvara o pedagogiskt inriktade programvaru- och utrustningsupphandlingar Vakk har utnyttjat Utbildningsstyrelsens avgiftsfria IKT-utbildningar ((Palmenia) Pedagogiska brickan (grundläggande utbildning, småbarnsfostran) lösryckt, frivilligt, inte koordinerat, självbedömning Målet är ett gemensamt program för fortbildning, utbildarutbildning Fortbildning som en del av ledarskapet (utvecklingssamtal, lön) Teknik och media Bra partnerskap med Vasa stads it-enhet Gemensamt för den grundläggande utbildningen och andra stadiet: virusbekämpning + delade programvaror Tillräckligt stöd erbjuds andra stadiet, möjlighet att utnyttja i större utsträckning och bygga ut stödtjänsterna. Inom den grundläggande utbildningen skolspecifika utbildningar, utrustningsupphandlingarna görs för närvarande utan gallring, skolorna är på egen hand i kontakt med leverantörerna och tjänstoperatörerna. Målet är att man centraliserat sköter: o produktionen av mer utvecklat digitalt material o testningen av utrustning och programvara o sökandet efter maskinoberoende lösningar (pekdatorer, pc-apparater, hemdatorer, )

17 6.4 Nulägesanalys/Fortbildning Temavisa observationer i sammandraget av Fortbildningsundergruppen: Finskspråkig Svenskspråkig Småbarnsfostran/förskola Kurser vid Vasa sommaruniversitet + datakurser vid Vaasa-opisto och Arbis (eget intresse) Personalfortbildning: Intelligent på tangent -skolning Barnen får bestämma hur de lär sig läsa och skriva (ÅA, CLL) Administrationsprogram: Wilma, Rondo, webtallennus Grundläggande utbildning Andra stadiet Vuxenutbildning Kartläggning av färdighetsnivån Hepakes teknikutbildningar (ickepedagogiska IKT-utbildningar) Kunnig: Smartboard, AV-utrustning (Vasa, Laihela, Lillkyro) Teemus och Anssis utbildningar Pedagogiska brickan (inte IKT) Vasa sommaruniversitet (Rfv) Direkta utbildningsupphandlingar från företag Utbildning för ämneslärare Pengar till förfogande för fortbildning Chydeniusinstitutet (Utbildningsstyrelsen) Deltagandet följs upp med ett utbildningshanteringssystem Vakk: Enkät 2012 (sociala medier, smartboard, mobil utrustning) Utrustnings- och programvarutillverkarnas utbildningar (Anvia) Utbildningar som hålls av andra stadiets informationstekniska expert Agenda (programvaruleverantörens utbildningar) Studenta+ (pilotprojekt av vuxenutbildningscentret som utbildar + intern utbildning, egen lärare i informationsteknik) e-tutorer (webbpedagogisk) Palmenia: Ammattiope 2.0, 7 dagar yrkesprogrammen Aterix, cad/cam applikationer (lärarna deltar i utbildningar som ordnas av programtillverkaren) Vasa sommaruniversitet: Skyot Inte fortgående utbildning Kuula-institutet; varifrån köper ni fortbildning? Sommaruniversitetet Birgitta Höglund: Kunnig-ansökan tillsammans med Närpes och Malax; självbedömning av kompetensen. Alla som bedömt att nivån är under 3 utbildning (arrangör Arbis) Kunnig (Arbis) Svenska smartboardfortbildning hepake tekniska kurser CLL utbildningar för hela regionen Sommaruni (Rfv) Samarbete med närkommunerna Arbis och opistos vanliga datakurser Fronter Aftonläroverket framstegsvänligt Kunnig (Vakk, gymnasierna) CLL Rfv Utbildningsstyrelsens utbildningar På egen tid utbildningar som ämnesföreningarna ordnar Arbis inte resurs eller kunnande Inte systematisk fortbildning Bildningsalliansen enskilda kurser med projektfinansiering Aftonläroverket: erfarenhet med

18 distansutbildning Kriterier för IKT-kunskapsnivån - kan de nu uppgjorda kriterierna utnyttjas i Kunnig-projektets enkäter? - Flera kommuner deltar i Kunnig-projekten, samma färdighetsnivåenkäter till alla kommuner? - Egna kunskapsnivåer för personalen inom småbarnsfostran? - Olika krav på färdighetsnivå för olika lärargrupper? Ska krav på en miniminivå ställas? Fortbildning: - Idealiskt vore en IKT-utbildningsbricka med ett utbud av kliniktyp i tillräckligt små delar - Utbildning + inspiration! dvs. förutom skräddarsydd utbildning för ett visst upptäckt behov, även sådan utbildning som öppnar ögonen och inspirerar till nytt - Man vill att utbildningen för lärarna hålls i skolorna

19 7 Bilagor 7.1 IKT-centret 7.2 IKT-struktur Inom den grundläggande utbildningen har en del av lärarna utsetts till områdesansvariga (fyra geografiska områden och ett svenskspråkigt område). De områdesansvariga får ersättning för sitt arbete och de har ett visst ansvar och vissa befogenheter. Inom den grundläggande utbildningen har man utsett en IKT-ansvarig i huvudsyssla, som leder de områdesansvarigas verksamhet. De områdesansvariga förankrar IKT-arbetsmetoder hos läroanstaltens lärare i sitt eget område och deltar även i utbildningen av lärarna. Inom förskoleundervisningen utses enligt modellen för den grundläggande utbildningen för varje enhet en it-ansvarig, och en del av dessa utses till områdesansvariga. På andra stadiet har man läroanstaltsvis utsett e-tutorer eller IKT-ansvariga Inom det fria bildningsarbetet söker man en lämplig modell från den pågående Open Päivitysutbildningen som Utbildningsstyrelsen erbjuder. I utbildningen finns två grupper: det fria bildningsarbetets lärare och ett av lärare bestående lokalt team, som erbjuder undervisningen och lärandet inom det fria bildningsarbetet IKT-stöd.

20 7.3 IKT i undervisningen 7.4 Färdighetsnivåer https://skydrive.live.com/redir?resid=bfb3eab998d9a6da!712&authkey=!ajdfnuaktp2t3hi

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

AGOGISK GUIDE F - PED

AGOGISK GUIDE F - PED ER N FO RE E L TTE LÄRA R MA FÖR S CH UIDE O R KG E T LETGOGIS B TA DA E -P EN G NIN R LÄ N I I www.vao.fi TABLETTER OCH SMARTTELEFONER I INLÄRNINGEN PEDAGOGISK GUIDE FÖR LÄRARE Denna guide är framställd

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Bakgrund I dagens samhälle krävs det att alla har en hög kompetens när det gäller kommunikation och informationshantering. Enligt IT-strategin

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess)

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess) Informations- och Kommunikationsstrategi för naturbruksförvaltningen (IKT-strategi) Naturbruksförvaltningens Vision: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. 1. IKT

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

PLAN FÖR ANVÄNDNINGEN AV INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNINGEN 2012 2016. 2012 Sektorn för fostran och undervisning

PLAN FÖR ANVÄNDNINGEN AV INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNINGEN 2012 2016. 2012 Sektorn för fostran och undervisning PLAN FÖR ANVÄNDNINGEN AV INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNINGEN 2012 Sektorn för fostran och undervisning Innehåll 1. Inledning... 1 2. Åbo stads sektor för fostran och undervisnings vision

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 -2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 Möteskallelse Måndag 13.4.2015 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel Hjulfors

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer