FÖRSVARSMAKTEN :70585 Högkvarteret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret"

Transkript

1 2 H Hemvärn

2 FÖRSVARSMAKTEN :70585 Högkvarteret Försvarsmaktens handbok för hemvärnet HvH häfte 2, fastställs att gälla fr o m Detta häfte ingår i HvH samlingspärm (M ). M Welff Rikshemvärnschef L-E Hassel 2001 Försvarsmakten Boken är publicerad i samarbete med Mediablocket AB Distribution: Försvarets bok- och blankettförråd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION... 7 Organisation av hemvärnsbataljoner och hemvärnskompanier... 7 Grunder... 7 Hemvärnsbataljon... 7 Hemvärnskompani... 7 Hemvärnspluton... 7 Ungdomsavdelning... 7 Hemvärnsmusikkår... 8 Hemvärn med marina uppgifter... 8 Grunder... 8 Organisation och uppgifter... 8 Båtar och utrustning... 8 Bestämmelser för båtar i hemvärnet med marina uppgifter (civila)... 8 Organisation av driftvärn... 8 Grunder... 8 Ledning... 9 Organisation... 9 Personal... 9 Organisation av frivilligt företagshemvärn... 9 Grunder... 9 Organisation UTBILDNING Grunder Central utbildning Krav på militär befälsutbildning för förordnande som befäl i allmänna hemvärnet 12 Krav på utbildning före förordnande i befattning samt befordran Krav för befordran inom egen kompetensnivå Utbildning av instruktörer Hemvärnets introduktionsutbildning Hemvärnets övriga utbildning Redovisning av tid Kontrakterad tid Kurstid Övrig tid Frivilliga försvarsorganisationer Grund- och instruktörsutbildning Instruktörsutbildning Fortsatt utbildning

4 Frivilliga befälsutbildningen Samordning Kompletteringsutbildning inom HBR och FBU FBU befordringsutbildning FBU-medlemmars deltagande i hemvärnets utbildning Kostnader SÄKERHETSTJÄNST Säkerhetsskydd Samtycke Utlämnande av uppgifter Definitioner Behörighet Säkerhetsprövning Registerkontroll till skydd mot terrorism Samtycke Legitimationsbevis för hemvärnspersonal Utbyte med utlandet Grunder Anvisningar Blanketten Security Statement for Swedish Visitor etc Övrigt IT-säkerhet MATERIELTJÄNST Grunder Vapenförvaring och transportsäkerhet m m Utlämning Utlämning från underhållsregemente (FORGUS) Utrustningshandlingar Hemvärnskompaniets utrustningshandlingar: Användning Skada och förlust Reparation av materiel Utlåning Extra hemvärnsmän Övrigt Fordon Disposition av uttaget fordon vid höjd beredskap och när förfogande inte får ske Disposition av uttaget fordon när förfogande får ske Tillfälliga transportbehov FM riktlinjer för användning av allmänt tillgängliga mobila teletjänster i fred, kris och krig Allmänt Användning

5 Risker Planläggning Beklädnadsmateriel Arbets- och paraduniformer Uniformer och tjänstetecken Fältuniformsystem 90 (motsv) Uniformssystem m/87 (motsv) Övriga särskilda tjänstetecken för hemvärnet Häften som ingår i Försvarsmaktens Hemvärnshandbok SAKREGISTER

6

7 ORGANISATION Organisation av hemvärnsbataljoner och hemvärnskompanier Grunder Grundläggande bestämmelser framgår av Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet (FFS 2000:6). Militärdistrikt indelas i hemvärnsbataljoner och hemvärnskompanier. Hemvärnspersonal som berörs av ändrad indelning (sammanslagning eller delning av hemvärnsbataljoner/hemvärnskompanier), skall via medinflytandeorganisationen beredas tillfälle att yttra sig över förslaget. Hemvärnsförbanden skall organiseras enligt fastställda typförbandsklotsar. Hemvärnsbataljon En hemvärnsbataljons personalstyrka (ordinarie hemvärnsmän och avtalspersonal) bör vara minst 325 personer. Antalet hemvärnskompanier inom en hemvärnsbataljon bör inte vara fler än att bataljonchefens ledning säkerställs. Inom varje hemvärnsbataljon organiseras en bataljonstab som hemvärnsbataljonchefens ledningsorgan samt betjäningsförband. En hemvärnsberedskapspluton (hemvärnsinsatspluton) bör organiseras inom varje hemvärnsbataljon. Hemvärnsbataljonens gränser bör om möjligt sammanfalla med kommunens gränser. Hemvärnskompani Ett hemvärnskompanis personalstyrka (ordinarie hemvärnsmän och avtalspersonal) bör vara minst 100 personer. Kompanier med mindre personalstyrka än 50 bör omorganiseras till hemvärnsplutoner. Som hemvärnskompanichefens ledningsorgan organiseras en kompanistab. Hemvärnspluton Hemvärnsplutonen är hemvärnets normala stridsenhet och används företrädesvis för att bevaka/skydda anläggning/objekt eller verksamhet främst mot sabotage eller för att försvara terräng. Ungdomsavdelning Inom hemvärnet kan i fred ungdomsavdelning organiseras. Ungdomsavdelning personalredovisas vid hemvärnskompani. 7

8 Organisation Hemvärnsmusikkår Se häfte 5. Hemvärn med marina uppgifter Grunder Grundläggande bestämmelser framgår av Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet (FFS 2000:6). Hemvärnsförband vid kust och i skärgård har utöver territoriella uppgifter även uppgifter av begränsad marin karaktär. För den typen av uppgifter understödjer militärdistrikt, marina förband och baser med fackkompetens, utbildning och viss materielförsörjning (stamfartyg/båtar och marinspecifik utrustning). Organisation och uppgifter Med definitionen hemvärnsförband med marina uppgifter avses hemvärnsförband som i första hand löser uppgifter i kust och skärgårdsmiljö. Förbanden är speciellt utrustade och utbildade för verksamhet i denna miljö. Organisation och uppgifter framgår av TOM för enheter med marina uppgifter. Båtar och utrustning Båtar och marinspecifik utrustning tilldelas i första hand genom behovsättning och i andra hand genom lån. Bestämmelser för båtar i hemvärnet med marina uppgifter (civila) Sjövärdighetsinspektion, som underlag vid kontraktering, sker genom Marinens Fartygsinspektion. Hyresavtal för båtar upprättas mellan Försvarsmakten och båtägaren enligt HKV skr , 19170: Organisation av driftvärn Grunder Grundläggande bestämmelser för organisation m m av driftvärn framgår av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2000:6) om hemvärnet. Driftvärnets organisation anpassas till myndighetens (företagets, kommunens) organisation och verksamhet men bör så nära som det är praktiskt möjligt anpassas till militärterritoriell indelning. 8

9 Driftvärnsförbanden är avsedda att vid hemvärnsberedskap och högre beredskap användas för skydd av det egna företagets anläggningar och verksamhet i syfte att säkerställa driften/produktionen. Ledning Chefen för ett driftvärnsförband är underställd vederbörande chef inom driftvärnet men lyder i fråga om utbildning och utrustning under chefen för militärdistriktet. Chefen för driftvärnsförbandet lyder under chefen för militärdistriktet i territoriellt avseende när hemvärnsberedskap är beslutad och driftvärnschefen beslutat om driftvärnets tjänstgöring. Driftvärnschef vid central myndighet samt vid myndighet/ företag med verksamhet inom mer än ett militärdistrikt samverkar med rikshemvärnschefen vad avser verksamhetsplanering. Driftvärnschef vid myndighet/företag med verksamhet inom ett militärdistrikt samverkar med berörd militärdistriktschef vad avser verksamhetsplanering. Organisation Driftvärnsförbanden organiseras med hänsyn till uppgiften, personal- och materieltillgången i kompanier, plutoner och grupper, alternativt som kader eller kompetensorganisation. Driftvärn vid myndighet/företag med verksamhet på flera platser i landet indelas i driftvärnsförband motsvarande denna organisation. Hos myndighet/företag med regionindelning kan driftvärnsförbanden i sådan sammanföras till driftvärnsdistrikt. Högkvarteret fastställer driftvärnets typförband. Personal I driftvärnsförbanden placeras i första hand ordinarie driftvärnsmän. Vid myndigheten, företaget eller kommunen anställd personal som har krigsplacering vid annat krigsförband kan placeras som extra driftvärnsman i avvaktan på disponibilitet. Kvinnor kan kontrakteras som driftvärnsmän. Innan krigsplacering sker skall driftvärnsman ha genomfört minst 120 timmars utbildning och med godkänt resultat avlagt teoretiskt och praktiskt prov för skyddsvakt. Organisation av frivilligt företagshemvärn Grunder Rekrytering till företagshemvärn sker genom antagning av personal enligt Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2000:6) om hemvärnet. 9

10 Organisation Organisation Företagshemvärn organiseras inom allmänna hemvärnet med uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar (arbetsplatser) och verksamhet. Företagshemvärn får icke utan medgivande av myndigheten eller företaget användas för annan uppgift än skyddet av egen anläggning eller arbetsplats. Företagshemvärn ingår i regel i den hemvärnsbataljon eller det hemvärnskompani, inom vilket myndigheten eller företaget är beläget och organiseras som kompani, pluton eller grupp. Företagshemvärn kan om så bedöms lämpligt bilda eget hemvärnskompani. Företagshemvärns organisation fastställs av chefen för militärdistriktet i samråd med ledningen för vederbörlig myndighet eller företag. Såsom förbandschef förordnas vid verket eller företaget anställd befattningshavare. 10

11 UTBILDNING Grunder Hemvärnsbefäl utbildas för att som chefer leda hemvärnsförband. De skall även ges förmåga att utbilda sina förband. Det är av vikt att individuell kompetensutvecklingsplan är upprättad för alla hemvärnsbefäl från nivån plutonchef. Utöver befattningsutbildningen skall strävan vara att öka kompetensen hos hemvärnsbefäl i tre ämnesområden; Ledarskap, Utbildningsplanering och Samverkan. Förordnande i befattning som krigsplacerad chef får i undantagsfall ske innan kompetensgivande utbildning är (helt) genomförd. Utnämning i grad får ske först då krigsplacering i befattning och för befattningen fastställd, kompetensgivande utbildning och tjänstgöring är genomförd. Utnämning i högre grad inom egen kompetensnivå får ske först efter väl vitsordad tjänstgöring i befattningen och genomförd, godkänd kompetensgivande utbildning. Reservofficerare och värnpliktigt befäl inplaceras, efter genomförd introduktionsutbildning, i kompetensnivå och grad som motsvarar tidigare genomförd militär befälsutbildning. Chef militärdistriktsgrupp samt driftvärnschef beslutar om ytterligare kompetensutbildning erfordras. Chef militärdistriktsgrupp som har god personkännedom kan i enskilda fall bestämma att annan kompetens kan jämställas med hemvärnsutbildning och tjänstgöring i hemvärnet. Vid oklarheter bör rikshemvärnsavdelningen eller HvSS tillfrågas. Chef militärdistriktsgrupp samt driftvärnschef beslutar om förordnande i grader t o m kapten. Chef militärdistriktsgrupp insänder till rikshemvärnschefen förslag till utnämning till major för hemvärnsbataljonchef. Central utbildning Central utbildning av hemvärnsbefäl äger rum vid Hemvärnets stridsskola (HvSS), där befäl på nivån pluton till bataljon utbildas för förordnande i ny befattning eller för vidareutbildning inom egen kompetensnivå. HvSS kursverksamhet kan även genomföras som regional utbildning efter överenskommelse med respektive chef militärdistriktsgrupp. 11

12 Utbildning Ett riktvärde avseende tidsuttag för grundläggande utbildning till chefsbefattningarna på nivåerna bataljon och kompani är 80 timmar. Till detta tillkommer en gemensam kurs i fredsadministration om 40 timmar. Den grundläggande utbildningen till plutonchef omfattar 80 timmar. Krav på militär befälsutbildning för förordnande som befäl i allmänna hemvärnet Krav på utbildning före förordnande i befattning samt befordran Befattning Militär GU Alt utb i Utb före förordn Befordras hemvärnet i befattning till Hvbatch KHS/ROK Kompchkurs Kurs Batch 1 Kapten Dvdistrch Fredsadm kurs Stf hvbatch KHS/ROK Kompchkurs Kurs Batch 1 Kapten Fredsadm kurs Batkvm Resoff Kompkvmkurs Kurs Kompch Löjtnant Kurs Batkvm Bef tff Resoff Plutonchefskurs Kurs Kompch Löjtnant i batstab Stri/Undkurs Hvkompch Resoff Plutonchefskurs Kurs Kompch Löjtnant Dvkompch Fredsadm kurs Stf Resoff Plutonchefskurs Kurs Kompch Löjtnant hvkompch Fredsadm kurs Stf Dvkompch Kompkvm KB/PB Plutonchefskurs Kurs Kompkvm Fänrik Dvkvm Fredsadm kurs Bef tff i KB/PB Plutonchefskurs Stri/Undkurs Fänrik kompstab Bef tff i dvkompstab Hvplutch KB/PB Gruppchefskurs Hvplutonchefskurs Fänrik Dvplutch Stf hvplutch KB/PB Gruppchefskurs Hvplutonchefskurs Fänrik Stf dvplutch Hvgrpch GB Gruppchefskurs Furir Dvgrpch (ej GB-vpl) Stf hvgrpch GB Gruppchefskurs Furir Stf dvgrpch (ej GB-vpl) 12

13 Anmärkning: Kurserna på nivå bataljon genomförs i HvSS regi. För hemvärnsbefäl placerade som plutonchef och högre rekommenderas deltagande i UGL-kurs, (Utveckling grupp och ledare). Krav för befordran inom egen kompetensnivå Nuvarande Krav på väl Kompetens Befordras till befattning meriterad givande tjänstgöring kurser Hvbatch 6 år som kapten varav Batch 2:1-3 Major 1) fyra som hvbatch Stf hvbatch Hvbatkvm 4 år som hvbatkvm Batch 1 Kapten Bef tff i hvbatstab Hvkompch 4 år som hvkompch Utbledare, Kapten Dvkompch Civ/Mil samv, UGL Stf hvkompch Hvkompkvm 4 år som hvkompkvm Civ/mil samv, Löjtnant Dvkvm Pers- och krishant Bef tff i hvkompstab Bef tff i dvkompstab Hvplutch 4 år som hvplutch Plutch TU, Löjtnant Dvplutch Plutons strid Stf hvplutch Stf dvplutch Hvgrpch 4 år som hvgrpch TU-kurs Grpch Sergeant Dvgrpch Stf hvgrpch Stf dvgrpch Anmärkning: Kurserna på nivån bataljon genomförs i HvSS regi. 1) Rikshemvärnschefen förordnar 13

14 Utbildning Utbildning av instruktörer Hemvärnsbefäl bör ha kompetens att leda eget förbands utbildning. Utbildning av skjutledare sker genom respektive militärdistriktsgrupps försorg och skall syfta till att ge befälet kompetens att leda utbildning med skarp ammunition på skjutbana enligt skjutreglemente för Försvarsmakten (PEK) bestämmelser (medicinsk riskfaktor 1). Riktvärde avseende tidsuttag för utbildning till skjutledare är 40 timmar, där utbildning i säkerhetsinstruktionen (SäkI) ges en framträdande roll. Kompetens vidmakthålls genom årlig repetitionsutbildning. Efter vidareutbildning kan hemvärnsbefäl ges behörighet att leda stridsutbildning med skarp ammunition på skjutfält (medicinsk riskfaktor två). Hemvärnets introduktionsutbildning Denna syftar främst till att ge nyantagen hemvärnspersonal kunskap om Hemvärnets organisation och demokrati, grundlagd duglighet i hanterande av tilldelat eldhandvapen samt förmåga att ge första hjälpen. Utbildningen genomförs lokalt eller regionalt. Hemvärnets övriga utbildning Denna utgörs av regionalt och centralt anordnad fortsatt befäls- och specialistutbildning samt kompletteringsutbildning omfattande bl a försvarsupplysning, militär idrott och skytte. Hemvärnets årliga utbildning omfattar dels kontrakterad utbildning och dels särskild befälsutbildning och är inriktad mot hemvärnsförbandets krigsuppgifter. Utbildningen genomförs lokalt och regionalt i form av lektioner, dags- och veckoslutsövningar. Redovisning av tid Genomförd verksamhet inom hemvärnet redovisas enligt följande tidsbegrepp. Kontrakterad tid Övningsverksamhet, företrädevis av förbandskaraktär, inom ramen för förbandets eller den enskildes krigsbefattning. Kontrakterad tid omfattar 20 timmar samt ytterligare 14 timmar särskild befälsutbildning för befäl. 14

15 Kurstid Enskild nivåhöjande eller komptenshöjande utbildning som bedrivs som kursverksamhet. Övrig tid Anbefalld tjänstgöring som ej är att betrakta som kontrakterad tid eller kurstid. Som exempel kan nämnas föreningsverksamhet eller annan hemvärnsverksamhet som ej går att knyta till krigsuppgift. Frivilliga försvarsorganisationer Grund- och instruktörsutbildning Frivillig utbildning skall i första hand syfta till att ställa avtalspersonal till Försvarsmaktens förfogande och/eller vidmakthålla och utveckla kompetensen hos redan krigsplacerad. Ansvaret för utbildningsverksamheten åvilar i första hand de frivilliga försvarsorganisationerna och dess medlemmar. Chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) ger stöd och bistånd. Grundutbildning genomförs för att utbilda avtalspersonal till befattningar på olika nivåer i krigsorganisationen så att de enskilt och i arbetsenheter kan lösa uppgifter i krigsbefattningen. I grundutbildningen ingår totalförsvarsutbildning (TFU) som är gemensam för alla frivilliga. Berörd hemvärnskompanichef (motsv) skall informeras innan avtalspersonalen inom eget förband vidareutbildas och förordnas. För att komplettera kunskaper och färdigheter i egen befattning kan avtalspersonalen delta i kompletteringsutbildning i anslutning till hemvärnets övningar eller i av respektive organisation anordnad kompletteringsutbildning. Instruktörsutbildning För att säkerställa tillgången av instruktörer, såväl i fred som under hemvärnsberedskap och högre beredskap, är det viktigt att egna instruktörer utbildas bland hemvärnets avtalspersonal. Respektive organisation ansvarar för denna utbildning. Fortsatt utbildning Avtalsenlig repetitionsutbildning genomförs i samband med hemvärnets utbildning och övningar och omfattar minst 20 timmar per år (befäl 34 timmar). Avtalspersonal skall tjänstgöra i sin krigsbefattning för att vidmakthålla kunskaper och färdigheter. 15

16 Utbildning Instruktörer ur organisationerna bör medverka i utbildningen. Inom hemvärnsbataljonen utsedd tjänstegrensansvarig avtalspersonal skall delta i hemvärnsbataljonens planeringssammanträden och förberedelser för övningar. Tillsammans med hemvärnsbataljonchefen följs avtalspersonalens möjligheter till övningar upp. Chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) fastställer vilken tjänstgöring som ingår i den avtalsenliga, årliga utbildningen och hur många timmar som får räknas vid varje övning. Förbandschef svarar för att avtalspersonalen kallas till övningar och utbildning samt bereds möjlighet att delta i respektive förbands övriga verksamhet. Frivilliga befälsutbildningen Samordning Ledningen av samarbetet på regional nivå åvilar chef militärdistrikt (chef militärdistriksgrupp) och respektive HBR sektion och FBU-förbund. Härutöver bör samarbete ske på lokal nivå mellan hemvärnsbataljonchef, HBR sektion och FBU-förening. Förbandschef informerar fortlöpande hemvärnspersonalen om aktuell lämplig utbildning inom HBR och FBU. Kompletteringsutbildning inom HBR och FBU Denna syftar till att höja och bredda det krigsplacerade befälets kompetens och genomförs som lokal och regional utbildning i form av lektioner, dagövningar, veckoslutskurser och i vissa fall veckokurser samt central utbildning i form av en- eller tvåveckorskurser. Hemvärnspersonal kan delta i FBU kompletteringsutbildning. Kompletteringsutbildning som är anpassad till hemvärnets krigsuppgifter får enligt chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) bestämmande tillgodoräknas som kontrakterad utbildning. FBU befordringsutbildning Denna syftar till att höja det värnpliktiga befälets kompetens som gruppchef, troppchef eller plutonchef. I vissa fall sker befordran till högre kompetensnivå. 16

17 Hemvärnsbefäl kan delta i denna utbildning som kan tillgodoräknas som befordringsutbildning enligt chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp). FBU-medlemmars deltagande i hemvärnets utbildning FBU-medlemmar får delta i hemvärnets utbildning enligt chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) bestämmande även om de inte tillhör hemvärnets personal. Chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) informerar fortlöpande FBU-medlemmar om aktuell, lämplig hemvärnsutbildning. Även FBU-medlemmar som endast skall tjänstgöra som instruktörer i hemvärnet bör även genomföra hemvärnets introduktionsutbildning. Kostnader CFB betalar kostnader för hemvärnsbefäl som är medlemmar i FBU. Vid regional och central utbildning betalar HBR kostnader för hemvärnsbefäl som är medlemmar i HBR. Kostnader för hemvärnsbefäl som ej är medlem i HBR eller FBU betalas av chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp). Kostnader för FBU-medlems deltagande i hemvärnets lokala utbildning betalas av Försvarsmakten, chef militärdistrikt (chef militärdistriktsgrupp) i central utbildning vid HvSS (motsv) betalas av CFB. 17

18

19 SÄKERHETSTJÄNST Säkerhetstjänst för Försvarsmakten finns sammanställd och utgiven på CD-rom Aktuell CD vänder sig i första hand till chefer och handläggare av säkerhetstjänst och kan också utnyttjas av andra som har uppgifter inom säkerhetstjänst. Skivan kan med fördel användas vid utbildning (speciellt utbildningsavsnitt finns med bildspel) av hemvärnets chefer och nyckelpersonal. Skivan är framtagen i samarbete med Rikspolisstyrelsen och innehåller: de flesta författningar (lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar säkerhetsskyddet), SAMSÄK 2001 (reviderad i mars 2001), Försvarsmaktens handböcker (H SÄK Grunder, H SÄK Skydd, H SÄK Sekrebed, H SÄK IT-Hot, H SÄK IT, H SÄK Vap Am, H SÄK SUA, H SÄK Int) Säpos handbok sekretessskydd en vägledning..., MATSÄK allmän del, Utbildningsmateriel, bl a en bildserie om Försvarsmaktens säkerhetstjänst. Dessutom finns på skivan blanketter som används framförallt vid SUA och registerkontroll, exempel på säkerhetsskyddsavtal. Skivan är utsänd till samtliga förband och skolor inom Försvarsmakten (militärdistriktstab och militärdistriktgrupp). Underlaget även utsänd till länstyrelser och kommuner. Säkerhetsskydd Utdrag ur Säkerhetsskyddslagen SFS 1996:627 1 Denna lag gäller vid verksamhet hos 1. staten, 2. enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt behöver skyddas mot terrorism. 6 Med säkerhetsskydd avses 1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, 19

20 Säkerhetstjänst 2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och 3. skydd mot brott som innebär våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet. 7 Säkerhetsskyddet skall förebygga 1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet), 2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och 3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning). Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism. 10 Tillträdesbegränsningar skall utformas så att den enskildes rätt att röra sig inte inskränks mer än nödvändigt. Bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa anläggningar, områden, fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m. 11 Säkerhetsprövning skall göras innan en person genom anställning eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för sysslor som är viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen skall omfatta registerkontroll och särskild personutredning 12 Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från polisregister. 13 Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass. 14 Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Samtycke 19 Den som säkerhetsprövningen gäller skall ha gett sitt samtycke innan registerkontroll och särskild personutredning får göras. Ett samtycke skall anses gälla också förnyade kontroller och utredningar så länge som den kontrollerade skall inneha samma anställning. 20

21 Utlämnande av uppgifter 21 Utlämnande av uppgifter från polisregister vid registerkontroll får omfatta 1. för säkerhetsklass 1 eller 2: varje uppgift som finns tillgänglig i polisregister om den kontrollerade i person- och belastningsregister om den kontrollerade och, om det är oundgängligen nödvändigt, om make eller sambo, och 2. för säkerhetsklass 3: Uppgifter om den kontrollerade i person- och belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i Säkerhetspolisens register. 22 Vid registerkontroll enligt 14 får utlämnandet omfatta alla uppgifter om den kontrollerade som finns i Säkerhetspolisens register samt de uppgifter om den kontrollerade som finns i person- och belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott som avses i Brott mot liv och hälsa (berövar någon livet eller skadar någon) [BrB 3 kap], Brott mot frihet och frid (kidnappning eller olaga tvång, vapenhotar, hemfridsbrott, ofredande, bereder sig tillgång till post, telegram, olovlig avlyssning, bryter mot besöksförbud) [BrB 4 kap], Sexualbrott (BrB 6 kap), Stöld medelst våld, grovt rån (BrB 8 kap), Bedrägeri, utpressning (BrB 9 kap), Skadar eller förstör egendom (Brb 12 kap), Mordbrand, flygplatssabotage (Brb 13 kap), Brott mot allmän ordning, myteri (BrB 16 kap), Våld eller hot mot tjänsteman (Brb 17 kap), Högmålsbrott (BrB 18 kap), Narkotikabrott, Olaga innehav av vapen (VapenL 9 kap). Även uppgift om försök och förberedelser till dessa gärningar får utlämnas. (Utdrag ur Säkerhetsskyddsförordningen SFS 1996:633) Definitioner 4 I denna förordning aves med 1. hemlig uppgift: uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, 2. hemlig handling: handling som innehåller hemlig uppgift, 3. säkerhetskänslig verksamhet: verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet. 21

22 Säkerhetstjänst Behörighet 7 Behörig att ta del av hemliga uppgifter är endast den som 1. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt 2. har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och 3. behöver uppgifterna för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer. Säkerhetsprövning 14 Säkerhetsprövning skall grundas på 1. den personliga kännedom som finns om den som prövningen gäller, 2. uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser, 3. uppgifter som har kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning. Identitetskontroll skall göras, om det inte är obehövligt. 23 Innan en person får anställas eller på annat sätt delta i verksamhet skall registerkontroll göras om anställningen eller deltagandet har placerats i säkerhetsklass. 25 En ny registerkontroll skall göras minst vart femte år av den som anlitats i säkerhetsklass 1 eller 2. I övrigt skall en ny kontroll göras när det finns särskild anledning till det. Registerkontroll till skydd mot terrorism 26 Registerkontroll enligt 14 säkerhetsskyddslagen (1996:627) får göras i fråga om den som skall anställas eller på annat sätt delta i verksamhet vid en flygplats eller vid ett skyddsobjekt enligt lagen (1990:217) om skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m m. 27 Registerkontroll av personer som avses i 26 beslutas 1. för civila flygplatser och flygstationer av Luftfartsverket, 2. för sådana skyddsobjekt som avses i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. och som huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt samt för sådana skyddsobjekt som avses i samma lag: av Försvarsmakten. Samtycke 28 Den som med stöd av 18, 22 eller 27 i denna förordning beslutar om registerkontroll skall inhämta samtycke. 22

23 Legitimationsbevis för hemvärnspersonal Föreskrifter om hemvärnspersonalens legitimationsbevis regleras i Försvarets interna bestämmelser (FIB). Ny FIB utkommer hösten Utbyte med utlandet Grunder Grundläggande dokument vid planering och genomförande av utbyte med utlandet är förordning om anmälningsskyldighet vid vissa resor till utlandet (SFS 1991: 1200), ÖB föreskrifter om underrättelse till svensk försvarsattaché vid vissa tjänsteresor till utlandet samt utländska besök vid Försvarsmakten (FFS 1994:2), ÖB allmänna råd om utrikes tjänsteresa och utländska besök vid Försvarsmakten (TFG ). Anvisningar Vid alla utrikes tjänsteresor till utländsk försvarsmakt skall anmälan göras till Försvarsdepartementet. Detta sker på blanketten Utrikes tjänsteresa. Ifylld blankett insänds via berörd militärdistriktsgrupp till HKV PROT som handlägger ärendet. Chef med rätt att fatta beslut skall skriva under ansökan. Samma blankett används som underlag för försvarsattachén i besökslandet för att denne skall kunna utverka besökstillstånd. Som regel krävs även ett bevis att besökaren är behörig att ta del av hemlig information. För det ändamålet finns olika blanketter beroende på vilket land som är aktuellt. Den vanligaste blanketten är Security statement for Swedish visitor. Chef militärdistriktsgrupp/driftvärnschef fyller i erforderliga reseblanketter som därefter sänds till Högkvarteret. Att notera Användning av militärregistrerade fordon skall undvikas, eftersom detta medför en omfattande rapportering, som tar extra tid och begränsar rörelsefriheten. Personkontroll skall vara klar för samtliga. Gränser får ej passeras i uniform. Om tillstånd att bära uniform erhållits, gäller att den tas på i besökslandet. Vid gränspassage med vapen skall en vapen- och ammunitionsförteckning överlämnas till berörd tullstation i fyra ex vid såväl ut- som inpassage. Motsvarande lista skall bifogas formulär utrikes tjänsteresa som sänds till HKV PROT. 23

24 Säkerhetstjänst Förteckningen skall omfatta vapentyper, antal vapen, vapennummer, ammunitionstyper och -mängd. Chefen för resegruppen undertecknar förteckningen och överlämnar den till berörd tullrepresentation utan anmodan. Bekräftelse på godkänd resa eller besök sänds i allmänhet inte ut, utan utebliven reaktion från besökslandets myndigheter innebär besökstillstånd. Blanketten Security Statement for Swedish Visitor etc Blanketten ifylls på engelska utom vid besök i de nordiska länderna då svenska kan användas. Security Statement ifylles av samtliga då utlandsresan omfattar fem personer eller färre. Består resegruppen av mer än fem personer erfordras endast deltagarlista med namn, personnummer och grad. Security Statement ifylls alltid av chef för resegrupp. I rutan Date of birth I rutan Registration no I rutan Service or employer I rutan Position ifylls födelsedatum enligt modellen dag, mån och år. ifylls födelsenummer. ifylls den engelska beteckningen på tjänstestället. ifylls fredsbefattningen. Rutan Passnumber: Även vid resa till Norge krävs passnr eller nummer på den legitimation som kommer att medföras. Rutan Specific purpose and visit ifylls utförligt ju utförligare desto större möjlighet att programmet motsvarar förväntningarna på resan. Vid resa till Norge krävs namn på besöksmottagare eller kontaktman. Sekretessgraden är confidential, om inget annat krävs av mottagaren. När blanketten är underskriven och stämplad översänds den till HKV (tillsammans med Utrikes tjänsteresa f v b till aktuell attaché). Övrigt Vid resor utanför Norden och Baltikum kan avvikelser förekomma. Det är viktigt att handlingarna kommer in i tid och är rätt ifyllda. Information om handläggningstider m m framgår på HKV PROT hemsida, IT-säkerhet Enligt Handbok för Försvarsmaktens Säkerhetsskyddstjänst Informationsteknologi H Säk IT. 24

25 MATERIELTJÄNST Grunder Utrustningsmateriel och ammunition lämnas ut från underhållsregemente (FORGUS) enligt av HKV fastställda utrustningshandlingar. Personlig utrustning med visst undantag förvaras i hemmet. Förbandsutrustning förvaras som regel i hemvärnsförråd. Utbildningsmateriel och utbildningsammunition tillhandahålls enligt chefen för militärdistriktsgrupp. Vapenförvaring och transportsäkerhet m m För förvaring av vapen och ammunition gäller härutöver Försvarsmaktens föreskrifter om hantering, förvaring och transport av skjutvapen och ammunition samt Försvarsmaktens interna bestämmelser om hantering, förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (FFS 2000:10, FIB 2000:1) Utlämning Innan materiel lämnas ut skall chef, som har att besluta om utlämningen, förvissa sig om att mottagaren är väl förtrogen med utfärdade bestämmelser för materielens förvaring, handhavande och vård. Från förråd utlämnad (utlånad) materiel står under mottagarens vård och ansvar. Förnyelsekvittering av utlämnad materiel skall ske då så bedöms erforderligt, som regel dock inom en period av fyra år. Vapen och personlig utrustningsammunition får lämnas ut först efter genomförd introduktionsutbildning. Hemvärnsman och bevakningslotta skall skriftligen delges gällande förvarings- och transportbestämmelser för vapen och ammunition. Försäkran om kännedom om dessa bestämmelser tecknas på lånehandling för vapen och/eller ammunition, t ex utrustningslista eller materielkort. Utlämning från underhållsregemente (FORGUS) Förbandsutrustning och övningsmateriel lämnas ut till kvartermästare (motsv) vid hemvärnsförband. 25

26 Materieltjänst Personlig utrustning lämnas ut direkt till enskild enligt chef för militärdistriktsgrupp bestämmande. Kopia av kvittenshandling bör sändas till berörd hemvärnschef som orientering. Utrustningshandlingar Hemvärnets utrustningshandlingar fastställs av Högkvarteret. Detaljanvisningar ges av chef för militärdistrikt. Hemvärnskompaniets utrustningshandlingar: Utrustningstabell (U-tabell) behov anger krigsbehovet av personlig utrustning och grupputrustning inom hemvärnsförbanden. Utrustningslistor för personlig utrustning (U-listor P) omfattar personlig grundutrustning för enskild befattningshavare samt eventuell personlig tilläggsutrustning. Utrustningslistor för grupputrustning (U-listor K) förtecknar grupputrustning för hemvärnsförbanden samt övrig tilldelad materiel ( Fo gemensam lista ). Sats- och tillbehörslistor (Sats/MTlistor) förtecknar innehållet i satser samt tillbehör. Speciallistor utvisar förnödenhetsbehov vilka ej angivits i U-listor. Användning Materielen får inte användas till annat ändamål än vartill den är avsedd. Vapen får sålunda endast användas vid hemvärnets eller frivilliga befälsutbildningens (avdelningars) övningar samt för deltagande i av frivilliga skytterörelsen anordnade skjutningar. Skada och förlust Tilldelad utrustning skall vårdas väl och eventuella brister skall åtgärdas så snart som möjligt. 26

27 Skador på samt förlust av materiel och ammunition skall omgående anmälas till vederbörlig hemvärnskompanichef och genom denna till chef militärdistriktsgrupp. Inbrott eller försök till inbrott i förvaringsrum med materiel, som tillhör försvarsmakten, skall anmälas till polismyndighet och chef för militärdistriktsgrupp. Den som förlorat vapen eller ammunition skall själv ofördröjligen göra polisanmälan härom. Reparation av materiel Erforderliga reparationer utförs genom underhållsregementes (FORGUS) försorg. Reparabel materiel byts snarast ut vid förråd. Behov av reparation anmäls till chef för militärdistriktsgrupp. Krigsmateriel får ej förändras av den enskilde. Utlåning Utlämnad materiel får av hemvärnsman lånas ut endast till annan hemvärnsman. Vapenmateriel och ammunition hanteras enligt FIB 2001:1. Lånehandling skall alltid upprättas. Extra hemvärnsmän Extra hemvärnsmän utrustas som ordinarie hemvärnsmän. Utrustningen återlämnas vid mobilisering enligt chef för militärdistriktsgrupp bestämmelser. Övrigt Utöver här meddelade bestämmelser utfärdar chef militärdistriktsgrupp och driftvärnschef de anvisningar, som på grund av lokala förhållanden anses erforderliga. Fordon Grunder Hemvärnsförbanden disponerar fordon enligt följande principer. 27

28 Materieltjänst Behovsatta och tilldelade militära fordon (Tgb, Bv, Mc). Behovsatta och uttagna civila fordon (gula avtal). Tillfälligt tilldelade militära fordon efter beredskapshöjning. Tillfälligt tilldelade fordon under övning. Tillfälligt inhyrda civila fordon från hemvärnspersonal eller leasingfordon. Av FMCK utlånad kårmotorcykel. Disposition av uttaget fordon vid höjd beredskap och när förfogande inte får ske För att tillgodose hemvärnets transportbehov när förfogande (tvångsianspråktagande) inte får ske skall i första hand uttagna fordon, som tillhör hemvärnspersonal hyras. Förhyrningen förutsätter fordonsägarens medgivande. Hyreskontrakten (gula avtalen) skall upprättas i fredstid enligt chef militärdistriktsgrupp bestämmande och förvaras vid hemvärnskompaniet. Disposition av uttaget fordon när förfogande får ske Beslut om förfogande med äganderätt meddelas genom chef militärdistriktsgrupp försorg. Vid övertagandet skall besiktning för värdering göras. Besiktning sker genom FM försorg. Fordonet förses med M Kronskylt ingående i tillbehör för uttaget fordon Tillfälliga transportbehov Tillfälliga transportbehov som ej kan tillgodoses genom hemvärnsförbandens uttagna fordon tillgodoses genom chef militärdistriktsgrupp försorg. FM riktlinjer för användning av allmänt tillgängliga mobila teletjänster i fred, kris och krig (Utdrag ur FM HKV , 12110:66938.) Allmänt Var och en som använder mobila teletjänster skall vara medveten om dessa riktlinjer och de lokala reglerna samt ha erforderlig utbildning om signalskydd (TST Grunder). 28

29 Användning Användning av mobila teletjänster skall präglas av omdöme och ansvar. Om möjlighet finns skall prisskillnaden beaktas vid valet mellan fast och mobil telekommunikation. Grundprincipen är att hjälpmedlen endast får användas för tjänstesamtal. Ett förfarande med kontroll av samtalsspecifikationer eller att genom annan åtgärd reglera kostnader för privata samtal skall ej tillämpas, främst p g a skatte-/förmånsregler och krav på administrativa resurser. För mobil telekommunikation med krav på totalförsvarssekretess är endast den särskila GSM/DECT kryptotelefonen (Kryptotelefon SG 1 tal, text och data) samt MOBITEX (SG 3 endast text och data) godkända. Sladdlösa telefoner skall användas mycket restriktivt inom FM på grund av den stora avlyssningsrisken. DECT-system skall användas, övriga system skall avvecklas snarast. Användningen skall begränsas till tillämpningar där sekretessbelagda uppgifter eller förhållande ej berörs. Ansvar Chefer för FM staber, förband och skolor fastställer former och ramar för användning av mobila teletjänster vid eget verksamhetsställe. Beslut om tilldelning av mobiltelefon m m skall tas av resp chef eller av denne utsedd och främst styras av kraven på nårbarhet. Andra skäl kan vara ökad effektivitet, säkerhet eller särskilda krav på samverkan. Vid behov regleras även användning av privata mobiltelefoner vid tjänsteutövning. Kris och krig MOBITEX samt mobiltelefon för hemvärnet inplaneras för användning i kris och krig. Allmänt tillgängliga mobilteletjänster får användas vid kris och i krig, så länge de finns tillgängliga och med beaktande av signalskyddet, för t ex samverkan med andra totalförsvarsfunktioner som utnyttjar allmänna mobila teletjänster samt för funktioner där sekretesskraven är låga. Användningsförbud Mobiltelefonen utgör en radiosändare varför lokala och andra särskilda bestämmelser för begränsning av användning av radiosändare skall följas, till exempel på grund av explosionsrisk, störningsrisker, anbefalld radiotystnad eller anläggningssekretess. Risker Sekretesskydd Mobiltelenäten är tillgängliga för avlyssning, pejling och falsk signalering. De saknar särskilda system för att skydda sekretessbelagd information. Mobiltelefoner sänder regelbundet pejlbara signaler för att hålla nätet uppdaterat, även om normal kom- 29

30 Materieltjänst munikation inte sker. I många länder, bl a Sverige, är radioförbindelsen mellan telefon och basstation krypterad, detta krypto uppfyller inte totalförsvarskraven på sekretesskydd. GSM och DECT har ett sekretesskydd som motsvarar trådbunden telefoni i det allmänna telenätet och kan avlyssnas. Sekretessbelagd information över mobiltelenät får endast överföras med den särskilda GSM/DECT kryptotelefonen (Kryptotelefon 710) eller krypterad MOBITEXförbindelse. Användning av andra mobiltelefoner, sladdlösa telefoner och personsökare begränsas till att omfatta öppen information och öppna förhållanden, på samma sätt som för andra radio- och telefonsystem utan krypto. Säkerhetspolisen och HKV (MUST Säk) har utarbetat råd för användare av mobiltelefoner och sladdlösa telefoner i syfte att öka säkerheten. De hot som måste beaktas i första hand är dels obehörig avlyssning och manipulering av en mobiltelefon, dels den risk det innebär att ha en mobiltelefon med sig i sammanhang där känslig information skall avhandlas. Hemlig information som rör rikets säkerhet får ej avhandlas på mobiltelefon (ej heller sladdlös eller vanlig telefon). Om mobiltelefon medförs när känslig information skall diskuteras, tag ur batteriet (gör telefonen garanterat strömlös). Håll telefonen under uppsikt så att den inte kan manipuleras. Lånetelefoner (telefonpool) bör ej förekomma i verksamhet av känslig natur. Planläggning Mobiltelefoner kan i begränsad omfattning planeras som sambandsmedel inom hemvärnet för utnyttjande under kris och beredskap. Mobiltelefoni är reservsambandsmedel som i sådana situationer snarast möjligt bör ersättas med allmänt tillgänglig kabelbunden telefoni eller med militärt sambandsmedel med erforderligt signalskydd. Mobiltelefoner kan planeras för utnyttjade under fred för samband: a) i nödsituationer (mobiltelefonen i beredskap men avstängd) under krigsförbandsövning eller övning som berör krigsplanläggningen samt vid transport av farligt gods. b) under incident- och insatsberedskap ifall personsökare eller andra sambandsmedel inte täcker behov men så att sekretessbelagda uppgifter eller förhållanden inte blir röjda. c) i annan verksamhet såsom utbildning och övningar men så att sekretessbelagda uppgifter eller förhållanden inte blir röjda. Privat mobiltelefon nyttjas vid ovan nämnd verksamhet enligt chef militärdistriktsgrupp bestämmande. 30

31 Mobiltelefoner får liksom övriga sambandsmedel utan signalskydd inplaneras enbart för samband med öppen information. Svagt textskydd (signalskyddsgrad 3 = SG3) kan erhållas med täcksystem (TTA) eller tillfälliga verksamhetstabeller (TIVETA). För behörighetskontroll vid signalering kan lösensystem (LGA) eller motringning användas. Men risk finns att mobiltelefoner genom sin geografiska position röjer sekretessbelagda förhållanden eller vid signalering röjer sekretessbelagda abonnentnummer. Därför bör även dessa omständigheter bli beaktade vid planering. Vid utnyttjande av mobiltelefoner i nödsituationer utgår kravet av signalskydd för att tillkalla hjälp, larma polis, bevakningspersonal eller beredskapsstyrka eller varma för överhängande fara. Beklädnadsmateriel Arbets- och paraduniformer Daglig dräkt, uniform m/87 A (m/60) utlånas till hemvärnsbataljonschefer (stf), hemvärnskompanichefer (stf), chefer (stf) för driftvärnsförband, kvartermästare och ungdomsledare. Övrig hemvärnspersonal kan i mån av tillgång tillfälligt få låna uniform m/87 A (m/ 60) för användning när vederbörande representerar hemvärnet vid exempelvis större högtidligheter, konferenser, tävlingar och annan liknande verksamhet där uniform är anbefalld eller medgiven samt under aktiv medverkan i upplysnings- och rekryteringsarbete. Uniformer och tjänstetecken Sammanställning av bestämmelser ur Uniformsreglemente för Försvarsmakten (UniR FM 1999). Allmänna bestämmelser Endast de uniformer, persedlar och tjänstetecken som anges i UniR FM får bäras, varvid angivna bärandebestämmelser tillämpas. Egenmäktiga förändringar av fastställd materiel får ej göras. Endast sådana persedlar som tillhör respektive uniform får bäras synliga. Fastställda uniformspersedlar med tjänstetecken får inte bäras till civil klädsel. Till uniform får civil skyddshjälm bäras, om möjligt i till buren uniform anpassad färg. Smycken och hårband i diskret utförande får bäras till uniform enligt respektive förbandschefs (motsv) bestämmande. När långt hår når över uniformskragen och kan innebära en säkerhetsrisk skall det samlas ihop i huvudbonaden eller i hårnät. Vid parad skall hårnät bäras om håret faller över kragen. 31

32 Materieltjänst Allmänna krav på korrekt klädsel skall iakttagas och det är viktigt att all personal bär rätt klädsel i samband med olika tjänsteuppdrag. Samtliga uniformsplagg skall vara hela, rena och välvårdade samt bäras på reglementerat sätt. Skodon skall vara putsade. Fältuniformsystem 90 (motsv) Truppslagstecken Menig hemvärnsman anlägger på båda kragsnibbarna på fältjacka/vapenrock kragspegel m/58 med hemvärnstecken. Hemvärnsbefäl anlägger hemvärnstecken på kragspegel m/58 på enbart högra kragsnibben. Gradbeteckning Hemvärnsbefäl anlägger gradbeteckning på kragspegel m/58 på vänstra kragsnibben på fältjacka/vapenrock samt på vänster bröst till fältskjorta m/59 och värmejacka 90. Frivilligtecken Frivilligtecken m/46 av blå textil eller blå metall bärs av hemvärnets avtalspersonal (utom SRK) samt av driftvärnspersonal på bröstets högra sida till fältjacka/vapenrock, värmejacka/vindrock och fältskjorta med krage. På grön ylletröja m/87 bärs märket på höger axelförstärknings nedre inre hörn. Röda Korsets tjänstemärke för personal vid hemvärnets krigssjukvård av textil eller metall i blå, vit och röd färg bärs av SRK avtalspersonal på samma sätt som frivilligtecken. FRO avtalspersonal får i fredstid bära FRO föreningstecken istället för frivilligtecknet. Fältmössa På fältmössa och pälsmössa anlägger befäl fr o m furir mössmärke (agraff) av grönt textilband med invävd kokard, mössgalon och knapp med trekronor-emblem. Menig personal bär ej mössmärke på fält- och pälsmössa. Förbandstecken Förbandstecken tidigare kallat tilläggstecken av textil får bäras 6 mm under nationstecknet på vänster ärm till fältjacka 90 och sjöarbetsjacka 93. Endast ett förbandstecken jämte en tilläggstext i form av en båge får bäras. Förbandstecken av textil framtas på resp förband (motsv) och får bäras efter HKV godkännande. Hemvärnsungdom Hemvärnsungdom bär överdragskläder och anlägger ej tjänstetecken. Sådan klädsel får ej bäras på fritid utanför ett militärt område eller ett övningsområde. Vid enskild förflyttning mellan bostad och övningsplats får överdragskläder bäras enligt förbandschefs (motsv) bestämmande. 32

33 Uniformssystem m/87 (motsv) Båtmössa m/60 Stålgrå båtmössa m/60 med gråblå passpoal bärs av hemvärn och frivilligpersonal utom av nedanstående. Mörkblå båtmössa med gul passpoal bärs av personal vid Livgardet resp med vit passpoal vid Livregementets grenadjärgrupp samt röd passpoal vid Livgrenadjärgruppen. Förbandstecken bärs på båtmössa m/60 till uniform för resp förband utom till uniform för Livgardet, Livregementets grenadjärgrupp och Livgrenadjärgruppen. Halmkrans m/1833 bärs runt mössknapp på båtmössa till uniform för Livregementets grenadjärgrupp. Hemvärnet inom Norrbottens gränsjägargrupp må bära sandfärgad basker med Norrbottens gränsjägargrupp baskertecken enligt förbandschefs bestämmande. Föreningsmärke Föreningsmärke (brosch) godkänt av HKV får under fredstid bäras av personal ingående i de frivilliga försvarsorganisationerna i stället för frivilligtecken och på samma plats som detta. Specialutbildningstecken Specialutbildningstecken av textil får bäras 30 mm nedanför axelsömmen på höger ärm till fältjacka 90. Endast ett specialutbildningstecken jämte en tilläggstext i form av en båge får bäras. Till grön ylletröja m/87 får ett specialutbildningstecken av textil bäras på höger axelförstärknings nedre inre hörn. Dessa tecken tillhandahålls dock ej av Försvarsmakten. Övriga särskilda tjänstetecken för hemvärnet Specialutbildningstecken Hemvärnsmusiker anlägger specialutbildningstecken m/86 av guldfärgad metall ovanför höger bröstficka till vapenrock och kappa m/87 A samt på skjorta m/78 samt monterar tjänstetecken på axelklaff på röd axelklaffhylsa. Yrkestecken Hemvärnsmusiker bär yrkestecken lyra m/87 på röd axelklaffshylsa på vapenrock, jacka, kappa och skjorta till uniform m/87 (A). Utmärkelsetecken Tjänsteårstecken och veterantecken m/54 för hemvärnet får bäras ovanför vapenrockens/jackans vänstra bröstficka efter eventuella släpspännen. 33

34 Materieltjänst Knappar Hemvärnsbataljonchef (motsv) och hemvärnskompanichef (motsv) får bära aktuell förbandsknapp. Övrig personal inom hemvärnet bär knapp m/39-60 i guld- respektive silverfärg. Kontraktmärke Av rikshemvärnschefen fastställt kontraktmärke bärs av hemvärnets personal. Märket utdelas enligt förbandschef bestämmande efter fullgjort kontrakt. Kompletterande anvisning för bärandet kommer intill ny UniFM utsänds att regleras i särskild skrivelse från GRO RIKSHV ( , :61955). ø 27 mm ø 20 mm Avsedd för m/87 motsv Avsedd för m/90 motsv 34

35 Häften som ingår i Försvarsmaktens Hemvärnshandbok Hemvärnshandbok 2001 (HvH 2001) finns även på GRO RIKSHV hemsida På hemsidan finns alltid senaste utgåva av HvH samt information om hur ingående häften kan beställas. M M M M M

36 Sakregister SAKREGISTER Sidhänvisning är till häftesnummer och sida. Exempel 1 19 är häfte ett, sida 19. A Ansvarsförhållanden Arbetsmiljö Arvoden Avtalspersonal B Befattningsbeskrivningar Befattningspenning Befordran Befordringsutbildning Befälsutbildningen Begravningshjälp Båtmössa C Central nivå Chef för båtgrupp D Dagersättning Daglig dräkt Dagpenning Dirigent Driftvärn Driftvärnschef Driftvärnsförbanden E Ersättningar Extra hemvärnsman F Familjebidrag Fanduk Fanor Fanspets Fanstång Flagga Flygförare Flygmekanikern Fordon Fordonsföraren Framställning om bistånd Frivillig frivillig försvarsverksamhet Frivilliga flygkåren Frivilliga försvarsorganisationen Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund Frivilliga radioorganisationen Frivilliga skytterörelsen Frivilligtecken Fältmössa Förbandstecken Förbandsutrustning Föreningsmärke Företagshemvärn Förlorad arbetsförtjänst Förmåner Förordnande Förplägnad Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet Försäkringsskydd Förtjänstmedalj

Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun

Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Plan/Program 2013-11-18, 190 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER Försvarsmaktens interna bestämmelser om hantering, förvaring och transport av skjutvapen och ammunition; FIB 2000:1 Utkom från trycket 2000-12-12 beslutade den 24 november

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3)

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) A121.995/2014 1 mellan Polismyndigheten i Södermanlands län (202100-0076), Box 348, 631 05 Eskilstuna som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och

Läs mer

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2)

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2) Bilaga B Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 2) [Myndigheten], org.nr [111111-1111], [Alfagatan 1], [111 11] [Stockholm], som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och [Företaget AB], org.nr [222222-2222],

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Polismyndigheten i Uppsala län

Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Uppsala län Säkerhetsskyddsavtal Datum Diarienummer 2012-04-10 PVS-913-5969/11 AA 913-2081/12 Handläggare Siv Forsberg Er referens 1 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (NIVÅ 3) mellan Polismyndigheten

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2011:2 Utkom från trycket 2011-05-30 Försvarsmaktens interna bestämmelser om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar; beslutade den 20 maj 2011. Försvarsmakten

Läs mer

Datum 2015- Diarienr. /2015

Datum 2015- Diarienr. /2015 Bilaga 5 Sida 1 (7) Datum 2015- Diarienr. /2015 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 1) VID SÄKERHETSSKYDDAD UPPHANDLING (SUA). Mellan Polismyndigheten, 202100-0076, Box 429, 401 26 Göteborg nedan kallad Polismyndigheten

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg ISSN 1402-9049

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg ISSN 1402-9049 Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg ISSN 1402-9049 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga

tjänst, sambandstjänst, luft- och mark kommer - skall flygvap net och persona l ur de frivilliga försvarsorga Våra frivilliga försvarsorganisationer: Vårt militära försvar bygger i grunden på "folkförsvarstanken", att försvaret är hela svenska folkets angelägenhet. Vi skall möta varje kränkning av vår frihet,

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret

FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret 3 H Hemvärn FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret Försvarsmaktens handbok för hemvärnet HvH häfte 3, fastställs att gälla fr o m 2001-10-01. Detta häfte ingår i HvH samlingspärm (M7740-184003).

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om säkerhetsskydd RIB 2011:9 beslutade den 4 februari 2011 Rekryteringsmyndigheten föreskriver följande med stöd

Läs mer

2.2 Säkerhetsprövning med säkerhetsbedömning och registerkontroll

2.2 Säkerhetsprövning med säkerhetsbedömning och registerkontroll knappar in sin personliga kod på knappsatsen eller läser av sitt fingeravtryck och slår in sin personliga kod. Om passerkort och kod/fingeravtryck stämmer överens beviljas tillträde. 2.2 Säkerhetsprövning

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2001:4 Utkom från trycket 2001-10-16 Försvarsmaktens interna bestämmelser om legitimationshandlingar m.m.; beslutade den 25 september 2001. Försvarsmakten föreskriver

Läs mer

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 1)

Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 1) Bilaga A Mall säkerhetsskyddsavtal (nivå 1) [Myndigheten], org.nr [111111-1111], [Alfagatan 1], [111 11] [Stockholm], som företräder staten, nedan kallad Myndigheten och [Företaget AB], org.nr [222222-2222],

Läs mer

Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV. Kap. 7 Förmåner

Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV. Kap. 7 Förmåner Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV Kap. 7 Förmåner 2005 Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV Kap. 7 Förmåner 2005 Innehåll Grunder och begrepp...8 Förmåner i fred till elever och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i vapenlagen (1996:67); SFS 2006:386 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 11 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2010:1 Utkom från trycket den 2010-01-21 Omtryck Föreskrifter om ändring i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2007:2) om säkerhetsskydd och skydd av viss

Läs mer

Protokoll från sammanträde med Rikshemvärnsrådet 2013-11-30,--12-01 på HvSS. Johannes Jeppsson. Carina Blomqvist.-Liljegren. Richard Wachtmeister

Protokoll från sammanträde med Rikshemvärnsrådet 2013-11-30,--12-01 på HvSS. Johannes Jeppsson. Carina Blomqvist.-Liljegren. Richard Wachtmeister RIKSHEMVÄRNSRÅDET Hemvärnsombudsmannen 107 85 STOCKHOLM Tel. 08-788 85 49 (direkt) Telefax 08-664 57 90 Besöksadress: Banérgatan 62 Tre Vapen. Nr: Stockholm 2014-04-10 Sid 1 (1) Protokoll från sammanträde

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2015:2 Utkom från trycket 2015-03-30 Försvarsmaktens interna bestämmelser om säkerhetsskydd och skydd av viss materiel; beslutade den 13 mars 2015. 1 kap. Allmänna

Läs mer

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 Försvarsmaktens föreskrifter om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret; FFS 2005:2 Utkom

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret

FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret 4 H Hemvärn FÖRSVARSMAKTEN 2001-08-31 09 831:70585 Högkvarteret Försvarsmaktens handbok för hemvärnet HvH häfte 4, fastställs att gälla fr o m 2001-10-01. Detta häfte ingår i HvH samlingspärm (M7740-184003).

Läs mer

Molntjänster och utkontraktering av kritisk verksamhet lagar och regler. Alireza Hafezi

Molntjänster och utkontraktering av kritisk verksamhet lagar och regler. Alireza Hafezi Molntjänster och utkontraktering av kritisk verksamhet lagar och regler Alireza Hafezi Säkerhetsskydd?! 2 Säkerhetsskyddslagen, 6 : Med säkerhetsskydd avses: > skydd mot spioneri, sabotage och andra brott

Läs mer

Handbok Säkerhetstjänst Grunder

Handbok Säkerhetstjänst Grunder Handbok Säkerhetstjänst Grunder Handbok Säkerhetstjänst Grunder 107 85 STOCKHOLM. Tel 08-788 75 00, Fax 08-788 77 78. Handbok Säkerhetstjänst Grunder M7739-352046 www.forsvarsmakten.se 2013 Handbok för

Läs mer

Säkerhetsskyddsplan för Västra Götalandsregionen

Säkerhetsskyddsplan för Västra Götalandsregionen Säkerhetsskyddsplan för Västra Götalandsregionen Reviderad september 2010, beslut i regionstyrelsen 28 september 2010 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Förord Säkerhetsskydd Ansvaret vad gäller

Läs mer

Kapitel XII Utmärkelser

Kapitel XII Utmärkelser Kapitel XII Utmärkelser Bestämmelser antagna av rikshemvärnsrådet 2009-03-29 Principer för tilldelning av medaljer Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan

Läs mer

Anställningsansökan PD-Bevakning AB

Anställningsansökan PD-Bevakning AB Anställningsansökan PD-Bevakning AB Har du väktarutbildning? Ja Nej Jag söker följande tjänst/tjänster. Heltid Deltid Behov Vikarie Jag kan arbeta på följande tider. Dag Natt Kväll Helg Efternamn Samtliga

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

Förmåner och försäkringar vid tjänstgöring i Hemvärnet

Förmåner och försäkringar vid tjänstgöring i Hemvärnet Förmåner och försäkringar vid tjänstgöring i Hemvärnet 2006-03-01 2004-04-01 FÖRMÅNER Dagersättning Betalas för övningar och utbildning som pågår i mindre än 3 dagar. Den är 72:-/per dag (= den ersättning

Läs mer

Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Förändring Rikshemvärnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg

Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Förändring Rikshemvärnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Förändring Rikshemvärnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg Förändring! Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna Hemvärnets verksamhet Riksdagens Inriktningsbeslut

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

Utbildningsanvisningar 2008 Utgåva 2 och inriktning för 2009 2010

Utbildningsanvisningar 2008 Utgåva 2 och inriktning för 2009 2010 Sida 1 (9) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Chefen / C utbildningsgrupp Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning övlt Håkan Nordfors

Läs mer

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2007:1 Utkom från trycket 2007-03-15 Försvarsmaktens föreskrifter om hantering, förvaring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Presentation Hundkonferens 2013-02-16

Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Presentation Hundkonferens 2013-02-16 Hemvärnet Nationella skyddsstyrkorna Presentation Hundkonferens 2013-02-16 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Rikshemvärnschefen Brigadgeneral Roland Ekenberg 46 % ÅldersSnittet Under 40 år Runt 30 år i insats Mer

Läs mer

Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13

Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13 Flygvapenfrivilliga 2013-09-08 Sida 1 av 6 Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13 Hej ungdom! Härmed inbjuds du som är elev och medlem i FVRM eller FBU Stockholm att delta i ungdomsutbildning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING AR AGH 20 2013 2013-11-06

INNEHÅLLSFÖRTECKNING AR AGH 20 2013 2013-11-06 BEHÖRIGHETSKORT OCH TILLSTÅNDSHANDLINGAR FÖR PERSON INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHÖRIGHETSKORT OCH TILLSTÅNDSHANDLINGAR FÖR PERSON 3 Tillståndshandlingar 3 Behörighetsområde avgångshall och Platta (röd) 3 Behörighetsområde

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om gallring av in- och utdata till systemen Plis och Syom RIB 2011:15 beslutade den 22 augusti 2011 Rekryteringsmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Regional utbildning Östergötland 2013

Regional utbildning Östergötland 2013 Regional utbildning Östergötland 2013 FÖRSVARSMAKTEN Helikopterflottiljen Livgrenadjärgruppen 581 98 Linköping Denna folder redovisar regional utbildning som Livgrenadjärgruppen arrangerar under 2013.

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Fastighetsförvaltning i myndighetsform

Fastighetsförvaltning i myndighetsform Fastighetsförvaltning i myndighetsform Statens fastighetsverk (SFV) är en myndighet vars uppdrag är att förvalta en viss del av statens fasta egendom med god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet.

Läs mer

Följande förordningar reglerar Försvarsmaktens uniformer: SFS 1996:927, FFS 1997:2, 1997:3, 1998:1

Följande förordningar reglerar Försvarsmaktens uniformer: SFS 1996:927, FFS 1997:2, 1997:3, 1998:1 1. Grunder 1.1 Grunder Försvarsmaktens olika uniformer sätts samman och bärs i enlighet med dessa bestämmelser. Anvisningarna gäller för all personal som bär Försvarsmaktens uniformer. Försvarsmaktens

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2011:39 Riksarkivets föreskrifter om gallring hos Försvarets radioanstalt; beslutade den 23 juni 2011. Riksarkivet

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning av parkeringsvakter, m.m.; beslutade den 19

Läs mer

Policy. 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation

Policy. 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation 2014-06-16 1 (7) 1 Telias policy för utfärdande av ID-kort med e-legitimation 1. INLEDNING För att upprätthålla den säkerhetsnivå som krävs för utfärdandet av Telias e-legitimationer på ID-kort till privatpersoner

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Telefonpolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2004-08-10 Diarienummer 384/04 Laholms Kommun 2004. IT-enheten 2004-06-03

Telefonpolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2004-08-10 Diarienummer 384/04 Laholms Kommun 2004. IT-enheten 2004-06-03 Telefonpolicy Antagen av kommunstyrelsen 2004-08-10 Diarienummer 384/04 Laholms Kommun 2004 IT-enheten 2004-06-03 Telefonpolicy för Laholms kommun Laholms kommuns telefonimål för 2005-2007 Kommunens telefoni

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om radioutrustning och kommunikationscentraler; beslutade

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Medaljreglemente för Försvarsmaktens medalj för sårad i strid samt riktlinjer för tilldelning

Medaljreglemente för Försvarsmaktens medalj för sårad i strid samt riktlinjer för tilldelning Sida 1 (5) Medaljreglemente för Försvarsmaktens medalj för sårad i strid samt riktlinjer för tilldelning av medaljen 1 Tilldelning och utformning av medaljen Medaljen tilldelas av överbefälhavaren. Försvarsmaktens

Läs mer

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen.

1 Befattningar för militär personal skall hänföras till kompetensnivåer. Dessa skall tillämpas i både krigs- och grundorganisationen. FIB 1997:3 Utkom från trycket 1997-11-30 Försvarsmaktens interna bestämmelser om personaltjänst; beslutade den 19 september 1997. Försvarsmakten föreskriver följande. 1 kap. Personalförsörjning Kompetensnivåer

Läs mer

Uppdrag som kontaktperson

Uppdrag som kontaktperson Stöd och omsorg Uppdrag som kontaktperson 1. Uppdrag: Kontaktperson Biträde av kontaktperson är en rättighet för de personer som omfattas av lagen LSS och som har behov av insatsen. Många funktionshindrade

Läs mer

Kommittédirektiv. En modern säkerhetsskyddslag. Dir. 2011:94. Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011

Kommittédirektiv. En modern säkerhetsskyddslag. Dir. 2011:94. Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011 Kommittédirektiv En modern säkerhetsskyddslag Dir. 2011:94 Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av säkerhetsskyddslagstiftningen.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 Försvarsmaktens föreskrifter om brandfarliga varor; FFS 2014:2 Utkom från trycket 2014-07-03

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Handbok Säkerhetstjänst Säkerhetsprövning

Handbok Säkerhetstjänst Säkerhetsprövning Handbok Säkerhetstjänst Säkerhetsprövning 2013 Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Säkerhetsprövning H Säk Säkprövn Datum HKV beteckning 2013-06-18 10 440:58640 Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

TELEFONPOLICY FÖR SUNNE KOMMUN

TELEFONPOLICY FÖR SUNNE KOMMUN 1 Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-30, 65 1. INLEDNING TELEFONPOLICY FÖR SUNNE KOMMUN Kommunens uppgift är att inom olika områden erbjuda tjänster av hög kvalitet till medborgarna. För att kommunen

Läs mer

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den nationella blanketten som ska användas när man vill ansöka om tillgång

Läs mer

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport AR 2-02 Behörighetshandlingar 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHÖRIGHETSKORT OCH TILLSTÅNDSHANDLINGAR FÖR PERSON... 2 Tillståndshandlingar... 2 Flygsidan... 2 Manöverområdet (orange)... 2 Flygledningstornet (blått)...

Läs mer

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla

MILITÄR ANSTÄLLNING. Placering tillsvidare GSS/K LAS. Yrkesofficer MBL. Fullmakt LOA. Tidsbegränsad placering. GSS/T Avsked. Uppsägning Bisyssla MILITÄR ANSTÄLLNING LAS GSS/K Placering tillsvidare MBL Yrkesofficer Fullmakt LOA GSS/T Avsked Tidsbegränsad placering Uppsägning Bisyssla Grunden Arbetsgivaren anställer och avskedar vem han vill Arbetsgivaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV

Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV Handbok för frivillig försvarsverksamhet H FRIV 2008 Handbok för frivillig försvarsverksamhet H Friv Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Handbok för frivillig försvarsverksamhet (H

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Anställningsansökan Sida 1 av 6

Anställningsansökan Sida 1 av 6 Sida 1 av 6 Ankom Plan B, datum Ifylles av den sökande Efternamn, förnamn (tilltalsnamnet understrykes). Även tidigare efternamn anges. Personnummer Bostadsadress, postnummer och postadress Telefon (även

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TELEFONI INOM KONCERNEN VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2008-09-19, 297

RIKTLINJER FÖR TELEFONI INOM KONCERNEN VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2008-09-19, 297 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR TELEFONI INOM KONCERNEN VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2008-09-19, 297 1 Inledning Dessa riktlinjer anger mål och riktlinjer för telefoni

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter Gäller från och med 2014-10-01

Säkerhetsföreskrifter Gäller från och med 2014-10-01 1 (6) Gäller från och med 2014-10-01 INNEHÅLL SID 1 Allmänt... 2 1.1 Omfattning... 2 1.2 Informationsskyldighet... 2 1.3 Giltighet... 2 2 Informationssäkerhet... 2 2.1 Sekretess... 2 2.2 Hanteringsregler...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1 (8) Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1. INLEDNING För att upprätthålla den säkerhetsnivå som utfärdandet av Telias e-legitimationer på företagskort (framgent kallat Företagskort)

Läs mer

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den mall som ska används av forskare som vill få tillgång till prov från

Läs mer

säkerhetsskyddad UPPHANDLING en vägledning

säkerhetsskyddad UPPHANDLING en vägledning säkerhetsskyddad UPPHANDLING en vägledning Produktion: Säkerhetspolisen, april 2009. Reviderad januari 2010 Grafisk formgivning: Jerhammar & Co Reklambyrå AB Typografi: Eurostile och Swift s ä k e r h

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

SAMSÄK 2001 SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER FÖR SÄKERHETSTJÄNSTEN

SAMSÄK 2001 SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER FÖR SÄKERHETSTJÄNSTEN FÖRSVARSMAKTEN nov 2000 Sida 1 (33) SAMSÄK 2001 SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER FÖR SÄKERHETSTJÄNSTEN 2001 FÖRSVARSMAKTEN nov 2000 Sida 2 (33) SAMSÄK 2001 Sammanställning av bestämmelser för säkerhetstjänsten

Läs mer

Kontrakt för lån av personlig dator från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund

Kontrakt för lån av personlig dator från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Manual Kapitel 12 Blanketter, elev Reviderad: 2015-06-24 Kontrakt för lån av personlig dator från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 1. Bakgrund Nösnäsgymnasiet i Stenungsund vill skapa goda förutsättningar

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Remissvar avseende betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) 0 REMISSVAR 1 (11) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) Sammanfattning Säkerhetspolisen ställer sig i huvudsak positiv

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

LEDNINGSREGEMENTET Datum Beteckning 2011-11-15 24 643:51571 Sida 2 (7)

LEDNINGSREGEMENTET Datum Beteckning 2011-11-15 24 643:51571 Sida 2 (7) 2011-11-15 24 643:51571 Sida 1 (7) Länsstyrelsen Uppsala län 751 86 UPPSALA Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Lars Andersson Dnr 551-10605-08 Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum)

FMUndSäkC (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) 2015-2016 v3.0 1/8 (Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) Adress:, Box 611, 751 25 Uppsala Tel: 018 19 60 00 Fax: 018 19 60 99 finns i Uppsala och Halmstad. Huvuddelen av utbildnings- och

Läs mer

Sida 2 (5) Allmänt om kursen

Sida 2 (5) Allmänt om kursen Sändlista Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning FMLOPE, Mj Mikael Lindholm, 070-328 16 07 Inbjudan

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Regler för studenters användning av dator-, nät- och systemresurser vid Linköpings universitet samt regler för studenters LiU-kort

Regler för studenters användning av dator-, nät- och systemresurser vid Linköpings universitet samt regler för studenters LiU-kort 15-10-07 1(6) Regler för studenters användning av dator-, nät- och systemresurser vid Linköpings universitet samt regler för studenters LiU-kort Härmed fastställs regler och ansvarsförbindelse för studenters

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Information om start av enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Möjlighet finns från och med 2009-07-01

Läs mer